Transcript Informationssökning - HT-biblioteken

Informationssökning
för studenter på
de humanistiska och
teologiska fakulteterna
Foto: Anja Hoppe.
HTHT- biblioteken
Höstterminen 2014
Inledning............................................................................................................... 3
Sökstrategi och sökteknik ....................................................................................................... 5
Några generella söktips ......................................................................................................... 7
Trunkering ...................................................................................................................................... 7
Kombinera söktermer (Boolesk söklogik) ...................................................................................... 7
Frassökning ..................................................................................................................................... 7
Fritext.............................................................................................................................................. 8
Ämnesord........................................................................................................................................ 8
Tesaurer .......................................................................................................................................... 8
Nyckelord ....................................................................................................................................... 8
Index ............................................................................................................................................... 8
Fasetter............................................................................................................................................ 8
Att söka olika typer av material......................................................................... 9
Böcker, rapporter etc. ............................................................................................................ 9
LIBRIS............................................................................................................................................ 9
Lovisa ............................................................................................................................................. 9
LUBsearch .................................................................................................................................... 10
Kortkataloger – Katalog -1957 ..................................................................................................... 10
Tidskrifter, artiklar och dagstidningar................................................................................. 11
Tryckta tidskrifter och artiklar ...................................................................................................... 11
Elektroniska tidskrifter och artiklar .............................................................................................. 12
Dagstidningar................................................................................................................................ 12
Databaser ............................................................................................................................. 13
Bibliografier ......................................................................................................................... 13
Vetenskapliga publikationer ................................................................................................. 13
Uppsatser ............................................................................................................................. 14
Publicera din egen uppsats............................................................................................................ 14
Fjärrlån ................................................................................................................................ 14
Att komma åt licensierat e-material hemifrån ...................................................................... 14
Att hitta vetenskaplig litteratur via verktyg som inte tillhandahålls av
bibliotek .............................................................................................................. 15
Söktjänster ............................................................................................................................ 15
Metasöktjänster .................................................................................................................... 16
Myndigheter och organisationer .......................................................................................... 16
Ämnesportaler ...................................................................................................................... 16
Ämnesguider ......................................................................................................................... 17
Att hantera information.................................................................................... 17
Källkritik............................................................................................................................... 17
Referenshantering och citering ............................................................................................ 18
Stöd till studenter .............................................................................................. 19
Bibliotekets undervisning ..................................................................................................... 19
Boka en bibliotekarie ........................................................................................................... 20
Humlab-kurser ..................................................................................................................... 20
Lösenordsportalen - StiL/Lucat ............................................................................................ 20
”My folder” i LUBsearch .................................................................................................... 20
Studentportalen .................................................................................................................... 21
Studieverkstaden ................................................................................................................... 21
Talböcker .............................................................................................................................. 22
2
Inledning
Att kunna söka och hantera information är viktigt såväl under högskolestudierna
som senare i arbetslivet. Man behöver känna till hur information organiseras och
var man söker olika typer av material för att kritiskt kunna bedöma om det man
hittar är användbart. Som student vid Lunds universitet (LU) har du via din StiLidentitet tillgång till en mängd informationsresurser som t.ex. vetenskapliga
tidskrifter, databaser och e-böcker.
I detta kompendium ges en introduktion till informationssökning för studenter som läser på de humanistiska och teologiska fakulteterna vid LU. Texten är
avsedd som ett komplement till den undervisning och handledning i informationssökning som ges vid biblioteken. Detta kompendium i PDF-format finns på HTbibliotekens hemsida: http://www.htbibl.lu.se/.
HT-biblioteken består av
• SOL-biblioteket
Böcker och tidskrifter inom språk- och litteraturämnena men även övriga
ämnen som har sin undervisning vid SOL-centrum samt kursböcker
• LUX-biblioteket
Böcker och tidskrifter främst inom arkeologi och antikens historia, filosofi,
historia, teologi och religionsvetenskap, de kulturvetenskapliga ämnena
(arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, bokhistoria, etnologi,
förlags- och bokmarknadskunskap, humanistisk informatik, idé- och lärdomshistoria, intermediala studier, konsthistoria och visuella studier, kulturadministration, modevetenskap, musikvetenskap och museologi), samt kursböcker
3
x
X. LUX-biblioteket
22. SOL-biblioteket
För att hitta allt material som är intressant för dig som student måste du ibland
besöka flera bibliotek. Alla bibliotek vid Lunds universitet ingår i ett nätverk, Lunds
universitets bibliotek (LUB). Vi samverkar och delar på många resurser och tjänster.
Vi har två gemensamma bibliotekskataloger, Lovisa och LUBsearch, och
gemensamt lånekort. På LUBs gemensamma webbplats (http://www.lub.lu.se/)
hittar du information om universitetets samtliga bibliotek och deras tjänster.
4
Sökstrategi och sökteknik
Att söka information till ett uppsatsarbete är en process som du behöver gå igenom
flera gånger. I början söker man ofta litteratur av mer översiktlig karaktär men när
man efterhand har blivit mer insatt i ämnet vill man ha mer specifikt material. Att
vara medveten om processens steg samt att behärska söktekniken är därför av stor
vikt.
En väl genomtänkt sökstrategi är till god hjälp vid informationssökning. Till
att börja med, försök få en klar bild av vad det är du söker. Bestäm vilket problem
och vilket syfte det rör sig om. Formulera din frågeställning så konkret som möjligt
innan du börjar söka information.
