Meničres sjukdom/Öronutlöst yrsel År 1861 beskrev Prosper

Transcript Meničres sjukdom/Öronutlöst yrsel År 1861 beskrev Prosper

Menières sjukdom

/Öronutlöst yrsel 2013-07-25/Seija Bexar

År 1861 beskrev Prosper Ménière, en fransk läkare, för första gången den sjukdom som fått hans namn: Menières sjukdom. Prosper Ménière publicerade flera uppsatser för att dokumentera sin upptäckt, men något erkännande fick han aldrig uppleva. Han ansåg att en normal hörsel plötsligt kan börja störas av olika typer av oljud som följs av en mer eller mindre svår hörselnedsättning. Dessa störningar sker i innerörat och den drabbade får anfall av yrsel, dålig balans, känsla av rotation, illamående, kräkningar och svimning.

Kroppens balans upprätthålls av ett sofistikerat system som utgörs av syn, känsel, örats balansorgan och det sammanställande systemet i hjärnan. Menières sjukdom kan vara många sjukdomar där man har symptomen som diagnos: rotatorisk yrsel som kommer i episoder, fluktuerande basnedsättning, tinnitus och lockkänsla. Tre av kriterierna skall finnas för att det skall vara Menières.

Möjlig Menière

: rotatorisk yrsel utan tillhörande hörselnedsättning

Misstänkt Menière

: rotatorisk yrsel med hörselnedsättning samt tinnitus och/eller tryck i örat

Sannolik Menière

: två eller flera episoder av rotatorisk yrsel, hörselnedsättning samt tinnitus och/eller tryck i örat och endolymfatisk hydrops (ansamling av endolymfa i innerörat)

Säkerställd Menière

: två eller flera episoder av rotatorisk yrsel, hörselnedsättning, tinnitus och/eller tryck i örat och endolymfatisk hydrops En klassisk Menière, där man har innerörehydrops (ökad vätskemängd i endolymfatiska rummet som är en del av innerörat) kan sannolikt uppstå av flera orsaker. Om det finns för mycket endolymfa kan svullnad uppstå i innerörat. Man tror att svullnaden förvränger informationen som skickas till hjärnan och att det kan vara en orsak till symptomen. Trots att sjukdomen beskrevs så tidigt, har man fortfarande inte kunnat fastställa exakt vad som förorsakar den. En teori framhåller att man bildar för mycket vätska och en annan att för lite vätska försvinner. 1

Anfallen kan vara från två till sex timmar, ibland upp till sexton timmar eller mer, med intensiv rotatorisk yrsel, ofta med illamående. Personen kan ha känningar av anfallet flera dygn efteråt innan anfallet ”lagt sig”. Anfallen kan uppstå väldigt plötsligt och ibland helt utan förvarning, ibland kan attackerna föregås av en känsla av tryck i bakhuvudet och ökad tinnitus. Den drabbade måste då avbryta sina aktiviteter och vila, och om det går, göra avslappningsövningar, eller försöka sova ut anfallet. Under attacken känner man sig ofta mycket sömnig, det är svårt att sitta, stå eller att fokusera blicken. I medeltal har Menière drabbade ca sex till elva Menière-attacker under ett år, men det finns beskrivningar om över 140 attacker. Det kan snurra så att även när man ligger i sängen så måste man hålla fast sig för att inte ramla samtidigt som man mår illa och kräks. Hörselnedsättning hos personer med Menière uppstår då hårcellerna i snäckan skadas så mycket av trycket i innerörat att vissa celler i värsta fall dör. Efter upprepade yrselattacker får många patienter slutligen en grav sensorineural hörselnedsättning på det skadade örat. Samtidigt avtar den vestibulära retbarheten med tiden och därmed även yrseln. Undersökningar har visat att upp till 50 % av patienterna så småningom får symptom på bägge öronen. En försämring av hörseln kan komma smygande liksom att tinnitusljuden ökar. Många upplever att oljuden i öronen blir värre i anslutning till yrselanfallen. Ljuden upplevs ofta som ett lågfrekvent brum. Man kan uppleva en fyllnadskänsla (lockkänsla) i örat, speciellt före ett anfall. Det är också vanligt med ljudöverkänslighet. Under ett skov drabbas vi även av nystagmus, okontrollerade ögonrörelser, som gör att vi inte kan fokusera blicken. Nystagmus kan orsaka huvudvärk, musklerna samordnar inte som de ska och synskärpan försvinner. Sjukdomen är ytterst ovanlig bland barn och drabbar män och kvinnor i samma utsträckning, kanske med en liten övervikt på kvinnor. Man beräknar att det finns omkring 40 000 personer med Menières sjukdom i vårt land. Den bryter vanligen ut i åldern 20-60 år och börjar ofta med tinnitus och ensidig hörselnedsättning. Att bli drabbad av Menières sjukdom är en omtumlande upplevelse som skapar oro och stress. Ingenting är längre detsamma. Ingenting är längre självklart och man kan känna sig hjälplös i många situationer. Självförtroendet kan försvinna helt och man vågar sig inte ut längre. Ett plötsligt anfall ändrar vardagen och all planering får läggas åt sidan. Omgivningen kanske tycker att vi överdriver då vi mellan anfallen ser ut som vanligt och beter oss som vi brukar. Ibland kan det gå dagar, månader och år mellan anfallen och när yrselperioden plötsligt börjar igen så har vi ingen beredskap och har inte kunnat förbereda oss. Det som inte syns är att sjukdomen har förändrat oss och skakat oss i grunden. Sinsemellan brukar vi ibland säga att vi har blivit personlighetsförändrade på grund av detta. Vår utmaning är att skapa en fungerande vardag med yrseln i bakhuvudet. De flesta av oss säger att av alla symptom så är yrseln det värsta. Tinnitus kan man stå ut med, hörselskadan är opraktisk och besvärande, likaså tryckkänslan, den är obehaglig och störande, men den oförutsägbara yrseln är en verklig utmaning och kräver mod och styrka för att man ska kunna leva med den. 2

Vid vestibularisneuronit (inflammation på balansnerven – en akut påkommande kraftig rotatorisk yrsel) är man ofta så yr att man inte kan äta och dricka. Man kan behöva några dagars sjukvård. För den drabbade och för samhället är sjukdomen kostsam. Några exempel på kostnader är nedsatt arbetsförmåga/arbetslöshet, sjukskrivningar/sjukpensionering, taxikostnader, kost (t.ex. mältat havre), mediciner, sjukvård (läkare, sjukgymnast osv) och ibland kan man inte bo kvar i det tidigare boendet p.g.a. trappor och annan otillgänglighet. Det mänskliga lidandet, både för den drabbade och för anhöriga går inte att mäta i pengar och även om sjukdomen inte är livshotande kan den bli gravt handikappande.

Viktigt:

Enkla förändringar i livsstilen kan förbättra vardagen avsevärt: motion, vila, reducerat saltintag, minskad stress och att minimera att utsättas för höga ljud/buller.

Tips:

Läs mer om sjukdomen:  HRF:s broschyr om Menières sjukdom: http://www.hrf.se/upload/pdf/material/meniere_pdf.pdf

 Karolinska Universitetssjukhuset: http://www.karolinska.se/Verksamheternas/Sjukdomar-tillstand--besvar/Oron-nasa munhala--hals/Oron/Yrsel-och-balanssjukdomar/Menieres-sjukdom/        Vårdguiden: http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och besvar/Menieres-sjukdom/ Internetmedicin: HRF: 1177: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=978 http://www.hrf.se/templates/Page.aspx?id=2150 http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Menieres-sjukdom/ Webbdoktorn: Netdoktorn: http://svenska.yle.fi/artikel/2013/04/07/menieres-sjukdom http://www.netdoktor.se/allmant/artiklar/menieres-sjukdom/ Praktisk medicin: http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/vestibularisneurit vestibularisneuronit-vir/  Cityhälsan: http://www.cityhalsan.com/MUNIAERE.html

Alternativa behandlingar

Alternativa behandlingar, några exempel

: Många alternativa terapier sätter igång ett kraftigt energiflöde. Det är som att öppna dammslussar. Ofta upplever man en försämring efter några behandlingar och många blir rädda för att behandlingen förvärrar situationen. Alltför ofta avbryter man då terapin utan att ge den eller sig själv en chans att gå vidare. Tala med din terapeut och berätta fortlöpande om hur du upplever behandlingen. Den temporära försämringen är en indikation på att behandlingen börjar ”ta” och är ofta en brytningspunkt mot ett helande, stagnationerna har upplösts och vägen mot ett bättre mående kan påbörjas på riktigt. Alla behandlingar passar inte alla, alla terapeuter passar inte alla. Man får prova sig fram och ta till sig det som ger lindring. Det viktigaste är att ge sig själv utrymme till ett bättre mående.

Ge dig själv möjligheter, inte begränsningar! En sjukdom är en livsstil under en period. Det finns inga dåliga situationer – det är hur man ser det. Jämför dig inte med någon annan utan respektera dina krafter och förutsättningar utifrån dig själv.

Akupunktur

Många söker hjälp från en akupunktör i första hand för spänningshuvudvärk, smärta, trötthet, allergier, tinnitus osv. och som tinnitus- och yrseldrabbade har vi alltid spända axlar och nacke. 3

Akupunkturen grundar sig på akupunkturpunkter som ligger längs 12 medianer, kanaler. Den utgår från balansen mellan yin och yang och läran om de fem elementen (eld, jord, metall, vatten och trä). När det uppstår obalans mellan dessa fem element och mellan yin och yang så blir man sjuk. Akupunkturpunkterna retas med nålar eller moxa (en slags värmebehandling) som sätter igång kroppens egen lindring av smärtan genom centrala nervsystemet och endorfinerna. Efter en akupunkturbehandling känns musklerna ofta mjuka och avspända.

Du kan också känna dig törstig och bli lite trött eller upprymd. Det är bra om du dricker vatten och vilar efteråt. Ett helande behöver sin tid så förbered dig och ge inte upp om du tycker att du inte upplever förändringar de första gångerna. Ge det den tid det tar och samråd med din terapeut om vad han anser vara en rimlig behandlingsperiod och vad du är beredd att satsa för ditt välmående. Många med Menières sjukdom svarar positivt på akupunkturbehandlingar.

