Transcript Radiotidningen nr 1 2014

radio
för dig som jobbar med sveriges radio
brevlådan
”en del av min
familjehistoria”,
sidan 12
#1
24 januari 2014
tidningen
i fokus /
supervalåret
2014
aktuellt /
dags att
ta tempen
på jobbet
bakom
kulisserna
på P3 guld
emmy rasper: ”twitterjargongen sprider sig i talspråket”, sid 5
David Gustafsson: ”Vi har flera ferraris, i olika färger dessutom”, sid 3
pernilla eskilsdotter: ”rösten är mitt arbetsverktyg”, sid 9
2 / aktuellt
10
Retuschera mig inte för
mycket. Jag vill att min ålder
ska synas.”
Journalism.co.uk har via
crowdsourcing listat 10
viktiga områden, färdigheter
och tekniker som digitala
journalister bör slipa på 2014
för att hänga med i den
snabba utvecklingen. Läs hela
listan på Medieormen.
Amelia Adamo till SR:s fotograf Martina Holmberg
efter plåtningen av pressbilder till Karlavagnen där
Adamo är ny programledare. Första programmet
hade temat ”Kärlek i mogen ålder”.
Amelia Adamo – med
rätt att åldras..Foto:
Martina holmberg
just
nu
På gång:
Säg din mening om arbetsmiljön. Nu har
medarbetarundersökningen landat i din
mejlkorg. Du har fram till söndagen den 9
februari på dig att fylla i den.
P2:s stora evenemang Art’s Birthday Party
firar 10 år! Lyssna på två fullmatade sändningar med några av de mest spännande
artisterna inom den elektroniska och experimentella musiken.
Fredag 24 januari och lördag 25 januari
klockan 22.00 i P2.
Hälliwüüd radio med
Lilla Al-Fadji bjuder
på det bästa från
2013. Han har till exempel en hel del tvidéer som han pitchar
för Peter Settman…
Lördag 25 januari kl
16.03 i P3.
Meny svarar på matfrågor. Alla som behöver inspiration och idéer kan höra av sig till
Meny-säsongens första direktsända telefonväkteri. Torsdag 30 januari kl 10.03 i P1.
29-30 januari är det dags för årets första
planeringskonferens för cheferna. Temat
för konferensen är 2015.
Språkakuten – i år anordnar språkvårdarna
fem lunchträffar om språket. Första tillfället
med rubriken ”Hjälp – språket rör sig!” är
den 6 februari kl 11.30-12 i studio 5 i Radiohuset i Stockholm. Ingen anmälan behövs.
Det är supervalår i år,
men än är det ett tag
kvar till själva valvakan,
på bilden från valet
2010.
Foto: johan ljungström
”supervalåret” /
Väljarnas viktigaste frågor i fokus
Arbetet inför supervalåret är i full gång. Fokus
ligger på publikens perspektiv och mångfald.
En särskild redaktion ska även jobba med frågor som berör unga väljare.
Vi måste samspela mer med publiken och utgå
–
från väljarnas viktigaste frågor. Det har vi ju även
gjort tidigare men nu kommer det märkas ännu
mer, säger Helena Bremberg, till vardags kanalchef
för P4 Gotland och sedan i somras valsamordnare
tillsammans med Markus Boger på Ekot.
Interaktionen med publiken sker givetvis på webben och sociala medier men också med hjälp av
publiknätverken, som ju har startats sedan förra valet. Det finns många idéer kring hur SR ska utgå mer
från människornas än från maktens perspektiv och
runt om på över 40 redaktioner pågår diskussioner
kring både EU-parlamentsvalet och höstens val.
– Vi vill göra roliga och nyttiga saker som både
ökar kunskapen och som engagerar och får sprid-
ning, säger Helena Bremberg och understryker
att publikperspektivet inte utesluter den mer ”traditionella” bevakningen, i form av utfrågningar,
debatter och granskningar.
En särskild grupp ska spegla valet ur ett ungt
perspektiv. Redaktionen, som består av Robin Olin
och Martin Jönsson från P3 Nyheter, Sisuradios
Ramin Farzin och researchern Jenny Inal, ska göra
nyheter, reportage och research till alla rikskanaler
och förhoppningsvis berika även de lokala kanalerna. De gör även en valpodd varje vecka, ledd
av Robin Olin och Henrik Torehammar.
Alla redaktioner har i uppdrag att fokusera på
mångfald av olika slag, för att täcka in hela Sverige. Och självklart ska Sveriges Radios valbevakning vara agendasättande. En valsajt kommer att
lanseras, där väljare bland annat kan ta reda på
vad de ska rösta på med hjälp av ”Valkompassen”.
/ Maria Edlund
”Livspussel” är ett uttryck som använts flitigt och även kommit att hånas de senaste åren. Men det är ju trots
allt vad vardagen handlar om för alla. Oavsett hur våra liv ser ut. På Sveriges Radio har det visat sig att kvinnor
i åldern 20-39 år har sämre balans mellan arbete och privatliv än andra grupper på företaget. Läs mer på sid
8. Läs också om supervalåret och kom med tips om hur ni jobbar på din egen redaktion! På mittuppslaget går
vi bakom scenen på P3 Guld och radiohistorien håller vi levande på baksidan. Där skriver Anders Sundberg,
tidigare chefredaktör, Radiotidningen m m, om sin mamma som var med i Barnens brevlåda och hur det blivit
en del av hans familjehistoria.
Vi
som jobbar här: Anna-Lena Walmsley, Eva Ericsson-Rydberg, Jenny Mattsson, Ulrica Bengtsdotter (chefredaktör 08-784 71 59), Micke Grönberg,
Mattias Ahlm och Maria Edlund. Vi gör Radiotidningen, nyheter på intranätet, Sveriges Radio-magasinet, årsredovisningen, trycksaker, pressbilder,
webb-tv m m. Ansvarig utgivare: Helen Hellströmer, kommunikationschef, Enheten analys och kommunikation. Har du synpunkter eller tips?
Kontakta oss gärna! [email protected] – eller kom förbi! Vi sitter i RH 1A/1G. Vi ses!
3 / aktuellt
330 000
personer lyssnar på P4 Stockholm, på lokal tid en vanlig vardag. Därmed är
det landets största P4-radiokanal, enligt TNS SIFO:s senaste mätning.
Världsradiodagen 2014
Den 13 februari infaller Världsradiodagen. Det
är en dag utsedd av FN-organet Unesco för att
uppmärksamma radio och internationellt samarbete
mellan radiostationer och för att främja yttrandefrihet.
I år är temat för Världsradiodagen ”Gender Equality
and women’s empowerment in radio”. Mer info hos
Unesco, sök på ”world radio day”.
Snart är det
världsradiodagen.
Foto: Martina holmberg
utveckling /
Metodutvecklare ny yrkesroll på SR
Projekt Redaktion 3.0 är avslutat men har uppstått i ny skepnad. Metodutveckling kan nu bli
ordet på allas läppar.