För att få en snabb överblick i ett ämne är det klokt att använda sig av olika
uppslagsverk, t.ex. Nationalencyklopedin eller Encyclopedia Britannica. Här kan du
finna uppslag på hur du ska gå vidare i din sökning. Här kan du dessutom få tips på
bra fördjupningslitteratur och om vilka forskare som är tongivande inom ditt valda
ämne. Det är även en bra resurs för att hitta användbara söktermer. Innan du börjar
söka information bör du ha tänkt över följande:
• Vad ska du använda informationen till?
Hur mycket material behöver du? När ska ditt arbete vara klart?
• Vilken typ av material behöver du?
Behöver du orienterande eller specifikt material? Behöver du böcker, artiklar
eller någon annan sorts material? Ska materialet vara av vetenskaplig karaktär?
• I vilka källor kan du hitta lämpligt material?
Är det lämpligt att söka i bibliotekskataloger eller i någon annan databas? Finns
det några databaser som är särskilt intressanta för ditt ämne? Finns det någon
myndighet eller organisation som kan ha relevant material i frågan? Kan du ha
nytta av material som ligger fritt på webben?
• Hur söker du fram materialet i de olika källorna?
Vilka sökfunktioner (trunkering, ämnesord/tesaurus, Boolesk söklogik, begränsningsmöjligheter m.m.) finns i de databaser du har valt att använda och hur
fungerar de? Vilka söktermer är intressanta för dig? Ska du använda
övergripande eller mer specifika begrepp? Ska söktermerna vara på svenska eller
något annat språk? Bör du göra ytterligare avgränsningar?
Var medveten om att sökprocessen sällan är rak eller enkel. Ofta behöver man
justera söktermerna efter hand som arbetet fortskrider. Genom att dokumentera dina
sökningar kan du arbeta mer systematiskt och spara mycket tid. Var beredd på att
backa, omformulera och ompröva. Den uppgift du ska genomföra och den tid du
har till ditt förfogande avgör omfattningen av dina sökningar. Var inställd på att
informationssökning tar tid!
5
Överblick
av ämnet
Formulera
frågeställningen
Formulera
informationsbehov
Val av resurs att
söka i
Val av sökmetod, sökord
och sökteknik
Sökning
Läs och värdera
information
Bearbeta och strukturera
information
Skriv
Slutgiltigt arbete
Modell över informationssökningens roll i arbetet med en större skrivuppgift
Cajsa Andersson och Viktoria Hörnlund (2006)
6
Några generella söktips
För att optimera din sökning måste du ofta använda de specialfunktioner som finns
i respektive sökverktyg (t.ex. bibliotekskataloger och databaser). Det är viktigt att
poängtera att olika sökverktyg erbjuder olika sökfunktioner och de kan även
fungera på olika sätt. För bästa resultat, läs sökverktygens hjälptexter!
Trunkering
Genom trunkering (ofta asterisktecknet *) breddas sökningen. Tecknet ersätter då
en eller flera bokstäver. På engelska benämns trunkering Wildcard.
Exempel 1: medeltid* söker på medeltid, medeltiden, medeltida o.s.v.
Exempel 2: ameri*a* söker på america, american, amerika, amerikas o.s.v.
Kombinera söktermer (Boolesk söklogik)
Med Boolesk söklogik kan du bredda eller begränsa din sökning genom att
kombinera söktermer på olika sätt. De vanligaste Booleska operatorerna är AND,
NOT och OR.
• AND (alt. OCH eller +) mellan söktermer begränsar sökningen. Varje träff
innehåller alla använda söktermer. Risken är att du kan missa relevant material.
- Vid sökningen socialhistoria AND Sverige innehåller varje träff båda dessa termer.
• NOT (alt. INTE eller -) mellan söktermer begränsar sökningen. Träffarna innehåller den första termen men inte den andra. En risk med sådan sökning är att
du kan missa relevant material.
Vid sökningen socialhistoria NOT Sverige utesluts allt som innehåller Sverige.
OR (alt. ELLER) mellan söktermer breddar sökningen. Varje träff innehåller
båda eller någon av termerna. Med synonyma eller likartade söktermer kan du
täcka upp flera aspekter i samma sökning. Risken är att du får många irrelevanta
träffar.
-
Vid sökningen socialhistoria OR kvinnohistoria innehåller alla träffar antingen båda
eller någon av dessa termer.
I vissa söksystem finns de Booleska sökoperatorerna inbyggda i sökformuläret,
AND är ibland underförstått. Observera att detta skiljer sig åt i olika sökverktyg,
vissa underförstår i stället funktionen OR eller tolkar flera termer i rad som en fras.
Frassökning
Vid frassökning, t.ex. ”Alice i Underlandet”, innehåller träffarna exakt den angivna
frasen, alltså alla angivna ord i den angivna ordningen. I vissa söksystem använder
man citattecken för att markera att man söker på en fras, i andra system söker man
t.ex. i ett speciellt fält.
7
Fritext
Fritext kan också kallas för Valfria sökord, Sök i alla fält, Generell eller All fields m.m.
