Transcript forskarnas nyheter - Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning

FORSKARNAS NYHETER
2014-15
S V E N S K A S Ä L L S K A P E T F Ö R M E D I C I N S K F O R S K N I N G • G R U N D AT 1 9 1 9
Clarence Crafoord utförde den
första stora hjärtoperationen.
Herbert Olivecrona var en av
Europas främsta hjärnkirurger.
Blir forskare hos
Nobelpristagare
2014 har varit ett omtumlande år för
Munender Vodnala. Först hälsade John
Gurdon, Nobelpristagare 2012, honom
välkommen till Cambridge. Sedan fick
han SSMF:s stipendium för sina studier
kring cellers omprogrammering. Sid 11
FOTO: CLAES LÖFGREN/TT
FOTO: OWE SJÖBLOM OS/TT
SSMF har givit många
berömda forskare stöd
Hugo Theorell fick Nobelpris
i fysiologi/medicin 1955.
Torsten Wiesel fick Nobelpris
i fysiologi/medicin 1981.
Vad har världsberömda medicinska pionjärer som Herbert Olivecrona och Clarence Crafoord
gemensamt? Och vad förenar de svenska Nobelpristagarna i medicin Hugo Theorell och
Torsten Wiesel? Jo, de har alla fått en liten extra skjuts i sin forskning genom stöd från
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, i dagligt tal SSMF.
Eftersom statens anslag är otillräckliga, ägnar medicinska forskare tidvis
lika mycket energi till att försöka
finansiera sin forskning som till att
försöka göra de stora genombrott
som de brinner för.
Därför har Svenska Sällskapet för
Medicinsk Forskning (SSMF) ända
S S M F. S E
sedan 1919 stöttat forskarna, särskilt
de unga forskarna.
För en sak är säker – man blir
inte en framgångsrik äldre forskare
om man inte tidigt i karriären får
möjlighet att testa sina idéer och sin
förmåga.
När vi på SSMF blickar tillbaka är
vi stolta att vi varit med på ett hörn
och sporrat lovande forskare att
fortsätta utvecklas och göra avtryck
i den svenska medicinska historien.
Nu är det bara att hoppas att
årets SSMF-stipendiater och
SSMF- forskare en vacker dag ska
göra detsamma.
Efter sina år hos John Gurdon i Cambridge hoppas
Munender Vodnala komma tillbaka till Umeå.
Åsas forskning
tog henne till Paris
Åsa Ehlén
tänkte som så
många andra
forska vidare i
USA. Men så
läste hon om
ett projekt
som passade
henne perfekt
Åsa Ehléns tid i Paris fördelar sig
– och kom
så här: Forska, forska, forska,
då i stället
forska och så ibland dansa salsa.
till Paris och
berömda Institut Curie.
Sid 10
En av de första att få
nytt stort anslag
Scenen räckte nästan inte till vid årets utdelning av SSMF:s olika stipendier och forskningsanslag. Här är mottagarna av SSMF:s
postdoktorala stipendier 2014 samlade.
SSMF ökar anslagen – delar ut
63 miljoner till 49 forskare
25 september kunde Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) dela ut ett rekordbelopp
till unga svenska forskare. 35 nya SSMF-stipendiater, sex nya SSMF-forskare och åtta mottagare
av nyinrättade SSMF:s Stora Anslag fick anslag på totalt 63 miljoner kronor.
När klockan slog 15 i Klara kyrka i
centrala Stockholm den 25 september
var det nästan fullsatt i aulan i Svenska Läkaresällskapets anrika lokaler
intill kyrkan. Här föddes Svenska
Sällskapet för Medicinsk Forskning
(SSMF) år 1919 och här var man nu
tillbaka för att för 94:e gången premiera
lovande unga svenska forskare.
I år var det fler forskare än någonsin
som belönades och en större summa än
tidigare år som delades ut. Enbart de
åtta mottagarna av nya SSMF:s Stora
Anslag får tillsammans dela på 23
miljoner kronor för två års forskningsverksamhet och kan därefter se fram
mot att få dela på ytterligare 23
miljoner. Läs mer på sidan 3!
Michael Hultström forskar
om njurarnas svåra roll vid
stora blödningar.
Michael Hultström
vid Uppsala universitet är en av
de första mottagarna av SSMF:s
Stora Anslag. Läs
på sidan 12 om
Michaels forskning
och på sidan 15
om SSMF:s Stora
Anslag.
LEDARE
Låt oss hoppas och tro att det inte bara leder till 120
gånger mer bra forskning, utan också till att grunden läggs
för nya stora upptäckter.
Den som om 25 år hittar Forskarnas Nyheter för 2014
och läser om årets mottagare av SSMF:s anslag nickar
förhoppningsvis igenkännande åt namnen på forskare som
gjort avgörande insatser inom medicin och hälsa.
GÖRAN MAGNUSSON
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) är
inne på sitt nittiofemte verksamhetsår. Sedan starten 1919
har världen förändrats men SSMF:s idé - att ge stöd till
unga medicinska forskare så att de får möjlighet att bidra
till Sveriges framtid - har förblivit densamma.
Under året fick vi en påminnelse om detta när vår
kanslichef i en gömma återfann SSMF:s räkenskaper från
starten och fram till 1965.
Första verksamhetsåret, 1920, delades 30 000 kronor ut.
Tio unga och en lite äldre forskare fick anslag.
FRÅN OERFAREN TILL VÄRLDSBERÖMD
Det visar sig att SSMF gjorde ett klokt val eftersom flertalet
av anslagsmottagarna senare nådde framstående positioner
inom svensk medicin.
En av dem var den unge läkaren Herbert Olivecrona som
fick 500 kronor till en Amerika-resa för att bland annat lära
sig mer om hjärnkirurgiska tekniker.
En annan var en 31-årig laborator (skulle idag kallats
professor), Einar Hammarsten, som fick 1 000 kronor för
att bedriva forskning inom medicinsk kemi.
Olivecrona och Hammarsten – och en lång rad andra
unga forskare (se sidorna 8-9) – kom under sina liv att få
mycket stor betydelse inom svensk medicin.
Många av mottagarna av anslag (eller ”understödsmedel”
som det länge hette) har vittnat om hur viktig den hjälp på
vägen var, som de tidigt i sina karriärer fick från SSMF –
och hur denna i sin tur bidrog till att ge dem – och Sverige
– en framskjuten ställning inom internationell forskning.
FRIVILLIGA BIDRAG LIVSVIKTIGA
Det är ingen överdrift att påstå att bidragen från enskilda
ideella organisationer ända fram till 1950-talet var helt avgörande för medicinsk forskning i Sverige – och fortfarande
spelar en mycket väsentlig roll.
När svenska staten på 1950-talet tog ett ökat ansvar för
forskningsfinansieringen gavs förutsättningar för en kraftig
utbyggnad av universiteten, men fortfarande är bidrag från
SSMF och andra organisationer av kritisk betydelse för
både omfattningen av och kvaliteten på den medicinska
forskningen i Sverige.
Att finna finansiering för forskningen är fortfarande
många unga forskares största stötesten. Utan hjälp av allt
från små bidrag till stora donationer skulle lamporna snart
slockna i många laboratorier.
Därför är det extra glädjande att kunna konstatera att
SSMF under 2014 delar ut 63 miljoner kronor till unga forskare. Det är 120 gånger mer än vad som delades ut 1920 om
man justerar beloppen för ändringen av konsumentprisindex.
2
INTERNATIONELL STIMULANS
Att få ett stipendium för postdoktorala studier från SSMF
ger möjlighet att under två år skaffa sig erfarenheter från en
ny forskningsmiljö – både inom Sverige och vid universitet
utomlands. Det är en chans som många SSMF-stipendiater
utnyttjar.
Det är viktigt för deras egen utveckling och för svensk
forskning som lider av alltför låg rörlighet mellan universiteten. Det är en paradox att unga människor i allmänhet
byter arbetsplats mycket oftare än förr, medan man på
svenska lärosäten i allt högre grad tenderar att stanna kvar
där man utbildades.
För forskare som också arbetar inom sjukvården är denna
tendens särskilt tydlig och utgör ett hot mot klinisk medicinsk forskning i Sverige.
De kliniska forskarnas låga rörlighet har många orsaker, bland annat är de ofta något äldre än de som bedriver
grundforskning och har hunnit bli mer socialt etablerade.
För att underlätta för SSMF-stipendiaterna att ta med sina
familjer till främmande ort under upp till två år, ger SSMF
bidrag för resor och ökade levnadsomkostnader för både
forskarna själva och deras familjer.
SVERIGES GODA ANSEENDE
Svensk forskarutbildning har internationellt ett gott anseende och våra unga doktorer är därför som regel välkomna
som gästforskare vid världens främsta forskningslaboratorier och sjukhus, särskilt som de redan har anslag för sin egen
försörjning.
Att utnyttja denna möjlighet är betydelsefullt i flera avseenden. Dels är det för den unga forskaren en stimulerande
utmaning att verka i en omgivning där konkurrens och
informationsflöde är mycket högre än hemma. Dels skapar
det stor tillfredsställelse och självförtroende att uppleva att
ens egen kompetens ofta väcker respekt i den nya miljön.
Dessutom är det nätverk av vänner och bekanta, som
man skapar, till stor nytta både för den egna framtida forskningen och för Sveriges roll i forskarvärlden.
Även om några universitet i Sverige är bland de högst
rankade i världen, ligger ju vårt land inte vid den internationella vetenskapens allfarvägar. Det gör att personliga
kontakter är extra viktiga för oss.
STORT TACK TILL ALLA SSMF:S VÄNNER
SSMF:s stöd till medicinsk forskning har nästan helt och
hållet sitt ursprung i bidrag från privatpersoner. Att allt fler
av filantropiska skäl väljer att stödja forskning, kultur och
andra ändamål som de anser angelägna, märker inte minst
vi på SSMF. Nya generösa donationer och gåvor gör, tillsammans med en ansvarsfull förvaltning av tidigare bidrag,
att vi kan stödja allt fler lovande unga forskare på en nivå
som ger dem tillfälle att uträtta något väsentligt.
Ett stort och varmt tack för detta!
Göran Magnusson, professor och ordförande i Svenska
Sällskapet för Medicinsk Forskning.
[email protected]
Här är några av de många tidigare
SSMF:are som senaste året fått
extra uppmärksamhet i media.
SIGRID CARLSSON,
SSMF-stipendiat 2011, i dag vid
Harvard School of
Public Health, får en
miljon kronor från
AFA Försäkring för
sin forskning kring
PSA-screening.
MALIN LAGERSTRÖM, Uppsala
universitet, SSMFstipendiat 2009, får
åtta miljoner kronor
över fem år av Ragnar
Söderbergs stiftelse
och ett nyinstiftat
personligt pris från Jeanssons stiftelse.
FOTO: RAGNAR SÖDERBERGS STIFTELSE
SSMF, en viktig start
för många forskare
MARCUS JÄRÅS, SSMF-forskare 2011
och GÖRAN KARLSSON, SSMF:s Stora
Anslag 2013, får Cancerfondens Young
Investigator Award.
MARCUS JÄRÅS
GÖRAN KARLSSON
KRISTIAN PIETRAS,
SSMF-stipendiat
2005, Institutionen
för laboratoriemedicin, Lunds universitet, tilldelas en tjänst
vid Cancerfondens
forskarskola.
JONAS AXELSSON,
SSMF-stipendiat
2008, är en av fem
som delar på 22
miljoner från Wallenbergstiftelserna
till läkare som vill
förena sin tjänst med
klinisk forskning.
