Transcript Lycka till och mycket nöje med Albin 78.

FÖRORD
Denna guide avser att ge en kortfattad handledning i hur Albin 78
skall användas och skötas. I huvudsak har medtagits sådant som
är speciellt för Albin 78.
Vi ber Er också noggrannt studera de separata instruktionsböckerna
för motor, ev. värmare etc.
Efter leverans och sjösättning kanske en del efterjusteringar måste
utföras – t.ex. åtdragning av slangklämmor enklare motorjusteringar
mm. Med hjälp av denna guide och instruktionsböckerna hoppas
vi att den normalt händige båtägaren ska kunna klara ut dessa
problem. Känner Ni Er tveksam när det gäller någon detalj bör Ni
kontakta Albin Marin.
Lycka till och mycket nöje med Albin 78.
Innehållsförteckning
sid
Innehållsförteckning – förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Tekniska data . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Motorinstallation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Elsystern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6–7
Ventilatien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Skrovgenomföringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Toalett . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Standardutrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10–11
Första sjösättningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Normal vårutrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Vinterförvaring – underhåll . . . . . . . . . . . . . . . 13–14
Segelritning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Riggning – riggtrimning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Segelsättning – segelföring . . . . . . . . . . . . . . . 17, 18
Val av segel – segelvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Säkerhetsutrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
3
TEKNISK DATA
MOTORINSTALLATION
Löa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Lvl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Bredd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Djupgående ca . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Deplacement, tom, inkl. motor ca . . . . . . . . . . . . . . . . .
Kölvikt ca . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Motor Volvo Penta marindiesel MD 5 A/110 S . . . . . . .
Rekommenderat motoralternativ
Utombordsmotor med lång rigg . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Tyngdpunkt utan mast mätt från förstäven . . . . . . . . .
Totalhöjd skrov mätt från underkant köl . . . . . . . . . . . .
Höjd ovan mark inkl. vagga utan mast
(förpulpit högst) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Totalhöjd mätt från Kvl med mast exkl.
Windex eller annat arrangemang . . . . . . . . . . . . . . . . .
Storsegel standard . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Genua I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Genua II standard . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fock . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Spinnaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Teknisk data:
7,80 m
6,65 m
2,75 m
1,49 m
2350 kg
950 kg
5,5 kW (7,5 HK)
Motorbeteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cylinderantal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Max driftvarvtal r/s (r/m) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cylinderdiameter mm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Slaglängd mm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Slagvolym dm3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kompressionstryck/cm2 (startmotorvarv) . . . . . . . Tomgångsvarv r/s (r/m) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rotationsriktning sett mot svänghjul . . . . . . . . . . . Motorlutning under gång:
Bakåt max . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Åt sidorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6-10 HK
ca 4,6 m
3,10 m
3,25 m
12,0 m
14,1 m2
20,0 m2
13,7 m2
8,6 m2
45 m
MD5A
4-takts diesel
med direktinsprutning
1
41,7 (2500)
84
80
0,443
20-22
12 (700)
Medurs
15°
20°
Läs instruktionsbok för ytterligare information
Skrov
Tillverkningen av glasfiberlaminatet (AP-armerad plast)
sker enligt den så kallade sprutmetoden – huggen glasfiber
blandad med polyester – kompletterad till vissa delar med
handupplagd glasfibermatta och vävd roving. Glasfiberhalten är ca 30%. Skrovet är uppstyvat med ett basinrede av AP.
Fria ytor på skrovets insida är tapetserade med en 8 mm tjock
PVC-skummatta.
Däck
De horisontella ytorna, däck och rufftak, har sandwich med
divinycell (PVC-cellplast) som distansmaterial. Rufftakets och
däckets insidor är klädda med 3 mm tjock PVC-skummatta.
Fönstren är av härdat glas och är infattade i eloxerade
aluminiumramar. Skrov och däck är hopfogade med rostfria
bultar genom relingslist, däck, skrovfläns och mellanliggande
elastisk packning.
Roder
Rodret är gjutet i uretanskum och är upphängt i smörjningsfria lager på akterspegeln.
Rundhult
Mast och bom är tillverkade av eloxerad aluminium. Inne i
masten finns plats för storfall, fockfall, spinnakerfall, dirk och
lift. Bommen är utrustad med anordning för snabbrev och
invändig bomuthalare.
Stående rigg
7/8-rigg av rostfri, syrafast 19-trådig wire.
Förstag, topp och undervant Häckstag Diamantstag Rostfria syrafasta vantskruvar
6mm Ø
5mm Ø
4mm Ø
MD5A/110S
1. Konsol för reglagekabel
2. Hävarm för växling
3. Sjövattenpump
4. Bränslefilter
5. Dekompressionshandtag.
Motorn ej utrustad med
handstart
6. Bränslepump
7. Oljepåfyllning, motor
8. Växelströmsgenerator
9. Startmotor
10. Elastisk motorupphängning
11. Zinkring
Tillägg till instruktionsbok gällande motorer utrustade
med segelbåtsdrev ll0S.
Kontroller och service
Löpande rigg
Tillverkad i 133-trådig rostfri wire med dubbelflätade
haländar och skot i terylene.
Beslag och vinschar
Tillverkade i aluminium och rostfritt stål.
Tankar
Vattentank av plast rymmer ca 65 liter. Bränsletanken är
utförd i rostfritt och rymmer ca 20 liter.
Albin 78 är provad och godkänd av sjöfartsverket
Konstruktör: Peter Norlin
Oljenivån i drevet
12. Insugningsljuddämpare med filter
13. Varvtalshävarm
14. Vattenkyld avgaskrök
15. Bädd
16. Tätning mellan bädd och drev
17. Kylvattenintag
18. Avstängningskran för inkommande
kylvatten
Kontrollera var 14:e dag att oljenivån i drevet står
inom stickans märkning.
