Transcript Hiv bland MSM

1/10 Om hiv, sex & sånt TEMA: Hiv bland MSM
Kamratstödjare
för hivpositiva
Lyckad kamp
mot klamydia
INSIKT 1/10
9
19
”Vi måste pröva nya
metoder”
Handlingsplan på gång.
Klamydiatesta dig hemma!
Nu kan stockholmare välja
att beställa klamydiatest på
nätet.
10
Sexperterna har svaret
RFSL Stockholm arbetar
hivpreventivt på nätet.
13
14
4
Tyst epidemi
Många män som har sex
med män får sin hivdiagnos
sent och det finns ett
mörkertal i gruppen.
De har tröttnat på kondom
Hivpositiva i Paris har
ofta oskyddat sex.
16
Osynliga i förorten
Bögar i Frankrike tvingas
leva dubbelliv.
7
Kamratstödjare för
hivpositiva
Johannes Bucht berättar
om Posithiva Gruppens
stödverksamhet.
”Kondom är vår mission”
Besök på Tanzanias första
ungdomsmottagning.
28
Porr för alla?
20
Lyckad kamp mot klamydia
Förebyggande arbete i
Västerbotten har lett till en
kraftig minskning.
Fritt ur hjärtat – barn
skriver till Frågachans.nu.
30
Böcker, teater, Kortfattat
22
Viktiga
verktyg
Sex- och
samlevnadsundervisning
gör det
lättare för
nyanlända
ungdomar
att leva i
Sverige.
18
ANKI ALMQVIST
OMSLAGSFOTO: Ulrica Zwenger
Ökning i Europa
Större risktagande leder
till fler hivfall bland MSM.
25
MSM får ge blod
– efter ett år i celibat …
På gång på Lafa
OM HEDERSFÖRTRYCK
ONSDAG 21 april kl 14–16
bjuder Lafa in till seminariet
”Hård social kontroll – många
tjejers vardag”.
Seminarieledare är JUNO
BLOM, jämställdhetshandläggare på Länsstyrelsen Östergötland, som har stor erfarenhet av
hedersrelaterad problematik
och regelbundet föreläser bland
annat för personal inom skola
och socialtjänst.
INSIKT – om hiv, sex & sånt
ges ut av Lafa, enheten för
sexualitet och hälsa inom
Stockholms läns landsting
Telefon, växel 08–737 35 50
Fax 08–737 36 40
Postadress:
Box 175 33, 118 91 Stockholm
Besöksadress:
Västgötagatan 2, Stockholm
2 INSIKT
1/10
ANMÄL DIG till seminariet på
www.lafa.nu under Kurser.
Välkommen!
HÄLSOKOMMUNIKATÖRER UTBILDAS I
SEXUALITET OCH HÄLSA
UNDER EN dryg vecka i slutet
av april/början av maj medverkar Lafa i en utbildning av tio
hälsokommunikatörer som ska
arbeta hälsofrämjande och
förebyggande med nyanlända
Redaktör
Hanna Ådin
[email protected]
Telefon 08–737 35 57
Ansvarig utgivare:
Anna-Karin Asp
www.lafa.nu
asylsökande och flyktingar i
Stockholms län.
Lafa kommer att hålla i delkursen ”Sexualitet och hälsa”,
som tar upp allt från hiv/STI till
sexuell hälsa ur ett migrationsperspektiv.
Den terminslånga utbildningen arrangeras av Hälso- och
sjukvårdsnämndens förvaltning
och ingår i ett tvåårigt projekt
med stöd av EU-flyktingfonden.
Bakgrunden är att ohälsan är
Redaktionskommitté:
Karolina Höög
Martina Junström
Thérèse Juvall
Lis-Marie Kanon
Gunilla Neves Ekman
Robert Pantzar
Olle Waller
Hanna Ådin
större i invandrargrupper än i
befolkningen i övrigt. Projektet
syftar till att komma till rätta
med ojämlikheten i hälsa.
… OCH SÅ HAR VI EN
NY CHEF!
GUNILLA NEVES EKMAN, som
jobbat på Lafa sedan 1993, är
tf chef efter att ANNA-KARIN
ASP gått i pension.
Läs Gunillas ledare här intill!
Layout: Lotta Continua
[email protected]
Prenumeration och
adressändring:
Claes Sjöstedt
[email protected]
Telefon 08–737 35 50
Tryckt hos Sjuhäradsbygdens
Tryckeri, Borås ISSN 1104-0912
☎
LEDARE
INSIKT
ringde till …
ANKI ALMQVIST
Fokus på unga MSM
MAJ-BRITT
FRANZÉN,
…
kurator på Järva ungdomsmottagning,
som tillsammans med kollegerna leder
Noor-grupper för tjejer som blivit våldtagna (noor betyder ljuset på persiska).
Hur kommer det sig att ni började med
noor-grupperna?
– För tio år sedan började vi fråga alla tjejer som kom till mottagningen om de blivit
utsatta för någon typ av fysiskt eller psykiskt våld och det visade sig att 20-25 procent hade erfarenhet av sexuellt våld. Vi
sökte pengar från brottsoffermyndigheten
och satte igång ett projekt för att hitta
metoder att jobba med våldtagna flickor.
Ni har nyligen startat en ny grupp på mottagningen – berätta lite om hur ni jobbar.
– Tjejerna är mellan 15 och 23 år och vi har
runt sex deltagare. Två ledare träffar gruppen tretton gånger. Vi börjar varje gång
med att tjejerna får tända ett ljus för sig
själva. De berättar vad de varit med om.
Sedan arbetar vi utifrån teman som skuld
och skam, föreställningar om våldtäkt, förövare, självdestruktivt beteende, polisanmälan, framtid och strategier för att må
bra. Kropp och sexualitet pratar vi om på
två träffar. Våldtäkten kan rätt ofta vara
den första sexuella erfarenheten. Då krävs
extra mycket arbete för att de ska få en
positiv syn på den egna kroppen och sex.
Hur reagerar deltagarna på det ni tar upp?
– Det är tufft för tjejerna, särskilt i början.
Och smärtsamt att börja sätta ord på det
som hänt. De här tjejerna är otroligt modiga som vågar komma och berätta om det
värsta de varit med om. Men de har mått så
dåligt och vill verkligen ha förändring.
Vad är målet med arbetet i noor-grupperna?
– Att tjejerna ska fungera bättre i vardagen. När de kommer till oss är de ofta
självdestruktiva, har problem i sina relationer och kan inte koncentrera sig i skolan.
Vad säger tjejerna själva om betydelsen av
gruppen?
”Skönt att träffa andra, sorgligt att vi är
så många” och ”livet har blivit lättare att
leva” är två kommentarer vi har fått. En
annan tjej uttryckte att vi ledare och kompisarna i gruppen blev ett slags mur som
skapade trygghet och gjorde att hon
vågade prata om det här.
HANNA ÅDIN
DET KÄNNS LITE högtidligt men också
spännande att kliva in på insikt:s ledarplats efter Anna-Karin Asp. Anna-Karin
var den som startade tidningen för drygt
20 år sedan och hon var redaktör fram till
1999. Nu har Anna-Karin lämnat Lafa och
insikt för att pröva på livet som pensionär. Genom åren har hon bidragit med
många artiklar, reportage och inte minst
tänkvärda ledare som verkligen har
speglat hennes engagemang för sex och
samlevnad och prevention av hiv, sexuellt
överförda infektioner och oönskade graviditeter. Dessutom har hon varit en
omtyckt chef och vi som jobbar på Lafa
önskar dig, Anna-Karin, allt gott för framtiden!
ÅRETS FÖRSTA nummer av insikt har
temat hiv bland msm. msm (män som har
sex med män) är en av de grupper som
drabbats hårdast av hiv. Vi vet att ungefär
hälften av alla nyrapporterade fall av hiv i
Stockholms län inträffar bland msm.
Därför är denna grupp en av de allra viktigaste att nå med förebyggande insatser. I
Stockholm har vi sedan många år tillbaka
ett unikt samarbete mellan olika aktörer
från frivilligorganisationerna och från den
offentliga sektorn, Stophiv-gruppen. Vi är
en grupp som träffas regelbundet och
delar med oss av kunskap, erfarenheter
och diskuterar med högt i tak hur vi tillsammans kan göra preventionsarbetet
ännu bättre.
I intervjuer och reportage i detta
nummer får ni läsare möta representanter
för några av de organisationer som ingår i
Stophiv-gruppen: Posithiva Gruppen,
Venhälsan, rfsl och rfsl Stockholm.
I gruppen ingår också Smittskydd Stockholm, rfsl Ungdom och Lafa. Just nu
diskuterar Stophiv-gruppen hur vi bättre
ska kunna nå ut till unga msm och peppa
dem att testa sig för hiv. I intervjun med
Göran Bratt från Venhälsan på sidan 4
lyfter han fram att var fjärde man som fick
sin hivdiagnos på Venhälsan förra året var
under 30 år. Så det finns all anledning att
satsa på preventionsinsatser riktade just
till de yngre i msm-gruppen.
Redan förra året i samband med Stockholm Pride stod Stophiv-gruppen bakom
en kampanj riktad till yngre killar med
erbjudande om hivtest med snabbsvar
(det vill säga provsvar efter 30 minuter) på
Venhälsan.
Detta kommer vi att göra i sommar igen
och vi jobbar nu med att hitta nya vägar
för att nå fram till ännu fler unga msm.
Som vanligt kommer det förstås också att
finnas möjlighet för alla andra att testa sig
för hiv, klamydia och syfilis inne i Pride
Park. Där erbjuds ett konventionellt
hivtest med svar efter en vecka.
Vill du veta mer om Stophiv-gruppen
och den så kallade onsite-testningen
under Stockholm Pride så läs rapporten
”Stophiv”, den finns att ladda ner eller
beställa på www.lafa.nu.
MÄN SOM HAR sex med män är också en
av de tio målgrupper som är i fokus i
landstingets nya handlingsprogram för
hiv- och sti-prevention. Det är ett ambitiöst program som täcker perioden
2009–2013 och tanken är att det ska ge
vägledning till alla som på olika sätt jobbar
med prevention i Stockholms län. För
varje målgrupp finns mål och förslag på
konkreta åtgärder. Det är också tydligt
angivet vem som är ansvarig för genomförandet och hur åtgärderna ska följas upp
varje år. Kanske låter det torrt och tråkigt
men handlingsprogrammet ger en bra
överblick över hiv/sti-situationen bland
länets ungdomar och i andra grupper och
vilka insatser som behövs. En hel del görs
redan men det finns också nya idéer och
förslag som säkert kommer att bidra till att
göra preventionsarbetet ännu bättre.
GUNILLA NEVES EKMAN
Gunilla Neves Ekman
1/10
INSIKT 3
TEMA: HIV BLAND MSM
Tyst epidemi
Nästan varje vecka får en homo- eller bisexuell man sin hivdiagnos på
mottagningen Venhälsan. En tredjedel har haft hiv i flera år vid upptäckten.
- Vi måste upptäcka hiv tidigare och framför allt hos fler. Det finns ett mörkertal
på ytterligare 30-40 procent, säger läkaren Göran Bratt.
G
msm under 2009, alltså ungefär en person i
veckan. Precis som på nationell nivå har det
skett en svag ökning på mottagningen de
senaste sex, sju åren. Snittåldern för att få hiv
ligger stadigt på 37–38 år, men andelen
nyupptäckta fall bland yngre män är större
idag. Så många som var fjärde man som fick
sin hivdiagnos på Venhälsan förra året var
under 30.
– Vi har en lågintensiv epidemi som pågår
hela tiden i gruppen och risktagandet ökar,
den som nyss har börjat ha sex med killar,
oavsett ålder, att vara konsekvent när det
gäller kondom. Både för att det kan vara
pinsamt att ta upp och för att det är svårt rent
tekniskt vid analsex om man är ovan.
Över hälften av männen har smittats med
hiv i Sverige, övriga har fått hiv utomlands,
ofta under en resa.
– Det har blivit populärt att åka till Berlin,
det har tagit över efter Amsterdam som ett
ställe dit man åker över en helg eller en vecka
”Syfilis som en betydelsefull faktor för hivepidemin tror
jag är underskattad. Av våra syfilisfall är nu andelen
hivpositiva över 60 procent.”
det är helt klart. Andelen msm som har
analsex har ökat de senaste tio, femton åren.
Man använder kondom för det mesta men inte
alltid, säger Göran Bratt.
– Kondomer är inte särskilt erotiskt för de
flesta och kanske till och med signalerar
sjukdom i vissa fall; ”jag är frisk, varför ska vi
ha kondom!?”.
Göran Bratt tror att det är särskilt svårt för
och går på klubbar och har sex. Man åker ofta
just för att ha sex och då ska det vara rejält, då
maxar man.
Göran Bratt tror att en viktig orsak till att
man utsätter sig för risker sexuellt är att hiv
blivit avdramatiserat, upplevelsen av fara har
minskat eftersom det verkar möjligt att, om
inte bota, så i alla fall att hantera hiv.
– Många förstår inte vad hiv innebär, de
▼
öran Bratt, överläkare med
invärtesmedicin som specialitet,
har jobbat på Venhälsan på
Södersjukhuset i Stockholm sedan starten 1982. I dag är han ansvarig för drygt 200 hivpositiva patienter, varav flertalet män som har sex med män (msm).
– De kommer i snitt på tre besök per år. Då
mäter vi hivvirusnivåerna och t-hjälparcellerna, men gör även så kallade säkerhetsprover
för att se hur medicinerna påverkar till
exempel blodfetter, lever och njurar. Vi
hjälper också till med att hantera olika kortoch långtidsbiverkningar och tar ställning till
om behandlingen fungerar väl. Om inte gör vi
ett byte, berättar Göran Bratt.
Han och kollegerna fungerar också i praktiken som ”husläkare” åt de flesta av sina hivpatienter och hjälper till med alla ”vanliga”
åkommor, till exempel luftvägsinfektioner.
Göran Bratt arbetar dessutom på den så
kallade kvällsmottagningen, dit homo- och
bisexuella män kommer och testar sig för hiv
och andra sexuellt överförda infektioner (sti).
Rådgivning är en viktig del av arbetet och
syftet är att förebygga att besökaren smittas
med hiv eller andra sti framöver.
Venhälsan diagnosticerade 50 hivfall bland
HIV HAR ÖKAT svagt i Sverige de
senaste tio åren, framför allt bland MSM
(män som har sex med män). Drygt
50 procent av den inhemska smittan
sker inom MSM-gruppen. Flest smittade
återfinns i åldrarna 30–39 år.
■ Under 2009 anmäldes 84 fall av hiv
bland MSM i Stockholms län.
■ I hela landet anmäldes första halvåret
64 nya fall bland MSM (när INSIKT
trycktes var inga helårssiffror klara).
4 INSIKT
1/10
■ Detta kan jämföras med att medeltalet per halvår under perioden
2004–2008 var 49 hivfall bland MSM i
Sverige.
I DAG LEVER cirka 5000 personer med
hiv i Sverige, varav cirka 1 800 är MSM.
KÄLLOR: Smittskyddsinstitutet,
Smittskydd Stockholm och Posithiva
Gruppen.
Det finns två stora hivmottagningar i
Stockholm, Venhälsans dagmottagning
på Södersjukhuset och en mottagning
på Karolinska universitetssjukhuset i
Huddinge. Karolinska har cirka 1 700 hivpatienter och Venhälsan 1 000, varav 82
procent är MSM .
Till Venhälsans kvällsmottagning är alla
MSM välkomna för rådgivning, undersökning och testning för hiv och övriga sexuellt överförda infektioner. Mottagningen
har cirka 2 000 besök årligen och cirka
två procent av dem som testar sig för hiv
visar sig vara hivpositiva.
