Transcript ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST

ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
1 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
2 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
TILLKOMSTEN AV ALLMOGEBÅTEN ERIKA
DET BÖRJADE MED BESÖK AV EN UTSTÄLLNING PÅ SJÖFARTMUSEET OM SÄLJÄGARE.
Karl Karlsson från Edshultshall på Orust hade beställt denna julle år 1920 av Johan
Andreasson båtbyggare från Rånäs. Karl använde jullen till slutet av 1950 talet. "En måste ha
en båd" hade Karl sagt, bild nedan .
ORUSTJULLE BYGGD 1920
En höstdag i slutet av 1990 talet sa min fru en dag att det var en utställning i Sjöhistoriska
Museet om säljägare genom tiderna från Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Vi kan väl åka
dit och se utställningen? Sagt och gjort. Där var säljägare från både Finska och Svenska
kusterna som berättade om säljakt och säljakts historier. Dessutom hade man en utställning av
allmogebåtar från Norden. Norska, danska, svenska, finska och inte minst de åländska
spriseglade allmogebåtarna. Jag föll totalt för en orustjulle, en 15 fots spriseglad fiskebåt. Men
oj så vacker skapelse.
Jag fick ingen ro under följande vecka, så nästa helg åkte vi in igen till Sjöhistoriska så
att jag fick mäta upp jullen från Rånäs. Den ska jag bygga sa jag, det är precis vad jag
måste göra.
Min fru Britta som normalt är sansad, insåg läget och sade fundersamt ”vi får väl bära
ut möblerna från vardagsrummet”, slut citat.
Så drastiskt blev det nu inte, men kölsträckningen gick av stapeln mitt på
vardagsrumsgolvet.
Båten byggdes i garaget och år 2000 var den klar att sjösättas och döptes till ERIKA.
----------- ∞ --------3 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
SJÄLVVÄXTA SPANT OCH BÅTBRÄDER TILL BORDEN.
Båtbräderna sågades och hyvlades av en såg
i Rimbo i Roslagen, 12 mm furu med full
brädd med barken kvar och lagom torkade.
Som synes är en del bord över 50 cm breda.
Bredden kommer att behövas för en del bord
är kraftigt svängda likt en sabel.
----------- ∞ ---------
De självväxta ämnena till spant(vränger)
Höggs och barkades i god tid. De har
olika krökning och grovlek så de
kommer alltid att passa någonstans. De
flesta kommer att bli över.
Spanten är av gran vilka har god spänst
och är styvare än spant av furu.
----------- ∞ --------Bastrumma i aktion. Bordet skjuts in i
trumman bortre ände tillsammans med
en testbit och där tätas trumman, jag
använde en säck.
Genom att böja testbiten ser man när
basningen är optimal. Vid för kort
basningstid är styvheten kvar, och vid
för lång basningstid torkar ut veden så
styvheten återkommer. Det handlar
alltså om lite erfarenhet och kunskap för
att avsluta på nära max mjukhet. Det
ger också att borden inte får ha för låg
% fukthalt. Mer om basning av ek längre
fram.
----------- ∞ --------4 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
STAPELSÄTTNING
Stapelsättning klar på diagonalen i
garaget vilket medger ett 15 fots skrov.
Skruvtvingar av trä tillverkade jag i
mitten av 1950 talet då jag på den tiden
gjorde några båtar.
Fram och bakstam fastbultade.
Normalt brukar man hugga en gran med
kraftig rot som får utgöra början av
framstammen.
Notera batterierna i dörröppningen, de
var vid detta skede tänkta att bli barlast
för att öka båtens stabilitet.
Med tanke på att installera en inombordsmotor så gjordes bakstammen så
bred att hål för en propelleraxel kunde
borras upp. Något år senare
installerade jag också en YANMAR diesel.
----------- ∞ ---------
Första bordvarvet satt och andra bordvarvet påbörjat. Redan här basas borden
smidiga så de går att vika in på plats.
Förste hantlangare Britta.
När bordet är lagom uppmjukat i bastrumman gäller det att inom 30 sekunder ha
klämt fast det med tvingarna eljest hinner
det kallna och styvna till. Därför får man
först öva med att ta ut kalla brädet från
bastrumman, springa in med det och prova
sätta fast det på plats tills man har övat in
proceduren. Detta gäller varje enskilt bord.
