Likabehandlingsplan Västbergaskolan AB 2013-2014

Download Report

Transcript Likabehandlingsplan Västbergaskolan AB 2013-2014

1
Likabehandlingsplan
Västbergaskolan AB 2013-2014
POLICY
På Västbergaskolan skapar vi och utvecklar en känsla av samhörighet, solidaritet och
ansvar för alla människor. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkningar och
trakasserier och skapa respekt för varje människas egenvärde och för vår gemensamma
miljö.
I 3 kap. 16 § Diskrimineringslagen (2008:567) framgår det att likabehandlingsplanen ska
upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels
främja elevers lika rättigheter möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels för att förebygga
och förhindra trakasserier.
Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en
plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra
kränkande behandling av elever.
I proposition 2005/06:38 betonas vikten av att ange en tydlig ansvarsfördelning mellan
rektorn, eller någon med motsvarande ledningsfunktion och personal.
I samma proposition anförs även vikten av att planen görs känd i hela verksamheten för att
den ska fungera som ett effektivt verktyg i det förebyggande arbetet.
Definitioner:
• Kön: Man eller kvinna.
•
Religion eller annan trosuppfattning: Begreppet trosuppfattning innehåller
uppfattningar som har sin grund i, eller har samband med en religiös åskådning, t ex
buddism eller ateism. Det ska ha ett naturligt samband med (eller vara jämförbart
med) religion.
•
Funktionshinder: Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar
av en persons förmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln,
har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
•
Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
13-07-31
2
•
Trakasserier: Ett uppträdande som utifrån diskrimineringsgrunderna kränker en
persons värdighet.
•
Kränkande behandling: Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Den saknar
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
Ansvar
Arbetet med att förbättra och främja barns och elevers lika rättigheter, att motverka
diskriminering och kränkande behandling samt att likabehandlingsplanen följs är ett
ledningsansvar hos rektor Hans Larsson.
Huvudansvaret ligger på skolledning och antimobbningsgruppen men alla vuxna på
Västbergaskolan skall ta ansvar och agera mot trakasserier och kränkande behandling.
Information om likabehandlingsarbetet vad gäller uppföljning och lagändring m m ska rektor
och antimobbningsgruppen arbeta med.
Antimobbningsgruppen
Antimobbningsgruppen har regelbundna möten och arbetar med att:
• få till stånd en trygg, positiv arbetsmiljö för alla i skolan och på fritids
• vara handledare för kamratstödjarna och personal
• årligen kartlägga riskfaktorer för miljöer och områden där kränkning kan uppstå samt
sammanställa elevenkäter kring elevers fysiska och psykosociala studiemiljö
• utreda eventuella anmälningar om mobbning, trakasserier eller kränkningar
Antimobbningsgruppen består av:
Hans Larsson, rektor
Kerstin Göransson, kurator
Lehna Bergendorff, skolsköterska
Mikael Hermansson, lärare 7-9
Jenny Westman, lärare 7-9
Marina Christiansen, specialpedagog
Maria Gelin, lärare 4-6
Jesper Andersson, fritidsledare
Anna Sigall, lärare f - 3
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Förebyggande arbete
• Livskunskap för alla elever från förskoleklass till och med åk 9.
• Flertalet av personalen har fått fortbildning i olika metoder att bedriva undervisning i
livskunskap.
• Trygghetsenkät för alla elever, åk.1 -9, som besvaras varje år.
• Vid behov kommer någon från skolans ledningsgrupp till klasserna och pratar om
likabehandlingsarbetet.
• Elevråd och klassråd i alla klasser där vi utvecklar elevernas delaktighet och
inflytande.
• Hälsosamtal hos skolsköterska åk 4 och 8.
• Kamratstödjare som regelbundet har möten med någon från antimobbningsgruppen.
• Samarbete med organisationen FRIENDS med möjlighet till supportstöd.
• Elevernas, fr.o.m. åk.4, dataanvändning under skoltid regleras av avtal som kan
innebära avstängning om elevens datoranvändande strider mot skolans värdegrund.
13-07-31
3
•
•
•
•
•
•
Etik på nätet och vad det innebär tas upp i alla klasser under året.
Kartläggning av riskbedömda områden på skolan för elever åk 1 – 3.
Personalen rastvaktar efter bestämt schema.
Fadderverksamhet mellan åk f – 5.
Temadagar som t ex ”Kick off” där 6:or ordnar lekar för 1:or och 2:or, Västbergadagen
där åk 3 – 5 och särskolan tävlar i tvärgrupper mellan varandra, Kamratdagen för åk f
– 3 och Vänskapsdagen för åk. 4 - 6
Åk. 7 - 9 har en upptaktsvecka med elev- och gruppstärkande övningar.