PERNILLA WIKSTRÖM,
Umeå universitet,
SSMF-stipendiat
2000, får Cancerfondens Senior Investigator Award.
Tipsa gärna om aktuella stipendier,
intressanta publiceringar etc för
kommande Forskarnas Nyheter.
[email protected]
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015
Ny generation svenska toppforskare
ALLA DIPLOMMOTTAGARNA DEN 25 SEPTEMBER, från vänster per rad. Främsta raden: Marie Rubér, Helín Vakifahmetoglu Norberg, Anna Martner. Andra raden: José Caballero,
Ola Andersson, Jana de Boniface, Carolyn Marks, Jenny Theorell-Haglöw, Munender Vodnala. Tredje raden: Helena Carén, Johanna Dahlqvist, Anna Eriksson, Petter Ljungman, Gabriela
Spulber, Åsa Johansson, Cosimo Ducani. Fjärde raden: Jenny Johansson, Carolina Hagberg, Paulina Wanrooij, Cecilia Andersson, Tomas Friman, Stefan Nilsson, Katarzyna Rogoz,
Fatima Memic. Femte raden: Jessica Mwinyi, Ljubica Perisic, Jens Gertow, Michael Hultström, Anna Bergström, Vaibhav Agarwal, Niklas Björkström. Bakre raden: Göran Karlsson,
Jonathan Cedernaes, Roland Schmitt, Lars Hagander, Tomas Waldén.
I en strid stöm klev den ena unga kvinnan och mannen efter den andra upp på scenen och hämtade de eleganta diplom som visade att de
just blivit medlemmar av 2014 års årgång av nya SSMF-stipendiater, SSMF-forskare eller mottagare av SSMF:s Stora Anslag.
När Svenska Sällskapet för Medicinsk
Forskning den 25 september premierade
Sveriges mest lovande unga medicinska forskare var det resultatet av en noggrann urvalsprocess.
Bland närmare 400 sökande hade nu
SSMF:s gransknings kommitté utsett 35
nya SSMF-stipendiater, sex nya SSMFforskare och åtta mottagare av nyinrättade SSMF:s Stora Anslag.
DE FLESTA VAR PÅ PLATS
Merparten av de utvalda var på plats den
25 september för att personligen motta
F-stipendiaInte mindre än 35 nya SSM ber.
tem
sep
25
den
des
öna
ter bel
diat , med
, SSMF-stipen
Carolyn Marks essor Bo Söderpalm.
of
sin mor och pr
sina diplom av SSMF:s ordförande
Göran Magnusson och SSMF:s vetenskaplige sekreterare Fredrik Piehl.
Inramningen kunde inte varit mer
passande. Det var här i Svenska Läkaresällskapets vackra, gamla lokaler vid
Klara kyrka mitt i Stockholms city som
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning grundades 1919.
ALLT STÖRRE INTRESSE
De senaste åren har SSMF:s prisceremoni både lockat allt fler anslagsmottagare
och deras familjer – dessutom många
Helín Vakifam
et
årets sex nya oglu Norberg var en av
SSMF-forska
re.
ledamöter i SSMF, styrelsen och granskningsnämnden.
Viktigaste gästerna, vid sidan av
pristagarna, var förstås de donatorer som
genom sina gåvor gör det möjligt för
SSMF att stödja så många lovande unga,
medicinska forskare.
EN INSPIRERANDE EFTERMIDDAG
Så löd titeln på dagens program och
SSMF:s ordförande, professor Göran
Magnusson, stod själv för första dosen
inspiration. I sitt hälsningsanförande
påminde han om att många stora fors-
Niklas Björkström. en av de första
mottagarna av SSMF:s Stora Anslag.
an
Munender Vodnala passade på
att hälsa på Paulina Wanrooij.
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015
n
lång tid in
ska ta så
t
e
d
”.
tt
m
a
lo
”Tänk
tt dip
r hämta si
pappa få
karkarriärer fått extra skjuts av anslag
från SSMF. Redan under SSMF:s första
år belönades bland annat svensk hjärnkirurgis grundare, Herbert Olivecrona.
”Från ångest, via sprit och cigaretter,
till ett nytt läkemedel mot alkoholism”
var professor Bo Söderpalms intressanta
titel på sitt anförande – en fascinerande redogörelse för den framgångsrika
forskning kring läkemedel mot alkoholism som Bo Söderpalm och hans
kollegor vid Sahlgrenska akademin i
Göteborg länge sysslat med.
de i SSMF,
sson, ordföran
Göran Magnu s roll för forskningen.
MF:
betonade SS
SSMF:s Fredrik Piehl och nyblivne stipendiaten Ola Andersson, på väg till Nepal.
Professor Bo
Sö
eftermiddage derpalm var
ns huvudtalar
e.
Sedan SSMF börja
de med stipendieu
tdelningar har Ernst Bro
din bara missat en
.
3
Stefan vill titta in i hjärtat
Stefan K. Nilssons entusiasm för nya projekt och samarbeten återspeglas i röran på hans skrivbord. – Det är typiskt för min forskning att det inte bara finns en huvudlinje. Det är alldeles för
roligt att hoppa på nya frågeställningar och projekt som bidrar till att förstå den synbara stora bilden, säger han.
Fett som samlas i hjärtat leder till en sämre hjärtfunktion med risk
för hjärtstopp. Men vad är det som egentligen händer? För att titta
in i hjärtat utvecklar Stefan K. Nilsson ett mikroskopiskt verktyg.
– Seeing is believing – att se är att tro,
säger Stefan K. Nilsson som forskar vid
institutionen för medicinsk biovetenskap
vid Umeå universitet.
Han vill förstå när, var och hur blodfetter samlas i hjärtan samt hur hjärtat
hanterar situationen. Han lutar sig
tillbaka och sprutar ur sig många frågor
kring det egna projektet. Hur utvecklas insulinresistens i hjärtat? Finns det
immunceller som påverkar ämnesomsättningen i hjärtat? Eller rekryteras de
dit efter en måltid?
– Det handlar om många faktorer och
snabba förändringar och det är det jag
vill studera, poängterar Stefan.
’’
Seeing
is believing
MIKROSKOPET FINNS I HAMBURG
Under ett års tid kommer Stefan att
veckopendla till Hamburg i Tyskland.
Där finns mikroskopet och expertisen
som han behöver för sina experiment.
’’
ATT SE SAKER NÄR DE HÄNDER
Stefan ska utveckla en mikroskopisk
metod för att undersöka vad som händer i hjärtat på levande försöksdjur.
Det han kommer att se i mikroskopet
är lipoproteiner, cirkulerande fettdroppar, som är märkta med nanokristaller.
De lyser i mikroskopet och Stefan
kan då studera vad som händer i hjärtat
under olika förhållanden, till exempel
före och efter en måltid, vid insulinresistens och hur olika typer av fett
påverkar.
– På det stora hela handlar mitt projekt om att förstå hjärtats hantering av
4
blodfetter vid hälsa och sjukdom. Det
är viktigt för att kunna utveckla nya
behandlingar, sammanfattar Stefan.
Stefan på labbet vid Umeå universitet.
– Det är ett bra labb, jag känner
gruppen sedan tidigare. Det är alltid
berikande att besöka andra forskningsmiljöer, det ger möjlighet till ett utbyte
av kunskap och nya tekniker – åt båda
hållen, säger Stefan.
Planen är att vara i Tyskland från
måndag till torsdag och i Umeå från
fredag till söndag. På fredagarna ska
Stefan bland annat träffa och handleda
sina doktorander som håller ställningarna medan han är borta. En annan
anledning för uppdelningen av veckan
och tiden är familjen som finns i Umeå.
– Det är en tuff bransch man har gett
sig in i. Jag ser det här som ett viktigt
steg för att meritera mig och öka möjligheterna att fortsätta forska.
STÖD FRÅN EU
Redan ett halvt år innan disputationen
visste Stefan att han skulle få regionala
EU-medel för att leda ett tillämpat
forskningsprojekt i syfte att hitta aktivatorer till ett protein som heter lipoproteinlipas och som finns framförallt i
fettvävnad och muskulatur.
– Det har varit en bra tid men jag
har inte hunnit iväg någon annanstans.
Det är också knepigt att publicera
vetenskapliga fynd när man arbetar i ett
kommersiellt projekt. Det känns bra att
jag kan ägna mig helt åt den akademiska forskningen nu och får visa framfötterna som forskare, säger Stefan.
NYA IDÉER OCH PROJEKT
Som så många andra forskare drivs
Stefan av sin nyfikenhet och känslan
av tillfredställelse när alla bitar faller
på plats. Han sprudlar av idéer och
projekt.
– Jag älskar att sitta och spinna på
nya idéer, att lägga ihop olika delar.
Därför gillar jag också att samarbeta
med andra, då kan man ta sig an större
frågeställningar och får en bild som
täcker helheten och inte bara detaljerna.
Han har redan tänkt ut olika kliniska
tillämpningar av sin avancerade mikroskopiska teknik. I förbifarten nämner
han att han började på läkarutbildningen under sin tid som doktorand för att
öka sin egen förståelse för fysiologi.
– Jag kände att jag saknade den
kunskapen, speciellt eftersom jag vill
orientera mig mot humana studier.
Efter tiden som postdoktoral forskare
i både Umeå och Hamburg vill Stefan
bygga upp en egen forskargrupp. Han
har sneglat på SSMF:s Stora Anslag.
– Just nu är stipendiet från SSMF
avgörande för mig. Det betyder att jag
kan meritera mig och bli docent. Sedan
kommer jag att söka tjänster för att
kunna fortsätta forska.
– Det finns alldeles för många roliga
projekt som jag vill ägna mig åt.
NAMN: Stefan K. Nilsson
ÅLDER: 35 år
FAMILJ: Gift, 2 barn.
DOLD TALANG: Under Umeås
kulturhuvudstadsår arrangerade Stefan
ett event om Bröderna Landby, två
kraftkarlar och poeter från staden.
ARBETAR: Vid Umeå universitet och
Universitetskliniken i Hamburg,
Tyskland.
FORSKNINGSOMRÅDE: Hjärt- och
kärlsjukdomar.
FRITID: Träna på gymmet, vara med
familjen, fiska och bygga på sommarstugan fyra mil norr om Umeå.
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015
min drivkraft i forskningen.
FRÅN POLEN TILL SVERIGE
Det var en slump att det blev just
Sverige och smärtforskning för Katarzyna. I slutet av Mastersutbildningen
i Polen föreslog hennes handledare att
hon skulle delta i ett utbytesprogram
med Uppsala. Katarzyna ville gärna se
någonting annat och åkte norrut. Nu
har det gått sju år och hon planerar att
stanna kvar.
– Här finns bra möjligheter för forskning och framförallt finns det bra möjligheter till finansiering av forskningen.
KATARZYNA BLEV
SSMF-STIPENDIAT
Stipendiet från SSMF underlättar nästa
steg på vägen mot att bli en oberoende
forskare. Vid slutet av året ska Katarzyna
flytta från Uppsala till Karolinska institutet i Stockholm där hon kommer att
fortsätta inom smärtforskningen.
– Jag har alltid velat jobba med just
den forskargruppen. Det känns bra att
jag kan komma med mina egna pengar och även har finansiering för extra
utgifter som till exempel kurser och
konferenser. Det är mycket viktigt att
bygga upp ett nätverk för min framtida
karriär, påpekar Katarzyna.