Tips

: Försäkra dig om att akupunktören har minst en 3-årig utbildning i akupunktur samt en grundmedicinsk utbildning. Akupunkturförbundet kan visa dig till en akupunktör som har erfarenheter av tinnitus och yrsel: http://www.akupunkturforbundet.se/

Ginkgo biloba

Ginkgo biloba är Kinas nationalträd och man tror att det har funnits i upp till 270 miljoner år. Många av Ginkoträden i kinesiska kloster kan vara över 1500 år gamla. Vi köper oftast Ginkgo i tablettform och de finns både på Apoteket och på Hälsokost. Modern forskning visar att extrakt från bladen kan vidga kroppens blodkärl och öka blodgenomströmningen både i hjärnan och perifera blodkärl, i händer och fötter. Det kan också minska blodets levringsförmåga och öka kroppens tolerans för skadliga fria radikaler. Trädet har gynnsam inverkan på minnesbesvär, koncentrationssvårigheter, yrsel, tinnitus och trötthetskänsla.

Tips:

  Naturlig egenvård:

Indisk huvudmassage

http://www.mamut.net/livselixir/ginkgo.pdf

Livestrong.com – Ginkgo Biloba for dizziness: http://www.livestrong.com/article/494224-ginkgo-biloba-dizziness/ Den uråldriga formen av indisk oljemassage är specialiserad för huvud och ansikte och ger en mycket behaglig avslappning i hela kroppen. Ansiktet har mycket spänningar, våra sinnen är placerade där och där finns vår mesta kommunikation. Massagen löser upp stress och spänningar, förbättrar cirkulationen, löser upp huvudvärk och förebygger migrän, reglerar ett överaktivt tänkande och slappnar av sinnet, balanserar och stimulerar nervsystemet, hjälper hudens ständiga återhämtningsprocess, förebygger akne och rynkor och ökar skönheten. Den vitaliserar ditt hår och skalp, sätter igång blodcirkulationen, rensar slaggprodukter och ger håret ny glans, spänst och volym. Du får en olja blandad för ditt unika behov. Många av oss upplever behandlingen som ”balsam” för våra yrselspänningar. För en stund kan vi glömma vår sjukdom. Behandlingen avslutas med tvätt och fön. Nedan några tips på behandlingsställen.

Tips:

 Roleve – balanserad hälsa: tel 0703 677 878, (500 kr 60 min) http://roleve.se/ansikts-huvudmassage/   Omtanke: http://www.omtanke.se/priser/ Elements spa: http://www.elementsspastockholm.com/ayurvedabehandlingar.aspx 4

Kiropraktik

En kiropraktor diagnostiserar, behandlar och förebygger störningar i kroppens skelett, muskler, leder och nervsystem. Behandling innebär inte några häftiga eller påtvingade rörelser. Den vanligaste behandlingsmetoden kallas för manipulation eller justering och utförs med skonsamma handgrepp som riktas mot den led som inte fungerar normalt. Även andra metoder som mobilisering, töjning, triggerpunktsbehandling och en mångfald av olika mjukdelsbehandlingar kan förekomma. Man tänker inte alltid på att ett trauma i nacken kan orsaka yrsel. Främst halskotorna C1 (Atlas) och C2 (Axis) påverkar huvudets och nackens rotation och som resten av ryggkotorna är de känsliga för skada och kan skapa problem i andra delar av kroppen. Om dessa kotor hamnar fel, även lindrigt, så kan de orsaka yrsel. Man kan känna sig trött och lite omtumlad efter en behandling, men också behagligt avslappnad.

Tips:

Hitta en kiropraktor som kan yrsel och bor nära dig:  LKR, Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation: http://www.lkr.se/  KFS, Kiropraktiska Föreningen i Sverige: http://www.kiropraktik.com/

Massage

Det finns en mängd olika slags massage. Det kan vara svårt att veta var man ska börja och vart man ska gå för en behandling. En bra tumregel är att det skall vara så lättillgängligt som möjlig så att den behagliga avspänningen inte avtas av långa resvägar. Drick mycket vatten efter en behandling och om du kan, så lägg dig ner och vila och känn efter hur du mår i din kropp. Genom knådningar, glidningar och tryck löser massagen upp spänningar i hela kroppen och ger en behaglig och skön avslappning. Regelbunden massage håller borta trötthet och smärta i axlar, rygg och nacke. Du känner dig lugnare, mjukare och rörligare.

Tips:

Sök terapeut – Kroppsterapeuternas yrkesförbund: http://www.kroppsterapeuterna.se/

Zonterapi/Reflexologi

Zonterapi stimulerar kroppens eget självläkningssystem och fungerar lika bra på kroniska som akuta besvär. Det är en fin metod för att hålla sig frisk och som en förebyggande behandling, och kan användas både till att lokalisera som att åtgärda problem. När obalans uppstår i ett organ, eller någon annan del av kroppen, blir motsvarande område på fötterna känsligt för tryck, och man kan ofta känna små kristaller. Vid zonterapi stimuleras området med massage och tryck för att återställa balansen. Former av zonterapi har utövats av bland annat Nordamerikas ursprungsbefolkning.

Tips:

Svenska Fotzonterapi- Reflexologiförbundet, SFRF: http://www.zonterapi.nu/

Reiki

Reiki kommer ursprungligen från Japan och är en tusentals år gammal metod där energi förmedlas via händerna. Ordet Reiki består av två japanska ord, rei (universell, allomfattande, högre visdom) och ki (livsenergin som flödar genom allt levande: människor, djur och växter). Sjukdomar uppstår alltid vid en obalans. Reikin återställer energibalansen och vitaliteten. Det viktigaste är att gå på behandlingen med öppet sinne. Det är också viktigt att det finns ett förtroende mellan behandlare och patient. Många beskriver Reiki-behandlingen som ”djup avspänning och nya krafter”.

Tips:

Förenade Reikiförbundet i Sverige: http://www.reikiforbundet.se/ 5

Öronljus

Öronljus har använts i tusentals år. Till oss har öronljusen kommit från Hopi-indianerna i Amerika som utvecklade iden. Därför kallas ofta öronljus för hopiljus. Det finns historiska belägg från Asien som tyder på att man använt öronljus även där. Öronljus är tillverkade av bomull eller linne som är snurrade i en konisk eller rak formation, indränkta i vax som sedan får stelna till. En öronljubehandling skapar ett svagt vakuum som drar vax och annat skräp ur örat och in i det ihåliga ljuset. Många menièredrabbade upplever att öronljusets vakuum ”skärper balansen” och allt blir på något sätt ”tydligare” en stund framöver. Som med andra behandlingar så är den individuella upplevelsen av värde och bör respekteras. När kan man använda öronljus?  Rengöring av hörselgångarna  Vaxproppar     Kroniska öroninflammationer Hörselnedsättning Lock för öronen Tinnitus/öronsusningar    Lindring och avslappnande Klåda, irritationer, eksem i öron och bihålor Tryckreglerar vid huvudvärk, migrän och bihåleinflammation

Viktigt:

Gör inte behandlingen själv utan anlita en kunnig terapeut!

Tips:

Öronljus kan du köpa på Hälsokost, hos en terapeut, eller via Internet: http://oronljus.org/kop oronljus?gclid=CMKyj72vrrcCFat7cAodLTQAdQ dagen, städning osv. Alla är vi olika och vi har olika sätt och behov. Vår roll är till en del att tacksamt tillåta andra personer att göra saker på sitt sätt och att tillåta dem att vara goda. Ingen blir lycklig av att man kritiserar en hjälpande hand.

Viktigt:

Vi behöver psykosocial hjälp! Våra familjer och vänner drabbas av vår yrsel och blir ofta förtvivlade även de över hjälplösheten de känner. Alla närstående orkar inte med. Våra vänner försöker att förstå, men orkar ofta inte därför att vi mår alltför dåligt (och de har egna utmaningar). De behöver möjligheter att erbjudas psykosocialt stöd för att få redskap för att förstå och att leva med oss.

Var medveten om omgivningens del i ditt liv och känn tacksamhet för stöd, tålamod och praktisk hjälp! Var tydlig med hur du mår och vad du känner! Sjukdomen kräver ömsesidig respekt!

Ansvar

Det yttersta ansvaret för hur du mår ligger alltid hos dig! Ofta tänker vi på oss själva som friska, sunda och lyckliga innan sjukdomen kom in i våra liv. Kanske var allt inte rosenrött, men det är lätt att sopa under mattan och tillskriva den här oförklarliga sjukdomen allt elände och allt besvärligt, som om vi vore lyckliga bara den inte fanns. Ibland försöker vi ”dumpa” sjukdomen på någon annan och vill att denne tar ansvar för den och ser till att vi har det så bra som möjligt. Det är fel och själviskt! Den andre är inte drabbad av sjukdomen och skall inte behöva ta över vårt ansvar. Om du känner dig ensam i din sjukdom så fundera på om du har varit tillräckligt tydlig och saklig i din förklaring om hur du känner och mår. Kom ihåg att det är viktigt att du ger dig själv tid och utrymme att vara sjuk så att du lär känna din sjukdom och lär dig hur du på bästa sätt går vidare med den. Ställ krav och annat åt sidan och koncentrera dig på att hitta en väg framåt som passar dig. Be om hjälp och råd, men avgör 6

själv om hjälpen och råden är till nytta. Du har ett ansvar för att ge dig själv möjligheter till ett bättre mående, och då menar vi att du bör vara öppen för att undersöka olika saker för att se om de hjälper. Alla behandlingar passar inte alla och ett positivt och glatt sinnelag är ett stort steg på vägen.

Tips:

Prata med din läkare, kurator eller psykolog om olika alternativ för självkännedom, möjligheter till förkortad arbetstid eller sjukskrivning (= utrymme, tid att ta igen sig).