Vid skolstarten går alla lärare gå igenom den årlig planen i likabehandlingsplanen och
skolans regler i klasserna.
Livskunskap
Schemalagd tid med bl.a. grupp- och individstärkande övningar. Skolans värdegrund
förankras bland eleverna i det vardagliga arbetet.
Fadderverksamhet
Alla i åk 3 är fadder för förskoleklassens elever. Faddersystemet fortsätter till och med
eleverna går i åk 5.
Kamratstödjare
I varje klass från åk 4 väljs en pojke och en flicka ut enligt FRIENDS modell. Elevstödjarna
har regelbundna möten med representant från antimobbningsgruppen. Deras uppgift är i första
hand att vara delaktiga i det förebyggande arbetet mot mobbning.
Personalens rastvaktsschema
Alla pedagoger på skolan har schemalagd rastvakt inlagd på sitt schema. För att de ska vara
väl synliga för eleverna har de speciella västar på sig utomhus, vilket skapar trygghet. Vissa
områden bevakas speciellt utifrån riskanalysen/kartan. För högstadiets personal sker
rastvakten i Ljushallen.
Förankring bland personal, elever och vårdnadshavare
Personal: Information och uppföljning ges om likabehandlingsarbetet. Den årliga planen
diskuteras och upprättas utifrån bl.a. trygghetsenkäten samt distribueras till all personal.
Elever: Vissa frågor från trygghetsenkäten och Brukarundersökning presenteras och
diskuteras i klasserna. Den årliga planen presenteras vid skolstart och aktualiseras vid behov.
Vårdnadshavare: Information om Likabehandlingsplanen ges på första föräldramötet under
höstterminen och via skolans hemsida.
Dokumentation
När en incident uppstår ska det dokumenteras i en avvikelserapport. Dokumentet ska sedan
lämnas till klassföreståndare/handledare som förvarar det på avsedd plats. Om någon i
antimobbningsgruppen utreder en händelse ska den dokumentationen lämnas över till Hans
Larsson för arkivering.
Elevernas delaktighet i utformningen av Likabehandlingsplanen
Eleverna gör riskanalyser och svarar på frågor i Trygghetsenkäten. Resultaten ligger till grund
för den årliga planen. Återkoppling av riskanalyser i klasserna där diskussioner förs och
underlag för nya mål skapas.
Handlingsplan
Alla vuxna ansvarar för att direkt stoppa kränkningar och trakasserier. De vuxnas handlingar
13-07-31
4
är ytterst betydelsefulla och vi måste tydligt markera att vi inte accepterar negativa handlingar
elever emellan. All personal måste vara uppmärksam och lyhörd och ta varningssignaler på
allvar. All personal måste vara uppmärksam på negativa jargonger och beteendemönster
elever emellan. Dessa jargonger kan vara början till ett klimat där kränkningar lätt uppstår.
Om en vuxen på skolan får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling ska det anmälas till rektor eller biträdande rektor.
Rastvakterna agerar på ett medvetet sätt vilket innebär att man är där mobbning/kränkningar
kan tänkas uppstå.
Vi utgår från den enskilde elevens upplevelse om denne har blivit kränkt eller trakasserad
och ska skyndsamt utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder
som krävs för att förhindra kränkningar framöver. Händelsen ska dokumenteras, följas
upp och utvärderas.
Åtgärder då elev kränker elev
1. Den personal som får kännedom om en kränkning/trakasseri av en elev utreder
händelsen genom att fråga ut de inblandade och skriver en avvikelserapport som
lämnas till klasslärare/handledare.
2. Vid mer omfattande kränkningar/trakasserier tar någon i antimobbningsgruppen hand
om utredningen.
3. Klassföreståndare/handledare tar upp ärendet på ett arbetslagsmöte.
Vidare åtgärder om kränkningarna ej upphör
4. Om inga förbättringar sker efter de akuta åtgärderna kallas den utsättande eleven och
hans/hennes vårdnadshavare till ett möte där åtgärdsprogram upprättas. Tid för
uppföljning bokas.
5. Har målen i åtgärdsprogrammet inte uppfyllts görs en anmälan till elevhälsoteamet,
EHT. EHT beslutar om vilka ytterligare åtgärder som bör sättas in. I vissa fall behöver
BUP, socialtjänst, polis eller ungdomsmottagningen kontaktas.
