Transcript Otillräcklig statlig satsning Nya skatteregler främjar givandet I

FORSKARNAS NYHETER
SSMF 2012/2013
Så gick det sedan
Forskande doktor
Många SSMF-forskare blir med tiden
framgångsrika och internationellt erkända.
Milos Pekny, professor vid Sahlgrenska
universitetssjukhuset, är en av dem.
Jana de Boniface är kirurg på Bröstcentrum på
Karolinska universitetssjukhuset och forskare på
halvtid. Hon kartlägger tidiga föränd­ringar i immunförsvaret vid bröstcancer.
Otillräcklig statlig
satsning
Under hösten har uppmärksamheten
varit stor i media om det nya tillskott
i statsbudgeten som har avsatts för
forskning och
utveckling fram till
år 2016. SSMFordföranden Göran
Magnusson välkomnar satsningen
men förklarar samtidigt varför den är
otillräcklig. Sid 2
Nya skatteregler
främjar givandet
Skattefri aktieutdelning och nya regler
för avdrag vid gåvor till forskning ger
förbättrade möjligheter för de som vill
Sid 11
bidra till framtidens sjukvård. I minnets labyrinter
SSMF-stipendiaten Dinesh Kumar­gästforskar vid ett av världens främsta universitet när det gäller minnesforskning i
Sid 5
Alabama, USA. Ungefär hälften av årets av SSMF-stipendiater och SSMF-forskare hade lyckats slita sig från sina respektive laboratorier den 17 september
för att ta emot diplom och firas vid SSMF:s diplomutdelning i Nobel Forum på Karolinska Institutet.
Stjärnorna i labben
Vid årets utdelning hos Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) av stipendier och forskartjänster belönades 40 unga lovande f­ orskare från landets universitet och högskolor. Män och kvinnor
som brinner för sitt forskningsarbete och som drömmer om att bidra till nya medicinska genombrott.
Solen flödade över Nobel Forums röda tegelbyggnad på
­K arolinska Institutet i Solna den 17 september, d
­ agen
för SSMF:s diplomutdelning. Som en hälsning från vår
­närmaste, snart fem miljarder år gamla stjärna till en
­samling nya stjärnor. De 40 forskare som i år belönas med stipendier och
forskar­tjänster för sina innovativa idéer och ambitiösa forsk­
ningsprojekt läggs till en lång rad av svenska forskare som
genom åren har mottagit stöd från SSMF.
Årets urval av forskningsprojekt imponerar både i djup
och bredd. Här finns forskning som berör de stora folk­
sjukdomarna cancer, fetma, astma, hjärtkärlsjukdom,
diabetes och demens men också viktiga initiativ inom
­biomolekylärforskning och grundforskning rörande
immun­försvar och hjärnans grundläggande funktioner.
­Dessutom ingår projekt om inflammatoriska tarmsjuk­
domar, neuropsykiatriska ­diagnoser och infektioner som
HIV och hepatit C.
’’
Hos
SSMF vet jag att
pengarna
gör nytta
’’
Möt Göran Bergenstråhle, en av de
­donatorer som gör det möjligt för
SSMF att årligen dela ut stipendier och
Sid 10
forskartjänster. LEDARE
En obekväm sanning
Behövs medicinsk forskning i Sverige för att vi skall ha en bra sjukvård? Mitt svar är utan tvekan ja. Men att
ha forskningsanknuten sjukvård är dyrt. För detta betalar staten huvuddelen, cirka 8 miljarder kronor per
år, i form av stöd till universitetens medicinska fakulteter och universitetssjukhus samt via anslag till forskningsprojekt.Ytterligare en del skattepengar går till medicinsk, främst patientnära, f­ orskning via landstingen.
Det är väldigt mycket pengar men
den
obekväma sanningen är att de inte räcker.
Modern medicinsk forskning är högtek­
nologisk och därför kostsam. Men att
utgifterna för teknik och utrustning har
stigit flera gånger om de senaste decen­
nierna tas sällan med i beräkningarna av
forskningsanslagen.
Detta för oss fram till ytterligare en
obekväm ­sanning: utan bidrag från
allmänheten, genom ideella organisatio­
ner som SSMF, skulle en väsentlig del av
svensk forskning behöva läggas ned.
för forskning
och ­innovation som är en del av årets
budgetproposition utlovas nya miljarder
till forskningen. Det är bra, men de 11
miljarder kronor som faller ut fram till
2016 ­gäller alla områden inom svensk
forskning. Det vill säga forskning inom
humaniora, teknik, miljö, medicin och
mycket annat.
I regeringens nya program
Den del av kakan som
tillfaller medicinsk
forskning kommer att kunna användas
till att fylla igen några av de hål som
uppstod under 90-talets kraftiga ned­
dragningar inom forskningen. Samtidigt
är drygt hälften av de statliga pengarna
öronmärkta till uppbyggnad av tekniska
resurser och till de mest framstående
forskarna. Vilket innebär att de unga
forskarna enbart får en liten del av för­
bättringen.
Om Sverige ska han en chans att även
fortsättningsvis vara en stark och konkur­
renskraftig forskningsnation, med möj­
ligheter till arbetstillfällen, skatteintäkter
och inte minst god hälso- och sjukvård
till medborgarna, är det ett antal brister
som måste avhjälpas.
Unga forskare måste få hjälp att
etablera sig. Det innebär att de måste
erbjudas lön under tillräckligt lång tid för
att få igång sina forskningsprogram. Om
S
g
tars
n
i
s
i
R
SSMF:s granskningsnämnd har en väl fungerande radar för att spåra
supertalanger inom medicinsk forskning. Många SSMF-forskare blir
med åren framstående. Ofta hör man tidigt talas om dessa ”rising
stars” i internationella sam­man­­hang. 2012 har en rad nuvarande ­eller
före detta SSMF-forskare, fått ta emot priser, ­publicerats i prestigefyllda tidskrifter eller belönats med nya forskningsanslag.
ERC Starting Grant. Det europeiska
forskningsrådet, ERC, utlyser årligen
Starting Grant – ett eftertraktat och högt
ansett anslag till unga forskare som är i
början av karriären och vill etablera sig
som forskningsledare i Europa. Anslaget
är cirka 1,5 miljoner euro per forskare.
2012 inkom drygt 4 000 ansökningar
till ERC. Av dessa valdes 536 forskare ut.
22 av dem är svenskar eller verksamma i
Sverige, varav tre är nuvarande eller före
detta SSMF-forskare: Pontus Almer
Boström (se sidan 9), Yenan Bryceson
och Kristian Pietras.
Kristian Pietras, SSMF-stipendiat
2005, har 2012 även fått ett av Nordens
största forskarpriser, norska Anders
Jahres pris.
framtidens medicinska genombrott ska
kunna uppnås måste unga forskare tillåtas
att arbeta självständigt utan att vara i
beroendeställning till äldre elitforskare.
Arbetet på universitetssjukhusen måste
organi­seras så att patientnära forskning
kan bedrivas i högre utsträckning. Sjuk­
vården lider av stor ekonomisk press och
förmår inte betala mer än vad de redan
gör för klinisk forskning, men en slim­
mad sjukvårdsproduktion får inte bli ett
hinder för forskningen.
Läkare, sjuksköterskor och andra
måste kunna få ­ledigt från delar av sin
sjukvårdsanställning för att ­bedriva forsk­
ning. Även här drabbas de unga klinikerna
hårdast eftersom det främst är de som
tvingas avstå från forskning på grund av att
de saknar ersättare i sjukvården.
I ljuset av dessa utmaningar framstår
SSMF:s långa tradition av att ge stöd till
pet. 2012 gick priset till Henrik Zetterberg, professor vid Institutionen för neu­
rovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska
akademin. SSMF-stipendiat 2004.
New England Journal of Medicine.
En av världens främsta medicinska
tidskrifter publicerade i april en studie
där forskare från Karolinska Institutet,
Örebro universitet och Islands univer­
sitet under 15 år har följt sex miljoner
svenskar för att undersöka förekomsten
av självmord och hjärt-kärlsjukdom hos
de som under perioden mottagit ett
cancerbesked.
Resultaten visar att risken för själv­
mord var 12 gånger så hög första veckan
efter beskedet, jämfört med personer utan
cancer. Risken att dö i hjärt-kärlsjukdom
under första veckan var sex gånger högre.
Studien har fått stor uppmärksamhet
eftersom den påvisar hur allvarliga kon­
sekvenser ett cancerbesked kan ha och
vikten av prevention.
En av de forskare som lett studien
är Fang Fang vid Institutionen för
medicinsk epidemiologi och biostatistik,
Karolinska Institutet.
Svenska Läkaresällskapets priser.
Varje år delar Läkaresällskapet ut priser
till forskare och läkare som bedöms ha
utfört särskilt berömvärda insatser.
Priset för bästa translationella forsk­
ning 2012 har tilldelats: Magdalena
­Fossum, specialist i urologi och överläka­
re vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus samt
forskare vid Institutionen för kvinnors
och barns hälsa, Karolinska Institutet.
SSMF-stipendiat 2007 och SSMFforskare 2010.
Yenan Bryceson, SSMF-stipendiat 2009.
För att komma ifråga krävs att de ansö­
kandes forskningsprojekt håller hög kvali­
tet och bedöms ha stor potential.
2
Inga Sandeborgs pris. Detta pris delas
ut vart annat år inom området Alzhei­
mers sjukdom och andra degenerativa
sjukdomar i det centrala nervsystemet.
Priset delas ut av Svenska Läkaresällska­
unga forskare lika aktuell idag som för
93 år sedan när SSMF bildades. Och nu
precis som då är det ni, våra donatorer
och givare, som spelar huvudrollen. Er
insats för svensk medicinsk forskning är
ovärderlig. Tack för ännu ett år av gott
samarbete!
Fang Fang, SSMF-stipendiat 2011.
