Transcript Hämta tidningen som PDF

www.geotec.se
nr 2/2010
En tidning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation om vatten, värme och kyla
Här sparas
500 MWh och 500 000 kr
per år!
Nu kommer
mikrotunnelborrningen
Borrande bröder
bygger bro
XRYS 577 - Ny kompressor 35 bar
med elektroniskt reglersystem
DrillAirXpert™ gör borrningen 4% mer
energisnål samtidigt som du kan borra
djupare, bredare och snabbare.
Nya XRYS 577 gör produktionen
mer kostnadseffektiv.
DrillAir™-serien är
konstruerad för högsta
kapacitet och arbetstryck.
Kapacitet
Arbetstryck 35 bar: 34.20 m³/min
Tester som har gjorts i
Sverige under extrema
förhållanden har visat på
överlägsen borrsjunkning.
Varje värde kan ställas
mellan 22 bar/ 673 l/s och
35 bar/570 l/s.
Kontakta oss för mer information:
Kent Aidesjö, Västra Sverige, tel.070-201 45 91
Ted Westman, Östra Sverige, tel.070-379 89 69
Cover Care™ i kombination
med våra olika serviceprogram
och OiltronixTM ger förlängd
garanti upp till 5 år.
Innehåll
UTGES AV:
Prickskytte mellan träpålar när Stora Saluhallen moderniseras
Stora Saluhallen i Göteborg vilar på pålar - när nya VVS-ledningar skulle dras in
under marknivån, fick ingen påle rubbas.
Conny Gustafsson
Svenska Borrentreprenörers
Branschorganisation
ADRESS:
Box 1127
221 04 Lund
TELEFON:
075 700 88 20
TELEFAX:
12
Grattis Janne!
Uppskattad av kunder och personal – Jan Berglund blev Årets borrare 2010!
Henryk Rozenberg
Här sparas 500 MWh och 500 000 kr per år!
Tack vare bergkyla får Atlas Copco i Kalmar sex gånger lägre driftskostnader.
Pierre Eklund
075 700 88 29
E-POST:
[email protected]
WEBBPLATS:
http://www.geotec.se
REDAKTION:
Henryk Rozenberg, redaktör
Johan Barth
Johan Larsson
ANSVARIG UTGIVARE:
18
Henryk Rozenberg
ANNONSER:
Original (ev.logotype) skall vara
redaktionen tillhanda senast 4
veckor före utgivningsdag.
Annonspriser (4-färg):
1/1-sida: 14850 kr
1/2-sida: 8800 kr
1/4-sida: 5300 kr
Moms tillkommer.
RABATTER:
2 införanden: 10%
4 införanden: 20%
José Acuna, Energiteknik, KTH
Dags att stoppa kompressorbränderna!
Både borrfolket och försäkringsbolagen drabbas – dags att ta problemet
på allvar. Öppet brev till Atlas Copco Compressor AB.
Johan Barth
26
Manus skall vara redaktionen
tillhanda senast 4 veckor före
utgivningsdag. Skriv namn,
adress och telefonnummer
på varje manus. För signerade
artiklar svarar författarna.
Tidskriften läggs ut i sin helhet
(lågupplöst PDF) på Geotecs
webbplats ca 2 veckor efter
utgivningsdagen. Förbehåll
mot elektronisk publicering skall
meddelas redaktionen senast
på utgivningsdagen.
BORRSVÄNGEN utkommer
med 4 nummer per år.
UPPLAGA:
5500 ex.
NÄSTA NUMMER:
Vecka 42/2010
ISSN 1103-7938
Henryk Rozenberg
Henryk Rozenberg
34
28
Borrande bröder bygger bro
För tio år sedan lade en läkare och en blivande ingenjör sin framtid i borrningsbranschen – de verkar ha fastnat för gott.
Torbjörn Tenfält / Denny Lorentzen
Möte i teknikens och kunskapens tecken
Snabba samtal med leverantörer och historiens tekniska vingslag lyfte
Geotecs leverantörsmöte.
Johan Barth
40
24
Stockholm stad får pris för bergvärmetjänsten
Föredömlig webbtjänst för hantering av borrningstillstånd belönas med årets
Guldlänken-utmärkelse.
Ingen gas och fjärrvärme utan borrning
FAB:s årsstämma bjöd på borrning utan facit - i Oderup.
Och facit efter en lyckosam borrning - i Lund.
ARTIKLAR:
14
Optimera med rätt kollektorval!
Med alternativ kollektorutformning kan geoenergianläggningarna effektiviseras
- dags att byta?
Johan Barth
LAYOUT:
6
38
Över gatan under gatan
Med hjälp av mikrotunnelteknik räddades julhandeln i Täby Centrum och Täby kommun
halverade sina kostnader för omfattande ledningsdragning.
Conny Gustafsson
Fasta avdelningar
sid 5. Ledaren
Släpp inte efter på de kvalitetskrav ni har - ni er duktiga och eftertraktade, säger Geotecs vd Johan Barth.
sid 11. I korthet
400-årig tradition bruten • Spontväggtestare sökes • Världens miljövänligaste energikälla?
sid 32. Brunnsforum
Enklast är det att avleda artesiskt vatten till avlopp • Effekt och driftstid avgörande för isbildning
• Extra reservoar löser kapacitetsproblemet • Vilken brunnsdimension är bäst? • Satsa hellre på en bergvärmeanläggning • Ingen betydelse var vattnet har påträffats
sid 44. Geotecs medlemsföretag
omslagsfoto: Denny Lorentzen
3
Med bred kunskap och ett helhetssortiment
kan vi möta kundernas behov och önskemål.
Värmdöpumpen är sedan 1960 talet ett grossistföretag med fullt sortiment för energiborrning, vattenborrning och vattenpumpar m.m.
Vi samarbetar med branschens ledande leverantörer.
Anders Persson
tel: 070-548 04 10
[email protected]
Anders Bjurling
tel: 070-568 39 97
[email protected]
Värmdöpumpen AB
Box 2101, 127 02 Skärholmen,
Tel: 08-978 037, 08-971 915, Fax: 08 881 344
Besöksadress: Bredängsvägen 235, Skärholmen.
www.varmdopumpen.se
����
�����
���
�����
�����
���
�����
� ����
�����
�
��
�
��
����
������
�����
�����
�
��
�
���
�����
�����
�����
����
�
�
��
����
������
������
�������������������������������
s
00 kr
a
0
r
0
a
0
p
5
mer
Här s Wh och
m
o
k
Nu ningen
500 Mr!
borr
l
e
n
per å
n
tu
mikro
������������������������
Svara på ett par enkla
frågor om artiklarna
som finns i detta nummer
�
�
�
�
�
av Borrsvängen.
�
�
�
�
�
�
� den 27 juli) till sidan
�
�
�
�
�
�
Surfa
(senast
�
�
�
�
��
�
�
�����������������������������������
Ledaren
Sommar!
Johan Barth
VD, Geotec
För en borrentreprenör kan
sommaren ofta vara
hektisk. Många kan
nog vittna om motstående intressen – det finns ofta gott om jobb,
mindre konkurrens men svårt att komma loss
från familjens och kanske de egna kraven på
ledighet.
Gott om jobb – Under våren har branschen haft
bra med arbete och det är roligt att höra när
medlemmarna berättar om att de plockar fram
de riggar som ställdes undan i efterdyningarna
av den så kallade finanskrisen.
Nu salige Allan Edwall, var en fantastisk
kompositör och sångare. I sin visa ”Årstider”
fångar han väl åtminstone mina tankar på vad
sommaren kan innebära. Det här är en strof:
”Sen är den sköna sommarn här
med lust och fägring stor
och bruna ben och tunna skor
och musen som i holken bor
och kaffekask och dragspelslåt
och getingbon och motorbåt
och Mjölkcentralens kalla glass
och utedans och utedass
och dunket från en fiskesmack
och juice i tetrapack”
Mer arbete och fler maskinenheter
i produktion innebär även en större efterfrågan av personal. Under FAB-mötet i maj visade
det sig att medlemmarna såg med viss oro på
en ökad efterfrågan på arbete i kombination
med kommande pensionsavgångar. Att få tag
på kvalificerad arbetskraft inom borrbranschen
är inte helt lätt. Det finns få om nästan inga
utbildningar förutom Geotecs och branschen
brottas med utbildningsproblematiken. Överhuvudtaget är intresset från skolväsendet lågt när
det gäller geovetenskapliga inriktningar på de
utbildningar som finns, vare sig det är en praktisk eller teoretisk inriktning.
Svensk sommar är fantastisk. Njut av den!
Johan Barth
Det känns underligt att åtkomsten till två
av huvudingredienserna i samhället – vatten
och energi – i princip är undantagna i skolplanen. Borrentreprenörerna, tillverkarna och leverantörerna inom branschen är en väldigt viktig del i detta och Er kunskap är väsentlig för
att kvaliteten på anläggningarna, vatten som
energi, skall bestå.
Så släpp inte efter på de kvalitetskrav Ni har,
för branschens kunskap är hög, Ni är duktiga
och eftertraktade!
5
träpålar
Nyttan av solvärme i ett bergvärmesystem kan antingen vara att spara
elektricitet eller att göra det möjligt att
Foto: EVL. (http://commons.wikimedia.org)
6
Stora Saluhallen är en av Göteborgs båda saluhallar. Den ligger
vid Kungstorget och byggnadsminnesförklarades år 1985. Ända
sedan uppförandet har byggnaden
haft samma funktion, nämligen
livsmedelshandel. Idag inrymmer
Stora Saluhallen 43 butiker och
restauranger med olika inriktning.
Den luftiga takkonstruktionen
av stål och glas, som är typisk för
slutet av 1800-talet, ritades av
arkitekten Victor Adler. Han vann
den arkitekttävling som utlysts,
men förslaget utvecklades senare
av arkitekten Hans Hedlund.
Prickskytte mellan
när Stora Saluhallen
moderniseras!
text: Conny Gustafsson
Göteborgs Mekaniska Verkstad,
föregångare till det anrika skeppsvarvet Götaverken, tillverkade
den klassiska fackverkskonstruktionens kolonner och takstolar.
Stora Saluhallen, som från början
härbärgerade 94 butiker, blev för
trång redan vid sekelskiftet och
har därefter byggts om och till vid
flera olika tillfällen. Redan 1898
utvidgades källaren.
År 1906 förbjöds handel med
kött under bar himmel, och då
ersatte man de öppna bodarna
längs fasaden med butiker. Samtidigt förlängdes hallen åt öster.
Även om livsmedelshygien var
viktigt redan vid slutet av 1800talet så var metoderna något annorlunda än idag. I februari 1891
beslutades således om inköp av
en råtthund som skulle hålla efter
ohyran i Stora Saluhallen.
Byggnaden ägs och förvaltas av
Higabgruppen - Göteborgs Stads
eget fastighetsbolag - som förvaltar allt från kulturbyggnader och
fotbollsarenor till spårvagnshallar
och teatrar. Företaget äger och
förvaltar cirka 300 byggnader
med totalt 600 000 m² yta.
foto: Styrud AB
När nya VVS-ledningar ska dras in i en byggnadsminnesförklarad
byggnad som Stora Saluhallen i Göteborg, får ingenting misslyckas.
Därför gjorde entreprenören Styrud först en försiktig och minutiöst
kontrollerad pilotborrning. Syftet var att hitta en ledningslinje som
inte skadade de känsliga träpålar som bär upp byggnaden.
Själva ledningen borrades sedan med augerborrning.
Dagens krav på lokaler för livsmedelshantering är mycket hårda. Reglerna
omfattar en rad olika områden, t ex
VVS. Stora Saluhallen uppfyller varken
dagens eller morgondagens krav - idag
har t ex varje handlare löst kylproblemen på egen hand med hjälp av bullrande utrustning på taket som förfular
byggnadens exteriör.
Samarbeta nödvändigt
Det här är bakgrunden till att ägaren
Higab inlett ett omfattande arbete med
renovering och modernisering av fastigheten och dess olika system. Projektet är både omfattande och känsligt, för
ingenting av det som skapar byggnadens unika kulturhistoriska värden får
förstöras! Följaktligen är ett nära samarbete med miljöförvaltningen, länsstyrelsen och handlarna i saluhallen
en absolut förutsättning.
– Vi kan byggnaden och handlarna kan
verksamhetens villkor, säger Berndt
Svensson, Higab.
Arbetet utförs i etapper, där den första
tredjedelen bland annat omfattar utbyte
av betongbjälklag och renovering av
källarutrymmen. För att detta ska gå
att genomföra, flyttar sex av handlarna
under byggnadstiden ut i en tillfällig
paviljong på torget. Entreprenör för första delen av moderniseringen är WästBygg AB.
Ett fett problem
Att hantera spillvatten från en saluhall
är ett knivigt problem. Vattnet innehåller fett och dagens bestämmelser om
placering och tömning av fettavskiljare
är tuffa. Tidigare fanns en fettavskiljare i saluhallens källare, men den hade
otillräcklig kapacitet. Den enda praktiska lösningen var att placera den nya
fettavskiljaren utanför byggnaden, i en
brunn. Dessutom skulle en pumpstation och en nedstigningsbrunn byggas.