Arbetsliv

Vår yrsel påverkar hela vårt liv. Menières sjukdom är förknippad med onormal vätskesamling i innerörat, vilket orsakar yrsel, tinnitus och hörselnedsättning. Ett anfall kan hålla på från en halvtimme till många timmar. Oftast klarar vi inte av att fortsätta arbeta som tidigare, mycket beroende på uteblivet stöd och förståelse för de speciella faktorer som påverkar oss samt vår panik över att en attack kan komma när som helst, var som helst. En arbetsgivare som visar välvilja, förståelse och empati kan vara skillnaden mellan att kunna vara kvar på arbetsplatsen eller att tvingas sluta för att stressen och rädslan är för stor. En arbetsgivare som bejakar dig, och gör sitt för att underlätta för dig och din sjukdom, är guld värd! Att ta oss kommunalt eller med bil från hemmet till arbetsplatsen kan vara ångestframkallande och vi är ofta extremt känsliga för det kaotiska folkmyllret och larmet/bullret i bussar och tunnelbana. Under våra symptomfria perioder är det lätt att glömma att vi faktiskt har en kronisk sjukdom. Sedan kan en period av långvarig ostadighet smyga sig på och vi går längs väggarna för att få lite orienteringshjälp när vi ska förflytta oss och inte ramla omkull.

Viktigt:

Vi behöver hjälp och förståelse från fack och arbetsgivare!

Tips:

Läs mer:  HRF – hörselskadad i arbetslivet: http://www.hrf.se/upload/pdf/material/arblivbrosr.pdf

  HRF – arbetsliv: http://www.hrf.se/templates/Page____2330.aspx

Arbetsmiljöverket: http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2013_02.pdf

 Hörselskadade i arbetslivet, HiA: http://www.hia.horsel.fi/start2/ vi rör på huvudet rör sig vätskan i rören med en liten fördröjning. Rörelsen retar sinnescellerna som skickar signaler via balansnerven till hjärnan. Signalerna hjälper att fokusera Hörsel- och balansorganen ligger i innerörat väl skyddade av tinningbenet. I mellanörat finns hörselbenen: hammaren, städet och stigbygeln, som sitter fast i snäckan i ovala fönstret. Där finns också trumhinnan som förstärker ljudet vidare in i snäckan. Snäckan ligger i innerörat och är fylld med en vätska, lymfa, och här finns ett stort antal hörceller som är förbundna med hjärnan genom hörselnerven. I innerörat hittar vi också balansorganet som har till uppgift att bevaka kroppens alla rörelser och lägesförändringar. Det består av tre halvcirkelformade rör som kallas båggångar. De sticker ut från en oval säck. Både säcken och gångarna är fyllda med vätska och på väggarna sitter mycket fina sinnesceller. synen när man rör på huvudet.

Tips:

 Yrsel.com om balansorganet: http://www.yrsel.com/portal/content/view/73/

Behandlingar

Det finns över 100 beskrivna behandlingar mot sjukdomen men ingen kan fullständigt ta bort symptomen. Vi tar upp några av de vanligaste behandlingarna. 7

Tips:

Läs mer om behandlingar:  Netdoktor.se: http://www.netdoktor.se/allmant/artiklar/behandling-och-utredning-av menieres-sjukdom/

Antioxidanter

På senare tid har forskningen konstaterat att fria radikaler i innerörat påverkar en del av problemen i sinnescellerna. I djurförsök har man funnit att antioxidanter har en gynnsam effekt och kan användas i förebyggande syfte, speciellt vitaminerna C och E. Ännu har man inte forskningsresultat för människor.

Betaserc

Betaserc måste godkännas av Läkemedelsverket och hör till medicintypen ”histaminanaloger”. Den innehåller betahistin och tas i tablettform för att öka blodgenomströmningen i innerörat och för att minska tryckökningen. Den dämpar yrseln. För många som är drabbade av Menières sjukdom är Betaserc skillnaden mellan att isolera sig och att kunna delta i det vardagliga livet. Vanliga biverkningar kan vara illamående, matsmältningsbesvär och huvudvärk.

Viktigt:

Informera din läkare om du har haft magsår eller om du har astma. Sluta ta Betaserc om du får allergiska reaktioner som röd eller knottrig hud eller inflammerad, kliande hud, svullnad av ansikte, läppar, tunga eller hals, sänt blodtryck, medvetslöshet eller andningssvårigheter.

Gentamicin

Gentamicin hör till gruppen aminoglykosider och är en stark antibiotika som man injicerar i mellanörat för att slå ut balanscellerna, och därmed balansfunktionen med följden att patienten slipper yrseln. Numera har metoden utvecklats och doserna har minskats, och få patienter får ytterligare hörselnedsättningar. Behandlingen är mycket effektiv, men när balansorganet förstörs så blir man ostadig tills man har tränat upp balansen igen. För många är vägen till att återfå balansen lång och svår och förutsätter mycket träning.

Viktigt:

Var beredd på en lång träning för att återfå balansen och var medveten om att det finns en risk för försämrad hörsel.

Meniett

Meniett är en liten bärbar tryckpulsgenerator som genom en slang skickar in tryckpulser i örat via ett inopererat ventilationsrör. Röret gör att lufttryckspulserna kan passera till innerörat genom trumhinnan. Apparaten påverkar vätskebalansen i innerörat genom snabba tryckimpulser direkt på mellanörat. Luftpulserna bidrar till att minska svullnaden och trycket som tros orsaka våra symptom. En kontinuerlig behandling med lokalt övertryck reducerar Menières sjukdom och förbättrar förmågan att arbeta och delta i det sociala livet. Varje behandling tar bara några minuter och kan göras hemma eller på arbetet. Meniett är lätt att ha med sig och förvaras i en liten väska, ca 10 x 15 cm. En nackdel med Meniette är priset, ca 31 000 kr. På Hörsel- och Balanskliniken kan du prova på och låna en Meniett några månader.

Tips:

Kontakta din hörselläkare för mer information och för att prova en Meniett.  Hörsel- och Balanskliniken: http://www.karolinska.se/Verksamheternas/Kliniker- enheter/Horsel-och-balans/ 8

Meniq

Meniq är en lågfrekvent luftpulsator som minskar tryckkänslan i örat. De tryckta pulsarna sprids från ytterörat genom mellanörat till innerörat. Trycket normaliserar den lymfatiska hydropsen och symptomen lindras eller avtar. En behandling tar några minuter. Det behövs inget rör i örat för att använda pulsatorn och trycket är så svagt så det inte skadar örat. Efter instruktioner från din öronläkare är det meningen att du använder Meniq för självhjälp. Den är mycket lätt att använda och enkel att ha med sig (som en större penna). Via Internet kostar Meniq ca 1 500 kr.

Tips:

Här kan du köpa MeniQ: http://www.meniq.net/?language=sv

Sjukgymnastik

Yrsel är ett komplext symptom. En störning i balansorganet kan delvis avhjälpas med sjukgymnastik genom att träna de två andra sinnen som ingår i balanssystemet, synen och ledkänslan. Fysisk aktivitet och avspänning är grunden. Behandling av godartad lägesyrsel tar bara några minuter och kan göras inom primärvården och hos sjukgymnasten. Med goda instruktioner kan man använda övningarna som självhjälp hemma.

Tips:

Fysikalisk träning för yrsel: http://ww2.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/12599/LKT0935s2147_2149.pdf

Sjukgymnastik vid Hörsel- och balanskliniken:

På Sjukgymnastikkliniken bedrivs specialiserad träning för patienter med yrsel och balansproblem. Träningen är individuell och anpassad till varje persons specifika problematik. Regelbunden specifik träning vid yrsel leder till minskad yrsel, bättre balans vilket bland annat minskar risken för fall, ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande, förbättrad kroppskontroll och ökad säkerhet i vardagliga situationer (till exempel att våga gå ut på grund av minskad rädsla för att få yrsel). För att komma till Sjukgymnastiken krävs remiss från läkare på yrsel- och balansmottagningen:  Hörsel- och balanskliniken, KI: http://www.karolinska.se/Verksamheternas/Sjukdomar-tillstand--besvar/Oron-nasa munhala--hals/Oron/Horsel/Tinnitus/ För övrig sjukgymnastik, kontakta Sjukgymnastförbundet för att komma i kontakt med en sjukgymnast som kan yrsel:  Sjukgymnastförbundet: http://www.sjukgymnastforbundet.se/

Saccotomi

Saccotomi är en öronoperation som görs i narkos. Öronläkaren frilägger området kring en av de hinnor som omsluter innerörevätskan för att minska vätskemängden i örat genom att sätta in ett plaströr, en shunt, i den endolymfatiska säcken, innerörats reningsstation. Den endolymfatiska säcken reglerar mängden vätska i båggångarna. Operationen förbättrar avflödet av innerörevätska och påverkar tendensen till svullnader. En del patienter upplever att de blir bättre efter operationen. Metoden väljs ofta när patienten ännu inte har någon större hörselnedsättning på det sjuka örat. Risken för försämrad hörsel vid ingreppet är liten.

SPC-flakes

Specialprocessad havre har i två mindre svenska studier visat sig kunna lindra eller helt ta bort yrseln vid Menières sjukdom hos ungefär hälften av dem som provat. Full effekt visar sig 9

efter ungefär två–tre veckors behandling. Men det verkar inte som om havren har någon botande effekt, utan man måste tillföra den hela tiden. Havre-flingorna tros kunna minska trycket i innerörat, genom att stimulera bildningen av ett kroppseget protein, som kallas antisekretorisk faktor, AF.

Tips:

 Lantmännen: http://lantmannen.se/omlantmannen/press--media/nyheter arkiv/pressmeddelande/ny-klinisk-studie-visar-att-spc-flakes-minskar-svar yrselsjukdom/  My news desk: http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/af-ger-balans-vid menieres-795437

Tryckkammare

Behandling i tryckkammare har visat positiva resultat på sjukdomen. En del patienter med varierande hörsel och yrsel kan bli bättre eller besvärsfria långa perioder av en halvtimmes behandling. Tidigare fanns tillgång till tryckkammarbehandlingar i Uppsala, men av ekonomiska skäl slutade man med behandlingarna. Idag finns tryckkammare t.ex. i Göteborg, Linköping och Helsingfors. Behandlingen går till så att man sitter med några andra patienter och en sköterska i tryckkammaren. Tre gånger varieras trycket snabbt. Det går inte att i förväg förutse vem som blir hjälpt och vem som inte blir det. Man måste prova sig fram. Många av oss beskriver att vi upplever lindring under flygturer vilket till en del kan jämföras med tryckkammarbehandlingar.