GETTY IMAGES/STEVE SMITH
HIVMOTTAGNINGAR
HIV BLAND MSM
Det har blivit enkelt att snabbt hitta ”perfekta” sexpartner på
kontaktsajterna. Känslan av intimitet som snabbt infinner sig
på nätet gör att många hoppar över kondomen.
1/10
INSIKT 5
ULRICA ZWENGER
TEMA: HIV BLAND MSM
Göran Bratt, överläkare på Venhälsan.
▼
kanske har kompisar som haft hiv länge och
som har välfungerande behandlingar och
tänker att det där är väl inte så märkvärdigt.
Men sen när man själv blivit smittad upptäcker man att det betyder att man måste gå på
regelbundna kontroller på sjukhus och man
kanske får symtom, av medicinerna eller av
hivinfektionen i sig. Till detta kommer restriktionerna; det blir inte ett val att använda
kondom längre. Och så att behöva informera
varje partner, vilket för många är så svårt att
man hellre avstår helt från sexkontakter.
Att det blivit så lätt att knyta kontakter,
INTE MINST FÖR hivpositiva har internet
öppnat nya möjligheter. Via nätet kan man
hitta sexpartner som också har hiv och
därmed slippa informera om sin hivstatus när
man har träffat någon och riskera att bli
avvisad och i värsta fall outad som hivpositiv
till partnerns kompisar.
– Med en annan hivpositiv kan man dessutom strunta i kondom om man inte gillar
det, man bryter inte mot några förhållningsregler, säger Göran Bratt.
Men så kallad serosorting, det vill säga att ha
sex med personer som uppger att de har
samma hivstatus som man själv, är långt ifrån
riskfritt. För hivpositiva är den största risken
att smittas med andra sexuellt överförda
infektioner.
– Vi ser att andelen hivpositiva med andra
sti ökar. Av dem som fick sin hivdiagnos
förra året hade 25 procent en annan sexuellt
överförd infektion samtidigt och 35–40
procent hade haft en annan sti de senaste två
åren. Tyvärr har sexuellt spridd hepatit c
kommit in i gruppen, något som tidigare
enbart spreds via injektionsmissbruk.
Men vanligare är att man har syfilis samtidigt som hiv, detta samband har uppmärksammats internationellt på senare tid och
syns även tydligt bland Venhälsans patienter.
– Syfilis har det senaste året blivit en infektion där de hivpositiva dominerar. Av våra
syfilisfall är nu andelen hivpositiva 60
procent, säger Göran Bratt.
Den som har hiv får lättare syfilis beroende
”När en kille har ont i halsen, hög feber och utslag ska
doktorn inte bara säga ’det är något virus som går över’.”
framför allt via nätet, ser Göran Bratt som en
annan viktig orsak till att hiv och andra sti
sprids bland msm.
– Man behöver inte ens gå ut i dag, man
sitter hemma och internet ger ett slags intimitet, man upplever att ”vi är ju kompisar som
litar på varandra”. Och det är lätt att hitta
precis det man söker. Om jag gillar killar som
ser ut på ett visst sätt och som gillar en viss
typ av sex så kan jag väldigt enkelt hitta den
”perfekta” partnern.
Göran Bratt jämför med hur det var förr, när
man var tvungen att planera och investera i en
hel kväll, gå ut och flirta och försöka få kläm
på vad den man fastnat för gillade, och så
kanske ändå inte få napp.
– Vår tid kännetecknas av effektivitet, det
senaste är att man kan kolla i mobilen, via
gps, exakt hur nära ens knullkompisar befinner sig. Då kan man se att Kalle finns 800
meter ifrån mig och Johan 900 meter bort.
Möjligheterna finns att träffa någon för sex
när som helst, det har blivit så enkelt.
6 INSIKT
1/10
på immunbristen. Det omvända förhållandet
gäller också.
– Det verkar som att man lättare får hiv när
man har eller har haft syfilis, det finns ett
samband som fortfarande är outforskat. Syfilis
som en betydelsefull faktor för hivepidemin
tror jag är underskattad.
Även andra sexuellt överförda infektioner,
till exempel klamydia och gonorré, fungerar
som en ingångsport för hiv i och med att de
aktiverar cellerna som ska ta emot hivviruset.
På Venhälsan har man därför som viktig
princip att ta ”alla prover på alla ställen”.
– Visst kan man göra enbart ett visst test,
men i det rådgivande samtalet rekommenderar vi alltid en ”helundersökning”. Har man
utsatt sig för en typ av risk har man också
utsatt sig för andra och vi vet av erfarenhet att
vi ofta upptäcker mer än en infektion.
Förra året hade man fyra personer som kontaktspårats för klamydia men som visade sig
ha hiv. Ett vanligt scenario är att en person
kommer för att han har flytningar från urin-
röret, och det visar sig mycket riktigt att han
har gonorré där, men kanske också klamydia i
ändtarmen som inte har gett några symtom.
– Och kommer hiv in i den miljön blir man
lättare smittad.
Även oralsex, som anses som ”lågrisksex”
vad gäller hiv, blir mer riskfyllt om andra sti
finns med i bilden
– Oskyddat analsex fortsätter att vara den
stora riskfaktorn. Men vi har personer som inte
har haft analsex och ändå blivit hivsmittade.
När samma personer har klamydia i svalget är
det mycket som talar för att hiv har överförts
den vägen, även om det är svårt att bevisa.
Göran Bratt är noga med att ge en nyanserad
bild, han konstaterar att nästan alla har oskyddat oralsex, och att de flesta som suger eller
blir avsugna inte blir smittade.
– Men man ska veta att det är en möjlig risk.
ATT MEDVETANDEGÖRA män som har
sex med män om risken med alla sexuellt
överförda infektioner ser Bratt som en av Venhälsans viktigaste utmaningar. En annan är att
få fler att testa sig och därigenom upptäcka fler
– och tidigare.
– Det finns ett mörkertal på kanske 30–40
procent i Sverige som är oupptäckta hivpositiva. Vi har också alltför många så kallade late
testers. En tredjedel av de nyupptäckta har Thjälparvärden som visar att de haft hiv i flera
år och 14 procent har haft det ännu längre och
i vissa fall hunnit utveckla aids.
Helst vill man upptäcka hiv redan vid primärinfektionen, när personen är som mest
smittsam. Göran Bratt vill därför öka medvetenheten både inom sjukvården och bland
männen själva.
– När en kille har ont i halsen, hög feber och
utslag ska doktorn inte bara säga ”det är något
virus som går över”. Om killen har varit i
Berlin och haft oskyddat sex för två veckor
sedan, då ska han tänka hiv – och förstås inte
ha oskyddat sex innan han hivtestat sig eftersom han kanske har flera miljoner virus per
milliliter i blodet.
Andra viktiga förutsättningar är, enligt
Göran Bratt, att testning är enkelt, smidigt
och odramatiskt och att stigmatiseringen runt
hiv minskar. I det sammanhanget är han
kritisk till att man som hivpositiv i alla lägen
måste informera en partner om sin hivstatus.
– I dagsläget när 95 procent av alla hivpositiva som får behandling har icke mätbara
virusnivåer och när hiv inte längre är en
dödlig sjukdom måste lagstiftningen ses över.
Är det rimligt att alltid kräva informationsplikt? Självklart ska hivpositiva ta sitt ansvar
och använda kondom, liksom hivnegativa,
men informationsplikten hänger som ett
mörkt moln. Den kan göra att färre testar sig
för så länge man inte vet sin hivstatus behöver
man ju inte ta ansvar enligt lagen …
HANNA ÅDIN
ULRICA ZWENGER
Johannes Bucht vill medverka till att ”ge hiv ett ansikte”:
”Annars fortsätter det att vara vi och dom”.
Kamratstödjare
Han tvekade länge innan han
besökte Posithiva Gruppens
medlemslokal första gången.
Nu jobbar Johannes Bucht
för att andra hivpositiva
män ska våga delta i gemenskapen.
et var för snart nio år sedan som
Johannes Bucht, då 32 år, fick
veta att han smittats med hiv. Diagnosen innebar stora förändringar.
– Att leva med hiv har påverkat mig massor.
Framför allt har det inneburit många ställningstaganden till hur jag själv ska hantera det
faktum att jag har hiv och hur jag ska förhålla
mig till omgivningen. Ska jag tala om eller ska
jag inte tala om? Vilka ska jag i så fall berätta
för, när och på vilket sätt? Det är väldigt
osäkert, man vet aldrig innan hur det kommer
att bli efter att man berättat. Men jag tycker att
ju öppnare jag blivit, desto lättare är det i
långa loppet.
Johannes Bucht jämför med att komma ut
som homosexuell.
– Det är en liknande process, men det är jobbigare och mer stigmatiserande att komma ut
D
som hivpositiv. Det finns mer okunskap och
fördomar om hiv. Synen på homosexualitet
har förändrats i positiv riktning på senare år,
men när det gäller hiv finns det mycket kvar
att göra, konstaterar han.
I SEPTEMBER 2009 blev Johannes Bucht
ordförande för Posithiva Gruppen (pg), en
förening där hivpositiva män som har sex
med män kan möta andra i samma situation
och få stöd, information och utbildning. Medlemmar kommer till lokalen och dricker kaffe
eller äter en bit mat och pratar med varandra
eller med pg:s personal. Det finns även mer
organiserad stödverksamhet: Personligt samtalsstöd genom Heart-2-Heart, samtalsgruppen Posithive Talking och den nya Ungdomsgruppen, där även tjejer och heterosexuella
killar är välkomna.
1/10
INSIKT 7
▼
för hivpositiva
TEMA: HIV BLAND MSM
KUNSKAPER OM säkrare sex och sexuell
hälsa är särskilt viktiga för hivpositiva. Det
handlar inte bara om att undvika att smitta
andra med hiv, utan lika mycket om att
skydda sig själv från andra sexuellt överförda
infektioner, som ofta blir svåra när immunförsvaret är nedsatt och dessutom bidrar till att
det försämras ytterligare.
Förutom säkrare sex-information, till
exempel under temakvällar, erbjuder Posithiva Gruppen sina medlemmar gratis kondomer och glidmedel.
– Vi har Gummiklubben, om man går med i
den får man kondomer och glidmedel hemskickat till sig varannan månad.
Posithiva Gruppen –
stöd för hivpositiva MSM
POSITHIVA GRUPPEN, ofta förkortad PG, är
en förening för hivpositiva män som har sex
med män. Medlemslokalen på Söder i
Stockholm har öppet tre kvällar i veckan.
Som medlem väljer man själv om man vill
arbeta volontärt, delta i sociala aktiviteter
eller bara prenumerera på medlemsbladet
POSITHIVA NYHETER.
Förutom att erbjuda gemenskap, stöd
och utbildning till medlemmarna, arbetar
PG mot stigmatisering och diskriminering
av hivpositiva, till exempel i arbetslivet och
vården. En annan viktig uppgift är att
arbeta förebyggande mot hiv och andra
sexuellt överförda infektioner.
Läs mer på www.posithivagruppen.se
POSITHIVA GRUPPENS STÖDFOND är till
för att lindra de ekonomiska svårigheter
som ofta är följdverkningar av hivinfektion.
Genom att ge ett bidrag till fonden kan du
medverka till att underlätta vardagen och
förbättra livskvaliteten för hivpositiva män
som har sex med män.
STÖDFONDENS BANKGIRO: 900-4458
STÖDFONDENS PLUSGIRO: 90 04 45-8
8 INSIKT
1/10
”
Utbilda dig! Fundera på vilka målgrupper du möter och försök hitta
specialinformation och kunskap om just
de grupperna. Det finns flera föreningar
och organisationer som kan utbilda och
de flesta föreläser utan kostnad.
Nöj dig inte med en utan gå till flera.
Jobbar man på en ungdomsmottagning
eller i skolan så möter man ju både tjejer
och killar, hetero- bi- och homosexuella,
svenskar och personer med utländsk bakgrund. Vi på Posithiva Gruppen tar emot
alla som vill ha information och kommer
gärna ut och föreläser.
Kontakta Posithiva Gruppen på
telefon 08–720 19 60 eller mejla till
[email protected]
ULRICA ZWENGER
▼
Johannes Bucht berättar att de vanligaste
samtalsämnena, både i de informella mötena
och i den psykosociala verksamheten, är
medicinering, hälsa – och sex.
– Sexualiteten är en jättestor fråga: ”Vad ska
jag göra, vad ska jag inte göra? När ska jag
berätta, hur ska jag berätta?” Att höra hur
andra resonerar, och hur andra faktiskt har
gjort, betyder mycket: ”Så här gjorde jag och
det fungerade jättebra.”
Råd till den som
arbetar med sexualitet
och att förebygga hiv
”
JOHANNES BUCHT
Johannes Bucht upplever att kunskapen och
medvetenheten om hiv och risker med oskyddat sex generellt är hög bland män som har sex
med män.
– Alla vet att det är viktigt att skydda sig och
de flesta har någon kläm på varför – men det
finns och har nog alltid funnits en grupp som
inte förstår det. Man bygger upp en bild av hur
det är att ha hiv, att det inte är så farligt, det
finns ju piller, man kan väl hålla sig frisk och
leva ungefär som förut. ”Dessutom är jag så
försiktig så det händer inte mig…” blir slutklämmen, och så tror man att problemet är
löst. Man resonerar bort det och lurar sig själv.
Han drar paralleller mellan kondomen och
andra säkerhetsåtgärder, som att ta på sig
säkerhetsbältet när man ska köra bil.
– Risken att du ska råka ut för en olycka vid
varje enskilt tillfälle är väldigt liten och man
kanske tänker ”äh, jag ska bara köra en så kort
bit” och ”det ser lugnt ut”. Men när olyckan
väl är framme är det väldigt bra att ha det där
bältet. Det är samma grej med att använda
kondom i alla lägen. Man vet aldrig.
Och där, konstaterar Johannes Bucht, ligger
en viktig utmaning för Posithiva Gruppen:
Att försöka nå dem som tror att det inte kan
hända dem eller som inte förstår vad det
innebär att leva med hiv.
– Om någon från Posithiva Gruppen
kommer och föreläser för läkarstudenter så får
de en inblick i hur det är att leva med hiv:
Okej, det är inte bara att ta ett piller. Det var
lite mer än så… Då får de en helt annan förståelse för varför man ska använda kondom.
Effekten blir inte densamma om man bara
säger ”skydda dig för annars kan du få hiv”.
Synliggörandet är således en viktig del i pg:s
strategi, men det är samtidigt ett stort och
svårt steg för medlemmarna att bli mer öppna
med sin hivstatus, eftersom hiv fortfarande är
så laddat i samhället.
– Det är en jätteutmaning att ”ge hiv ett
ansikte”. Det är verkligen uppförsbacke men
om vi inte vågar synas fortsätter det att vara vi
och dom, som är så jobbigt att möta hela
tiden. Dom utan hiv och vi med hiv.
Själv började Johannes Bucht ta del av Posithiva Gruppens aktiviteter och verksamheter
sommaren 2006. Han följde med en god vän
som redan var aktiv medlem.
– Då hade jag varit på väg många gånger,
men tvekat inför att ta steget.
SEDAN DESS har Johannes Bucht pratat
med många hivpositiva och vet att tröskeln är
hög för de flesta.
– Det är ett jätteproblem att få medlemmar
att komma hit. Det hänger ihop med rädsla,
stigma och självstigma. Hivpositiva män som
har sex med män är en liten grupp, cirka 1 100
personer här i Stockholm. Det är svårt att vara
anonym i den världen. Många tänker att om de
går hit så vet plötsligt den, den och den någonting om mig. Det kan kännas väldigt jobbigt
och osäkert. Kan jag lita på att ingen snackar
runt och säger något till någon de inte ska?
– Men vi har våra interna regler, att de som
befinner sig här och det som sägs här, det
stannar här. Och det verkar alla respektera. Vi
sitter i samma båt trots allt.