Forskning är min passion, säger Katarzyna Rogoz, en av de unga forskare som Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) just utsett
till en av 2014 års stipendiater. Katarzyna tillägger: Att forska är ofta slitsamt men bra resultat ger en fantastisk adrenalinkick.
Katarzyna vill hjälpa människor
som lider av kronisk smärta
En femtedel av befolkningen i Sverige lever med kronisk smärta. Smärta som både påverkar den egna
livskvalitén och samhället. Katarzyna Rogoz har bestämt sig för att försöka hjälpa de som drabbas av
kronisk smärta till ett bättre liv.
– Akut smärta är nödvändig, den får
oss att reagera när vi bränner oss eller
när någonting är fel, förklarar Katarzyna
Rogoz som forskar vid institutionen för
neurobiologi vid Uppsala universitet.
För att förklara kedjereaktionen som
uppstår pekar hon på sin kropp. Först
på fingrarna, där man kan bränna sig.
Sedan hela vägen upp till hjärnan som
signalerar att man ska dra bort handen.
– Vid kronisk smärta fortsätter nervcellerna att signalera till hjärnan fastän
det saknas yttre stimuli.
SMÄRTA PÅ MOLEKYLNIVÅ
Tack vare ett stipendium från Svenska
Sällskapet för Medicinsk Forskning
(SSMF) kan Katarzyna Rogoz nu
fortsätta sin forskning på Karolinska
institutet. I sitt forskningsprojekt kommer hon att forska kring de molekylära
detaljerna bakom smärta.
Katarzyna är speciellt intresserad av
ledgångsreumatism som är en autoimmun sjukdom, en sjukdom där immunsystemet angriper den egna kroppen.
Sjukdomen leder ofta till kronisk smärta.
Tidigare studier har visat att en speciell typ av antikropp, så kallade autoantikroppar, förekommer hos patienter
även innan sjukdomen har brutit ut.
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015
Finns det ett samband till signaleringen
av smärta?
– Jag vill förstå hur immunsystemet
och nervsystemet interagerar och om
dessa autoantikroppar har någon betydelse i utvecklingen av kronisk smärta.
Om vi kan förstå vilka signalsubstanser och receptorer som är involverade
kan vi fokusera på dessa, både inom
behandlingen och inom utveckling av
nya läkemedel, påpekar hon.
Katarzyna Rogoz på sitt jobb på Akademiska
sjukhuset i Uppsala.
För att kunna göra det jobbar Katarzyna med möss där hon slår ut de gener
som kan vara av betydelse i reaktionskedjan. Sedan studerar hon hur mössen
reagerar på smärta och studerar deras
nervsystem i detalj.
SOM ETT GIGANTISKT PUSSEL
– Jag tror verkligen på grundforskningen, det jag får fram är små pusselbitar
av information som jag sedan lägger
ihop med annan forskning och större
pusselbitar som kommer från kliniken,
betonar Katarzyna.
Passionen att forska fram någonting
nytt blandas med livets allvar när hon
tänker på patienterna. Det ger fokus
bland alla små detaljer. Katarzyna
kommer speciellt ihåg ett tillfälle under
hennes tid som doktorand när projektet
gick lite trögt.
– På en fest berättade jag om min
forskning för en kille intill. Jag fick
då veta att han hade varit med om en
olycka och led av kronisk smärta sedan
dess. Han tyckte att min forskning lät
mycket intressant och pratade även
mycket varmt om smärtkliniken vid
Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vi
har ett samarbete med den kliniken på
institutionen för neurobiologi och helt
plötsligt kändes det som om min forskning kan göra skillnad.
– En femtedel av alla människor
lider av kronisk smärta. De finns mitt
bland oss och för mig har det blivit
viktigt att kunna hjälpa till, att vara
en del av en förändring. Det är nog
BYGGA UPP NÅGONTING NYTT
Efter tiden vid Karolinska institutet kan
Katarzyna tänka sig att forska utomlands
i några år. Det är speciellt Kanada som
lockar.
– Jag skulle vilja se ett av de stora
labben som har mycket pengar för
smärtforskning. Jag vill se hur det ser ut
och hur man bygger upp en sådan verksamhet, säger hon med lysande ögon.
Framtidsplanen är att etablera en
egen forskargrupp som fokuserar på
smärtforskning. Just det forskningsfältet
är fortfarande relativt litet i Sverige och
det finns ett utrymme att växa i. Men
viktigast av allt är ändå att hitta alla
pusselbitar.
– Forskning är min passion, det är
ofta slitsamt men bra resultat är en
adrenalinkick. Jag vet varför jag gör
detta – jag vill hjälpa patienter.
NAMN: Katarzyna Rogoz
ÅLDER: 29 år
FAMILJ: Pojkvän (som är sjukgymnast
– det blir en del diskussioner kring
smärta hemma).
DOLD TALANG: Spelade basketboll i
gymnasiet – tar fortfarande gärna fram
en boll och gör några mål, bara för att
känna att hon fortfarande kan.
ARBETAR: Nu på Uppsala universitet,
från årsskiftet som postdoktor vid
Institutionen för Fysiologi och Farmakologi på Karolinska Institutet.
FORSKNINGSOMRÅDE: Kronisk smärta
i reumatiska sjukdomar.
FRITID: Resor – vill besöka alla kontinenter. Favoritresmålet är Guatemala.
5
Nya SSMF-stipendiater 2014
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning har ända sedan starten 1919
prioriterat de unga forskarna. Tiden efter doktorsexamen är kritisk
– ä­ ldre, mer seniora forskare får ofta företräde till forskningsanslag.
CECILIA ANDERSSON
OLA ANDERSSON
ANNA BERGSTRÖM
Cecilia undersöker hur virusinfektioner påverkar utveckling
av astma och aktivering av
immunförsvaret hos barn.
Ökad kunskap om samspelet
mellan slemhinnans celler och
immunförsvaret kan leda till en
bättre behandling av astma.
Ola undersöker om en senare
avnavling av nyfödda barn
som har varit utsatta för
syrebrist, kan bidra till en ökad
överlevnad och bättre hälsa.
Han kommer att utföra sin
forskning i samarbete med
ett sjukhus i Nepal.
Anna vill öka kunskapen om
vilka åtgärder i hälso- och
sjukvården som förbättrar
hälsa och överlevnad hos
nyfödda. Genom att undersöka
stora befolkningsgrupper ska
hon svara på frågan ”varför vad
fungerar var”.
LUNDS UNIVERSITET
UPPSALA UNIVERSITET
UPPSALA UNIVERSITET
CHARLOTTE BJÖRKENSTAM
JOSÉ CABALLERO
JONATHAN CEDERNAES
Charlotte studerar självkänsla,
psykisk ohälsa och dödlighet
bland homo- och bisexuella
samt samkönade par. Hon ska
även göra en jämförande studie
mellan Sverige och Kalifornien
för att öka kunskapen om hälsan
och ohälsa.
José utforskar möjligheten att
bromsa utvecklingen av diabetes
typ 1 vid insjuknande genom att
behandla patienterna med sina
egna bindvävsstamceller tagna
från benmärgen. Förhoppningen
är att hitta en enkel och effektiv
behandlingsform.
Jonathan studerar hur en
rubbad dygnsrytm kan orsaka
hälsoproblem som diabetes och
neurodegenerativa sjukdomar.
Han kartlägger särskilt molekylära mekanismer genom vilka
störning av så kallade klockgener kan skada nervceller.
KAROLINSKA INSTITUTET
UPPSALA UNIVERSITET
GUSTAF CHRISTOFFERSSON
COSIMO DUCANI
Gustaf studerar hur immuncellerna angriper den egna kroppen
vid diabetes typ 1. Han kommer
att använda sig av en avancerad mikroskopisk teknik för att
synliggöra destruktionen av de
insulinproducerande cellerna i
bukspottkörteln.
Cosimo utvecklar en ny teknologi för att upptäcka exakt var och
hur muskelsjukdomen
Duchennes muskeldystrofi
uppstår. Förutom den ökade
kunskapen om sjukdomsutvecklingen kan resultaten bidra till
nya behandlingar.
UPPSALA UNIVERSITET
ANNA ERIKSSON
UPPSALA UNIVERSITET
Anna ska öka kunskaperna
om och förbättra behandlingen
av sjukdomen akut myeloisk
leukemi (AML), en typ av
blodcancer. Hon ska identifiera
nya ämnen som är effektiva
mot de cancerstamceller som
bidrar till utvecklingen av AML.
JENS GERTOW
KAROLINSKA INSTITUTET
Jens vill förstå hur influensa
A-virus påverkar dendritiska
celler som sätter igång kroppens
immunförsvar. Han studerar
vävnadsprover från friska givare
och infekterade patienter för att
undersöka dessa dendritiska
cellers funktion.
KAROLINSKA INSTITUTET
MEI FONG PANG
UPPSALA UNIVERSITET
PATRIK ENGSTRÖM
UMEÅ UNIVERSITET
Patrik utvecklar genetiska strategier för att studera hur den
intracellulära bakterien Rickettsia
orsakar sjukdom. Han kommer att
fokusera på hur Rickettsia infekterar sin värdcell. Förhoppningen
är att kunna bidra till utvecklingen av nya antibiotika.
TOMAS FRIMAN
KAROLINSKA INSTITUTET
KAROLINSKA INSTITUTET
Mei studerar betydelsen av så
kallad vävnadsstyvhet, som
kan uppstå i tumörens mikromiljö, för cancerstamcellernas
beteende. Målsättningen är att
identifiera proteiner som reglerar cancerstamceller genom att
påverka vävnadens styvhet.
Tomas undersöker hur så kallad
cellpolaritet gör att olika delar
av cellen har olika funktioner
och påverkar utvecklingen av
invasiva tumörer. Han är särskilt
intresserad av att veta hur
förändringar i proteiner AmotL2
påverkar tumörbildning.
LARS HAGANDER
CAROLINA HAGBERG
Lars vill förbättra utvecklingsländers hälso-och sjukvårdssystem för kirurgi, anestesi
och obstetrik. Han kommer att
fokusera på den globala bristen
på kirurgisk hälso-och sjukvårdspersonal, samt på gravida
kvinnors begränsade tillgång till
akut sjukvård.
Carolina undersöker en nyupptäckt typ av fettceller som är
av betydelse för fettvävnadens
funktion och förnyelseförmåga.
Den nya kunskapen kommer att
bidra till en ökad förståelse av
utvecklingen av övervikt och
dess följdsjukdomar.
LUNDS UNIVERSITET
KAROLINSKA INSTITUTET
JENNY JOHANSSON
PERISIC LJUBICA
CAROLYN MARKS
LUNDS UNIVERSITET
KAROLINSKA INSTITUTET
KAROLINSKA INSTITUTET
Jenny undersöker i detalj hur
viktigt nervsystemet är för
bildningen av fungerande
insulinproducerande celler i
bukspottkörteln. Hon vill veta
vilka gener som är inblandade
för att öka förståelsen för hur
diabetes typ 2 utvecklas.
Perisic analyserar prover från
patienter som har opererats för
halspulsåderförträngning. Hon
vill hitta de processer och molekyler som orsakar instabilitet
i åderförkalkningsplack och kan
orsaka hjärtinfarkt och stroke.
Carolyn kartlägger vilken roll så
kallade DUB-enzymer har i den
friska och sjuka hjärnan. Avsikten är att kunna utveckla nya
läkemedel genom att identifiera
hämmare eller aktivatorer av
dessa enzymer.
NIKLAS MEJHERT
FATIMA MEMIC
JESSICA MWINYI
Niklas identifierar mekanismer
som reglerar produktion och
lagring av fett och studerar hur
denna process kan leda till rubbad vävnadsfunktion (så kallad
lipotoxicitet). Han kommer
särskilt att studera lipotoxicitet
vid fetma och typ 2 diabetes.