Fritext används för att söka i all inlagd information som finns om t.ex. boken eller
artikeln. Ibland kan det innebära att hela texter genomsöks, så kallad fulltextsökning. Fritext ger en bred sökning men du riskerar samtidigt att få många irrelevanta träffar. När du använder denna sökfunktion är det viktigt att du tänker på
olika möjliga stavningar, böjningar, synonymer samt vilka eventuella språk som är
relevanta att söka på.
Ämnesord
Ämnesord är utvalda för att beskriva innehållet i t.ex. en bok eller artikel. De
databaser som använder sig av ämnesord har ett bestämt antal termer som de väljer
mellan när de beskriver resursen, d.v.s. termerna är kontrollerade. För att söka på
ämnesord behöver du använda dig av exakt dessa termer. I en del databaser finns
det index där du kan se vilka termer som används som ämnesord. Den engelska
benämningen på denna typ av sökning är Descriptors.
Tesaurer
Ett sätt att göra en strukturerad och strategisk informationssökning är att använda
sig av en tesaurus. En tesaurus består av en lista över de ämnesord (descriptors) som
används i databasen. Här anges dessutom ämnesordens förhållande till varandra. I
en tesaurus ser du bl.a. hur andra ämnesord är mer övergripande, mer specifika eller
har en liknande betydelse som det ämnesord du har sökt på. Denna sökhjälp finns i
en del databaser med avancerade sökfunktioner.
Nyckelord
I vissa söksystem använder man sig av nyckelord. Dessa beskriver materialet ämnesmässigt men är sällan kontrollerade som ämnesord. I en del databaser har nyckelorden valts av artikelförfattarna själva. Eftersom de är okontrollerade gäller det vid
sökning att tänka på olika möjliga stavningar, synonymer samt eventuellt olika
språk. Den engelska benämningen för nyckelord är Keywords.
Index
I många databaser finns index (alfabetiska listor) över alla i databasen förekommande författarnamn, titlar, ämnen o.s.v. Index kan vara bra att använda om
du ska söka material av en viss författare. Du har då en möjlighet att se eventuella
namnvarianter.
Fasetter
I LIBRIS och LUBsearch använder man fasetter för att begränsa mängden träffar i
en bred fritextsökning utifrån vissa kriterier. Sådana kan t.ex. vara publiceringsår,
språk och materialtyp.
8
Att söka olika typer av material
Sökverktygen överlappar ibland delvis varandra. Vissa är inriktade på en speciell typ
av material (böcker, elektroniska fulltextartiklar etc.), andra täcker ett visst
ämnesområde.
Det kan vara bra att veta att Lunds universitetsbibliotek är reservnationalbibliotek, vilket innebär att det finns ett eller flera exemplar av allting som ges ut i
tryck i Sverige här i Lund.
Böcker, rapporter etc.
De viktigaste verktygen för att söka efter böcker, rapporter etc. är våra bibliotekskataloger LIBRIS och Lovisa. Delar av böcker som kapitel och enskilda artiklar ur
tidskrifter är normalt inte sökbara i dessa kataloger.
Generellt söker du med fördel efter tryckt material i Lovisa när du känner till
författaren eller titeln. Använd LIBRIS om du vill söka efter ett ämne eller vill se
om det tryckta materialet du letar efter finns i Sverige, t.ex. i samband med ett
fjärrlån.
Via metasöktjänsten LUBsearch, som möjliggör samtidig sökning i många
olika samlingar, hittar du referenser/länkar till både elektroniskt och tryckt material.
Tänk på att använda söktermer på alla aktuella språk, t.ex. engelska och svenska,
eftersom du söker i data på flera språk samtidigt.
LIBRIS
LIBRIS (http://libris.kb.se/) är Sveriges nationella bibliotekskatalog. I LIBRIS kan
du se vilka böcker och tidskrifter som finns på svenska forsknings- och specialbibliotek samt på en del större folkbibliotek. I LIBRIS, till skillnad från Lovisa,
finns det en del artiklar förtecknade. Som en del av LIBRIS hittar man även
deldatabaser som KVINNSAM och Svensk musikhistorisk bibliografi.
I LIBRIS kan du t.ex. göra inställningar för att begränsa sökningar till ett eller
några bibliotek, trunkera och maskera tecken i dina sökord, sortera träfflistor på
flera sätt och söka med hjälp av ämnesord. LIBRIS hjälpsidor finns på
http://librishelp.libris.kb.se/help/help_swe.jsp.
Om boken inte finns vid LUB kan du enkelt göra en fjärrlånebeställning
direkt från LIBRIS, när du har skapat ett konto.
Lovisa
Lovisa (http://lovisa.lub.lu.se/) är den gemensamma katalogen för biblioteken vid
Lunds universitet. I Lovisa kan du:
• ansöka om lånekort
• se vilka böcker, tidskrifter etc. som finns vid universitetet (men inte enskilda
kapitel eller enskilda tidskriftsartiklar) och var de finns
9
• beställa böcker och tidskrifter ur magasin
• köa på utlånade böcker
• kontrollera dina lån och förnya dina kursbokslån.
Om du letar efter en specifik titel eller författare kan du med fördel använda dig av
Enkel sökning, som egentligen inte är en sökning utan ger en ingång i den
alfabetiska listan över innehållet i alla databasens fält för titel, författare, etc. Några
tips:
• Titel: uteslut alltid bestämd och obestämd artikel (en/ett, den/det/de, the o.s.v.)
i början av en titel.