Formen för ett bord tog jag ut med en
remsa masonit, se bild. Det är smidigt att
passa in och sedan rita av det på ett
båtbräda. Bordens kärnsida vänds alltid
utåt.
----------- ∞ ---------
5 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
KLINKBYGGD BORDLÄGGNING
Klinkbyggda båtar är kända inte minst
från vikingatid.
Överlappningen mellan
borden tjäras
och mellan dem lades remsor av flanell
som blev indränkta med tjära. Förr i
tiden använde jag helst kardat renhår på
tjärad kant, men renhår får man inte tag
på nere i Stockholmsområdet. Meningen
med remsorna är att de suger upp den
tjära man lägger på genom åren och ger
en bred tät skarvning av bordläggningen.
----------- ∞ ---------
Bild ovan.
Klinkbyggd BB kontra kravellbyggd SB
----------- ∞ ---------
På denna bilden ses
färdiga kopparnitar på
BB sida och förberedda
på SB sida. Dessa två
sidor är de enda nitade
förbanden på båten.
Efter detta använde jag
visserligen kopparspik,
men spikade och böjde
spikarna på det traditionella sättet som brukades av båtbyggarna utefter
Norrbottenskusten, då med galvaniserad båtspik.
Bild 1.
Bild 1 visar hur en kopparnit böjt sig efter felaktig
nitning, speciellt vid efterdragning när båten har
blivit några år och är gisten, fint handlag fordras.
Bild 2 visar de sex momenten för att färdigställa
en båtspik. Borra och försänka spika och kapa sen
Bild 2
böja, därefter avsluta i två steg 5 o 6.
När 6:an efterdras i en gammal båt kryper spiken
ytterligare och förbandet blir bara tätare.
----------- ∞ ---------
6 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
BORDLÄGGNINGEN KLAR
Nakna skrovet
Vackert skrov klart att inredas. Notera lodet som hänger i fören, och
arbetsbänken med glesad arbetsyta så att en såg kan sticka genom, nu är det
dags att städa upp!!
----------- ∞ ---------
7 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
NU ÄR DET DAGS ATT "HUGGA" IN DE SJÄLVVÄXTA SPANTEN
Med den mångledade fixturen kan jag ta med mig
kurvaturen och finna bäst
lämpade spantämnet.
----------- ∞ ---------
Här har det kommit rätt långt på väg. Dubbelt spantavstånd därför att där
emellan ska spant av ek läggas in.
Man ser ofta alltför veka ekspant i båtar 10 X 25 mm, och en del av dem har knäckts
med tiden. Orsaken måste vara att man inte basar spanten utan bara blöter dem med
varmt vatten innan de böjs in på plats.
Jag tillverkade spant i ek 25 x 50 mm, basade dem och tryckte in dem på plats.
Efter 3 - 5 min var de kalla och styvnade till och bibehöll formen.
När man basar olika vedsorter finner man att gran inte blir så mjukt och när det
kallnat bibehåller den inte kurvaturen utan rätar ut sig. Furu går relativt bra att
basa, den mjuknar hyfsat och bibehåller formen ganska väl när den kallnat. Ek är
tacksammast att basa. Ek blir otroligt formbar och bibehåller formen utan att
räta ut sig när den kallnat
----------- ∞ ---------
8 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
SPANTEN PÅ PLATS OCH NU ÄR DET SUDBANDETS TUR
Sarg i ek 12 x 180 mm på plats. Sittbänkar runt om för barnen. Durk i ek och
lärk. fördäck i lärk nåtat och klart. Efter några år ersattes fördäckets bräder med
HEXA GRIP special plywood, dessutom bänkar bort och en YANMAR dieselmotor
installerades.
----------- ∞ ---------
9 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
RODER KNAPAR DÄR BAK OCH GRABRÄCKEN I FÖREN
Båten börjar vara klar, med grabbräcken knapar roder och rorkult
Så ser det ut när sargens hörn i 12 X 180 mm ek basats. Den mest böjda är för
akterhörn och den yttre något mindre böjd för fören. Man brukar skämta och
säga att man kan slå knut på ett basat ekspant, och det gäller nästan.