Förra våren höll användargurun Jonas Söderström
en föreläsning i Radiohuset i Stockholm kallad
”Jävla skitsystem”. Så här sa han apropå Redaktion 3.0: ”Det finns en sån övertro på att tekniken
ska lösa alla problem. Önska er inte ett enda
system. Då får man en koloss som varken går att
hantera eller utveckla. Det är bättre att försöka
göra mindre, att koncentra sig på ett fåtal verkligt
väsentliga förbättringar och inse att det inte går
att lösa allt”. Och han fortsatte: ”Kartlägg. Ta
reda på hur systemen är utformade och om ni gör
rätt saker”.
Just detta har Redaktion 3.0 tagit ad notam
och söker inte längre världen runt efter Det Fantastiska Systemet. Istället för att byta ut tekniska
system fokuserar man nu på att till fullo utnyttja
potentialen i de vi har.
Uppdraget i projektet Redaktion 3.0 var att
upphandla en enhetlig process för ljud, text,
webb och bild. David Gustafsson var projektledare då och det fortsätter han att vara, även om
arbetet nu ändrat riktning.
Vi har redan Ferrari men kör bara på ettan,
hörde jag någon säga. Stämmer det?
– Haha, vi har flera Ferraris, kan man säga. I
olika färger dessutom. Det vi gjorde i Redaktion
3.0 var en behovsanalys. Vi var ute i organisationen, fick input från 500 medarbetare och en överblick i hur man jobbar redaktionellt. Under resans
gång kom vi till insikt om att vi inte kunde hålla
på att etablera en massa nya system utan istället
bli duktigare på att jobba med dem vi redan har,
säger han.
– Men det betyder att vi måste arbeta på ett
Metodutvecklare blir
en ny yrkesroll som vi
ska testa, säger David
Gustafsson.
Foto: Mikael andersson
annat sätt där metodutvecklare blir en ny yrkesroll
som vi ska testa, fortsätter David Gustafsson.
Metodutveckling handlar om arbetssätt och
hur vi kan lära av varandra genom att hela tiden
ta små, men nya, steg framåt för att produktionsprocessen ska bli mer effektiv. Nu förbereder
Sveriges Radio arbetet med att skapa en organisation för metodutveckling ute på redaktionerna
med start i Område Öst och Område Väst. Sen
ska arbetet utvärderas och beslut om fortsättning
kommer efter sommaren.
– Men vi måste upphandla ett nytt redaktionellt textsystem, det är inte att göra så mycket åt.
Och sen måste vi bygga ihop det på något sätt
så att det finns kopplingar mellan systemen rent
tekniskt så att användarna inte behöver skriva in
samma information flera gånger.
Var hela arbetet med Redaktion 3.0 värt besväret?
– Oh, ja. Det blev en väldigt bra insikt, avslutar
David Gustafsson.
/ Eva Ericsson-Rydberg
digitalradion /
Internet, digitalradio – eller både och?
För drygt 15 år sen började Sveriges Radio
sända digitalradio på försök. Då fanns inget skäl att
köpa en digitalradioapparat. Lyssnaren fick inget
särskilt mervärde och privatradion var inte med på
tåget. Internet kom lite i vägen, kan man säga. Nu
tar digitalradiofrågan ny fart.
Var är vi nu?
– Radiobranschen är inlåst i FM men nu vill
man göra en omstart. Ska vi utveckla radiomediet
och behålla publiken måste vi ha fler kanaler i ett
marknät, säger Mats Åkerlund som samordnar
digitalradioprocessen på Sveriges Radio.
Politikerna har lämnat över frågan till branschsamordnaren Nina Wormbs. I november ska hon
ha en plan för hur vi kan gå över från FM till digitalradio. Innan dess kommer inte politikerna att
säga någonting. Dessutom är det val däremellan.
Finns det en motsättning mellan internet och
digitalradio idag?
– Jag tycker inte det. Vi behöver båda. Digitalradio har samma fördelar som FM plus möjligheten
att utveckla utbudet med fler kanaler. Det finns en
enkelhet och en självklarhet med radio. Men om
alla lyssnar via internet räcker inte kapaciteten.
Är det klokt att köpa en digitalradio idag?
– Mitt tips är att i så fall köpa en apparat som
har både FM, internet och möjlighet till DAB+,
säger Mats Åkerlund.
I Norge har övergången till digitalradio tagit
ett stort steg framåt. Sveriges Radios digitalradiogrupp har varit i grannlandet och fått senaste nytt.
I gruppen ingår Thomas Granryd, Ingrid Östlund,
Cecilia Roos, Claes-Erik Rundström, Hasse Westman, Svein-Arne Östevik och Mats Åkerlund.
/ Eva Ericsson-Rydberg
4 / aktuellt
Gunilla Bresky.
Foto: Micke grönberg
Filmpris till Gunilla Bresky
SR Norrbottens medarbetare Gunilla Bresky
fick nyligen pris på filmfestivalen i Tromsö. Hon
tilldelades den internationella festivaljuryns (FICC)
så kallade Don Quijote-pris för sin film ”Jag
stannar tiden”, som utgår från en dagbok som den
ryske filmfotografen Vladislav Mikosja skrev under
andra världskriget när han var frontfotograf.
253 188 röster
Glad golfare.
Foto: Micke grönberg
Så många röster fick årets Jerringpristagare,
golfaren Henrik Stenson.
– Jag vill tacka alla som har röstat. Det har varit
ett fantastiskt år och att få Jerringpriset betyder
oerhört mycket, säger Henrik Stenson som även fick
pris som Årets manlige idrottare på Idrottsgalan.
el sistema /
Den klassiska musiken bygger broar
I vår fylls Berwaldhallens scen av barn från
Stockholmsförorterna Bredäng och Husby. Genom den världsomspännande pedagogiken El
Sistema lär de sig just nu att sjunga och spela
med hjälp av Radiokören och Sveriges Radios
symfoniorkester.
El Sistema har sitt ursprung i Venezuela och
grundtanken är att förebygga utanförskap, fattigdom och missbruk genom klassisk musik. Sedan i
höstas deltar Berwaldhallen i projektet El Sistema
Stockholm, där barn från de skolor som deltar får
chans att gratis lära sig spela ett instrument och
ingå i en orkester eller sjunga i kör. I maj planeras
projektets första offentliga konsert i Berwaldhallen. Då blir det musik av bland annat Mozart och
Beethoven, och barnens egna texter tonsätts och
arrangeras av symfonikerna. Även Adolf Fredriks
ungdomskör deltar i konserten.
Förr var kultur- och musikskolor gratis, men så
är det inte längre. I Stockholm kostar det omkring
900 kronor per termin att lära sig att spela ett
instrument och det gör att många som inte har
råd stängs ute. Just öppenheten var en avgörande faktor för att Berwaldhallen skulle engagera
sig i El Sistema, berättar projektledaren Kajsa
Hallhagen:
– Det finns många ungar i Sverige som inte hittar en väg in i samhället. Om vi kan erbjuda dem
en plats i musikens värld, i stället för att de dras
in i dåliga sammanhang, så är det fantastiskt. Alla
kan eller vill inte bli professionella musiker, men
eftersom många av våra musiker och sångare,
precis som barnen i Husby och Bredäng, har sin
Barn får lära sig sjunga
och spela med Sveriges
Radios symfoniorkester.
bakgrund i ett annat land så är de bra förebilder.