• Författare: skriv författarens efternamn först, gärna följt av förnamn eller initial.
Om du letar efter material i ett ämne är Avancerad sökning att rekommendera. Du
kan då kombinera flera olika sökbegrepp. Några tips:
• Generell: används när du vill söka på ett ämne. Prova olika stavningar,
synonymer och språk. Långt ifrån allt material har beskrivits med ämnesord i
Lovisa och vid en sökning på dem riskerar du därför att missa mycket relevant
material. I Lovisa är det därför bättre att söka i sökfältet Generell.
• Trunkering: använd asterisktecknet (*) för att bredda sökningen.
Snabbsök kan vara bra om du är osäker på titeln, men känner till något ord i den,
fast inte det första, eller om orden i titeln är väldigt vanliga eller allmänna och
författarnamnet är vanligt eller om katalogen innehåller många poster om
författarens böcker.
Exempel: Du minns att ordet genus förekommer i titeln och du vet att författaren
heter Jarlbro i efternamn.
LUBsearch
Om du söker särskilt efter böcker i LUBsearch får du träffar från Lovisa, LIBRIS,
SwePub, och från LUs samling av e-böcker. Vissa e-böcker, som uppslagsverk,
fungerar som databaser i elektronisk form och söks fram via Databases A-Z.
Begränsa sökningen genom att klicka i Books, e-Books och ev. Dissertations/Theses,
Reports och Biographies i listan under Source Types.
Kortkataloger – Katalog -1957
Äldre material finns inte alltid inlagt i Lovisa utan måste sökas i kortkataloger. Vid
LU är det främst UB som har gammalt material och material utgivet fram t.o.m.
1957 hittar du i första hand i deras kortkatalog Katalog -1957. Katalogen finns
tillgänglig via nätet (http://www.ub.lu.se/o.o.i.s/6166) och består av en alfabetisk
och en ämnesdel.
10
I den alfabetiska delen söker du normalt en bok på författarens efternamn.
Om boken har fler än tre författare eller ingen författare alls söker du på bokens
titel. Titlarna sorteras i Katalog -1957 efter första substantivet i oböjd form.
Exempel:
- Svensk grammatik för begynnare - söks på: Grammatik, Svensk för begynnare
- En liten svensk litteraturhistoria- söks på: Litteraturhistoria, En liten svensk
Tidskrifter söker du på tidskriftens titel och följer då samma regler som för sökning
på boktitlar.
Ämnesdelen används för att söka litteratur inom ett visst ämnesområde. Det
finns en översättningstabell mellan ämnesindelningen i Katalog -1957 och de
ämnesindelningar som vanligen används på svenska bibliotek.
Tidskrifter, artiklar och dagstidningar
Det finns olika typer av tidskrifter. Man brukar t.ex. skilja mellan vetenskapliga tidskrifter, populärvetenskapliga tidskrifter och yrkestidskrifter. De vetenskapliga tidskrifterna brukar ha ämnesredaktörer, som avgör vilka artiklar som ska publiceras i
dem. Detta system kallas peer-review. Vetenskapliga artiklar utmärks bl.a. av tydliga
referenshänvisningar.
Tryckta tidskrifter och artiklar
De tryckta tidskrifterna som finns vid Lunds universitets olika bibliotek kan du
söka fram via bibliotekskatalogen Lovisa. Däremot är de enskilda artiklarna i tidskrifterna inte sökbara här. För att söka upp artiklar i tryckt form kan du använda
dig av olika databaser, t.ex. MLA eller Artikelsök. Här ser du i vilken tidskrift
respektive artikel finns. För att beställa fram magasinerade tidskrifter via Lovisa gör
du så här:
1. Välj Tidskrift som sökingång vid Enkel sökning i Lovisa.
2. Gå in på tidskriften.
3. Ovanför titeln finns alternativet exemplar. Gå in där och kontrollera om den
önskade volymen redan har en egen post. I så fall ska du beställa fram den
genom att klicka på aktuell Beställ/Köa-knapp. Du behöver då inte senare
precisera vilket nummer av tidskriften du vill ha (punkt 5). Om den önskade
volymen inte finns får du gå tillbaks till beståndsposten och klicka på knappen
Beställ/Köa vid den aktuella tidskriften.
4. Fyll i ditt lånekortsnummer, välj avhämtningsställe och klicka på Fortsätt. Om
du beställer referensmaterial, som t.ex. tidskrifter på UB måste du välja
biblioteket du beställer ifrån (i det här fallet alltså UB), eftersom materialet inte
skickas till andra bibliotek.
11
5. Fyll i vilket år/volym/häfte du vill ha, låt beställningstypen vara Lån och klicka
på Fortsätt.
6. Klicka på Bekräfta för att slutligen skicka beställningen.
7. Du får inte alltid något meddelande när du beställer material från magasin till
samma bibliotek. Detta gäller t.ex. UB. Vid en sådan beställning kan du
hämta/använda boken eller tidskriften efter lunch dagen efter beställningen.
Exemplar
Beståndsposten
Beställ/Köa
På HT-biblioteken hittar du många tryckta tidskrifter inom våra HTämnesområden. De kan inte lånas hem, men läsas och kopieras. Vi har samlat dem
i en tidskriftsdatabas: http://www.htbibl.lu.se/soka/tidskrifter/.