Men att förbinda brunnarna utanför
huset med avloppsledningarna inne i
byggnaden var en rejäl utmaning - det
fanns gott om hinder på vägen.
För att ta sig in i saluhallens källare
skulle ledningen först passera ett högspänningsstråk i gatan, sedan gå under
en tillbyggnad som grundlagts med
platta på mark, undvika de känsliga träpålar som bär upp byggnaden och slutligen ta sig in genom källarmuren.
Fortsättning på nästa sida…
7
...fortsättning från föregående sida
Kablar i vägen
– Hade inte högspänningsstråket legat i
vägen hade vi nog satt spont och placerat brunnarna alldeles intill byggnaden,
säger Niklas Rosell på Wäst-Bygg. Vi ville ju helst slippa det jobb som det alltid
innebär att frilägga högspänningskablar.
Nu blev vi tvungna att placera brunnarna lite längre bort från byggnaden och
istället försöka hitta ett bra sätt att få in
ledningen. Till saken hör ju också att det
är mycket trafik och andra aktiviteter på
platsen som man vill undvika att störa.
Traditionell rörtryckning var självklart
ett tänkbart alternativ, men även om
skyddsröret som skulle installeras bara
var 500 mm i diameter, så blev det en
hel del massor som skulle tas ut ur röret.
Niklas Rosell presenterade förutsättningarna för några borrentreprenörer. En rad
olika metoder diskuterades, t ex styrd
borrning från längre avstånd. Så småningom kom Styrud med en lösning som
alla trodde på, nämligen augerborrning.
Varsam sonderingsborrning först
– Ett av problemen var att en spontgrop
på 5 x 8 meter redan fanns, säger Magnus Andersson på Styrud som ansvarade
för det praktiska genomförandet av borrningen. Egentligen vill vi helst ha lite
Piloten kommer fram genom källarväggen
och träffar väl innaför det förborrade hålet
utan att ha skadat några pålar som byggnaden vilar på.
mer plats för vår utrustning, men det var
bara att gilla läget.
– Vi startade med att göra ett antal sonderingsborrningar i solfjädersform med
en liten, smal borrsked för att kunna
vara helt säkra på att inga träpålar fanns
i borrlinjen. Först när detta var klarlagt
var det dags att installera skyddsröret.
Styruds rekommendation var att använda
augerborrning för att ta sig från spontgropen, under den tillbyggda restaurangen i anslutning till Saluhallen och in
genom väggen till källaren under huvudbyggnaden.
Den totala borrlängden blev 11 meter
och 508 mm stålrör borrades hela vägen
in.
Fördelen med augerborrning är att massorna skruvas ut ur röret i samma takt
som röret trycks in. Det innebär att man
slipper det besvärliga jobbet med att
rensa röret i efterhand – ett jobb som
i värsta fall måste göras för hand.
– Det begränsade utrymmet i gropen
gjorde att vi fick använda lite kortare
rör än vanligt och svetsa lite mer, säger
Magnus Andersson.
Tid och pengar
– När skyddsröret dök upp där i källaren i det lilla 600 mm hålet var det en
otrolig lättnad, säger Niklas Rosell på
Wäst-Bygg.
– Inte för att jag tvekade på att Styrud
kan sitt jobb, men det var en utmanande
uppgift att träffa rätt!
Från spontgropen strax utanför saluhallens vägg borras ett pilothål in till källarplanet.
8
Det säger Niklas och låter uppriktigt
glad. Han är också nöjd med att Styrud
höll den kostnad som utlovats. Totalt tog
jobbet en knapp vecka, inklusive sonderingsborrning, etablering av utrustning
och augerborrning.
HORISONTELL
SONDERINGSBORRNING
bra at t veta
Att sonderingsborra som förberedelse för större markarbeten är ingen nyhet. Vid tunnelbygget genom
Hallandsåsen är tunnelborrmaskinen utrustad för att kontinuerligt
sonderingsborra i solfjädersform
framför maskinen. De håligheter
och sprickor som upptäcks fylls
igen innan själva tunnelborrningen
sker.
Schaktfri ledningsbyggnad är en
helt annan sak. Här handlar det
i många fall om borrhål med betydligt blygsammare dimensioner. Och
det är ovanligt att högkvalitativa
geotekniska undersökningar görs.
En metod som kan innebära rejäla
besparingar, om den fungerar, är
att göra en horisontell sonderingsborrning exakt i ledningslinjen. Ofta
används styrd borrning. Lyckas
man ta sig igenom, kan man se-
dan rymma upp borrhålet i flera
omgångar till den diameter som
krävs.
Det är vi
som svarar
när du
ringer ...
branschkontorets telefonnummer 075 700 88 20.
AUGERBORRNING
Augerborrning (se bild nedan) är
vanlig vid dragning av skyddsrör
av stål för VA, el, gas, fjärrvärme
m.m. under exempelvis vägar och
järnvägar. Metoden är i första hand
avsedd för mark som består av lera
och sand. Större stenar i marken
samt berg kan orsaka problem.
Borrningen utförs genom att
skyddsröret med hjälp av mothåll
pressas in i jorden. Skyddsröret
töms kontinuerligt med hjälp av
en invändig skruv.
Johan Barth
verkställande direktör
tel. 075 700 88 21
Metoden fungerar för rördiametrar
upp till 1200 mm och rörlängder
upp till 50 meter.
illustration: johanlundberg.se
�������
���������������
���������
��������
�������������
Johan Larsson
administratör
tel. 075 700 88 22
�����������������������
Henryk Rozenberg
redaktör
tel. 075 700 88 23
Vill du hälsa på oss? Vårt
kontor ligger på Västergatan 11 i Lund – några
minuters promenad från
Centralstationen.
www.smthyr.se
9
pr
of
���������
����������
�����������
�������
���������
�������
�������
������������
�������
������������������������������
rening
n
e
t
t
i
Va
k
s
f
s!
s
la
����������������������������
��� �������
��
�����������������
�����������
������������������������
�������������
������������������
��������������������
�����������������
I kor thet
Inom Sveriges geologiska undersökning
(SGU) finns det särskilda beslutsorganet
Bergsstaten som har till uppgift att handlägga ärenden som rör prospektering och
utvinning av mineral. Bergsstaten leds av
bergmästaren som självständigt beslutar
i frågor enligt minerallagen.
Världens miljövänligaste
energikälla?
Åsa Persson är född 1961, utbildad civilingenjör, och har tidigare arbetat inom Lantmäteriet i Norrbotten, Svenska institutet för
Geografisk Informationsteknologi i Kiruna
och Vasallen AB i Kiruna.
Fram till i våras var hon anställd som specialist på fastighetsrätt på LKAB:s dotterbolag Fastighets AB Malmfälten (FAB) blir
bergmästare från och med juli 2010.
Indonesien består av ca 17000 öar,
även om de flesta av dem är mycket
små. Området är känt för aktiv vulkanism och det uppskattas att cirka
40% av jordens potentiellt tillgängliga geotermiska energi finns i området.
400-årig
tradition bruten
Titeln bergmästare förekom redan
under medeltiden medan den svenska statliga organisationen för frågor
om gruvverksamhet och bergsbruk
har anor från 1600-talet. Bergsstatens
huvudkontor ligger i Luleå.
Åsa Persson blir med dagens beslut
den första kvinnan på bergmästarposten genom tiderna. Hon efterträder
Jan-Olof Hedström som går i pension
den 30 juni.
Den indonesiska regeringen har
därför satt upp ett ambitiöst mål att
fram till år 2014 fyrdubbla landets
tillgängliga effekt, som för närvarande är drygt 1 GW. Planen bedöms som exceptionellt ambitiös.
Vanligtvis tar det 3-5 år att genomföra själva förundersökningarna
och ytterligare 3 år att bygga stora
energianläggningar.
Spontväggtestare efterlyses!
Styrud Boreal har i samarbete med finska Ruukki utvecklat en ny konstruktion; den s.k. RD-väggen byggs upp
av rörpålar med påsvetsade hakar. När
pålarna borras ned i berget och hakas
i varandra blir väggen helt tät.
RD-väggen är visserligen dyrare än traditionell spontslagning, men i relation
till den extrakostnad som läckor kan
orsaka, handlar det om småpengar.
Rören kan återvinnas när bygget är
klart, eller lämnas kvar som en inte-
grerad del i byggnadskonstruktionen.
Den mångsidiga RD-väggen öppnar
även en rad andra användningsområden. En rund pålcirkel t ex blir självbärande, dvs. inga hammarband behövs.
Tekniken har ännu inte använts i Sverige och Styrud söker efter lämpliga
pilotprojekt innan man slår på stora
trumman för den.
(www.styrud.se)
Kostnaden för utbyggnaden av Indonesiens energiproduktionskapacitet uppskattas till 12 miljarder
dollar. Regeringen har vänt sig till
Världsbanken, privata investerare
och de stora utvecklingsländerna
för att få hjälp med finansieringen.
Landets president har satt upp målet att minska koldioxidutsläppen
med 26% (jämfört med år 2005)
senast år 2020.
Den bör du ha –
minst ett exemplar
på varje rigg!
Beställ redan
idag på
www.geotec.se!
Bor
rni
ngss
äke
rhet
En g
uide
för sä
krar
e bo
rrnin
g i jo
rd o
ch b
erg
11
Året s Borrare 2010
”Jan Berglund får priset för att alltid ha verkat i positiv anda för
branschen och att han alltid har tittat framåt i sitt företagande.
Jan har mer än 35 års erfarenhet från borrningsbranschen och
har alltid satt varje kund i fokus och varit noga med sin personal.
Jan har genom sitt engagemang i branschorganisationen även
tillfört branschen mycket av sin mångåriga erfarenhet och han är
högt uppskattad av såväl kunder som anställda.”
Grattis Janne!
text: Henryk Rozenberg
En gammal geotecare har
i år förärats titeln Årets borrare när Föreningen för Avancerad Borrning höll sitt årsmöte
i Lund i våras. Tyvärr kunde
borraren själv, Jan Berglund,
inte närvara så det formella
överlämnandet av utmärkelsen får anstå ett par månader.
För alla i branschen är han känd som
Janne från Jannes Brunnsborrning. Frågan är hur många som verkligen lagt
hans efternamn på minnet.
Det där med gammal tarvar en förklaring.
Åldersmässigt kan man knappast
säga att Janne är gammal. Rent fysiskt
har han visserligen passerat mannens
bästa ålder, men absolut inte mentalt. Så
man kan definitivt säga att Janne är ung
i själen. Däremot är han en gammal räv
i Geotecgänget - närmare bestämt sedan
1990 - och ingår i föreningens styrelse
sedan många år tillbaks.
Även om alla vet vem Janne är, är det
ganska få som känner till hans brunnsborrarbana.
Halkade du in i branschen, Janne?
– I början på 70-talet arbetade jag
som maskinreparatör på ett företag som
hette Dynapac och kunde en hel del om
tryckluft, dieselmotorer och sådant. När
ett borrningsföretag annonserade efter
folk med mina kunskaper, sökte jag mig
dit – jag tyckte det verkade spännande.
12
I några år var Janne anställd i ett
Borrarbranschens generella pro-
borrningsföretag i Veddinge, men firman
gick inte så lysande. Han köpte en begagnad rigg och försökte klara sig själv.
Året var då 1976.
Ett gynnsamt tillfälle dök snart upp.
blem är den stigande medelåldern – det
är få unga människor som vill satsa på
borraryrket idag.
Har Janne något botemedel att rekommendera?
– Jag träffade en småländsk brunnsborrare, Einar Andersson, som skulle pensionera sig. Han tyckte att jag skulle satsa
på att flytta till Burseryd för här runtomkring fanns det gott om arbete. Så jag
gjorde det och på den vägen är det.
– Man måste få de unga att förstå att det
här yrket är otroligt mångfacetterat. Givetvis måste man dels tycka om fysiskt
arbete, dels om att arbeta ute. Dessutom
bör man vara en duktig problemlösare.
Det krävs omfattande kunskaper och
hög kompetens för att kunna utföra jobbet – och för att göra det bra!
Även om man är pigg på att lära nytt,
kommer det – förr eller senare – en dag
när det blir dags att låta en ny generation ta över. Det krävs dock att det finns
någon som vill ta över …
– Driver man ett seriöst företag och
Janne är den förste riktige brunns-
borraren i släkten.
– Arbetet är ju både tekniskt utma-
– Min far har visserligen under hela sitt
yrkesliv arbetat med att sondera och
gräva brunnar, så lite kunskap – ”know
how”- fanns ju att tillgå. Jag hjälpte honom mycket under åren, men någon
riktig borrare har det aldrig funnits i
familjen.
Jannes Brunnsborrning AB tillhör
onekligen de framgångsrikaste i borrningsbranschen och med sin 35-åriga företagarhistoria hamnar Janne snart bland
branschens åldermän.