Vad får Berwaldhallen ut av samarbetet?
– Vi hoppas att barnen som deltar i projektet
kan locka med sig sina föräldrar till Berwaldhallen,
men vi gör inte det här för att sälja biljetter. Vi har
en väldigt trogen men likartad publik, så vi vill nå
ut till fler. I Sveriges Radios public service-uppdrag
ingår att vara till för alla. Vårt sätt att göra det är
genom den klassiska musiken, säger Kajsa Hallhagen.
Kristina Lignell, violinist i Sveriges Radios
symfoniorkester och en av dem som medverkat i
musikundervisningen inom El Sistema berättar om
mötet med barnen i Bredäng:
– Vi stråkmusiker spelade ur ett par stycken för
stråkkvartett och kollegerna på fagott och tuba
spelade i sin tur ett par arrangemang. Sedan fick
barnen testa instrumenten och spelade upp sin
musik för oss, och vi improviserade med dem. Det
var en jätterolig och lustfylld upplevelse för oss
alla. Några ungar ville genast bli musiker!
/ Karin Liljequist och Jenny Mattsson
i korthet
lokalt /
Radiohuset i Karlstad
har fått ett ansiktslyft
barn /
Taggad Kim leder
Vi i femman
musik /
Under hösten har radiohuset i Karlstad,
som en gång var en verkstad, fått ett
efterlängtat ansiktslyft med bland annat
ny entré. Numera inträder man på SR
Värmland via den gamla pampiga kontorsentrén. Besökare kan själva ta sig
upp till andra våningen där redaktion och studiolokaler ligger, vilket underlättar då receptionen inte
längre är bemannad på heltid. På så sätt har SRassistenten kunnat integreras bättre i det redaktionella arbetet. Dessutom kan besökarna titta in
direkt i de studior där de flesta dagliga sändningar
går. Och kanalchefen sitter ”mitt i smeten”.
Nu i januari pågår de lokala sändningarna av Vi i femman när 50 femteklasser i 25 P4-områden tävlar samtidigt.
− I november ställde jag 25 kluriga
frågor och över 3 700 klasser deltog i uttagningen. Nu ska vi vaska
fram de fyra semifinalisterna och jag är jättetaggad, säger Kim Ohlsson, programledare för
Vi i femman och som i år också är producent
för radiodelen av programmet. Han har tillsammans med projektledaren Marianne Greip
tagit fram förutsättningar och format för årets
säsong. Bland annat har det tillkommit en del
nya roliga och spännande frågemoment.
P2 satsar bredare och beställer ny
musik från fler upphovsmän än tidigare, bland annat en svit av Lena
Willemark och en sinfonietta av Anders Hillborg.
– Vi är väldigt stolta över att
kunna presentera så här många beställningar
av nyskriven svensk musik inom vitt skilda genrer, säger Anna-Karin Larsson, områdeschef
för SR Musik.
Dessutom initierar P2 ett stort mångfaldsprojekt för att ta vara på den stora musikaliska erfarenhet och kompetens som finns i Sverige hos musiker och upphovsmän av annat etniskt ursprung.
P2 specialbeställer
fler nyskrivna verk
5 / aktuellt
50
Public service i Dalarna
firade 50 år häromsistens
med ett kalas som hette
duga. På programmet
stod bland annat
Melodikrysset med
Anders Eldeman direkt
från Kristinehallen i Falun.
Tänk att genom min livsresa bli inbjuden
att få göra det här, det är stort och jag
känner stor ödmjukhet.”
Det säger Ernst Kirchsteiger som på lördag programleder Ring så
spelar vi. Ett uppdrag som gör honom glad och stolt eftersom han
själv är en trogen lyssnare.
Ödmjuk kille.
Foto: andreas hylthén
hört
på
r a d io
Emma Rasper tar över Språket
i P1 när Anna-Lena Ringarp
går i pension. Foto: Martina
holmberg
Det är inte hendagis eller topplessaktiviteter som utgör feminismen, det är bara en del. För många är
helt andra frågor viktigare. Man måste se
helheten”.
/ Gudrun Schyman i Ekots lördagsintervju
apropå den aktuella feministdebatten i kölvattnet av Belinda Olssons nya tv-serie.
Min spontana tanke är att det inte
är det värsta jag har hört, jag har
hört avsevärt mycket värre i mitt liv. På
sin höjd kan jag tycka att det inte är roligt.”
ny programledare /
Språket – nu med Emmy Rasper
Språkutvecklingen går snabbare än någonsin,
säger Emmy Rasper som tar över det populära
programmet Språket i P1 i februari.
– Jag fick frågan att göra programmet och blev
jätteglad, det är en stor ära. Först tänkte jag:
”Amen jag har ju jobbat nästan uteslutande med
aktualiteter och inte den här typen av program,
men sedan gjorde jag en pilot och testade mitt
tilltal och de frågor jag var intresserad av och det
funkade, tyckte beställarna.
Anna-Lena Ringarp går i pension i februari
och språkprofessorn och programmets expert
Lars-Gunnar Andersson slutar samtidigt. Men programmet ska också i fortsättningen sändas från
Göteborg.
Emmy Rasper tänker ta vara på den lyssnarkontakt som är en stor del av programmets själ.
Vi kan också räkna med rykande heta ämnen och
nya experter. Emmy berättar att vi kommer att få
möta många olika experter till skillnad från idag
när Lars-Gunnar Andersson slutar. Men när frågan
om namn kommer upp ler hon hemlighetsfullt,
det kan hon inte avslöja ännu.
Även om den evigt aktuella diskussionen
om till exempel ”dem och dom” eller nya ord i
svenskan kan komma upp, blir det ett skifte tror
Emmy. Hon har närmast jobbat för Studio Ett,
men har sex år på P3 bakom sig.
– Jag är ju en annan person, yngre. Inte jätteung, men 31 år och har mina egna nätverk, det
blir nog ett tydligare aktualitetsperspektiv.
Programmet handlar i korthet om hur språket
används och förändras, om språkvård och om hur
språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra.
– Språket utvecklas och det har det alltid gjort,
men det går snabbare nu. Bland annat i och med
sociala medier. Ett spännande fenomen är att twitterjargong sprider sig till talspråket. Som uttrycket
”p g a” till exempel.
Emmy Rasper funderar en stund när hon får
frågan om fler språkfrågor som hon vill lyfta fram.
– Det är spännande hur människor som lär sig
svenska hittar på helt nya ord, som sedan blir en del
av språket. Det kanske vi kan ta upp, säger Emmy.
Anna-Lena Ringarp ska introducera henne för
lyssnarna i några program och den 11 februari är
det premiär för Emmy Rasper.
/ ulrica bengtsdotter
Sociala medier-tårtan till Robert Jacobsson
Decembers sociala medier-tårta tilldelades Robert Jacobsson på P3/P1/SR Malmö för att på kort tid ha
utvecklats till en av företagets skickligaste researchers på nätet, inte minst i facebookgrupper och andra
slutna forum. (Läs hela motiveringen på intranätet).