Tips:

Hufvudstadsbladet: http://hbl.fi/nyheter/2008-08-26/tryckkammare-ger-horselskadade-hopp

Vattendrivande/ Salt

Att minska mängden vätska i örat kan uppnås genom medicinering ett par månader med vätskedrivande medicin (diuretika), t.ex. Sparkal, SaluresK, Moduretic. Dosen utskrivs individuellt. Genom att kissa mer minskas svullnader i kroppen. Långvarig behandling kan påverka kaliumhalten i blodet vilket bör kontrolleras. Om halten blir för låg kan man bli trött och hängig. Om behandlingen med diuretika inte har effekt kan man prova en cortisonbehandling, t.ex. Decadron eller Prednisolon, i 2-3 veckor för att minska svullnad. Eftersom sjukdomen anses ha med vätskebalansen att göra och salt binder vätska, rekommenderas att undvika för mycket salt för att dämpa symptomen.

Stolpiller/åksjuketabletter

Under yrselattacker med kraftigt illamående kan man prova stolpiller. Tabletter mot illamående har ingen verkan under attackerna men symtomen kan dämpas i förebyggande syfte. Åksjukemedel minskar balansorganens känslighet. Dock bör man vara medveten om att regelbundet intag av åksjukemedel stör hjärnans uppkoppling mot balansorganen och skadar hjärnans komplexa kompensations- och utläkningsprocesser. Undvik därför att ta dämpande medel mer än en vecka.

Buller

Buller är ett oönskat ljud och påverkar ofta sjukdomen negativt. Vid långvarig exponering kan den orsaka hörselskador, tinnitus, förhöjt blodtryck, ökad muskelspänning, stress, minskad blodcirkulation, koncentrationssvårigheter och störd nattsömn. Långtidsexponering för trafikbuller har även visat sig kunna öka risken för hjärt- och kärlsjukdom.

För oss som har 10

Menières sjukdom kan buller utlösa ett anfall. Det är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem och har länge varit ett arbetsmiljöproblem. Under senare år har buller uppmärksammats på förskolor, tandläkarmottagningar, butiker, bussar och tunnelbana osv. Buller utreds och hanteras av flera myndigheter, bl.a. Naturvårdsverket och Arbetsmiljöverket. Enligt en färsk rapport får vi negativa hälsoeffekter från omgivningsbuller som idag är den vanligaste miljöstörningen i vårt samhälle och inverkar negativt på hela vår livskvalitet.

Tips:

Läs mer om buller:  Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Amnen/Buller/   Socialstyrelsen: Trafikverket: http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/inomhusmiljo/buller http://www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/Halsa/Buller-och vibrationer/  HRF om kommunikationsstörande buller: http://www.hrf.se/upload/pdf/Murbrackan_10_13.pdf

 HRF om buller på arbetsplatsen: http://www.hrf.se/upload/3662/AURIS1001s4-5.pdf

Diagnos

Hörsel- och yrselsymtom bör utredas hos läkare som är specialister i audiologi eller öron näsa-hals sjukdomar. Man kan vända sig till en privatpraktiserande öronläkare, en öron- eller hörselklinik. På vissa ställen krävs remiss från husläkaren. På flera stora sjukhus finns särskilda yrsel- och balansmottagningar. På dessa finns idag också den största kunskapen om Menières sjukdom. Inga av våra behov kan tillgodoses om vi inte får rätt bemötande och förståelse från våra läkare. Livskvalitén bör mätas ur patientens synvinkel, inte läkarens. En systematisk kartläggning av patientens livssituation skall göras relaterat till sjukdomen. Tyvärr är okunskapen bland många läkare stor. Många av oss har vandrat från den ena läkaren till den andra i åratal innan vi fått vår diagnos. Vi får mängder med mediciner utskrivna, speciellt psykofarmaka. Många läkare har ingen aning om vad de skall göra med vår yrsel och ger oss då lugnande tabletter. Vi misströstar och känner oss desperata. Varför tas vi inte om hand och undersöks? Tio minuter eller en kvart räcker inte till för att utreda om vi har öronutlöst yrsel eller menières sjukdom. Vi behöver specialistvård och att få remiss till rätt läkare som kan yrsel. Ett av våra största problem är bemötandet i vården.

Nedanstående punkter är viktiga när man ställer diagnos för Menières sjukdom

:  Information om att sjukdomen kan vara kronisk     Information om alla behandlingsformer, för- och nackdelar Information om alternativa behandlingsformer, t.ex. akupunktur Stresshantering Kontakt med ett team som kan problematiken och består av: - läkare med kompetens för yrsel  - öron-näsa-halsläkare - psykolog - kurator - sjukgymnast - psykiater - dietist - tillgång till alternativa behandlingar (t.ex. akupunktur) Individuell rehabiliteringsplan skall upprättas 11

Viktigt:

Ibland tar det flera år innan de klassiska symtomen för Menières sjukdom framträder och diagnosen blir tydlig.

Dropattacker

Plötsligt kan man ramla ihop utan förvarning och utan medvetandepåverkan. Man tappar balanser och faller handlöst. Det är som en kortslutning i balansorganet. Muskulaturen förlorar tonus, den muskelspänning som normalt finns i en muskel och är viktig för kroppshållningen. Ofta har man då haft Menières sjukdom en längre tid. Efteråt känner man en stor ostadighet och ett kraftigt illamående som håller i sig flera timmar. Då gäller bara att vänta tills allt lugnat ner sig och att vila.

Forskning

Anne-Charlotte Hessén Söderman, biträdande överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm doktorerade på Menières sjukdom för några år sedan. Hon såg känslomässig stress som en utlösande faktor för anfallen. Ett gräl med partnern kan trigga en attack, men att springa efter bussen påverkar inte sjukdomen. http://www.avhandlingar.se/avhandling/0ffa43aed5/ Svensk grundforskning har lett till upptäckten av det protein,

A

ntisekretorisk Faktor (AF)

,

som hos råtta ger motståndskraft mot diarrésjukdom. Upprepade studier på människa har bekräftat detsamma och även visat att protein AF finns i merparten av kroppens organ. En intressant observation är att diarréanfall ofta inträffar samtidigt med Menière attacker. Antisekretorisk faktor (Af) finns som flingor SPC Flakes, och som äggpulver Salovum receptfritt på apotek. Den goda effekten av AF vid Menières sjukdom dokumenterades tidigt av Per Hanner, Docent, ÖNH-kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. På ett symposium år 2004 sammanfattade han sina fynd så här:

”Menières sjukdom kan bero på ett ökat vätsketryck i innerörat. De potenta antisekretoriska egenskaperna hos AF har därför undersökts. De kliniska erfarenheterna visar att AF behandling med SPC-Flakes kan insättas på ett tidigt stadium. Patienter som inte svarar kan eventuellt bli hjälpta med tillförsel av höga AF-doser med Äggulepulver B221 (Salovum).

Nanoteknik är bland det allra hetaste i vetenskapsvärlden idag. Området ligger i gränslandet mellan kemi, fysik och biologi. Allt fler medicinska forskare runt om i världen tar till sig tekniken. Nanopartiklar är så små att det krävs en miljard av dem för att fylla ut punkten i slutet av den här meningen. EU har satsat nära 100 miljoner på ett projekt som kallas Nanoear. 23 olika europeiska forskargrupper deltar i projektet som är kliniskt inriktad grundforskning. Försöken går ut på att nanopartiklarna söker upp en förutbestämd cell i innerörat för att binda till sig den och där avge ett läkemedel som utsöndras.

Tips

: Forskning:  Nanoforskning: http://www.hrf-sthlmsdistrikt.se/nanoforskning/  Nanoforskning: http://io9.com/5876669/ultra+tiny-nano+ear-can-hear-bacteria-and viruses  Tuggapparaten och nackrosetten – Assar Bjorne: http://www.yts.se/swedish/artiklar/pvp4.pdf

 Medicinsk teknik – Bättre bett bra mot Ménières sjukdom:  http://www.yts.se/swedish/artiklar/pvp1.pdf

Clinical Electrocochleography in Menière’s disease: http://www.avhandlingar.se/avhandling/196485a1c9/ 12

  Lokalbehandling med prostaglandin nytt spår i behandling av Menières sjukdom av Helge Rask-Andersen, öronkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala: http://www.yrsel.com/portal/content/view/67/ Magnetic resonance imaging of the inner ear in Meniere’s disease: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20713245

Hur lever man med Menières sjukdom?

Det viktigaste är att sträva efter ett meningsfullt och givande liv trots sjukdomen. Res, flyg, delta i sociala sammanhang, gå på fördrag och musikaftnar osv. men gör det på dina villkor och lär dig dina gränser. Prata gärna med andra som är drabbade och hör efter hur de hanterar olika situationer. Menièreföreningen har en samlad kunskap om hur den vardagliga livsrutinen kan se ut. Fråga gärna! Mycket av hur man lever med Menières sjukdom är att ha en så god beredskap som möjligt och att göra vardagen så trygg som det bara går. Som vi påpekat tidigare är det viktigt att vi lär oss så mycket vi kan om sjukdomen, att vi är tydliga och att vi informerar vår omgivning om hur vi fungerar.

Tips:

Nedan har vi tagit med några exempel på enkla självhjälpstips: 

Dekal/Informationskort/band

Ha en dekal eller ett informationskort lättillgängligt för att informera om att du har en yrselsjukdom. Räck fram den om du drabbas av ett plötsligt anfall och behöver hjälp att ta dig hem. Menièrekort kan beställas från HRF: http://www.hrf.se/templates/form____2426.aspx



Mobiltelefon

Programmera in kortnummer i din mobil och ha den tillgänglig så att du lätt når den när du behöver hjälp. 

Planera

Planera din vardag för att minimera stress och oro. Gör en prioriteringslista och beta  av en sak i taget i din egen takt och efter den ork du har för dagen.

