Transcript Ett annorlunda liv - både nu och då

Ett annorlunda liv - både nu och då
Fakta om Ruth Rådberg
Fullständigt namn: Ruth
Rådberg, Jönsson som
flicknamn
Född: 1925
Bor: Landskrona
Familj: Dotter, tre barnbarn och brodern Åke,
som bor i Blekinge.
Hur är det att växa
upp med en pappa
som slåss, att flytta
runt en massa i Sverige och att bli bortadopterad? Kan man
efter en sådan barndom fortfarande göra
vad man vill? Ruth
Rådberg berättar om
ett liv som skiljer sig
enormt mycket från
det liv som många
lever idag, och även
annorlunda från det
liv som levdes av
många kvinnor under
samma tid.
När jag kommer fram
till Ruths lägenhet öppnar hon, och är för
ovanlighetens skull
klädd i kläder. För övrigt är hon känd för att
ha på sig pyjamas hela
dagen lång.
- Det finns väl ingen
idé med att jag tar på
mig kläder när jag bara
är hemma, och dessutom ska gå och lägga
mig i pyjamas sen
igen. Blir hennes kommentar.
Hon berättar att hon
planerat att laga till en
äggkaka, men när hon
börjar röra ihop smeten
inser hon att hon inte
har något mjöl.
- Det är nog min dotter
som har slängt ut det.
Vi får ta och skälla på
henne när hon kommer
hit! Säger hon med ett
skratt.
Problemet är dock
snabbt löst genom att
hon rör ihop en äggröra i stället.
Vi äter äggröran och
pratar lite smått under
tiden. Hon frågar om
skolan och liknande,
men när äggröran väl
är uppäten är det min
tur att ställa frågor.
Jag frågar henne om
hon kan berätta lite om
sitt liv. Hon funderar en
liten stund och börjar
sedan berätta.
Allt började på ett litet
lantbruk vid Hagadal i
syöstra Skåne. På detta ställe växte Ruths
far upp tillsammans
med sina två systrar.
Lantbruket hade inte
mycket pengar, och för
att inte behöva sälja
Sture. De bestämde sig för att
adoptera Ruth, och hon följde
med dem till deras gård i
Gluggstorp.
Hon gick i en liten skola, där
hon var duktig och alltid pigg
på att lära sig mer.
När skolan var över ville hon
gärna studera vidare, men varken hennes adoptivfar eller
adoptivfaster tyckte att det var
något som skulle komma på
tal.
- Far sade: Jag har studerat,
men det blev bara bonne av
mig i alla fall.
Till slut fick hon dock sin vilja
igenom och började på en skola i Ramlösa som undervisade
i realämnena. Hennes mål var
att komma in på ett seminarium efter att hon studerat klart i
Ramlösa. När hon väl gått klart
sin tid i skolan var hon färdigutbildad som lärarinna, men inte
bara det…
- Rektorn ropade: Eleven med
högsta betyg är Ruth Jönsson.
Det gick en annan flicka i min
klass som också hette Ruth
Jönsson, så jag trodde inte att
det var jag. Men det var det.
Att resa har alltid varit något som Ruth tyckt om. Här står hon framför en av väggarna i hennes lägenhet, som kan påminna henne
Hon började jobba på en skola
om de resor hon gjort tillsammans med väninnor.
i Malmö och trivdes bra. Efter
ett tag kände hon dock att hon
gården gifte brodern sig med granntösen.
glädje i hennes röst eller ögon, men när hon berättar om
ville ut och resa, så tillsamTillsammans fick de tre barn; Asta, Gertrud och Ruth. Efter dessa
Asta och vägen till skolan lyser hon upp litet.
mans med sin väninna Britten
kom tre barn till, men Ruth är inte helt säker på var de föddes någon- - Mor fick nog till slut. Hon dränkte sig i Ätran, men ändgav hon sig iväg till USA.
stans.
rade sig och kom upp igen.