Fatima forskar om hur de
enteriska nervcellerna, som
kontrollerar tarmrörelserna,
sekretionen och blodflödet i
mag- och tarmkanalen, bildas
och organiserar sig till nätverk.
Kunskapen har betydelse för
framtida behandling av tarmsjukdomar.
KAROLINSKA INSTITUTET
6
­Samtidigt är det ofta unga, oberoende forskare som står bakom stora
medicinska genombrott. Här är årets mottagare av SSMF:s tvååriga
hel- och halvtidsstipendier för postdoktorala studier för docentkompetens.
KAROLINSKA INSTITUTET
UPPSALA UNIVERSITET
Jessica undersöker hur interaktionen mellan gallsyror påverkar
omsättningen av fett och glukos
i kroppen. De nyupptäckta
mekanismerna kan användas för
riskbedömning och uppföljning
av patienter med fetma och
diabetes.
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015
DARIUSH NESHELI
SANDRA NILSSON
STEFAN NILSSON
Dariush undersöker sambandet
mellan kontakt med djur och
utveckling av cancer i matstrupen. Han kommer att använda
modern sekvenseringsteknologi
för att identifiera virus i den
subgrupp som smittar mellan
djur och människa.
KAROLINSKA INSTITUTET
UMEÅ UNIVERSITET
Sandra vill bidra till att utrota
malaria genom att studera vilka
molekylära faktorer som möjliggör att malariaparasiter kan
mogna i människans benmärg
innan den återvänder till blodet
och därifrån kan tas upp av
myggor.
Stefan utvecklar en mikroskopisk teknik för att synliggöra
fettupptaget i hjärtat. Med
hjälp av nanopartiklar kommer
han att reda ut vilka mekanismer som bidrar till hjärtats
fettupptag hos friska och sjuka
individer.
KATARZYNA ROGOZ
MARIE RUBÉR
ROLAND SCHMITT
Katarzyna studerar de sjukdomsmekanismer som orsakar smärta
hos reumatiker. Hon kommer
att undersöka betydelsen av så
kallade autoantikroppar som
är vanliga hos patienter med
reumatism även innan sjukdomen
har upptäckts.
Maria studerar hur beståndsdelar i mannens sperma kan
påverka immunförsvaret i
kvinnans livmoderslemhinna
vid befruktning. Därmed vill
hon förbättra diagnostiken och
behandlingsutfallet vid provrörsbefruktning.
GABRIELA SPULBER
MARTIN THELIN
JENNY THEORELL-HAGLÖW
Martin har utvecklat ett implantat som fångar in de celler
i immunförsvaret som förstör
bukspottkörtelns insulinproducerande celler vid diabetes typ 1.
Analys av dessa celler och deras
verkan kan leda till nya behandlingar för att hindra uppkomst av
diabetes.
Jenny vill veta hur skiftarbete
påverkar risken för hjärt
kärlsjukdom och om detta kan
påverkas. Därför undersöker hon
om tidiga markörer för hjärtkärlsjukdom ökar under simulerat
skiftarbete och om en högproteindiet kan ge en skyddande
effekt.
KAROLINSKA INSTITUTET
KAROLINSKA INSTITUTET
KAROLINSKA INSTITUTET
Gabriela utreder sambandet
mellan kärlskador och Alzheimers sjukdom i dess olika
stadier. Hon använder sig av
magnetkamerateknik för att
visualisera kärlfunktion och
förändringar i hjärnan. Syftet
är att förbättra diagnostiken av
Alzheimers sjukdom.
LINKÖPINGS UNIVERSITET
LUNDS UNIVERSITET
KATARINA TIKLOVA
MUNENDER VODNALA
Katarina vill förstå hur de nervceller som producera dopamin
mognar och utvecklas till olika
subtyper. En större kunskap om
dessa subtyper behövs för att
utveckla så kallad cellterapi vid
till exempel Parkinsons sjukdom.
Munender vill förbättra stamcellsbaserade terapier och
möjligheten att tillverka organ
för transplantation. Han kommer
att studera hur DNA:t från en
utvecklad cell kan omprogrammeras till att ge upphov till andra
celltyper.
KAROLINSKA INSTITUTET
UMEÅ UNIVERSITET
JOHANNA WANNGREN
PAULINA WANROOIJ
Johanna vill veta om läkemedel
som riktas mot proteinet BACE1
fungerar i behandlingen av
patienter med Alzheimers
sjukdom. Hon undersöker även
potentiella bieffekter av dessa
medel som kan påverka nervcellernas utveckling och formering.
Paulina studerar hur förändringar
och skador i den mitokondriella
arvsmassan kan orsaka olika
genetiska sjukdomar. Hon är särskilt intresserad av att identifiera
de mekanismer som normalt
upptäcker och reparerar dessa
skador.
KAROLINSKA INSTITUTET
UMEÅ UNIVERSITET
LUNDS UNIVERSITET
Roland kartlägger hur vissa
mutationer kan leda till utveckling av en ärftlig njursjukdom,
renalt Fanconi syndrom (FS).
En ökad kunskap kan även bidra
till en förbättrad förståelse
för mekanismer bakom andra
njursjukdomar.
UPPSALA UNIVERSITET
TOMAS WALDÉN
UPPSALA UNIVERSITET
Tomas vill med hjälp av molekylära analyser förstå hur
aktiviteten av en viss typ av
fettceller påverkas av tarmbakteriefloran eller ett kirurgiskt
begränsat matintag. Förhoppningen är att kunna utveckla nya
behandlingar för fetma och
diabetes.
Vill du veta mer om årets SSMFstipendiater, SSMF–forskare och
mottagarna av SSMF:s Stora Anslag
(se sidan 15) Gå då in på vår
hemsida: ssmf.se.
Nya SSMF-forskare 2014
För tidigare SSMF-stipendiater som presterat extra berömvärda forskningsresultat och ofta är på väg att etablera egna forskargrupper är SSMF:s
forskartjänster ett värdefullt nästa steg. Svenska Sällskapet för Medicinsk
VAIBHAV AGARWAL
HENRIK AHLENIUS
Vaibhav studerar viktiga molekylära mekanismer för interaktionen mellan pneumokocker,
som orsakar luftvägsinfektioner,
och den drabbade individens
immunsystem. Målet är att utveckla nya diagnostiska metoder
och behandlingar.
Henrik utvecklar nya metoder
för att studera åldrande och
neurodegenerativa sjukdomar
som Alzheimers sjukdom. Han
använder sig av stamceller som
kan utvecklas till nervceller och
där han kan styra gener som är
inblandade i åldrande.
ÅSA JOHANSSON
PETTER LJUNGMAN
Åsa studerar hur arvsmassan påverkar vår hälsa samt hur miljöfaktorer förändrar arvsmassan.
Hon studerar särskild så kallade
epigenetiska förändringar som
kan uppkomma på grund av
olika faktorer som till exempel
rökning, svält och sömnbrist.
Petter undersöker sambandet
mellan förekomsten av luftföroreningar och förmaksflimmer i
hjärtat. Han jämför luftföroreningshalter innan uppkomsten
av förmaksflimmer som registreras med apparater som fångar
upp EKG via tummarna.
LUNDS UNIVERSITET
UPPSALA UNIVERSITET
Forskning ser dessa forskartjänster som ett viktigt sätt att
säkerställa att begåvade forskare inte tvingas ge upp på grund av
anslagsbrist. Här är årets mottagare av dessa treåriga tjänster.
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015
LUNDS UNIVERSITET
KAROLINSKA INSTITUTET
JANA DE BONIFACE
KAROLINSKA INSTITUTET
Jana vill förbättra möjligheterna
att upptäcka och behandla bröstcancer. Hon kommer att undersöka den medicinska nyttan av borttagning av närliggande lymfknutor
och om immuncellernas utseende
och funktion i knutorna kan användas i diagnostiskt syfte.
HELIN VAKIFAMETOGLU
NORBERG
KAROLINSKA INSTITUTET
Helin utvecklar nya strategier för
en förbättrad cellgiftsbehandling genom att studera autofagi.
Denna process reglerar omsättning av proteiner och organeller
i cancercellerna och bidrar till
tumörtillväxt och resistens mot
cellgiftsbehandling och strålning.
7
SSMF har i snart hundra år
när många stora svenska medici
1942
1923
1903
1931
The Svedberg utvecklar
Ulf von Euler upptäcker substans P,
ultracentrifugen för mätning en neurotransmittor.
av stora molekylers vikt.
Svante Arrhenius får Nobelpris för disassociationsteorin. En kemisk upptäckt med
stor betydelse också inom medicin.
1914
Yngve Zotterman,
framstående
neurofysiolog,
genomför undersökningar av energiförbrukning och
ämnesomsättning hos skogshuggare
– första forskningen kring grovarbete.
1900
I början av 1900-talet
upptäcker Salomon Eberhard
Henschen dyskalkyli, oförmåga
att räkna.
1911
SYDSVENSKA MEDICINHISTORISKA SÄLLSKAPET
Robert Bárány får Nobelpris för sin forskning kring
balansorganen – sitter i ryskt krigsfångeläger och kan
hämta priset först 1916. Återförenas med sin familj i
Sverige och gör här, liksom sönerna Ernst och Franz,
framgångsrik forskarkarriär.
1943
Fritiof Sjöstrand,
svensk pionjär för användning av
elektronmikroskop i cellbiologi,
tar fram första högupplösta
närbilderna på mitokondrierna,
cellernas energifabrik.
Under 30-talet upptäcker Ulf von Euler och
Göran Liljestrand den s.k. Euler- Liljestrand mekanismen, en reflex som styr blodflödet
till lungorna.
1919
1935 Erik Jorpes publicerar banbrytande resultat om
heparinets effekt på blodkoagulationen vilket året därpå
resulterar i att heparin lanseras
som läkemedel mot blodproppssjukdomar.
John Reenstierna, en av våra framstående
venerologer, upptäcker ett serum mot
könssjukdomen mjuk schanker.
FOTO: LENNART NILSSON/TT
Allvar Gullstrand får Nobelpris i medicin för forskning
om ögats dioptrik.
1922
Robin Fåhraeus upptäcker
Gösta Forsell upptäcker att
cancerpatienter kan behandlas blodsänkans betydelse
med röntgenstrålning.
1900
Herbert Olivecrona, svensk pionjär
inom neurokirurgi, genomför den första operationen i Sverige på en patient
med hjärntumör. Totalt genomförde
Olivecrona över 8000 operationer.
1910
Sverige i början av 1900-talet var ett land där
difteri och andra smittsamma sjukdomar skördade tusentals offer. Epidemisjukhusen var fullbelagda
och bristen på botemedel
mot infektionssjukdomar
var stor. Den medicinska utbildningen prioriterade behovet av läkare och forskningen
var satt på undantag.
Sverige var dessutom smit- 1919
Sällskapet för Medicinsk
tat av ekonomisk depression Svenska
Forskning (SSMF) bildas för
att vitalisera svensk medicinsk
i första världskrigets spår.
forskning
8
Hans von Euler
får Nobelpris för
upptäckten av enzymer verksamma
vid jäsning av
sockerarter.
1938
Nanna Svartz, framstående
forskare om reumatiska sjukdomar, blir Sveriges första
kvinnliga professor i medicin.