Åtgärder då personal kränker elev
1. Om personal får kännedom om att en elev upplever sig kränkt eller utsatt för
repressalier av en vuxen ska skolledningen informeras.
2. Skolledningen utreder ärendet och föreslår åtgärder för att förhindra att kränkningen
upprepas.
Vidare åtgärder om kränkningarna inte upphör
3. Om kränkningarna inte upphör går ärendet vidare till skolans huvudman och den
fackliga företrädaren.
Åtgärder då elev kränker personal
1. Skolledning och klassföreståndare/handledare informeras.
2. Information till vårdnadshavare.
3. Skolledning samtalar med berörda och utreder ärendet tillsammans med personal, elev
eller annan person som kan bidra till lösning på problemet.
Vidare åtgärder om kränkningarna ej upphör
4. Om inga förbättringar sker efter de akuta åtgärderna kallas vårdnadshavare och
elev till ett möte. Ett åtgärdsprogram upprättas som undertecknas av elev och
13-07-31
5
vårdnadshavare. Tid för uppföljning bokas. Har målen i åtgärdsprogrammet inte
uppfyllts görs en anmälan till EHT. EHT beslutar om vilka ytterligare åtgärder
som bör sättas in. I vissa fall behöver BUP, socialtjänst, polis eller
ungdomsmottagningen kontaktas.
Årlig plan 2013-2014
Årlig plan utifrån sammanställning av elevenkät och skolgårdsplan f – 3
Problem: Det har blivit bättre vid borden i matsalen men många elever upplever
fortfarande att det är stressigt och pratigt i matsalen, mest vid matkön.
Mål:
Vi ska fortsätta att få en lugnare och trevligare atmosfär i matsalen.
Åtgärd:
Prata i alla klasser och vidare till elevrådet om förslag på förbättringar som
sedan diskuteras på APT. Vi ska göra ett körschema för diskinlämning - de som
äter 10.35 kan gå ut 10.55. Se över aukustiken i matsalen.
Problem:
Mål:
Åtgärd:
Problem:
Mål:
Åtgärd:
Många elever upplever att det kan vara stökigt i korridoren när de ska ut eller in
efter rast.
Vi ska få ett lugnare klimat i korridorerna.
En personal ska uppehålla sig i korridoren innan och efter rast för att hjälpa
barnen. Eventuella andra lösningar ska diskuteras på varje avdelning.
Många elever (ca 40%) önskar ha en vuxen i omklädningsrummen på idrotten.
Att öka närvaron av vuxna i omklädningsrummen.
Undersöka i alla klasser vad det är som gör att man vill ha en vuxen i
omklädningsrummen. Se över så att det blir en vuxen i de grupper där det
behövs.
Uppföljning sker i december 2013 och utvärderas juni 2014.
Årlig plan utifrån sammanställning av elevenkät 4 - 6
Problem: Stor del av eleverna (23%) har blivit kränkta av andra elever, varav 27% har
blivit det vid flertal tillfällen. Det har handlat mest om fula ord eller att man har
blivit kallad för något som gjort en ledsen.
Mål:
Inga elever ska bli utsatt för kränkningar.
Åtgärd:
Vi ska ta upp och diskutera utfallet i alla klasser och prata om vad man ska göra
om det händer (LBP). Viktigt att påminna om att att gå till någon vuxen om man
blir kränkt. Värderingsövningar där man tränar på att sätta stopp, lyssna på
varandra, och uttrycka sig.
Problem:
Mål:
Åtgärder:
Enligt Brukarundersökningen var det fortfarande en stor andel elever (35%) som
upplever att det inte är arbetsro i klassrummet.
Skapa arbetsro i alla klasser och i alla ämnen och få eleverna mer medvetna om
när det är arbetsro.
Vara mer konsekvent och följa åtgärdstrappan. Berömma de lektioner då det har
varit arbetsro.
Uppföljning sker i december 2013 och utvärderas juni 2014.
13-07-31
6
Årlig plan utifrån sammanställning av elevenkät 7 – 9
Problem:
Eftersom vi inte har märkt någon synbar förändring när det gäller språkbruket
så fortsätter vi arbetet även i år. I trivselenkät svarar elever att grovt språk
förekommer när vuxna inte är i närheten.
Mål:
Vi ska ha ett trevligt språkbruk.
Åtgärd:
I alla klasser skall språkbruket tas upp på olika sätt och i olika ämnen. Ökad
vuxentäthet genom rastverksamhet i ljushall för att kunna reagera snabbare på
felaktigheter i språkbruk och sätt att umgås.