Nature. En av de främsta internationella tidskrifterna som spänner över
alla naturvetenskapliga discipliner och
Professor Göran Magnusson,
ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning
ofta publicerar banbrytande nyheter. I
augusti 2012 publicerades en studie som
kan förklara hur genetiska förändringar
kan förklara hästars gångarter och hur
ryggradens nervceller är inblandade i
benrörelser.
Hanna Wootz, SSMF-stipendiat 2007 och
SSMF-forskare 2010.
En av de forskare som lett studien är
Hanna Wootz vid Institutionen för neu­
rovetenskap vid Uppsala universitet. Hon
vill bland annat ta reda på varför nervcel­
ler dör i neurodegenerativa sjukdomar
som ALS, Parkinson, Alzheimer m fl.
PNAS. Proceedings of the National
Academy of Science (PNAS) är en högt
rankad amerikansk medicinsk forsknings­
tidskrift där en SSMF-stipendiat nyligen
har publicerat en studie som visar att
placebo­effekten fungerar även omedvetet.
Det vill säga även om försökspersoner
inte medvetet tänker sig att behandling
ska fungera. Studien är banbrytande då
man tidigare trott att placebofenomenet
endast uppstått genom medvetna tankar
och övertygelser
En av forskarna bakom studien är
Karin Jensen, SSMF-stipendiat 2010,
och nu verksam vid Osher Centrum för
integrativ medicin vid Karolinska Institu­
tet och Harvard Medical School i USA.
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013
Då SSMF-stipendiat, nu världsberömd
För att kunna flytta fram positio­
nerna inom den medicinska forskningen
framöver kommer det att krävas mindre
revirtänk och mer öppenhet inom den
akademiska världen, menar Milos Pekny,
som gärna återkommer till uttryck som
”tvärvetenskaplig”, ’’multidisciplinär’’
och ’’translationell’’. Ord som beskriver
forskarens arbete som gränsöverskridande
och brett.
– Allt handlar om öppenhet och för­
mågan att samarbeta över forskningsom­
rådesgränser, klinikgränser, branschgrän­
ser och förstås även över nationsgränser.
Som forskare måste man idag bygga
nätverk för att ta sig framåt.
Om vi önskar se stora forskningsgenombrott i framtiden krävs samarbete i en helt ny omfattning, menar Milos Pekny. ”Vi har allt att vinna på att
koppla ihop grundforskning och klinisk forskning, men också att sammanföra olika professioner och experter: läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal med forskare inom olika discipliner. På så sätt ökas antalet infallsvinklar och konstruktiva idéer rejält.”
För 16 år sedan var Milos Pekny SSMF-stipendiat. Idag är han professor och ledare för ett av världens modernaste laboratorier inom
astrocytbiologi vid Sahlgrenska akademin. Hans forskargrupp tillhör
ett nätverk som nyligen mottog 110 miljoner kronor från EU för sin
löftesrika strokeforskning.
Milos Peknys karriär är på många sätt
ett drömscenario. I alla fall för de som
hittills har gett stöd åt hans forskning. De
investerade pengarna har betalat sig flera
gånger om i antal upptäckter räknat.
Svenska Sällskapet för Medicinsk
Forskning var en av de finansiärer som
tidigt förstod att Milos Pekny var en
­forskare med framtiden för sig. SSMF:s
granskningskommitté som årligen synar
hundratals ansökningar från unga fors­
kare vet när de ser en stjärna i vardande.
Hans resa börjar i Prag i Tjeckien.
Som ung läkare och forskare bjöds han
1989 in till Uppsala universitet som
gästforskare, där han så småningom också
doktorerade.
Några år senare flyttade han västerut
och genomförde sitt SSMF-stödda forsk­
ningsprojekt vid Institutionen för medi­
cinsk och fysiologisk kemi vid Göteborgs
universitet. Ett projekt som handlade om
att med hjälp av en ny molekylärgenetisk
metod avla fram generationer av möss där
man plockar bort vissa arvsanlag, så kal­
lade knockout-möss. I detta fall var det
anlag för protein som utgör byggstenar i
astrocytcellerna som raderades.
DE VIKTIGA
ASTROCYTERNA
En stor del av hjärnans vävnad består av
astrocytceller. Dessa celler bildar tillsam­
mans ett slags nät där nervceller och
blodkärl ligger inbäddade. Astrocyterna
upptäcktes redan för 150 år sedan men
vilka funktioner de hade var mer eller
mindre okänt tills för bara ett par decen­
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2013/2014
nier sedan. Det var här som Milos Peknys
forskning och hans möss skulle visa sig
bli behjälpliga.
– Vi vet idag att de här cellerna är
nödvändiga för hjärnas ämnesomsättning
och att de är inblandade i reparationer
efter skador. Men också att de på olika
sätt dirigerar nervtrafiken. Astrocyter
spelar på så sätt en helt avgörande roll för
att det centrala nervsystemet ska fungera,
berättar Milos Pekny på en svajig mobil­
telefonlinje från Åbo där han befinner sig
på forskarkongressen ”Stress signals and
responses”.
’’
Hjärnan är
universums mest
intressanta
kända entitet ’’
HJÄRNANS ÅRTIONDE
När 1990-talet utsågs till ”Hjärnans
decennium” var det för att med hjälp av
intensifierad forskning försöka ge svar
på några av de många obesvarade frågor
kring organet som Milos Pekny kallar
”universums mest intressanta kända
entitet”.
Ett av de viktigare forskarfynden
från perioden var att hjärnas signal- och
informationshantering är beroende av
fler celltyper än bara nervceller. Där just
astrocyterna visade sig vara nyckelspelare.
Det var också vid den här tiden som
forskarna för första gången kunde se
att skador på nervvävnad i hjärnan inte
alltid är oåterkalleliga. Nervsystemet kan
reparera sig.
Det är på ”reparationsnivån” som
Milos Peknys astrocytforskning befin­
ner sig idag. Han är en av dem som har
byggt upp ”Center for Brain Repair and
Rehabilitation” och ”Laboratory of Astro­
cyte Biology and CNS Regeneration” vid
Sahlgrenska akademin i Göteborg.
stort eu-bidrag
Nyligen mottog Milos Peknys forskar­
grupp, som del i ett forskningskonsor­
tium, 110 miljoner kronor från EU:s
forskningsområde för sin löftesrika forsk­
ning inom stroke. Projektet inbegriper
studier av hur cellernas omgivande miljö
kan regleras i syfte att stödja cellöverlev­
nad, regenerativa processer och nybild­
ning av nervceller från egna stamceller
eller från transplanterade celler.
– Mer än hälften av alla som får stroke
drabbas av någon form av kognitiv eller
motorisk funktionsnedsättning. Vårt
forskarnätverk TargetBraIn har fått en
fantastisk möjlighet att ta reda på hur
astrocyter och immunsystemet kan ut­
nyttjas för att ”laga” skador i hjärnan.
SAMARBETE, SAMARBETE OCH
ÅTER ­SAMARBETE
Milos Pekny menar att vi har allt att
vinna på att koppla ihop grundforskning
och klinisk forskning, men också att sam­
manföra olika professioner och experter:
läkare, sjuksköterskor och annan vårdper­
sonal med forskare inom olika discipliner.
På så sätt ökas antalet infallsvinklar
och konstruktiva idéer rejält. Och genom
att låta ”medicinare” möta tekniker och
ingenjörer kan man få ytterligare saker att
hända vad gäller kreativitet och innova­
tion. En annan essentiell uppgift är att se
till att de unga lovande forskarna fångas
upp. Då när de fortfarande har lite vilda
idéer, i positiv bemärkelse, och drivs av
en stark passion
– Här spelar SSMF en extremt viktig
roll. För det är under forskarens första
år som det hela avgörs. Om de ska våga
satsa på forskningen eller ej.
PRIS-O-MEDVETENHET
När det gäller forskningsfinansiering an­
ser Milos Pekny att det finns en oroväck­
ande kunskapsbrist hos många politiker
när det gäller diskussionen om vad
forskning de facto kostar. En okunskap
som även finns på sina håll i universitets­
styrelser och sjukhusledningar.
– Historiskt sett har svenska forskare
alltid fått klara sig på mindre anslag än
sina amerikanska och många europeiska
kolleger. Men genom hårt arbete, sam­
arbeten och olika innovativa lösningar
har vi ändå kunnat hävda oss. Idag är
det en annan sak. Modern biomedicinsk
forskning kräver teknologier och teknisk
utrustning som är mycket kostsamma.
Utan dem kan forskaren inte ens påbörja
sin research.
Milos Pekny är bestämd när det gäller
finansieringsutmaningen som ligger i
knät på beslutsfattarna. Samtidigt har
även forskarvärlden ett ansvar.
– Forskare måste kunna presentera sina
fynd både för kolleger och professionella
aktörer, men lika viktigt är att kom­
municera med allmänheten. Forskarens
uppgift är att tjäna samhället. Det får
man aldrig glömma bort.
Milos Pekny lever som han lär. Här ett idéutbyte i Åbo med från vänster:John Eriksson och
Lea Sistonen, Åbo Akademi, Milos Pekny, Sahlgrenska akademin; Brian Freeman, University of
­Illinois, Masaki Inagaki, Nagoya University och Valérie Mezger, Université Paris Diderot.
3
För 13 år sedan gjorde hon en praktik
som läkarstudent hos en vän som flyttat
hit. Sedan blev hon kvar eftersom hon
”tycker så mycket om Sverige och det
svenska sättet att arbeta som läkare”. För
det finns skillnader mellan hennes nya
och gamla hemland.
– Här finns en strävan efter att uppda­
tera behandlingar efter de senaste forsk­
ningsrönen, och här kan man ha öppna
diskussioner och ifrågasätta beslut, även
chefernas. Det är ett klimat som gagnar
utveckling och patientomhändertagande.
Så är det inte i Tyskland.