----------- ∞ ---------
10 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
RUNDTULLAR SKA SVARVAS, NAGLAR TILL NAGELBÄNKAR OCH ÅRTULLAR
Svarven:
Svarven ropade min far in på en auktion i Lantjärv på tidigt 1950 tal. Den var
då försedd med ett stort hjul ca 1.25 m diam. och svarven drevs med en
trampfunktion. Jag motoriserade senare svarven och den blev då lättare att
använda.
----------- ∞ --------Nagelbänk och nagel(rundtull).
Skotet satt upp runt nageln
så att med ett ryck lossas
draget i seglet om en kastby
överraskar.
----------- ∞ ---------
11 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
BÅTEN HAR LÄMNAT STAPELBÄDDEN
Det är sommar året 2000. Båten har lämnat stapelbädden borden under
vattenlinjen har tjärats med riktig svart daltjära. Ovan vattenlinjen är tjära med
låg sothalt vald, nästan som båtfernissa men dock tjära.
----------- ∞ ---------
12 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
DOPET
Jag döper dig till ERIKA och må lyckan följa dig över de sju haven.
Med ett stadigt tag om flaskhalsen dammar Dennis den i den järnskodda
fören, skumpan sprutar och Dennis blev ordentligt överraskad.
Nu 11 år senare har lyckan följt ERIKA på sina färder i både
Mälarvatten såväl som i den yttersta skärgården.
Nu talar vi om ERIKA i tredje person som "hon".
En båt, fartyg, skepp är en "hon".
Arbetsbåtar, bogserare namnges som han,
LODBROK, HERKULES.
typ
STARKODDER,
----------- ∞ ---------
13 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
NÅGRA DETALJER I FÖR OCH AKTER
Grabbräcken och knapstock samt mastgenomföring.
Se den höga stäven, ett resultat av "varför skall jag kapa den", den fick behålla sin
längd.
----------- ∞ ---------
Detaljer i aktern.
Knap enhands grabbtag, roder och rorkult.
Ett litet grabbtag på rodret för att höja
säkerheten ifall någon måste ta sig upp i
båten.
Rodret har senare flyttats bakåt så att en 12"
2-bladig propeller får plats mellan rodret och
bakstammen.
----------- ∞ ---------
14 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
SKYLTAR, SPONSORER o SPECIFIKATION
Sponsorerna är många ingen glömd, och alla ni har bidragit till att projektet
ERIKA blev en framgång. Tack alla ni goda vänner.
Tack Sven-Erik för dessa skyltar.
----------- ∞ ---------
FÖRLAGA enligt skylten pekar på den båt som står modell till båten på sida 1.
----------- ∞ ---------
15 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
TORRSEGLING KAN VARA ETT MÅSTE, NÄR ETT SEGLEL SKALL UTVÄRDERAS
Segel uppsatt på mast och stagad med spristång. Är buken som den ska, nej
den är för liten, är intaget i akterliket som det ska, nej. Dessa två detaljer måste
korrigeras senare, jag tar det till vintern. Tack flaggstången för hjälpen.
För att fixa till segel till ERIKA så köpte jag ett begagnat storsegel(därför finns
där symbol och nummer på seglet ovan) Segelytan räckte till ytterligare 2 segel
samt ett optimistjollesegel.
----------- ∞ ---------
16 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
BÅTTRAILERN
I ett tidigt skede bestämde jag att båten skulle fraktas på trailer så att jag kunde ta hem
den efter varje utflykt. En båttrailer var alltså ett måste och eftersom båten har
1800-tals stuk fick trailern specialdesignas och inregistreras av bilprovningen
som nytt fordon.
Med trailern var det nu möjligt att inom 2 tim ha sjösatt båten var som helst i
Stockholms skärgård från Gräddö i norr till Torö i söder en skärgård med 150
km, (80 NM) vidd och tillgång till 20000 öar kobbar och skär.
Man kan alltså ta en dagsutflykt var som helst i skärgården.
Ska man ta sig med båt från Järfälla så tar det två dygn att nå till den norra
eller södra delen av Stockholms skärgård.