1920
1930
Herbert Olivecrona och Einar
Hammarsten är
bland de första
som får ”understödsmedel ” från
SSMF. Bland
Herbert
övriga mottagare Olivercrona
under 20-talet
märks bl.a. Gunnar
Blix, Axel Höjer,
Robin Fåhraeus,
Einar Hammarsten
Sven Ingvar, John
Reenstierna, Yngve
Zotterman och
SE Henschen.
Clarence Crafoord får stöd
från SSMF både
1929 och 1930.
Under 30-talet
får även många
andra, senare
namnkunniga Clarence Crafoord
forskare stöd, bl.a. Nils Alwall,
Ernst Bárány, Erik Jorpes och
Torgny Sjöstrand.
Nils Alwalls artificella njure
används första gången för
dialys på en människa. Uppfinningen lade så småningom
grunden till läkemedelsföretaget Gambro.
Göran Liljestrand och Rune
Elmqvist beviljas ett gemensamt anslag från SSMF.
Ernst Bárány får flera nya
anslag för sin forskning.
Göran Liljestrand
Ernst Bárány
Salomon Eberhard
Henschen
1948
Lars Leksell uppfinner den första
stereotaktiska
utrustningen för
”strålkirurgi”
1940
SYDSVENSKA MEDICINHISTORISKA
SÄLLSKAPET
1915
1945
Clarence Crafoord genomför den första lyckade större hjärtoperationen.
1946
1929
FOTO: OWE SJÖBLOM OS/TT
1908
1932
Hugo Theorell lyckas
isolera myoglobinkristaller.
Erik Jorpes
Rune Elmqvist
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015
varit med på ett litet hörn
inforskare startat sina karriärer
FOTO: PER LINDSTR
ÖM
1981
Torsten Wiesel får Nobelpris för upptäckten
av hur synintryck behandlas i hjärnbarken.
1955
1972
Bengt Samuelsson
upptäcker betydelsen
1964
av endoperoxider
för bildning av
Curt Franksson, den svenska
prostaglandiner.
transplantationskirurgins fader,
utför Sveriges första njurtransplantation.
Hans G Boman beskriver hur insekter
försvarar sig mot bakterieinfektioner med
hjälp av peptider. Senare visas det sig att
samma system finns hos människan.
2000
FOTO: ULF SIRBORN
FOTO: TT
1958
Ulf von Euler får Nobelpris för
upptäckten av noradrenalin.
1965
Första pacemakern opereras
in efter långt samarbete mellan läkaren/uppfinnaren
Rune Elmqvist och hjärtkirurgen Åke Senning.
1960
FOTO: CLAES LÖFGREN/TT
1955 får
Torsten
Wiesel
SSMFbidrag
för ”en
undersökning över Torsten Wiesel
experimentell epilepsi”. Åren
efter får Birger och Margareta
Blombäck bidrag till sitt projekt om ”fibrinogenus och dess
omvandling
till fibrin”.
Även Peter
Reichard
och Lennart
Philipsson
finns bland
1950-talets
Birger och Margareta
Blombäck
mottagare
av stöd från SSMF.
Flera SSMFstipendiater
gör senare i
sina liv värdefulla insatser
inom SSMF.
Hugo Theorell
Hugo Theorell
var SSMF-ordförande 1956-1968 och Börje
Uvnäs 1969-2000. Även dagens
ordförande Göran Magnusson var
en gång SSMFstipendiat.
Hugo Theorell
var vetenskaplig sekreterare i
SSMF 1941-50
och efterträddes
av Göran Liljestrand och sedan
Sune Rosell, alla Börje Uvnäs
tidigt stödda av SSMF.
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015
1977
Tomas Hökfelt finner att de
flesta neuroner innehåller flera
olika neurotransmittorer, varav
många är korta proteiner.
1970
FOTO: LENNART NILSSON
1950
Lars Leksell, professor i neurokirurgi, opererar
med världens första strålkniv för behandling
av hjärntumörer.
DRACKE.
Sune Bergström isolerar
prostaglandiner från får.
Lars Terenius och hans team visar
att små peptider som produceras i
hjärnan kan bindas till särskilda
receptorer och framkalla samma
effekt som opiater (t.ex. morfin).
FOTO: CHRISTO
FER
1970
1957
FOTO: LENNART NILSSON/TT
Koagulationsforskarna Birger och
Margareta Blombäck renar fram
fibrinogen och Faktor VIII vilket
gjorde det möjligt att operera
blödarsjuka.
2000
FOTO: JAQUES BRINON/
AP/T T
1975
1958
Kerstin Hall gör de första kliniska försöken
med tillväxthormon på barn och isolerar
tillväxtfaktorn IGF.
Arvid Carlsson
får Nobelpris för
sina upptäckter
rörande signalsubstanser i
nervsystemet.
2003
1982
Bengt Samuelsson och Sune
Bergström får Nobelpris för
upptäckten av prostaglandiner.
1980
FOTO: OLLE WESTER
/TT
SON
FOTO: LENNART NILS
/TT
1965
FOTO: ULF SIRBORN
Hugo Theorell får Nobelpris
för studier av oxiderande
enzymer.
FOTO: JAN COLLSIÖ
Ö/
/TT
TT
1961
Peter Reichard
upptäcker ett
enzym som deltar
i uppbyggnaden
av DNA.
När mikrobiologen och genforskaren Lennart Philipson
får Erik K Fernströms Nordiska
Pris är det ”för pionjärinsatser inom virologi, särskilt vad
gäller virusreceptorer, viral
replikation och bildandet av
mRNA genom splicing”.
1990
I intervjun på sidan 13 här i Forskarnas Nyheter säger den framgångsrike hjärt-/kärlforskaren Erik Ingelsson:
”Det stipendium som jag fick från Svenska Sällskapet för Medicinsk
Forskning (SSMF) var viktigt. Det gav mig en tidig karriärskjuts, både
i form av finansiering och som en fin merit att visa upp.”
Generationer av framgångsrika forskare har känt likadant – ett stöd
från SSMF är en viktig uppmuntran , kanske till och med en förutsättning, för en ung lovande forskare att komma vidare med sin forskning.
I kommande årgångar av Forskarnas Nyheter hoppas vi kunna berätta hur nya generationer SSMF-stödda forskare gjort nya avgörande
medicinska genombrott.
Men för det behövs inte bara nyfikna, hårt satsande forskare utan
också generösa givare som stödjer deras forskning – läs mer på tidningens baksida hur du kan bidra till forskningens framsteg.
9
Rätt projekt blev en biljett till Paris
i USA för att komplettera utbildningen
med kurser i biokemi och cellbiologi.
Det var under den tiden hennes passion
för cancerforskning väcktes.
– Jag gillar kombinationen av grundforskning och forskning som omsätter
’’
Det är kul att ha
kvinnliga förebilder
inom vetenskapen
’’
med vad vi håller på med och det går
alltid att fråga någon eller be om hjälp,
säger Åsa.
Dessutom tycker hon om den internationella miljön och att det finns en dialog
mellan olika ämnesområden. Dörren
till forskargruppens chef är alltid öppen
och alla är välkomna med egna förslag.
Så vill Åsa också arbeta, om och när hon
blir gruppledare i framtiden. Åsa har en
kvinnlig chef, något som är vanligt vid
Institut Curie.
grundforskning till behandling. Mitt
projekt handlar både om att få fram
grundläggande kunskap om hur skadat
DNA repareras och om hur man med
hjälp av biomarkörer kan förbättra
cancerbehandlingen.
Inom cancerforskningen kan en biomarkör till exempel vara en gen eller ett
protein som talar om hur långt gången
en tumör är. Markören ska vara lätt att
detektera och informationen kan sedan
användas för att välja eller anpassa
behandlingsmetod. Åsas nuvarande
forskningsprojekt går ut på att studera
genetiska förändringar i bröstcancergenen BRCA2 med målet att hitta en eller
flera biomarkörer.
– Det skulle vara av värde inom diagnostiken och behandlingen, säger Åsa.
– Det är lite jobbigt att komma till ett ställe där man inte kan språket. Men jag är glad att jag
inte blev avskräckt, parisarna är mycket bättre än sitt rykte, säger Åsa om flytten till Paris.
Åsa Ehlén var egentligen inställd på att forska en tid i USA efter sin
doktorsexamen. Men när hon hittade det perfekta forskningsprojektet vid Institut Curie i Paris var saken klar.
– Vad fint med vattnet, säger Åsa och
slår sig ner på en av de många uteserveringarna i Paris en söndagkväll.
Förutom fontänen porlar konversationer på franska och underhållning
erbjuds i form av ett dragspel. Trafiken
bidrar till ljudbilden.
– Vattnet är en av de saker som jag
saknar mest från Skåne, jag upptäckte
först när jag hade flyttat hit hur mycket
jag uppskattar närheten till havet.
chef och dessutom är det såklart en bekräftelse på min förmåga som forskare
att ha fått ett eget anslag. Tre år behövs
när man ska starta upp ett nytt projekt
på ett nytt ställe, påpekar Åsa.
FASCINATION FÖR CANCER
Efter grundutbildningen som civilingenjör i kemi vid Lunds Tekniska Högskola tillbringade Åsa ett år i San Diego
PARIS ISTÄLLET FÖR USA
Det är mer än två år sedan Åsa flyttade
till Paris. Hon disputerade vid Lunds
universitet och var inställd på att forska
vidare i USA. Men en annons för ett
projekt vid Institut Curie i Paris fångade hennes uppmärksamhet.
– Projektet kändes helt rätt. Att det
blev just Paris och Institut Curie var mer
någonting som följde med på köpet.
Åsa fick först ett stipendium från
Tegger-stiftelsen i ett år, sedan kunde
hon förlänga vistelsen med två år med
hjälp av forskningsmedel från SSMF.
– Det är väldigt bra att ha egna peng- Marie och Pierre Curie – kan en miljö vara
ar, jag är finansiellt oberoende av min
mer inspirerande för en medicinforskare?
10
FORSKNING FÖRST, FRITID SEN
Åsa trivs bra i Paris, hon är själv lite
förvånad över att hon gillar att bo i
en storstad. Det är alltid mycket som
händer och det känns skönt att utbudet
finns där när hon någon gång kan slita
sig från labbarbetet eller får besök. Den
del av Institut Curie, där Åsa tillbringar dagarna, ligger en bra bit utanför
staden. Resan med regionaltåget tar 45
minuter – om det inte är strejk, vilket
det ju är då och då i Frankrike.
– Här är det tyst, det är bra luft –
till skillnad från i Paris och på tåget,
säger Åsa när hon sitter på en bänk
utanför labbet.
Det har blivit måndag och hon har
precis satt igång veckans experiment.
Hennes cellkulturer får för det mesta
bestämma över hennes tid. Hon jobbar
nästan alltid sena kvällar och det är
inte ovanligt att hon åker till labbet på
helgen också.
– Jag är i första hand här för att
forska. Jag har begränsad tid på mig
att åstadkomma någonting och vill
verkligen utnyttja den på bästa sätt. Att
få resultat som går att publicera är ett
viktigt steg för den framtida karriären.
INSPIRATION FRÅN CURIE
Vad som väntar efter Institut Curie vet
Åsa inte än. SSMF:s Stora Anslag lockar
för att kunna starta en egen forskargrupp
i Sverige. Lunds universitet ligger närmast till hands men det är inte uteslutet
att det blir något annat svenskt lärosäte.
Oavsett var Åsa kommer att hamna så
kommer hon att ta med sig värdefulla
lärdomar från Institut Curie.
– Främst gillar jag att alla i forskargruppen jobbar mot ett gemensamt mål.