Vad är viktigt för att man skall lyckas
som företagare i brunnsborrningsbranschen?
– Kunskap och kvalitet, förklarar Janne
och får det låta enkelt och väldigt rationellt.
Jannes dotter Anna-Karin, som också
arbetar i företaget, nämner snabbt det
som hon tycker är typiskt för Janne och
säkerligen ett villkor för ett lyckat företagande i borrningsbranschen.
– Man måste nog vara en ganska
speciell person för att verkligen gilla detta yrke. Och så måste man kunna umgås
med all sorts folk …
– Att på något sätt gilla snålblåst, regn
och snöstorm hjälper ju också till, påpekar Anna-Karin.
nande och geologiskt spännande! Det
arbete brunnsborrarna utför är också
viktigt för hela samhället då vatten är
vårt viktigaste livsmedel. Det är även ett
fantastiskt roligt och socialt arbete!
Genom åren har Janne upplevt både
bättre och sämre tider, men de goda
och de dåliga minnena är mest knutna
till olika uppdrag och händelser i hans
långa yrkesliv, inte till företagets ekonomi.
man är rädd om kunderna så har man
att göra så länge man lever. Om allting
fungerar och går som vi vill, blir det
dottern Anna-Karin med sin familj som
skall ta över företaget när jag inte längre
orkar med det.
Janne ser positivt på företagets fram-
tid men sticker inte under stol med att
konkurrensen på borrningsmarknaden
har ökat de senaste åren.
– Värmepumpepoken har ju drivit fram
många nya företag och det har inte varit
enbart av godo. Många av de nya företagen har för lite kunskap och gör för
dåliga jobb. Det är inte bra – vare sig för
kunden eller för branschen.
– Klart att det råder en viss överetablering i branschen.
För sin egen del tänker Janne hålla på
ett tag till … så länge han orkar.
– Ja, det otrevligaste var väl när jag
– Nuförtiden är borraryrket inte
fick en kaxslang över mig och skadades
svårt. Turligt nog är det inte sådant man
minns mest, utan istället alla de trevliga människor man mött under åren.
Alla roliga och intressanta platser man
fått se och hur mycket man fått lära sig.
Och så lär man sig något nytt varje dag
– brunnsborrarjobbet är så komplext.
Varje dag är en skoldag!
alls så slitsamt som för bara 20 år sedan.
Jag tycker att det alltid finns möjligheter
till utveckling och förbättringar – det är
ju på gång och välkommet. Men att få
röra på sig i jobbet är ingenting man dör
av – gör man bara det på rätt sätt så är
det bara hälsosamt!
Det finns även en annan aspekt
som Janne tycker är viktigt i hans företagande - kontakten med likasinnade.
– Medlemskapet i Geotec har också
givit mig mycket, både på det yrkesmässiga och på det personliga planet. Att få
tillgång till så mycket kunskap och utbildning, är något som otvivelaktigt gynnat mitt företagande!
Jag skulle aldrig välja något annat
jobb om jag fick välja om idag.
Det är så roligt med alla kunder!
Ett alldeles fantastiskt jobb om man
tycker om människor, att röra på sig,
frisk luft, teknik och utmaningar!
13
Geok yla utan problem
Hettan i härdugnarna hos Atlas Copco når 900 grader - det krävs exceptionellt mycket kyla för att åteföra dem och produkterna
till normal temperatur.
Foto på motsatt sida visar en av de fem kraftiga värmeväxlare som sörjer för kylning av den nya anläggningen hos Atlas Copco.
För tre år sedan var Atlas Copcos produktion
i Kalmar i behov av ett nytt kylsystem då den
befintliga anläggningen var så gott som slut.
Istället för att installera nya kyltorn valde
företaget att borra fem brunnar och satsa
på bergkyla vilket Björn Zedig, projektansvarig på Atlas Copco, inte ångrar.
14
Här sparas
500
MWh
och
500 000 kr
per år!
text & foto: Pierre Eklund
Härdningshetta kräver kylning
Atlas Copco är en världsomfattande koncern som är specialiserad på kompressor-, industri-, anläggnings- och gruvteknik. I Kalmar utvecklar och tillverkar
Atlas Copco Construction Tools riggmonterade och handhållna hydrauliska,
pneumatiska och bensindrivna spett och
borrmaskiner.
– Vi härdar produkterna genom att föra
in dem i stora härdugnar där temperaturen är över 900 grader Celsius. Efter
härdningen behöver vi kyla ner våra ugnar samt produkterna och det är i samband med den processen vi har behov av
ett pålitligt kylsystem, säger Björn Zedig
och berättar att företaget än så länge inte
har haft ett enda problem med sin nya
kylanläggning.
Bergkyla ett av alternativen
Arbetet med det nya kylsystemet började
för tre år sedan när Atlas Copco kontaktade Avent Drift och Innemiljö, ett lokalt
företag som är specialiserade på installation och drift inom ventilation, värme
och kyla.
– De ville ha hjälp med sin kylanläggning som inte fungerade optimalt. Kylrören läckte och anläggningen som bestod
av flera kyltorn var i princip helt slut.
Atlas Copco var tvungna att byta ut hela
systemet och även om detta egentligen
inte var vårt område gav jag Björn Zedig
olika förslag på hur de kunde utforma
det nya systemet, berättar Tomas Nilsson, VD för Avent som har samarbetat med Atlas Copco sedan i början på
2000-talet.
Studiebesök i beslutsprocessen
Ett av förslagen var att satsa på bergkyla.
Även om tekniken har funnits i flera år
var det ingen som hade använt metoden
tidigare för att kyla ner ugnar och härdade produkter.
– Det fanns inget facit för hur detta
skulle fungera i vår produktion. Men
Tomas Nilsson föreslog att vi skulle åka
till företaget ITT Flykt i Emmaboda som
använder berggrunden för att värma upp
sina lokaler.
Fortsättning på nästa sida…
15
Geok yla utan problem
...fortsättning från föregående sida
ITT Flykt magasinerar överskottsvärmen
från produktionen i berggrunden på
sommaren för att sedan under vintertid
använda värmen till att värma upp sin
produktionshall.
Björn Zedig fastnade för konceptet att
utnyttja den naturliga berggrunden då
metoden inte bara var mest miljövänlig,
utan även hade stora ekonomiska fördelar. Men innan arbetet kunde påbörjas
krävdes en omfattande undersökning
av berget.
Positiva provborrningsresultat
Hösten 2007 kontaktades Olof Andersson från Sweco i Malmö som åkte upp
till Atlas Copcos fabrik i Kalmar och tog
prover och analyserade jordlager och
berggrunden.
– För oss var det viktigt att få in externa experter som kunde genomföra
miljöanalys och se vad som händer med
berget när vi borrar och börjar ta upp
vatten. Olof har en oerhört stor erfarenhet och vi hade aldrig klarat av att göra
detta själva, säger Björn Zedig.
I samband med analysen genomfördes
en provborrning i berget för att mäta om
tryckflödet var tillräckligt.
– Innan provborrningen kan du inte
veta om flödet är tillräckligt och metoden kommer att fungera. Det är tur att
Atlas Copcos verksamhet inte ligger närmare centrum och havet för då hade vi
förmodligen fått problem då stora delar
av staden ligger på gammal havsbotten,
berättar Tomas Nilsson.
Flödet visade sig vara bättre än kalkylerat då brunn 1 hade ett flöde på cirka
11 liter/sekund och brunn 2 på cirka 9,3
liter/sekund.
– Fram till själva provborrningen hade
vi egentligen inte tagit ett fast beslut. Vi
kunde närsomhelst gå tillbaka till kyltorn men när flödet blev så bra bestämde
vi oss för att satsa på bergkyla. Och det
har vi aldrig ångrat, säger Björn Zedig.
Satsar på ny produktionshall
Tomas Nilsson som utnämndes till projektledare skapade, tillsammans med
Sweco i Kalmar, ritningar på den nya
anläggningen och under våren 2008 påbörjades arbetet. Samtidigt byggde Atlas
Copco en helt ny härdningshall där det
nya kylsystemet skulle kopplas samman
med tre av företagets fem ugnar.
Björn Zedig pekar på sin dataskärm där
han har klickat upp ett flödesschema
över hela kylsystemet.
– Sammanlagt borrade vi fem brunnnar som är cirka 70 meter djupa. I två av
brunnarna sitter en pump som pumpar
upp vatten med en temperatur på cirka
11,5 grader. De andra tre hålen används
till att återföra vattnet ner i bergrunden.
Flerstegsväxling sänker temperaturen
När vattnet pumpas upp från bergrunden går det via kylrör in i fabriken till
en växlare. Där möter det kalla grundvattnet ett varmt vatten på cirka 23 grader. Utan att blandas kyler vattnet från
bergrunden ner det varma vattnet som
sedan förs via ledningar tvärsöver fabrikslokalen till en annan växlare, som
är monterad tillsammans med två ackumulatortankar. Det nyligen nerkylda
vattnet kyler nu i sin tur ner vattnet som
finns i tankarna innan det återvänder till
den förra växlaren, där det återigen kyls
ner av det kalla vattnet från berggrunden.
Björn Zedig, projektansvarig på Atlas Copcos anläggning i Kalmar, har all anledning att vara mycket nöjd: geokylasystemet minskar energiförbrukningen, sänker driftskostander radikalt och är miljövänlig. Dessutom finns det nog med kapacitet inför kommande utbyggnad med
ytterligare en härdugn och en komfortkyla i verkstadshallen.
16
Tre oberoende kylslingor
– Det finns alltså tre slutna
system, berättar Björn Zedig.
– I det första pumpas vatten
upp från berggrunden och
leder det till växlaren (huvudväxlaren) där det möter uppvärmt vatten som cirkulerat
i produktionsanläggningens
två slutna kylsystem. Vattnet
från berggrunden får därigenom en temperatur på cirka
16 grader och förs sedan tillbaka till berget via de tre andra brunnarna.
I den den andra slingan ingår
två fläktsystem.
– Här sänks temperaturen till
23 grader. Så samtidigt som
vattnet kyls ner innan det når
huvudväxlaren använder vi
dess värme till att förvärma
luften i våra lokaler. På så sätt
spar vi elenergi, säger Björn
Zedig.
I det tredje slutna systemet ingår ett par tio kubikmeter stora vattentankar som används
för att kyla ner ugnarna.
– Det här är en slinga för
mantelkylning, det vill säga
själva ugnen, och en krets för
processkylning, där produkten kyls ner. Vattentankarna
ger oss möjlighet att buffra
upp kallt vatten vilket gör
att pumparna inte behöver
gå hela tiden, förklarar Björn
Zedig.
– Man kan säga att egentligen är själva bergkylesystemet endast det första slutna
systemet där vattnet från
brunnarna cirkuleras. De övriga delarna i kylanläggningen hade vi ändå fått montera
om vi hade använt kyltorn,
påpekar Björn Zedig.
Avsevärda vinster
Bergkylan med brunnar och
rör finns i marken, utanför
företagets lokaler. Hade Atlas
Copco istället valt sex kyltorn
hade dessa tagit upp en lokalyta på 10 gånger 2,4 meter.
Själva kostnaden för inköp
och montering av nya kyltorn
hade hamnat runt 1,2 miljoner kronor vilket är nästan
samma kostnad som för att
borra och installera bergkyla.
Den ekonomiska skillnaden
finns i driften.
– Vi har tjänat in mycket
genom att välja bergkyla.
Egentligen diskuterar vi ogärna summor men om man jämför driftskostnaderna på ett
år ligger bergkyla på 90 000
kronor medan kyltorn ligger
på 570 000 kronor. Vi räknar
med att vi kommer spara in
540 MWh per år, vilket är
en enorm besparing av energi. Dessutom har vi inte
haft några underhållskostnader än.
Långlivad anläggning
Tomas Nilsson beräknar att
Atlas Copco kan dra nytta av
bergkylan i över 100 år.
– Efter 20 till 25 år måste
dock pumparna bytas ut och
förmodligen kommer även de
tre brunnar där vattnet rinner tillbaka ner i berget att
täppas igen. Men det är bara
att rensa med tryckluft så blir
hålen nästan som nya. Just nu
används inte anläggningen
till max och det finns faktiskt
kapacitet för ännu en ugn.
Utbyggnad planeras
Dessutom har företaget möjlighet att använda systemet
till komfortkyla av verkstadshallen. Atlas Copco har redan
förberett för ännu en växlare
i system två, när vattnet är på
väg till ackumulatortankarna.
– På sommaren blir det väldigt varmt här inne och vi
behöver åtminstone kyla ner
lokalerna till 25 grader, både
för personalens skull och för
att kunna hålla hög kvalitet
på våra produkter. Det känns
spännande att systemet hela
tiden kan utvecklas och vi
har haft flera studiebesök
från personal inom koncernen som har velat se systemet, säger Björn Zedig.
Atlas Copco
Gustaf Bergman startade
en verksamhet i Kalmar
1963 som sedan köptes
upp av Atlas Copco 1975.