HANNA ÅDIN
”Vi måste pröva nya
metoder”
et är länge sedan hiv spred en bottenlös skräck bland män som har sex med
män (msm). Men de som arbetar förebyggande har inte anpassat sig till den nya
verkligheten. Det säger Staffan Hallin,
projektledare för Socialstyrelsens handlingsplan för hivprevention bland män som har sex
med män.
– Det måste bli enklare att testa sig så att vi
får ned mörkertalet. Vi vet att dom som har
testat positivt för hiv oftast tar sitt ansvar.
Testning är dessutom ett bra tillfälle för rådgivning, fortsätter han.
Att minska tiden från smitta till diagnos är
ett av målen i Socialstyrelsens kommande
handlingsplan för hivprevention bland män
som har sex med män. Den ska vara klar i
december men redan nu kan Staffan Hallin
berätta om det planerade innehållet, om än
med reservation för ändringar:
– Vi vill att fler mottagningar ska erbjuda
test med snabbsvar. Många tycker att det är
lättare att ta ett test om de kan få resultatet
redan efter tjugo minuter och de flesta är
väldigt motiverade att ta emot rådgivning när
de sitter och väntar på svaret.
len är icke-normativa till sin form. Rådgivarna ska inte utgå ifrån den heterosexuella
tvåsamheten, utan leda ett förutsättningslöst
samtal så att den som testar sig vågar vara ärlig
och berätta om sin sexualitet. Det bemötandet
är tyvärr inte någon självklarhet, enligt Ronny
Tikkanen:
– Även på mottagningar som inte är specialiserade på sexuell hälsa måste det finnas en
struktur för hur de här samtalen ska gå till.
D
Staffan Hallin
ULRICA ZWENGER
TEST MED snabbsvar finns idag på ett fåtal
specialiserade mottagningar men om det ska
bli standard inom vården krävs mer resurser.
Vårdpersonalen måste ha kompetens att
hantera ett positivt svar och både läkare och
kurator ska då finnas tillgängliga vid varje
hivtest. Med ett större fokus på testning i det
förebyggande arbetet får hälso- och sjukvården ett ökat ansvar.
Testtillfällena ska helst vara mer än ett stick i
fingret och ett besked, oavsett om svaret är
positivt eller negativt.
– I samband med testerna borde alla som vill
få rådgivning och det är vi inte tillräckligt bra
på idag, säger Ronny Tikkanen som är forskare i socialt arbete vid Göteborgs universitet
och deltar i arbetet med handlingsplanen.
Han poängterar att det är viktigt att samta-
IDAG FINNS samtalsmetoder som har utvärderats med gott resultat, till exempel så
kallade motiverande samtal.
Ronny Tikkanen berättar också att det visat
sig fungera bra att mentalt återvända till den
sexuella situationen under samtalet och
rekonstruera vad som hände och varför man
utsatte sig för en risk.
– Det finns inte någon grupp som har förändrat sitt sexuella beteende så mycket sedan
hiv upptäcktes, som msm. Kondomanvändningen är relativt sett hög. Men kraven är
också högre eftersom risken att träffa en
partner med hiv är femtio gånger större om du
är en man som har sex med en man än om du
har sex med någon av motsatt kön.
– Vi som jobbar med prevention har inte
lyckats. Män som har sex med män måste bli
ännu bättre på att använda kondom, säger
Ronny Tikkanen.
Staffan Hallin är också självkritisk och
hävdar att preventionen inte har anpassat sig
till den nya verkligheten.
I den nya verkligheten har paniken lagt sig
och hiv är inte lika skrämmande som det var
på 1980- och 90-talet. Den framgångsrika
behandlingen är en viktig orsak men även det
enkla faktum att det har gått över tjugo år
sedan det första fallet av hiv upptäcktes i
Sverige.
– Man kan inte gå runt och ha panik hur
1/10
INSIKT 9
▼
Att minska tiden från smitta till diagnos
är ett av målen i en kommande handlingsplan för hivprevention bland MSM.
Bland annat ska en utökning av hivtest
med snabbsvar få fler att testa sig.
TEMA: HIV BLAND MSM
Sexpe
ULRICA ZWENGER
– Där är inte de som lever med hiv utstötta
utan en del av gruppen. Det tror jag är en
viktig faktor om man ska lyckas.
Ronny Tikkanen, forskare i socialt arbete vid
Göteborgs universitet.
▼
länge som helst. Krisen har blivit vardag. Det
är en förklaring till att hiv har ökat de senaste
tio åren och det gäller inte bara män som har
sex med män, säger Staffan Hallin.
Ronny Tikkanen har, på Socialstyrelsens
DET ÅTERSTÅR sex år fram till det magiska
årtalet 2016 då målet är att den inhemska
spridningen ska ha halverats. Eftersom msm
står för drygt 50 procent av den inhemska
spridningen är utmaningen särskilt stor inom
den gruppen. Hallin uttrycker en viss skepsis
inför målet. Att andra sexuellt överförda
infektioner (sti) nu ökar gör det inte enklare:
– Det är en oproportionerligt stor andel av
gonorré och syfilis bland män som har sex
med män och det påverkar spridningen av hiv,
säger Staffan Hallin.
Den som har en annan sexuellt överförd
infektion är mer mottaglig för hiv och den
som redan har hiv blir mer smittsam om han
samtidigt bär på en annan sti. Därför är en
minskad spridning av andra sexuellt överförda infektioner ett eget mål i handlingspla-
”Vi som jobbar med prevention har inte lyckats.
Män som har sex med män måste bli ännu bättre
på att använda kondom.”
uppdrag, genomfört två stora enkäter 2006
och 2008 om det sexuella beteendet bland
msm och de visar att oskyddat sex är vanligare
bland dem som är under 25 år.
– Vi som är äldre har sett folk dö i aids och
gått på begravningar men många av de yngre
känner inte ens någon som lever med hiv,
säger Ronny Tikkanen.
Att hiv har blivit mer osynligt hänger ihop
med att bromsmedicinerna gör det möjligt att
leva ett ganska normalt liv med hiv medan
det tidigare var svårt att dölja sin hivstatus.
Men det handlar också om stigmatiseringen.
– Det finns fortfarande ett ”vi och dom”
som gör att folk inte vågar vara öppna med sin
hivstatus och det måste ändras, säger Staffan
Hallin.
Ytterligare ett mål i Socialstyrelsens handlingsplan är att i större utsträckning få med
hivpositiva i det förebyggande arbetet, både
som aktiva agenter och som målgrupp. Staffan
Hallin berättar om delstaten New South
Wales i Australien som kan stoltsera med
ovanligt låga hivsiffror bland msm:
10 INSIKT
1/10
nen och tanken är att ett hivtest alltid ska
kombineras med ett erbjudande om andra
tester.
Ronny Tikkanen tar upp den kondomlösa
preventionen som ytterligare ett område att
förbättra:
– Det kommer alltid att finnas människor
som inte använder kondom och vi får inte
släppa dem utan måste istället jobba med att
minska risken genom att till exempel uppmuntra till tester och öppenhet gentemot sexpartner.
Det är en svår balansgång; att verka för kondomanvändning utan att fördöma och tappa
bort dem som väljer en annan väg. Precis som
det är en utmaning att avdramatisera hiv och
samtidigt lyfta fram att hiv, bromsmediciner
till trots, är en mycket allvarlig sjukdom.
– Det är lätt att gå i gamla upptrampade
banor men nu är vi i post hiv-eran och riskbedömningarna har liberaliserats. Vi måste
utveckla preventionen och pröva nya
metoder, säger Staffan Hallin.
ANNA DAHLQVIST
Tobias Herder och Bartek Lindh, redo att
besvara frågor om säkrare sex.
erterna har svaret
Kondomer i olika storlekar ligger i lådor, redo att
stoppas i kuvert och skickas iväg. På kvällen när RFSL
Stockholm tömts på folk sitter här två Sexperter,
inloggade på varsin dator, för att svara på frågor.
ånga frågar om riskerna med oralsex
och om hivtest, hur det fungerar och
vart man ska vända sig. Och så vill de
att vi skickar kondomer och glidmedel, berättar Bartek Lindh.
Han är säkrare sex-informatör med 40
timmars utbildning och två års erfarenhet
som Sexpert. De är alltid två som jobbar samtidigt, den ena loggar in på rfsl:s chatt och
den andra på Qruiser, en mötesplats på nätet
för homosexuella, bisexuella och transpersoner med drygt 100 000 medlemmar. När
Bartek Lindh skriver in sitt lösenord hinner
jag se att 3 686 personer är inloggade på
Qruiser.
– Vi börjar med att svara på de frågor som
finns i Sexperternas inkorg. Sedan klickar vi
slumpmässigt in på olika profiler så att de ser
att Sexperterna varit där och förhoppningsvis
blir nyfikna och går in på vår profilsida.
SEXPERTERNA GER stöd och råd om
säkrare sex. Målgruppen är män som har sex
med män (msm) och helt slumpmässigt är det
inte, det finns ett system för att få en geografisk spridning över landet. De tittar aldrig på
Qruisermedlemmarnas sidor, av respekt för
deras privatliv, utan klickar bara för att visa att
de varit där.
Projektledaren Tobias Herder tar fram en
pärm med exempel på vanliga frågor och råd
om hur man kan svara och hur man inte ska
svara:
– Men det är viktigt att inte ge standardiserade svar. Samtalen ska anpassas till individen
och vara personliga. Idén är att Sexperten ska
vara en jämlik part som själv tillhör målgruppen med skillnaden att han har stor kunskap
om säkrare sex.
rfsl Stockholm har drivit Sexperterna
sedan 2005. Det är svårt att mäta effekten men
tjänsten får höga betyg av de män som använder den och antalet förfrågningar ökar hela
tiden:
– Alla verkar tro att kunskapen om att
skydda sig finns men vi märker att det finns
kunskapsluckor, säger Tobias Herder.
Sexperterna kan fylla i luckorna och lotsa
folk vidare. Om de till exempel får en fråga om
hivtest tar de fram kontaktuppgifter till när1/10
INSIKT 11
▼
ULRICA ZWENGER
M
ULRICA ZWENGER
Mikael Jonsson, hivhandläggare på RFSL.
▼
maste mottagning och informerar om att det
är viktigt att berätta hur man har haft sex:
– Tyvärr möts alltför många av antagandet
om heterosexualitet. Om de inte är bekväma
med att berätta om sin sexuella praktik på
vårdcentralen i den lilla hemstaden kan vi
tipsa om andra alternativ. Kanske kan de gå till
Tobias Herder berättar också om en annan
nyhet: Från och med mars går den uppsökande verksamheten i Stockholm, på
klubbar, barer, i parker och på andra ställen där
sexuella möten sker, under namnet Sexperterna. Namnbytet från Kondomleverantörerna är mer än så, det avslöjar också ett byte
”Vårt budskap om kondom vid anala samlag och
ingen sperma i munnen håller fortfarande.”
en mottagning för msm när de är i någon av
storstäderna, säger Tobias Herder.
NYTT SEDAN några månader är Sexperternas mobiltjänst. Ännu är den inte marknadsförd på bred front så bara ett fåtal frågor har
droppat in. Tobias Herder visar hur meddelanden kodas så att Sexperterna inte kan se telefonnumren men ändå ha koll på tidigare
frågor från samma person.
12 INSIKT
1/10
av inriktning. Från att ha varit främst utdelning av kondomer och glidmedel ska det nu
bli mer samtal.
– Kan vi få till samtal har vi större chans att
påverka attityder och beteende. Men vi är
noga med att aldrig tränga oss på och störa.
Och vi moraliserar aldrig, det gäller både ute
på klubbar och på nätet. Vi kan ge kunskap för
ett välgrundat val men själva valet faller på
individen, fortsätter Bartek Lindh.
OVANFÖR
Sexperternas huvuden, en
våning upp i rfsl-huset, sitter Mikael
Jonsson,
hivhandläggare på rfsl. Han
tycker att rfsl på det stora hela har lyckats väl
i sitt förebyggande arbete bland msm, de stigande siffrorna till trots:
– Vi har alltid varit nära målgruppen och
aldrig ägnat oss åt skräckpropaganda så det
faktum att hiv inte är lika skräckinjagande
idag påverkar inte vår prevention. Vårt
budskap om kondom vid anala samlag och
ingen sperma i munnen håller fortfarande.
För två år sedan tog rfsl, rfsu och rfsl
Ungdom en paus från den årliga nationella
kampanjen för säkrare sex ”Colour of love”
för att utvärdera det preventiva arbetet.
Resultatet blev ett större fokus på samtalet:
– Vi jobbade med att ta fram en tydlig
metod för att informatörerna ska lyckas ännu
bättre med att få igång en dialog med individen när de kampanjar.
Men för att målet om en halvering av den
inhemska smittan 2016 ska uppnås räcker det
inte med det goda samtalet. Enligt Mikael
Jonsson krävs mer ekonomiska resurser. Han
är mycket kritisk till att det inte har satsats
mer på just gruppen msm när siffrorna talar
ett sådant tydligt språk:
– Två av tre som får hiv vid sexuella kontakter i Sverige idag är män som har sex med
män, konstaterar Mikael Jonsson, som tycker
att Socialstyrelsens handlingsplan för hivprevention bland msm borde varit klar vid det
här laget.
– Det behövs en gemensam ståndpunkt för
alla aktörer.
EN UTMANING tycker han är att bli bättre på
att kommunicera med dem som lever med hiv
och ta den gruppen och deras rätt till sexualitet och sexuell hälsa på allvar:
Idag blir människor som lever med hiv
ifrågasatta när de vill testa sig för andra könssjukdomar eftersom många förutsätter att de
inte har sex. Vi måste bli bättre på att se individens behov och önskemål oavsett hivstatus.
ANNA DAHLQVIST
FÖR ATT HITTA SEXPERTERNA:
Gå in på www.sexperterna.com eller logga
in på www.qruiser.com och sök upp profilen
Sexperterna.
TEMA: HIV BLAND MSM
Ökning i Europa
I hela Europa ökar antalet nya hivfall bland män som har sex med män.
De senaste årens statistik visar på ett ökande sexuellt risktagande i den
grupp som drabbades allra hårdast i epidemins början.
fter 25 års hivepidemi är män som
har sex med män (msm) fortfarande
den mest drabbade gruppen i
Europa. Sex med en annan man
uppgavs som trolig orsak i 40 procent av de
26 000 nya hivfall som rapporterades under
2008 i 27 av de 30 länderna i eu/eea.
Den näst största gruppen, 29 procent, är de
heterosexuellt smittade. Det konstaterar
smittskyddsmyndigheten ecdc (European
Centre for Disease Prevention and Control) i
en artikelsammanställning över aktuell forskning på området.
Under 1990-talets första hälft skedde en
brant nedgång av antalet hivfall bland msm
efter massiva informationskampanjer som
resulterade i att många ändrade sin sexuella
praktik och började använda kondom. Men
från 1990-talets sista år och under början av
2000-talet bröts den trenden – nu ökar åter
hivspridningen i msm-gruppen.
E
DET FINNS ÄNNU ingen enhetlig insamling av fakta eller rapportering från de olika
eu-länderna om hivsituationen i msmgruppen som skulle kunna förenkla jämförelser och förklara orsakerna till förändringen på
en generell nivå. Vissa länder, som Frankrike
och England, gör regelbundet enkäter för att
kunna följa förändringar i attityder, kunskaper och sexualvanor. Forskare i andra länder
gör endast mindre studier som underlag för
att försöka förstå hur det kommer sig att män
som har sex med män utsätter sig för större
risker nu än för femton, tjugo år sedan.