/ Kodjo Akolor i Morgonpasset i P3 om
”ordvitsen” han presenterades med på
Guldbaggegalan i måndags.
Jag gillar Jorden, men det här projektet kommer att vara det största
som händer i min generation för vanliga
människor inom rymdvetenskap, och det
är klart att jag vill vara med och ta det
här steget i rymden och bo på en annan
planet.”
/ Moa Spännare till Peter Wahlbeck i Karlavagnen apropå att hon har ansökt till nederländska projektet som handlar om att flytta
till Mars 2025.
Jag lyckas bli tillfredställd ändå
även om det inte är så varaktigt
utan potensmedel. Det är en krydda på
tillvaron, att kunna ha sex. Att kunna njuta av det, och höra den ena respektive
den andres tillfredställande ljud.”
/ 78-årige Erik Jones, en av de drygt 55 000
män över 65 som har fått potenshöjande
medel utskrivet till sig år 2012, berättar i
Ekot om sitt förhållande med 80-åriga Gun.
6 / RADIOREPORTAGET
Galavärden Kodjo Akolor tog tillfället i akt
att för första, och möjligen sista, gången
köra ”allsång i P3” med publiken på
Scandinavium.
cool gala-ciceron
I lördags ledde Kodjo
Akolor den tolfte upplagan av P3 Guld på
Scandinavium. Han var
väl förberedd när han
intog scenen – dagarna
innan galan är fulltecknade med repetitioner
och manus-plugg. Men
han är inte typen som
stressar upp sig.
Text / Maria Edlund
Foto / Mattias Ahlm
S
candinavium lördag 18 januari klockan
9.50: Kodjo Akolor – programledare,
galavärd, ciceron – repar för fullt inför
kvällens P3 Guld-gala. Om tio timmar är det skarpt läge. Nu kan han
fortfarande göra om, göra annorlunda,
sjunga kortare eller längre, prata mindre eller mer
– det sistnämnda är inget problem för den rappkäftade Kodjo. Producenten Liv Ungermark sitter
med körschemat vid ett litet bord bakom scenen
och rättar tiderna på sekunden. Hon följer det
som händer uppe på scenen via en monitor. Det
är viktigt att allt klaffar, både till den två timmar
långa direktsändningen i P3 och till sändningen i
SVT1 som snabbt ska klippas ned till 100 minuter.
Liv instruerar Kodjo och synkar med ljudteknikern
Lotta Linde-Rahr.
– Vi tar det långa Musikhjälpen-introt och den
korta presentationen av prisutdelarna av Årets låt.
– Kodjo, glöm inte att berätta vad som händer,
säg att vi är på artistläktaren.
Efter repet går Liv och Kodjo igenom vad som
funkade bra och vad han ska tänka lite extra på.
Hon påminner honom om att han några gånger
under galan eventuellt kommer behöva dra ut på
pratet eftersom det tar tid för produktionspersonalen att rigga om scenen till nästa liveuppträdande. Det är en av alla de saker som Liv håller
koll på under direktsändningens gång och i så fall
berättar ”i Kodjos öra”.
Härnäst är det dags för prisutdelarna att repetera, sedan är det genrep och därefter träffas hela
produktionsgänget för att finslipa och diskutera
vad som behöver lösas i sista stund. Med endast
tre timmar till galastart gäller det också att få något i magen. Liv utstålar, trots stressen, ett fokuserat lugn. Hon har ett antal galor i ryggen och vet
att det brukar gå bra.
– Det brukar vara så här timmarna innan galan,
jag är van vid att det är under de här förutsättningarna vi jobbar. Alla är så proffsiga så om
nånting händer hanteras det på ett bra sätt, säger
Liv Ungermark samtidigt som hon uppdaterar
körschemat inför eftermiddagens genrep.
Ofta är det vädret som är orsaken till att oförutsedda saker inträffar eftersom mycket folk ska
ta sig till Göteborg mitt i vintern. Planet med
Melissa Horns band fick till exempel vända när
det hade lyft från Bromma flygplats på grund av
väderförhållandena, vilket gjorde att dagen med
soundchecks blev längre än planerat. Att ändra i
schemat och lösa saker snabbt, stort som smått,
har Liv Ungermark rutin på vid det här laget.
– Det kan handla om allt från att ersätta en
medverkande som blivit magsjuk på utlandsresa
till att få ner en gigantisk köttbullekostym till Göteborg. Att vara stresstålig och noggrann är bra i
mitt jobb, säger hon.
Liv börjar officiellt jobba med ”guldet” i september men hon har galan i åtanke redan när hon är ute
7
fråga /
Varför är du på
P3 Guld ikväll?
Felicia Lidberg-collinder, 22 år,
studerande , malmö
”Jag fick biljetter genom
Musikhjälpen”
Drygt fyratusen personer var på Scandinavium i lördags
kväll för att se P3:s guldkantade gala med egna ögon.
– Att vara stresstålig och noggrann är bra i mitt jobb,
säger P3 Guld-producenten Liv Ungermark som är van
vid att ändra i schemat och lösa saker snabbt.
– Därför att jag var med och samlade in
pengar till Musikhjälpen, vi samlade in
62 000 kronor och då fick vi två biljetter
till P3 Guld. Det var
en härlig julklapp!
Jag älskar Hanna
Hellquist, hoppas
jag får träffa henne
ikväll. Jag älskar Morgonpasset över lag,
kul att Kodjo leder
galan.
Jessica Holmström, 30 år, maskinoperatör och Håkan Holmström, 36
år, skogsarbetare, Filipstad
”Det var en julklapp”
När Håkan Hellström tog emot Guldmicken för årets
liveartist passade han på att tacka sin hängivna publik:
– Utan er är jag en blind människa vars hund sprungit
bort.
Veronica Maggio utsågs till Årets artist och vann därmed
sin första P3 Guld-statyett någonsin.
– Jag har varit nominerad nio gånger utan att vinna, så det
här är tionde gången gillt, sa hon när hon tog emot priset
ur Linnea Henrikssons hand.
på sommarens musikfestivaler och tittar på band.
Kodjo Akolors ”pre-gala”-dagar är fulltecknade
med repetitioner, manus-plugg, intervjuer med
pressen och ännu fler repetitioner. Schemat är
intensivt och väldigt uppstyrt, med över tio år på
nacken är P3 Guld-produktionen ett väloljat maskineri. Och med massor av kameror och en stor
scen är det mycket att hålla reda på – vart han ska
gå och stå, att titta in i rätt kamera och presentera
liveartister och prisutdelare i rätt ordning. Som
grädde på moset ska dansstegen sitta och skönsången ljuda – Kodjo tänker nämligen ta tillfället i
akt att för första, och möjligen sista, gången köra
”allsång i P3” med de drygt fyratusen personerna
på plats i Scandinavium. (Och publiken var med
på noterna skulle det visa sig.)
Att leda en av Sveriges Radios största produktioner skiljer sig en del från Kodjos dagliga jobb.