Idag har företaget cirka
170 anställda i Kalmar.
Avent Drift
och Innemiljö
Grundades 1998 och ägs
av Tomas Nilsson och
Tomas Nilsson (Avent Drift och Innemiljö) ledde Atlas Copco in på
bergkylaspåret. I samarbete med Sweco Kalmar ritade han den nya
anläggningen och ledde därefter installationsarbetena.
Björn Helgesson. Utför total
teknisk förvaltning av fastighet - ventilation, värme,
styr och regler, kyla och
VVS.
Det nya kylsystemet
Förstudie, provborrning,
montering och installation
tog totalt sju till åtta månader.
I augusti 2008 drog Atlas
f ak ta
Copco igång produktionen.
Personalen på företaget
kan övervaka systemet
med hjälp av ett dataprogram som nås via Internet.
På skärmarna visas bl.a.
anläggningens flödesschema, driftstatistik,
aktuell status och larmnivåer.
17
Geoenergi - bät tre kollek torer
Optimera med
rätt kollektorval
text & bild: José Acuna
Ett mera genomtänkt val av borrhålskollektor kan bidra till att göra geoenergianläggningarna effektivare eller billigare
att driva. Denna möjlighet börjar först
nu beaktas av dagens marknadsaktö-
Temperature [[°C]
temperatur
C]
7
8
9
6,5
0
0
20
20
40
40
60
60
80
80
100
120
7,5
8,5
9,5
100
120
140
140
160
160
180
180
�
200
(b)
220
�
(a)
18
Stabil bergrundstemperatur
Att använda berggrunden som källa för
värme eller kyla i geoenergianläggningar
utgör idag en mycket vanlig metod för
uppvärmning av villor resp. för kylning
av större fastigheter. Det som gör berget attraktivt är att berggrunden håller
en relativt konstant temperatur året om
oberoende av lufttemperaturförändringar. Detta gäller för jord och berg på djup
större än 15 meter då de första metrarna
påverkas av lufttemperaturer under året.
Markens ostörda temperatur vid normala djup för energibrunnar varierar
i olika områden i världen - den kan dock
generellt uppskattas som årets medelvärde av uteluftstemperaturen. I Stockholm
är bergets medeltemperatur cirka 8°C,
vilket ligger strax över uteluftstemperaturens medelvärde.
temperatur
°C]
Temperature [[C]
djup
[m]
Depth
[m]
djup [m]
Depth [m]
6
rer, påpekar José Acuna, doktorand vid
Institutionen för energiteknik på KTH
i Stockholm. Här sammanfattar han
resultaten av sina tester och pekar på
alternativa kollektorlösningar.
Figur 1. Temperaturprofil för två olika
forskningsborrhål.
Genom mätningar av markens ostörda
temperatur kan en s k temperaturprofil för ett visst område tas fram. Figur
1 visar en sådan profil som resultat
av en undersökning som utförts i två
forskningsborrhål i Stockholm. I dessa
borrhål har mätning skett längs borrhålsdjupet med 2 meters avstånd mellan
mätpunkterna. Undersökningen utgör
del av ett forskningprojekt som pågår
på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan,
Stockholm).
Bebyggelsen påverkar temperaturen
Temperaturen har ett minimum på ett
visst djup. Detta kan delvis förklaras
med att marken runt borrhålen delvis
är bebyggd vilket påverkar värmetransportprocessen i marken.
Långsiktigt orsakar bebyggelsen en relativ höjning av temperaturen i markens
översta skikt. Borrhålet som redovisas i
figur 1a har borrats i ett villaområde som
är cirka sju år gammalt. Området kring
brunnen i figur 1b består mest av cirka
70 år gamla villor.
Ur figur 1 kan vi utläsa att temperaturen når sitt minimum på ca. 40 m resp.
90 m djup, därefter stiger temperaturen
med ca 1°C/100 m (geotermisk gradient).
Beroende på hur denna temperaturgradient ser ut kan värmepumpsystemet, som
skall nyttja borrhålet som energikälla,
utformas.
U-formad kollektor vanligast
I Sverige kan medeltemperaturen i marken variera mellan cirka 9°C (södra delen av landet) och 3°C (i norr). I södra
Europa ligger temperaturnivåerna på
cirka 15°C. Att temperaturerna på olika
platser är relativt högre och lägre än luften under sommaren respektive under
vintern gör att marken kan nyttjas som
energikälla med stabila och attraktiva
temperaturer för olika sorters behov.
Denna energi är gratis och förnybar.
Det vanliga sättet att nyttja denna tillgång är med hjälp av en vätskefylld borrhålsvärmeväxlare (kollektor) nedsänkt
i en energibrunn. Med energibrunn avses här bergborrat hål som utnyttjas
för att växla värme med det omgivande
berget. (Det är vanligt att benämna kollektorer med förkortningen BHE från
engelskans Borehole Heat Exchanger).
En kollektor består i de flesta fall av en
U-formad polyetenslang (PE40x2,4mm).
Lägre spritkoncentration effektivast
Vätskan som cirkulerar i vanliga kollektorer kan vara vatten eller en blandning
av vatten och olika frostskyddsmedel, då
det finns en risk för frysning på grund
av de låga temperaturerna. Frostskyddskapaciteten beror på frostkyddsmedlets
koncentration.
I kalla länder som Sverige är det normalt att använda köldbärarvätska som
innehåller knappt 30% etanol, vilket
ger frysskydd ner till -15°C. Koncentrationen är avgörande för hur mycket eleffekt som krävs för att pumpa köldbäraren runt i kollektorslingan på grund
av att viskositeten i vätskan ökar med
den ökande spritkoncentrationen. Det är
därför av intresse att minska etanolkoncentrationen så långt det är möjligt vilket
kan göras om energisytemet är väldimensionerat, särskilt i system med bättre
borrhålsvärmeväxlare.
U-rör inte optimalt
U-rörskollektorer är säkra, lätta att installera och har en relativt låg kostnad.
Samtidigt kan det konstateras att att Urörskollektorer vanligtvis har dålig prestanda, vilket tyder på att det fortfarande
finns egenskaper som kan förbättras,
trots att dagens bergvärmesystem redan
är mycket effektiva.
Figur 2 visar en typisk temperaturprofil
för köldbäraren (och grundvattnet) längs
en U-rörsvärmeväxlare under pågående
värmeuttag från berget. Temperaturen
ökar medan vätskan passerar igenom
kollektorn tack vare värmetillförsel från
marken. I detta driftfall ser man att
grundvattnet högst upp i borrhålet har
lägre temperatur än köldbärarvätskan
som rör sig uppåt i kollektorn. Medeltemperaturdifferensen mellan borrhålsväggen och köldbäraren i detta driftfall
är minst tre grader, beroende på hur
slangarna ligger i hålet.
Fortsättning på nästa sida…
Temperatur�[˚C]
temperatur
[°C]
�1
0
1
2
3
4
5
0
20
40
60
Djup�[m]
djup
[m]
80
100
120
140
160
180
200
220
grundvatten
nedåtgående
uppåtgående
Figur 2. Temperaturprofil i ett U-rörskollektor med lågt köldbärarflöde.
19
Geoenergi - bät tre kollek torer
Figur 3. Temperaturprofiler tvärs över en U-rörsväxlare med olika placeringsalternativ.
Det termiska shuntflödet (termiska kontakten mellan slangarna) blir tydligare i
djupare borrhål.
°C
�
(a)�
�
(c)�
Förbättringar via tillämpad forskning
I Sverige har vi gedigen erfarenhet av
borrhålsvärmeväxlare och en mycket
framgångsrik forskning på geoenergiområdet. Däremot har framgången för
nya borrhålsvärmeväxlare varit begränsad - marknaden har helt enkelt inte vågat introducera dem i någon nämnvärd
skala.
�
...fortsättning från föregående sida
I lutande borrhål vilar kollektorslangarna förmodligen mot borrhålsväggen,
vilket ger bättre värmeöverföring.
Konvektion främjar energiöverföring
I Sverige är de flesta energibrunnar
fyllda med grundvatten, vanligtvis inte
ända upp till ytan. Borrhålslängden som
är vattenfylld kallas för aktiv borrhålslängd.
Värmeöverföring i en energibrunn kan
delvis ske genom konvektion som resultat av grundvattenrörelser i borrhålet
- mätningar visar att denna konvektion
är till hjälp.
En vanlig energibrunn är ungefär mellan
120 m och 250 m djup, beroende på energibehovet. Normalt brukar man dimensionera anläggningen/energibrunnen så
att man växlar cirka 30 W/m - 40 W/m
(watt per kollektorlöpmeter). Dessa effekter, och ännu högre, kan uppnås med
vilken borrhålsvärmeväxlare som helst,
men dimensioneringen av bergvärmesystemen har traditionellt gjorts utifrån ett
effektuttag på högst 50 W/m. Anledningen till detta är att man långsiktigt vill
upprätthålla bra temperaturnivåer
i marken.
Frysningsrisk vid högt effektuttag
En risk med högt effektuttag är att
grundvattnet kring kollektorslangarna
kan frysa. Värmeledningen genom isen
blir cirka fem gånger bättre än genom
20
�
(b)�
Trög marknad för alternativa kollektorer
Diskussionen om förbättring av borrhålsvärmeväxlare har pågått på olika
håll i världen i flera år. Flera alternativ
på utformning av borrhålsvärmeväxlare
har utvecklats och studerats. I rapporten
”Borehole Heat Exchangers – State of the
Art” (av Göran Hellström, en del av IEA
ECES Annex 13, år 2002), presenteras en
komplett samanfattning av allt som hade
hänt fram till 2002.
(d)�
�
°C
stillastående vatten, men frystemperaturen ligger vid noll grader. Det är klart att
effektivisering av värmeväxling i borrhålet uppnås lättast genom sänkning av
temperaturskillnaden mellan köldbärarvätskan och berget. Vid liten temperaturskillnad blir energiöverföringen från
berget till kollektorn betydligt effektivare. Det är temperaturen som avgör systemets prestanda, således vill man helst
inte frysa borrhålet.
Kollektor tätt intill borrhålsvägg
Det är också viktigt att installera kollektorslangarna så tätt intill berget som möjligt och samtidigt så långt som möjligt
ifrån varandra. Figur 3 visar exempel på
temperaturfördelningen och den termiska kontakten för olika placeringsalternativ i borrålet (här för en U-rörskollektor).
I ett aktuellt KTH-projekt genomförs nu
noggranna temperaturmätningar i flera
borrhål. Syftet är att visa upp alternativa
kollektorlösningar och ta fram rekommendationer för förbättring av dagens
U-rörskollektor. Projektet genomförs vid
Institutionen för Energiteknik med finansiering från Energimyndigheten och flera
industripartners. Genom samarbetet med
industrin ökar möjligheterna av att praktiskt använda forskningsresultaten och
påverka marknaden. De flesta resultat
från detta projekt finns redovisade
i en teknologie licentiatrapport ”Improvements of U-pipe Borehole Heat
Exchangers” (av artikelförfattaren) som
presenterades i slutet av maj i år.
Spacers förbättrar U-rörskollektorn
Några av kollektorvarianterna som studeras på KTH visas i figur 4. Dessa
borrhålsvärmeväxlare kan delas in i två
generella grupper: U-rörsbaserade respektive koaxiala kollektorer.
Figur 4.
Olika kollektortyper
(a) U-rör med spacers
I den första gruppen återfinns kollektorer som består av en eller flera parallela U-rör, med eller utan tillbehör avsedda
för förbättring av värmeöverföringen.
Som exempel på sådana förbättrande
åtgärder/tillbehör kan nämnas distansbrickor (spacers) - se figur 4a - eller inre
räfflor (figur 4b).
en koaxial värmeväxlare har större kontaktyta och ligger närmare berget, vilket
ökar möjligheten för den cirkulerande
vätskan att vara i termisk kontakt med
värmekällan. Den termiska kontakten
mellan centrum och den yttre kanalen
(eller kanalerna) måste optimeras för att
undvika det termiska shuntflödet.
Koaxialkollektor ger större kontaktyta
Koaxialkollektorer består av en centrumslang omgiven av en eller flera periferiska flödeskanaler (figur 4c och 4d).
En uppmätt temperaturprofil längs en
koaxial borrhålsvärmeväxlare under
värmetillförseln i berget (gäller även vid
värmeuttag) visas i figur 5.
Den större ytan i rörets yttre struktur
gör att värmen kan samlas upp på ett effektivare sätt. Den/de yttre kanalerna i
Figur 5 visar också att den uppåtströmmande kollektorvätska som i detta fall
flödar genom en yttre kanal som ligger
nära berget, värms upp till en temperatur som ligger nära borrhålsväggens.
Cirkulationspump onödig
Optimering av köldbärarvätskans cirkulation är ett annat sätt att öka kollektorns prestanda.