Oljemätstickan är försedd med bajonettfattning varför
den måste vridas för att lyftas och sättas tillbaka.
Observera tätningsringen på stickan.
Vid mätning skall stickan vridas till låst läge.
Påfyllning av olja sker genom hålet för oljemätstickan.
Obs! Överskrid ej märkningen.
Beträffande val av olja, se ”Tekniska data”.
Oljebyte i drevet
Tag ur oljemätstickan. Avlägsna proppen under
propellerväxelhuset och låt oljan rinna ur. Montera
proppen med sin O-ring. Fyll på olja genom hålet
för mätstickan. Oljenivån skall stå inom stickans
märkning.
4
5
Zinkring propeller
Byt zinkringen om denna är nerfrätt mer än 50%. Demontera
propellern och distansringen med avvisarringen samt lossa
de två insexskruvarna som håller zinkringen. Skrapa ren
anläggningsytan mot drevet och montera en ny zinkring. Se
till att god metallisk kontakt erhålles mellan zinkring och drev.
Obs! Zinkringen får ej målas.
Kontrollera att propellerbladen går att fälla ihop lätt samt
smörj upp lederna. Stryk Molycote eller motsvarande i nav
och på axel. Propeller bör ej vara monterad på båten när den
är vinterupplagd. Skydda axeln!
Kylvattenintag
Kylvattenintaget för motorns kylning är placerat i drevets
undre växelhus. Kontrollera då båten står på land att gälintaget samt det runda hålet under drevets framkant är fria
från beväxning. Vid frostfara samt vid konservering avtappas
kylvattnet från drev och pump genom att vattenslangen lossas
från kranen på drevet. Obs! Om avtappning sker då båten
ligger i vattnet måste kranen först stängas.
Glöm ej att öppna kranen igen innan motorn åter startas.
I samband med vinteruppläggning bör vakuumventilen
demonteras från systemet, tas isär och rengöras från saltavlagringar.
Allmän översyn
I samband med att båten står på land bör drevets lackering
kontrolleras och vid behov bättras med originallack. Måla
drevet med beväxningsförhindrande färg som ej innehåller
koppar. Om gummidamasken demonteras bör utrymmet mellan gummitätning och gummidamask också målas. Kontrollera utifrån att gummidamasken vid drevets bottengenomföring
sitter på plats samt inifrån att gummitätningen mellan bädd
och drev känns elastisk och att den ej utsatts för mekanisk
åverkan. Gummitätningen skall bytas vart 5:e år.
Vikti
g
Körning
Efter övergång från motorkörning till segling
stoppas propellerns rotation genom att back ilägges.
Under segling skall reglaget stå i neutral- eller backläge.
t!
Typbeteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . MD5A/110S
Segelbåtsdrev, typ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110S
Utväxling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.66:1
Oljerymd, segelbåtsdrev, dm3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.8
Oljekvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dieselsmörjolja CD
Viskositet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . SAE20W/301)
Total vikt, motor och segelbåtsdrev ca kg . . . . . . . . . . . 128
Elsystem motor
1 Instrumentpanel
2 Motor
3 Bränsletank
4 Huvudströmbrytare
5 Batteri
6 Ev extra batteri
1) Volvo Penta CD olja, Double grade.
EL-SYSTEM
Lampor
681 01 Kristinehamn 1 · Sweden
Pos.
nr
Benämning
Pos.
nr
Benämning
Pos.
nr
Benämning
Item.
No.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Sidolanterna (Kombi)
Läslampa skans
Lampa salong
Topplanterna
Taklampa
Pentrylampa
El-uttag
Batteri 60 Ah
Huvudströmbrytara
Brytare lanternor
Säkringar 8 A
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
Jordplint
Generator
Givare kylvattentemp.
Givare oljatryck
Startmotor
Givare bränsle
Säkring
Akterlanterna
lnstrumanttavla
Brytare instr.-belysning
Bränstamätare
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
Varnlngslampa, kylvattentemp.
Varningslampa. oljatryck
Varnlngslampa. laddning
Startnyckel
Summer
Larmseparator
Extra brytare
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Item.
No.
Designation
Navigation light (Comhi)
Fore cabin reading light
Cabin reading light
Steaming light
Cabin light
Gally light
El connection
Battery 60 Ah
Main switch
Switch navigation light
Fuses 8 A
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
Item.
No.
Designation
Ground connection
Alternator
Water temp. switch
Oil pressure switch
Starter motor
Fuel gauge sender unit
Fuses
Stern navigation light
Instrument panel
Switch instrument light
Fuel gauge
OBS! När motorn går måste båda huvudströmbrytarna
vara tillslagna i annat fall kan laddningsregularorn
förstöras
NOTE!When the engine is running both main switches
must be switched on, otherwise the electronic
regulator may be damaged.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
Designation
Warninglamp. coolant temp.
Warninglamp. oil pressure
Warninglamp, charging
Start key
Electronic signal device
Alarm separator
Extra el connection
V
Vit
White
B
Blå (jord)
Blue (ground)
Gul
Yellow
Gö
Grön
Green
R
Röd
Red
Br
Brun
Brown
Gå
Grå
Grey
Svart
Black
Gu
S
1 Elcentral
2 Pentrylampa
3 Taklampa
4 Kopplingsplint
5 Läslampor
Lanternor
ALBIN 78
Kopplingsschema – Wiring diagram 522
Eberspächer: 25A
Övrigt: 8A
6
Taklampa, pentrylampa samt läslampor i
skans: Rörlampa IOW IZV
A-M det.nr. 66137
Osram nr. 6411
Sockel typ SV8.5
1 Akterlanterna
2 Elcentral
3 Däckskontakt
4Strömbrytare lanternor.
Läge 1: Akter- och kombinationslanterna
Läge 2: Samtliga lanternor
5 Topplanterna
6 Kombinationslanterna
Läslampor salong: Glödlampa l5W 12V
A-M det.nr. 66165
Osram nr. 7430
Sockel typ BAl5d
Lanternor: 12V 12 cd, BAY 15, NK.