En annan del av Janas forskningspro­
jekt handlar om immunologi. I immun­
försvaret samverkar mängder av olika
ämnen för att hålla oss friska genom att
eliminera skadliga inkräktare som bakte­
rier, virus och tumörceller. Det innebär
att koncentrationen, funktionen och
placeringen av försvarsceller har något att
berätta. Problemet är bara att forskarna
ännu har begränsade kunskaper i immun­
försvarets ”språk”.
Jana om SSMF
Jana de Boniface forskar på nya immunologiska bröstcancerbehandlingar och drömmer om tomma operationssalar. ”Tänk om man ändå kunde
rationa­lisera bort sig själv som kirurg, och patienterna kunde slippa operation i framtiden!”
Jana vill förhindra
återfall i ­bröstcancer
Varje dag insjuknar 15 – 20 svenska kvinnor i bröstcancer. 80 ­procent
av dem lever tio år efter sin diagnos. Men för dem som drabbas av
återfall är utsikterna sämre. Jana de Boniface undersöker om immunsystemet kan användas till att förutsäga vilka patienter som riskerar
återfall, för att tidig behandling ska kunna sättas in.
Så gott som alla svenskar över 40 år
känner någon i sin närhet som har eller
har haft bröstcancer. Kanske en anhö­
rig, arbetskamrat, granne eller någons
fru. Bröstcancer är den andra vanligaste
cancersjukdomen i Sverige efter prostata­
cancer. Ungefär en av tio kvinnor får
bröstcancer någon gång under sitt liv.
o m 15 å r
­
’’I den bästa av världar kanske det inte
behövs kirurger om 15 år. Port­vakts­
körtlar kanske kommer att avlägsnas
med hjälp av ultraljud, utan sövning.
Och medicinska behandlingar kommer att
vara immunologiska och skräddarsydda,
det vill säga anpassade efter den enskilda
patientens och tumörens genetiska och
immunologiska profil.”
Även om prognosen är god när det
gäller bröstcancer innebär perioden efter
behandling ofta år av oro och ångest.
Många patienter beskriver det som att
rädslan för återfall ligger som ett grått
filter över tillvaron.
NÄRA PATIENTERNA
Det här känner Jana de Boniface mycket
väl till. Som kirurg på Bröstcentrum på
Karolinska universitetssjukhuset i Solna
möter Jana de Boniface många patienter
som brottas med fysiska och psykiska
konsekvenser av sin sjukdom. Det är om­
sorgen om dessa kvinnor som är motorn i
Janas arbete som forskare.
4
– Fördelen med att vara forskande
läkare är att jag dagligen ser vilka utma­
ningar som finns i vårdvardagen, för mig
som behandlande läkare men framförallt
för patienterna. Min målsättning är att
bidra till ny diagnostik och behandling
för att förhindra återfall och för att
förbättra patienternas livskvalitet efter
cancerbehandling.
Det uppskattas att en av fyra kvinnor
som får tillbaka sin bröstcancer i samma
bröst, bröstkorgsvägg eller lymfkörtlar
senare kommer att drabbas av generell
cancerspridning. När cancern sprider sig
till andra organ i kroppen kan behand­
ling enbart förlänga livet några år. Janas
forskning strävar efter att identifiera
just de kvinnor som löper ökad risk för
återfall och spridning för att i tidigt skede
kunna sätta in behandling.
portvakten berättar
Vid operation av bröstcancer, när delar av
eller hela bröst tas bort, görs ofta en kon­
troll av ”portvaktskörteln”. Det vill säga
den lymfkörtel som sitter närmast tumö­
ren i armhålan. Körteln tas ut under på­
gående operation och undersöks i mikro­
skop för att säkerställa att inga tumörceller
har spridit sig dit. Om ”port­vakten” är
frisk avslutas operationen, men om den
innehåller en tumörhärd tas ytterligare ett
tiotal lymfkörtlar ut för undersökning.
Metoden är nu standard inom bröst­
kirurgi och ger viktig information om en
cancers spridning. Men det allra senaste
inom forskningen pekar på att kirurger
skulle kunna vara ännu mer restriktiva
när det gäller att avlägsna lymfkörtlar.
– En svensk studie har visat att ungefär
en femtedel av bröstcancerpatienter som
blev opererade i armhålan fick svullnad
i armen, så kallat lymfödem. Subjek­
tiva besvär, som känsla av svullnad eller
nedsatt rörlighet, anges av upp till en
tredjedel, men kan ibland inte mätas. En
del i min kliniska forskning går ut på att
undersöka om nyttan överväger riskerna
ifråga om att ta bort lymfkörtlar i den
omfattning som görs idag.
sunt svenskt ifrågasättande
Jana är född och läkarutbildad i Tyskland.
”När man som jag arbetar som ­läkare
och forskare och dessutom har familj blir
det kvällarna, när barnen somnat, som
måste ­användas till att jaga forsknings­
medel. En uppgift man aldrig får vila
från. Med SSMF-stipendiet kommer jag
nu att kunna få ar­bets­ro i min forskning.
Man behöver ju tid att få fundera på sina
resultat och klura ut nya idéer!”
Idag vet man att immunförsvaret på­
verkas negativt vid cancersjukdom och
immunceller som borde döda cancerceller
kan istället underlätta för dem att växa
till och sprida sig. Janas forskargrupp
har observerat att en del immunfunktio­
ner är förändrade redan i tidiga faser av
bröstcancer redan före spridning och det
tyder på att immunförsvaret är påverkat
tidigare än man trott.
– Om vi kan förstå vad som sätter
igång de tidiga förändringarna kan vi på
sikt utveckla nya prognos- och behand­
lingsverktyg. Tänk dig att kunna mäta
immunfunktioner tidigt i sjukdomen som
ger information om sjukdomens fortskri­
dande och då alltså om patientens prog­
nos. Information som ger läkaren möjlig­
het att välja bäst passande behandling.
FLER BEVARADE BRÖST
Jana är optimistisk när det gäller fram­
tiden. Hon arbetar inom ett fält där det
redan har tillkommit revolutionerande
diagnostik och behandlingar, till exempel
vid hormonkänsliga cancerformer och vid
särskilda bröstcancertyper som man kan
behandla med immunologiska läkemedel.
– Det är inom det immunologiska om­
rådet nästa generation cancerläkemedel
finns. Behandlingar som förhoppningsvis
inte kommer att bli lika krävande för
patienterna som dagens operationer och
cellgiftsbehandlingar.
NAMN: Jana de Boniface
ÅLDER: 41 år
BOR: i Bromma i västra Stockholm.
FAMILJ: gift med David (engelsman med franskt påbrå),
­barnen Maja 4 år och Malena 1 år.
DOLD TALANG: ”Jag är utbildad violinist och har spelat i
Berlin­filharmonikerna. Numera blir det mest nattligt spel
hemma i källaren även om det har hänt att jag ryckt in hos
Radiosymfonikerna”.
ARBETAR: på Bröstcentrum vid Karolinska universitetssjuk­
huset i Solna och Institutionen för molekylär medicin och
kirurgi, Karolinska Institutet.
FORSKNINGSOMRÅDE : Bröstcancer, tumörbiologi och
­immunologi.
PROJEKTTITEL: ”Kan immunsystemet användas för att ge
prognostisk information vid bröstcancer?”
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013
Dinesh försöker hitta koden
till det mänskliga minnet
Hur går det till när minnen skapas och vad händer när de försvinner
vid till exempel demens? Det här är frågor som får Dinesh Kumar att
gå till jobbet varje dag. I sin forskning granskar han hur epigenetiska
mekanismer är inblandade i minnesbildning.
Doften av kanelbullar. Refrängen från en
känd melodi. Känslan av att dra handen
över en broderad duk. Sinnes­intryck kan
vara ovärderliga triggers eller igångsättare
för att väcka gamla minnen till liv. Något
man ofta använder sig av inom demens­
vården inom metoden reminiscens. En
slags sinnesträning som kan få personer
med skadad minnesfunktion och kogni­
tion att – trots allt – hitta saker i ”arki­
vet” och på så sätt komma ihåg händelser
eller känslor.
Men frågan är hur det går till? Varför
minns vi vissa saker och andra inte? Och
hur kan vi plocka fram minnen efter
­decennier i glömskans garderob? Visst
finns det teorier här, men än så länge är
de raka svaren dolda i dunkel.
Hur vi kommer ihåg, glömmer och
plockar fram minnen på molekylär nivå
i hjärnan - det vill säga själva koden för
minnesbildningen - är fortfarande ett
mysterium.
liknar den informationsöverföring som
finns hos celler när de mognar.
­
o m 15 å r
”Vi ägnar oss fortfarande åt grund­
forskning men det kommer att hända
mycket de kommande åren. Ny teknik och
nya metoder har vridit upp hastigheten i
jakten på kunskap. Redan i dagsläget finns
det läkemedel mot schizo­freni baserade
på epigenetisk forskning. Om 15 år finns
det säkert flera läkemedel mot neuro­
psykiatriska och psykiatriska sjukdomar
där denna mekanism utnyttjas.”
EPIGENETIK OCH MINNE
Epigenetik beskrivs ofta som länken mel­
lan arvets och miljöns betydelse för vilka
egenskaper eller sjukdomar vi utvecklar.
En känd tysk professor har försökt förkla-
Dinesh Kumar undersöker hur nervceller använder sig av det epigentetiska maskineriet för att
skapa minnen och på vilket sätt DNA-processer stödjer långtidsminnet.
Som nyinstallerad gästforskare i Alabama, USA, har Dinesh Kumar fått möjligheten att arbeta på
ett av ­världens mest framstående laboratorier inom epigenetisk minnesforskning.
Vi vet idag att inlärning och skapande
av minnen är en biokemisk reaktion som
inkluderar upp- och nedreglering av vissa
gener och nybildning av nya biomolekyler.