I Spanien har en grupp forskare undersökt
orsakerna bakom sexuellt riskbeteende bland
850 msm i Katalonien. Nästan hälften av
männen i undersökningen, 44 procent, hade
haft sex med fler än 20 partner de senaste tolv
månaderna och av dem som hade haft sex
med minst en tillfällig partner hade 31,4
procent låtit bli att skyddat sig. Sex av tio hade
inte frågat om partnerns hivstatus. Forskarna
fann att oskyddade anala samlag praktiserades
i högre utsträckning bland män som var hivpositiva, immigranter, män som använde narkotika och/eller alkohol i samband med sex,
män som hade haft mer än 20 partner det
senaste året och män som använde internet
för att träffa tillfälliga sexpartner. Ytterligare
en grupp av män som ofta utsatte sig för risker
var de som har svårt att acceptera sin homosexualitet.
DE SPANSKA forskarna drog slutsatsen att
preventionsinsatser som enbart är fokuserade
på säkrare sex-budskap misslyckas därför att
man inte kommer åt de grundläggande faktorer som ligger bakom riskbeteendet. Det är
sällan brist på information som är problemet,
menar de, snarare psykologiska och sociala
faktorer som självdestruktivitet, fattigdom
och diskriminering. Om man vill lyckas med
insatser för högrisktagare måste man göra
djupare analyser av deras levnadsvillkor och
behov, anser forskarna.
Serosorting är ett begrepp som flera forskarlag tar upp, och som innebär att män söker
efter partner med samma hivstatus som de
själva att ha oskyddat sex med.
Men serosorting är en problematisk praktik,
visar statistiken. En konsekvens är att andra
sexuellt överförda infektioner, så som syfilis,
lymfogranuloma venereum och hepatit c, har
blivit allt vanligare bland hivpositiva msm de
senaste åren.
Bland hivnegativa män som har sex med
män tros serosorting bidra till den ökande
spridningen av hiv. Enligt en fransk undersökning var visserligen män som aktivt
använde serosorting i minoritet. Men de flesta
hade under det senaste året haft oskyddat sex
med minst en partner utan att känna till
dennes hivstatus, och 27 procent var osäkra på
sin egen. Av de män som konstaterades ha hiv
hade 41 procent inte anat att de bar på viruset.
I ÖSTEUROPA tycks msm-gruppen vara
mindre drabbad av hiv. Här är intravenöst
missbruk fortfarande den vanligaste smittorsaken. Många inom msm-gruppen i Östeuropa är dock rädda för att röja sin sexuella
identitet på grund av sociala och religiösa
stigma, och det är osäkert om hivtestningen
bland männen är tillräcklig eller om det finns
ett stort mörkertal.
Enligt en rapport från Slovenien ökar hivfallen snabbt bland msm i landet. I 34 av de 48
nya hivfallen i landet under 2008 hade
smittan överförts via sex mellan män. Samtidigt visar en beteendeundersökning i landet
att allt färre använder kondom vid tillfälliga
sexuella kontakter. En av anledningarna till
hivökningen bland msm i Slovenien är att
resandet mellan eu-länderna ökar. Män från
östländer som tidigare inte har varit så hårt
hivdrabbade inser inte riskerna när de träffar
män från länder där hiv är vanligare. De slovenska forskarna anser därför att preventiva
åtgärder bör lyftas till eu-nivå och omfatta
hela regionen.
För att möta behoven av kunskap på övergripande eu-nivå har ett stort kartläggningsprojekt nu dragits igång i 31 länder i Europa:
emis – European msm internet survey on
knowledge, attitudes and behaviour as to hiv
and stis. Förhoppningen är att runt 80 000
män kommer att besvara det enkätformulär
som ska läggas ut på populära msm-sajter.
Kartläggningen beräknas vara färdig i oktober
2011.
MARTINA JUNSTRÖM
1/10
INSIKT 13
TEMA: HIV BLAND MSM
De har tröttnat
på kondom
arje dag upptäcks tio nya fall av hiv
bland män som har sex med män
(msm) i Frankrike. Mätningar som
görs varje år visar att 20 procent av
männen i Paris gaymiljöer bär på viruset.
– De flesta som rör sig på raggställena
känner till det här, säger Christian Geay.
Han är 53 år och smittad sedan två år tillbaka. För sex år sedan slutade han använda
kondom.
– Den dödar kärleken. Den känns som en
skärm. Man slaknar ofta. Kontakten med
spermier har en väsentlig betydelse när män
har sex med män. Dessutom spelar åldern stor
roll. Man gör ett överslag och tänker att okej,
jag har kanske tjugo år kvar i livet. Då är det
mindre allvarligt om jag blir smittad.
Christian berättar utan omsvep om hur det
går till på bastuklubbarna.
– De yngre skyddar sig. Vi äldre gör det
sällan.
V
BREDVID honom sitter Franck Breuer,
36 år.
– Jag har inga problem med kondomen. Men
jag är mer inställd på love och mjukare relationer, berättar han och tillägger att han ju inte
vet hur han kommer att se på saken när han
blir lite äldre.
Både Franck och Christian är aktiva i gaygruppen hos Aides i staden Metz i nordöstra
Frankrike. Aides är den största franska organisationen som arbetar med att stödja hivpositiva och förebygga hiv. Här tror man inte att
det är någon större skillnad på smittofrekvensen bland bögar i gaykvarteret Le Marais i
Paris jämfört med i andra delar i landet.
Aides fortsätter att propagera för kondomen, som det bästa skyddet mot hiv, och
Christian är väl medveten om att hans bete14 INSIKT
1/10
ende kan tyckas paradoxalt. Men organisationen har alltmer övergått till skadereducerande
metoder, ungefär på samma sätt som man
numera ofta arbetar kring droger i Frankrike.
NARKOTIKAN ÄR förbjuden, men målet att
helt utrota droger uppfattas som orealistiskt.
Istället försöker man minska skadorna, bland
annat genom att ge information om hur man
använder droger med minsta möjliga risker.
Detta har bidragit till att dödligheten på
grund av överdoser har sjunkit markant, och
få injektionsmissbrukare smittas idag av hiv.
– Det händer ju att kondomer spricker. Och
vi vet ju att många inte skyddar sig mot hiv
även om de känner till farorna. Vi måste
anpassa vårt jobb efter detta, säger Jean-Luc
Ferry, chef för Aides i Metz.
I praktiken innebär detta att även om gaygruppen delar ut kondomer på raggställen,
förklarar de också hur man på andra sätt kan
försöka att undvika att bli smittad, om man
nu absolut inte vill nyttja gummi.
Ämnet är förstås inte okontroversiellt i
Frankrike. Men två franska forskare säger att
situationen inom gaygruppen är akut, och att
man måste vara öppen för nya vägar inom det
förebyggande arbetet. Det är Gilles Pialoux,
specialist på infektionsmedicin, och France
Lert, som är forskningsdirektör vid det medicinska forskningsinstitutet inserm. Nyligen
la de fram en uppmärksammad rapport, som
de har gjort på uppdrag av Sjukvårdsdepartementet.
DE PRESENTERAR 96 rekommendationer
för vad som kan göras för att kraftigt minska
spridningen av hiv i Frankrike.
– Vi vet ju att viruset sprids via sexuella
relationer. Dessutom finns det några tydliga
riskgrupper. Därför borde man koncentrera
det preventiva arbetet på att närma sig vissa
delar av befolkningen på ett helt annat sätt än
vad man gör idag, säger France Lert.
Forskarna hävdar bland annat att hivtestandet i Frankrike måste göras betydligt mer systematiskt. Personer i riskgrupperna bör testas
regelbundet, för att så många som möjligt ska
bli medvetna om sin hivstatus i ett tidigt
skede. Det är också av högsta prioritet att
inrikta arbetet på personer som fortsätter att
utsätta sig för fara.
Som exempel på kunskaper som kan minska
spridningen nämner France Lert att man bör
informera om när en virusbärare är som mest
och som minst smittsam.
– Man måste också bli betydligt bättre på att
lägga tonvikt vid det som är positivt, när
någon är smittad. Det är viktigt att prata mer
om hur det är möjligt att fortsätta att ha ett bra
sexliv.
FORSKARNA TAR helt avstånd för vad de
kallar för en kriminalisering av personer som
smittar andra med hiv. Ytterst få sådana fall
har gått till domstol i Frankrike, vilket delvis
beror på en generell inställning att rättsliga
prövningar är till skada för det preventiva
arbetet. Organisationer som Aides har länge
hävdat att det är båda parters ansvar i en
sexuell relation att skydda sig, och att rättsliga
prövningar sänder ut felaktiga signaler och
kan bidra till att man undviker att hivtesta sig.
– Jag har ändå en viss förståelse för att personer som anser att de har smittats med
uppsåt kan gå till domstol. Men detta kräver
inte någon specifik lag. Det räcker med den
lagstiftning som redan existerar, säger France
Lert.
Hon och hennes kollega anser att hbt-
ANNA TRENNING-HIMMELSBACH
I utpräglade gaymiljöer i Paris beräknas en av fem män ha hiv. Ämnet hiv är uttjatat
för många MSM och de har inte lust att krångla med kondomer längre. Men franska
forskare hävdar att epidemin skulle kunna bromsas med ganska enkla medel.
Franck Breuer och Christian Geay är aktiva i organisationen Aides, som arbetar med att stödja hivpositiva och förebygga hiv.
organisationerna (för homo- och bisexuella
och transpersoner) ska få en central roll i
kampen mot hiv.
– Det är framförallt där man sitter inne med
lösningarna för att kunna stoppa riskbeteenden, säger hon.
France Lert tycker att hälsovårdsmyndigheterna länge har varit alldeles för prudentliga i
sina antihivkampanjer, inte minst när det
handlar om de speciella sexvanor som gäller
delar av gruppen män som har sex med män.
– Det är vanligt med många olika relationer.
Även homosexuella män som lever i stadiga
förhållanden har ofta sex vid sidan om. Det
måste man kunna prata om.
France Lert säger att hbt-organisationer
gärna påstår att det är män som har sex med
män, men som lever i heterosexuella par, som
är sämst på att skydda sig. Men hon hävdar att
siffrorna talar sitt tydliga språk och att smittofrekvensen är allra högst bland män som
identifierar sig som homosexuella eller som
rör sig i utpräglade gaymiljöer.
– Det är faktiskt inte de som döljer sin dragning till andra män som smittas oftast, säger
hon.
MEN ÄVEN hos Aides i Metz berättar gaygruppen om alla ”heteron” som de stöter ihop
med på raggställena, och som inte vågar ta
emot några flyers, av rädsla för att bli upptäckta av sin fru.
Och Christian Geay säger att gayidentiteten
fortsätter att vara problematisk även hos killar
som öppet visar att de är homosexuella.
– Det är inte lätt att skaka av sig alla förolämpningar som man har fått höra genom
åren. Bilden av smutsig äcklig bög sitter djupt
och många av oss har i grunden en dålig självkänsla. Det påverkar säkert också vår vilja att
skydda oss.
FRANKRIKE HAR 65 miljoner invånare.
I förhållande till hela befolkningen är förekomsten av hiv låg. Omkring 160 000
personer uppskattas bära på viruset, varav
40 000 är ovetande om sin status.
Lejonparten har smittats genom sexuella
relationer. Tre riskgrupper är särskilt
utsatta: MSM, personer med ursprung i
södra Afrika och invånare i franska utomeuropeiska departement.
Under 2008 upptäcktes 6 940 nya fall.
3 320 gällde män som hade haft sex med
män. 70 personer var drogmissbrukare.
Resten berörde kvinnor och män som identifierar sig som heterosexuella, varav drygt
hälften var franska medborgare.
GILLES PIALOUX och FRANCE LERTS
rapport finns tillgänglig på franska på
sajten: http://www.vih.org/
ANNA TRENNING-HIMMELSBACH
1/10
INSIKT 15
TEMA: HIV BLAND MSM
Det finns inga bögar i franska fattiga kvarter. På ytan alltså.
Länge var Brahim Naït-Balks liv därför ett rent helvete. Nu
berättar han i en bok om hur det är att vara bög i förorten.
Enligt Franck Chaumont finns det bara två alternativ: Flytta
därifrån eller bo kvar och leva dubbelliv.
I
16 INSIKT
1/10
var att inte ha någon att identifiera sig med.
Det var värre än övergreppen han utsattes
för i Aulnay-sous-Bois, en av Paris norra
förorter. Där drogs han ner i källare, våldtogs
och tvingades suga av grupper av ”heterosexuella” killar.
– Jag visade inte min läggning. Men på något
sätt förstod de ändå.
DET ÄR FÖRSTÅS motsägelsefullt att stentuffa killar kan ha sex med de bögar som de
samtidigt så starkt föraktar. Brahim Naït-Balk
förklarar att det beror på att man ska vara aktiv
och dominerande. Det går bra att våldta en
passiv ”fjolla” utan att man går över gränsen
och själv förpassas till böglägret.
Han har inte bara känt ett utanförskap i
förorterna, utan även i gaymiljöer inne i Paris.
– Vi har svårt för att röra oss där eftersom vi
inte har mycket pengar. Men dessutom ses vi
som objekt. Välbärgade bögar betalar gärna
färgade killar för att leva ut sina fantasier.
Brahim Naït-Balk säger att han inte alls har
lust att bara leva i en omgivning av ”likasinnade”. Under perioder har han ändå ägnat en
hel del tid åt oskyddat sex på bögklubbar i
Paris.
– Ett tag mådde jag så dåligt att jag medvetet
PRIVATFOTO©DR
dag tycker Brahim Naït-Balk att han är
privilegierad. Men han säger att han har
förlorat mycket tid. Han är 46 år och
direktör för en regional handikappsportförening i Parisregionen. På fritiden är han
både tränare för ett gayfotbollslag och presenterar ett radioprogram för homosexuella.
Nyligen blev han rikskändis i Frankrike på
grund av sin bok Un homo dans la cité
(”Bög i förorten”).
Franska hbt-föreningar brukar beskriva
utsatta bostadsområden som vita fläckar på
kartan, där de sällan har några kontakter.
– Ja, få personer med min bakgrund vågar gå
ut öppet med att de är bögar. Men jag hoppas
att jag kan bidra till att andra slipper lida, säger
han.
Brahim Naït-Balk är son till marockanska
invandrare. I tonåren märkte han att han
drogs till pojkar.
Han var också med om en del smek och kel i
omklädningsrummet på fotbollsklubben.
Ändå trodde han att han led av en okänd och
unik sjukdom.
– Ingen hade pratat med mig om homosexualitet. Inga fritidsledare. Inga lärare.
Ingen i familjen.
Brahim Naït-Balk säger att det allra värsta
GETTY IMAGES/JULIEN BRACHHAMMER
Osynliga
i förorten
Brahim Naït-Balk har skrivit ”Bög i förorten”.
tog risker. Ja, jag var beredd att ta livet av mig.
Men tack och lov smittades jag inte av hiv.
Han berättar att hans räddning var att stänga
in sig i sitt rum på kvällarna och lyssna på
radion där andra berättade om sin homosexualitet. Långsamt byggde han upp en identitet, och kunde till slut berätta för sin
mamma att han föredrar killar. Men det var för
knappt tio år sedan. Och idag säger han att
boken har fungerat som en psykoterapi.
– Men ärren kommer alltid att finnas kvar.
DET STARKA TABUT kring homosexualiteten i förorterna behandlas också i en annan
nyutkommen fransk bok: Homo-ghetto.
Där publicerar Franck Chaumont, som tidigare arbetade för organisationen ”Varken
horor eller underordnade”, vittnesmål från
berörda.
Enligt Franck Chaumont finns det bara två
alternativ. Antingen flyttar man från förorten
eller bor kvar och lever ett dubbelliv.
– Homofobin existerar förstås på andra håll i
samhället. Men inte i samma utsträckning.
Det som särskiljer situationen i förorten är att
övergreppen är brutalare och inte minst att de
kan komma från en nära omgivning som
familj och vänner, säger han.