Elektroniska tidskrifter och artiklar
Elektroniskt material utom e-böcker finns sällan med i bibliotekskatalogerna utan
måste sökas separat. Vid Lunds universitet når man detta material via LUBsearch.
Tidskrifter söks eller bläddras fram via eJournals & eBooks A-Z eller eJournals &
eBooks Subjects. Artiklar kan sökas fram direkt i sökrutan, begränsa träfflistan med
hjälp av fasetter. När du söker i en ämnesdatabas, t.ex. LISTA, får du oftast länkar
direkt till de fulltexter LU har tillgång till.
Från de utländska tidskrifter som finns i tryck vid universitetsbiblioteket går
det att beställa artiklar som inskannad PDF-fil.
Dagstidningar
Universitetsbiblioteket i Lund arkiverar alla svenska dagstidningar i pappersform
och som mikrofilm. För närmare information, se UB:s hemsida under Dagstidningar (http://www.ub.lu.se/soeka/dagstidningar). Nyare artiklar kan även finnas
tillgängliga i databaserna Artikelsök och Mediearkivet.
12
Databaser
I databaser hittar du antingen information i fulltextformat eller referenser till
material. En del databaser är inriktade på ett visst ämnesområde, t.ex. ATLA
(religion) och MLA (språk och litteratur). Andra databaser har en mer generell
karaktär, t.ex. Web of Science och JSTOR. På samma sätt hittar du i en del databaser
en viss materialtyp, t.ex. Artikelsök (svenska tidskrifts- och tidningsartiklar), i andra
är det mer blandat. Du kan söka efter en databastitel eller bläddra ämnesvis för att
nå relevanta databaser. Använd Databases A-Z i LUBsearch för att hitta dem.
Bibliografier
En bibliografi är en systematisk förteckning över litteratur som publicerats i ett visst
ämne, under en viss tidsperiod eller från ett viss geografiskt område. Mycket av det
material som publiceras idag söks effektivast genom olika databaser eller
bibliotekskataloger. Äldre material hittar du främst via tryckta bibliografier. Ett
exempel på en sådan är Svensk historisk bibliografi som i tryckt form täcker perioden
1771-1975, medan material från 1976-2010 (då bibliografin avslutades) är sökbart
i LIBRIS.
Vetenskapliga publikationer
Ett antal markörer kan visa att en publikation är vetenskaplig: den bygger på
tidigare vetenskaplig forskning (kolla referenserna!), den är framställd av någon
forskare vid ett universitet eller motsvarande (kolla var författarna jobbar!), den har
oftast genomgått en urvalsprocess som kallas peer-review, det vill säga att artikeln
har bedömts anonymt av forskare inom ämnet före publiceringen, den kan vara
utgiven av ett förlag som har specialiserat sig på vetenskapliga publikationer och
ofta framgår det i informationen från tidskriften vilken målgrupp man riktar sig till.
Språket ska vara sakligt och påståenden som inte tydligt är författarens egna ska
enkelt kunna sökas fram i andra författares verk. Artiklar består oftast av samma
tydliga delar: abstract, introduktion, redovisning av metod och material,
resultatredovisning, diskussion och slutsatser och sist en litteraturförteckning.
Nyare vetenskapliga publikationer som har skrivits av forskare vid Lunds
universitet finns beskrivna i LUP, Lunds universitets publikationer
(http://lup.lub.lu.se/search/). Posterna härifrån återanvänds i flera andra tjänster,
t.ex. i den nationella söktjänsten för svenska lärosätens motsvarande tjänster
SwePub (http://swepub.kb.se/) och BASE - Bielefeld Academic Search Engine
(http://www.base-search.net/about/en/), där man söker i poster från många
institutionella arkiv i många länder.
13
Uppsatser
Uppsök (http://uppsok.libris.kb.se/sru/uppsok) är den nationella databasen för uppsatser i fulltext från svenska universitet och högskolor. Uppsök är en av söktjänsterna som finns i LIBRIS. På HT-institutionernas webbplatser listas
uppsatserna under respektive ämne.
Publicera din egen uppsats
LUP Student Papers (http://www.lu.se/studera/examen-och-karriar/examensarbeteoch-uppsats) är Lunds universitets uppsatsdatabas och erbjuder en ingång till
uppsatser och examensarbeten publicerade vid Lunds universitet. I de flesta fall
finns materialet tillgängligt som fulltextdokument att ladda ner. Som student
registrerar du din uppsats genom att fylla i ett formulär och ladda upp uppsatsfilen.
I och med att en uppsats publiceras i LUP Student Papers blir den automatiskt även
tillgänglig i bl.a. Uppsök.
Fjärrlån
Forskare och studenter vid Lunds universitet kan beställa fjärrlån på material som
inte finns på något av Lunds universitets bibliotek. Beställning av fjärrlån kan
endast göras på hemmabiblioteket, det bibliotek som är knutet till den institution
där man arbetar eller studerar.
Innan du beställer fjärrlån ska du kontrollera i Lovisa och LUBsearch att
materialet inte finns (vare sig i tryckt eller i elektronisk form) vid Lunds universitets
bibliotek. Om det är ett äldre material bör du även kontrollera Katalog -1957.