Seaband

Sea-Band är ett akupressurarmband mot/lindrar illamående vid åksjuka och har visat sig vara ett bra hjälpmedel vid ostadighet och yrsel. De är lätta att använda och att ha med sig i fickan eller väskan. Armbandets funktion bygger på tryck mot akupressurpunkten P6 som finns på insidan av handleden. Armbandet som är tillverkat i ett elastiskt textilmaterial, har en påsydd plastkula som trycker ner och stimulerar akupressurpunkten. Sea-Band används på båda handlederna. P6-punkten är lätt att hitta med den tydliga bruksanvisningen som medföljer i varje förpackning. Seaband kostar 145 kr på Apoteket och kan också beställas via Internet: http://www.apoteket.se/privatpersoner/levamedsmabarn/common/produktinformation.

aspx?Varuid=213755 

Spypåsar

En spypåse är bra att ha både hemma och när du är ute och rör på dig. Med hjälp av en stabil plastring placeras påsen tätt intill munnen. Den är lätt att hålla i och efter användning snurras den övre delen av påsen ihop och fästs i en av fyra skåror i plastringen. 13

Apoteket säljer spypåsar i mindre förpackningar och via Internet: http://www.apoteket.se/privatpersoner/levamedsmabarn/common/produktinformati on.aspx?Varuid=213755 Tryggsaker/säkerhetsvaruhuset säljer spypåsar för 98 kr för ett 5-pack via Internet: http://www.tryggsaker.se/sicsac-spypase , telefon: 026-65 00 56 och e-post: [email protected]

Hörselnedsättning

En majoritet av oss som har Menières sjukdom har också tinnitus och problem med hörseln. Vissa har en mindre hörselnedsättning som knappt märks i det dagliga livet, medan andra hör sämre. Sjukdomen ger först en nedsättning i basfrekvenserna och efter hand försämras även de andra frekvenserna och slutligen kan hörseln försvinna helt på det drabbade örat. Ibland flyter allt ihop på ett konstigt sätt: yrsel, lockkänsla, tinnitus, hörsel och ljudkänslighet. Det ena kan medföra att de andra känns mer eller mindre påtagliga och upplevelsen kan variera dag för dag eller vecka för vecka. Allt påverkar vår koncentration, ork och livskvalitet. En hörselskada medför stora ansträngningar att höra beroende på omgivningen och ljud runtomkring. Om vi tappar ett ord här, ett där, så är det snart svårt att följa med i samtalet. Vi orkar kanske inte fråga om hela tiden, orkar inte hålla koncentrationen och slutar att lyssna. Ofta blir vi då betraktade som frånvarande och ointresserade. Se till att få en bra hörapparat, ha ögonkontakt med dem du samtalar med, sätt dig strategiskt vid middagsbord och föreläsningar, och, framför allt, var tydlig med hur du hör och hur du praktiskt vill att det ska fungera så att omgivningen har en möjlighet att komma dig till mötes. Ofta tycker vi själva att vi inte vill göra ett stort nummer av att vara ”ett problem”, men det kan tvärtom vara så, att våra vänner blir glada över att kunna bistå oss i att vara delaktiga i samvaron. Då måste vi tala om hur vi fungerar så att andra vet hur de ska förhålla sig till oss. Vi ska inte förvänta oss att andra automatiskt kommer ihåg att vi har problem att höra. Det är lätt att glömma när man själv inte är drabbad och vi behöver påminna våra nära och kära om och om igen utan att bli arga eller ledsna över deras glömska. Förmodligen har de inte glömt utan de har bara inte fokus på vår hörselskada just då. Om vi tar ett aktivt ansvar för vår hörselskada minskar bördan.

Viktigt:

Man behöver inte höra allt. Om du har problem med att höra så ta kontakt med din hörselklinik för undersökning och utprovning av hörapparat. Eventuellt behöver du gå en rehabiliteringskurs för att lära dig tekniker för bättre hörande. Tips:  Nedsatt hörsel – orsaker och konsekvenser: http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/horsel/horselrapporten/Kapitel_2.

pdf  Vårdguiden: http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och besvar/Horselnedsattning/  För att komma till Hörsel- och Balanskliniken behöver du en remiss från din husläkare. Hörsel- och Balanskliniken KI: http://www.karolinska.se/Verksamheternas/Kliniker--enheter/Horsel-och-balans/

Klotterplank

HRF Menièreföreningen har ett Klotterplank med mycket samlad information om sjukdomen. Där kan du ta del av andras erfarenheter och föreningens inlägg. Du kan läsa inläggen men 14

om du vill delta i diskussionerna och lämna egna synpunkter så måste du registrera dig. Forumet har olika trådar/ämnesområden som gör det lätt att hitta det man för tillfället vill ha mer information om. I Arkivet finner du information från drygt 10 år tillbaka och kan läsa mer om ett specifikt område. Klotterplanket sköts av föreningens ordförande Yvonne Olsen.

Tips:

HRF Menièreföreningens Klotterplank: http://www.hrf-sthlmsdistrikt.se/smf/

Koncentration

Cirka sju av tio med svårare tinnitus har koncentrationsproblem. Yrsel och ostadighetskänsla ökar svårigheten att rikta uppmärksamheten, att behålla och att skifta den, och förmågan att bearbeta och minnas information. När vi blir medvetna om detta så kan vi lära oss att inte ställa för stor krav på oss själva. Vi har fullt upp med sjukdomen och får acceptera att vi inte längre kan prestera i samma omfattning som tidigare. Ofta får vi lägga ribban lite lägre och ta ansvar för att sjukdomen begränsar. Kanske behöver vi mer tid för olika uppgifter än tidigare. Pauser och ett lugnt tempo hjälper koncentrationen. När vi är utvilade och avslappnade är det lättare att uppmärksamma och att komma ihåg.

Viktigt:

Öva dig på att fokusera, minska de dagliga kraven på dig själv, reducera stress och skriv lappar för att hjälpa minnet.

Kris

Att få Menières sjukdom är att hamna i kris och ett smärtsamt kaos. Kris kan kort sammanfattas som en reaktion vi drabbas av när något inträffar plötsligt. Att hjälpa någon i en kris är en resa. Hur erfaren man än är så upptäcker man att man färdas på nya stigar. Krisen tillhör själva livet. Det kinesiska tecknet för kris kombinerar ”fara” med ”möjlighet” och det är lätt att säga att varje kris är en förklädd möjlighet, och för den drabbade är det en klen tröst. Alla som har upplevt en mycket svår kris känner till den smärta och den förtvivlan den orsakar. Bara genom att leva och stå ut med den smärtan, visar sig den inneboende möjligheten för personlig utveckling. Vi kan inte undgå kriser. Det finns tre kategorier människor: de som har upplevt en stor kris, de som just nu upplever en, och de som kommer att råka ut för en. Krisen är en utmaning för vår utveckling och om vi accepterar detta kan den stimulera oss att växa och få nya kunskaper. Många avleder kriser med läkemedel, arbete, sprit eller ett hektiskt liv. De flyr från smärtan och kapslar in sorgen, medvetet eller omedvetet. Känslorna börjar leva sitt eget liv och blir som en varböld med ångest och psykosomatiska sjukdomar som följd. Många kriser har ett element av förlust. Vi vet inte längre vilka vi själva är. Vi måste fortsätta att leva för att förstå det, men det är skrämmande och det gör ont. Den känns okontrollerbar, som att man inte kan påverka den, och vi befinner oss i en känsla av tomhet, förödmjukelse, osäkerhet och förändring av de dagliga rutinerna. Den kan vara ett materiellt hot, t.ex. leda till förlust av arbetsinkomst. Den kan vara oväntad. De flesta kriser byggs dock upp successivt. Det har funnits varningssignaler. Ofta är det emellertid bara möjligt att se detta om man är efterklok. Det är svårt att ändra sin attityd och beteende och när krisen inträffar är man oförberedd.

Tips:

Vårdguiden: http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och besvar/Kriser/ 15

Känslor

Sjukdomen medför ofta att vi blir mer känsliga och känslosamma. Många gånger uppfattas detta som något negativt av omgivningen. Vi skulle vilja säga att det i stället tillför erfarenheter av ett djup i känslorna som kanske inte fanns där tidigare. De ger oss en möjlighet att loda i vårt inre och vi lär känna vårt innersta väsen. Kanske är vi med den erfarenheten bättre lyssnare med hög empati, kanske ser vi saker som andra missar. Ibland kan känslorna ta över och vi behöver dra oss tillbaka för att reflektera och smälta intrycken. Som med så mycket annat i samband med sjukdomen gäller det att dra en gräns för vad vi orkar och vad vi vill. Vissa känslor kan lägga sig som ont i kroppen och då är det viktigt att inte ignorera tecknen. Tala med någon om du känner för det och vila. Känslor är i grund och botten impulser till handlingar. Ordet

emotion

kommer från det latinska verbet motere ”att röra sig”, och prefixet ”e-” ger betydelsen ”att föra sig bort från”, vilket antyder att en benägenhet att handla är underförstådd i alla känslor. Våra livserfarenheter och den kultur vi lever i formar de biologiska handlingsmönstren och hur vi känner. Det vi allra mest vill ha i våra liv är välbehag – en bra balans till kropp, själ och ande. Man gläder sig åt vardagens små under och är tacksam för varje årstid. Observera dig själv och känn igen dina känslor, utveckla en vokabulär för dem och lär dig känna till sambandet mellan tankar, känslor och handlingar. Var uppmärksam på den inre dialogen för att uppfånga negativa budskap som självförringande tankar, för att förstå vad som ligger bakom en känsla (t.ex. den sårade känsla som ofta är orsaken till ilska). Finn sätt att hantera rädsla och oro, ilska och nedstämdhet. Be om hjälp när det känns för svårt! Insikt är att känna igen mönster i ditt eget känsloliv och dina egna reaktioner och att kunna känna igen liknande mönster hos andra.

Viktigt:

Du är inte lat när du tar hand om dig själv! Vila alltid när kroppen och sinnet säger att det är dags! Känslighet kan öka stress som i sin tur kan utlösa ett anfall. Var lyhörd för dina behov!