Vad gäller optimering av cirkulationen
i kollektorslangar finns det ytterliggare
temperatur
[°C]
Temperatur�[°C]
12
13
14
15
16
10
30
ett sätt, och det är att få vätskan i kollektorn att cirkulera naturligt utan hjälp av
en cirkulationspump. Detta görs på KTH
med koldioxid som köldbärare. Denna
fluid kan förflytta sig på egen hand tack
vare att den växlar mellan flytande form
och gas (ändrar densitet). Mätningar har
bekräftat att det fungerar - ett sådant
pumplöst system kräver ca 5%-10% mindre elenergi.
De hittills utförda mätningarna tyder på
att borrhålsvärmeväxlarens termiska prestanda påverkas primärt av utformningen. Dessutom är köldbärarflödet, kontakt
mellan olika material, termiska egenskaper hos omgivande mark och eventuellt
återfyllnadsmaterial (eller värmeväxling
genom grundvattnet) viktiga faktorer.
Med bättre borrhålsvärmeväxlare öppnas vägen för två olika sätt att förbättra
dagens geoenergisystem: effektivare kollektorer ger oss möjlighet att antingen
behålla dagens systemprestanda med
grundare borrhål (lägre installationskostnader) eller att behålla dagens borrhålsdjup och öka systemprestanda (lägre
driftkostnader).
Mer information om effektivisering
av borrhålskollektorer finns på hemsidan
www.energy.kth.se/energibrunnar.
50
Djup�[m]
djup
[m]
70
José Acuna har en magisterexamen från KTH inom hållbar energiteknik. Han forskar som doktorand
på Institutionen för energiteknik
inom projektet Effektivt utnyttjande av energibrunnar. Projektet
finansieras av Energimyndigheten
och 33 industrisponsorer.
I maj 2010 har José Acuna disputerat sin licentiatavhandling.
90
110
130
150
170
190
uppåtgående
nedåtgående
Borrhålsvägg
�
För mer information om projektet
besök gärna webbplatsen
www.energy.kth.se/energibrunnar
Figur
5. Temperaturprofil i en annulär koaxial borrhålvärmeväxlare.
�
�
�
(b) U-rör med räfflor
(c) Koaxial kollektor
�
�
�
(d) Koaxial termosifon
�
�
21
�������
���������
����������������������������
��������������������������
�������������������
������������������
�����������������
��������������������
����������������������
�����������������
�������������������
����������������������
�������������������
���������
�����
��������
������������������
����������������
��������
���������������
�����������
��������������
���������
����������������
���������������
�������������
�������������
����������������������� ���������������
�������������
��������
�������������
����������������
www.qmatecdrilling.no
NYHET!
Qmatec Air Compressor
- 34,5 bar och 425 l/s
- 24.0 bar och 543 l/s
Nemek 1130 TST
- 7 m matningslängd
med teleskopmast
- 720 mm borrfot
- utskjutbara larver
för bättre stabilitet
- lyftkraft 30 ton
Nemek 407TS
- 3m mast
- kan borra horisontellt
- radiostyrning
�������������
�������
�������������
�����������������
����������������
��������������
����������������
���������������
�
�����������������������������������
��������������������������
�������������
Kompressorbrand 2008.
Dags att stoppa
kompressorbränderna!
Öppet brev till Atlas Copco Compressor AB
”Inom branschen har vi under
Förutom de ekonomiska aspekter-
en period uppmärksammat flera kompressorbränder utan till synes några
förklarliga anledningar. Bränderna har
varit kostsamma för entreprenörerna,
inte bara för att man har drabbats av inkomstbortfall och varit tvungna att lägga
ner mycket energi och tid för att hitta
ersättningslösningar, försäkringsbolagen
reagerar givetvis med höjda premier.
na kan en brand i en kompressor vara
fatal. Brandförloppen är oftast väldigt
kraftiga och ökar snabbt i intensitet.
Konsekvenserna av en brand som sprider sig till exempelvis en skola eller
en fastighet med människor i, kan bli
horribla och det är ingen som vill ha
det på sitt samvete.
På grundval av ovanstående
Dessutom har entreprenörerna många
gånger varit tvungna att göra investeringar som inte varit planerade. För det
är mycket pengar. En kompressor med
tillbehör representerar idag ett värde
runt två miljoner kronor.
24
skickade Geotec ut en enkät till landets
borrentreprenörer. Syftet var att få en
uppfattning om hur utbrett problemet
var, och om det fanns någon form av
gemensam nämnare i de bränder som
rapporterades. Tanken var att resulta-
tet skulle hjälpa tillverkaren att komma
till rätta med eventuella problem. Under
processen har Geotec samarbetat med
några av de försäkringsbolag som handhar kompressorförsäkringarna. De har
givetvis följt utvecklingen med intresse.
För att få ett bättre underlag bekos-
tade även Geotec tillsammans med Länsförsäkringar en brandutredning. Resultatet från den, tillsammans med andra
utredningar vi har fått ta del av, ligger
också till grund för de krav som branschen nu har på tillverkaren.
Resultatet av undersökningen är
sammanställd och går att erhålla från
Geotecs kansli. Det råder ingen tvekan
om att problemet är utbrett och att det
är ett fabrikat som är överrepresenterat,
Atlas Copco, delvis beroende på att Atlas
har en kraftigt dominerande ställning på
marknaden, men delvis för att produkterna är behäftade med, vad vi tolkar,
olyckliga konstruktioner. De kompressormodeller som berörs verkar vara
från 466 och framåt.
Om vi räknar med att branschen för
Atlas Copco svarar
Atlas Copco har beslutat att
genomföra en kampanj för
att uppgradera brandskyddet
i vissa modeller av portabla
högtryckskompressorer.
Beslutet har fattats med anledning av att det förekommit
ett begränsat antal bränder
i Atlas Copcos portabla högtryckskompressorer.
Atlas Copcos produkter håller
en mycket hög standard vilket
innefattar långtgående krav
på säkerhet för såväl maskiner som operatörer. Alla kompressorer som säljs i Sverige
närvarande innehar ca 500 kompressorer, har drygt 5 % brunnit de senaste
åren, en siffra som enligt sakkunniga är
anmärkningsvärt hög.
idag innehåller ett uppdaterat
brandskydd.
Ägare av berörda portabla
högtryckskompressorer kommer att kontaktas av Atlas
Copco för att avtala tid för
uppgradering så snart som
möjligt.
Kompressorägare som har frågor skall kontakta Atlas Copco
Compressor AB, tel.020-89
89 00.
Mattias Söderqvist
Marknadschef Skandinavien
Portable Air Division
Atlas Copco kompressor har
beretts möjlighet att besvara denna skrivelse, se svaret här intill, men vi anser
att det inte är tillräckligt.
Branschen vill ha en snabb respons från
Atlas Copco med ett åtgärdsprogram
minst innehållande:
• Uppgradering av slangar
• Förändring av kablagedragning och
upphängning
• Montering av en yttre huvudströmbrytare
• Förändring av avgassystemets dragning i förhållande till spilltråget
• Tillfredställande överfyllnadsskydd
i tankkonstruktionen
• Automatiska släcksystem med tillräcklig kapacitet
• Driftsinstruktion på om/hur kompressorerna skall användas fram till åtgärdspaketet är genomfört
Ovanstående skall åtgärdas snarast och
inte belasta kompressorägaren. Informationen från Atlas Copco bör vara öppen
och ansvarstagande.
Vi vet att Atlas Copcos produkter
håller en i övrigt hög kvalitet och steget
till att kompressorerna med tillhörande
produkter får en genomgående hög säkerhetsmässig kvalitet, torde inte vara så
stort.”
För svenska borrentreprenörers räkning
Johan Barth
VD, Geotec
Svenska Borrentreprenörers
Branschorganisation
Brinnande kompressor har antänt bilen.
25
Guldlänken 2010
”För en kreativ och innovativ tjänsteutveckling, i kombination med en väl genomförd integration mellan olika system,
samt en genomtänkt utveckling av externa och interna processer, utses miljöförvaltningen i Stockholms stad till vinnare
av Guldlänken 2010.”
Bakom den något torra och av kanslisvenska anfrätta formuleringen döljer sig
ett prestigefyllt pris som årligen delas ut
till den som utvecklat de mest innovativa
svenska e-tjänsterna i offentlig sektor.
Tävlingen arrangeras av Vinnova, E-delegationen, Sveriges kommuner och landsting samt Offentliga Rummet.
Miljöförvaltningen i Stockholms
stad får årets utmärkelse för en e-tjänst
som på ett avgörande sätt underlättar för
medborgarna att ansöka om tillstånd inför installation av geoenergianläggning.
Inför förestående energiborrning kan den sökande
se relevant information om andra närliggande
energibrunnar. Den rödaktiga rektangeln i mitten
markerar den sökandes tomt.
Stockholm stad får pris
för bergvärmetjänsten
text: Henryk Rozenberg
Sedan januari kan ansökan göras via
kommunens webbplats.
– Sedan starten av denna e-tjänst har
nästan 50% av ansökningarna kommit in
den vägen, berättar Jonas Arnqvist, miljöförvaltningens informationschef.
Varje år behandlar miljöförvalt-
ningen drygt 1000 ansökningar vilket
kräver omfattande utredningsarbete –
närliggande installationer skall kontrolleras, grannar och andra förvaltningar
skall yttra sig osv. Ofullständigt ifyllda
ansökningar kräver en hel del extra arbete.
– För tre år sedan föddes så idén om att
skapa en webbaserad tjänst som skulle
underlätta ansökningsprocessen och bearbetningen av ärendena. Vi har själva
planerat, specificerat och testat tjänstens
uppbyggnad. För programmeringen har
vi anlitat en extern leverantör, säger Jonas Arnqvist.
Nu Šr det dax! Skandinaviens stšrsta brunnsborrarmŠssa!
����������������������
17/9-2010
Steninge Slott,
MŠrsta
AnmŠl dig pŒ www.brunnsborrardagen.nu
UtstŠllning - middag - underhŒllning
Mats Martinsson, kyrkovaktmästären i Härlunda, visar värmepumpanläggningens styrpanel
som gör det möjligt att enkelt programmera in både fasta och tillfälliga aktiviteter
i kyrkan för korrekt styrning av kyrkorummets temperatur. (Foto: Lars Åman, Sindeq AB)
26
Utvecklingen av e-tjänsten har kostat kommunen
ca 2,9 miljoner kronor. Vad har man då fått för pengarna?
– Först och främst harmedborgarna fått det mycket lättare
att lämna in ansökan. Tjänsten hjälper dem att fylla
i alla nödvändiga uppgifter. Hanteringstiden har i och för
sig inte blivit kortare, men det beror på att det skall finnas
tid för yttranden, berättar Jonas.
Inkomna ansökningar sänds för yttrande till Stockholm Vatten som ansvarar för vatten- och avloppsledningar, Fortum
som ansvarar för el- och fjärrvärmetunnlar m fl. Dessutom
får alla grannar till den berörda fastigheten begäran om
yttrande. Det är denna process som tar tid. Skulle någon av
remissinstanserna anmäla hinder för borrningen, kontaktas
den sökande för vidare utredning.
Tjänstens uppbyggnad ger en fingervisning om dess
stora utvecklingspotential. Kan den hjälpa till att undvika
exempelvis borrning ner i tunnelbanan?
– Systemet visar inte allt – tunnelbanesträckningen finns exempelvis inte med. Men vi hoppas att kunna bygga ut tjänsten med mer relevant information - det handlar dock om att
lösa frågorna kring karträttigheterna, vad som får och vad
som inte får visas och så vidare. Men det är klart intressant
att titta på sådant också, säger Jonas.
Det som främst imponerar i denna e-tjänst är inte
själva formulärhanteringen utan hur man har lyckats sammanföra informationen från flera källor – fastighetsdata,
byggnadsdata, karta och borrhålsregister - och därigenom
ge användaren bra informationsunderlag för en korrekt
ifylld ansökan. Här visas närliggande borrhål och deras
eventuella lutning, fastighetsgränser, rekommenderade avstånd m m.
Dessutom är webbsidan späckad med relevant kommunal
information, rådgivning samt länkar till myndigheter, organisationer, externt informationsmaterial (exempelvis Normbrunn -07) - bara för att nämna några exempel. Där finns
det även ett nerladdningsbart dimensioneringsprogram för
beräkning av borrhålsdjupets kompensering ifall det redan
finns andra närliggande bergvärmeanläggningar.
Denna tjänst är visserligen avsedd för Stockholms invånare. Får man hoppas att övriga av landets större kommuner skall få ”kopiera” denna e-tjänst så att ett för hela landet
enhetligt system kan byggas upp?
Jonas Arnqvist (Miljöförvaltningen, Stockholm stad) tar emot
Guldlänkendiplomet från kommun- och finansmarknadsminister
Mats Odell. (Foto: Miljöförvaltningen, Stockholm stad)
27
FAB:s år smöte i Lund
Ingen gas och fjärrvärme
utan borrning
foto & text: Henryk Rozenberg
Kanske är rubriken något tillspetsad, men ändå ...