Då ingen av dem hade mycket
Då lantbruket gick dåligt bestämde sig pappan för att ta med familjen Familjen var så fattig att de flera gången var tvungna att
pengar var de tvungna att söka
och flytta upp till Västergötland. Där uppe såldes det gårdar för ett
handla på krita. Då flyttade familjen ner till Skåne igen,
arbete. De fick båda arbete i
billigt pris. Det fanns dock en nackdel med att gårdarna inte kostade till Ruths faster.
New Jersey, och började med
så mycket. Gården som familjen köpte låg vid ”Svältorna”, en plats
- Min faster tyckte inte precis om mig. Jag smög i bushushållsysslor.
med väldigt dålig odlingsmark.
karna och hon kunde inte få fatt på mig. Jag satt uppe i
Efter att ha spenderat en hel
Här gick det varken bra för jordbruket eller familjelivet. Pappan i faträden också - och pallade körsbär.
del tid på samma ställe tröttnamiljen var inte en trevlig människa, utan slogs mycket. Vid den här
Men att flytta till Skåne gjorde inte fadern snällare.
de de dock.
tiden, 1925, var Ruth nästan nyfödd
”Vi gick omvägar för att komma undan fars - Vi hade ju kommit dit för att
- Jag minns inte mycket från den tiden, säger Ruth om sitt tidiga liv
se hela USA, inte bara ett stälslag”
vid Svältorna.
le, säger Ruth med ett leende.
Ruths mamma fick nog för allra sista gången och flyttaDe sade upp sig från sina ar”Vi var ständigt rädda för tattare och luffare”
de ifrån familjen. Pappan satte in annonser i tidningen
beten, köpte en bil och gav sig
om att han adopterade bort barn.
iväg på äventyr.
Varje dag tog största systern, Asta, med Ruth till skolan fast att hon - När de nya föräldrarna kom för att titta på oss var vi
De gjorde en stor runda gevar för liten för att gå där. Tillsammans gick de över en hängbro som tvungna att verka så bra som möjligt för att få komma
nom, mer eller mindre, hela
hängde över Ätran, samtidigt som flera killar brukade stå på andra
bort. Jag hade klätt upp mig och log och fnissade så
USA. De hälsade på Brittens
sidan och gunga bron.
mycket jag kunde.
släktingar i Virgina, körde geNär Ruth berättat om sin far, och sitt tidiga liv, finns det inte mycket
Några av de som kom för att adoptera var Ester och
nom Appalacherna på väg mot
Florida, de åkte upp och ner
för Mississippi med båt, de
besökte Grand Canyon och
åkte då till Las Vegas i samma
runda. När de kom till San
Fransisco var de tvungna att
arbeta lite igen, eftersom att
pengarna tagit slut. Sedan körde de vidare till Minneapolis
och Detroit. Men de besökte
inte bara USA, utan avlade
också en visit i Mexiko, Venezuela och på Cuba.
”Det gällde att se så
mycket som möjligt”
Hon avbryter sig i berättelsen
och säger:
- Man hör ofta att amerikaner
är dumma och otrevliga, men
alla som jag mötte var vänliga
och snälla.
De tog flyget hem och Ruth
arbetade ett år till på skolan i
Malmö, innan hon tog tjänstledig en gång till för att åka till
USA med en annan väninna.
När Ruth åkte hem från sin
andra resa i USA gick resan till
havs, med skeppet Gripsholm.
Där träffade hon en man, Elof,
som hon senare gifte sig med.
1960 kom deras första och
enda barn, Anna.
Det som Ruth helst vill lyfta
fram i sin berättelse om sitt liv
är resorna till USA.
Det är också i dessa berättelser som hennes röst är gladast, och man blir som mest
fångad av berättandet.
Det var något av det roligaste
hon gjort, säger hon, och dessutom något som inte många
kvinnor gjorde under 50-talet.
Kanske var det hennes ovanliga och otrevliga barndom som
sporrade henne till att göra
saker som andra kvinnor inte
gjorde, men Ruth beskriver det
som att hon ”aldrig har haft ro i
själen”.
Text och foto: Iris Matteoni