– Jag var inte riktigt beredd på att det skulle
vara så mycket repetitioner, jag är van vid att bara
gå in och köra. P3 Guld är marginellt större än
Morgonpasset, det är liiite mer uppstyrt.
Dagen innan galan försöker Kodjo hitta luckor
att vila på – ”jag får väl smyga iväg från produktionen och lägga mig i en soffa”. Repetitionerna
avlöser varandra men Kodjo stressar inte upp sig.
– Det känns hur lugnt som helst. Alla undrar
varför jag inte är nervös men när jag började med
ståupp för åtta år sen var det det värsta jag varit
med om. Så inget gör mig nervös längre, säger
Kodjo Akolor.
Minuterna innan Kodjo går upp på scenen
sätter han igång kroppen genom att hoppa och
studsa på stället.
– Annars knarrar det när jag går upp på scen.
Och så tömmer jag hjärnan på allt genom att tänka att jag ställer mig på en nål och gör en piruett.
Efter den mentala övningen intog Kodjo Akolor
scenen och öppnade P3 Guld-galan inför publiken
på Scandinavium, radiolyssnare och tv-tittare. Till
sin hjälp hade han kamraterna från Morgonpasset i P3 som med många ironiska blinkningar öste
lovord över sin ”ödmjuka” kollega.
Alla undrar varför
jag inte är nervös
men när jag började med
ståupp för åtta år sen var
det det värsta jag varit
med om. Så inget gör mig
nervös längre.” KODJO AKOLOR
– Jag tycker att det är en trevlig tillställning. Det är första gången jag går på galan, jag har sett den
på tv innan. Många
av artisterna är bra,
jag ser särskilt fram
emot Panda da
Panda, säger Jessica.
– Jag lyssnar på P3
hela dagarna på
jobbet och fick en biljett av Jessica i julklapp, säger Håkan
Mathilda Eriksson, 17 år, studerande,
Kungälv
”Jag ville kolla hur det är på
riktigt”
– Jag ville testa på
hur det är att gå på
galan, kolla hur det
är på riktigt. Jag har
sett den på tv innan.
Jag är inte här för
någon särskild artist
utan för hela galan.
Mathilda Gustavsson, 24 år,
verkstadsmekaniker, Kinna
”De har pratat mycket om
galan på P3”
– De har pratat
mycket om galan
på P3 och jag har
tänkt i flera år att
jag ska gå. I år gjorde jag slag i saken
och bjöd med min
bror också.
8 / arbetsmiljö
Hur har du det på jobbet?
Nu är det dags att mäta arbetsklimatet igen. I
fjol svarade rekordmånga på enkäten och det
är bra, för det leder faktiskt till förändringar.
Personalenheten arbetar ständigt med att förbättra arbetsmiljön och mycket input får de just
från medarbetarundersökningen.
H
ur är det till exempel med balansen
i livet när man är ung kvinna på Sveriges Radio? I årets medarbetarundersökning är några frågor specifikt
formulerade för att ringa in ett problem som har
tonat fram i de senaste årens undersökningar.
Nämligen att kvinnor i åldern 20-39 år har sämre
återhämtning och balans mellan arbete och privatliv än andra medarbetargrupper. För att få reda på
mer om vad som ligger bakom siffrorna i enkäten
startade Personalenheten tillsammans med Previa
ett projekt i höstas där kvinnor i den här åldersgruppen bjöds in till samtal i fokusgrupper. Chefer
med medarbetare i målgruppen har deltagit i en
egen fokusgrupp.
– Vi vill göra en djupare analys och utifrån det
se vad vi som arbetsgivare men också vad medarbetaren själv kan göra för att minska livsstressen
och få bättre balans i livet, säger Hans Carlson på
Personalenheten.
Sara Asplund, som är projektledare på Kommunikationsavdelningen, var med i en av fokusgrupperna. Hennes arbete där hon ofta har rollen som
”spindeln i nätet” är stundtals väldigt stressigt.
– Det är stor skillnad på stressnivån om man
har barn eller inte, det var tydligt i samtalen, säger Sara Asplund.
De flesta i guppen var överens om att möjligheten att kunna arbeta hemifrån ibland skulle
motverka stress. Har man själv möjlighet att påverka sin situation minskar stressen.
Vad kan företaget göra?
– Det är lite för tidigt att säga ännu. I årets medarbetarundersökning har vi formulerat fördjupande
frågor till medarbetare i målgruppen utifrån vad
som framkommit i fokusgrupperna. Detta för att vi
ska kunna ringa in problemet ännu mer innan vi går
vidare med lösningar, säger Hans Carlson.
illustration: gunilla hagström
Han understryker vikten av medarbetarundersökningen och hur den fungerar som ett verktyg
där företagsledningen får veta hur medarbetarna
har det på jobbet. Att förbättra arbetsmiljön på
Sveriges Radio är ett pågående och prioriterat
arbete. Cheferna har givetvis ett stort ansvar,
medan Personalenheten tar ett mer övergripande
grepp.
Det senaste året har man till exempel tagit
fram en utbildning för de som jobbar natt och tidiga mornar, ”Frisk på skift”. Flera forskningsstudier
visar ett tydligt samband mellan nattarbete och
negativa effekter på hälsan. Utbildningen handlar
om vad man själv kan göra för att må så bra som
möjligt men även hur man lägger hälsosamma
scheman.
Arbetsmiljön för korrespondenterna skiljer sig
på många sätt från övriga medarbetares. Här har
man tagit fram ett stödprogram med samtal som i
korthet går ut på att förberda sig väl – både inför
uppdraget med allt vad det innebär men också för
hemkomsten.
Under våren planeras ett projekt på Område
Kultur – ”Hållbart arbetsliv”. Hur ser arbetsveckan
ut när vi blir mer och mer mobila? När slutar arbetsdagen? Ska man kolla mejlen i mobilen innan
man lägger sig på kvällen? Vilka beteenden blir
till norm i en organisation? Syftet med projektet
är att ge chefer, arbetsledare och medarbetare
fördjupad kunskap om vad det är som påverkar
våra beteenden.
Medarbetarundersökningen mejlas till alla
medarbetare som är tillsvidare- och visstidsanställda längre än tre månader från undersökningsföretaget QuickSearch. Dina svar är precis som
tidigare anonyma, fram till den 9 februari har du
på dig att svara.
/ Anna-lena walmsley
Ny arbetsgrupp ansvarar för kontorsservicen i Radiohuset
Sedan förra veckan ansvarar Sveriges Radios
nya grupp Administrativ service för en del av de
arbetsuppgifter som SRF tidigare har haft hand
om. Här nedan är några av förändringarna:
SRF fortsätter att hantera brev- och paketpost.
Men det blir bara ett enda ställe för post för hela
Radiohuset i Stockholm. Postrummet ligger på
bottenvåningen. Där finns också korgen för utgående post. I postrummet hittar du också bord
med ”massdistribuerade” försändelser, till exempel Radiotidningen.
Paket kommer tills vidare delas ut av SRF
personligen till mottagaren precis som idag. Berwaldhallen och Törnerska villan kommer att få sin
post levererat till Berwaldhallen.