A-M det.nr. 70447
7
VENTILATION
För att få god värmeisolering, minimal kondens och god ventilation är Albin 78 byggd enligt följande principer:
Sandwichlaminat i däck och överbyggnad ger god isolering.
Skrovsidorna iruff och skans ovan vattenlinjen är klädda med
en ”tapet” av vävburen plast och 8 mm skumplast.
TOALETT
Ordentlig genomluftning sker tack vare att ”använd” luft evakueras genom två ventilatorer. Inkommande luft tas in genom
luftintag i sittbrunnens akterkant.
Albin 78 kan också kompletteras med båtvärmare.
Använd kortfibrigt toalettpapper och använd lite papper
åt gången och pumpa ofta. Bilden visar en sprängskiss
på toalett typ ”Brydon Boy”. Mönstrat och extra mjukt
toalettpapper ger större risk för stopp i toaletten.
Urpumpning av toaletten sker på följande sätt:
Ventilation
1 Kondensationskammare
2 Utsläpp
3 Utsug, 2 ventiler på rufftak
4Slang 4” ner till utrymme
under basinrede
5 Intag i handsfack
1.Öppna båda bordgenomföringarnas ventiler (inlopp
och avlopp).
2.För den lilla ventilspaken till läge ”Flush” (spola) och
pumpa tills endast vatten är kvar. Pumpa rikligt!
3.För över ventilspaken till läge ”Dry-Bowl” (torr skål)
och pumpa torrt (pumpen går mycket tyngre). Vid
behov torka rent med toalettpapper – växla mellan
”flush” och ”dry bowl”.
4.Ventilspaken skall stå i läge ”dry bowl” när toaletten
ej används.
5.Vid kraftig sjögång eller när man lämnar båten bör
in- och utloppsventilerna vid bordläggningen stängas.
Underhåll: Använd ej starka rengöringsmedel – kan
skada slangar, gummipackningar och ventiler.
Vid vinteruppläggning skall en eller båda av de röda
avloppspluggarna i underdelen lossas, så att inget vatten
står kvar och fryser (tag några pumptag). Efter använning
i saltvatten bör toaletten helst spolas igenom med färskvatten, så att den förblir funktionsduglig till nästa säsong.
Givetvis skall toaletten göras ren.
SKROVGENOMFÖRINGAR
Normal tillsyn under säsongen kan vara några droppar
olja på pumpstången. Läckor kan uppträda vid slangklämmor ochpackningar, som kan behöva dras efter. Ev.
kan någon packning behöva bytas.
Tömning av tanken bör ske ca 15 timmar efter det att man använt
toaletten. Pumpa därefter in 10-15 l. rent vatten med hjälp av
toalettpumpen.
Under segling skall kranar till toalett och tank vara stängda. Före
vinterförvaring skall slangen mellan tank och toalett samt den
tunnare avluftningsslangen demonteras och rengöras.
Toaletten kan kompletteras med en WC-tank. I denna kan
allt samlas när man ligger i hamn eller i en badvik. Den
kan tömmas när man kommer ut på öppet vatten. Tömningen sker med pumpning.
Skrovgenomföringar
1 Avgas
2Avlopp länspump
– skjutventil dim R 3/ 4”
3Avlopp disklåda
– skjutventil dim R l”
4Intag pentry, sjövatten
– skjutventil dim R 3/8”
5Självläns – skjutventil dim R l 1/4”
6Avlopp WC – kulventil dim R 1 1/4”
7Intag WC – skjutventil dim R l/2”
8
Tankinstallation
1 WC-tank
2 Avluftningsslang
3 Skott för om toalett
4 Kulventil
5 Pump
6 Skrovsida
7 Däck
8 Relingslist
9 Avluftningsventil
9
STANDARDUTRUSTNING
Rigg, mast, segel
Stående 7/8 rigg av rostfri syrafast wire
Storsegel och fock
Mast och bom i eloxerad aluminium
Bommen försedd med snabbrev och invändig bomliksträckare
Invändiga fall dragna till sittbrunnen
Vinsch och avlastare för fall monterad på rufftaket
Skotvinschar av selftailingtyp
Fockskotskenor med travare
Kicktalja
10
Övrig däcksutrustning
Sittbrunn
Stäv- och akterräcke i rostfritt
Självläns
Dubbla mantåg med rostfria stöttor
Handskfack
Handräcken på rufftaket
Godkända lanternor
Förtöjningsändar
Flaggstång
Förlucka med rökfärgat plexiglas
Fast monterad handlänspump
Bad- och räddningsstege monterad på akterspegeln
Relingslist i aluminium
Skyddslist av PVC runt hela båten
Inredning
Träinredning i lackerad teak
Klädda dynor i ruff och skans
Gardiner
Heltäckande matta
Garderobsutrymme
Salongsbord passande även för sittbrunn
Toalett i förpiken
Dörr mellan salong och skans
Pentry
Pentry med rostfri låda för 2-lågigt kök
Skåp med hyllor
Diskho i rostfritt stål
Dubbelverkande färsk- och sjövattenpumpar
Färskvattentank 651
Isolerad isbox
El-utrustning
Extra eluttag vid elcentralen
Belysning i salong och skans
Batteri
Stuvningsutrymmen
Försegelbox, som även kan
användas som ankarbox
Rejält tilltagna stuvutrymmen
under sittbrunnsluckor
och inne i båten
Övrig utrustning
Dubbla ventilatorer
Eldsläckare
11
FÖRSTA SJÖSÄTTNINGEN
Albin 78 levereras i en transportvagga (extra utrustning)
som har följt båten under byggnadstiden. Före sjösättningen
rekommenderar vi att botten behandlas med beväxtningsskyddande färg. Obs! Följ noga anvisningarna för resp.
färgfabrikat.