Problem:
Mål:
Åtgärd:
Många elever upplever att det förekommer kränkande kommentarer på nätet.
Att minska alla kränkningar på nätet.
Skolan anordnar en dag med organisationen Friends angående kränkningar på
nätet med efterföljande diskussioner i klasserna. Friends håller också en
föreläsning för all personal samt en kvällsföreläsning för föräldrar.
Datautbildning för alla 7:or med samtal om etik på nätet.
Problem:
Många elever (20%) uppger i Friends enkät att de inte vet vem av personalen
de ska vända sig till om de blir illa behandlad.
Alla elever ska känna sig trygga att prata med de vuxna på skolan.
Vi ska prata i alla klasser och i personalgruppen om problemet. Förslag på
lösningar ska hjälpa oss arbeta vidare så vi kommer fram till ett öppnare
klimat.
Mål:
Åtgärd:
Uppföljning sker i december 2013 och utvärderas juni 2014.
Övergripande mål
1. Utarbeta en gemensam dagordning för klassråd och elevråd i de olika stadierna.
2. Påbörja arbetet med att skapa ett trevligt klimat i klasserna genom individ- och
gruppstärkande övningar direkt vid skolstart.
3. Använda oss av skollagens konsekvenstrappan och vara konsekvent.
4. Få eleverna mer delaktiga i likabehandlingsarbetet.
5. Synliggöra elevstödjarna genom att tydliggöra elevstödjarnas roll t.ex. genom kontakt
med Friends support
6. Aktualisera arbetet med jämställdhet i alla klasser.
7. Få alla elever, åk. 4 – 9, mer medvetna om etik på nätet med hjälp av organisationen
Friends medverkan.
Årlig plan 2012-2013 och utvärdering av denna
Utvärdering årlig plan f – 3
Problem: Många elever upplever att det är stökigt och pratigt i matsalen. Många tycker att
de ibland bemöts på otrevligt sätt.
Mål:
Vi ska få en lugn och trevlig atmosfär i matsalen med ett trevligt bemötande
mellan alla.
Åtgärd:
På APT och lärarmöten ska vi kontinuerligt ta upp situationen i matsalen för att
13-07-31
7
få till en gemensam hållning i matsalen. Vi uppföljningen skrev vi en
handlingsplan över hur förbättringar ska ske. Däribland körschema och fler
krokar för kläderna som är märkta för klasserna. Ett extra rum i anslutning till
salladsrummet har byggts och inneburit att det blivit lugnare när barnen kommer
in för att ta sallad.
Utvärdering: De vuxna upplever att det har blivit lugnare i matsalen. Eleverna tycker att det
har blivit bättre vid borden men upplever att det fortfarande kan var jobbigt i
matkön. Vi behöver arbeta vidare med att få ett lugnare klimat i matsalen.
Utvärdering årlig plan åk. 4 - 6
Problem: Det är fortfarande många elever (25%) som upplever att det förekommer grova
ord och svordomar på skolan.
Mål:
Vi ska använda ett vårdat språk där grova ord och svordomar inte förekommer.
Åtgärd:
Informera och föra diskussioner i alla klasser om vårt mål. Alla vuxna ska
reagera och agera så fort vi hör någon bryta mot regeln.
Utvärdering: Eftersom inte den frågan finns med i Friends enkät kan vi inte få en siffra på det.
Däremot upplever de vuxna att svordomarna har minskat och att vi har haft
några elever som vi har kunnat jobba med och sett förbättringar hos.
Problem:
Mål:
Åtgärd:
Många elever upplever att det förekommer våld på skolan.
Våld eller skojbråk ska ej förekomma på vår skola.
Informera och föra en diskussion i alla klasser om resultatet och målet. Alla
vuxna ska reagera och agera på all form av våld även s k skojbråk. Nolltolerans
ska råda.
Utvärdering: Enligt Friends enkät uppger 5 elever av 191 att de varit utsatt för slag eller
sparkar. Vi tycker dock att vi ska hålla fast vid ett totalförbud mot skojbråk.
Problem:
Enligt Brukarundersökningen var det stor andel elever som upplever att det inte
är arbetsro i klassrummet.
Mål:
Skapa arbetsro i alla klasser och i alla ämnen.
Åtgärder: Vara mer konsekvent och följa åtgärdstrappan.
Utvärdering: Det har enligt enkäten blivit bättre när det gäller arbetsron jämfört med förra
året, från 51% till 35%, men vi ligger fortfarande lägre än staden som har 20%.