– Men alla dessa reaktioner kan fortfa­
rande inte förklara hur livslånga minnen
kan bevaras. De flesta biomolekyler i
kroppen lever bara ett dygn.
forskare i usa
För att informationen ska kunna överleva
krävs alltså någon slags ”självbevarande”
funktion i varje cell, säger Dinesh Kumar
över telefonen, nyligen installerad som
gästforskare vid University of Alabama,
USA. En vistelse som blivit möjlig tack
vara SSMF-stipendiet och stöd från
Veten­skapsrådet.
Tidigare har fokus inom minnesforsk­
ningen legat inom neurologin, det vill
säga läran om hjärnans nervfunktioner
och –processer. Men sedan några år till­
baka har det visat sig att kunskap om hur
minnet fungerar kan sökas även inom ett
annat forskningsfält: epigenetiken.
– Det verkar som att hjärnan förmåga
att skapa och komma ihåg minnen
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013
ra med en metafor: ”Om hårddisken i en
dator är vårt DNA är själva programmen
på datorn epigenomet. Utan programen
kommer vi inte åt informationen på
hårddisken”. Det är alltså här någonstans
som koden till minnesfunktion gömmer
sig, menar Dinesh.
– Just nu befinner jag mig på ett av
de bästa labben i världen för epigenetisk
minnesforskning. Användningsområdet
för vår forskning är gigantiskt! Vi talar
om alla neuropsykiatriska sjukdomar där
minnesfunktionerna påverkas: epilepsi,
demens, stroke, depression, ADHD och
många fler. För mig är det motiverande
att forska inom ett område där vi verkli­
gen kan göra nytta.
FRÅN NEW DELHI TILL UMEÅ
Dinesh Kumar kommer ursprungligen
från Indien. 2005 bjöds han in som
forskare till Institutionen för medicinsk
kemi och biofysik vid Umeå universitet
för att forska på nukleotider, det vill säga
byggstenarna i DNA. Sedan blev han
kvar i staden som skulle kunna betraktas
som New Delhis absoluta motsats.
– Jag trivs jättebra i Umeå. Jodå, trots
mörker och kyla. Jag brukar till och med
delta vid universitetets årliga skidtävling
och det gör mig ingenting att jag brukar
komma sist. Jag tycker det är härligt
med snö.
I sitt nuvarande forskningsprojekt i
Alabama tänker Dinesh ta reda på mer
om hur nervceller använder sig av det
epigentetiska maskineriet för att skapa
minnen och hur olika DNA-processer
stödjer långtidsminnets uppbyggnad.
Kunskap som är viktig för att förstå
uppkomsten av olika sjukdomstillstånd,
men också för att få information om vad
som händer vid inlärningsproblem och
normalt åldrande.
– Jag uppskattar att det inom det här
forskningsfältet finns tvärvetenskapliga
ambitioner mellan molekylärbiologi,
beteendevetenskap, epigenetik, fysiologi
och biokemi.
Dinesh om SSMF
”Bortsett från försörjningspro­ble­met,
som löses genom SSMF-­stipendiet, finns
en annan viktig effekt av SSMF:s stipendiet. Det ger forskaren en unik möjlighet
att följa de egna spåren i forskningen.
Det vill säga att tänka nytt och fritt och
själv bestämma riktningen i forskningen.”
– Det händer saker i labben nu som går
att likna vid sådant vi hittills bara har
sett i science fictionfilmer. Vi talar om
molekylär kognition. Att på experimen­
tell nivå radera och skapa ­minnen. It’s
fascinating!
NAMN: Dinesh Kumar
ÅLDER: 31 år
BOR: i Umeå och för tillfället i Birmingham, Alabama.
FAMILJ: gift med Milan.
DOLD TALANG : ”Jag vet inte hur bra jag är på det, men jag
gillar i alla fall Bollywooddans väldigt mycket. Jag tycker om alla
typer av dans.”
ARBETAR: vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid
Umeå universitet och vid Department of Neurobiology, Evelyn
F. McKnight Brain Institute, University of Alabama, USA.
FORSKNINGSOMRÅDE: Fysiologi, genetik, neuro­vetenskap och
ålderssjukdomar.
PROJEKTTITEL: ”Att skapa eller tappa minnen.”
5
SSMF:s stipendiater och forskare 2012
När Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) delade ut årets
stipen­dier och forskartjänster visade mottagarna i sina forskningsprojekt upp en unik bredd och samtidigt ett imponerande djup. Här finns
VAIBHAV AGARWAL
LUNDS UNIVERSITET
PONTUS ALMER
­BOSTRÖM
MY ANDERSSON
LUNDS UNIVERSITET
KAROLINSKA INSTITUTET
My undersöker om hudceller kan
omprogrammeras till att bli en
viss typ av nervceller som producerar signalsubstansen GABA.
En celltyp som förstörs hos personer med epilepsi och annan
neurologisk sjukdom. Målet är
att kunna skapa celler som kan
minska epileptisk aktivitet.
SONCHITA BAGCHI
SOPHIE BENSING
Sonchita har upptäckt en ny
transportör för signalsubstansen glutamat i nervsystemet,
SLCZ1, som fyller viktiga reglerande funktioner i hjärnan. Nu
vill hon se om substansen kan
vara en lovande måltavla för nya
läkemedel för olika former av
beroendetillstånd.
Sophie försöker förstå mekanismerna bakom Addisons sjukdom
– primär binjurebarksvikt.
Hennes forskning går ut på att
identifiera olika antikroppsmarkörer och ta reda på hur kortisoldygnsrytmen påverkar graden
av symtom och effekten av
medicinering.
ANDERS BJERG
­BÄCKLUND
Vaibhav studerar hur vissa bakterier klarar sig undan immunförsvaret. Sjukdomar orsakade av
Streptococcus pneumoniae är ett
stort folkhälsoproblem som i
kombination med den galopperande antibiotikaresistensen
­tydligt illustrerar behovet av nya
läkemedel.
UPPSALA UNIVERSITET
Pontus vill ta reda på mer om vad
som sker på cellnivå när vi motionerar och hur det motverkar sjukdomar som cancer, diabetes och
hjärt-kärlsjukdom. Hans upptäckt
av ”träningshormonet” Irisin kan
vara en framkomlig väg mot ny
behandling av fetma och diabetes.
KAROLINSKA INSTITUTET
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Anders vill flytta fram positionerna inom astmaforskningen. Astma
behandlas ännu med läkemedel
som upptäcktes för 30 år sedan.
Genom omfattande kliniska uppföljningar av ett stort patient­
material hoppas Anders bidra till
nästa generation astmamediciner.
ERWIN ­BRENNDÖRFER
GIUSEPPE COPPOTELLI
KAROLINSKA INSTITUTET
KAROLINSKA INSTITUTET
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Johan ägnar sin forskartid åt att
försöka förstå sambandet mellan
fetma och dödliga cancerformer.
Genom att granska cellprocessen
autofagi och hur den påverkar
arvsmassan, hoppas Johan kunna
finna ny kunskap om bland annat
bukspottskörtelcancer.
Erwin söker efter förståelse
för hur Hepatit C-virus, HCV,
hämmar vårt immunförsvar
och hur virusproteinet NS3/4A
påverkar cellens försvar. Genom
att undersöka leverprover från
infekterade patienter kan ny
kunskap vinnas och leda fram
mot effektivare behandlingar.
LASSE DAHL JENSEN
JANA DE BONIFACE
NODI DEHVARI
JOHAN BOURGHARDT
FAGMAN
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Lasse vill med sin forskning ge
svar på hur dygnsrytm och syrebrist påverkar utvecklingen av
cancer och blodkärlsrelaterade
ögonsjukdomar. Ny kunskap i
ämnet är avgörande för att kunna utveckla mer effektiva behandlingar för sjukdomar där
blodkärlstillväxt är en faktor.
JUAN CARLOS FIERRO
GONZÁLES
STOCKHOLMS UNIVERSITET
Jana ställer frågan om immunsystemet kan användas för att
förutsäga återfall i bröstcancer.
Redan i tidigt stadium av sjukdomen syns förändringar i immunsystemet som tillåter vissa tumörer att ”gömma sig”. Jana vill
förklara hur och bidra till utvecklingen av nya diagnosverktyg.
Nodi har med sin forskargrupp
gjort en viktig upptäckt av ett
alternativt sockerreglerande
system i kroppen. Utöver insulin
verkar det finnas receptorer på
skelettmusklerna som ser till att
glukos tas upp från blodet. I detta
projekt fortsätter Nodi att vända
på hittills oupptäckta stenar.
KYLIE FOO
CAROLINE GALLANT
KAROLINSKA INSTITUTET
Juan Carlos vill hitta stamcellernas ”ombyggnadsmanual” – viktig
information saknas om vad som
sker när våra mest primitiva celler
ombildas till olika celltyper. Juan
Carlos undersöker detta med ny
teknik för att bidra till framtidens
stamcellsbaserade behandlingar.
Kylie granskar de nya rön om att
en viss typ av tarmceller, L-celler,
är inblandade i utvecklandet av
diabetes typ 2 - den folksjukdom
som ökar mest i världen. Genom
stamcellsförsök kan hittills
­obesvarade frågor om L-cellerna
få svar och leda fram mot ny
behandling.
RASMUS HAVMÖLLER
MICHAEL HULTSTRÖM
Rasmus söker efter nya metoder
för att identifiera människor med
ökad risk för plötsligt hjärtstopp.
Tillsammans med amerikanska
forskare studerar Rasmus bland
annat mer sofistikerade EKGmetoder med hopp om att finna
säkrare diagnosverktyg.
KATARINA JOHANSSON
KAROLINSKA INSTITUTET
Katarina vill veta mer om redoxreglering – upptag eller minskning av elektroner hos cellulära
molekyler, en process som är
involverad vid cancer, hjärtkärlsjukdom och neurodegenerativ sjukdom. Hennes forskning
ger viktig information om
cancer­spridning och återfall.