Sex är visserligen ofta ett obefintligt samtalsämne i familjer med ursprung i Nord-
afrika. Men både Franck Chaumont och
Brahim Naït-Balk hävdar att det inte är invånarnas ursprung som är orsaken.
Utanförskap och fattigdom har gjort att en
specifik sexistisk kultur har utvecklats i
förortskvarteren. Skolorna bidrar inte heller
till att motarbeta den sexuella misären, eftersom samlevnadsundervisningen är dålig eller
obefintlig.
– I Marocko är homosexualiteten förbjuden
och man talar inte om saken. Men den är tolererad. I franska förorter existerar den inte,
säger Brahim Naït-Balk.
T h: Omslaget till
Homo-ghetto,
Gays et lesbiennes
dans les cités:
les clandestins de
la République.
Förlag: le Cherche
Midi, 2009.
Nedan:
Författaren
Franck Chaumont.
ANNA TRENNING-HIMMELSBACH
T v: Omslaget till
Un homo dans la
cité. Förlag:
Calmann-Lévy,
2009.
©OPALE–HANNAH
För fattiga killar från förorten är det tufft även
i gaymiljöer inne i Paris: ”Vi blir objekt för välbärgade bögar”, säger Brahim Naït-Balk.
1/10
INSIKT 17
TEMA: HIV BLAND MSM
MSM får ge blod
– efter ett år i celibat …
Reglerna kring blodgivning har mjukats upp. Nu får även
män som har sex med män ge blod efter en karenstid på ett
år. RFSL är positivt till att förbudet hävts men kritiskt till
den långa karenstiden.
Sverige har det varit förbjudet för män
som har sex med män (msm) att lämna
blod sedan 1984. Men när blodsmitta
som till exempel hepatit B, C eller hiv
ändå upptäckts och utretts efter blodgivning
har Socialstyrelsen kunnat konstatera att
blodgivare inte alltid lämnar sanningsenliga
uppgifter. Enkätundersökningar har också
visat att en del msm struntat i förbudet och
lämnat blod i alla fall.
Mot bakgrund av att förbudet inte respekterades av vissa har Socialstyrelsen beslutat att
ändra på reglerna. Från första mars tillåts även
msm att ge blod. Men de måste vänta i minst
ett år om de nyligen haft sex med en annan
man.
– Det beror på att förekomsten av smitta
som kan överföras via blod är uppskattningsvis femtio till sextio gånger högre bland msm
än heterosexuella, förklarar Monica Axelsson, enhetschef på Socialstyrelsen.
I
KARENSTIDEN är till för att inte riskera att
en nysmittad person lämnar blod under den
period i början när man inte kan spåra hiv.
– Socialstyrelsen föreslog en karenstid på
Monica Axelsson
18 INSIKT
1/10
sex månader men flera remissinstanser ansåg
att det var för kort eller ville ha kvar den permanenta avstängningen, berättar Monica
Axelsson.
För heterosexuella med riskbeteende gäller
tre månaders karenstid. Men det har inte Socialstyrelsen bestämt utan blodcentralerna
själva, understryker Axelsson. För prostituerade gäller ett års karenstid efter senaste risktillfälle precis som för msm. Intravenösa narkomaner är dock fortfarande permanent
avstängda. Socialstyrelsen betonar med de nya
reglerna att det inte är sexuell läggning utan
riskbeteende som styr vem som får ge blod.
– Eftersom risken för hiv är avsevärt mycket
större vid sex mellan män så behövs restriktioner för blodsäkerhetens skull. Detsamma
gäller för personer som haft sexuella kontakter i länder med högre förekomst av blodburen smitta. Detta för att så långt det är
möjligt minimera risken att smittat blod överförs till patienter.
RIKSFÖRBUNDET
för
homosexuellas,
bisexuellas och transpersoners rättigheter,
rfsl, är positivt till att förbudet nu har hävts.
– Jag tycker det är bra. För det är handlingen
som är avgörande, inte den sexuella identiteten, säger förbundsordförande Sören Juvas.
Att de nya reglerna innebär en karenstid för
msm tycker han är rimligt eftersom förekomsten av hiv i msm-gruppen är så mycket
större än i den heterosexuella populationen.
Men ett års karenstid är orimligt långt. Det
borde vara sex månader anser rfsl.
– Jag kan inte förstå varför man sätter ett år i
det här fallet. Det finns inte relevans i verkligheten när man använder så pass avancerad
teknik som man gör idag. Jag har läst remissinstansernas argument men de håller inte. De
bygger på okunskap och en föråldrad syn
skulle jag säga.
rfsl har samtidigt fått kritik från de egna
leden för att man tagit ställning för en karenstid. En del män som lever i parrelationer upplever reglerna som stigmatiserande och att de
mellan raderna innebär att det inte går att lita
på män som har sex med män.
– Det handlar inte alls om det. Men en del av
dem som blivit smittade har trott sig leva i en
monogam relation. Människor är inte fullkomliga och därför behövs det en karenstid.
Om några år kanske tekniken gått framåt
ytterligare och då kanske karenstiden kan
sänkas. Men att ge blod är inte en mänsklig
rättighet. Det viktiga är att säkerställa tryggheten för dem som ska ta emot blod, slår
Sören Juvas fast.
JENS EKELUND
Sören Juvas
TESTNING
Klamydiatesta dig
hemma!
Klamydia har ökat explosionsartat under 2000-talet.
Obehandlad kan infektionen leda till sterilitet. För
att få fler att testa sig erbjuder Stockholms läns landsting sedan första mars klamydiatest via internet.
FÖR ATT BESTÄLLA ett klamydiatest via
nätet måste man ha fyllt 18 år och vara folkbokförd i Stockholms län. Då skaffar man ett
användarkonto till ”Mina vårdkontakter” på
landstingets informationssajt Vårdguiden.
Om man har en e-legitimation loggar man in
med den, annars beställer man ett lösenord
som skickas hem inom ett par dagar. Därefter
kan man logga in och rekvirera testet direkt.
Det heter Klamydiatest Stockholm och är tillgängligt direkt i menyn.
Projektledaren på Vårdguiden, Maria
Berglund, har i samarbete med Region Skåne
och Landstinget Östergötland utvecklat tjänsten:
– När beställningen är gjord skickas ett
provtagningskit i ett anonymt kuvert utan
avsändare till den adress man anger. Man kan
också fylla i om man vill ha en sms-avisering
när svaret har kommit, men man måste logga
in på sin sida för att kunna ta del av resultatet,
berättar Maria Berglund.
Charlotta Magnusson är biträdande överläkare vid Hudkliniken på Södersjukhuset och
medicinskt ansvarig för projektet. Hon menar
att eftersom klamydiatalen i Stockholms län
har skjutit i höjden den senaste tioårsperioden är det nödvändigt att öka tillgängligheten
för behandling och smittspårning.
– Det är framför allt de unga männen vi vill
nå. De har inte testat sig i samma utsträckning
som kvinnor, som exempelvis kan göra det
vid gynekologbesök.
ATT KLAMYDIATEST via nätet verkligen
uppskattas av många män visar en frivillig
enkät som de som beställt testet i Skåne och
Östergötland har kunnat svara på. Av den
framkom att en stor del av männen inte skulle
ha gjort något klamydiatest om de inte fått
chansen att göra testet hemma.
Charlotta Magnusson ser många fördelar
med testet:
– De flesta som smittas av klamydia är i åldrarna 18–29 år och det är en grupp som använder internet i stor utsträckning. Därför finns
en förutsättning att nå dem med den här
metoden. Testet är också enkelt att beställa.
Man väljer själv när man vill göra det och man
slipper ta ledigt från jobbet för att gå till en
mottagning.
En nackdel är dock att man inte erbjuds ett
uppföljande samtal om provet är negativt.
– Nättestet erbjuder inte “kondomsamtalet”, något som görs om man testar sig på
mottagning och som kan ha betydelse för att
få personer att ändra beteende kring sexuellt
risktagande, säger Charlotta Magnusson.
EN ANNAN NACKDEL är att man enbart
testar sig för klamydia och därmed inte kan
upptäcka om man är bärare av andra sexuellt
överförda infektioner. Eftersom hemtestet är
ett urin- och slidprov missas också eventuella
klamydiabakterier i svalget och ändtarmen.
– Men om någon har symptom eller känner
oro, trots negativt klamydiaprovsvar, uppmanar vi till att uppsöka en mottagning där andra
tester görs. Information om vart man kan
vända sig medföljer svaret, säger Charlotta
Magnusson.
ANNA KNÖFEL MAGNUSSON
Så går provtagningen till
Om man tror att man smittats med klamydia ska det ha gått minst en vecka mellan
misstänkt smittotillfälle och provtagning.
Man tar provet själv enligt instruktionerna
som följer med testet. För både män och
kvinnor krävs ett urinprov men för kvinnor
även ett enkelt slidprov som tas med en
bomullspinne. Sedan skickar man in provet
för analys i ett förfrankerat svarskuvert.
Inom en vecka kommer resultatet till den
personliga webbsidan på ”Mina vårdkontakter” på www.vardguiden.se.
Om provet visar positivt, det vill säga att
man har klamydia, får man information om
vart man ska vända sig och en behandlingsremiss som man skriver ut. Klamydia
behandlas med antibiotika och behandlingen är gratis. Är man smittad blir det
också aktuellt med smittspårning.
I provkitet ingår även en kondom och en
skrift om säkrare sex.
Fler landsting som erbjuder klamydiatest
på nätet: Region Skåne, Östergötland,
Västerbotten, Västra Götaland, Sörmland
och Gävleborg.
JONAS HALLQVIST
KLAMYDIA ÄR EN lömsk sexuellt överförd
infektion (sti) som ger få symptom och
därmed är svår att upptäcka. Men nu blir det
möjligt att beställa klamydiatest på nätet för
att göra det själv hemma.
Chefsläkaren vid hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Henrik Almkvist,
säger att landstinget i Stockholm nu följer
flera andra landstings initiativ då de visat sig
framgångsrika i jakten på folksjukdomen.
– Vi har en epidemi av klamydia och det
krävs insatser på många fronter. Vi behövde
sänka tröskeln för vissa att komma till vården
och det här är ett försök. Det är dessutom
kostnadseffektivt men ska ses som ett komplement till och inte en ersättning för den
vanliga testningen på mottagningarna.
1/10
INSIKT 19
PREVENTION
Lyckad kamp mot kla
Klamydia minskade i hela landet förra året men mest av allt i Västerbotten.
Bakom framgångarna ligger en storsatsning på förebyggande arbete.
ästerbotten har en stor andel ungdomar och unga vuxna mellan 15
och 29 år, alltså de åldersgrupper
där man hittar de flesta klamydiafallen. Trots det hade länet lägst klamydiaförekomst i Sverige 2009.
– Klamydia minskade med 33 procent i Västerbotten från 2008 till 2009, i landet som
helhet låg minskningen på 10 procent, säger
Jens Boman.
För snart tio år sedan tillträdde han som
smittskyddsläkare i Västerbotten. Tillsammans med olika samarbetspartner i länet
började han utveckla arbetet med att förebygga klamydia. Då handlade det främst om
att hitta dem som redan smittats och på så sätt
förhindra att infektionen spreds vidare, det
vill säga sekundärprevention.
Det första steget var att centralisera smittspårningen till hud/sti-mottagningar i de tre
större städerna Umeå, Skellefteå och Lycksele.
Allmänläkare runt om i länet tar klamydiaprov och ger behandling, men remitterar
sedan patienten till kuratorer och barnmorskor som arbetar heltid med smittspårning och
som också gör smittskyddsanmälan.
– På så sätt avlastas primärvården och smittspårningen utförs av ”proffs”.
Samtidigt började man smittspåra ett helt år
tillbaka i tiden och inte, som är brukligt, ett
halvår.
– Vi gjorde en utvärdering och det visade sig
att så många som 30 procent av de klamydiasmittades sexpartner sju–tolv månader tillbaka i tiden var smittade.
V
NÄSTA STORA satsning kom 2004. Då
införde Västerbotten som första län i landet
klamydiatestning via nätet (på Klamydia.se).
I och med det kunde västerbottningarna när
som helst beställa gratis klamydiatest och
testa sig hemma, vilket var fjärde person i
länet som klamydiatestar sig väljer idag.
Men trots satsningen på smittspårning och
god tillgänglighet för testning fortsatte klamydia att öka i Västerbotten, om än på en
lägre nivå än i grannlänen. Jens Boman och
hans kolleger tog då nya krafttag mot
klamydiaepidemin och nu riktade man även
in sig på primärprevention – att genom till
exempel information, rådgivning och kondomutdelning förebygga att friska utsätter sig
för risker och blir smittade.
– Det var genom arbetet med den nationella
handlingsplanen för hiv/sti-prevention som
jag fick insikten att primärprevention också är
jätteviktigt, säger Jens Boman, som satt med i
en av arbetsgrupperna som utarbetade planen.
Han ger en eloge till Viveca Urwitz, chefen
för Socialstyrelsens hivenhet, som startade
och ledde arbetet.
– Jag var själv inriktad på det sekundärpreventiva tidigare; testa mer, smittspåra och
förbättra tillgängligheten, men så länge vi bara
gjorde det fortsatte klamydia att gå upp.
DESIRÉE NYMAN
Jens Boman arbetar även deltid på Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. I juni blir
han smittskyddsläkare i Skåne.
20 INSIKT
1/10
GENAST SATTE Jens Boman och hans medarbetare igång med att omsätta handlingsplanen i praktiken. Gratis utbildningsdagar anordnades för lärare, sjukvårdspersonal och
invandrarinformatörer till exempel med
fokus på kondomsamtal. Ett projekt med speciella kondomställ genomfördes på Umeå universitet och en del nattklubbar; Västerbottens
smittskyddsenhet anställde läkarstudenter
som fyller på kondomställen och utbildar personalen på studentkårer och klubbar så att de
kan informera och svara på besökarnas frågor
om till exempel klamydia och säkrare sex.
Även vaccinationsmottagningar försågs med
gratis kondomer.
Elever på mediaprogrammet fick i uppdrag
att göra en snygg broschyr med information
om klamydia, kondomanvändning och var
man kan testa sig. En speciell checklista togs
fram och introducerades på länets alla barnmorskemottagningar, där gravida och kvinnor
under 30 år som kom för preventivmedel eller
cellprovtagning fick svara på elva ja/nejfrågor om symtom och risktagande. På så sätt
fick man ett verktyg för att ta reda på vilka
kvinnor som utsatt sig för smittrisk och
därmed bör erbjudas ett klamydiatest.
EN STOR SATSNING har också gjorts på
motiverande samtal. Sedan två år tillbaka
driver man vid universitetssjukhuset i Umeå
ett forskningsprojekt, där personer som
kommer på drop in-mottagning för att testa
sig för klamydia delas in i tre grupper: En
grupp får traditionell rådgivning hos läkare
/sköterska, en grupp kondomsamtal hos
kurator och den tredje gruppen ett motiverande samtal. Vid första besöket och efter ett
halvår fyller besökarna i en enkät om hur de
lever med avseende på sexuellt risktagande.
Projektet ska avslutas och utvärderas till sommaren. Preliminärt ser det väldigt lovande ut
för de motiverande samtalen.
– Vi ser en förbättring i alla tre grupperna
men den största kondomanvändningen är i
den tredje gruppen. Hos dem har risktagandet
minskat signifikant.
Det motiverande samtalet upplevs som
väldigt positivt, många säger att de ska skicka
dit sina vänner eftersom det är så givande.
– Det som är så fint med motiverande
samtal är att besökarna själva får fundera ut
hur de vill leva sitt liv och hur de ska minska
sitt risktagande. Ingen vill bli smittad med en
könssjukdom, ingen vill föra över en könssjukdom till någon annan och ingen vill bli
oönskat gravid, så är det. Ändå utsätter sig
många för stora risker. Under samtalets gång
går det upp för många att de gör det.