I början av maj höll Föreningen för Avancerad Borrning (FAB) sitt årsmöte i den
skånska lärdomsstaden Lund. Vad passade då bättre än att besöka Sveriges
just nu ovanligaste borrningprojekt - borrning efter gas i Shells regi samt landets
framgångsrikaste geoetermianläggning som sedan 25 år tillbaka drivs av Lunds
Energi.
Det förstnämnda projektet är i sin linda, det andra har överlevt de mest optimistiska livslängdsprognoserna med flera år och det har fortfrande en hel del att ge.
Inget av projekten skulle kunna genomföras utan borrning!
Shell hoppas finna gas på 700 m - 1000 m djup
i de skånska skifferlagren. Vid tiden för studiebesöket i maj kom man ner till ca 200 meter.
Med ett trettiotal deltagare
blev FAB:s senaste årsstämma något mindre välbesökt
än vanligt. Synd, för studiebesöksobjekten denna gång
var av det ovanligare slaget.
Det ena besöket handlade om
framtiden och det spekulativa
– gasletning i Skåne.
Målet för det andra besöket
var Lunds kommuns framgångsrikaste satsning någonsin på miljövänlig energi
– en geotermianläggning som
fortfarande, efter drygt tjugofem driftsår, förser staden
med omnejd med miljövänlig
energi.
Omfattande
säkerhetstänkande
Shells pågående undersökningsborrningar i Skåne i jakten på gas har pågått sedan
förra året. Den plats FAB-folket fått möjlighet att besöka
ligger i närheten av Oderup
(Hörby kommun) där besökarna guidades av Shells
informatör Henry Carlsson.
Besökets fokus låg på borrplatssäkerheten både med avseende på skyddet av omgivningen och på den personliga
säkerheten för de anställda.
Skyddet mot kontaminering
av närområdet är mycket
långt drivet. Det inhägnade
området har grävts ut några
decimeter och återfyllts med
28
grus och makadam. Det fysiska skyddet mot eventuellt
läckage består av ett lager
extra kraftig gummiduk och
geotextil. Vid eventuellt tillbud tas allt spill om hand för
destruktion och Shell garanterar att ingen förorening kan
nå marklagret på borrplatsen.
I Shells åtagande ingår även
fullständigt återställande av
området – högst ett år efter
avslutade borrningar skall
områdets ursprungliga karaktär vara helt återställd.
Strikt regelverk för anställda
Det personella skyddet är
också mycket långt drivet.
I manskapsboden skyltas det
flitigt om alla de regler som
gäller för samtliga anställda
– allt från skyddskläder till
förbud mot rökning och bärande av kniv.
För lastbilsförarna som utför
transporter till och från borrplatsen råder strikt bilbältestvång och krav på att respektera hastighetsgränserna,
förbud mot backning utan
medhjälp utifrån m m. Vid
brott mot någon av säkerhetsreglerna kan påföljden bli
uppsägning och bannlysning
från all framtida anställning
inom Shells verksamhet var
som helst i världen.
��������������������������
Bergförstärkning
med traktordriven mixerpump
������������������������������������������������������������������
������������������������������������
����������������������������������������������
����������������������
�����������������������
��
Hydrauldriven kolvpump����������������������
– användningsområden
��������������
����������������������� ��������������������
����
��������������������
������������
�������������
������������
�������������
������
������������������������������������� �������������������������������������
��������������������
�������������������������������������������������������������
��������������������
����������������������
�����������������������������������
����������������������
�������������������
�������������������
�������������������
�������������������
����������������������������������������
������������
��������
��������������
��������������������������������������������������������������
����������������������������������������
�������������������
������������������������������������������������������������
��������
��������������
�������������
�������
������������������
�������������������
������������������������������������
��������������������������������� �������������
�������������� �������
������������������������������������
�����������������������������������������������������������
������������������������������������� ������������������������������������
�������������������������������������������������������������
�������������������������
�������������������������������������������������������������������
���������������������������������
��������������������������������������
���������������������������������������������������������
������������������������������������
������������������������
��������������������������������������������������������������
�������������������������������������
����������������
Gruvindustri
För ingjutning av bergbult och kablar
Anläggningsindustri
För bultning och kabelförankring i berg och jord
Pumpkapacitet
Vc tal 1,0: 20 l/min
Vc tal 0,3: 17 l/min
vid slanglängd 15 m
Max utgående
injekteringstryck
0,7 Mpa
Tekniska data
Pumpfunktion: Växelverkande hydraulkolvpump
med direktkoppling till stoppventil i pumpröret.
Insugningsdelen består av ventilsäte med kula.
Kolvens slaglängd�������������������������
200 mm.
����������
��������������������������������������
Hydraulcylinderarea
dragsida: 15,9 cm2����������������������������������
������������������������
����������������
������������������������
Cementkolvarea: 33,0 cm2
�����������������
����������
���������������������
��������������
�������������
����������������������������������������
����������������������������������������
������������������������
�����������������
����������
���������������������
blandare
��������������
��������������������������
������������������������
���������������
���������������
Någon risk för gasexplosion föreligger inte på platsen, påpekades det flera gånger under
rundvandringen. I den typen av
fyndigheter man kan förvänta sig här måste gasen tvingas
���
���
����
����
���
����
���
���
����
����
FAB:s nyvalde ordförande Peter Hedenstedt, Atlas Copco, samtalar med
den avgående ordföranden Mikael Berglund som lett föreningen i flera år.
Kontinuerlig provtagning
På borrplatsen finns utöver
borrningspersonal även geologer och laboratoriefolk som
kontinuerligt undersöker jordproverna på jakt efter intressanta spår av gasförekomst. Provtagning sker minst var femte
borrmeter så länge man inte
kommit ner till de mest intressanta skifferskikten några hundra meter under marknivån.
���
����
����
����
���
���
���
Hydraulikdriven
Omrörare 70 rpm, reversibel
Praktisk blandvolym: 80 lit vct 0,3
Regelverkets formuleringar kan
dock sägas vara mer anpassade
till amerikanska förhållanden
där risken för inte sällan absurda rättegångar är avsevärt större
än i Sverige.
���
����
����
upp mot ytan då den är starkt
bunden till skiffern - förväntad
gashalt var det dock för tidigt
att sia om.
Nolstalgisk tillbakablick
Utflykten ut mot Lunds periferi,
där Lunds Energis geotermianläggning finns belägen, hade
en helt annan karaktär. Richard
Sjöholm från Lunds Energi och
Jan Lindberg från Sweco lät nästan nostalgiska när de berättade
om anläggningens tillkomst för
drygt 25 år sedan. Förväntningarna på billig och miljövänlig
energiproduktion var stora när
borrningarna påbörjades. Nu
kan man kort och gott konstatera att dessa har överträffats
med råge.
Miljövänlig och billig energi
Trots att anläggningens effektivitet har sjunkit en hel del,
Fortsättning på nästa sida…
29
FAB:s år smöte i Lund
Dags för en påtryckargrupp?
På plats vid en av brunnarna kretsade
samtalet kring anläggningens framtidsutsikter. Med tanke på dess miljövänlighet
och extremt låga driftskostnader – trots
smärre ålderskrämpor och minskad effektivitet - var det förvånande att höra
att det inte lär finnas några planer på att
förnya anläggningen. Några av besökarna var benägna att på stående fot bilda
en påtryckarallians bestående av borrningsföretag, konsulter och geologer för
att förmå Lunds Energi att satsa på en ny
geotermianläggning.
Richard Sjöholm (i mitten) förevisar kontrollrummet där aktuell status för energiproduktionen
och lundabornas förbrukning kan följas dygnet runt.
...fortsättning från föregående sida
producerar den fortfarande sanslöst billig energi. Numera levereras den även
till andra närliggande kommuner. Den
försämrade effekten beror till stor del på
att avståndet mellan produktions- och injekteringsbrunnarna bara är 1 km vilket
gör att temperaturutjämningen gör sig
alltmer gällande.
Vattnet i produktionsbrunnarna är
idag ca 20 grader varmt (ca 4 grader i injekteringsbrunnarna). Anläggningen producerar 80-gradigt vatten och dess effekt
är idag 40 MW.
De formella årsmötesförhandlingarna
bjöd inte på några överraskningar. Föreningens ekonomi är god och den avgående ordföranden, Mikael Berglund,
efterlyste förslag på angelägna projekt
som FAB borde satsa pengar och utredningstid på.
Byte på ordförandeposten
Till föreningens nye ordförande valdes
Peter Hedenstedt, till vardags produktchef inom Atlas Copco Craelius AB.
Ämnet för nästa möte, till hösten, planeras bli ”Förbifart Stockholm”.
!
T
E
H
Y
N ���������������������
����������������������
���������������������������������
�����������������������������
�����������������������������
��������
���������������������������������
�����������������������������������������������
�����������������������������
��������������������
������������
��������������������
��������������������
�������������������
���������������
���������������
������������
��������������
���������
���������������
���������
��������������������
�������������
�������������������������������������������������������������������������������������
���������������������������������������������
30
debe_2_2010.indd 1
2010-06-04 08:26:15
����� ������� ����� ������� ����������� �����������
������������������������������������������
�����������������������������������������
�������������������������������������������
���������������������������������������
������������������������������������������
��������� ����� ������ ������� �����������
� ���� ��������������� ���� ��� ������ ����
���� ������ ����� ������� ���� ���� ����������
����� ������� ��� ������� ������ �������
������������������������������������������
�� ���������� ������ ������� ��� ��������� ������
���� ����� �������� ������� ���� �������������
���������������������������������������������
���������������������������������������������
����
�������������������
�������������
����������������������������������
������������������������� �������������
������������������������������������
�����������������
��������������������������������
�������������������������� ������������������
����������������������������������
������������������������������������������������
�������������
����������������������������������������������������
����������������������������������
���������������������������������������������
���������������������������������
�����������������������������
�������������
����������������������������������������������
����������������������������������
[email protected] www.wassara.com
SLANGMAN
������������������������������������
����������������������������������
������������������������������������������������������������
�����������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������
����������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������
���������������������������������
�������������������������������������������������������
�������������������������������������������������������
������������������
SINDEQ
AB | BOX 7382, 187 15 TÄBY | TEL. 08-473 09 50 | FAX 08-473 08 50 | WWW.SINDEQ.SE
31
��������������������������������������������������������������������������������
Brunns forum
Extra reservoar löser Sälj & köp
kapacitetsproblemet
Fråga:
Vilken vattenmängd och vilket tryck skall en brunn ge till en
gemnsamhetsanläggning på 10 fastigheter.
Svar:
I en genomsnittlig villaanläggning bör pumpen kunna leverera ca 20-25 liter i minuten och vattentrycket i ledningarna bör
vara ca 4 bar. Det är alltså de tekniska kraven som en villaanläggning bör uppfylla.
Vattenförbrukningen i en villa vid toppbelastning när familjemedlemmarn är hemma och man duschar, tvättar, lagar mat
och diskar är uppskattningsvis 500 liter per timme.
Tio sådana hushåll förbrukar då 5000 liter vatten under
samma tid - med en liten extra marginal blir det 6000 liter under denna topptimme. Det betyder att pumpen måste kunna
pumpa upp 100 liter vatten per minut.
Det är inte säkert att brunnen har denna kapacitet (dvs att den
kan leverera erforderlig vattenvolymen utan att tömmas relativt
snabbt). I så fall kan man anlägga en reservoar (extern tank)
på 5000-10000 liter. Råvattenpumpen kan då pumpa upp vatten under dygnets alla timmar till reservoaren som i sin tur levererar vatten vid toppbelastning.
... din begagnade utrustning
via Geotecs webbplats
www.geotec.se
För 400 kr syns din annons där
i en hel månad!
”5 meter
är lagom”
Fråga:
Om brunnen är 50 meter djup,
vilket djup skall pumpen sitta
på då?
Svar:
Normalt så monterar man den
dränkbara pumpen 5-10 meter från botten på brunnen.
Ger däremot brunnen mycket
vatten så kan man installera
pumpen på högre nivåer.
Besök gärna Geotecs brunnsforum (www.geotec.se)
Enklast är det att avleda
Effekt
och driftstid artesiskt vatten till avlopp
avgör
Fråga:
Finns det en större risk
att få mer isbildning i
borrhålet om man har en
frekvensstyrd värmepump
eftersom hela effektuttaget kommer från borrhålet
- jag tänker närmast på en
riktigt kall vinter.
Svar:
Har inte energibrunnen dimensionerats efter
värmepumpens toppeffekt/husets effektbehov så
kommer troligtvis borrhålet att frysa igen oavsett
typ av värmepump.
Det är värmepumpens
levererade effekt och
driftstid som är dimensionerande i en värmepumpanläggning. Följ köldbärarens in-temperaratur
för att upptäcka eventuell
tendens till frysning.
32
Fråga:
Jag har en borrad dricksvattenbrunn som ständigt flödar över
(artesiskt vatten). Detta i sin tur
ställer till med översvämningar
på tomten.
Kan jag sätta ett tätt lock på
foderröret för att stänga inne
vattnet? Kan detta ställa till med
några problem?