När kran används vid sjösättningen går det lämpligen till på
följande sätt:
1. Orientera Er i förväg om båtens förtöjningsplats efter sjösättningen och kontrollera att tampar, fendrar och ankare
är på plats klara att använda.
2. Placera lyftstroppen kring båten för och akter om kölen.
Se till att ev. logg-givare ej skadas. När stropparna sträckts
skall deras läge justeras så att de ej ligger över några
skarpa kanter. Kontrollera att stropparna är rena och felfria
samt att de har tillräcklig styrka.
3. Fäst fendrar på lämplig sida och långa förtöjningsändar
i för och akter. Med dessa kontrolleras båtens läge under
lyftet och sjösättningen.
4. Om båten är utrustad med motor – kontrollera att avtappningskranarna för kylvattnet är stängda. Om båten är
utrustad med elektronisk logg skall givare eller plugg vara
monterad.
5. Stäng samtliga skrovgenomföringar så att läckagerisken
minskas vid sjösättningen.
6. Sjösätt båten
7. Innan lyftstropparna lossas – lyft på durkar och motorhuv
och kontrollera att båten inte tar in vatten.
8. Koppla loss lyftstropparna på båtens ena sida och låt kranen lyfta upp dem.
9. Öppna skrovgenomföringarna. Om riggning ej skall ske på
samma ställe som sjösättningen, lastas masten över rufftak
och stävräcken och surras ordentligt.
Tankarna består av en rostfri tank till
bränse samt en plasttank till färskvattnet. I bränsletanken kan det bildas en
hel del kondensvatten under vinterhalvåret, om inte tanken varit helt fylld.
Tänk på att båtförsäkringen inte gäller
om båten ligger obevakad och sjunker
på grund av läckage i slangar eller
slanganslutningar vid skrovgenomföringarna.
Vattentanken rengöres. Det är lätt att
komma åt om man tar bort locket på
ovansidan. Fyll i vatten blandat med
lite ättika och pumpa ut det igen så att
slangarna blir genomspolade.
Gasolanläggningen kräver en extra
noggrann kontroll innan den tas i bruk.
Titta på samtliga gummislangar, så
att det inte finns sprickor. Speciellt där
de går igenom skott o.dyl. Här kan det
nämligen finnas nötningsskador. Med
läckspray kan kopplingarna kontrolleras när huvudkranen är öppen. Spruta
över kopplingen. Om det bubblar finns
här ett läckage.
Skrovgenomföringarna kontrolleras. Se
till att avstängningsventilerna fungerar
samt att alla slangklämmor
är åtdragna och i god kondition.
Smörj in segellikrännan med paraffin i
fast form, så även med alla andra glidytor som tex bom- och spinnakertravare.
Titta runt de elektriska anslutningarna
och fetta in alla ställen, där korrosion
kan tänkas uppstå, tex vid lanternor och
däckskontakter. Kontrollera att samtliga
lampor i masten fungerar.
Smörj samtliga vantskruvar med fett
eller lanolin, om nu inte detta gjorts vid
höstöversynen.
Smörj även i skivhusen både i mastens
topp och i dess underdel, så att trissorna till fallen går lätt.
Mast, bom och rigg kräver också sin
vårutrustning. Masten och bommen bör
strykas med lanolin eller paraffinolja,
för att behålla sin ytfinish.
Innan motorn startas – följ instruktionsboken vad gäller
”åtgärder före första start”.
VINTERFÖRVARING
NORMAL VÅRUTRUSTNING
Ingen båt är helt underhållsfri, vare
sig den nu är byggd i ädelträ, stål eller
glasfiberarmerad plast. Och det växer
lika mycket sjögräs och snäckor på en
obehandlad plastbotten som på en träbåt. Solljus, väder och vind samt slitage
är andra faktorer, som gör att båten åldras om den inte vårdas ordentligt. Men
allt går givetvis att förebygga – med rätt
skötsel.
Undervattenskroppen slipas försiktigt
med vattenslippapper så att alla ojämnheter försvinner och så att bottenfärgen
får ett gott fäste. Undvik att använda
torrslippapper vid slipning av ytor som
är målade med giftfärger.
Kölen är en utanpåliggande järnköl.
Den måste därför grundmålas och till
detta använder man en speciell rostskyddande primer.
Sedan är det dags för den beväxtningsförhindrande färgen, som strykes relativt
tunt och här finns speciella påstrykare,
som är betydligt bättre och snabbare att
jobba med än vanliga penslar.
12
Friborden, däcket och överbyggnaden
tvättas rena med ljummet vatten och
vanligt diskmedel. Undvik att använda
starka rengöringsmedel med tex ammoniak till dessa ytor, som då lätt kan få
frätskador. Detta gäller speciellt däcket.
Efter rengöring polerar man friborden
och överbyggnadens sidor med polish
eller flytande vax. Undvik att använda
de hårda vaxerna när båten är ny,
eftersom detta ruggar upp ytan betydligt
mera än t ex vanlig polish. Men om den
vanliga polishen inte räcker till för att
få upp önskad glans eller för att få bort
smuts och fläckar på skrovet, får man
prova med vax eller kanske till och med
Autosol, som är en kraftigare slipmassa
(finns på bränslestationer). Men denna
massa måste användas med försiktighet, så att man inte slipar sönder det
tunna gelcoatlagret.
Om man använder vax måste den vara
silikonfri, därför duger inte det stora
flertalet bilvaxer. Gnuggar man in silikon på friborden kommer det nämligen
att bli mycket svårt att måla båten, om
detta nu skulle bli nödvändigt i framtiden.
Däcket och överbyggnadens ovansida
får naturligtvis inte poleras eller vaxas,
då missar man halkfriheten. Dessutom
kan däcket gulna av polermedel och
vax.
Motorn görs i ordning enligt de föreskrifter, som lämnas i den separata
instruktionsboken.