----------- ∞ ---------
17 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
FÖRSTA STORA RESAN FÖR ATT UTVÄRDERA SJÖVÄRDIGHETEN.
RESAN UT TILL YTTERSTA HAVSBANDET
FYREN MED TJÄNSTEBOSTÄDERNA PÅ DEN ANRIKA FYRPLATSEN SVENSKA HÖGARNA
VID BRYGGAN I SMALA INFARTEN TILL STATIONEN
Start från Spillersboda på eftermiddagen. Kurs ner till Rödlöga 14 Nm för
övernattning. Västan stod på. Nästa dag sätta segel och för västan gick färden via
Fredlarna ner till Svenska högarna 14 Nm. Vinden hade nu dragit sig mot syd. Två
segelbåtar på väg ut vände och lade till igen, de ville inte segla i den vinden. Hur
mycket blåste det frågade jag tillsyningsmännen på ön 11 m/sek blev svaret. Jag
hade upplevt det som bra drag i trasorna men visst var det blåsigt och ERIKA gick
som en gammal häst trygg och säker. Nästa dags färd mot Gillöga, en sträcka på ca
5 Nm i stiltje, men här ute gick dyningarna djupa efter gårdagens hårda vindar.
----------- ∞ ---------
18 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
GILLÖGA SKÄRGÅRD
Denna gudsförgätna del av Stockholms yttre skärgård. Så livsfarliga vatten hittar
man nog endast i Wasa skärgård i Finland, men gud så vackert. Nu kurs mot Stora
Nassa 6 Nm efter en goder lunch.
Stora Nassa en fantastisk del av skärgården. ERIKA kommer in i Stora Nassa skärgård från
Syd Ost med god förlig vind. Där var många segelbåtar, familjer och barn strosade omkring
på klipporna. ERIKA gick med fyra knop och man såg hur folk stannade upp, en del tog
fram kikaren. De undrade säkert varifrån kommer denna båten, från öppna havet? Jag njöt
av hela resan upp mellan Nassa öar, tog tidig kväll och turnade in.
Som man ser har jag en aktersnurra. Nästa morgon kommer jag att sätta segel och ta kurs
upp mot Spillersboda. ERIKA gick då med en medelfart på 5.3 Knop hela vägen 23 Nm.
ERIKA's längd i vattenlinjen säger att 5 knop är max fart. Alltså stod SW på ordentligt och
jag njöt storligen.
----------- ∞ --------19 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
ERIKA I KVÄLLSSOL I SPILLERSBODA SKÄRGÅRD
En vacker båt måste jag påstå.
Säker godmodig och framför allt
mjuk gång i ordentlig sjö.
Här på kvällen i Spillersboda
skärgård
planerade jag att koka
potatis och ett par ägg, öppna en
burk med ansjovis, ta en hutt
Östgöta sädes till, sagt och gjort.
När jag så skulle hälla ut spadet ur
ansjovisburken över relingen så åkte
några filéer med. Katastrof tänkte
jag men några stannade kvar och
kvällen var räddad.
Nästa dag efter ett välbehövligt dopp
gick kosan mot upptagningsrampen i
Spillers och sen direkt hem till
Järfälla 1.5 tim på landsväg.
----------- ∞ ---------
SAMMANFATTNING AV DENNA RESA
Jag företog denna resa Spillers, Rödlöga, Svenska Högarna sista utposten mot
Östersjön, Gillöga, Stora Nassa och färden tillbaks till Spillers för att testa ERIKA
i yttre havsbandet så jag visste att den var sjösäker. En resa på drygt 60 Nm och
mesta delen i ordentlig blåst. ERIKA hade uppfört sig utomordentligt bra. Total
succé tyckte jag.
Visst vart det succé med resan vars syfte var att visa om ERIKA var en säker båt.