Giuseppe studerar sambandet
mellan cellers ”städförmåga” och
det naturliga åldrandet. Målet är
att hitta viktiga angreppspunkter
för att minska åldersrelaterad
ohälsa. Även motion och kost undersöks i projektet för att se hur
de faktorerna påverkar kroppens
cellulära system.
KAROLINSKA INSTITUTET
KAROLINSKA INSTITUTET
KAROLINSKA institutet
6
hela spektrat från grundforskning på molekylär nivå till patientnära
klinisk forskning kring de stora folksjukdomarna. Forskning som ­också
spänner över människans alla åldrar. Från fosterliv till ålderdom.
UPPSALA UNIVERSITET
Michael forskar på hormonet
osteopontin och på vilket sätt
det är inblandat i uppkomsten
av njurskador. Ett hormon som
”sprider” skador i njurarnas blodkärl. Kunskapen behövs för att
utveckla nya metoder att bevara
njurarnas funktion vid blod­
tryckssjukdomar.
DINESH KUMAR
UMEÅ UNIVERSITET
Dinesh forskar kring vad som
sker i hjärnan när vi skapar och
tappar minnen. Hans studier av
särskilda biomolekyler kan leda
till ny förståelse av hur inlärning
går till och vad som sker med
minnesfunktionen vid normalt
åldrande och demenssjukdom.
UPPSALA UNIVERSITET
Caroline ägnar sig åt ett angeläget sökande efter hur man med
hjälp av vissa molekyler tidigt
kan upptäcka HIV-virus. Idag
­lever 33 miljoner människor med
HIV-infektion i världen. Målet är
att bidra till utvecklingen av nya
enkla diagnosverktyg och effektivare läkemedel.
PIIHA-LOTTA JEREVALL
JANNOK
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Piiha-Lotta söker svaret på varför de nya målinriktade bröstcancer-behandlingar som lanserats
inte ger effekt på vissa patienter.
Granskning av arvsmassepro­
filerna hos bröstcancerpatienter
kan leda till nya metoder att
­förutse behandlingseffekt.
ANNA KÄHLER
KAROLINSKA INSTITUTET
Anna forskar kring samspelet
mellan arv och miljö när det gäller sjukdomar som schizofreni,
epilepsi och psykisk utvecklingsstörning. Ny kunskap är nödvändigt för att kunna utveckla nya
läkemedel och individanpassad
behandling, vilket det i dagsläget
finns stort behov av.
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013
LILI LI
SUSANNE LINDGREN
KAROLINSKA INSTITUTET
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Lili studerar funktionen av vissa
sensoriska nervceller. Genom att
kartlägga nervcellernas aktivitet
på molekylär nivå hoppas hon
kunna bidra till ny kunskap om
smärta och andra tillstånd där
störning hos nervcellerna resul­
terar i ofta svårbehandlade
symtom.
ANNA MARTNER
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Anna granskar cancercellers
”smitvägar” för att förstå mekanismerna bakom myeloisk leukemi. Ny kunskap om hur blodcancerceller kan undgå att bli dödade
av immunförsvaret, och hur vissa
läkemedel fungerar i sammanhanget, behövs för att kunna utveckla effektivare läkemedel.
EVANTHIA NANOU
KAROLINSKA INSTITUTET
Evanthia vill veta mer om cellkommunikation och studerar hur
nervceller signalerar till varandra
via särskilda kalciumkanaler.
Målet är kunna återställa funktionen hos ”trasiga” kalciumkanaler som man vet är en faktor
bakom neurologiska sjukdomar
som epilepsi, ataxi och migrän.
JAKUB ORZECHOWSKI
WESTHOLM
PETTER LJUNGMAN
KAROLINSKA INSTITUTET
Susanne studerar ”självtolerans” i
immunförsvaret, en funktion
som innebär att T-cellerna kan
skilja på kroppsegna och ”inkränktande” skadliga ämnen.
Susannes forskning bidrar till
kunskapsgrunden för ny behandling av bland annat diabetes typ 1
och ledgångsreumatism.
Petter undersöker hur luftföro­
reningar påverkar risken för
hjärt-kärlsjukdom. Målsättningen
är att med egna avancerade mätningar och beräk­ningar samt data
från stora amerikanska befolkningsunderlag kunna förklara hur
luftföroreningar påverkar kärlfunktion på kort och lång sikt.
JENNY MJÖSBERG
LARS MUHL
KAROLINSKA INSTITUTET
Jenny har med forskarkolleger
upptäckt en ny cellfamilj i immunförsvaret som misstänks vara
inblandad i tarminflammation och
tumörutveckling. I detta projekt
vill hon fortsätta undersöka hur
cellerna påverkar tarmvävnaden
för att ta viktiga steg mot ny
prevention och behandling.
KAROLINSKA INSTITUTET
Lars vill veta mer om kopplingen
mellan diabetes typ 2 och hjärtkärlsjukdom. Genom att studera
särskilda signalmolekyler och
deras inverkan på socker- och
fettupptaget i hjärtats blodkärl
hoppas han få kunskap som kan
användas till att utveckla nya
terapier.
MARIKA NESTOR
LINA NORDQUIST
UPPSALA UNIVERSITET
UPPSALA UNIVERSITET
CEDRIC PATTHEY
AMANDA PETTERSSON
Marika letar efter nya tumörmålsökande molekyler. Varje år
drabbas en halv miljon människor
av huvud- och halstumörer – en
svårbehandlad cancerform. Med
hjälp av nya radioaktivt märkta
målsökarmolekyler kan cancerspridning studeras och återfall
förhindras.
Lisa har gjort upptäckten att substansen indoxylsulfat, som bildas
av våra tarmbakterier, orsakar
skador på njurarna och bidrar till
njursvikt. I detta projekt vill hon
undersöka hur ämnet påverkar
njurfunktion och blodtryck för
att bidra till nya behand­lingar vid
njursvikt.
UMEÅ UNIVERSITET
KAROLINSKA INSTITUTET
UPPSALA UNIVERSITET
Jakub hoppas bidra till viktiga
kunskaper om våra stamceller.
Genom att granska transkriptionsfaktorer, proteiner som
­aktiverar generna, hoppas han
kunna svara på viktiga frågor om
hur utvecklingen av nervsystemet går till under fosterstadiet.
Cedric forskar om hur sinnesceller - till exempel hörselceller och
luktceller - bildas under fosterstadiet och hur denna utveckling
har sett ut genom evolutionen.
Förståelse för sinnescellernas
”specialisering” ger information
som behövs för att ta stamcellsforskningen till nästa nivå.
Amanda tar reda på hur träning
påverkar våra muskler – på molekylär nivå. Detta för att få mer
kunskap om hur motion påverkar ämnesomsättningen och hur
dessa två i sin tur påverkar risken för sjukdomar som diabetes
typ 2 och sarkopeni – åldersrelaterad muskelförlust.
KRISTOFFER SAHLHOLM
KERRIE SANDGREN
OLOF SKÖLDENBERG
KAROLINSKA INSTITUTET
Kristoffer undersöker en klass
substanser som heter dopaminstabilisatorer, som i studier
visat lovande effekter vid bland
annat Parkinsons sjukdom,
schizo­freni och drogmissbruk.
Han har upptäckt att dessa substanser samspelar med receptorn sigma-1 och vill veta mer.
EMILY SONESTEDT
LUNDS UNIVERSITET
Emily studerar hur sambandet
mellan kostvanor och risk för
hjärt-kärlsjukdom ser ut. Trots
det stora allmänintresset för kostens påverkan på hälsan är många
frågor fortfarande obesvarade.
Emilys granskning av de arvsanlag som bidrar till blodfettsrubbning kan ge viktiga svar.
ANNA ZETTERGREN
GÖTEBORGS UNIVERSITET
KAROLINSKA INSTITUTET
KAROLINSKA INSTITUTET
Kerrie studerar vaccinets väg
i kroppen från ”nålstick” till
immun­reaktion. Många infektionssjukdomar saknar fortfarande effektiva vacciner, inte minst
när det gäller HIV. Förståelse för
immuncellers olika förmågor kan
leda fram till utvecklingen av nya
vacciner.
Olof letar efter biologiska samband mellan protesavlossning och
hjärtinfarkt. 30 procent av de två
miljoner svenskar som varje år får
en höftprotes inopererad drabbas
av avlossning på grund av ”bennedbrytning”. En process som
man misstänker även ökar risken
för hjärtinfarkt.
BJÖRN WAHLIN
FARASAT ZAMAN
KAROLINSKA INSTITUTET
Björn hoppas kunna ­bidra till nya
och skräddarsydda cancerbehandlingar. Hans forskning innebär bland annat granskning av
biobanksmaterial och prover
från blodcancerpatienter för att
förstå hur vissa läkemedel och
cellgifter påverkar immun­
systemet.
KAROLINSKA INSTITUTET
Farasat vill finna vägar att förebygga benskörhet hos barn som
får höga doser kortison. Barn
med exempelvis lymfatisk leukemi och Duchennes muskeldystrofi måste under längre perioder
behandlas med kortison. Farasat
vill hitta vägar att undvika biverkningen benskörhet.
Läs mer om forskningsprojekten på: www.ssmf.se
Anna studerar på vilket sätt
könstillhörighet påverkar risken
för autism och andra psykiatriska
tillstånd. Genom att granska receptorer för testosteron i experimentella modeller hoppas hon
kunna ge svar på frågor om
ärftlighet och könshormoners
riskpåverkan.
Russinen i kakan
Granskningsnämnden i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) har en omvittnat god förmåga att bedöma kvalitet och potential
bland de många anslagsansökningar som årligen inkommer till SSMF. Urvalsprocessen är mycket noggrann för att få fram de forskare som
ska tilldelas stipendier - på två år, hel- eller halvtid, och forskartjänster - på tre år, hel- eller halvtid. Nämnden består av represen­tanter från
var och en av landets medicinska fakulteter samt experter utsedda av SSMF och Svenska Läkaresällskapet. Denna grupp av seniora och sakkunniga forskare gör en grundlig analys av forskningsprojektens kvalitet för att sålla fram de bästa unga forskarna.