Träinredningen behandlas om nödvändigt med 2-komp.lack.
Elsystemet och då främst batteriet,
säkringarna samt lamporna i lanternor
bör kontrolleras på våren.
Batteriet bör vara toppladdat innan det
sättes i båten och dessutom fyllt med
destillerat vatten. Stryk lite polfett runt
de båda polerna, innan kabelskorna
fästes, så minskar risken för korrosion.
Kontrollera att samtliga säkringar är
hela, så även glödlamporna till lanternorna. Spruta på lite antikorrosionsmedel runt alla kontaktytor inne i lanternan
samt vid säkringarna. Kontrollera att
det finns lampor och säkringar i reserv
ombord.
Undervattenskroppen borstas ren
så snart båten kommit upp ur vattnet.
Använd rikligt med vatten så att man
sköljer bort så mycket som möjligt. Väntar man med detta till det bottnen börjat
torka, är den nästan omöjlig att tvätta
ren. Då får man gå på med en slipmaskin när våren kommer.
Kölen rostskyddsbehandlas ordentligt. Härigenom slipper man en massa
onödigt arbete vid vårutrustningen med
rostangrepp m m.
Friborden, däcket och överbyggnaden
behandlas på samma sätt som beskrivits under ”vårutrustning”. Detta för att
få en skyddande yta mot väder och vind
under vinterhalvåret. Annars kanske
smutsränder m m missfärgar gelcoatlagret, smuts som kan vara svår att polera
bort när våren kommer. Eventuella
gelcoatskador bör öppnas på hösten för
torkning och sedan lagas på våren.
Motorn konserveras efter de föreskrifter
som lämnas i instruktionsboken.
Glöm inte att tömma motorn på vatten
sedan båten tagits upp.
Mast och bom tvättas ordentligt innan
de läggs undan för vintern, så att man
får bort alla frätande saltkristaller.
Mast och bom tvättas ordentligt innan
de läggs undan för vintern, så att man
får bort alla frätande saltkristaller. Detta
gäller speciellt nere vid mastfoten, som
är mest utsatt för överspolning. Spola
noggrant med färskvatten och även inuti
om man kommer åt. Skölj därefter hela
masten ordentligt, så att inga rester från
starka tvättmedel ligger kvar.
Plocka hem alla dynor, mattor och
gardiner och förvara dem där det inte
är fuktigt.
Sedan måste mast och bom torka
ordentligt innan de läggs undan för vintern. Undvik tättslutande plastemballage, som gärna binder fukten, om nu inte
masten skulle vara helt torr. Vill man
vara extra noggrann kan man smörja in
mast och bom med lanolin eller parafinolja, även på hösten.
Töm toaletten och tag ur dräneringspluggen.
Smörj in vantskurvarna och samtliga
falltrissor vid mastfoten och i toppen på
masten.
Inredningen måste rengöras ordentligt,
så att inte smuts m m ligger och möglar
under vinterhalvåret. Tvätta ur omsorgsfullt med vanligt diskmedel och ljummet
vatten.
Kölsvinet och spilltråget under motorn
bör göras rena med Lensitil eller annat
avfettningsmedel. Skrubba ordentligt
med avfettningsmedlet och skölj noggrant efter ca 10 minuter med ljummet
vatten.
Ordna luftväxling – öppna förlucka och
nedgångslucka.
Öppna dragspringor i kvarvarande
lådor, luckor och durkar.
Öppna samtliga skrovgenomföringar.
Fyll bränsletanken full med dieselolja,
så bildas inget kondensvatten.
Töm färskvattentanken helt och även
samtliga slangar.
Tillbehör såsom navigationsutrustning,
PR-radio, nödraketer och allt annat som
kan ta skada av fukt, bör tas hem och
förvaras torrt.
Plocka ur eldsläckare och gasolflaskor
Batteriet plockas ur båten, laddas upp
och förvaras torrt under vintern. Lämna
in det en eller ett par gånger under
vintern för underhållsladdning, så förlänger man livslängden.
13
Delar i elsystemet som är känsliga
för korrosion bör sprutas med antikorrosionsrnedel på hösten. T ex runt
säkringarna, innerbelysningen, lanternorna, strömbrytarna och eventuella
instrument, som man lämnar kvar i
båten.
Tvätta allt tågvirke i sötvatten och
kontrollera ev slitage.
Vädra seglen ordentligt efter förvaringen i båten. Vik dem och förvara
dem torrt. Kontrollera om något segel
behöver repareras eller justeras –
lämna det i så fall till segelmakaren
tidigt på hösten.
Uppallningen av båten är mycket
viktig, speciellt om man står uppställd
på en plats som är utsatt för kraftiga
vindar eller där marken kan sjunka.
Säkrast står båten i en vagga.
Om man i stället för vagga använder
s.k skruvstöttor eller annat, så tänk
på att dessa måste sammanbindas
på något sätt. Då förhindrar man att
någon av stöttorna kan rasa omkull
när marken sjunker undan vid tjällossningen.
SEGELRITNING
Skador i gelcoat och laminat
Om en lättare skada har uppstått i
gelcoatën eller laminatets ytskiktikan
man reparera detta själv med hjälp
av Albin Marins lagningssats
Förbehandling av skadan
Avlägsna föroreningar i skadan.
Rugga upp ytskiktet i skadan med
lämpligt slippapper ex. nr. 100. Avlägsna slipdammet omsorgsfullt och
kontrollera att skadan är fri från fukt.
Tillblandning och applicering av
gelcoat-spackel
Använd en masonitbit eller annan
plan skiva för omsorgsfull inblandning av härdarpastan. Härdarpastan
skall inblandas till 1/25-del. Det
färdigblandade spacklet som har en
torktid på 15-20 minuter i l8°C, pålägges med spackeln. Den spacklade
ytan bör vara något högre än den
omgivande för att erhålla tillräcklig
krymp- och slipmån. Det kan man
lätt åstadkomma genom att lägga
maskeringstape runt skadan.