Vi har våra egna projekt, men är öppna
Åsas projekt sträcker sig från biokemi och
teknikutveckling till klinisk anknytning.
– Det finns många unga kvinnor i
ledande positioner och det sporrar lite.
Det är kul att ha kvinnliga förebilder
inom vetenskapen, säger hon.
I Åsas korridor hänger ett svartvitt
fotografi på en allvarlig Marie Curie. Hon
ägnade sitt liv åt forskning, belönades med
två Nobelpris och grundade Institut Curie.
– Hon var en stark och intelligent
kvinna. Ibland när jag är stressad eller
när experimenten inte går så bra tänker
jag på henne. Hon är så inspirerande.
NAMN: Åsa Ehlén
ÅLDER: 36 år
FAMILJ: Singel (föräldrar, syster och
nyfött syskonbarn i Skåne).
DOLD TALANG: Har alltid simmat och
trivs som fisken i vattnet i simbassängen nära labbet.
ARBETAR: Postdoktor vid Institut
Curie, Paris-Orsay.
FORSKNINGSOMRÅDE: Biomarkörer
för ärftlig bröstcancer.
FRITID: Dansar salsa och umgås
med vänner.
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015
kriptionsfaktorer är proteiner som
styr vilka gener som är aktiva i cellen.
Munender tror att det även kan finnas
fler än dessa fyra faktorer som bidrar
till specificitet och effektivitet och vill
hitta dessa.
’’
OLA RESER TILL
BARN I NEPAL
För mig är det
en dröm som går i
uppfyllelse
Nu i dagarna flyttar Munender Vodnala in i Nobelpristagaren John Gurdons labb i
Cambridge – men han hoppas återvända till Umeå efter perioden där.
Munender ska forska
hos Nobelpristagare
När John Gurdon och Shima Yamanaka 2012 fick Nobelpriset för
att ha upptäckt hur man omprogrammerar utvecklade celler till
stamceller, bestämde sig Munender Vodnala: De forskarna ville
han jobba med.
– Jag skrev ett brev till Gurdon och
frågade om jag kunde få bli postdoktoral forskare i hans grupp. Till min stora
glädje sa han ja, berättar Munender.
Munender sökte sedan ett stipendium från SSMF för att finansiera
vistelsen hos den internationella forskarstjärnan. Även det gick i lås och nu
i dagarna reser han till Cambridge.
Det känns lite nervöst, han tar familjen med sig och har många funderingar över hur livet kommer att bli för
’’
– Förhoppningsvis hittar jag någonting som jag kan fortsätta att undersöka när jag sedan etablerar min egen
forskargrupp i Sverige, säger han.
Munender kommer ursprungligen
från Hyderabad i södra Indien men
vill återvända till Umeå universitet efter tiden i Cambridge. Han uppskattar
lugnet och naturen i Umeå och trivs
bra vid universitetet där det finns en
bra blandning av olika olika ämnesområden och forskningsfält.
– Jag tror att jag kan etablera en
egen nisch inom stamcellsforskningen
genom min kunskap om omprogrammering av celler från Gurdons labb,
spekulerar Munender.
UTOMLANDS MEN ÄNDÅ EUROPA
Munender är medveten om att det är
bra och många gånger nödvändigt att
flytta på sig inom forskningen. För
honom och familjen känns det bra att
stanna i Europa, andrahandsvalet hade
varit USA.
Nyblivne SSMF-stipendiaten Ola Andersson
ska forska i Nepal kring vården av nyfödda barn.
Varför just Nepal?
– Jag har tidigare visat att en senare
avnavling efter förlossning gynnar
spädbarns hälsa. Nu vill jag undersöka
om en senare avnavling hjälper barn,
som varit utsatta för syrebrist under
förlossningen, att överleva och må bra.
Ju fler fall, desto bättre för mitt projekt.
Och då är sjukhuset där jag ska vara i
Nepal perfekt – här föds väldigt många
barn. Här kan dessutom jag och mina
kollegor hjälpa till och göra skillnad där
det behövs som allra mest.
Hur går senare avnavling till i praktiken?
– Man ger barnet konstgjord andning
i några minuter innan det avnavlas och
tas till neonatal vård. Då går barnet inte
miste om blodet som finns i navelsträngen och moderkakan. I blodet
finns bland annat syre, socker och röda
blodkroppar som kan hjälpa barnet att
återhämta sig.
hans fru och hans son. För egen del är
han övertygad om att han valde rätt.
– Gurdon verkar vara en jordnära
och trevlig forskare och forskningsområdet är precis det jag vill hålla på med.
Hur länge ska du vara i Nepal?
– Tanken var att jag och familjen skulle
flytta dit i ett halvår. Men skolavgiften
för mina tre barn skulle bli alltför dyr,
så nu åker jag dit själv flera gånger om
året och tar hjälp av en blivande doktorand som också åker ner. Samarbetspartners på plats samordnar studien.
EGNA FYND ATT TA HEM
I sitt forskningsprojekt ska Munender
studera omprogrammering av celler
mer i detalj. Fyra så kallade transkriptionsfaktorer räcker i princip för
själva omprogrammeringen. Trans-
Vad gör du efter tiden som postdoktor?
– Jag vill fortsätta att hjälpa barn genom
min forskning. Många gånger förlitar vi
oss på gammal kunskap i stället för att
pröva nya vägar. Det i sin tur kräver bra
finansiering – där är SSMF en bra hjälp
på vägen.
– Det är viktigt att gilla projektet och
forskningsfältet. Då är det lätt att
lägga ner det arbete som forskningen
kräver. För mig är det en dröm som
går i uppfyllelse.
SSMF-forskare importerar allt mer kunskap
”SSMF-filialen”. New York och Kalifornien är andra populära resmål.
Andra väljer att stanna i Europa, till exempel Åsa Ehlén och Munender Vodnala
lands för att inspireras av nya forsknings- som porträtteras här intill.
De som inte är rädda för att ha långt
miljöer och projekt – och kanske ta med
hem forskar i Australien, Nya Zeeland,
sig spännande forskningsresultat hem.
Kanada, Japan…
USA ÄR STÖRST
En titt i SSMF:s arkiv visar att USA har FÖR FORSKNINGENS SKULL
Den gemensamma faktorn för valet av
varit och är populärast. Boston är rena
Många av SSMF:s stipendiater passar på att forska utomlands efter att de har disputerat. Resultatet blir en import av nya intryck,
nya kontakter och framförallt ny kunskap.
För att etablera en egen forskningsverksamhet i Sverige är det viktigt att visa att
man är självständig och har egna idéer
som kan resultera i ny kunskap som för
medicinsk forskning framåt.
Efter doktorsexamen väljer många
postdoktorer att forska några år utom-
Henrik Ahlenius,
Stanford University, USA
Cecilia Andersson,
Imperial College London,
Storbritannien
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015
Charlotte Björkenstam, Mei Fong Pang,
University of California, Princeton University,
USA
USA
Roland Schmitt,
Universität Regensburg,
Tyskland
Martin Thelin,
Harvard Medical School,
Boston, USA
resmål är forskningen.
Stipendiaterna väljer den forskningsgrupp/det universitet som passar dem
bäst. Var i världen det råkar vara är inte
så viktigt.
Väl på plats gör de det som SSMF-stipendiater brukar vara kända för: att forska hårt, få nya kunskaper och etablera
kontakter. Med sig i resväskan hem har
de ofta det som krävs för att bli en ny
stjärna på forskningshimlen.
Jenny Theorell-Haglöw, Johanna Wanngren,
University of Sydney,
Technische Universität
Australien
München, Tyskland
11
NÄSTA STEG: EGEN
FORSKARGRUPP
Det är inte lätt att få Michael
Hultström att sluta prata om sin
forskning men den här gången är
det inte själva forskningen som är
ämnet – utan formerna för den.
Michael står just inför nästa steg i
karriären: Att bilda en egen grupp.
– Just nu känns det som om allting
fallit på plats. Jag ska registrera två
doktorander, berättar han entusiastiskt. Doktoranderna har tidigare
gjort mindre forskningsprojekt hos
honom och passar bra in i gruppen.
En av Michaels kollegor gav honom rådet att dessutom anställa en
postdoktor.
– Jag tyckte det var en bra idé, jag
kommer att vara i kliniken i perioder
och då är det bra att ha en mer erfaren forskare på plats. Det är viktigt
att alla kan hjälpa varandra. Projekten
går in i varandra, vissa försök kräver
mycket jobb och många händer, då är
det en styrka att vara flera.
– En grupp på fyra personer känns
lagom nu, jag vill kunna hålla mig à
jour med allas projekt.
Michael Hultström är en av de första mottagarna av nyinrättade SSMF:s Stora Anslag. Läs mer på sidan 15 om SSMF:s Stora Anslag!
För att rädda liv vid olyckor
riskerar njurarna själva att dö
En korridor på Akademiska sjukhuset
i Uppsala. Det är här de allra svårast
skadade i hela Mellansverige hamnar,
utrullade ur ambulanser och helikoptrar.
Olyckor. Trauman. Människor som
svävar mellan liv och död.
Sjukvården är i dag bra på att rädda
flera vitala organ. Ett hjärta kan få
nitroglycerin, en hjärna kan sövas ned.
Däremot vet vi väldigt lite om är hur
man räddar de organ som kan drabbas
värst vid stora blödningar – njurarna.
NJURARNAS SVÅRA UPPGIFT
Läkaren och forskaren Michael Hultström, med intensivt nyfiken blick,
gestikulerar med händerna när han
förklarar.
– I krislägen kompenserar kroppen.
Hjärnan och hjärtat prioriteras. Kvar
lämnas njurarna som får en omöjlig
uppgift. De får order att spara vätska
samtidigt som de blir tillsagda att jobba
dubbelt så hårt som möjligt. Det blir
ohållbart.
Redan under normala omständigheter arbetar njurarna mycket hårt.
Njurarna filtrerar svindlande 200 liter
vätska om dagen. När njurarna vid
trauma måste jobba ännu hårdare så
kan allt det andra livräddningsarbetet
bli förgäves. Tre av fyra som drabbas av
akut njursvikt avlider.
SSMF:S VIKTIGA ROLL
Tack var ett nytt stort anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning
(SSMF) kan Michael Hultström de
närmaste fyra åren fördjupa ansträngSVÅR NÖT ATT KNÄCKA
ningarna att ta fram ett läkemedel som
– Vi måste få njurarna att tagga ner
vid akuta njurskador kan öka blodflödet
och få dem att spara på krafterna vid
till njurarna. Och därmed rädda liv.
blödningschock, säger Michael.
Många av de skadade skulle kunna
– Det är det som jag arbetar med att
räddas
och ha långa liv framför sig om
försöka lösa.
vi
hade
bättre kunskaper om hur njuFörst ser det ut som Michael Hultrarna
fungerar.
ström har en T-shirt med Hello Kitty,
Inom sjukvårdsstatistik talar man
den japanska tecknade figuren. Men
om
QALY, ”quality-adjusted life years”,
tittar man närmare ser man vad det
kvalitetsjusterade
levnadsår, ett mått
står: Hello Kidney.
med
vilket
man
ur
ett samhällsekono– Jag fick den av min sambo som
miskt
perspektiv
kan
väga olika medihittade den på nätet. Inför en fest becinska
insatser
mot
varandra.
ställde alla kollegor likadana.
’’
Vi måste få
njurarna att tagga
ner och spara
på krafterna vid
blödningschock. 12
’’
MÅNGA QUALY I POTTEN
Ett år i full hälsa motsvarar 1 QALY.