Vi ska jobba vidare med frågan men mer inrikta oss på att berömma de lektioner
där eleverna är tysta för att de inte ska bli ”färgade” av oss.
Utvärdering årlig plan 7 – 9
Problem:
I trivselenkät svarar elever att grovt språk och våld förekommer när vuxna inte
är i närheten.
Mål:
Trevligare språkbruk. Bråk och skojbråk ska ej förekomma.
Åtgärd:
I alla klasser skall språkbruket tas upp på olika sätt och i olika ämnen. Ökad
vuxentäthet i ljushall för att kunna reagera snabbare på felaktigheter i
språkbruk
och sätt att umgås.
Utvärdering: Vi har inte märkt någon synbar förbättring när det gäller språkbruket så det får
fortsätta även nästa läsår.
13-07-31
8
Problem:
Mål:
Åtgärd:
Mycket klotter har förekommit under året.
Inget klotter ska förekomma
Eleverna har fått städa efter sig när vi har fått reda på vem som klottrat. Daniel
har varit mer synlig bland eleverna. Eleverna har inte suttit lika mycket i
korridorer/Ljushallen och arbetat.
Utvärdering: Det har blivit mycket bättre!
Handlingsplan och årlig plan för träningsskolan - KTT 2013-2014
Bemötande
Det är viktigt att:
• eleven varje dag blir sedd och bekräftad och känner samhörighet med andra i skolan
• ta tillvara information och kunskap som finns kring eleven
• ha ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt
Förebyggande arbete
• Skapa förutsättningar för olika former av kommunikation. Det innebär bl a att vara
lyhörd för elevens egna initiativ och uttryck.
• Ge individuella verktyg för att uttrycka sin vilja.
• Eleven skall få möjlighet att träna sig i de demokratiska processerna och se skillnad på
det individuella valet och gruppens val.
• Ge möjlighet till eftertanke och reflektion, exempelvis med frågan ”Vad har varit bra i
dag?” (elev utvärderingar)
• Inför utvecklingssamtalet bör alltid elevens sociala situation uppmärksammas.
• Genom att personalen vistas bland eleverna under dagens olika aktiviteter och är
uppmärksam på det som sker, kan början till trakasserier upptäckas.
• Den vuxne ska vara tydlig och visa att kränkningar är fel och oacceptabla.
• Etiska diskussioner i personalgruppen på arbetsplatsträffar
• Kontinuerlig handledning för personalen.
• Kontinuerlig utvärdering med eleverna.
Om en elev utsätts för kränkande behandling av en annan elev:
Om personal utsätts för kränkande behandling av elev:
• Sociala berättelser för att tydliggöra för eleverna.
• Samtalsmatta/pekkarta för att förstå att man kränker.
Om en elev utsätts för kränkande behandling av personal:
Den som gjort iakttagelser måste uppmanas att:
1. prata med berörd arbetskamrat om det som iakttagits.
2. anteckna /sammanfatta det som har hänt.
3. prata med sin närmaste chef.
4. våga stå för det den ser – det är allas skyldighet att värna barnen.
Dokumentation:
• Tillbudsrapport. (en plötslig händelse som hade kunnat leda till en personskada)
• Händelserapport.
13-07-31
9
•
•
Anmälan om personskada ( enligd LSS).
Anmälan om händelse (enligt lex Sarah ).
Årlig plan utifrån utvärdering
Problem: Barnen förstår inte när de kränker andra barn
Mål: En miljö utan kränkningar
Åtgärd: Få eleverna att förstå vad som är kränkande. Vi väljer i år att flytta fokus från att
"förstå" en kränkning till att bli varse vad som är kränkande. Kommunicera och tydliggör för
eleverna med hjälp, tex sociala berättelser, tecken. Visa vad som är okej beteende.
Kontinuerlig utvärdering med eleverna.
Samtal sker i handledningsgrupp och i planeringsgrupp.
Utvärdering- KTT 2012-2013
Utvärdering:
Vi har diskuterat i personalgruppen vid handledning och på personalmöten om
förhållningssätt när konflikter uppståt mellan elever och elever och vuxen.
Vi har använt samtalsmatta, sociala berättelser, kommunikationskarta och drama för att
tydliggöra för eleverna om vad som har hänt och hur andra känner sig samt att eleven ska
kunna uttrycka sina känslor och upplevelser i tex konflikter.
Vi arbetar vidare med samma arbetssätt och samma mål även nästa år. Vi jobbar aktivt med
frågan på dramalektioner under ordnade former i tex forumteater.
Karin Forsberg 2013 08 22
13-07-31