Täck båten. Vi rekommenderar Albin
Marins vintertäckningskapell. Ha
aldrig tättslutande plastfolietäckning i
direkt beröring med skrovsidorna.
Så här kan du bygga en vagga
Slutbehandling av skadan
Slipa försiktigt ner överskottet av
det härdade spacklet med slippapper. Sickling kan också användas.
Alternativt kan man, då spacklet är
på väg att härda och fått en gummiliknande konsistens, använda ett
skarpt stämjärn och med detta skära
bort överflödigt material.
Fortsätt sedan med våtslippapper
nr. 400 och 600 i nämnd ordning. För
bästa finish kan man avsluta med
slippapper nr. 800 eller 1200. Var försiktig så att det omgivande gelcoatskiktet inte slipas igenom – använd
om möjligt slipklots. Rubba sedan
lagningen och vaxa därefter. Är lufttemperaturen lägre än l5°C, använd
då gärna värmelampa för uttorkning
och uppvärmning av skadan samt för
påskyndande av härdningen.
Obs! Gå redan på hösten igenom
detaljer som skall repareras eller åtgärdas och som du inte har tid eller
kan klara själv. På våren är det svårt
att få hjälp då alla varv och bâtfirmor har bråda dagar.
1Häckstag
2Förstag
3Toppvant
4Diamantstag
5Undervant
Beräknad virkesåtgång
5” x 5” 2 st.
4” x 5” 2 st.
4” x 4” 2 st.
2” x 4” 2 st.
2” x 4” 2 st.
2” x 4” 2 st.
2” x 4” 2 st.
1” x 4” 2 st. 1” x 4” 4 st.
1” x 4” 4 st.
1” x 4” 2 st.
1” x 4” 2 st.
1” x 4” 2 st.
Plywood4 st. 14
L = 2.260mm
L = 2.260mm
L = 2.650mm
L = 1.960mm
L = 850mm
L = 1.380mm
L = 1.410mm
L = 2.450mm
L = 2.700mm
L = 2.140mm
L = 880mm
L = 500mm
L = 2.050mm
200 x 250 x 15
15
RIGGNING
Stående och löpande rigg ligger förpackad i båten och är
märkt. Glöm ej eventuell extrautrustning som spinnakerfall,
lift, nedhalare och Windex. Vantspridarna är oftast förpackade ihop med masten men kan även ligga lösa i båten.
Riggning sker lämpligen på följande sätt:
1.Lägg masten på två stadiga bockar eller lådor. Tag
bortplastomslag och tape. Eventuella taperester tvättas
enklast bort med tinner eller liknande.
2.Montera förstaget i fästet under de övre skivgatten.
3.Stor- och fockfall är idragna. Montera ev. extra fall. Plats
finns för spinnakerfall och lift. Spinnakerfallet monteras
genom styrbords ögla i förstagets mastfäste och genom
skivgattet. Använd gärna wire som spinnakerfall så kan
det också användas som reservfockfall och vice versa.
Hjälplinor finns dragna för både spinnakerfall och lift.
Om hjälplinan skulle gå av eller saknas – använd då en
dragfjäder (finns i elaffärer) som förs in i fallets urtag i
masttoppen och ner till mastfoten där den lirkas ut med
en skruvmejsel eller liknande. Knopa på en ny hjälplina
och drag tillbaka fjädern genom masten till masttoppen.
Kontrollera att fallet kommer på rätt sida i masten och ej
korsar något annat fall.
Fäst därefter fallens hakar i spinnakerbomtravaren.
Sträck upp i haländarna och belägg på knaparna.
4.Undervanten monteras i respektive fäste – omedelbart
under vantspridarna.
5.Akterstaget monteras till länken i masttoppens akterkant.
6.Diamantstagen monteras i uttaget under toppvantsinfästningen och fästes i sitt nedre beslag vid mastfoten.
7.Toppvanten monteras i respektive uttag ovanför diamantstagens infästningar.
SEGELSÄTTNING – SEGELFÖRING
8.Montera vantspridarna till respektive fäste. Sätt i bulten
uppifrån och tejpa runt infästningen.
9.Montera toppvanten och diamantstagen till spridarnockarna genom att lossa beslagets yttre ände.
Sträck vanten och stagen och kontrollera att de inte är
snodda med varandra.
10.Tejpa spridarnockarna eller använd spridarnock-skydd.
11.Träd på vantskruvsskydden på vanten.
12.Skruva in vantskruvarnas làsskruvar. Vantskruvarna
skruvas ut fullt och monteras till vant och stag med högergängen nedåt.
13.Skruva fast masttoppvimpel eller Windex i toppbeslaget.
14.Annan extra utrustning monteras i förekommande fall
t.ex. elektronisk vindindikator, radioantenn, seinfall mm. 15.Kontrollera att genomgående bultar, riggbultar och block
är säkrade. Där segel och fall kan nötas används tejp
som skydd.
16.Kontrollera att mastfotbulten är demonterad från mastfoten och finns till hands.
17.En lina knopas runt masten under vantspridarna och
under all stående och löpande rigg utom undervanten.
18.Gör ett rymligt öga för krankroken och låt en ända hänga
så att krok och ögla kan dras ned när masten är rest.
Koppla krankroken och säkra den med en tamp – lyft
masten så att fotänden kommer över mastfoten. Sänk
försiktigt ned masten till mastfoten och sätt i bulten.
19.Montera vant och stag till röstjärnen.
20.Sätt an vant och stag så pass mycket att masten inte kan
bända i mastfoten. Koppla därefter bort krankroken och
förhala båten något så att masttoppen inte skadas mot
mastkranen.
21.Koppla elkablarna vid mastfoten, montera bom, storskot,
block mm.