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013
7
Emily undersöker om kosten kan
stoppa ärftlig risk för kärlsjukdom
NAMN: Emily Sonestedt
ÅLDER: 32 år
BOR: : i Karlshamn
FAMILJ: gift med Anders och har en son på 1,5
­månader – ännu ejnamngiven.
DOLD TALANG: jag är sopran och har sjungit i kör i
många år. Dessutom kan jag göra riktigt god latte.
ARBETAR: som forskare på Institutionen för Kliniska
vetenskaper, Lunds universitet.
FORSKNINGSOMRÅDE: Endokrinologi, epidemiologi,
genetik, hjärt-kärlsjukdomar, nutritionsforskning –
övervikt, ämnesomsättningssjukdomar.
PROJEKTTITEL: ”Påverkar ärftlig känslighet för blod­
fettsrubbning sambandet mellan kostvanor och risk
för hjärt-kärlsjukdom?”
Emily Sonestedt kommer i sitt nya projekt att kartlägga en grupp människors matvanor med hjälp av enkäter och regelbundna provtagningar. Allt för att få ökad förståelse för hur kostvanorna
samspelar med genetiken.
Smör eller margarin, pasta eller pannbiff? Vad är egentligen nyttigt
och onyttigt? I medias kostdebatt går vågorna höga och inga svar är
givna. Här vill Emily Sonestedt bidra med ny kunskap. I sin forskning
granskar hon hur vår genetiska profil påverkar nivåer av blodfetter
och hur ­kosten påverkar risken för sjukdom.
Det började på 90-talet när ännu en
bantningsmetod lanserades och snabbt
blev populär. Denna gång handlade det
inte om sedvanlig späkning medelst mo­
rötter, pulversoppa eller grapefrukt. Nu
utlovades kiloras för den som satsade på
bacon och bearnaise, och de näringsäm­
nen som fick överta fettets plats på svarta
listan var kolhydraterna.
Sedan dess har inget varit sig likt i
kostens värld. Vi har fått lära oss namnen
på dieter som LCHF – Low carb high fat,
Stenålderskosten, DASH, Medelhalvskost
och Willetts pyramid. Och i tv-soffor och
debattspalter har läkare och experter varit
i luven på varandra om vad som är sant
och falskt ifråga om fett och kolhydrater.
o m 15 å r
­
”Inom forskningsfältet genetik kommer det att hända massor de kommande
åren. Om 15 år är jag förhoppningsvis
kvar vid Lunds universitet, som professor med tillhörande gästspel vid utländska
universitet. Om jag får drömma finns det
då gentester som visar vilken kost som
passar varje ­individ i syfte att förhindra
sjukdom. Skräddarsydda kostråd skulle
man kunna säga.”
Fortfarande råder olika meningar om
vilken kost som är att rekommendera,
delvis förklarat av att det vetenskapliga
underlaget spretar. Det här är något som
8
sporrar Emily Sonestedt, nutritionist och
forskare vid Institutionen för kliniska
vetenskaper vid Lunds universitet. Hon
menar att den infekterade och tidvis
snurriga kostdebatten missar målet. Det
finns nämligen inte en sanning. Och
något som glöms bort alldeles för ofta är
den viktiga distinktionen mellan friskt
och sjukt.
’’
Vår genetiska ­
profil interagerar med
olika kostfaktorer ’’
KOSTEN STYR RISKEN
– Jag har i min forskning kunnat
påvisa att vår genetiska profil interagerar
med olika kostfaktorer. Det som är nyt­
tigt och ofarligt för en person kan alltså
vara skadligt för en annan. Det gäller i
synnerhet fett.
STÖRRE OLIKHETER ÄN LIKHETER
Förmågan att tillgodogöra sig närings­
ämnen varierar beroende på faktorer
som: ­ålder, kön och livsstil (vad och hur
mycket vi äter och hur mycket vi motio­
nerar). Men framförallt påverkas den av
vårt genetiska arv.
– De senaste åren har man identifierat
ett stort antal arvsanlag som bidrar till
blodfettsrubbningar. I dagsläget känner
vi till ett 30-tal gener som påverkar risken
för övervikt och fetma. En av generna är
mer uppmärksammad än de andra.
Denna fetma-gen finns hos ungefär
hälften av alla européer och påverkar
både aptit och mättnadskänsla. Personer
som har genen tycks äta mer, gärna fett­
rikt, innan mättnadskänslan infinner sig.
– I tidigare projekt har jag granskat
hur kost och motion påverkade risken för
övervikt hos personer med fetma-genen.
Resultaten visade att de som hade genen
och åt fettrik kost hade 2,5 gånger så
stor risk för att utveckla övervikt jämfört
med personer utan genen. Medan de som
hade genen men istället åt fettsnålt helt
kunde undgå risken.
Slutsatsen är att levnadsvanor både
kan ”bygga på” risken för övervikt och ta
bort den. Rätt kost kan med andra ord
neutralisera fetmagenens aktivitet. Ett
”riskraderande” som också verkar kunna
uppnås med hjälp av fysisk aktivitet.
– I ett annat projekt, under min tid
som SSMF-stipendiat, undersökte jag
hur socker i kosten påverkar risken för
sjukdom. Resultaten visade att personer
som äter mycket socker har sämre blod­
fetter och löper ökad risk att drabbas av
hjärtkärlsjukdom.
NÄSTA FORSKNINGSSTEG
Som nybliven innehavare av SSMF:s fors­
kartjänst kommer Emily nu att fortsätta
undersöka på vilket sätt genetiken och
levnadsvanorna samspelar.
– Fortfarande är många aspekter kring
kostens effekter oklara. I mitt kommande
projekt ska jag kartlägga matvanorna hos
en grupp personer som också har genom­
gått provtagningar. Det kommer att ge
mig underlag för att se om min hypotes
stämmer: att viss typ av kost, och vissa
typer av fetter, triggar respektive stoppar
den ärftliga risken för hjärtkärlsjukdom.
Emily om SSMF
”Jag tror att många forskare väntar
med att bilda familj eftersom anställningsförhållandena är så osäkra. Som
forskare är man på ständig jakt efter
finansiering. Att ha fått en SSMFforskartjänst innebär att jag kommer
att ha riktig lön i tre år. Det känns
väldigt bra. Det ger mig trygghet men
också kraft att helt kunna fokusera på
forskningen.”
NAMN: Emily Sonestedt
ÅLDER: 32 år
BOR: : i Karlshamn
FAMILJ: gift med Anders och har en son på 1,5 m
­ ånader – ännu
ej namngiven.
DOLD TALANG: jag är sopran och har sjungit i kör i många år.
Dessutom kan jag göra riktigt god latte.
ARBETAR: som forskare på Institutionen för kliniska vetenskaper,
Lunds universitet.
FORSKNINGSOMRÅDE: Endokrinologi, epidemiologi, g
­ enetik,
hjärt-kärlsjukdomar, nutritionsforskning – övervikt, ämnes­­­­
omsättningssjukdomar.
PROJEKTTITEL: ”Påverkar ärftlig känslighet för blodfettsrubbning
sambandet mellan kostvanor och risk för hjärt-kärlsjukdom?”
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013
gästforskare på harvard
2009 fick Pontus ett SSMF-stipendium
som gav honom möjligheten att under
en period gästforska vid ansedda Harvard
Medical School i Boston, USA. Tillsam­
mans med sin forskargrupp blev han först
i världen med att identifiera särskilda
”träningshormoner”, eller signalmoleky­
ler, som frigörs från muskelcellerna vid
träning.
JACKPOT
Upptäckten av Irisin, som en av dessa
molekyler har döpts till, har fått stor upp­
märksamhet i vetenskapliga tidskrifter
världen över. Potentialen i Pontus forsk­
ningsresultat är en av anledningarna till
att han nu har blivit tilldelad en SSMF:s
forskartjänst.
– Jag vill se vad som styr frisättningen
av Irisin. Vad händer i blodet och fett­
väven när de rör sig fritt - vilka är mot­
tagarmolekylerna och cellreceptorerna?
Sista delen i projektet blir att bygga en
syntetisk variant av Irisin och testa det i
experimentella modeller.
Pontus om SSMF
”Min kontakt med patienter gör mig mindre naiv som forskare”, säger Pontus Almer Boström som arbetar en dag i veckan på vårdcentralen i
­Stockholmsförorten Sätra.
Pontus vill visa hur motion
kan förhindra sjukdomar
Att motion är nyttigt är ingen nyhet. Men att fysisk aktivitet kan vara lika potent som läkemedel vid överviktssjukdomar är däremot ung kunskap. Pontus Almer Boström vill ta reda på exakt vad som sker i cellerna
när vi rör på oss, och om kroppens egna ”träningshormoner” kan bli föremål för överviktsbehandling.
Redan de gamla grekerna förstod vinster­
na av fysisk aktivitet. Enligt Hippo­krates
byggde god hälsa på balans mellan fysisk
aktivitet, kontemplation och sömn sett
över dygnets 24 timmar.
Två tusen år senare står sig fortfarande
den athenska hälsomodellen. Modern
medicinsk forskning visar att motion är
ett fantastiskt verktyg för välmående och
förebyggande av till exempel överviktsre­
laterade sjukdomar som diabetes typ 2,
blodfettrubbningar och högt blodtryck.
I labbet på Karolinska Institutet ägnar sig
­Pontus åt att bland annat studera hur träningshormonet Irisin påverkar blodet och fettväven.