Administrativ service ansvarar för att postrummet hålls prydligt och organiserat, att kopiatorer
fungerar på alla våningar, att mötesrum är funktionsdugliga och representativa. Att papper, brevpapper, kuvert, toner o s v finns tillgängliga. Att
du blir fotograferad för smartcard/id-kort.
Gruppen kommer också att se till att det nya
konferenscenter (se sidan 9) som öppnades efter
årsskiftet fungerar på ett bra sätt. Administrativ
service nås på tel 08-784 14 30 eller e-post
[email protected]
SRF:s reproavdelning stängdes den 10 januari.
Istället anlitar vi nu tryckeri- och reprotjänster
från det upphandlade företaget Tryckservice i
Ängelholm. För leverans dagen efter eller senare:
0431-41 55 33, [email protected].
För leverans dagen efter. Till extra kostnad: Vitt
Grafiska, Karlavägen 102-104, 08-545 677 70,
[email protected]
/ Wolfgang Matl
9 / noterat
TACK!
Foto: Mattias ahlm
Hallå där /
Pernilla Eskilsdotter!
Du leder morgonprogrammet Önska
i P2 och är en välkänd profil i P2. Att
du hörs i P4 minst en gång i halvtimmen varje dag är inte lika välkänt. Vad
gör du i P4?
– Det är jag som är P4:s kanalröst. Det
har jag varit i två år nu. Det känns väldigt fint, som ett hedersuppdrag.
Varför blev det du?
– Marknadsavdelningen efterlyste
en sammanhållande P4 röst och någon
föreslog mig. Jag blev tillfrågad att läsa
in en massa olika kanalnamn. När de sen
spelades upp för några fokusgrupper
visade det sig att jag hade den rösten
som de tyckte svarade upp mest emot
de värdeord som hade satts upp för P4
– såsom nyfiken, folklig, rolig och modern.
Hur kändes det?
– Det känns fint att få stå för vad P4
står för. Jag fick ju höra idel positiva ord
om min röst.
Så vad är det du gör?
– Jag är trailer-rösten för P4, till exempel för nya program, programförändringar och webbkanaler. Utmaningen är
att hitta rätt energi. Det är väldigt kul
att tänka på ton. Det är subtilt. Vad ska
man anspela på? Vad är det man ska
läsa in? Är det att Uggla är tillbaka eller
Tony Irving eller en Världens barn-insamling? En rolig bonus är att jag håller mig
à jour med vad som händer i P4.
Tröttnar du aldrig på din egen röst?
– Det spontana svaret är nej. Rösten
är ju mitt arbetsverktyg. Jag är så van
att höra mig själv. Men jag kan tycka att
det är jobbigt när jag är hemma och radion står på att höra min egen röst varje
halvtimme! Då går ”arbets-Pernilla”
igång. Och mina barn kan tröttna lite…
Vad lyssnar du själv på?
– Mycket på P4. Jag tycker om att
lyssna på mina kollegor här på P4 Kronoberg. Jag kopplar av från P2 genom
att lyssna på P4. Gärna högt i bilen så
jag kan sjunga med. När jag lyssnar på
P2 är det ett medvetet val. Det är mer
jobbrelaterat.
24%
/ Anna-Lena Walmsley
Ett JÄTTESTORT TACK till
alla er vänner och kollegor
som kom till studio 4 och
hjälpte mig att gå i pension
efter dryga 40 oftast händelserika, mestadels utmanande, ibland utmattande men
hela tiden fascinerade år vid
företaget.
Rosorna i buketten prunkade i decembermörkret,
presentkortet förvandlas till
Wagners ”Ringen” på dvd
och er insamling kommer i
lagoma doser att bli till goda
vita eller röda viner. Och den
fullspäckade vinboken får en
framträdande hedersplats i
hyllan.
Tack till er alla och på
återhörande/seende i Berwaldhallen eller på operaresor världen över!
Håll musiken igång!
Foto: Martina holmberg
nya konferenslokaler
Nu har det nya konferenscentret öppnat i Radio- och-TV-hälsans
gamla lokaler i Radiohuset i Stockholm.
På bottenvåningen ligger de åtta nyinredda konferensrummen med plats
för upp till 22 personer. Rummen är standardutrustade med projektor,
konferenstelefon och lyncstöd. Ett av rummen i korridoren – Jerringrummet – är obokningsbart och är tänkt att användas som grupprum eller
för spontana möten. Karusellen, som är ett av de stora rummen, samt
Svensktoppen och Eldorado, har flexibel möblering för att kunna passa
för utbildningar och där har Kompetensavdelningen företräde. Rummen
bokas via Outlook.
/ Niklas Lindblad, P2 Live
Kom och
sjung!
Personalkören Vox Media i tar gärna emot fler
sångare. Kom på öppen
repetition måndag 27
januari eller 3 februari kl.
17.30-20.00 i Radiohuset
i Stockholm, Studio 2.
Var med och sjung eller
sitt och lyssna.
Kom med nu och
följ med på körresa till
Helsingfors i maj där vi
sjunger en blandad repertoar med vårsånger
och låtar av Beatles, Povel Ramel med flera.
Välkommen!
P1 debatt
med pascalidou
Det blir ovanliga möten, skratt och
allvar, politik och kultur när månadens
hetaste valfråga debatteras inför
publik på Studion, Kulturhuset
Stadsteatern i Stockholm. Nya
programmet P1 Debatt med Alexandra
Pascalidou sänds direkt i P1 första
söndagen varje månad med start 2
februari klockan 16.00–17.45.
– Sveriges Radio har varit generös
med tid så vi ska slippa avbryta
varandra. Här finns utrymme för att
formulera tankar som tar mer plats
än 140 twittertecken. Vi är lyhörda
för önskemål så hör av er! säger
Alexandra Pascalidou.
Foto: Mattias ahlm
10 / anslagstavla
krönika /
Juridik /
Sveriges Radio
Play redo för
nästa steg
I
bland har man extra roligt på jobbet. När
vi nyligen hade en workshop om olika
sätt att öka lyssnandet på vår app
Sveriges Radio Play var ett sådant tillfälle.
Förslagen var många och inspirerande, om
allt från olika typer av påminnelsenotiser till
personalisering av tjänsten och olika kopplingar till både sverigesradio.se och sociala
medier. Vad som kan bli verklighet – och när
– ska vi arbeta vidare med.
Men redan nu händer det mycket med vår
största lyssningsapp. Tester pågår för fullt
av den nya version som ska lanseras under
våren. Den kommer att bli enklare att använda, smartare i sitt upplägg och snyggare i
sitt utförande. Det kommer att bli lättare att
hålla koll på sina favoritprogram, när de kommer med nya avsnitt. Det kommer att gå att
fortsätta lyssna där man var när man gjorde
avbrott – en funktion som många har efterlyst – och det kommer att bli lättare att dela
programavsnitt i sociala medier.
Alla förbättringar ska bidra till att Sveriges
Radio Play fortsätter växa och att vi bygger
starkare mobila lyssningsvanor hos vår publik. Målet för 2014 är att öka antalet unika
användare per vecka med 25 procent och
det gör vi framför allt genom att få användarna att gå in oftare.