Som framgår av segelritningen är segelplanet på Albin 78 av
7/ 8-delstyp. Focken går ej i topp utan segelplanet är fördelat
på ett relativt stort storsegel och en mindre fock, vilket gör
att båten blir lättare och bekvämare att segla. I hamnar och
andra trånga vatten manövreras båten utmärkt med bara
storseglet samtidigt som man på bidevindsegling har en mindre och mer lättskotad fock.
Den relativt höga riggen ger lagom stor segelyta så att man
med storsegel och fock (standardstället) seglar snabbt och
bekvämt i vindstyrkor upp till 8 m/sek. I svagare vind kan man
med fördel använda en större genuafock i lättare duk. I vindstyrkor över 8 m/ sek bör man reva storseglet.
Segelsättning
För in storseglets underlik i bommens ränna, sätt fast halshornet i bommens framkant, fäst skothornet på bomuthalaren
och sträck ut seglet på bommen. Sätt därefter i lattorna. För in
toppskäddan och en bit av mastliket i mastrännan och koppla
storfallet.
Fäst fockens halshorn i wirestroppen i stäven och haka fast
seglets förlik i förstaget. Fäst fockskotet i skothornet och för
det genom skotblocken på respektive sida. Gör stoppknopar i
ändarna på skotet. Fäst fockfallet i fallhornet men kontrollera
först att fallet löper fritt från mastblocket och ner.
Segeltrimning
Lossa storskotet, styr upp båten mot vinden och hissa storseglet (upp till svarta märket i masttoppen eller) så mycket att
mastliket blir sträckt. Finns det ”cunninghamhål” i mastlikets
nederkant sköter man ev. ytterligare sträckning med detta.
Hissa focken och sträck förliket. Om seglet har wire i förliket
har segelmakaren sträckt upp seglet på wiren för allround-väder och då skall seglet bara sträckas upp så mycket att det ej
faller ut mellan hakarna på förstaget. Har förseglet rep insytt i
förliket reglerar man själv sträckningen för olika vindstyrkor.
Så här påverkas seglens form
RIGGTRIMNING
1.Justera in masten i långskeppsled med hjälp av för- och
akterstag så att den står lodrätt. Akterstaget sträcks något
så att förstaget rätas ut. Övriga vant och stag skall ej vara
ansatta.
2.Justera in masten i tvärskeppsled genom att sätta an
toppvanten. Att masten står lodrätt kan man lätt kontrollera
med hjälp av storfallet. Drag ned detta till röstjärnet på
ena sidan och lägg fast. För därefter .över storfallet till den
andra sidan så ser man lätt om masten lutar åt något håll.
Iustera toppvanten och sätt an dessa löst.
3.Sätt an undervanten så att masten blir rak. Detta kontrollerar man genom att sikta uppåt i likrännan. Masten är nu
korrekt inställd i förhållande till båten.
4.Sätt an toppvanten hårt – skruva alltid lika många varv på
styrbords som babords vantskruv, detta för att inte förändra
grundinställninqen.
5.Sätt an undervanten så mycket att spridarfästet ej dras
akteröver. Vart efter man sätter an undervanten sträcker
man akterstaget så att, när man är färdig, masten har en
jämn, svag böj akteröver. Det är undervantens sträckning
som avgör hur mycket masten böjer sig mellan förstagsin16
fästning och däck. Vill man ha rakare mast sätter man an
undervanten hårdare.
6.Sätt an diamantstaget lika mycket på båda sidor. Säkra
därefter vantskruvarna och släck på akterstaget. Diamantstaget motverkar att masten vid spridarfästet vandrar
akteröver och är en förstärkning av toppvanten.
7.Akterstaget används för att ge storseglet rätt form i olika
vindstyrkor. I lätt vind löst ansatt för att ge rakare mast och
ett bukigare storsegel. Vartefter vinden ökar sträcker man
akterstaget så att storseglet blir planare vilket ger bättre
”släpp” och minskar båtens krängning, samtidigt blir förstaget sträckt och rakare.
8.Om masten ”pumpar” under segling på bidevind beror det
på att undervanten och diamantstagen är för löst ansatta i
förhållande till varandra.
9.Efter de första segelturerna är det naturligt att wiren i den stående riggen har töjt sig något. Man får du justera och sätta an
riggen enligt anvisningarna ovan. En stor del av trimningen
sker lämpligen under segling i olika vindstyrkor där man har
möjlighet att kontrollera hur stagningen fungerar.
Focken
Förliket skall vara löst sträckt i lättare vindar samt vid undanvindsegling. När vinden ökar på bidevind sträcker man vartefter så att buken kommer längre fram och ger seglet rätt form.
Skotpunkterna är viktiga för att seglet skall vara effektivt. Börja med att skota seglen för bidevind, lova försiktigt och iakttag
seglets förlik. Slår vinden in i seglets övre del är skotpunkten
för långt bak och vice versa. Flytta skotpunkten tills seglet slår
in samtidigt längs hela förliket.
Flytta sedan skotpunkten akterut från detta läge ca 3-5 cm.
Märk gärna skotpunkten på varje sida med tape eller
liknande.
Ökar vinden flyttas skotpunkten ytterligare akterut. Det ger
seglet bättre ”släpp” i akterliket och minskar krängning och
lovgirighet. I lättare vindar flyttas skotpunkten motsvarande
något förut.
Skotningen reglerar samspelet mellan storsegel och fock.
Försök att få seglen så parallella som möjligt. I lättare vindar
är det viktigt att man inte skotar för hårt. Ändra skotningen
när vindstyrka och vindriktning förändras.
Storseglet
Bomliket skall ej vara för hårt sträckt i lättare vindar – halas ut
mot bomnocken vartefter vinden ökar.
Mastliket skall vara löst sträckt i lättare vindar samt på undanvindsegling i alla väder – vartefter vinden ökar sträcker
man mastliket vilket gör att buken flyttas fram mot masten och
ger seglet en effektivare form.