Orsakerna bakom risktagandet varierar
stort, men alkohol spelar ofta en viktig roll.
Det kan också handla om tekniska problem
med kondomer. Eller ligga på ett mentalt plan.
– Oavsett anledning har vi ett handlingsinriktat samtal, hur ska man få till det i praktiken. Det centrala är besökarens egen övertygelse, summerar Jens Boman.
Med klienternas godkännande bandas alla
samtal och skickas till Karolinska Institutets
amydia
Antal
Klamydiatrend 1997–2009
Linjär(Antal)
50 000
R2=0,9018
45 000
40 000
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
kodningslaboratorium för motiverande samtal för att få kontinuerlig feedback på hur väl
samtalen fungerar.
Parallellt med de primärpreventiva insatserna har man i Västerbotten fortsatt att
utveckla sekundärpreventionen. Hud/stimottagningen i Umeå har numera drop in två
dagar i veckan och Studenthälsan, som ansvarar för över 30 000 studenter, har drop inmottagning för klamydiatestning fyra dagar.
För att ytterligare höja kvaliteten på smittspårningen har de centraliserade smittspårarna gått en utbildning och blivit certifierade.
Och för att underlätta för invånarna i ett glesbygdslän, till ytan större än Schweiz, sker nu
drygt hälften av all smittspårning på telefon.
10 000
5 000
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Klamydia Norrland 2000–2009
Västerbotten
Västernorrland
Jämtland
Norrbotten
700
600
Fall/100 000
500
400
300
200
100
0
2001
2001
2002
2003
2004
2005
År/månad
2006
2007
2008
2009
DEN BREDA preventionssatsningen har gett
resultat: Klamydiaförekomsten i länet har
sjunkit kraftigt i åldersgruppen 15–29 år.
Utvecklingen i Västerbotten är uppmuntrande – och imponerande – för alla som
arbetar förebyggande inom området sexualitet
och hälsa: Det är alltså möjligt att göra stor
skillnad på förhållandevis kort tid. Men vad är
egentligen ”receptet”? Eller kanske snarare
den viktigaste ingrediensen?
– Vi har haft en tradition i Västerbotten där
det preventiva tänkandet genomsyrat arbetet,
det finns en god acceptans och insikt om
behovet av förebyggande arbete. Vi är också en
väldigt aktiv sti-grupp som har genomfört
många projekt som fått finansiering från Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen.
– Dessutom har vi politiker som arbetar
aktivt med hiv/sti-prevention och abortförebyggande arbete. De träffas regelbundet och
bjuder ofta in oss. Det finns ett stort intresse
för frågorna på alla nivåer i Västerbotten. Det
kan vara en förklaring till att vi lyckats så bra.
Än en gång poängterar Jens Boman vilken
viktig kunskaps- och inspirationskälla den
nationella handlingsplanen för hiv/sti-prevention har varit för arbetet i länet.
– Satsar man på sekundärprevention och
bara testar för klamydia missar man mykoplasma, könsherpes, syfilis, hiv … Men om
man även satsar primärpreventivt och fler
skyddar sig mot klamydia får de ju samtidigt
ett skydd mot alla sexuellt överförda infektioner, inklusive hiv, samt oönskade graviditeter.
HANNA ÅDIN
1/10
INSIKT 21
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING
Viktiga
verktyg
SEX OCH SAMLEVNAD
David Saleh uttalar orden sakta samtidigt
som han skriver dem på tavlan.
– Vad tänker ni på när ni hör det?
– Kondom
– Hiv
– Kärlek
– Säng
– Barn
Det ena förslaget följer på det andra och så
är samtalet i full gång. Ingen tvekan om att
ämnet engagerar.
Vi befinner oss på ivik-gymnasiet i Liljeholmen, David Salehs sista lektion med just
dessa ungdomar. De har fått svara på en andra
enkät, den första delade han ut i kursens
början. Frågorna handlade om allt från klamydia och omskärelse till hbt och namnen på
könsorganen. Svaren visar att alla lärt sig
massor under de sex lektionstillfällena, 70
minuter varje gång.
– Flera av de här ungdomarna kunde absolut
▼
SALEH ÄR FÖDD i Irak. När han kom till
Sverige för tio år sedan hade han flyttat
mellan olika länder och gått i skola på olika
platser. Han talar sex språk flytande, bland
annat persiska, kurdiska och arabiska. Det har
han stor nytta av i sitt nuvarande jobb på
ivik-gymnasiet i Liljeholmen.
Gelor
22 INSIKT
1/10
Yousif
, 18, Irak (sex månader i Sverige):
– Sex- och samlevnadslektionerna har varit
bra för mig. När arabiska män ska prata om
tjejer blir det bara tufft sexsnack. Varken
hemma eller i skolan talar man på allvar.
Alla blir bara blyga. Kanske pratar man med
sina killkompisar men skulle någon tjej höra
blir det otroligt pinsamt. Numera vet jag
vilka könssjukdomar det finns, att inte aids
är den enda. Att kvinnan kan bestämma om
abort är fullkomligt otänkbart i Irak.
ANKI ALMQVIST
, 19,
Kongo (sex
månader i
Sverige):
– Jag har lärt
mig många
saker. Att det
finns flera
könssjukdomar till exempel. I Kongo
talar man
bara om hiv.
Jag kommer
att vara
mycket försiktigare nu
och jag vet
att det är
viktigt att använda kondom. Sen var det
intressant att lära mer om den svenska
lagen. Om rätten till abort. Något sånt
finns inte i Kongo. Jag hoppas att det finns
sex- och samlevnadsundervisning också i
nästa skola jag ska gå på.
ANKI ALMQVIST
noll, berättar Saleh. Ingenting om preventivmedel eller andra könssjukdomar än hiv. Men
nu vet de bättre. Till exempel hur svenska
samhället ser på aborter och homosexualitet.
Och hur man tar kontakt med någon man är
intresserad av. Sånt kan skilja sig enormt
mellan olika kulturer och här tar vi emot ungdomar från hela världen. Det är mycket de
behöver känna till för att livet inte ska bli ännu
mer komplicerat än det redan är.
David Saleh talar av egen erfarenhet. Han
vet att det är svårt att se hela mönstret när
man är ung och plötsligt hamnar i en helt ny
miljö.
Ruweyda,
17, Somalia
(13 månader i
Sverige):
– Efter de här
lektionerna vet
jag en rad viktiga saker. Om
kondom till
exempel, att
man måste
använda kondom för att inte
bli smittad av
könssjukdomar.
Och om kvinnans rättigheter. I Somalia
får man inte ha
sex innan man är gift och två killar kan aldrig vara ihop. I Sverige får man både ha sex
och vara homosexuell. I Somalia finns ingen
undervisning om sex och samlevnad. I
bästa fall pratar mamman med sin dotter
om mens och sånt.
Ivette
ANKI ALMQVIST
Julian
, 17, Irak (tio månader i Sverige):
– Jag har ändrat hela mitt tänkande. Man
pratar helt enkelt inte om sex i Irak, får inte
lära sig något om hur saker och ting fungerar. Kompisarna kan förstås berätta saker,
om hur man laddar ner filmer om sex från
internet till exempel. Nu vet jag mer om
svenska bestämmelser och det känns skönt.
Vad som gäller om abort, kondomer och
homosexualitet till exempel. Förut trodde
jag att det var något fel på mig om jag ville
ha sex, nu vet jag att det är normalt att
känna så ibland.
,
18, Peru (åtta månader i Sverige):
– De här sex lektionerna med David har
varit jättebra. De har verkligen hjälpt mig.
Jag har en pojkvän som gått kursen tidigare. Han förstår vad det handlar om. Vi
kan tala om sex utan att det känns konstigt.
Det hade vi nog inte kunnat om vi inte haft
Davids lektioner. Jag har lärt mig en massa
om könssjukdomar
och hur
man använder kondom. I Peru
får ingen
ha sex med
någon av
samma kön
eller göra
abort. Jag
visste inte
att det var
tillåtet här
i Sverige.
Krdar, 16,
Kurdistan (snart
ett år i Sverige):
– Det har varit
jätteviktigt för
mig. Jag visste
inget om könssjukdomar förut.
Man kan skydda
sig. Nu kan jag
använda kondom och visa att
jag bryr mig om
min tjej. I Kurdistan är det förbjudet att köpa
kondomer om
man är under 18 år. Det är viktigt att veta
vad som gäller. Som att det är brottsligt att
ligga med någon som är under 15 år. Där
jag kommer från bestämmer mannen allt,
det finns ingen åldersgräns. Där är det
skamligt att ha sex. Här behöver man inte
skämmas eller vara rädd för polisen och
fängelse. Tack för David!
1/10
INSIKT 23
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING
IDÉN OM den sex- och samlevnadsundervisning David Saleh nu bedriver på ivik dök upp
för ungefär tre år sedan. Han undervisade då
ibland annat i idrott, ett av skolans så kallade
prova på-ämnen. Svenska som andraspråk är
annars det viktigaste ämnet på skolan.
Som idrottslärare såg han saker som andra
lärare sällan upptäcker, elevernas inställning
till kroppen och hygien till exempel. Dagligen
kom ungdomarna till honom och ställde olika
intima frågor. Han märkte hur stora kunskapsbristerna verkligen var kring sexualitet
Weam, 17, Irak
(åtta månader i
Sverige):
– Ordet homosexualitet nämns aldrig i
den stad jag kommer från. Det finns
inte! Och man måste
gifta sig först innan
man har sex. Om två
unga har sex och det
upptäcks kan det
bli riktigt farligt. Jag
vet en gång när en
tjejs brorsa mördade
henne. Utan att behöva sitta i fängelse
efteråt. Det var ju hedersmord. Om båda
vill ha sex utan att vara gifta här i Sverige
så är det ok. Det tycker jag är bra. Jag var
kritisk mot mycket av synen på sex redan
när jag bodde i Irak. Men om man talar
öppet om sex och någon av ens kompisar
hör kan man få lida. Då börjar de håna en
och kalla ens mamma eller syster för hora.
24 INSIKT
1/10
undervisningen är alltid den svenska lagen.
– Jag vill alltid ha både tjejer och killar tillsammans i klassrummet. För mig är det en
demokrati- och jämställdhetsfråga. Samtidigt
är det viktigt att det inte framstår som om allt i
Sverige är felfritt på sex- och samlevnadsfronten. Ofta kommer normerna upp till diskussion. Bra tycker jag. Ett normkritiskt tänkande
är målet för all min undervisning, understryker David Saleh.
och umgängesvanor. Så inträffade ett par incidenter, två elever blev smittade av könssjukdomar och en annan anklagades för våldtäkt
av minderårig och blev utvisad från Sverige.
Inget av detta hade behövt ske om de hade
vetat mer.
David Saleh blev upprörd och bad skolledningen om att få starta någon form av sex- och
samlevnadsundervisning. Men ”nej, vi har
inget uppdrag vad gäller den frågan”.
– Då började jag att på eget initiativ tala med
ungdomarna om ”livskunskap”, som jag
säger, när de hade svenska. Gratis, utan vare
sig planeringstid eller stöd.
SAMTALET ÄR i full gång.
– Men barn vadå? Nej. Då blir det ju bara
skrik och gnäll.
– Dom borde ju ha tänkt på kondom förstås.
Före …
Mycket skratt men också gråt har det blivit
under David Salehs lektioner. Dråpliga inslag
med allvarsfyllda bottnar men framför allt
stunder som ingen av eleverna velat missa.
METOD OCH INNEHÅLL hämtade han från
Lafas undervisningsmaterial; han hade tidigare gått bland annat både ”Fakta och perspektiv”- och ”Kropp och sexualitet”-kurserna och fått inspiration och tips.
– Därefter blev det lugnare i skolan. Både på
raster och under lektionerna. Stökiga elever
fick annat fokus och jag kände ett allt större
stöd från övriga lärare. Så småningom fick jag
erkännande också från rektor. Och nu är vi
här. Genom ett projektbidrag från Lafa får jag
möjlighet att ägna mer tid och kraft till det jag
tycker är så viktigt, nämligen att undervisa i
sex och samlevnad för de här ungdomarna.
– Många av ivik-eleverna kommer från
länder där man aldrig talar om sex öppet.
De har rätt att få veta att det är brottsligt att
ligga med en som är under 15 år här men att
det är tillåtet att göra abort och att kvinnan
själv bestämmer. Eller att det är helt okej
att vara homosexuell. Utgångspunkten för
LOTTA JONSON
IVIK för nyanlända
IVIK står för invandrarintroduktion inom
det individuella programmet. IVIK bedriver
i huvudsak undervisning i svenska som
andraspråk för alla nyanlända asylsökande
ungdomar mellan 16 och 18 år. IVIK-gymnasiet har kontinuerlig intagning och vid läsårets slut slussas eleven vidare till andra
skolformer. IVIK Liljeholmen har 280 elever
som har varit i Sverige från två veckor och
upp till ett år. Ibland har de bara ett par års
tidigare skolgång. Just nu kommer den
största elevgruppen från Somalia.
Yonatan, 19, Etiopien (åtta månader
i Sverige):
– Jag visste inte så mycket om preventivmedel. Kände till hiv men inte andra könssjukdomar. I Etiopien är skillnaderna mellan
stad och land väldigt stora. Lagen säger nej
till homosexualitet. Bara
rika har
råd med
abort.
Har man
inga
pengar
får man
gå till en
sån som
driver ut
fostret.
Det är
livsfarligt
för kvinnan. De
flesta
mammor talar aldrig med sina söner om
sex. Grundregeln är att sex inte behövs
– om du inte är gift. Svenska samhället
tycker inte alls så. ■
Lafa och IVIK
ANKI ALMQVIST
▼
Till ivik kommer ungdomar mellan 16 och
19 år som nyligen anlänt till Sverige. Somliga
har uppehållstillstånd, andra är asylsökande
och ensamkommande. Vissa har varit här i
bara ett par veckor. På skolan placeras de in i
ett system av basgrupper, allt efter färdigheter
och bakgrund. Efter ett år slussas de vidare till
andra skolformer. Det David Saleh lär ut är
enkelt och elementärt men ändå komplicerat
för många av ungdomarna.
– De som går här har ofta svårt med svenskan. Min uppgift är att få dem att verkligen
förstå innebörden av det jag säger. Jag blir lite
av en pappa med uppgift att förklara orden.
Hans ambition är att ge ungdomarna
verktyg så att de kan klara av att leva i det nya
landet. Kunskaper om sex och samlevnad gör
ungdomarna bättre rustade.
– För om du inte känner till vilka regler som
gäller där du befinner dig kan du råka illa ut
även om du är hur oskyldig som helst. Det är
viktigt att veta både sina rättigheter och sina
skyldigheter, förklarar han.
Kontakter med Lafa resulterade i början av
hösten 2009 i en projektansökan om
pengar för ett projekt kallat ”Sex och samlevnad för nyanlända ungdomar” på IVIKgymnasiet i Liljeholmen. Ansökan beviljades och pengarna används nu för delar
av lönekostnaden under en niomånadersperiod. Detta möjliggör en mer strukturerad undervisning i sex och samlevnad än
tidigare. Förhoppningarna är att skolan ska
avsätta pengar framöver så att DAVID
SALEH kan få fortsätta verksamheten.
Utgångspunkten i sex- och samlevnadsundervisningen är den svenska lagen.
Utifrån den diskuteras frågor kring bland
annat aborter, homosexualitet, åldersgräns
för sexdebut, kondomkunskap, hiv och
andra sexuellt överförda infektioner.
RAPPORT UTIFRÅN
UNGDOMSMOTTAGNING I TANZANIA:
”Kondom är vår mission”
F
ÅKE ERICSON
Det är första gången Jasmina kommer till
ungdomsmottagningen i Dar Es Salaam för att
testa om hon smittats med hiv.
lickan i virkad mössa och ärmlöst
linne stirrar ner i golvet. Hon är stel
som en pinne och knäpptyst medan
doktorn för in nålen i ett kärl vid
armvecket och fyller det lilla röret med blod.