Fjärrlån av böcker från bibliotek inom Norden är gratis, lån utanför Norden
är avgiftsbelagda (150 kronor per bok). Tidskrifter kan inte fjärrlånas, men kopior
av enskilda artiklar kan beställas mot en avgift på 80 kronor per artikel. Lån från
bibliotek i Sverige/Norden tar oftast 1-2 veckor. Om den beställda boken är
utlånad kan det ta längre tid. Artikelkopior levereras oftast inom en vecka. Vi
meddelar via e-post när materialet har kommit.
Om du hittar en bok du söker i LIBRIS, så beställ i första hand direkt via
LIBRIS. Innan du gör din första beställning måste du skapa ett konto. På HTbibliotekens webbsida om fjärrlån (http://www.htbibl.lu.se/lana/fjarrlan/) finns det
direktlänkar till LIBRIS formulär där man kan skapa ett konto. Om du inte hittar
boken du söker i LIBRIS, eller om du ska beställa artikelkopior, använder du de
beställningsformulär
som
finns
i
LUB:s
fjärrlånesystem
BasILL,
http://basill.lub.lu.se/. Logga in med StiL/Lucat.
Att komma åt licensierat e-material hemifrån
Om du arbetar utanför LU:s nätverk, exempelvis hemifrån, behöver du logga in
med StiL-id.
14
Att hitta vetenskaplig litteratur via verktyg som inte
tillhandahålls av bibliotek
På webben kan du hitta allt från vetenskapligt kontrollerat material, information
från myndigheter och organisationer till helt privata åsikter. Exempel på söktjänster
med vetenskapligt material är:
•
•
•
Google Scholar (http://scholar.google.se/)
BASE (Bielefeld Academic Search Engine) (http://www.base-search.net/)
OAIster (http://oaister.worldcat.org/)
Observera att dessa tjänster innehåller olika typer av material, även sådant som inte
är strikt vetenskapligt.
Via Google Scholar når du även licensierat material, sådant LUB prenumererar
på, om du arbetar inom LU:s datornätverk eller är inloggad med din StiL-identitet.
Söktjänster
Söktjänster kallas även sökmaskiner och exempel på sådana är:
•
•
•
•
Bing (http://www.bing.com/?cc=se)
Exalead (http://www.exalead.com/search)
Google (http://www.google.se)
Yahoo (http://se.search.yahoo.com/)
Dessa söktjänster använder sig av en sökmotor eller sökrobot som letar upp, hämtar
in kopior av och indexerar hemsidor. Själva sökningen sker inte direkt ute på
webben utan i detta index. I träfflistan man får vid sökningen leder länkarna till
motsvarande resurs på webben. Därför är det av stor betydelse hur ofta indexet
uppdateras.
Söktjänsterna har olika sätt att rangordna sina träffar, vilket påverkar
sökresultatet. Kriterierna som används och de enskilda kriteriernas relevans för varje
enskild söktjänst är ofta välbevarade företagshemligheter. Viktiga kriterier är t.ex.:
• Sidans betydelse mätt via länkstrukturen – vem och hur många länkar till
webbsidan? Hos Google motsvaras detta av PageRank-värdet.
• Kvalitetsbedömning av sidorna som länkar till webbsidan i fråga – länkning
från ”högkvalitativa” webbplatser rankas högre än länkning från sådana som
bedöms hålla sämre kvalitet.
• Sökordens antal och placering – hur ofta och var förekommer de använda
sökorden på webbsidan?
• Antal och kvalitet av webbplatser sidan i fråga länkar till.
• Webbsidans förekomst i andra länksamlingar som anses vara pålitliga, t.ex.
Dmoz.
15
Numera bearbetas sökresultaten hos Google med hänsyn till sökhistoriken, platsen
den sökande befinner sig på samt ytterligare några faktorer och presenteras
personifierade. Det innebär naturligtvis stora skillnader i sökresultaten beroende på
vilka sökord och vilken söktjänst man använder sig av. Även sponsrade länkar
förekommer, d.v.s. företag kan köpa bra placeringar i träfflistorna.
Metasöktjänster
Metasöktjänster fungerar som sökmaskiner med den skillnaden att du söker i flera
separata söktjänster samtidigt. Du får därmed en större täckning än vid sökning i
enskilda sökmotorer. LUBsearch är som ovan nämnt en sådan metasöktjänst. Ett
exempel på en metasöktjänst utanför Lunds universitet är Clusty/Vivisimo
(http://clusty.com/). Precis som när du använder sökmaskiner söker du i tjänster
som Clusty igenom stora mängder resurser på webben, men inte alla resurser som
finns. Det finns ofta möjlighet till avancerad sökning men det är svårt att begränsa
sökningen tillräckligt för att slippa irrelevanta träffar. Ett väldigt specifikt sökord
ger bäst resultat. Ska du söka vetenskapligt material är det bra att tänka på att du
via vanligt googlande eller en sökning i t.ex. Clusty enbart får fram en liten andel av
det så kallade vetenskapliga materialet.
Myndigheter och organisationer
Många myndigheter och organisationer tillgängliggör mycket informationsmaterial
fritt via sina hemsidor. Exempel på myndigheter är:
• Statistiska centralbyrån (http://www.scb.se/)
• Naturskyddsföreningen (http://www.naturskyddsforeningen.se/)
• Skolverket (http://www.skolverket.se/)
Ämnesportaler
En ämnesportal är en länksamling ofta inriktad på ett specifikt ämnesområde eller
mot en speciell målgrupp och ger således en snabb orientering om viktiga
webbresurser i ämnet. Men det finns också ämnesportaler av mera generell karaktär.