Lycka

Vad vi behöver mest är glädje och lycka. Båda sakerna förutsätter vår aktiva medverkan. Vid lycka är de viktigaste biologiska förändringarna dels en ökad aktivitet i ett centrum i hjärnan som hämmar negativa känslor och ger ett energitillskott, dels en dämpning av de centra som genererar orostankar. Det sker ingen tydlig förändring i de fysiologiska funktionerna bortsett från en viss allmän dämpning, som gör att kroppen kan återhämta sig snabbare efter den fysiologiska aktivering som åtföljer starka känslor. Detta ger kroppen vila och ökar också beredskapen och entusiasmen för de uppgifter man ställs inför och stärker viljan att sträva mot olika mål. Lycka och glädje är de bästa medicinerna mot sjukdomar av alla de slag. Att glädje främjar hälsan insåg filosofer för länge sedan. Ett universitet i Nederländerna har i en stor studie visat att den som upplever en inre glädje lever upp till 10 år längre än den som surar.

Ilska

ger oss tid och gör det lättare för oss att återhämta oss efter en större förlust eller en djup besvikelse. Den medför att vi inte orkar så mycket, och livsglädjen och intresset för olika aktiviteter avtar. När denna känsla fördjupas och börjar övergå i depression minskar kroppens ämnesomsättning. Den inåtvända sinnesstämningen gör att vi får ett utrymme att sörja en förlust eller komma över en besvikelse, att fundera över dess konsekvenser för vårt liv och att, när krafterna återvänder, planera för framtiden.

Livskvalitet

När vi drabbas av yrsel så drabbas vi också av en känsla av ilska för att vi är utsatta och för vår hjälplöshet. I sitt ursprung hjälpte ilskan till överlevnad då den ökar blodflödet till händerna vilket gör det lättare att gripa om ett vapen eller slå en fiende. Pulsen ökar och en ström av hormoner, däribland adrenalin, ger energi som möjliggör ett kraftfullt agerande. Vår nutida fiende är vår yrsel som kommer som den vill och vår frustration har ingen yttre fiende för avreaktion. Det är då lätt att vi sväljer vår ilska och den drabbar oss själva inifrån.

Rädsla

Alla har vi känt av rädslan av att plötsligt få ett anfall och ofta då vid de mest olämpliga tillfällen och platser. Rädslan är en naturlig känsla och är från början ämnad att skydda oss. Vid rädsla ökar blodflödet i de stora muskelgrupperna, däribland i benen, för att underlätta flykt – och ansiktet bleknar när blodet omfördelas. Samtidigt stelnar kroppen till, om så bara för ett ögonblick, kanske för att man ska hinna bedöma om det är bättre att gömma sig. Nervkretsarna i hjärnans känslocentra frisätter en ström av hormoner, som utlöser en allmän alarmberedskap i kroppen och gör den spänd och redo för handling.

Sorg

Sjukdomen för med sig en känsla av sorg över att ha drabbats och för att man inte vet vad man kan göra för att må bättre. Dock finns det ett enda botemedel mot sorg och det är sorg. Man skall ha respekt för sorgen och tillåta den ha sin gång. Det finns en sorg i att inte känna sig lika fri som tidigare och många saker vågar man sig inte längre på. Tanken finns att allt kanske blir värre. SorgenVår livskvalitet förändras över en natt när vi drabbas av menières. Ingenting blir någonsin som det varit tidigare. Vi bär med oss rädslan och ängslan över att drabbas av ett anfall, oron över vardagens praktiska saker osv.

Den positiva livskvalitén

är att känna stolthet över vilka vi är och att se oss själva i ett positivt ljus med både starka och svaga sidor – och att kunna skratta åt oss själva. Vi tar då ansvar för vår sjukdom, förstår konsekvenser av våra känslor och sinnesstämningar och ger uttryck för vad vi vill och känner.

Ljudöverkänslighet

Förutom en allmän diffus överkänslighet som sjukdomen medför upplever vi ofta tidvis en smärta för ljud. Ibland är det näst intill omöjligt att gå ut, att resa eller att sitta på ett café för omgivningsljuden. Vi blir begränsade i vårt liv. Det är viktigt för oss att få förståelse för att vi inte är tråkmånsar eller latmaskar när vi i stället är utmattade och överkänsliga för ljud som av andra uppfattas som bagatellartade.

Tips:

 HRF: att leva med överkänslighet för ljud: http://www.hrf.se/upload/pdf/material/Ljudk_broschyr09.pdf

Lockkänsla

Många av oss upplever en ständig obehaglig känsla av att ha lock för örat eller öronen. Hur vi än sväljer så blir vi inte av med problemet. Orsaken till en lockkänsla är inte helt klarlagd men ökad aktivitet i tensor tympani-muskeln (en muskel i mellanörat) kan bidra. Normalt kan man få lockkänsla i samband med förkylning, när man flyger eller har vaxpropp. Lockkänsla kan också uppstå vid migrän eller när man är ljudöverkänslig. Även käkledsdysfunktion kan ibland framkalla en känsla av lock för örat. I mellanörat finns en smal kanal, örontrumpeten, som öppnar sig längst bak i näsan. Normalt är den stängd men öppnar sig när man sväljer och släpper då upp luft till mellanörat. När örontrumpetens öppning svullnar så öppnar den sig inte lika lätt och ett undertryck uppstår. Trumhinnan sugs inåt och det känns som lock i örat. Om problemet kvarstår kan vätska bildas i mellanörat och när örontrumpeten inte stänger sig som den ska kan man känna en obehaglig lockkänsla med lite förvrängd hörsel där den egna rösten kan låta ihålig. Vid Menières sjukdom beror lockkänslan förmodligen på ett ökat vätsketryck i innerörat (innerörehydrops).

Läkemedel-yrsel

Biverkningar

Många läkemedel har yrsel som biverkan; det kan vara ett nytt läkemedel, eller när man slutar efter långvarigt användande, eller att man tar för höga doser. Till och med läkemedel mot åksjuka kan ge yrsel när man använder det en längre tid. Flera olika läkemedel tillsammans kan påverka varandra och ge biverkningar. Vi påverkas olika av läkemedel beroende på ålder, dosering, blodtryck, kroppskonstitution och hur njurar och lever fungerar osv. Vid läkemedelsutlöst yrsel är det inte vanligt med karusellyrselattacker.

Nedanstående läkemedelsgrupper kan orsaka biverkningar med yrsel som symptom

:  Flera hjärtmediciner, blodtryckssänkande medel, vätskedrivande medel mot kärlkramp       Medel mot depressioner och psykoser. Lugnande medel och sömnmedel Medel mot inflammation och smärtstillande Medel mot epilepsi Medel mot Parkinsons sjukdom Starka antibiotika i höga doser och cellgifter ”cytostatika” Litiumsalt

De ovanstående läkemedelsgrupperna kan orsaka följande:

 Störningar i balansorganens funktion   Störningar av samordningen av balanssignalerna i lillhjärnan och i hjärnstammen   Störningar av kopplingen mellan ögonens rörelser och balansorganen Störningar i blodtrycksregleringen Störningar i kroppens saltbalans

Symptom:

   Diffus ostadighets- och osäkerhetskänsla Hörselnedsättning, tinnitus, koordinationssvårigheter, balansproblem och plötsliga fall Störning i blodtrycksregulationen (det ger svartnande- och svimningskänslor när man reser sig upp från sittande till stående) 18

Viktigt:

Ta kontakt med din läkare om du har biverkningar från läkemedel!

Tips:

Läs mer: Läkemedelsbiverkningar: http://epi.vgregion.se/sv/Lakemedel-i-Vastra Gotalandsregionen/Patientinformation/Sa-fungerar-lakemedel/Lakemedelsbiverkningar/ Läkemedelsboken: http://www.lakemedelsboken.se/pdf/L%C3%A4kemedelsbiverkningar.pdf

FASS: http://www.fass.se/LIF/lakarbok/lakemedelhalsa_artikel.jsp?articleID=18365

Nystagmus

Ordet nystagmus kommer från grekiskan och betyder ungefär ”nicka i sömnen”. Det är en medicinsk benämning för upprepade ofrivilliga ögonrörelser (ögondarrningar) som uppträder bl.a. i samband med sjukdomar i balansorganet. Nystagmus är också ett normalt fenomen vid större påfrestningar av syn- och balanssinnena, så kallad fysiologisk nystagmus. När vi rör på oss så ger balansorganet signaler till hjärnan och ögonen påverkas av impulsen som framkallar ryckiga rörelser i ögat som gör att vi uppfattar hur vi rör oss. Hos menièredrabbade är nystagmus ett symptom där ögonen för snabba, upprepade, okontrollerade rörelser i vilken riktning som helst och verkar till att vi inte kan fokusera och hålla blicken stadig. Vi förlorar också ofta djupseendet. I detta skede vill de flesta av oss bara blunda och vänta på att skovet går över.

Tips:

Persisterande positionell nystagmus hos patienter med perifera yrselsjukdomar. Kliniska symptom och patofysiogi: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=33225&a=102041&l=sv

Självhjälpsgrupp

I en självhjälpsgrupp arbetar man med en gemensam problemställning, försöker att förändra en fastlåst situation eller använder samhörigheten för att få det bättre. Deltagarna är inte enbart passiva mottagare, utan tar både emot och ger hjälp – på sina egna villkor. Gruppen erbjuder människor en samvaro, ett nätverk under en kortare eller längre tid. Den skapas av lekmän som kommer tillsammans för att stödja varandra på ett medmänskligt plan. Det krävs ett visst resursöverskott att delta i en självhjälpsgrupp; man skall kunna både ta emot och ge, man skall kunna ha plats för andras problem och vara lyhörd. Empati är inte detsamma som sympati. Att bara tycka synd om människor är inte en bra utgångspunkt för att hjälpa dem. Empati är en förmåga att känna något av det som andra känner, att kunna se världen med deras ögon. Grunden för empati är en form av identifikation med den andra människan. Att hjälpa andra är att hjälpa sig själv. Målet för HRF Menièreföreningens självhjälpsgrupp, som kallas ”Tisdagsträff”, är att göra människor mer förtrogna med att ge ömsesidig hjälp och mer öppna för att ge och ta emot hjälp i jämställda förhållanden. Ingen föranmälan behövs och föreningen bjuder på fika.