Appen är redan störst av de mobilappar
som mäts i Orvesto Internet. Totalt användes
den från 1,6 miljoner olika apparater (mobiler
och tablets) mellan maj och december. Veckoanvändandet är 320 000 och lyssningstiden
väldigt hög; just nu ligger den på 37 minuter i
genomsnitt per användare och vecka.
Vi behöver göra många olika saker för att
påminna publiken om vilken bra radio mobilen är. Och en sak är säker: det saknas inte
goda idéer.
/ Martin Jönsson,
bitr programdirektör
Just nu…
…ser jag fram emot att följa OS i Sotji via
Radiosporten i mobilen. 200 timmars reklamfri sändning, där vi är enda public servicebolaget som
kan rapportera
direkt från tävlingarna. Det
bör ge rejält
genomslag
i lyssningsstatistiken för
februari!
SR:s riktlinjer inför valen
Inför de allmänna valen, EU valet i maj samt
riksdags- landstings- och kommunalvalen i
september, har vd precis som tidigare valår
beslutat om särskilda riktlinjer. Riktlinjerna
börjar gälla tre månader före EU-valet, det
vill säga från den 25 februari och gäller till
den 15 september.
Avsnitt ett och två i riktlinjerna handlar om
politikers medverkan i programmen.
Det görs en skillnad mellan nyhets-, samhällsgranskande- och aktualitetsprogram å
ena sidan och övrig programverksamhet å
andra sidan. Vad gäller nyhets- och aktualitetsprogrammen är det särskilt fokus på opartiskhet inklusive balansfrågor.
I övrig programverksamhet ska beslutet
att låta politiker medverka underställas redaktions- eller kanalchef. Politiker bör i dessa
program inte medverka i annan egenskap
än just politiker eftersom det kan främja den
medverkandes kandidatur eller parti.
Den tredje delen tar sikte på situationer
då anställda eller uppdragstagare är aktiva
inom ett parti eller offentligt tagit ställning i
en fråga inför valen – privat eller i tjänsten –
oavsett plattform. I dessa fall anger riktlinjerna
att den anställda eller uppdragstagaren inte
får framträda i program under tiden fram till
valen. Producenter eller andra som direkt påverkar innehållet i programmet får inte heller
arbeta med program om de tagit ställning i en
valfråga eller är aktiv inom ett politiskt parti.
Valriktlinjerna kommer närmare behandlas under de
valseminarier
som anordnas
under vintern
och våren på
områdesnivå
inom företaget
av Programsekretariatet och
Personalenheten gemensamt.
/ Josefin Sandstedt, bolagsjurist
Till minne av
Christer Brundell
Richard Martinsson
till minne
Christer Brundell, vår nära vän och flerårige
medarbetare vid
Rikssupport i Luleå,
har avlidit efter en
längre tids sjukdom.
Christer blev 62 år.
Christer har sedan
sin anställning 1986
arbetat som serviceingenjör och varit
en nyckelperson vid
de olika teknikomställningar som passerat i
Norrbotten.
Inte minst som en drivande kraft vid den
senaste Mandozzi-installationen i Luleå. Christer arbetade mycket i det tysta men satte
noggrannhet högt, var lojal, tålmodig och
hade alltid ett leende till övers till andra. Han
och hustrun Marianne hann på sin fritid även
med att aktivt engagera sig arbetet med assimilering av flyktingfamiljer i hemorten Råneå.
Sedan 1989 har cancern förföljt Christer
som gång på gång lyckades mota den med
en styrka som förvånade många, den senaste
attacken 2011 blev dock till slut övermäktig
och Christer somnade stilla in natten till måndag den 13 januari.
Christer saknas och sörjs av sin Marianne,
barn, barnbarn och av många SR-kollegor
och vänner.
Radion och medierna i Skåne har sorg. En
engagerad, skarpsinnig, nyfiken, humoristisk
och samhällsintresserad reporter och programledare har lämnat oss. Strax före jul förlorade Richard Martinsson den tuffa kampen
mot sin sjukdom, blott 47 år gammal.
I elva år var han en av P4 Kristianstads
mest uppskattade medarbetare, innan han
2011 hamnade på TV4 i Helsingborg – och
snabbt lärde sig att också hantera kameran
och inte bara klippa ljud utan också bild.
Med sin milda göingska framtoning och en
bakgrund bland annat som brevbärare hade
Richard lätt att få kontakt med alla delar av samhället – och det kom radiolyssnarna till godo.
Han hittade oväntade vinklar på rutinartade
uppdrag, och hans lågmälda nyfikenhet fick folk
att öppna sig och berätta oanade saker. Musik,
fotboll, politik – inga ämnen var främmande för
honom, och kunskaperna var gedigna.
Richard var alltid förberedd och inläst,
och beredd att dela med sig till sina kolleger.
Om det rörde sig om unga vikarier eller rutinerade journalister spelade ingen roll. Ända
in i det sista var engagemanget stort för att
stavfel och faktamissar i texterna på Sveriges
Radios webb skulle kunna rättas till.
Lyssnare, tittare, arbetskamrater och vänner – många känner stor saknad efter Richard. Våra tankar går till hans närmaste.
/ Björn Westerberg,
Chef Service Stockholm & Rikssupport
/ Roger Bengtsson, P4 Kristianstad
Hans Zillén, P4 Malmöhus
11 / anslagstavla
lediga jobb / Annonserna finns att läsa i sin helhet på jobbanken på intranätet.
Erfaren IT-drifttekniker till Teknik IT/DC
Tillsvidareanställning på 100 % i Stockholm. Tillträde snarast. Ansök senast 26 jan 2014. Frågor:
Johanna Di Sivo, Poolia, 08-555 650 06.Fackliga: Erland von Heijne, Unionen, 08-784 50 00.
Personalchef till Personalenheten
Tillsvidareanställning i Stockholm, tillträde enl ök. Ansök senast 29 jan 2014. Frågor: Linda
Josephson, rekryteringskonsult, Adecco, 08-598 986 66. Fackliga: Unionen, SACO och Journalistförbundet, 08-784 50 00.
Upphandlare till Ekonomiavd/Inköp
Tillsvidareanställning på heltid, placering i Stockholm. Tillträde enl ök. Ansök senast 31 jan
2014. Frågor: Kamrul Islam, inköpschef, 08-784 97 35 eller Margareta Udd, personalspecialist,
070-845 78 41. Fackliga: Journalistförbundet, Unionen och SACO nås via växeln, 08-784 50 00.
Utvecklare till Digitala medier
Tillsvidareanställning i Stockholm med sex månaders provanställning. Tillträde enl ök. Ansök
senast 1 feb 2014. Frågor: Jacob Hamacher, 073-328 53 78, Per Sirén, 070-578 85 65 eller
Christian Rosendahl, 08-784 25 43. Fackliga: Joakim Johansson SJF, Aron Larsson Unionen,
Sara Asplund SACO. Samtliga nås på 08-784 00 00.
Teknisk strateg till Utvecklingsavdelningen
lyssnarpanelen /
Vad har du
lyssnat på?