– Även när sjukdom är etablerad, alltså
när en patient väl har blivit sjuk, har
motion en positiv effekt. Men än så länge
har man inte kunnat förklara hur. Det
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013
är det jag vill göra, säger Pontus Almer
Boström, läkare och forskare vid Institu­
tionen för cell- och molekylärbiologi vid
Karolinska Institutet i Stockholm.
motioneraR själv
Intresset för träning har funnits hos
Pontus sedan uppväxtåren i Göteborg där
han som tonåring var en lovande fotbolls­
spelare med planer på att bli ingenjör.
Fotboll spelar han fortfarande så fort han
kommer åt, men ingenjör blev han inte.
Eller på sätt och vis blev han det. Som
forskare ägnar han sig åt både maskinens
och människans teknik när han går på
upptäcktsfärd i kroppens molekylära
strukturer och processer.
De senaste rönen om träning är att den
utöver att förbättra syresättning i hela
kroppen även frigör kroppsegna hormo­
ner som via blodbanorna kan påverka
olika skeenden.
– Det är häftigt! Träning verkar opti­
mera de flesta processer i kroppen. När
vi tränar ökas hjärnans minnescentrums
kapacitet med 20 procent och levern –
kroppens reningsverk - ställer om till ett
effektivare läge. Överallt i kroppen kan
man se positiva effekterna av träning.
Fetma – en epIdemi
Fetma och dess följdsjukdomar är på
ohejdad frammarsch i världen. WHO
betraktar övervikt som en av de snabbast
växande epidemierna. I Sverige riskerar
cirka en miljon människor allvarliga kro­
niska sjukdomar till följd av övervikt.
Även bland barn ökar övervikt drama­
tiskt. Här gäller det att mota Olle i grind,
menar Pontus.
­
o m 15 å r
”Det vi hittills har upptäckt om träningens effekter kan ses som de första
viktiga bitarna i ett komplext pussel.
Men om 15 år har vi förhoppningsvis
klart för oss hur kroppens molekyler
samspelar och har utvecklat medicinska
behandlingar för övervikt och sjuk­domar
som till exempel diabetes typ 2 och
blodfettsrubb­ning.”
– För mig finns det en positiv kraft
i att forska på friskfaktorer istället för
sjukdomsfaktorer. Det är alltid bättre att
förebygga än att ”efterbehandla”.
”SSMS:s forskartjänster är verkligen
värde­­fulla. Särskilt nu när Vetenskaps­
rådet har tagit bort sina forskningsassi­
stenttjänster som har funnits så länge.
Det är tänkt att universiteten själva
istället ska utlysa tjänsterna, men det
fungerar inte fullt ut. När alla ska konkurrera om forsknings­assistenttjänsterna
blir det ofta just de unga som blir förbisedda”.
Alldeles nyligen blev det också klart
att Pontus är en av dem som i år får det
­prestigefyllda ”Starting Grant” från euro­
peiska forskningsrådet ERC. Ett anslag
som är tänkt att stötta begåvade forskare i
den avgörande start-fasen i karriären.
VERKLIGHETSFÖRANKRAD
En dag i veckan arbetar Pontus som
allmänl­äkare på en vårdcentral. Något
som han säger är viktigt, till och med
­avgörande, för hur hans forskning ska
röra sig i rätt riktning.
– Jag jobbar på vårdcentralen för att
inte glömma bort vad mitt arbete egent­
ligen handlar om – patienterna. Det är
väldigt inspirerande att möta människor
och höra om deras problem. Det är också
intressant att se hur råd om kost och
motion påverkar dem – eller inte påver­
kar dem. För så är det, verkligheten är
komplicerad. Min kontakt med patienter
gör mig mindre naiv som forskare.
Pontus skulle gärna jobba på en
medicin- eller kardiologavdelning på ett
sjukhus. Men där är det stopp.
– Bristen på flexibilitet när det gäller
schemaläggning är ett stort problem för
oss forskare. Många avdelningschefer och
schemaansvariga förstår inte vinsterna
av att låta forskare jobba deltid i den
­kliniska vardagen. Frågar du mig borde
alla klinikchefer ha disputerat. Då skulle
fler forskare få den ovärderliga koppling­
en mellan forskning och verklighet.
NAMN: Pontus Almer Boström
ÅLDER: 30 år
BOR: i Stockholm
FAMILJ: gift med Elisabeth (som forskar inom o
­ mrådet
i­nflammation).
DOLD TALANG: ”Jag är fortfarande en hyfsad mittback och
spelar fotboll så fort jag får chansen. På somrarna gillar jag att
segla”.
ARBETAR: som forskare på Institutionen för cell- och moleky­
lärbiologi vid Karolinska Institutet i Stockholm. FORSKNINGSOMRÅDE: Diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar,
fysiologi och nutritionsforskning – övervikt.
PROJEKTTITEL: ”Skyddande mekanismer vid fysisk träning”.
9
”Med SSMF vet jag att pengarna
­hamnar där de gör mest nytta”
– Det som tilltalade mig var att SSMF
hade en lång historia, att de administrati­
va kostnaderna var låga och att ekonomin
var välskött. Som gammal bankman är
man petig med sådant.
Göran Bergenstråhle nämner också
en annan fördel – att donatorer inom
SSMF själva kan påverka vart resur­
serna ska riktas. När Göran och Kerstin
Bergenstråhles fond instiftades valde de
att fokus skulle ligga på cancersjukdo­
mar och tumörbiologi. Ett självklart val,
menar Göran.
– Min pappa, många av mina vänner
och till slut även min kära hustru, alla har
de gått bort i cancer. Det är en sjukdom
som tyvärr väldigt många svenskar har
och kommer att få erfarenhet av. Här
är det viktigt att förbättra framtidsut­
sikterna.
Göran Bergenstråhle samtalar vid 2012 års diplomutdelning med Marika Nestor, nybliven SSMF-forskare och tidigare SSMF-stipendiat.
När Göran Bergenstråhle och hans fru Kerstin bestämde sig för att
stödja medicinsk forskning fanns det särskilda skäl till att valet föll på
Svenska Sällkapet för Medicinsk Forskning. Den välskötta ekonomin,
de låga admi­ni­strativa kostnaderna, seriositeten hos styrelsen och
möjligheten att själva välja forskningsområde.
Årets diplomutdelning är över för den
här gången och så även den efterföljande
lunchen som Göran Bergenstråhle har
närvarat vid. Göran är en av SSMF:s
viktiga sponsorer som gärna följer utveck­
lingen inom det sällskap han och hans fru
valde som samarbetspartner år 2003 för
att bilda ”Stiftelsen Kerstin och Göran
Bergenstråhles Fond”.
Sedan instiftandet har elva unga fors­
kare fått stipendier ur fonden vilket inne­
bär att Kerstin och Göran har bidragit
med 22 år av forskningstid.
Göran sätter sig tillrätta i soffan under
ett stort porträtt i den övre hallen i Nobel
Forum på Karolinska Institutet.
– Jag uppskattar att vara med vid dessa
tillställningar och träffa de unga män och
kvinnor som är forskningens framtids­
hopp. Det är intressant att få höra om
vad som pågår inom deras forskning och
hur deras tillvaro ter sig.
20-TALISTENS VÄRDEGRUND
Göran Bergenstråhle är 88 år. Han bör­
jade sin yrkesbana som officer och kom
därefter in i bankvärlden. Han tillhör en
generation som blev uppfostrad att han­
tera pengar på ett ansvarsfullt sätt - att
spara och aldrig slösa - och att tänka på
kommande generationer.
Sökes: fler donatorer
Den som donerar eller testamenterar ett större belopp till SSMF kan
starta en medicinsk forskningsfond i sitt eget namn, sin familjs namn
eller namnet på någon annan person som man vill hedra genom fonden.
Instiftaren väljer själv forskningsområde och namn på fonden.
Med pengarna från över 200 olika fonder
kan Svenska Sällskapet för Medicinsk
Forskning (SSMF) stödja viktiga forskningsprojekt både kring Sveriges stora
folksjukdomar och kring andra ange­
lägna, men mindre uppmärksammade
sjuk­domar. Tabellen visar de aktuella
områden inom vilka SSMF i dag finan­
sierar forskning tack vare en rad olika
donationer.
10
I framtiden hoppas SSMF både kunna
utöka forskningen kring dessa sjukdomar
och ge forskare tillfälle att studera även
andra sjukdomar där ingen forskning i
dag bedrivs av stipendiater och forskare
med medel från SSMF:s fonder.
Därför hoppas SSMF på fler bidrag –
och som synes på nästa sida finns det en
lång rad olika sätt att stödja den svenska
medicicinska forskningen via SSMF.
– ”Take care of the pennies and the
pounds will take care of themselves”.
När jag och min hustru blev äldre
talade vi om att vi ville göra något klokt
av det vi hade sparat ihop. Vi fick inte
några barn och det gav oss möjlighet att
använda kapitalet på ett sådant sätt att
det kunde komma många till gagn.
När tanken om att stödja medicinsk
forskning hade slagit rot var nästa fråga
vem som skulle få förtroendet att för­
valta Göran och Kerstin Bergenstråhles
tillgångar.
VALET FÖLL PÅ SSMF
– På den tiden hade jag en mycket aktad
bankkollega som var expert på arvs­
frågor. Han talade sig varm för SSMF.
Vid samma tid råkade jag av en händelse
hamna på en middag med den professor
som då var ordförande i SSMF och som
berättade om deras arbete.
NOGGRANN SÅLLNING
SSMF:s granskningsnämnd och proces­
sen där de mest lovande forskarna och
potentiella projekten handplockas upp­
lever Göran Bergenstråhle som en extra
garanti för att hans investeringar på sikt
ska bära frukt.
– Min uppfattning är att urvalet görs
mycket omsorgsfullt. Med SSMF vet jag
att pengarna hamnar rätt, att de så att
säga hamnar där de gör mest nytta.
När det gäller statens insatser för
forskning har Göran Bergenstråhle en
klar åsikt.