Akterstaget skall vara löst sträckt i lättare vindar och på undanvindsegling. Vid bidevindsegling när vinden ökar sträcker
man hårdare vilket ger ett planare segel som ”släpper” i toppen som medför minskad krängning och ökad fart.
Skotvinschar
Albin 78 är utrustad med Lewmar 16 ST ”self-tailing”-vischar.
Vinschens grepptand upptill är anpassad för skotdiameter
8-14 mm och kan ställas in för den skotdimension båten är
utrustad med. lnuti vinschen finns två plastpackningar, en röd
som är tjockare och en vit som är tunnare. Genom att skifta
om de två packningarna kan man alternativt öka eller minska
greppet.
Om skotet lätt lossnar ur greppet sitter troligen den vita packningen vid nâllagren. Byt då till den röda och lägg sedan den
vita på toppen av trumman.
För isärtagning av vinschen för service eller reparation – läs
Lewmars servicehandbok ”How to service your Lewmarvinsch” under rubrikerna ”Servicing self-tailing vinsches” och
”Rope changes”.
Revning
Koppla revlinan i en justerbar linlöpare på bomnocken – låt
linan löpa genom revhålet i seglets akterlik och tillbaka till
en justerbar linlöpare på bomnockens andra sida – sedan
föröver till knap eller vinsch på rufftak. Om storfallet är draget
till sittbrunnen måste revlinan gå till vinsch på motsatta sidan.
l.Släck på storskotet – tag hem på revlinan så att revhålet i
akterliket kommer dikt bomnocken.
2.Släck på storfallet och kroka fast revöglan i förliket på kroken vid bommen – eller bind fast öglan med en repstump.
3.Sträck upp mastliket med storfallet och skota hem seglet.
Träna detta några gånger i lugnt väder så är du bättre
förberedd om det hastigt blåser upp!
17
Skiftning av försegel
1.Gamla förseglets nedre litshakar lossas.
2.Nya förseglet hakas på förstaget – seglet läggs på däck i
lovart.
3.Skot kopplas till nya seglet – om det finns dubbla skot
ochskotblock.
4.Gamla seglet bärgas och hakas loss.
5.Nya förseglets halshorn kopplas till wirestroppen i stäven.
6.Fallet skiftas till nya seglet – även skot om ej dubbla skot
finns.
7.Nya seglet hissas och skotas – gamla seglet stuvas.
Segling med spinnaker
För segling med spinnaker måste båten utrustas med följande
extra tillbehör: Spinnaker, spinnakerbom, lift, nedhalare och
skot.
Spinnaker används när man har vinden akter om tvärs. Seglets form bestäms av läskotet, spinnakerbommens vinkel mot
vinden samt var spinnakerbommen i höjdled är placerad på
masten.
Sättning
l.Haka fast spinnakerbommen på travaren på mastens
framsida och lägg bommen i lovart om förstaget.
2.Koppla lift och nedhalare och hissa upp bommen så att
den står vinkelrätt mot masten och vilar mot förstaget.
3.Placera säcken med spinnakern i pulpit för om förstaget
och knyt fast den.
4.Drag lovarts skot genom spinnakerbommens ögla och
koppla till ena skothornet – läskotet kopplas till det andra
skothornet. Se noga till att skoten går utanför mantåg och
stag.
5.Koppla fallet till fallhornet – seglet skall skotas i både lä
och lovart samtidigt som det hissas. Lägg alltid fallet ett
par varv på en vinsch. Börja med att justera inlovartsskotet d.v.s. det som reglerar spinnakerbommens vinkel mot
vinden – därefter justeras läskotet.
Trimning
l.Styr så att vinden alltid kommer in något från lovart.
2.Bommen skall vara vinkelrätt mot masten – om man höjer
eller sänker bomnocken med nedhalare och lift skall
också bommens läge på masten justeras.
3.Bommen skall föras lika högt som lä skothorn och man
skotar i lovart så att bommen kommer vinkelrätt mot relativa vinden.
4.Släck på läskotet till spinnakerns lovartslik börjar slå in –
skota därefter något så att seglet fyller. Seglet är effektivast när det skotas så nära inslagsgränsen som möjligt
– läskotet måste alltså passas hela tiden.
5.När man seglar slör d.v.s. när vinden kommer in från
sidan, kan man sänka bommen något så att buken går
framåt i seglet (jämför genua), det ökar släppet i seglet
och minskar krängningen. Om båten ärlovgirig – släck i
storskotet.
Gippning med spinnaker
l.Fall av så att vinden nästan kommer in rakt akterifrån.
2.Lossa spinnakerbommen från masten och koppla den
frigjorda änden i läskotet.
3.Lossa bommen från lovarts skot och koppla den på masttravaren – därefter gippas storseglet.
4.Under gippen måste spinnaker-skoten hela tiden passas så att man snabbt kan trimma in spinnakern på nya
bogen.
Bärgning
1.Fall av så att vinden kommer in nästan rakt akterifrån.
2.Släck i lovartsskotet så att spinnakerbommen kommer i
båtens långskeppsriktning och vilar mot förstaget. Nu är
spinnakern bakom storseglet och fyller inte.
3.Släpp lovartsskotet och låt det löpa ut – greppa läskotet
från sittbrunnen och fira långsamt i fallet och bärga sedan seglet försiktigt under storbomman. I lätt väder kan
man i stället för att lossa lovartsskotet kroka loss seglet
från skotet vid spinnakerbom-nocken.
Packning av spinnaker
l.Fäst toppen på spinnakern t.ex. i rufftaket.
2.Följ och samla ihop liken ner till resp. skothorn och släpp
överskottsduken.
3.Fäst skothornen på var sida om toppen med ett kort rep.
4.Lägg ner överskottsduken i säcken och knyt till. Skothornen viks åt var sitt håll med toppen i mitten utanför
säcken.
18