Som svar på doktorns frågor nickar hon eller
skakar nästan omärkligt på huvudet. Efter fem
långa minuter får hon beskedet:
– Testet är negativt. Du är inte smittad med
hiv.
Hon tittar upp, ler med hela ansiktet och
börjar prata – med doktorn, med sin kompis,
med oss.
Det är första gången Jasmina kommer till
ungdomsmottagningen som ligger mitt i Dar
Es Salaam. Jo, hon har varit tillsammans med
1/10
INSIKT 25
▼
Reklamradio, workshops och egna ambassadörer –
Tanzanias första ungdomsmottagning testar nya grepp
för att sprida kunskap bland tonåringar.
– Det här är den första generationen som vet tillräckligt
mycket för att kunna skydda sig, säger Theodora
Mbunda, infektionsläkare vid mottagningen.
ÅKE ERICSON
RAPPORT UTIFRÅN
▼
en kille. En kille som ligger med andra. Nja,
hon använder inte alltid kondom. Hon vill ju
inte bli utpekad som promiskuös.
– Alla män är lögnare, säger Jasminas
kompis Catherine Bruno som övertalat
henne att komma hit och testa sig.
Båda pluggar för att bli jurister och tänker
specialisera sig på kvinnors rättigheter.
– Det är så många män som smittar kvinnor
med hiv och sedan bara lämnar dem, säger
Catherine.
HON ÄR EN av mottagningens unga ambassadörer och deltar bland annat i en ny satsning
på entimmesprogram i en reklamradiokanal
där sexupplysning varvas med popmusik.
Efter en massiv kampanj i våras har antalet
besökare på ungdomsmottagningen fördubblats.
– Om jag fick provision på alla jag drar hit
skulle jag vara rik, säger hon med en blinkning till doktorn innan hon går.
– De här unga människorna tillhör den
första generationen i Tanzania som vet tillräckligt mycket för att kunna skydda sig. Och
deras barn kanske är hivvaccinerade när de
sexdebuterar, säger läkaren Theodora
Mbunda.
Nästa patient är en ung tekniker som reser
26 INSIKT
1/10
runt i hela landet och lägger fiberkabel. Han
har kommit för att få bekräftat att det är hiv
som ger honom febertoppar och bölder. Det
var hans svåger som övertalade honom att
söka hjälp.
– Jag har en arbetskamrat som blev väldigt
sjuk men när han fick medicin kunde han
börja jobba igen. Jag är gift och har två små
pojkar. Om jag ska kunna sörja för dem måste
jag få medicin.
Eftersom provsvaret mycket riktigt visar på
hivinfektion, måste doktorn göra ytterligare
ett test för att konfirmera det första. Patienten
har hört att det måste göras på en annan
klinik.
– Nej, det stämmer inte. Jag gör det nu, säger
doktor Mbunda.
I väntan på svaret småpratar hon oupphörligen med sin patient – ”annars rymmer en
del”, förklarar hon senare.
Två röda streck även på den andra teststickan bekräftar diagnosen.
– Kan du tänka dig att komma hit igen tillsammans med din fru så att vi får testa henne
också, frågar doktorn.
– Ja, det ska jag göra, svarar han.
– Då ses vi igen när du varit på sjukhuset
och fått din medicin, säger hon leende och ger
patienten en remiss till hans hemsjukhus.
Och visst har hon anledning att glädjas trots
de många tunga besked som hon varje dag
måste ge ett antal patienter. Sedan Theodora
Mbunda började sin läkarutbildning har situationen för hivpositiva och aidssjuka i Tanzania förbättrats radikalt.
– Allt förändrades när bromsmedicinerna
kom. Tack vare dem kommer den här mannen
att kunna se sina barn växa upp. Är det inte
fantastiskt?
NÄSTA PATIENT är en blyg ung man som
har symtom på gonorré. Han hade inte tänkt
hivtesta sig, men Theodora Mbunda lägger
fram erbjudandet så att det blir svårt att tacka
nej.
Medan hon förbereder provtagningen
ställer hon den vanliga frågan om preventivmedel. Hennes patient svarar mumlande på
kiswahili.
– Han använder inte kondomer eftersom
han har hört att de har små hål som viruset
kan tränga igenom, översätter hon.
Doktor Mbunda ber oss vänta utanför
medan hon avslutar samtalet med sin patient.
Han vill vara ensam med henne när hon berättar testresultatet.
Enligt en färsk enkät har 48 procent av de
manliga besökarna på ungdomsmottagningen
Hivvaccin prövas
Den svensk-tanzaniska vaccinstudien Hivis har gett mycket
goda resultat. Men ett färdigt hivvaccin har vi först om tio år,
tror överläkaren vid Venhälsan Eric Sandström.
Nedan: Två röda streck på teststickan bekräftar hivdiagnosen för en av besökarna.
T v: Väntrummet på mottagningen i Dar Es
Salaam är fullt. Efter en massiv kampanj har
antalet besökare fördubblats. Även vuxna är
välkomna att testa sig.
T h: Eric Sandström och Theodora Mbunda.
använt kondom någon gång, och 43 procent av
de kvinnliga.
– Vår viktigaste mission är att öka användningen av kondomer. Vi försöker också stödja
flickor att säga nej om de inte vill, till exempel
till ”dry sex”, säger Theodora Mbunda.
Nyligen började personalen också rekrytera
frivilliga ungdomar till en kommande hivvaccinstudie.
– Vi måste ju engagera oss i den forskningen
eftersom bördan av hiv är störst här, säger
hon.
Sjutton ungdomar har redan anmält sig till
en serie workshops om vaccinstudien.
– Då gäller det att kunna ge bra svar på deras
frågor: ”Tänk om vaccinet förvandlas till
levande virus i kroppen?” eller ”kan regeringen garantera vaccinets kvalitet?”, säger
hon och skrattar.
heodora Mbunda och hennes kollegor vid ungdomsmottagningen i
Dar Es Salaam har stora förhoppningar på det svenska vaccin som
testats i Tanzania, Hivis.
– Vi hoppas på ett profylaktiskt vaccin som
kan skydda människor från att bli smittade.
Men ett terapeutiskt vaccin skulle också
minska spridningen när de som vaccineras
blir mindre smittsamma, säger hon.
Vaccinet består av två komponenter som ges
vid olika tillfällen; dels nakna bitar av arvsmassan från hivvirus, dels samma bitar av
hivvirusets arvsmassa insatta i ett försvagat
kokoppsvirus som är ofarligt för människor.
Att det är väl tolererat visade de svenska forskarna redan 2005 när de testade vaccinet på
frivilliga försökspersoner i Sverige.
– Det verkar som om vi valt en lyckosam
väg, säger professor Eric Sandström, överläkare vid Venhälsan på Södersjukhuset och
koordinator för vaccinstudierna i Dar Es
Salaam.
– Alla försökspersoner som fick aktiv substans i den senaste studien har också fått
immunsvar. Men även om det ser lovande ut
kommer det att ta minst tio år till innan det
kan finnas ett färdigt vaccin, säger han.
Hivis testades första gången 2005 på ett
femtiotal friska försökspersoner i Sverige
men är designad för att slå mot afrikanska hivstammar. Ytterligare en förstudie vid Södersjukhuset kommer att påbörjas under våren.
När den är klar genomförs nästa fas i Tanzania
och även i Moçambique.
DEN SENASTE studien har pågått i två år
och omfattar sextio försökspersoner, alla
volontärer från poliskåren i Dar Es Salaam. De
preliminära resultaten presenterades vid den
internationella hivvaccinkonferensen i Paris i
mitten av oktober.
HIVIS är ett samarbetsprojekt mellan
Venhälsan, Smittskyddsinstitutet, Muhimbili
University i Tanzania och National Institutes
of Health (NIH) i USA.
Läs mer på www.sodersjukhuset.se/hivis
T
GUNILLA ELDH
ÅKE ERICSON
TROTS ÄNDRADE attityder finns det fortfarande en viss vidskepelse kring hiv och aids.
Det händer till exempel att patienter slutar att
ta sina mediciner för att istället gå till en
”healer” eller örtdoktor.
– Men numera förkommer det mest ute på
landsbygden där det är långt till närmaste
sjukhus.
GUNILLA ELDH
1/10
INSIKT 27
SEN SIST
Porr för alla?
Intresset växer för alternativ och ”kravmärkt”
porrfilm, inte minst feministiska sätt att skildra
sexualitet och lust. Här rapporterar frilansjournalisten Helene Lumholdt från en visning
av Dirty Diaries.
et är inte så vanligt att
man en söndagsförmiddag sitter bänkad i en
hörsal på hotell Clarion för att
kolla på porrfilm. Men så är det
heller ingen vanlig p-rulle som
en nästan fullsatt sal kommit för
att titta på utan en sorts kravmärkt dito.
Tolv korta porrfilmer under
samlingstiteln Dirty Diaries har
skapats för att bana väg för en ny
alternativ porrfilmstrend och för
en ny diskussion kring begreppet
feministisk porr. Tre av filmskaparna är på plats för att presentera sig själva och sina filmer.
Först ut är Elin Magnusson
med ”Skin” som hon själv
beskriver som ”en poetisk framtidssaga”. Två människor iklädda
heltäckande
kroppsstrumpor
möts i omfamningar och smekningar. Små mörka fläckar och
putande delar låter så småningom betraktaren förstå både
de älskandes kön och graden av
upphetsning. Ju tryggare de två
upplever sig tillsammans desto
D
28 INSIKT
1/10
mer av kroppsstrumpan ryker.
Med en stor och vass sax klipper
de upp hål för mun och bröst och
kön och ögon och till sist river de
av alltihop.
– Kroppsstrumpan de klipper
av sig är en sorts andra hud. Till
sist ligger de där, nakna inför
varandra. Lite brutalt med saxen
eftersom det kan vara smärtsamt
att visa sig naken inför varandra,
förklarar Elin Magnusson.
De älskar och närbilder på
kyssar, slickningar och könsdelar
saknas inte, men det är två glada
och kärleksfulla älskande som
uppträder i filmen. Det är också
ett av kriterierna för att en porrfilm ska räknas som feministisk,
enligt filmproducenterna. Deltagandet ska vara frivilligt och inte
grunda sig på ekonomiska behov.
De som medverkar tjänar inga
pengar på att vara med.
DEN NÄSTAN dansande älskogen
efterföljs
av
Ingrid
Rybergs film ”Phonefuck”.
Ingrid Ryberg är doktorand i
filmvetenskap och leker i sitt
bidrag med konventionella porrfilmer där den lite stränga eller
töntiga kvinnan löser upp sitt
hår, lossar på sin knytblus, kastar
av sig paltorna och plötsligt ger
sig hän. I Ingrid Rybergs lesbiska
version handlar det om den lite
tråkiga flickan med stora glasögon som läser i den stora och
tjocka boken när telefonen
ringer. Det är den före detta flickvännen som ligger trånande i sin
säng i andra ändan av luren och
får flickan att lägga bort både bok
och glasögon. Tillsammans tar de
sig med ordens och den egna
handens hjälp till orgasmens
topp. I korta interfolierade
partier visas deras fantasier
iscensatta på duken.
SIST UT ÄR slutligen Joanna
Rytel med sin ”Flasher girl on
tour”, en smått bisarr historia om
en ung kvinna som far till Paris
där hon ägnar sig åt att blotta sig
från hotellets franska balkong
eller i metron, stimulera sig med
vibrator på parkbänken bredvid
den smörgåsätande fransmannen
eller genom att placera sig gränsle
över fontänens uppåtsprutande
strålar.
– Min drivkraft har varit att se
om man som kvinnlig blottare
kan ta plats. Rollfiguren tar tillbaka spelrummet och visar att
kvinnor också får bete sig hur de
vill, förklarar Joanna Rytel.
Det hörs en del skratt från
publiken, liksom några ifrågasättanden inför påståendet att män
som blottar sig är accepterade av
samhället.
PUBLIKENS reaktioner är inte
så entydiga men filmskaparnas
gemensamma syfte med filmerna
har i alla fall varit att skapa upphetsning. Men också att skapa en
diskussion kring feministisk
porrkultur, vad den kan omfatta
och innebära.
Dirty Diaries handlar om hur
man med en kritisk medvetenhet
närmar sig frågorna kring
maktförhållanden, hur sexualitet
och kön skildras. De bilder som
skildrar sex ska inte bara tillfredsställa den manliga blicken
och njutningen som skildras ska
inte vara manlig utan könsneutral i den feministiska porren.
Men precis som filmerna
skiljer sig åt i inriktning och utförande så skiljer sig också filmskaparnas tankar och vidare syften
åt. Medan den ena vill intellektualisera diskussionen och ta den
till en högre nivå menar den
andra att det mer handlar om att
hitta nya sätt att gestalta. Och
den tredje funderar över om vi
kanske är så vana vid kvinnoförtrycket att vi inte förmår att bli
kåta i jämställda situationer, utan
liksom måste programmeras om
och vänja oss vid nya bilder.
Sen uppstår en publikdiskussion kring vad som egentligen
omfattas av den feministiska
porrens principer. Om man nu
blir kåt av förnedrande scener, är
man inte feminist då, oroar sig
någon. Och om man nu vill bli
förnedrad och det är helt frivilligt, kan man inte bli förnedrad
med respekt då?
MER FÖRVIRRAD än upphetsad känner jag mig när jag lämnar
lokalen. Så många entydiga svar
på vad som får anses okej eller
inte bland porrens tillskyndare
respektive motståndare, lämnade
varken filmerna eller deras
skapare. Däremot gav de upphov
till för mig helt nya funderingar
kring porrens egentliga syfte,
filmmakarnas bevekelsegrunder
och den tänkta publikens underliggande begär. Efter filmvisningen befinner jag mig nu
därför, som man brukar säga, på
en högre nivå av förvirring.
HELENE LUMHOLDT
VISNINGEN av Dirty Diaries
ingick i konferensen HBTH
2009, som anordnades i samarbete mellan RFSU och RFSL
och med stöd av Genusvetenskap vid Södertörns högskola,
Statens folkhälsoinstitut, ABF
och ZIE (en byrå som jobbar
med form och innehåll med
särskild inriktning på rättvisefrågor, kön och sexualitet).
Bilder ur de
feministiska
porrfilmerna
Dirty Diaries.
T v: Omslag
till dvd:n.
Fritt ur hjärtat
Över 3 000 barn och ungdomar har mejlat en
fråga till Ugglan på Frågachans.nu. Kroppen
och relationer är brännande ämnen. Nästan
lika många unga har berättat om sina tankar
och känslor i Dagboken.
– JAG ÄR VÄLDIGT stolt och
glad över att vi får förtroendet
från så många barn och ungdomar, som valt att vända sig till oss
med sina frågor. Och många
av dagboksinläggen är helt enastående, säger Thérèse Juvall,
skolansvarig på Lafa och redaktör
för Frågachans.nu.
Det var i september förra året
som Lafa la ut sin nya sajt för
10–13-åringar på nätet och sedan
dess har frågorna strömmat in till
frågelådan. Många har också
skrivit ett inlägg i nätdagboken.
– Det är både yngre och lite
äldre ungdomar som hör av sig
och det är fler tjejer än killar,
framför allt som skriver ett inlägg
i Dagboken. Men på sista tiden
har killarna blivit fler, de kanske
har varit inne och läst andras
inlägg och blivit sugna på att
skriva själva, fortsätter Thérèse
Juvall.
Många av frågorna som mejlas
in till Fråga Ugglan handlar om
kroppen och de är konkreta:
”Min snopp har inte vuxit, vad är
det för fel?”, ”Vad är en menskopp?”, ”Kan man knulla i kisshålet?”, ”Väger jag för mycket?”,
”Hur fungerar p-piller?”