– Eftersom det är bättre både ur ett
ekonomiskt och medmänskligt perspektiv
att förebygga sjukdom än att bota den
har jag svårt för att förstå varför staten
inte bidrar i högre utsträckning till den
medicinska forskningen. Det kan väl
ändå inte vara meningen att framtidens
sjukvård ska stå och falla med privat
ihopsparade pengar?
DRAR SITT STRÅ TILL STACKEN
Men så länge som det ändå ser ut som det
gör vad gäller forskningsfinansieringen
tvekar inte Göran Bergenstråhle att dra
sitt strå till stacken.
– Det känns meningsfullt att stödja
medicinsk forskning eftersom det är
något som alla i vårt land kan ha glädje
av i framtiden.
SSMF:s nuvarande forskningsområden
Amyloidos
ALS
Alzheimers sjukdom
Anorexi
Astma och allergi
Barn- och ungdoms­
medicin
Cancersjukdomar
Demenssjukdomar
Diabetes
Endokrinologi
Farmakologi
Hjärnsjukdomar
Hjärt- och kärl­
sjukdomar
Immunologi
Infektionsmedicin
Kirurgisk forskning
Luftvägs- och lung­
sjukdomar
Matsmältnings­organens
sjukdomar
Medicinsk forskning
(allmänt)
Mikrobiologi
Muskelsjukdomar
Neurovetenskap
Nervsjukdomar
Njursjukdomar
och urologi
Obstetrik och
­gynekologi
Ortopedi
Reumatologi
Parkinsons sjukdom
Psykiatri
Smärtmedicin
Tropikmedicinska
­sjukdomar
Tuberkulos
Tumörbiologi
Ålderssjukdomar
Ämnesomsättningssjukdomar
Ögonsjukdomar
Öron-näsa-hals­
sjukdomar
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013
Nya gåvovänliga skatteregler
Sedan 1 januari 2012 kan privatpersoner göra
Ge SSMF
avdrag för gåvor till forskningsstödjande orga­
nisationer som är godkända av Skatte­verket.
SSMF är en av dessa. Det innebär att du kan
dra av 25 procent av gåvor upp till 6 000
Få tillbaka
kronor per år. Dock måste varje gåva vara på
minst 200 kronor och det totala gåvo­beloppet
under ett år minst 2 000 kronor.
Den som skänker till SSMF och vill göra
skatte­­avdrag måste ange personnummer, namn, adress så att kontrollupp­gifter kan skickas till Skatteverket. Läs mer på www.ssmf.se eller
ring SSMF:s kansli, 08-33 50 61.
6 000
1500
Låt aktieutdelningen jobba
Många bäckar små
Privatpersoner som äger aktier i
börsnoterade företag kan skänka
bort hela eller delar av utdelning­
en till en ideell organisation –
till exempel SSMF – utan att
behöva skatta för det. Viktigt är
Vill du också hjälpa till att ge Sveriges forskare ökad möjlighet att
söka nya vägar att upptäcka, behandla, lindra och bota olika sjuk­
domar? Välkommen att stödja Svenska Sällskapet för Medicinsk
Forskning på det sätt som passar dig bäst.
Varje år får Svenska Sällskapet för
Medicinsk Forskning (SSMF) gåvor
på allt från några hundra kronor till
donationer och testamenten på
flera miljoner kronor.
Som du ser här intill finns det
många olika vägar att visa att du
tycker att oberoende medicinsk
forskning bokstavligt talat är livs­
Minsta möjliga utgifter
viktig. Genom ditt bidrag stödjer
du SSMF:s vision ända sedan star­
ten 1919 – att göra det möjligt
för yngre forskare att forska och
att utveckla sina egna idéer. Det är
just i början av forskarbanan som
behovet av stöd är störst. Och
det är också ofta då som de mest
avgörande genombrotten görs.
Omkostnader
De flesta insamlingsorganisationer
I stället för blommor
Vad vore en bättre present till en
jubilar i sina bästa år som ”har allt”
än en gåva till medicinsk forsk­
ning? Gå in på www.ssmf.se och
välj själv belopp och om gåvan ska
gå till medicinsk forskning i stort
eller till forskning kring någon
speciell sjukdom. Detsamma gäl­
ler om du har en släkting, en god
vän eller någon annan som stod
dig nära som gått bort. Då kan du
hedra hans/hennes minne med en
gåva till SSMF och den medicin­
ska forskningen.
Den vanligaste gåvan till SSMF är
att många tänker på den medi­
cinska forskningen
i sina testamenten
och instiftar en
forskningsfond i sitt
eget eller någon anhörigs namn.
Många som saknar arvingar väljer
också att testamentera sina till­
gångar till SSMF:s livsviktiga verk­
samhet i stället för att låta
pengarna gå till Allmänna
arvsfonden. Testamen­
ten kan bestå av allt från
pengar till bostäder, smycken och
andra tillgångar – se nästa sida.
dock att gåvan registreras innan
respektive företag fattar beslut
om utdelningen.
Läs mer på www.ssmf.se där
mer information och blanketter
finns.
Omkostnader
SSMF
Enligt reglerna för 90-konto får maximalt 25 procent av de insam­
lade medlen användas till insamlingskostnader och administration. När
det gäller merparten av landets ideella organisationer är det vanligt
att omkostnaderna ligger på mellan 15 och 20 procent av insamlade
medel. Omkostnaderna hos Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning
däremot stannar på endast 5 procent.
SSMF arbetar målmedvetet för att så stor andel som möjligt av
­bidrag från donatorer och andra givare ska gå till forskning.
FORSKARNAS NYHETER
Ansvarig utgivare: Professor Göran
Magnusson, ordförande i SSMF.
Redaktionschef: Docent Caroline Olgart
­Höglund, SSMF.
Redaktion: Charlotte ­Schröder, medicinjourna­
list Schröders text och Björn Garenberg.
Text: Charlotte Schröder.
Layout: Lennart Karlsson, Len’Art.
Produktion: Garenbergs Konsult.
Foto: Hans Ericksson, Jonas Eriksson.
Tryck: Kaigan AB.
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning
(SSMF) granskas av Svensk Insamlingskontroll. De ­kontrollerar SSMF:s ekonomi och
förvalt­ning och att inkomna medel disponeras för rätt syfte, utan
­onödiga kostnader. Svensk Insamlingskontroll tilldelar godkända orga­
nisationer ett kontroll­girokonto, mer känt som 90-konto.
Svenska Sällskapet för
Medicinsk Forskning,
Karolinska Institutet,
171 77 Stockholm
Tel 08-33 50 61
Plusgiro 90 11 09-9
Bankgiro 901-1099
www.ssmf.se
Besöksadress:
Retzius väg 13
Karolinska Institutet
Drottning Victoria
Drottning Louise
SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013
Kung Gustav VI Adolf
Foto: Paul Hansen
Foto:J an Delden/Pressens Bild
Foto: IMS
Foto: IMS
Under kungliga vingar
Drottning Silvia
Ända sedan Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning bildades år
1919 har det svenska kungahuset engagerat sig i den medicinska forsk­
ningens framsteg. SSMF har alltid haft en representant från kungafa­
miljen som sin beskyddare. Först ut var drottning Victoria, 1919-1930,
följd av drottning Louise, 1930-1965, därefter kung Gustav VI Adolf,
1965-1973. Drottning Silvia är SSMF:s nuvarande beskyddare.
11
Sveriges unga forskare behöver
mer smycken,
bilar och värdefull konst.
Missförstå oss rätt – de unga medicinska forskare,
som ska säkerställa att allt fler allvarliga sjukdomar
i framtiden ska kunna före­
byggas, lindras och botas,
lever sannerligen inget liv i
sus och dus.
Ändå spelar fin konst, antikviteter,
vackra smycken och bilar en viktig
del i många forskares vardag. Deras bokstavligen ­livsviktiga, tidsödande och kostnadskrävande ­arbete
skulle vara omöjligt utan stipendier från Svenska
­Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF).
Och de stipendierna skulle i sin tur
inte kunna delas ut om SSMF inte
fick så generösa gåvor från personer
som vill att deras barn och barnbarn
ska få bättre mediciner och vård än
vad som finns i dag.
Gåvorna är ofta både skiftande
och oväntade. Det kan vara allt från
aktier till lägenheter, ja, till och med hela fastig­heter.
Den mest unika gåva som SSMF fått var nog en
enorm vävstol för tillverkning av eleganta dukar till
slott och herresäten.
Många äldre givare som inte har nära släktingar
att skänka sina smycken till väljer
ofta att låta smyckena bidra till
medicinsk forskning.
Detsamma gäller när
motorfordon, inte minst
veteranbilar, skänks till
oss – de kan säkerställa
många års forskning.
SSMF har genom åren också fått klassiskt kinesiskt
porslin och en hel garderob med vackra balklänningar.
För att nu inte tala om
all värdefull konst vi fått,
från Olle Olssons kära
­Hagalundsmotiv och
­Bruno Liljefors rävar
till den den italienske
mästaren Luigi Nono.
Vill du också stödja
den medicinska forsk­
ningen, kan du välja att
göra det genom allt från
mindre gåvor till stora
donationer eller genom
att tänka på SSMF i ditt
testa­mente.
Kanske blir det några
av dina antikviteter eller
smycken som gör att den
avancerade forskningen
i universitetens laboratorier kan fortsätta och
helst utökas?
Kanske har du några aktier, konstverk ­eller andra
tillgångar som kan ge forskarna mer energi när de
står böjda över sina mikroskop och 365 dagar om
året försöker hitta nya vägar att
före­bygga och bota sjukdomar?
Allt stöd till Svenska Sällskapet
för Medicinsk Forskning är lika
välkommet, i vilken form du än
väljer att ge det.
Vill du också stödja medicinsk forskning? Ge ett bidrag till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) via vårt b
­ ankeller plusgiro eller gör en större donation och starta en egen forskningsfond i ditt namn eller namnet på någon som du vill hedra.
Ring 08-33 50 61 eller läs mer på www.ssmf.se. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099.