Tips:

För att se när nästa Tisdagsträff hålls, v.g. se föreningens hemsida: http://www.hrf-sthlmsdistrikt.se/intrforen/meniere/

Stress

Det är nästintill omöjligt att undvika stress när man har en yrselsjukdom. Man tappar kontrollen över sitt liv. Stress kan i sig utlösa ett yrselanfall. När vi blir medvetna om det så kan vi försöka påverka oron. Ett sätt att minska stress är att se över vardagsrutinerna och göra dem så hanterbara som möjligt, att utesluta allt oviktigt och att fokusera krafterna på det nödvändiga. Ta pauser och vila! 19

Man vet inte exakt hur stress verkar på sjukdomen, men gissar att stresshormon kan påverka vätskeomsättningen lokalt i innerörat. Vid stress ökar kroppens fysiologiska och psykologiska beredskap. I gamla tider hjälpte stress oss i situationer där vi t.ex. blev hotade av farliga djur. Idag stressas vi av vardagsbekymmer som pengar, relationer, sjukdom, arbete osv. Vid akut stress ställer kroppen om sig och alstrar energi (ökar blodsocker och blodfetter), blodtrycket, hjärt- och andningsfrekvensen ökar och blodflödet går från de inre organen till musklerna och hjärtat. Sinnen och koncentration skärps. När stressen avtar bromsas dessa mekanismer. Stress kan medföra att vi inte orkar göra vår nödvändiga motion eller andra viktiga saker. Vi kan uppleva att vi inte hinner med och går in i passivitet och dåligt samvete. Det är som en ond cirkel. Sök hjälp när det känns för svårt! Ett första tecken på stress kan vara att du sover dåligt, har återkommande huvudvärk eller ont i magen. Du kan känna dig trött även när du har sovit länge och ostört flera nätter i rad, du är likgiltig och struntar i vad som händer runtomkring dig, eller känner dig nedstämd och orolig, du reagerar annorlunda på vardagliga händelser, du blir lätt irriterad och otålig, du har svårt att koncentrera dig och är glömsk. Ett gott socialt liv lindrar stress. Vänner som vill dig väl reducerar stress, människor som du känner att du måste vara på din vakt med, eller försvara dig mot, ökar stress. Att lära sig hantera stress är att lära sig förstå värdet av motion, fantasi, visualisering och avslappningsmetoder.

Viktigt:

När du har en bra dag, ta tag i saker som bör göras. Motionera! När du har en sämre dag, unna dig vila och lagom motion med gott samvete. Med andra ord: ta kontroll över ditt liv och vad du orkar och inte orkar utifrån hur du känner dig för dagen. Långvarig stress är ohälsosamt och kan medföra sömnsvårigheter, rastlöshet, irritation, oro, rädsla, aggressivitet, dålig minne, dålig koncentration, ont i muskler, yrsel och tinnitus.

Tips:

 Titta gärna på roliga TV-program, lyssna på trevligheter på radio, läs goda nyheter, roliga böcker och omge dig med positiva vänner – det minskar stress och tillför glädje  Läs mer om stress: http://www.halsosidorna.se/Stress.htm

Tinnitus

Alla har någon gång irriterat sig på oljud från omgivningen. Det kan ha varit en fläkt, en droppande kran, störljud från grannen, trafikbuller osv. De ljuden tar slut och man drar en suck av lättnad. När man har tinnitus upphör inte de störande ljuden och sucken av lättnad är en dröm som inte uppfylls. Tinnitus är en upplevelse av ljud i öronen utan utifrån kommande orsak. Man uppskattar att mellan 10 och 15 procent av befolkningen har tinnitus. Tinnitus är ett symptom, inte en sjukdom. Ca 10-20 % av tinnitusdrabbade har stora problem med ljuden. Man får störd koncentrationsförmåga, irritation och svårigheter att klara av sitt dagliga arbete. Det är viktigt att göra en grundläggande undersökning när man får tinnitus för att utesluta att man har en sjukdom. Då behöver stress ovissheten för med sig. En del personer med tinnitus har ingen märkbar hörselnedsättning men stora problem med överkänslighet för ljud (hyperakusis = man är mer känslig för ljud än vad som är motiverat utifrån ljudnivån). Ofta 20

blir vi rädda för att ljud ska försämra vår tinnitus/hörsel och vi drar oss för att utsätta oss för buller och ljud i alla former. Det är ett felaktigt tänkande. Ju mer man skyddar sig från vardagliga ljud, desto mer ökar ljudkänsligheten. De flesta ljud är inte skadliga för vår hörsel även om de känns obehagliga. Använd hörselskydd där det behövs och lev ditt liv med vänner, musik och glädje. Träna dina öron. Vi kan skilja på tinnitusljud och tinnitusbesvär. Många som har tinnitus besväras inte av den oberoende om ljuden är starka eller svaga, många eller bara ett. Andra påverkas svårt av en svag susning. De individuella variationerna är otaliga och den individuella upplevelsen av ljuden måste respekteras, inte jämföras. Tinnitusljuden förändras ofta övergående beroende på t.ex. stress, trötthet, förkylning, plötsliga höga ljud eller ett yrselanfall. Efter ett tag, eller några dagar, återgår ljuden till det vanliga igen. När tinnitusljuden förändras, stanna upp och unna dig vila. Medicinsk och psykologisk behandling kompletterar ofta varandra, speciellt om det gäller depressioner och svårt lidande. KBT (kognitiv beteendeterapi) och ACT-behandling (Acceptance and Commitment Therapy) har båda visat goda resultat i behandling av tinnitusbesvär. Det innebär att man arbetar med beteenden och inställningen till tinnitus och till livet i största allmänhet och genom det når en bättre livskvalitet. Behandlingarna kräver ett aktivt engagemang från den drabbade. Likaså mår många bättre av alternativa behandlingar, vitaminer och mineraler som ger ork och vila. Hugo Hesser, Linköpings universitet, har i sin avhandling vid institutionen för beteendevetenskap, lärande och psykologi, studerat sambanden mellan hur personer påverkas av tinnitus, och vilka strategier de valt att använda för att hantera ljuden. Bl.a. har han visat att medvetna försök att kontrollera och/eller undvika ett ljud tycktes ha motsatt effekt. Ofta upplevdes tinnitus då som ännu mer störande. Personer som ofta valde att förtränga eller kontrollera ljudet hade störst nytta av att få en behandling som byggde på acceptans och närvaroträning. Läs mer om avhandlingen på: www.diva-portal.org

Viktigt:

Låt inte dina tinnitusljud styra ditt liv!

Tips:

Mer information om tinnitus:  HRF Tinnitusföreningen i Stockholms län: http://www.hrf sthlmsdistrikt.se/intrforen/tinnitus/  ACT terapeuter når du bl.a. på Svenska Psykologiinstitutet: http://svenskapsykologiinstitutet.se/terapeuter/act/  Du kan hitta KBT terapeuter via Beteendeterapeutiska föreningen föreningen för kognitiva och beteendeinriktade terapier och Svenska  Natur & Kultur : www.nok.se/levamedtinnitus

Trötthet

Sjukdomen medför att vi ständigt är på vår vakt. Vi har svårt att slappna av och är i beredskap då vi i förväg inte vet när vi får ett anfall. Detta är både fysiskt och psykiskt påfrestande och gör att vi alltid bär med oss en sorts kroppslig och mental trötthet, även en ögontrötthet. Om vi är för trötta så kan vi få svårt att sova. För många är terapi och medicinering en utväg, men det tar ofta inte bort tröttheten som känns ända in i märgen. Vi behöver mycket vila då vår energi är låg och det handlar inte om lättja, ovilja eller psykologisk låsning. Tröttheten kan också yttra sig i muskelvärk, myrkrypningar, vadkramper och stelhetskänsla. 21

Yrsel

Yrsel, eller balansstörning, är mycket vanligt förekommande. Det är inte bara ett symptom – det är ett handikapp! Patienter med yrsel är allmänmedicinens vanligaste patientgrupp. Några procent till var fjärde yngre och medelålders person rapporterar att de är drabbade. Motsvarande siffra för äldre är 40-50 %. En stor andel, omkring 40 %, av patienter med yrsel har öronutlöst yrsel. Många som drabbas försöker att undvika rörelser som gör att det snurrar i huvudet och det vänder sig i magen. Ofta vågar man inte gå ut för rädslan att falla omkull och bli yr vilket lätt leder till social isolering. Svår yrsel är ett folkhälsoproblem. En yrsel kan bero på störningar i innerörat, problem med synen, neurologiska sjukdomar, hög ålder, stress och sjukdomar som drabbar blodcirkulationen eller balansnerven. Även skador i nacken eller spända och ömmande nackmuskler påverkar. Yrseln kan också vara ett symptom vid depressioner och ångest. Många migränpatienter får yrsel när de får migränattacker. Akut unilateralt vestibulärt bortfall (AUVL), balansnervsinflammation, innebär en plötslig balansstörning på ena sidan med kraftig akut yrsel, kräkningar, ångest och oro. En tidig och intensiv rehabilitering med aktiv balansträning leder till tillfrisknande för de flesta patienterna. Barbro Mendel, forskare vid KI, visar i sin doktorsavhandling att nästan var tredje kvinna och var sjunde man i yrkesverksam ålder lider av yrsel. Man får en känsla av att omvärlden eller personen roterar samt känslor av vimmelkantighet, svimfärdighet och ostadighet. Som sitt största problem upplever de drabbade att yrseln får dem att bli sittande och att undvika att göra saker. Man känner att man blir beroende av andra människor och avstår från sociala aktiviteter.

Tips

:  Yrsel ur patientens perspektiv: http://publications.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/38359/thesis.pdf?sequence=1    1177 Råd om vård dygnet runt: Läkartidningen: http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=12604 Skånes universitetssjukhus: http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Yrsel/ http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes universitetssjukhus/Organisation-A-O/Oron-_nas-_och_halssjukvard/For patienter/Sjukdomar/Yrsel/

Karusellyrsel/Rotatorisk yrsel

Vid karusellyrsel snurrar allt runt samtidigt som man blir illamående med kräkningar. Rummet snurrar trots att det står stilla. Även när man ligger ner känns det som att man ska ramla. 85 % blir bättre med att man gör huvudrörelser som flyttar ut kristallerna ur båggångarna. Man behöver då veta vilken sida av balansorganet som är sjukt.