– Men det är också vanligt med
existentiella frågor. Kommer man
någonsin att hitta någon att dela
sitt liv med? Många vill få bekräftelse på att de duger och att alla
drömmar och all längtan, allt pirr
i kroppen, är normalt.
ETT ANNAT brännande ämne är
relationer och hur man tar
kontakt. Hur bär man sig egentligen åt för att bli tillsammans med
någon? När man ska pussas
första gången? Och vad ska man
ta sig till när ens bästa kompis är
kär i samma kille?
– Vi får också en hel del frågor
om hbt, alltifrån vad homosexualitet betyder till hur man
har sex när man är en tjej som
gillar en annan tjej.
Varje dag läggs en eller två nya
frågor med svar ut på Frågachans.nu. Det är därmed långt
ifrån alla som skriver till sajten
som får sin fråga publicerad.
– Vi gör ett urval och försöker
ta med frågor av allmänt intresse
så att många besökare ska kunna
känna igen sig. Svaren på många
frågor finns ju också i de olika
informationsavsnitten på sajten.
Men många vill förstås se just sin
fråga besvarad och utlagd på
sajten. Tyvärr kan vi inte publicera mer i dagsläget, det är en
resursfråga, förklarar Thérèse
Juvall.
TILL DEN andra interaktiva
avdelningen på Frågachans.nu,
Dagboken, skriver barn och ungdomar och berättar om sina
tankar och känslor.
– Det blir ofta en liten berättelse om hur livet ser ut just nu,
man är uppfylld av någonting, är
störtglad
eller
fruktansvärt
ledsen, och vill dela med sig till
andra. Besökarna skriver fritt ur
hjärtat om stort och smått.
Thérèse Juvall uppmuntrar alla
vuxna som arbetar med sex och
samlevnad bland unga att gå in på
sajten och läsa dagboksinläggen.
– De ger verkligen en bild av
hur det är vara i den här åldern
idag i Sverige. Barnen och ungdomarna som skriver in vet att de
är anonyma och vågar därför
berätta om sådant de kanske
aldrig delat med sig av förut.
Många unga ställer sina frågor
till Ugglan på Frågachans.nu.
Det är både konkreta frågor om
kropp och pubertet och mer
existentiella funderingar.
frågor som ens egna elever har
fått skriva på lappar. Om man vill
kan man förstås också snegla på
svaren och ta hjälp av dem. Eller
så kan man diskutera med eleverna: Var det här ett bra svar av
Ugglan? Kan man svara på något
annat sätt? Jag vet också lärare
som gett sina elever i uppgift att
skriva ett inlägg i Dagboken.
Thérèse Juvall är glatt överraskad över den stora respons som
Frågachans.nu har fått från barn
och ungdomar redan det första
halvåret.
– Jag är också förvånad över hur
duktiga de är på att formulera sig.
Och då menar jag inte att det är
perfekt svenska som om en
vuxen hade skrivit utan att de
kan förmedla så väl vad de
känner och tänker.
HANNA ÅDIN
ÄVEN Fråga Ugglan kan vara en
källa att ösa ur, till exempel när
man som lärare ska planera sin
undervisning.
– Här har vi en massa frågor
som visar på hur okunskapen ser
ut. Man kan plocka bland frågorna på sajten och blanda med
BAKOM FRÅGA UGGLAN
finns en grupp personer inom
och utanför Lafa med olika
kompetenser, bland annat
kuratorer och en barnmorska,
som hjälps åt med att svara på
sajtbesökarnas frågor.
1/10
INSIKT 29
BÖCKER TEATER RAPPORTER
Intressant om flatvärlden
KULTURJOURNALISTEN och
feministdebattören Kristina
Hultman går i sin skönlitterära
debut Undersöknngen eller
When I woke up this morning I felt so gay på upptäcktsfärd i homoland, eller hobbitland
som författaren väljer att kalla
den värld som hon numera själv
är en del av.
Boken är tjock som en bibel och
handlar i första hand om vad det
innebär att vara lesbisk och hur
det är att få uppleva en andra tonårstid när man nästan har fyllt 40
år.
DET ÄR LÄTT att tankarna
glider iväg till Louise Boije af
Gennäs och hennes klassiska
komma ut-roman Stjärnor
utan svindel när man läser
Hultmans bok.
Både Boije af Gennäs och Hultman är journalister i botten,
skickliga skribenter och har gjort
samma resa. De blev sent i livet
huvudlöst förälskade i en tjej. För
Boije af Gennäs passade det inte
att leva sitt liv i utmarken, i en
subkultur, har hon berättat i
intervjuer, så hon gick tillbaka
och började leva heteroliv igen.
Hultman gjorde tvärtom. Hon
hittade hem när hon som 38åring insåg att hon kunde bli förälskad i en kvinna, och lever i dag
sitt liv som öppet homosexuell.
SOM EN RÖD tråd genom historien löper kärleken, eller den
brustna kärleken, till Sofia, den
kvinna som fick allt att välta över
ända för berättarjaget Clara. Kärleken slog ner som en bomb och
Clara insåg att hon var upp över
öronen förälskad. Clara sliter
boken igenom med sina känslor
för Sofia, en kärlek som det tar
flera år att komma över.
I och med den första rusiga förälskelsen börjar den snåriga
vägen att försöka sy ihop en ny
identitet. Från att alltid ha uppfattat sig som heterosexuell, och
levt i en kärnfamilj med man och
barn i en villa i en Stockholmsförort, ger sig Clara på skakiga
ben ut i Stockholms flatvärld för
att försöka förstå sig på den och
bli varse de koder och regler som
gäller.
Det är när författaren borrar sig
ner i det som är typiskt för gay-
tjejer och deras kultur som det
blir mest intressant. Som när hon
beskriver hur de, till skillnad från
heterotjejer, gör när de vill flirta.
”Här är det snabba subtila blickar
som gäller. En sofistikerad
undervegetation av strövanden i
drömmen om henne over there
och hon på toa. Kråma dig som
en påfågel och du blir utskrattad.”
ETT VIKTIGT ämne bland
många som Hultman tar upp är
den så kallade internaliserade
homofobin, som bidrar till skev
självuppfattning och till och med
självhat bland lesbiska kvinnor,
och som gör att många kanske
väntar med att löpa linan ut och
komma ut ur garderoben. Jag
hade gärna sett henne utveckla
sina tankar ännu mer här, eftersom hon är en person som har
förmågan att fördjupa ett ämne,
och för att det är en angelägen
fråga.
SKA MAN vara kritisk hade
boken, som nästan hela tiden är
underhållande, precis som i
Louise Boije af Gennäs fall tjänat
UNDERSÖKNINGEN eller
WHEN I WOKE UP THIS
MORNING I FELT SO GAY
Författare:
Kristina Hultman
Förlag: Modernista, 2009
på att kortas något. Nu spänner
den över så mycket: Barndomen,
familjesemestrar, butch/femmebegreppet, kärleken till barnen,
till katten, till flickvännen i
Malmö, till understreckare i
Svenska Dagbladet. Det vill
liksom aldrig riktigt ta slut.
ANNA BLOMQVIST
I TOMS DRÖM ligger han i en
säng med slutna ögon när någon
plötsligt kommer in rummet,
böjer sig ner och kysser honom
och allt känns plötsligt fantastiskt. Det är bara det … är det
en kille eller en tjej? Svaret
lämnar honom ingen ro.
Vem är jag? Duger jag? Finns
det en plats för mig i den här
världen? Unga Dramatens pjäs
Citizenship kretsar kring de
klassiska ungdomsfrågorna.
16-årige Tom anar, tror, nej vet
nog egentligen att det är killar
han gillar, men han tvekar. För
hur kan man egentligen veta
säkert och vem ska kunna svara
på en sådan fråga? Inte Amy,
hans bästa vän, i alla fall. Hon
har nog av sina egna tvivel på sig
själv. Inte hans samhällskun30 INSIKT
1/10
skapslärare heller, som trots att
alla tecken tyder på att han lever
ihop med en man varken har tid,
ork eller lust att diskutera det han
anser som sitt privatliv med en
elev.
I en tidpunkt i livet då inträdesbiljetten till gemenskapen killar
emellan verkar vara att ha haft
sex med en tjej, och bögskräcken
är en förenande länk, är inte
heller killkompisarna några han
vågar anförtro sig åt. Åtminstone
inte till en början. En vändpunkt
kommer när Tom misshandlar
sin kompis Ray – BögBenny
allmänt kallad – för att bevisa för
de andra (och kanske för sig själv)
att han platsar i gemenskapen.
Citizenship är skriven av den
engelske pjäsförfattaren Mark
Ravenhill och regisserad av
SÖREN VILKS
Sex- och samlevnadstema på Unga Dramaten
Davood Tafvizian, Jon Karlsson,
Daniel Nyström, Emma Mehonic
med flera i Unga Dramatens föreställning Citizenship.
Annika Silkeberg. Föreställningen är en del av Unga Dramatens satsning på den unga publi-
ken. Citizenship, som vänder sig
till elever på högstadiet och gymnasiet, ingår tillsammans med
”6 för nybörjare”, för mellanstadiet, i ett sex- och samlevnadstema under våren 2010.
MARTINA JUNSTRÖM
Läs mer på www.dramaten.se
Hbt-ungdomar utsatta
SKOLAN ÄR den vanligaste
platsen där unga homosexuella,
bisexuella och transpersoner
kränks, hotas och utsätts för våld
enligt en utredning som Ungdomsstyrelsen har gjort.
– Det är förvånande att så
många hbt-ungdomar kan utsättas för hatbrott i skolan. Där finns
många vuxna, både lärare och
andra, som borde ta ett större
ansvar, säger Per Nilsson, Ungdomsstyrelsens generaldirektör.
Unga hbt-personer har en
sämre hälsa än ungdomar i den
övriga befolkningen. Orsaken är
det omgivande samhällets brist på
acceptans, menar den nyutkomna
rapporten Hon Hen Han – En
analys av hälsosituationen för
homosexuella och bisexuella
samt för transpersoner.
Osynliggörande, diskriminering, kränkningar, hot om våld
och våld påverkar många hbtungdomars liv och hälsa. Över
hälften av de homo- och bisexuella 16–29-åringarna uppger att
de under de tre senaste månaderna har utsatts för kränkande
bemötande/behandling på grund
av sexuell läggning och kön. Var
femte ung hbt-person har utsatts
för våld av någon i sin familj. Fler
ungdomar i dessa grupper än i
övriga befolkningen har lågt förtroende för polisen, skolan, sjukvården, socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Den främsta
orsaken är att de känner sig diskriminerade i mötet med personalen. Ungdomsstyrelsen föreslår
flera åtgärder för att förbättra hbtungdomars livsvillkor, bland
annat systematiskt arbete mot
kränkande behandling och höjd
kvalitet på sex- och samlevnadsundervisningen.
MARTINA JUNSTRÖM
Sex, unga och internet
VUXNA OROAR sig mycket för
den värld ungdomar möter på
internet, men har ofta alldeles för
lite kunskap för att kunna vara
till stöd om det skulle behövas.
Ungdomsstyrelsen satsar under
2009–2010 på att förebygga
sexuellt utnyttjande av unga på
nätet och på att öka vuxnas kunskaper på området.
I Se mig – unga om sex och
internet har myndigheten på
regeringens uppdrag kartlagt
ungdomars inställning till och
erfarenheter av sexuell exponering och exploatering via internet. Nu lanseras även Ses
offline – ett metodmaterial
om unga, sex och internet.
Detta består av en handledande
bok och fem kortfilmer på dvd
som kan användas som diskussionsunderlag på högstadiet eller
gymnasiet, i fritidsverksamhet
och ungdomsorganisationer.
För den som i sitt yrke kan
träffa barn och unga som utsatts
för sexuell exploatering och
behöver en kortfattad vägledning
i hur man ska agera då, har Ungdomsstyrelsen i samarbete med
Stiftelsen Allmänna Barnhuset
gett ut Men fråga mig bara!.
Ungdomsstyrelsen arrangerar
under våren flera utbildningar
om ungdomar och sexuellt
utnyttjande via nätet.
För mer information gå in på
www.ungdomsstyrelsen.se .
MARTINA JUNSTRÖM
KORTFATTAT
SVENSK-RYSK KONFERENS I S:T PETERSBURG
DEN 15–16 APRIL genomförs i S:t Petersburg ”1st Baltic Sea
Conference on Hiv/STI-prevention and Sexual Health Promotion
for Young People”. Arrangörer är Lafa tillsammans med hälsokommittén och utbildningskommittén i S:t Petersburg.
Svenska och ryska föreläsare kommer att varvas. Bland annat ska
forskaren RONNY TIKKANEN presentera UngKAB 09, den svenska
sexualvaneundersökningen bland unga, och CHRISTINA RALSGÅRD
kommer att berätta om ”Nationellt kunskaps- och resurscentrum
för barn och unga med hiv” vid Karolinska universitetssjukhuset i
Huddinge.
Totalt 125 personer kommer att delta i konferensen, varav 25 från
Sverige. Lafa har tidigare drivit olika sex- och samlevnadsprojekt
i S:t Petersburg och syftet med konferensen är att möjliggöra ett
fortsatt kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom området sexualitet
och hälsa. Tanken är att konferensen ska arrangeras regelbundet
i Stockholm och S:t Petersburg.
FOLKTANDVÅRDEN SATSAR PÅ HBT-FRÅGOR
SAMMANLAGT 550 personer som jobbar inom Folktandvården i
Uppsala län ska nu hbt-certifieras av RFSL. Genom certifieringen
hoppas Folktandvården kunna erbjuda alla sina anställda en god
arbetsmiljö och dessutom ge alla patienter ett respektfullt be-
mötande utifrån ett hbt-perspektiv. Certifieringsprocessen tar cirka
sex–åtta månader och alla anställda måste vara delaktiga.
– Det ska bli mycket spännande att arbeta långsiktigt med
Folktandvårdens kliniker, säger ANETTE SJÖDIN, certifieringsansvarig på RFSL.
DET VÅRAS FÖR SEX OCH SAMLEVNAD!
KUNSKAPER I SEX och samlevnad kan snart komma att räknas
som centrala i lärarutbildningen. I regeringens proposition ”Bäst i
klassen – en ny lärarutbildning” står det att sex och samlevnad bör
kunna ingå i den så kallade utbildningsvetenskapliga kärnan.
– En milstolpe för förbättrad sexuell hälsa bland unga i Sverige,
säger chefen för Socialstyrelsens hivenhet VIVECA URWITZ.
– Ett klokt och efterlängtat beslut, kommenterar RFSU:s generalsekreterare ÅSA RÉGNER, som dock
kräver att formuleringen ”bör kunna
ingå” ändras till ”ska ingå”.
Inom kort ska dessutom Skolverket
överlämna nya kursplaner för grundskolan till regeringen. I dessa ingår
kunskaper om sexualitet och relationer
i flera ämnen och återkommer under hela
skolgången.
1/10
INSIKT 31
POSTTIDNING
Lafa
Box 175 33
118 91 Stockholm
Anmäl ändrad adress!
En sajt om tjejer, sex och preventivmetoder
Nu svarar vi på fler
frågor än någonsin
I vår utökar vi verksamheten på
p-guiden. I åtta år har Eva Bergmark,
barnmorska på Lidingö ungdomsmottagning, svarat på unga tjejers
frågor om sexualitet, preventivmedel,
menstruation, oönskade graviditeter,
kroppen och relationer. Nu får hon
hjälp av Karolina Höög, barnmorska
på Lafa, och ”Fråga Eva” har döpts om
till ”Fråga oss”.
Välkommen in!
www.p-guiden.nu
Stockholms läns landsting
Lafa – Enheten för sexualitet och hälsa