Är det risk att vattnet kan trycka
upp hela borran? Finns det risk
att det blir vakuum i borran så
att pumpen inte kan trycka in
vatten till hydrofortanken?
Finns det några andra risker med
att täta brunnen?
Brunnen är 33 meter djup och
foderröret når 21 meter ner.
Svar:
Om man avtätar ett borrhål
med exempelvis en expanderpropp i foderröret, är risken
stor att vattnet letar sig upp
på utsidan av foderröret och
kan då ställa till med mycket
stora skador.
Om du skall avtäta brunnen,
gör det nere i berget
och då skall helst den borarre
som borrat brunnen utföra
jobbet.
Mitt råd är att du på något
sätt avleder vattnet till avlopp,
t ex dagvattenledning, dike
eller ett vattendrag i närheten, om det finns ett sådant.
Om du gör det på ett bra
och säkert sätt, kan du exempelvis anlägga en damm i
trädgården och avleda överskottsvattnet till en dränering
eller dylikt.
Anders
Nelson
svarar på
läsarnas
frågor
HAR DU FRÅGOR om
brunnar, brunnsborrning, värmepumpar
och energibrunnar,
kan du skriva till oss.
Vår expert Anders
Nelson har en mångårig
och gedigen kunskap
på området.
Vår adress är:
GEOTEC,
Brunnsforum
Box 1127
SE-221 04 Lund
SWEDEN
För snabbare svar bör du
istället besöka våra forum på webben:
www.geotec.se
Där kan du också hitta
svar på många andra frågor som Geotec redan
svarat på.
Om din fråga är av mer
lokalt geografisk karraktär, som t ill exempel
vilken teknik som lämpar
sig bäst där du bor, kan
du alltid kontakta något
av våra medlemsföretag
i ditt område.
Geotecs medlemsföretag finns listade på sista
sidan i denna tidning
och på vår webbplats:
www.geotec.se
Satsa hellre på Ingen betydelse var
en bergvärme- vattnet har påträffats
anläggning
>
Fråga:
Jag funderar på att använda grundvattenvärme för vårt hus
som ligger i Bjärred ca 400 m från vattnet (G:a Bjärred). Enl.
grannarna ligger grundvattennivån stabilt ca 2-3 m under
markytan. Marken är silt och lera.
Svar:
I Bjärred är det ca 70-75 m till berg. De brunnar som borrats
där ger i regel ca 100-200 l/min på detta djup. Vilken kemisk
kvalitet vattnet har i Bjärred har jag inte kännedom om men
jag gissar att det är ganska bra då det ligger i Alnarpssedimenten.
Att ta ut vatten högre upp i jordlagren kan gå bra om det
finns rena sand- och gruslager på vägen ner till berget som
består av kalk.
Men att slå en spets och försöka att ta ut vatten ur leriga siltlager vill jag bestämt avråda ifrån. Även om det finns grövre
lager högre upp så skall man undvika att ta upp vatten till en
värmepumpanläggning genom en spets, då detta är att betrakta som ett provisorium.
AKTIVT BORRHÅLSDJUP
Kan man överhuvudtaget nyttja en brunn i ett område med
silt/lera eller sätter växlaren igen direkt? Vilket djup skall min
brunn ha när jag behöver få ett vattenflöde på ca 40 l/min?
En borrad brunn på 70 m - 80 m med 70 m foderrör kostar
uppskattningsvis 80 000-90 000 kr. Om du väljer en grundvattenpump, måste du ha ytterligare en brunn för att återföra
vattnet i (returbrunn). Avståndet mellan dessa brunnar skall
vara minst 20 m.
Stöd vårt
klimatarbete.
Köp Jubileumsfalken och ta del av
fina erbjudanden! Pris 100 kronor.
naturskyddsforeningen.se
Läs mer om våra erbjudanden och samarbetspartners
på www.naturskyddsforeningen.se/falken
>
I ditt ställe hade jag valt att satsa på en enda, betydligt djupare, brunn och installerat en bergvärmeanläggning. I ditt
område kan en 200 m djup brunn vara tillräckligt djup för
att driva en 8 kW - 10 kW bergvärmepump. Kostnaden för
en sådan energibrunn blir då avsevärt lägre än för två brunnar
i ett grundvattensystem.
Fråga:
Jag har precis borrat en enrgibrunn och det var beställt 150 m
aktivt djup i borrhålet + 10 m för
att säkerställa det aktiva djupet.
Borrningsföretaget har garanterat ett aktivt djup på 150 m.
Efter borrningen har jag fått veta
att man har borrat ner till 165
meter och att att vattnet kom på
50 m - 60 m. När jag har påtalat
att aktiva djupet skulle vara 150
meter, svarade säljaren att vattnet ”trycks upp i hålet”. Men för
mig är detta ett väldigt diffust
svar. För mig är det aktiva djupet
165 m - 50 m till 60 m, vilket ger
ca 105 m till 115 m i aktivt djup.
Har jag rätt??
Svar:
Om du lodar ner i borrhålet
så träffar du på en vattenyta
som är grundvattnets överyta.
Det aktiva djupet räknas från
denna nivå, dvs. så många
meter ner som kollektorslangarna står i vatten. Om grundvattenytan är närmare marken än 15 m, kommer du att
få ett aktvt borrhål på minst
150 meter. På vilket djup vattnet kommer eller mängden
vatten man får vid borrning
har ingen större betydelse.
(För enkelhetens skull utgår
jag ifrån att kollektorn når
brunnens botten.)
Vilken brunnsdimension är bäst?
Fråga:
Jag står i begrepp att borra efter vatten, men kan
inte bestämma mig för vilken dimension på borran
jag skall välja.
Företaget jag anlitat förespråkar 5,5”. Borraren menar att vid eventuella framtida problem, exempelvis att pumpen fastnat p.g.a. bergsras, så blir det
enklare att åtgärda det.
Vad skall jag välja?
Svar:
Borrningstekniskt är det ingen skillnad vilken
dimension du väljer. Med den grövre dimen-
sionen (5,5”) får du dock ytterligare en fördel
- du får ett volymmässigt större vattenmagasin
i brunnen, så välj gärna denna.
En brunn med diametern 5,5” lagrar ca 50%
mer vatten jämför med en 4,5-tums brunns vid
samma höjd på vattenpelaren.
Borrsvängen finns faktiskt
även på nätet
www.geotec.se/borrsvangen
33
Bröderna Åström och deras för
rigg.
”Vi är inte i närheten av maskinerna utan
hjälm, hörselkåpor, glasögon
och stålhätta.”
Decimeter för decimeter borrar sig Mattias Åström och hans
medarbetare ner i sundets steniga botten. Med sina stora maskiner kan de hantera långa stålrör
utan att behöva svetsa ihop flera
delar. Det spar tid och pengar
och ger dem ständigt nya jobb.
AGA:s nya terminal börjar ta form. Åtta kraftiga rör
skall borras ner till bergrunden innan terminalbron kan placeras på plats.
34
retag Alverdens har den utrustning som behövs för stora infrastrukturprojekt. Paul Jahn styr en Zeppelin-borr-
Borrande bröder
bygger bro
text: Torbjörn Tenfält
På Brunnsviksholmen i Nynäshamns oljehamn bygger AGA Gas en terminal för
flytande naturgas. I projektet ingår också
en ny tillfartsväg och en hundra meter
lång bro från fastlandet.
Grundläggningen lade huvudentreprenören NCC Construction ut på Hercules,
som när det visade sig behövas specialborrning och specialmaskiner i sin tur
anlitade Mattias Åström och hans bror
Martin. Tillsammans driver bröderna sedan drygt tio år tillbaka företaget Alverdens AB.
foto: Denny Lorentzen
– Vi har varit här i två månader och har
ett par veckor kvar, säger Mattias.
Det är så det brukar vara - bröderna
Åström och deras tre anställda är med
i början av byggprojekten, men sällan
hela vägen. Ibland återkommer de för
kompletterande arbeten, men oftast drar
de vidare till nästa uppdrag.
Specialister på stora dimensioner
Nu har de nästan borrat färdigt och
monterat åtta av de 508 millimeter tjocka
stålrör som bron ska placeras på. De har
borrat åtta meter ner genom bottenfyllningen av sten innan de nått bergrunden, och sedan ytterligare en meter för
att rören ska få ordentligt fäste.
Fortsättning på nästa sida…
Fortsättning på nästa sida…
Det gäller att ha rätt utrustning för att klara
de stora infrastrukturprojekten. Här syns
Mattias Åström framför Zeppelin-riggen som
spakas av Paul Jahn.
Bo Wijkander, projektledare på Ekonil AB,
satsar på säkra slangar.
35
...fortsättning från föregående sida
Lite längre bort använder de samma teknik för att montera stålrör som den nya
tillfartsvägen ska vila på när den går
längs stranden.
– Det är inte alltid så här stora jobb när
vi anlitas, men ofta. Nästa gång kan det
vara grundläggning för en kaj eller ett
hus, säger Mattias.
Från värmepumpar till borrning
Mattias och Martin Åström hamnade i
borrbranschen av en slump. I mitten av
1990-talet skulle en granne till brödernas pappa installera geoenergi, men
tyckte att den firma han hade tänkt anlita var för dyr.
– Han visste att vi kunde installera värmepumpar och att vi hade alla grejer
som behövdes. Morfar var elektriker och
hade lärt oss en hel del.
Bröderna hjälpte grannen och fick en
slant för jobbet. Senare fick de kontakt
med Lasse Hautanen, en man med lång
erfarenhet av borrningsarbete som behövde hjälp med installation av värmepumpar till de energibrunnar han borrade. Snart började bröderna även göra
slangjobben, det vill säga stoppa ner
kollektorslangarna i borrhålen. Efter ytterligare ett par år frågade Hautanen om
inte grabbarna ville köpa utrustningen
och starta eget.
36
Vi vill fortsätta
vara duktiga
på det vi håller
på med.
Borarre med läkarexamen
– Både brorsan och jag pluggade på den
tiden och hade jobbat extra för att finansiera studierna. Men när chansen kom
bestämde vi oss för att slå till och fick
låna pengar av banken, berättar Mattias.
Mattias läste till läkare och hade bara
AT-tjänsten kvar på sin utbildning vid
Karolinska institutet. Han hann göra färdigt studierna innan de började borra
på allvar, medan Martin fortfarande har
ett år kvar på sina civilingenjörsstudier
på KTH.
I år har de borrat på heltid sedan snart
tio år tillbaka!
Effektivisering en konkurrensfördel
I början var det mest energiborrning
i orderboken, men verksamheten har
glidit över mer och mer till specialborrning.
– I och med att svetstiden kostar så pass
mycket har vi en konkurrensfördel ge-
nom att vi hanterar så långt rörmaterial,
förklarar Mattias.
– Med en sexmetersmaskin hade vi fått
göra en skarv och borra tre meter till.
Det tar fem timmar att skarva – sen tar
det 16 timmar innan röret har svalnat
och färdigkontrollerats. I den här stora
maskinen kan vi stoppa ner tolv meter
rör utan problem.
Egen erfarenhet bästa yrkesskolan
Det mesta bröderna Åström kan om
borrning har de lärt sig i jobbet. Från
läkarutbildningen har Mattias tagit med
sig sunt förnuft, logiskt tänkande och en
vana vid att göra riskanalyser.
– Man lär sig ett visst sätt att tänka,
sen applicerar man kunskap.
Riskerna är framför allt förknippade
med tunga lyft. Därför försöker bröderna hantera så mycket av materialet som
möjligt med kranar och vinschar. Ett annat problem är buller.
– Vi är inte i närheten av maskinerna
utan hjälm, hörselkåpor, glasögon och
stålhätta. Hörselskydden har blåtandsanslutning till telefon så man behöver inte
ta av sig dem.
Underhåll räddar maskininvesteringar
Ett moln av krossad sten och havsvatten kastas ut från toppen av den maskin
Alverdens använder för bropålarna. Den
har kapacitet för att borra ett par tusen
meter ner i marken och hantera rör som
är ända upp till 1,2 meter i diameter.
Både maskiner och annan utrustning är
mycket dyra. Borrkronan de använder
Än så länge syns inte så mycket av den nya terminalen för flytande gas som AGA uppför
i Nynäshamn. I förgrunden syns terminalbron. Bild: AGA Gas AB
för bropålarna kostar 240 000 kronor,
borrhammaren nästan lika mycket.
Det är också svårt att snabbt få fram nya
delar om något går sönder. Leveranstiden för en ny borrkrona är 7-8 veckor.
– Därför ägnar vi mycket tid åt förebyggande underhåll. Låter man bli att
smörja går man snart i konkurs, säger
Mattias.
En borrkrona har i normala fall en livslängd mellan 50 och 400 meter. Den kan
vara slut redan efter 50 meter utan att
det är något fel på den, beroende på att
markförhållandena där man borrar är så
tuffa att den slits ut.
– Men är du till exempel på Gotland
och borrar i kalkberget kan du använda
en borrkrona i flera decennier. Där rostar kronorna tidigare än de slits, tillägger han.