Unga som vid akut njursvikt kan räddas
från att dö eller bli invalidiserade innebär många QALY.
Michael Hultströms dagar och
kvällar i laboratoriet är långa men han
klagar inte. Det är detta han brinner
för. När han i sin Hello Kidney-tröja
står med ögat i mikroskopet vet han att
många, många QALY ligger i potten.
MER PENGAR
OCH STÖRRE NÄTVERK
En av Michaels främsta uppgifter
blir att få fram mer pengar för att
kunna erbjuda doktoranderna en bra
forskningsmiljö och säkerställa att de
får spännande resultat.
– SSMF:s Stora Anslag är en bra
grundbult och ger min forskning
stor trovärdighet, sedan krävs ytterligare resurser.
Som gruppledare är det också
viktigt att etablera samarbeten.
– Som ung forskare är det viktigt
att vara oberoende och visa att man
har egna idéer som man kan genomföra. Det är egentligen först nu jag
kan bygga upp samarbeten med
andra, det är ett litet märkligt system.
Trevliga människor på trevliga
ställen - så beskriver Michael sitt val
av samarbeten på den egna institutionen samt i Berlin och Glasgow.
NAMN: Michael Hultström
ÅLDER: 36 år
FAMILJ: Fru och hund.
DOLD TALANG: Tränar och tävlar i Judo.
ARBETAR: Uppsala universitet och
Akademiska sjukhuset.
FORSKNINGSOMRÅDE: Njursjukdomar
och intensivvård.
FRITID: Umgås med familjen.
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
Erik delar sina stressiga veckor
mellan att vara forskare och dräng
Uppsalaprofessorn Erik Ingelsson är en av världens i dag mest omskrivna hjärt-/kärlforskare – och expert på att kombinera arbetet med lustfylld avkoppling som körsång och god mat.
Två kilometer från Uppsala centrum
ligger Professorsstaden. Egentligen heter
området Kåbo men kallas i folkmun för
Professorsstaden sedan den tid då professorer var så aktade i samhället att de hade
råd att bo i de finaste husen.
Så är det inte i dag. Det närmaste
professor Erik Ingelsson kommer dessa
ståtliga villor är att han cyklar genom
området när han rör sig mellan sina två
arbetsplatser.
ALLTID STEGET FÖRE
Erik Ingelsson är 39 år. När han blev
professor var han endast 35 år gammal
och därmed en av de yngsta i Sverige
som fått den titeln.
När Erik Ingelsson nu svischar fram
på sin cykel mellan arbetsplats 1 och
arbetsplats 2 – det tar bara fem minuter – så är han mitt uppe i ännu en
arbetsdag med att forska om hjärt- och
kärlsjukdomar.
Hjärt- och kärlsjukdomar är tillsammans med cancer de sjukdomar som tar
flest liv i Sverige, men Erik Ingelsson
och hans kollegor kommer allt närmare
möjligheten att förutse vilka som löper
störst risk att drabbas och därmed möjligheten att kunna förhindra det.
VILKA DRABBAS OCH
VILKA DRABBAS INTE?
Arbetsplats 1 ser ut ungefär som vilket
kontorslandskap som helst. Det skulle
lika gärna kunna vara en tidning eller
en fondmäklarfirma. Men den statistik och de siffror som dyker upp på
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015
Eriks dataskärmar – han har två stycken
– kommer från patienter över hela
Sverige. Genom att samtidigt analysera
en enorm mängd patientdata kan man
upptäcka förändringar som tidigare
förblev osynliga.
–Vad vi försöker hitta är genvariationer, säger Erik. Vi mäter proteiner.
Därefter kan vi se vad som skiljer de
som drabbas av hjärtinfarkt och de
som inte gör det. Kan det vara så att de
som drabbas har mycket mer av en viss
genvariant än de som inte har det? Det
är det vi letar efter.
FÖLJER UTVECKLINGEN
ÖVER TIDEN
Materialet kommer från biologiska prover från människor som tackat ja till att
vara med i en undersökning och lämnat
blodprov. Därefter kan dessa människors utveckling följas genom hela livet.
– Om någon får en hjärtinfarkt fem
år senare registreras det. Sverige är ett
bra land för denna typ av forskning.
I USA, som annars är ledande, går
mycket tid åt till att de måste kontakta
individerna om och om igen varje år för
att kunna följa dem.
FRÅN HIGHTECH TILL ZOOBUTIK
När Erik cyklat från dataskärmarna till
arbetsplats 2 så kliver han in i en miljö
som påminner om en akvarieaffär. Stora
akvarier där stim av små zebrafiskar
simmar omkring.
– Med hjälp av zebrafiskarna tar vi
nästa steg. På fiskarna kan vi göra
genvariationer och se vad effekten blir
om vi slår bort en gen.
Skillnaden i gener mellan zebrafiskar
och människor är inte så stor som man
kan tro. Att zebrafiskar används mycket i modern forskning beror på att de
förökar sig snabbt och blir könsmogna
redan efter tre-fyra månader.
BESTÄMDE SIG TIDIGT
Erik Ingelsson visste tidigt vad han ville
ägna sitt liv åt.
– Jag hittade nyligen en gammal uppsats från nian på ämnet: ’Vad jag gör om
tio år’. Jag hade skrivit att då kommer
jag att vara läkare eller forskare.
Erik började med att läsa på läkarprogrammet. Han jobbar fortfarande
tio procent av sin tid som läkare och
träffar patienter. Resterande tid ägnar
han åt sin forskning.
Att Erik Ingelsson kunde satsa på
forskningen har Svenska Sällskapet för
Medicinsk Forskning (SSMF) en del i.
– Det stipendium som jag fick från
SSMF 2007 var viktigt. Det gav mig
en tidig karriärskjuts, både i form av
finansiering och som en fin merit.
OFTA PÅ RESANDE FOT
När Erik Ingelsson inte är i Uppsala
reser han mycket och utbyter erfarenheter med kollegor i främst USA och
i England. I Oxford har han 37 år
gammal fått en gästprofessur.
– Detta är precis detta jag vill hålla
på med. De senaste fem åren har varit
väldigt dramatiska. Det har gjorts
stora genombrott, avgörande genetiska
fynd. Den stora utmaningen är nu att
överföra detta kliniskt. Det är där vi står
nu, en början till att jobba fram nya
läkemedel baserat på forskningen.
FÖRSTEBAS I ORPHEI DRÄNGAR
När Erik pratar blänker en liten knappnål på hans kavajslag. När man tittar
närmare ser man att det är en lyra. Det
är en symbol för OD, Orphei Drängar,
Sveriges kanske allra främsta manskör,
grundad redan 1853.
FOTO: MATS BÄCKER
Redan i skolan var han klar över att han skulle bli läkare eller forskare – han blev bäggedera. Redan vid
35 års ålder blev han professor i medicin. Redan vid 37 års ålder blev han gästprofessor i Oxford. Vid
sidan av att vara eftertraktad i hjärt-/kärlforskningsprojekt över hela världen hinner han dessutom
leda Sveriges mest berömda sångkör, Orphei Drängar. Erik Ingelsson ligger sannerligen inte på latsidan
– läs det personliga porträtt av Erik Ingelsson som DI Weekends krönikör Jan Gradvall här tecknar.
Erik Ingelsson är både förstebas och
ordförande i Orphei Drängar.
Att Erik är en av världens mest efterfrågade forskare på sitt område hindrar
honom inte att samtidigt vara så aktiv
i kören att han inte bara sjunger första
bas utan även är dess ordförande.
Finns det en koppling mellan välmående och körsång?
– Ja, jag tror faktiskt det. Sången och
kören hjälper mig också i forskningen
på så sätt att det är viktigt att ha något
vid sidan av arbetet som är lustfyllt.
– Jag är också en passionerad matälskare, en foodie. Jag drivs av det som
är roligt.
13
lätt att utföra genetiska förändringar för
att sedan kunna studera effekten på hela
organismen.
– Flugorna är supercoola. Vi kan
följa hela processen och bokstavligen
se vad som händer, förklarar Ruth.
’’
Flugorna är
supercoola
”
På väg igen: Nu i dagarna är det dags för Ruth Palmer, hennes forskargrupp och, inte minst, alla bananflugorna att flytta från Umeå till
Göteborg. Ruth kom till Sverige för 15 år sedan, närmast från Kalifornien och innan dess från London.
Ruth, it will be tough to be
a world class scientist in Umeå”
Lyckligtvis lyssnade Ruth Palmer inte på varningsorden från forskningschefen i Kalifornien när hon
berättat att hon tänkte flytta till Sverige. 15 år senare har Ruth en egen forskargrupp vid Umeå
universitet och räknas bland toppforskarna inom sitt forskningsområde.
Medan många unga svenska forskare
flyttar utomlands finns det också en
del forskare från utlandet som väljer att
forska vidare i Sverige. Ruth Palmer är
ett bra exempel.
MÅNGA FLYTTLASS
Ruth kommer från Skottland och där
läste hon också grundutbildningen.
Hon disputerade i London där hon
mötte en svensk som blev hennes man.
Efter några års distansförhållande
medan Ruth bedrev postdoktorala studier i Kalifornien bestämde sig paret för
att bosätta sig i Sverige.
– Trots att min chef i Kalifornien
avrådde mig hade jag bestämt mig för
att etablera mig i Sverige.
– Med finansiering från SSMF var
det möjligt att i Umeå göra det som
intresserade mig, man ska inte behöva
passa in i ett visst koncept, säger Ruth.
ERFARENHETER OCH KUNSKAP
De olika forskningsmiljöerna – Dundee, London och La Jolla - har framförallt gett Ruth många kontakter som
hon har nytta av än idag. Dessutom
har hon fått insyn i olika forskningsverksamheter.
– Man ser vad som fungerar och
vad som inte fungerar. Det som fungerar tar man med sig, det som inte
fungerar lämnar man, säger Ruth
och berättar att det snart är dags för
nästa flytt.
NÄSTA STOPP: GÖTEBORG
Ruth, hennes doktorander och postdoktorander, samt alla bananflugor ska
flytta söderut till Göteborg. Det blir
nästan som en omstart för gruppen.
– När jag startade forskargruppen var
det lite mer slumpmässigt. Nu vet jag
vad som är viktigt och har mer erfaren-
het av att få gruppen att fungera på ett
bra sätt. Varje flytt och ny miljö medför
nya möjligheter och nya utmaningar.
FRÅN GRUNDFORSKNING
TILL BEHANDLING
I Göteborg finns närheten till kliniken,
någonting som har blivit viktigt i hennes forskning. I början av karriären höll
Ruth enbart på med grundforskning.
– Jag vill veta hur saker fungerar.
Bra vetenskap drivs av nyfikenheten,
det är så det borde vara i alla fall, säger
Ruth och menar att det tyvärr händer
alldeles för ofta att forskningen styrs av
vilka forskningsområden som för tillfället gynnas med anslag.
Det hon ville veta var hur en specifik
receptor, ALK, och dess signaleringskedja, bidrar till utvecklingen av ryggradsdjur och insekter. Hon använder sig
av bananflugor för sina studier, det är
’’
Efter ett tag visade det sig att Ruths
upptäckter har en tydlig koppling till
utveckling av cancer hos barn och en typ
av lungcancer. Olika typer av genetiska
förändringar av ALK-receptorn kan leda
till mer eller mindre aggressiva varianter
av sjukdomarna. Dessutom visade det
sig att kemiska substanser som inhiberar
ALK kan användas som behandling.