Tips:

Läs mer om Karusellyrsel:  1177: http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Yrsel/   Yrsel.com: Doktorn: http://www.yrsel.com/portal/content/view/7/ http://www.doktorn.com/artikel/vad-%C3%A4r-kristallsjuka-eller karusellyrsel

Yrsel Yrsel

Yrsel, eller balansstörning, är mycket vanligt förekommande. Det är inte bara ett symptom – det är ett handikapp! Patienter med yrsel är allmänmedicinens vanligaste patientgrupp. Några 22

procent till var fjärde yngre och medelålders person rapporterar att de är drabbade. Motsvarande siffra för äldre är 40-50 %. En stor andel, omkring 40 %, av patienter med yrsel har öronutlöst yrsel. Många som drabbas försöker att undvika rörelser som gör att det snurrar i huvudet och det vänder sig i magen. Ofta vågar man inte gå ut för rädslan att falla omkull och bli yr vilket lätt leder till social isolering. Svår yrsel är ett folkhälsoproblem. En yrsel kan bero på störningar i innerörat, problem med synen, neurologiska sjukdomar, hög ålder, stress och sjukdomar som drabbar blodcirkulationen eller balansnerven. Även skador i nacken eller spända och ömmande nackmuskler påverkar. Yrseln kan också vara ett symptom vid depressioner och ångest. Många migränpatienter får yrsel när de får migränattacker. Akut unilateralt vestibulärt bortfall (AUVL), balansnervsinflammation, innebär en plötslig balansstörning på ena sidan med kraftig akut yrsel, kräkningar, ångest och oro. En tidig och intensiv rehabilitering med aktiv balansträning leder till tillfrisknande för de flesta patienterna. Barbro Mendel, forskare vid KI, visar i sin doktorsavhandling att nästan var tredje kvinna och var sjunde man i yrkesverksam ålder lider av yrsel. Man får en känsla av att omvärlden eller personen roterar samt känslor av vimmelkantighet, svimfärdighet och ostadighet. Som sitt största problem upplever de drabbade att yrseln får dem att bli sittande och att undvika att göra saker. Man känner att man blir beroende av andra människor och avstår från sociala aktiviteter.

Tips

:  Yrsel ur patientens perspektiv: http://publications.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/38359/thesis.pdf?sequence=1    1177 Råd om vård dygnet runt: Läkartidningen: http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=12604 Skånes universitetssjukhus: universitetssjukhus/Organisation-A-O/Oron-_nas-_och_halssjukvard/For patienter/Sjukdomar/Yrsel/ http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Yrsel/ http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-

Karusellyrsel/Rotatorisk yrsel

Tips:

Karusellyrsel/Rotatorisk yrsel

Tips:

Yrsel

Tips

:  Yrsel ur patientens perspektiv: http://publications.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/38359/thesis.pdf?sequence=1    1177 Råd om vård dygnet runt: Läkartidningen: http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=12604 Skånes universitetssjukhus: universitetssjukhus/Organisation-A-O/Oron-_nas-_och_halssjukvard/For patienter/Sjukdomar/Yrsel/ http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Yrsel/ http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-

Karusellyrsel/Rotatorisk yrsel

Tips:

Läs mer om Karusellyrsel:  1177: http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Yrsel/  Yrsel.com: http://www.yrsel.com/portal/content/view/7/ 24

 Doktorn: http://www.doktorn.com/artikel/vad-%C3%A4r-kristallsjuka-eller karusellyrsel .

Äldres yrsel

Yrsel hos äldre kallas presbyastasi. Yrseln orsakar försämrad livskvalitet och man upplever yrseln som ett hinder i vardagslivet. När vi blir äldre försämras synen, hörseln och innerörats balansorgan och vi har inte längre samma känsel i fotsulorna som tidigare. Signaler från kroppens ”avkännare” fungerar inte längre maximalt och hjärnan får sämre förutsättningar att kunna ställa samman information. Man kan känna ostadighet när man står och går men klarar sig bra när man sitter och ligger. Forskning från Karolinska Institutet visar att ju äldre vi blir desto svårare får vi att hålla balansen, även om vi har hållit oss friska i övrigt. En studie vid Örebro universitet visar att var tredje 75-åring lider av yrsel och balansproblem. Trots att orsaken till yrseln kan vara lätt att diagnostisera och bota, får de flesta inte den hjälp de behöver. Läkare, sjukvårdspersonal och patienterna själva tror ofta att yrsel är ett normalt ålderssymtom. En amerikansk studie visar att 1 av 10 äldre lider av godartad lägesyrsel, ”kristallsjuka”, som orsakas av saltkristaller som lossnat från sin plats i innerörat och stör balanssinnet. Förutom korta lägesrelaterade yrselattacker ger den även en diffus ostadighetskänsla vilken tillsammans med åldersyrseln leder till att känslan av obalans ökar. Ofta blir man orolig och rädd att falla. 70 % av dem som ramlat mer än 2 gånger det senaste året har yrsel. Vissa saker kan vi påverka: att förbättra belysningen, skaffa bra glasögon, gånghjälpmedel, stabila skor, sanera läkemedel (övermedicinering är en betydande anledning till yrseln i många fall) och att träna och motionera. Man kan också minimera risker i hemmet; trösklar, sladdar, belysning, larm osv. för att känna sig mer avslappnad och trygg. Många äldre rör sig för lite vilket påverkar muskelmassan och lederna blir stelare. Det går inte att vila bort yrsel utan ett aktivt liv är bästa medicinen. Yrselsymptom pga. läkemedelsbiverkningar eller förgiftningstillstånd av läkemedel är särskilt vanligt hos äldre personer.

Behandling vid åldersyrsel

Behandling vid åldersyrsel är information, att träna och bevara balansen. Inaktivitet leder till att balansfunktionen försämras ytterligare, muskelmassan minskar och konditionen försämras. Genom specifika huvudrörelser, som kallas för manöverbehandling, kan saltkristallerna avlägsnas. Vikten av att träna och röra på sig kan inte nog betonas!

Viktigt:

Vid långvarig yrsel, kontakta din hus- eller öronläkare!

Tips:

Läs mer om äldres balansproblem: ”Balansproblem del i naturligt åldrande”: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=10817&l=sv&newsdep=130

Träna din yrsel

De flesta som får yrsel tar kontakt med primärvården och kommer då ofta till en sjukgymnast som lär ut ett speciellt träningsprogram för att förbättra balansen. T ex får patienten lära sig balansera på en träningsplatta, gå baklänges samtidigt som hon vrider huvudet fram och tillbaka och stå på en mjuk dyna samtidigt som hon blundar och vrider på huvudet. Sjukgymnasten är beredd att ta emot om patienten faller. Hemma kan man fortsätta med övningarna stående i ett hörn för att ta hjälp av väggarna om man tappar balansen. Träning och motion ger positiva resultat. Framför allt så lär vi oss handskas bättre med vår yrsel och balans.

Tips:

Medicinska fakulteten I Lunds Universitet: http://www.med.lu.se/hvs/forskargrupper/sjukgymnastik/eva_ekvall_hansson Vård fokus: https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2011/December/Viktigt att-patienter-med-yrsel-far-ratt-diagnos/

Överkänslighet

Många av oss upplever att vi blir överkänsliga för olika saker när vi får sjukdomen. T.ex. påverkar vissa maträtter mer än tidigare och vinden kan kännas smärtsam mot huden, starkt ljus och starka dofter och oljud kan också påverka så att vi känner att vi mår dåligt. Vissa blir känsliga för sol och värme, andra för kyla. Det viktigaste är att notera att dessa känslor och upplevelser är riktiga och bör tas på allvar och respekteras.

Slutord

Vi hoppas att vi har kunnat ge en liten inblick i sjukdomen! Vårt råd: var i nuet och ha din uppmärksamhet koncentrerad på intryck som strömmar förbi här och nu för att öka din medvetenhet. Då gör du kloka val. Prioritera din tid och ork och tänk i positiva termer. Tanken är skapande och det vi skall skapa är livsglädje, livskvalitet och acceptans för sjukdomen.

Tips:

Länkar till andra organisationer:  Meniere Förbundet i Finland rf: http://www.suomenmeniereliitto.fi/index.php?sivu=5902      Menière och tinnitusforeningen i Danmark: Ménière’s Society: Vestibular: http://www.menieres.org.uk/ http://vestibular.org/menieres-disease Meniere’s Australia: www.mtf.dk

http://www.menieres.org.au/ American hearing – research foundation: http://american hearing.org/disorders/menieres-disease/  Canadian Hard of Hearing Association: http://chha-mb.ca/personal-stories/living-with menieres-disease/   Deutsche Tinnitus Liga: http://www.tinnitus-liga.de/morbus.htm

Information about dizziness, balance and hearing: http://www.uams.edu/prosper_meniere/ http://www.dizziness-and-balance.com/index.html    The menière’s page, Washington university: Meniere´s disease information center: http://oto.wustl.edu/men www.menieresinfo.com/ The Prosper Menière society, Arkansas university:    Patient.co.uk: http://www.patient.co.uk/doctor/Meniere%27s-Disease.htm

Approaching Meniere’s Disease Positively: Raymond Hines informationssida: http://www.menieres-disease.ca/ www.menieres.org

Meničres sjukdom/Öronutlöst yrsel År 1861 beskrev Prosper

Transcript Meničres sjukdom/Öronutlöst yrsel År 1861 beskrev Prosper

Menières sjukdom

Alternativa behandlingar

Ansvar

Arbetsliv

Behandlingar

Buller

Diagnos

Dropattacker

Forskning

A

,

Hur lever man med Menières sjukdom?

Hörselnedsättning

Klotterplank

Koncentration

Kris

Känslor

Livskvalitet

Ljudöverkänslighet

Lockkänsla

Läkemedel-yrsel

Nystagmus

Självhjälpsgrupp

Stress

Tinnitus

Trötthet

Yrsel

Yrsel Yrsel

Yrsel

Överkänslighet

Slutord

Directory