I en ämnesportal bläddrar du dig igenom en systematiskt organiserad struktur till
den kategori som du är intresserad av. Ämnesportalerna kan vara av mycket olika
kvalitet men ordnas ofta av ämnes- eller informationsspecialister. Urvalet av
resurserna är gjort manuellt och innehåller därför en begränsad mängd material.
Portalerna är ofta sämre uppdaterade än sökmotorerna. Ett exempel på
ämnesportaler är Safir (http://www3.ub.lu.se/safir/).
16
Ämnesguider
Ämnesbibliotekarierna på HT-biblioteken samlar ingångar till relevant material och
resurser inom respektive ämne i ämnesguider. Alla våra ämnesguider hittar du här:
http://www.htbibl.lu.se/soka/amnesguider/.
Att hantera information
Informationssamhället kräver att vi förhåller oss kritiska till den information vi
hittar och använder i olika sammanhang. Att källkritiskt granska var informationen
är publicerad och av vem är nödvändigt för att kunna avgöra t.ex. kvalitet och
trovärdighet.
När du sedan själv använder andras material, t.ex. i en uppsats, är det viktigt
att du skiljer mellan det som är dina egna tankar och det som är andras. Genom att
tydligt markera andras idéer och åsikter med referenser följer du de spelregler som
gäller för akademiskt skrivande.
Källkritik
Oavsett varifrån du hämtar information är det viktigt att vara källkritisk, d.v.s. att
värdera informationen. Det är inte minst viktigt att du är extra uppmärksam när du
hämtar information från webben eftersom det är betydligt lättare att publicera
material där än med annan utgivning. Du bör tänka på:
• VEM förmedlar informationen?
Författare: I vilken utsträckning är materialet författat av en person eller en
organisation som anses ha kunskap i det givna ämnesområdet? Nämns
författaren i andra källor? På webben är det ett problem att det ofta saknas
namn på dem som ligger bakom informationen samt uppgifter om deras
kvalifikationer i ämnet. Även om dessa uppgifter finns måste du ifrågasätta
deras korrekthet.
Utgivare: Utgivande förlag kan vara en indikation på kvalitet. Är förlaget känt
för utgivning inom detta ämne? Är det ett akademiskt universitetsförlag? Vad
gäller webbdokument är det viktigt att fråga sig vilken organisation som står
bakom informationen eller om det är en privatperson. Seriösa organisationer
presenterar sig ofta tydligt.
• VAD innehåller materialet?
Trovärdighet: I vilken utsträckning är informationen trovärdig och saknar fel?
För att bedöma detta spelar den egna erfarenheten och kunskapen samt källans
anseende en viktig roll.
Ämnestäckning: Hur väl täcker materialet in ämnet?
Referenser: Vilka referenser finns det till andra källor?
Vetenskaplighet: Är källan vetenskaplig eller populär?
• VEM är materialet skrivet för?
17
Målgrupp: Vilken är den tänkta målgruppen?
• VARFÖR har man publicerat materialet?
materialet?
Syfte: I vilken utsträckning framställer materialet fakta eller information
objektivt och nyanserat?
• NÄR har materialet skrivits?
Aktualitet: När skrevs texten? Är materialet tillräckligt aktuellt för dig? Finns det
flera upplagor av en bok brukar det vara bättre att använda den senaste. Kan
materialet identifieras som uppdaterat? Ett problem med webben är att
dateringen, om denna överhuvudtaget finns, kan stå för olika saker. Datumen
kan hänvisa till när materialet först skapades, när det publicerades på webben,
när sidan senast var återbesökt av dess skapare eller när materialet uppdaterades.
Förutom ovanstående bör du även tänka på följande vad gäller information från
webben:
• Webbsidor som är länkade från en utvärderad sida behöver inte nödvändigtvis
vara av samma kvalitet som den sida man ursprungligen befann sig på. Alla
sidor måste utvärderas var för sig.
• På en och samma webbsida kan informationen hämtas från andra webbsidor
utan att detta tydligt framgår för dig som användare. Du måste därför vara
uppmärksam och kritiskt värdera materialet.
Referenshantering och citering
Det är viktigt att ange exakt var du har hittat uppgifter och resonemang. Det är
även viktigt att det framkommer om du har läst en originaltext eller om du har läst
utdrag, resonemang eller tolkningar av texten. I arbetet med att skriva vetenskapliga
uppsatser ingår att på ett vedertaget och konsekvent sätt referera till de texter och
andra källor som du har använt dig av. I vetenskapliga sammanhang kallar man ett
antal uppgifter om en viss bok/tidskrift eller liknande för en referens, en
förteckning över litteratur kallas för en referenslista. Ibland är det brukligt att man
gör separata litteratur- och källförteckningar.
Olika institutioner har olika krav angående referenshanteringen. Inom
humaniora används oftast Oxfordsystemet som citeringsteknik. I detta system anger
man hänvisningarna i noter. Ett annat vanligt system är Harvardsystemet. Detta
innebär att du inom parentes, i den löpande texten, anger författare och
publiceringsår till det material som du hänvisar till. Tänk på att alltid vara
konsekvent i referenshantering och citering!