– Efter dessa upptäckter hände
det ganska mycket, ALK blev ett hett
forskningsområde. Det blev stressigt,
intensivt och väldigt roligt. Hela min
forskning lyfte när det plötsligt fanns
en koppling till kliniken.
ALLT ÄR MÖJLIGT
Ruth ångrar inte flytten till Sverige och
att hon vågade satsa på en forskarkarriär.
– De enda begränsningarna ligger i
hur mycket tid man är villig att lägga
ner och vem man jobbar med. Det finns
egentligen ingenting som är omöjligt.
NAMN: Ruth Palmer
ÅLDER: 44 år
FAMILJ: Man och två barn.
DOLD TALANG: Duktig simmerska.
ARBETAR: Nu Göteborgs universitet,
tidigare Umeå universitet.
FORSKNINGSOMRÅDE: Utvecklingsbiologi, lungcancer, neuroblastom.
FRITID: Familj och vänner, friluftsliv,
cykling och simning.
På motorcykel genom 17 länder – samlade in 15 miljoner
Den 18 juni 2014 gjorde forskarna Mikael Hartman och Philip lau
storstilad entré vid Karolinska Institutet – tre månader efter att de
startat från Singapore på sina motorcyklar.
Mikael Hartman såg 17 länder, här Kazakstan, på sin resa Singapore – Sverige på mc.
Läs Michaels och hans kollega Philip laus blogg på http://longridess.com/
14
Poängen med resan var inte att ta sig
från Singapore till Stockholm utan att
öka medvetenheten om bröstcancer i de
länder som passerades.
Samtidigt passade Mikael och Philip
på att samla in pengar till forskning –
totalt 15 miljoner kronor.
Idén till resan föddes när Mikael
Hartman, läkare och tidigare SSMFstipendiat, flyttade till Singapore 2009
och på ett halvår såg fler fall av långt
framskriden bröstcancer än under tio
yrkesverksamma år i Sverige.
– Det finns preventiva screeningsprogram som i Sverige, men kvinnorna
kommer inte dit. När de väl kommer
har de ofta väldigt stora tumörer,
påpekar han.
LYSSNA PÅ PATIENTERNA
Under resan besökte forskarna många
cancercentra och lyssnade på olika
kvinnors erfarenheter. Informationen
når inte de kvinnor som behöver den
mest och det tas sällan hänsyn till kulturella och ekonomiska faktorer.
I samarbete med antropologer från
Köpenhamns universitet görs nu djupgående patientintervjuer för att ta reda
på varför kvinnorna inte tar del
av den förebyggande vården säger
Mikael Hartman.
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015
De var först att ta emot SSMF:s
nya stora anslag för unga forskare
Åtta forskare från universiteten i Göteborg, Lund och Uppsala
samt Karolinska institutet belönades när Svenska Sällskapet för
Medicinsk Forskning (SSMF) den 25 september 2014 delade ut
SSMF:s Stora Anslag. Det nya anslaget, som är ett av landets
största för yngre forskare, ska täcka både lön och forskningskostnader och underlätta självständiga forskningsprojekt.
Genom SSMF:s Stora Anslag ökar
SSMF kraftigt stödet till medicinsk
forskning. Det nya anslaget kommer
varje år att ge några av landets mest
framstående unga medicinska forskare
förbättrade möjligheter att starta en
egen forskningsgrupp och utveckla
en egen vetenskaplig linje.
Övre raden: Göran Karlsson, Niklas Björkström, Helena Carén och Michael Hultström. Undre
raden: Anna Martner, Göran Magnusson (ordförande SSMF) och Johanna Dahlqvist.
NIKLAS BJÖRKSTRÖM
HELENA CARÉN
Cancer i lever-/tarmsystemet står
för en tredjedel av dödsfallen i cancer i Sverige. Trots att immunförsvaret har som en funktion att bekämpa
just uppkomst av cancer får många
ändå cancer. Genom att studera hur
immunförsvaret motverkar cancer
hoppas Niklas hitta ny diagnostik
och bättre behandlingsmetoder.
Varje år diagnosticeras cirka 1 300
hjärntumörer i Sverige. För den
vanligaste elakartade hjärntumören,
glioblastom , är medianöverlevnaden ett år. Helena ska studera
cancerstamceller från hjärntumörer för att öka förståelsen för hur
hjärntumörer uppstår för att kunna
förbättra behandlingen.
GÖTEBORGS UNIVERSITET
KAROLINSKA INSTITUTET
MICHAEL HULTSTRÖM
PHILIPP JUNGEBLUTH
Vid svåra olyckor och stora operationer förlorar man ofta mycket blod. Då
kan njurarna kan ta skada och kräver
behandling med dialys eller till och
med transplantation. Michael utvecklar en ny strategi som förhoppningsvis leder till en ny behandling som
förebygger akut njurskada vid stora
blodförluster.
Organ för transplantation är en bristvara,
dessutom kompliceras transplantation av
att kroppen kan stöta bort det nya organet. Forskarteamet där Philipp ingår har
utvecklat en strategi för att av patientens
egna stamceller framställa nya organ med
en 3D-mall. Målet är att genom ännu
säkrare teknik kunna erbjuda fler patienter
denna avancerade behandling.
UPPSALA UNIVERSITET
KAROLINSKA INSTITUTET
ANNA MARTNER
JENNY MJÖSBERG
Anna studerar en typ av blodcancer,
akut myeloisk leukemi (AML). Omedelbar cellgiftsbehandling, där snabbt
delande celler angrips, är avgörande
för patientens överlevnad. Anna vill
lära sig mer om interaktioner mellan
blodcancerceller och immunceller
för att förstå hur nuvarande leukemibehandling kan förbättras.
Jennys forskargrupp har tidigare
upptäckt en ny typ av celler i immunsystemet som kallas för medfödda lymfoida celler. Nu vill Jenny lära
sig mer om dessa celler och deras
roll vid inflammatoriska tarmsjukdomar. Hon hoppas på sikt kunna
hitta nya terapimål för att förhindra
eller behandla sådana sjukdomar.
GÖTEBORGS UNIVERSITET
KAROLINSKA INSTITUTET
Drottning Louise
1930-1965
Kung Gustav VI Adolf
1965-1973
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015
FOTO: ALEXIS DAFLOS
FOTO: IMS
FOTO: IMS
FOTO:J AN DELDEN/PRESSENS BILD
Kungligt beskydd ända sedan 1919
Drottning Victoria
1919-1930
46 MILJONER UNDER FYRA ÅR
De åtta forskare, som valdes ut av
SSMF:s granskningsnämnd bland
över 250 sökande, får tillsammans
dela på 23 miljoner kronor för två
års forskningsverksamhet.
Därefter finns möjlighet till två
års förlängning, det vill säga totalt
46 miljoner kronor.
Drottning Silvia
1973-
Kungahuset har sedan
SSMF bildades 1919
hela tiden engagerat
sig i den medicinska
forskningens framsteg
genom att vara
SSMF:s beskyddare.
HEL- RESPEKTIVE HALVTID
Fyra av forskarna fick SSMF:s Stora
Anslag för heltids forskningsarbete
medan fyra kliniskt verksamma
forskare fick halvtids anslag.
EFFEKTIVARE FORSKNING
De åtta forskare, som tilldelades det
nya etableringsbidraget är överens:
stödet från SSMF betyder främst
arbetsro. Nu kan de fokusera helt på
forskning istället för att lägga mycket
tid och möda på att söka finansiering.
De kan dessutom planera mer
långsiktigt än ett år i taget. Och extra
ögon och händer i form av nyanställda
doktorander ser till att det blir fler och
snabbare forskningsresultat.
JOHANNA DAHLQVIST
UPPSALA UNIVERSITET
Den grundläggande orsaken till de
autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret angriper den egna kroppens beståndsdelar är fortfarande
till stor del okänd. Johanna forskar
kring tre reumatologiska autoimmuna sjukdomar: ankyloserande
spondylit (Bechterews sjukdom),
SLE och s.k. ANCA-vaskulit.
GÖRAN KARLSSON
LUNDS UNIVERSITET
Dagens behandlingar mot leukemi,
blodcancer, slår främst ut de snabbt
delande cancercellerna medan återfallsframkallande blodcancerstamceller kan finnas kvar. Göran hoppas
kunna skilja cancerstamceller från de
livsviktiga normala stamcellerna och
förbättra diagnos och behandling.
Läs mer utförliga presentationer av
mottagarna av SSMF:s Stora Anslag,
på ssmf.se
Nästa års mottagare presenteras i ett
extranummer av Forskarnas Nyheter i
början av 2015.
FORSKARNAS NYHETER
Ansvarig utgivare: Professor Göran Magnusson, SSMF. Idé: Björn Garenberg.
Text: Vetenskapsjournalist Natalie von der Lehr, Björn Garenberg och Jan Gradvall.
Layout: Lena Hellström Sparring.
Foto: Hans Ericksson där inte annat anges. Sidorna 6-7 och 15: stipendiaternas
egna bilder. Sidan 8-9: arkivbilder samt respektive angiven fotograf. Tack TT!
Tryck: Kroonpress/Stream Nordic.
15
Stöd SSMF som du själv vill!
Tänk gärna på Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning
Hedra den bortgångna med en gåva till medicinsk forskning! Läs mer på www.ssmf.se
Ge en gåva då och då. Sätt in ett bidrag på SSMF:s
bank- eller plusgirokonto. Eller varför inte bli
månadsgivare och ge ett fast belopp via autogiro?
Ge en minnesgåva. Hylla minnet av en god vän med en
minnesgåva på valfritt belopp via ssmf.se. Vill du gratulera med
forskning i stället för blommor, beställ en gratulationsgåva.
Ge 6 000:-, få 1500:- tillbaka! Vet du att du kan göra avdrag för gåvor
till SSMF? Ger du 2 000 – 6 000 kr under ett år får du dra av 25 procent.
Dela med dig av aktieutdelningen. Äger du aktier i börsbolag kan du skänka bort hela eller delar av
aktieutdelningen till SSMF – utan att varken du eller SSMF behöver betala någon skatt. Hela beloppet
går till medicinsk forskning. Se ssmf.se
Donera ett större belopp och starta en egen fond. Starta en egen forskningsfond kring
en sjukdom där du tycker att det är angeläget med mer forskning. Ge fonden ditt eget namn
eller namnet på en anhörig som drabbats av just den sjukdom där du gärna skulle se mer forskning.
Tänk på SSMF i ditt testamente. Den vanligaste gåvan till SSMF är testamenten. Då kan du
säkerställa forskning på hög nivå, till exempel kring en sjukdom som drabbat dig själv.
En gåva till SSMF kan se ut nästan hur som helst. Stödet till SSMF behöver inte vara i pengar. SSMF får ofta
gåvor i de mest skiftande former: bostäder, konst, smycken, antikviteter, veteranbilar och andra tillgångar som
auktionshusen hjälper till att förvandla till pengar till forskning.
Läs mer om alla vägar att stödja den medicinska forskningen på ssmf.se eller ring SSMF på 08-33 50 61.
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). www.ssmf.se Telefon 08-33 50 61. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099.
Postadress: SSMF, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm. Besöksadress: Fogdevreten 2 A, Solna.
Vill du veta mer om SSMF? Vill du följa forskningens framsteg?
Vill du veta mer om hur du kan stödja SSMF? Fyll i talongen, lägg den i
ett kuvert och posta till: Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning,
171 20 Stockholm. Skriv FRISVAR 20355461 på kuvertet så slipper
du betala porto. Eller ring 08-33 50 61 och anmäl ditt intresse.
NAMN
ADRESS
POSTNR POSTADRESS