P1: Karin Öhlander, pensionär
”Jag har lyssnat mest på Släktband”
– Det har funnits mycket kul att lyssna på
över julen, som Vetenskapsportätten till
exempel, vilken bra idé! Men Släktband är
det jag har lyssnat mest på. Där får man ta
del av helt underbara historier. Som kvinnan som
sålde sin mark till Boliden med villkoret att
byborna skulle få jobb
i gruvan och skapade
massor av arbetstillfällen.
Tillsvidareanställning, tillträde enl ök. Ansök senast 9 feb 2014. Kontakt: Johanna di Sivo,
[email protected]. Fackliga: Unionen, Erland von Heijne, 08-784 50 00.
Områdeschef till Område Mälardalen
Tillsvidareanställning på heltid i Stockholm Tillträde snarast eller enl ök. Ansökr med löpande
urval. Din ansökan registrerar du senast den 7 februari 2014. Frågor: Björn Löfdahl, programdirektör, 08-784 50 19 eller Helén Svensk, personalspecialist, 0470-72 60 15. Fackliga: Ulrika
Hyllert, Journalistförbundet, Åsa Wisborg, Unionen, Sara Asplund, SACO, samtliga nås på
08-784 50 00.
P4 Kronoberg söker sommarvikarier till Klassisk morgon i P2
Programmet produceras i Växjö. Visstidsanställningar av varierande längd sommaren 2014.
Ansök senast 9 mars. Kontakt: [email protected] eller margot.van_der_
[email protected]. Fackliga: Niclas Albertsson (SJF), 0470-726066, Per Brolléus (Unionen) 0470726076 samt [email protected].
P4 Kronoberg söker sommarvikarier till Växjö
Semestervikariat av varierande längd sommaren 2014. Ansök senast 23 feb 2014. Frågor:
[email protected] eller [email protected]. Fackliga: Niclas Albertsson (SJF) 0470726066, Per Brolléus (Unionen) 0470-726076 samt [email protected].
P4 Kalmar söker sommarvikarier till Kalmar och Västervik
Semestervikariat av varierande längd sommaren 2014. Ansök senast 23 feb 2014. Frågor:
[email protected] eller [email protected]. Fackliga: Ann- Sofie Ottosson (SJF) samt [email protected].
P4 Östergötland söker sommarvikarier
Semestervikariat av varierande längd sommaren 2014. Ansök senast 23 feb 2014. Frågor: marit.
[email protected] eller [email protected]: Petter Ahnoff (SJF) 011-4954218,
Jimmy Calmerberg (Unionen) 011-4954161 samt [email protected].
P4 Jönköping söker sommarvikarier
Semestervikariat av varierande längd sommaren 2014.Ansök senast 23 feb 2014. Frågor: lars.
[email protected] eller [email protected]. Fackliga: Karin Malmsten, SJF, 036-215 66 60
samt [email protected].
SR Kronoberg söker reporter till Naturmorgon i P1
Vik sommaren 2014, datum fastställs senare. Ansök senast 9 mars 2014. Kontakt: helena.
[email protected] eller [email protected]. Fackliga: Niclas Albertsson (SJF),
0470-726066, Per Brolléus (Unionen) 0470-726076 samt [email protected].
Tutti viola, Berwaldhallen Stockholm
Last day of application: March 15, 2014. Details about the audition: [email protected]. Questions about your application: [email protected]. Union enquiries:
Maj Widding (SYMF), Ulf Bjurenhed (SMF).
P2: lars jensen, lokförare
”Intressant dokumentär om en
folkmusik-subkultur i Japan”
– Jag hörde en intressant dokumentär av
Ingela Hofsten, om att det finns en subkultur med folkdanslag och nyckelharpa
i Japan tack vare att svenska folkmusikgrupper har varit där och
spelat. Och att det finns
en koppling mellan
svensk och japansk
folkmusik, framför allt i
melodierna men också
i rytmerna.
P3: jenny pöldmaa, kommunikatör
”Verkligheten har alltid skarpa
porträtt”
– Jag lyssnade på Verklighetens reportage
om unga killar som prostituerar sig. De
har alltid skarpa porträtt och är bra på att
komma ner på djupet. Här lyckades de
fånga och prata om det
som är svårt. Radio är
verkligen ett bra medium
för såna ämnen, killarna
hängs inte ut på samma
sätt som i tv.
P4: Kimme rosenqvist, tusenkonstnär
”Hulting och Röör har en ödmjuk inställning”
– Hultling och Röör i P4
är väldigt bra tycker jag.
De är lugna, deras röster är sköna att höra på
och så har de en ödmjuk inställning till livet.
Det märks att de verkligen lyssnar på personerna
de pratar med.
12 / årtalet
1954
posttidning b
Sven Jerring sänder Barnens
Brevlåda – för omväxlings skull från
en studio i Malmö. Bilden är från
1954, och Farbror Sven har sällskap
av de pratsamma tvillingarna Bengt
och Göran Thelin.
när mamma var
med i barnens
brevlåda
En kall vinterdag 1931 kommer en liten flicka i
fem-sexårsåldern in på Radiotjänsts kontor på
Kungsgatan 8 i Stockholm. Flickan heter Ulla, har
finkläderna på och är i sällskap med sin mamma
som heter Hilda. Ulla, som 20 år senare blev
min mamma, är på väg till sitt livs hittills största
ögonblick. Hon ska till Farbror Sven Jerring för
att sjunga i Barnens Brevlåda. Tidens allra populäraste barnprogram i radio.
Ulla är inte särskilt nervös, och allt går bra.
Farbror Sven pratar först lite med henne, för att
lugna eventuella premiärnerver, och sedan är det
dags för ”Tuttan och Ingeborg” – en sedelärande
sång på trallvänlig melodi om två flickor med
samarbetsproblem som man lyckas lösa utan att
behöva kalla in konsulthjälp – det är Ingeborg som
får samvetskval och gör en totalpudel.
Allt är över nästan innan det börjat. När Ulla
och Hilda kommer ut på den brusande Kungsgatan igen ser det ut ungefär som det gjorde för en
timme sen. Ändå vet Ulla att hon är en annan nu.
Ett barn som sjungit i Barnens Brevlåda och träffat
Farbror Sven.
Historien här är i all sin enkelhet en betydelsefull del av min personliga familjehistoria. Samtidigt
är det en historia som delas i tusentals svenska
hem. De som blivit ”ett barn som sjungit i Barnens
Brevlåda” berättade om den stora händelsen för
sina barn, och de i sin tur för sina. På så sätt har
dagen levt kvar i mångas minnen. I generationer.
Barnens Brevlåda och Sveriges Radio föddes i
princip samtidigt – 1925. Programmet kom att bli
mycket långlivat. Inte förrän 1972 lades det ner,
och då hade det sänts hela 1 785 gånger.
Sven Jerring – Radiotjänsts förste hallåman
och svensk radios allra mest prominente legendar
var programledare för Brevlådan under hela eran.
Han står staty utanför Radiohuset i Stockholm –
tidstypiskt intervjuande storlöparen Gunder Hägg.
/ Anders Sundberg