I både LIBRIS och LUBsearch kan du skapa referenser till boken eller artikeln
du har sökt på. På LUB:s webbplats finns information om referenshantering
(http://www.lub.lu.se/skriva-referera/referera.html).
18
Stöd till studenter
Biblioteken erbjuder informationsresurser och stöd för studier på alla nivåer. För
studenter på grundnivå och uppåt fungerar våra ämnesguider som plattform för
tjänster och resurser. Du kan också få hjälp med informationssökning av din
ämnesbibliotekarie. Fyll i formuläret för att Boka en bibliotekarie. Vår undervisning
med olika typer av seminarier, workshops och sökverkstäder riktar sig till studenter
på alla olika nivåer. På vår hemsida tillhandahåller vi också en hel del information,
inte minst om våra resurser och tjänster.
Bibliotekets undervisning
HT-bibliotekens undervisning ingår ofta i HT-kurserna, men även öppna
seminarier, workshops och sökverkstäder erbjuds. Det kan t.ex. handla om att lära
sig grunderna i att hitta på biblioteket, hur du hittar litteratur till uppsatsen inom
just ditt ämne eller hur du laddar upp din uppsats i LUP Student Papers. Kolla vår
hemsida eller vår Facebooksida för att få information om de öppna kurstillfällena.
19
Boka en bibliotekarie
När du inte hittar det du förväntar dig via våra söktjänster, kan du Boka en
bibliotekarie (http://www.htbibl.lu.se/soeka/soekhjaelp/boka-en-bibliotekarie/). I ett
formulär beskriver du vilken typ av information du behöver, inom vilket ämne och
för vilket syfte. Formuläret skickar du in elektroniskt. Det används sedan som
underlag vid handledningstillfället.
Humlab-kurser
Humanistlaboratoriet erbjuder en rad olika kurser som kan vara nyttiga t.ex. för dig
som ska skriva uppsats – både 7,5-poängskurser och kortare sådana. Det kan handla
om statistik, experimentdesign, om att spela in, arbeta med språkkorpusar, om att
programmera eller om vetenskapliga metoder i allmänhet. Kortare kurser erbjuds
som ger en snabb introduktion i en del programvara som t.ex. Word, Gimp,
LaTeX, SPSS, Praat eller som handlar om hur man gör en poster. Mer information
hittar du här: http://www.humlab.lu.se/en/education/.
Lösenordsportalen - StiL/Lucat
Lösenordsportalen (https://passport.lu.se/) använder du för att aktivera din så
kallade StiL-identitet eller för att byta lösenord på den. Denna inloggning behövs
exempelvis för att kunna använda datorerna, kopiera eller skriva ut vid HTbiblioteken, publicera uppsatser i LUP Student Papers eller för att få tillgång till
elektroniska tidskrifter eller e-böcker hemifrån.
”My folder” i LUBsearch
I LUBsearch kan du skapa en eller flera mappar för att t.ex. spara sökningar och
enskilda artiklar. Dessa kan du även dela med t.ex. dina kurskamrater.
20
För att spara en sökning måste du vara inloggad i din mapp. Välj Sign in för att
logga in i dina befintliga mappar eller skapa din mapp. Börja med att göra din
sökning och gå därefter till Search history. Bocka för den sökning som du vill spara
och tryck sedan på Save searches/alerts.
Namnge din sökning och klicka på Save. Nu ligger din sparade sökning i mappen
Saved searches. Du kan när som helst göra om sökningen genom att öppna mappen
och välja Retrieve Saved Search.
Studentportalen
I Studentportalen kan du:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
läsa din student-e-post
få aktuell information från universitetet
ladda ner gratis programvaror till din dator
kontrollera dina biblioteksuppgifter och låna om kurslitteratur vid fakultetsbiblioteken (utan ditt lånekortsnummer).
ladda ner och skriva ut ladokutdrag (studieintyg) och registreringsintyg
registrera dig på kurser
göra adressändring till universitetet
hitta e-postadresser till andra studenter
se vad som händer på universitetet, via kalendern
hitta bra länkar till t.ex. CSN och Skånetrafiken
Studieverkstaden
Studieverkstaden erbjuder hjälp med dina uppgifter. Du kan boka en tid för att
diskutera din text eller din uppgift. Förutom individuell handledning erbjuder
Studieverkstaden kortare kurser i akademiskt skrivande, i studieteknik om du t.ex.
har svårt för att planera dina studier eller för att hitta lässtrategier så att du hinner
med all litteratur och talträningskurser för dig som tycker att det är svårt att tala
inför en grupp. Personalen har också kompetens att hjälpa dig som har ett annat
modersmål än svenska.
21
Studieverkstaden finns i Genetikhuset på Sölvegatan 29 i Lund. Vissa dagar
finns den även i Helsingborg. Mer information finns på Studieverkstadens hemsida:
http://www.lu.se/studera/livet-som-student/service-och-stod/studieverkstaden.
Talböcker
Studenter med dyslexi, synskada, rörelsehinder eller annat funktionshinder kan få
hjälp på biblioteket med litteratursökning och med att låna anpassad kurslitteratur
som
• talböcker
• punktskrift
• e-text, förstoringar
Mer
information
om
detta
hittar
du
på
vår
webbplats
(http://www.htbibl.lu.se/lana/talbocker-och-punktskrifter/) och i LUB:s ämnesguide om talböcker (http://libguides.lub.lu.se/talbok).
22