Ett av avstegen från Orustjollen var minskad bärighet i fören det vill säga ERIKA
har en spetsigare för speciellt under
----------- ∞ ---------
20 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
RESAN BULLANDSÖ TILL BULLERÖN MED ÖVERNATTNING OCH NÄSTA
DAGS FÄRD UPP TILL KROKSÖ-BJÖRKSÖ NE OM SANDSHAMN
Efter en förmiddagssegling från Bullerön tar jag lunch i norra infarten till viken
som delar norrsidan av Kroksö och Björkö NE om Sandhamn. Till vikar som
denna går man inte in med större plastbåtar och de går därmed miste om de
små vikarnas charm, de får hålla sig till farlederna.
----------- ∞ --------TUREN UT TILL SÖDERARM, SISTA UTPOSTEN FÖRE ÅLAND
Några dagar med vackert
väder förutspåddes. Vi
sjösätter i Gräddö sa
Britta. Så drog vi iväg ut
mot Söderarm i bästa
sommarväder. Havsörn i
sikte. Köpte rökt fisk på
vägen. Förtöjde mot en
brant klippa 60 cm över
vattnet med 3 m djup
intill.
Denna ön är ihålig som
en
Schweizerost
sa
någon.
Numer
används
inte
fortena sade de som
bedrev kursverksamhet
på ön.
----------- ∞ --------21 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
EN RESA I BOTTENVIKENS NORRA FARVATTEN.
Bild av ERIKA med Seskarö i bakgrunden. Klockan är 01.00 på natten solen står i
norr och ska precis gå upp över horisonten. Jag är på väg mot Malören den gamla
fyrplatsen där jag övernattar innan jag ställer kursen mot Haparanda Sandskär. I
kapellet finns en minnestavla över de två bröderna som drunknade här under fiske i
hård storm i tidigt 1950 tal.
Kursen lades sedan tvärs över Bottenviken mot Likskär en utpost i Storöhamn
skärgård. Jag lade till mot en stadigt byggd brygga och på andra sidan lade en
fiskare ner sina fiskegarn. Jag är stationerad på Öland och fiskar lax där nere under
vintersäsongen. Varifrån kommer du frågade han, jag kommer från Sandskär sa
jag. Med den båten undrade han, javisst sa jag tvärs över Bottenviken. Vi hade en
god stunds samtal då hans fru kom ut på bron till stugan och ropade ”är du snart
klar”. Nja det tjorvade till sig drog han till med och satte sig på bryggan och vi
fortsatte samtala.
----------- ∞ ---------
Vy över Malören
Inloppet till Sandskär stugområde med kapell
----------- ∞ ---------
22 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
JAG AVSLUTAR MED EN FÄRD PÅ HELGASJÖN I VÄXJÖ
Slussvakten vid Åby sluss opererar
slussen för hand. Han hade lite
otur när lokala vridbara bron
hängde upp sig men fick hjälp
med att få den stängd.
----------- ∞ ---------
God mat och mat i
rättan tid är mottot
ombord på
allmogebåten ERIKA.
---------- ∞ ---------
23 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
NÅGRA EXTRA DETALJER OCH HUR ERIKA UTVECKLATS MED ÅREN
EKSPANT
BAKRE STUVUTRYMME
FRAM/BACK MANÖVER REGLAGE, NAGELBÄNK MED NAGLAR
24 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
SB NAGELBÄNK SAMT EXPANSIONSKÄRLET FÖR MOTORKYLNINGEN
God mat är lika viktig som själva utfärden. Här en sen frukost med alla
ingredienser. Praktiskt gasolkök på utrymmet för sjökort. Matplats på
motorhuven. Brådska är inte välkommet på denna båten, därför kan dags
seglingen starta vid 12.30 tiden och förtöjning senast 16.30. På så sätt har
man en bekymmerslös vistelse på böljan den blå.
En god bok är välkommen ombord för trevnadens skull.
----------- ∞ ---------
25 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
EN SEGLING I MÖJA SKÄRGÅRD MED BARBARNET DENNIS SOMMAREN 2011
Ett par dagars segling i Möja farvatten med övernattning och avslut med besök på
anrika Finnhamn krog där Mannerstedt's strömming intogs till största belåtenhet.
----------- ∞ ---------
26 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
NEDAN:- UTDRAG UR EN AV BÖCKERNA OM EN
HÖSTSEGLING I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD
27 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
28 (29)
ALLMOGEBÅTEN ERIKA, DESS TILLKOMST
29 (29)