Bröderna försöker hålla kontakt med
kolleger i andra borrfirmor och de är
medlemmar i både Geotec och FAB (Föreningen för avancerad borrning).
– Ibland kan man behöva få en annan
vinkling på det man håller på med. Har
vi mycket jobb kan vi ta hjälp av kolleger
och tvärtom, säger Mattias.
– Är det projekt med snäva tidsramar
kan det vara bra att avtala med någon
kollega om back-up.
Helst stora uppdrag ... och nära
Alverdens har gjort jobb i Aitikgruvan
i Norrbotten och på en del andra platser
Mattias Åström och hans medarbetare har
en konkurrensfördel i att de kan hantera
långa rör och slipper lägga ner tid på att
svetsa skarvar.
i Sverige, men åker helst inte runt för
mycket i landet. De har också haft möjligheter att arbeta utomlands, men tackat
nej.
– Ska man ta uppdrag långt från Stockholm drar kostnaderna i väg. Det är
både dyrt och krångligt att flytta maskiner och få tag på reservdelar.
Mattias Åström ser ljust på framtiden.
Företaget har haft gott om uppdrag trots
lågkonjunkturen och de närmaste åren
kommer stora infrastrukturprojekt som
Västerleden i Stockholm och snabbspåret mellan Stockholm och Göteborg att
kräva hundratals broar som i sin tur ska
stå på tusentals pålar.
Ett mer närliggande projekt är förbättringarna av väg 73 mellan Stockholm
och Nynäshamn där Alverdens anlitats
för att borra brostöd.
Viktigt att ha roligt
Citybanan och Norra länken är andra
stora projekt där företaget varit inblandat. Men Mattias Åström ser inget självändamål i att växa och bli större.
– Vi vill fortsätta vara duktiga på det vi
håller på med. Blir vi större blir det bara
en massa administration.
Än så länge tycker både Mattias Åström
och hans bror att det roligaste är att själva vara ute och borra.
– Det är som att leka i sandlådan när
man var liten, bara det att maskinerna
har blivit större.
De grova stålrören ska bära upp en bro till
den nya naturgasterminalen i Nynäshamn.
37
Geotec s leverantör smöte
Middagsmiljö för en borrentreprenör? Foto: Lars Aman, Sindeq AB.
Möte i teknikens
och kunskapens tecken
text: Johan Barth
Geotec sponsrar utställning
Årets upplaga av leverantörsmöte förlades i Teniska Museets lokaler i Stockholm. En
av anledningarna, förutom att
det är en lokal som tilltalar de
flesta med barnasinnet kvar,
är att Geotec sponsrar utställningen ”Spelet om Energin”,
http://www.tekniskamuseet.
se/1/292.html, där geoener-
Nostalgin flödar när Göran Andersson begrundar gamla tiders
Harley Davidson-skapelser.
Foto: Lars Aman, Sindeq AB.
38
gin exponeras som en av flera
förnybara energikällor.
Förutom att deltagarna fick
en möjlighet att besöka utställningarna på museet genomfördes det nu populära
leverantörsmötet på samma
sätt som tidigare; besökarna
delas upp i lika många grupper som där är leverantörer,
styrning med ca 15 min per
leverantör – ingen får smita!
Konceptet fungerar väl och
leverantörerna och besökarna får alla ett ansikte på alla
och bättre och fler kontakter
knyts. Vilket ju är syftet med
en mässa/utställning!
Svårslagen mötesplats
Den middag som anordnades
i den minst sagt spektakulära
salen strax innanför entrén
kommer att bli svår att slå.
Omgivna av gamla motorcyklar, originella bilar, ångmaskiner och inte minst legendariska flygplan i taket, förtärde
deltagarna en superb måltid.
Ni som inte var där missade
sannerligen något!!
Nästa år kommer leverantörsmötet att avhållas i mars. Inte
omöjligt att det gömda temat
går igen…
Missa inte det!
NÄR SNABBHET OCH TEKNIK LÖNAR SIG.
Thed Björk i STCC sponsras av
Turbo Collector by :
39
Den 26 januari 2009 antog kommunfullmäktige i Täby en
ny detaljplan för stadsdelens centrala område. I planen
ingår nya stadsmässiga bostadsområden, ett utbyggt
köpcenter, nya kontorsytor för företag, nya tillfarter och
en ny bussterminal. Bilparkeringar flyttar till stora delar
under jord samtidigt som Täby äntligen får ett fint torg
för många olika aktiviteter.
I projeketet ingår även utbyggnad av Täbys handelsnerv
- Täby Centrum som invigdes av landshövding Allan
Nordenstam år 1968. Den var då den första inglasade
centrumanläggningen i Europa. 1991 fördubblades anläggningens yta.
I handelscentrat Täby Centrum finns idag 160 butiker
som har mer än 10 miljoner besökare per år. Anläggningen ägs av Unibail-Rodamco – en av Europas ledande
affärsfastighetsägare med ett fastighetsbestånd värt cirka
25 miljarder euro.
Utbyggnaden av Täby centrumområdet skall preliminärt
vara klar år 2015. Området har då utökats med uppemot
800 nya lägenheter, 14.000 m2 kontorsyta samt parkeringsplatser för nära 3.500 bilar. Utöver det skall köpcentrats butiksyta då har vuxit med hela 26000 m2.
I ombyggnadsplanerna för Täbys centrala delar ingår även
säkerställande av effektiv dag- och spillvattenhantering
genom bl.a. två parallella ledningar, drygt 200 meter
långa, med 600 mm respektive 2000 mm diameter.
40
Utomlands är mikrotunnelborrning en
etablerad standardmetod, framför allt
vid byggande av grova VA-ledningar med
självfall. Ett viktigt skäl är den höga precisionen.
I Sverige har emellertid tekniken varit
sällsynt fram till idag. VA-Sverige fick
dock upp ögonen i samband med ett projekt i Täby, som åtföljts av ett liknande i
Sundsvall. Och fler är på gång.
Projektet i Täby genomfördes av Styrud
- ett sedan länge ledande företag inom
schaktfri anläggningsteknik.
Bildmontage: White Arkitekter.
Över gatan
under gatan
text: Conny Gustafsson
För alla de kommuntekniker som är
medlemmar i SSTT, Scandinavian Society
for Trenchless Technology, är mikrotunnelteknik ingen nyhet. Björn Widman på
Täby kommun har till och med varit ordförande i föreningen och är en av de eldsjälar som jobbar med att öka kunskapen om schaktfritt ledningbyggande.
Projektet inleddes redan våren 2008.
Då började detaljerna i nya Täby centrum att ta form. I samband med projekteringen uppdagades att ett par befintliga avlopps- och dagvattenledningar
(diameter 600 mm och diameter 2000
mm) låg i vägen för det nya underjordsgarage som skulle byggas. Men ledningarna skulle ändå snart skulle falla för
åldersstrecket, så en förnyelse var motiverad. Det handlade om ledningar på
cirka sju meters djup i marken och nu
behövde förläggas ännu djupare på en
sträcka av 210 meter, självklart med bibehållet fall.
– Ett så här djupt ledningsschakt kräver
spontning, och redan med en enkel överslagskalkyl insåg jag att mikrotunnelborrning skulle bli mycket billigare.
Om man valde schaktfri teknik slapp
man avstängningar och trafiken skulle
kunna rulla på som vanligt. Dessutom
skulle man nästan helt slippa kostnaden för transporter och deponering av
schaktmassor samt transporter och anskaffning av återfyllnadsmassor. Beläggning och stensättningar behövde inte
heller återställas.
– Att tillgängligheten till Täby centrum
handlar om liv eller död fick vi mycket
klart för oss när schaktningen för den
första startgropen startade, berättar Johan Lundberg.
– Gropens placering var projekterad i en
av infarterna till kundparkeringen. När
representanter för handeln insåg vilken
störning detta kunde innebära för Täby
centrum, så stoppades arbetet, gropen
fylldes igen, hålet i asfalten lagades och
en stor del av projekteringen fick göras
om, vilket tog tid och kostade pengar.
Fortsättning på nästa sida…
– Det fanns en del geotekniska fakta
som indikerade att markförhållandena
var besvärliga på sträckan, säger Johan
Lundberg, som vid den här tiden var
projektledare på Styrud och kopplades in tidigt i projektet för att utvärdera
tänkbara alternativ.
– Lera upptill och morän därunder, som
blev allt hårdare ju längre ner man kom.
Det var även en klar risk att träffa på
berg.
Mycket trafik
Ledningarna låg dessutom mitt i Stora
Marknadsvägen – en av de huvudgator
som bilburna besökare tar för att komma
till Täby centrum. Att stänga av gatan
under byggnadstiden, som beräknades
till mer än ett år, var helt orealistiskt
eftersom Täby centrum betyder enormt
mycket för kommunen.
– Att förlägga ledningarna med schaktning skulle dra med sig massor av problem, fortsätter Johan Lundberg.
Här pågår borrning med mikrotunnelteknik! Till höger syns ett betongrörelement som trycks
in i borrhålet, medan rörelementet till vänster i bild väntar på sin tur. Foto: Styrud AB.
41
...fortsättning från föregående sida
Praktisk erfarenhet
I samband med mikrotunnelborrning är
tre faktorer viktigare än andra, nämligen
de geotekniska förutsättningarna, ledningens dimension och maskinens prestanda. Hur de tre faktorerna kommer
att påverka varandra är svårt att exakt
veta i förväg. Men för att få en praktisk
uppfattning om jordmaterialets egenskaper startade man hösten 2009 med
att borra den ledning som hade 600 mm
diameter.
– Leran var svår att hantera, säger Johan
Lundberg, men den första borrningen
gick ändå som planerat. Totalsträckans
210 meter delades upp i mindre delsträckor - dels för att maskinens kapacitet skulle räcka till, dels för att kunna
koppla på anslutande ledningar.
– Den här erfarenheten hade vi nytta av
när borrningen av den grövre ledningen
inleddes. För att separera vatten och lera
installerade vi en speciell centrifugutrustning. Även flockmedel - specialkemikalier som t ex används vid rening av
avloppsvatten - utnyttjades som hjälpmedel för att få leran torrare och lättare att
hantera.
Under hösten 2009 lämnade Johan Lundberg Styrud. Han hade då bestämt sig för
att satsa på en framtid som konsult inom
schaktfri teknik, men arbetade vidare
som inhyrd konsult med Täby-projektet.
Det formella projektledaransvaret togs
över av Göran Åhlander med Stefan
Löfving som arbetsledare. Navigeringsexpertis från maskintillverkaren Her-
renknecht fanns också på plats under
borrningen.
Halverad kostnad trots teknikkrångel
Från både kommunens och Täby centrums sida är man glada över den lösning som projektet fick. Även om valet
av mikrotunnelteknik innebar en rejäl
besparing - från kommunens sida uppskattar man att kostnaden halverades
jämfört med schaktning - så var nog den
största fördelen att bil- och busstrafiken
till Täby centrum under julhandeln inte
stördes.
Vad tycker entreprenören då?
Tobias Wingqvist, chef för affärsområdet schaktfri ledningsbyggnad på Styrud
och Stefan Löfving, arbetsledare, har nu
haft tid på sig att utvärdera metoden.
– Den precision och säkerhet i borrningen som metoden ger är unik. När man
bygger självfallsledningar för dagvatten
och liknade går det faktiskt att ha en lutning på bara 1 promille.
– En annan fördel är att metoden klarar
alla slags markförhållanden med bibehållen precision - från solitt berg till lera.
Mikrotunnelborrning går även att göra
under grundvattennivån.
Mikrotunnelborrning är mer kostsam än
andra borrmetoder, det är viktigt att vara
medveten om det.
– På grund av att mycket utrustning behövs innan borrningen kan starta, så tar
etableringen tid, påpekar Stefan Löfving.
– I Täby hade vi diverse problem på
grund av kylan - spolvattenslangar frös
och fler tält med värme behövdes för att
hålla igång arbetet. Men det var förstås
den kallaste vintern i Stockholm på 100
år…
Med hjälp av en hydraulisk tryckutrustning pressas betongrör in
i jorden från en tryckstation. Nya
rör kopplas på successivt. Mikrotunnelmaskinen, som sitter längst
fram, klarar alla förekommande
jordmaterial och krossar stenar,
block och berg.
Borrkronan har dels tänder som
river loss och luckrar upp lera,
sand och grus, dels spetsiga hårdmetalldiskar som spräcker stenar
och block. När stenarna krossats
och är tillräckligt små, faller de
in genom öppningar i borrkronan
till en kammare strax bakom.
Där finns en krossutrustning som
sönderdelar allt till en hanterbar,
makadamliknande fraktion.
Det sönderdelade jordmaterialet
blandas med borrvätskan och
pumpas upp till en avskiljningsanordning ovan mark. Jord och sten
separeras och transporteras bort,
samtidigt som borrvätskan renas
och leds tillbaka till mikrotunnelmaskinen igen, allt i ett slutet
system.
Jordmaterialets beskaffenhet har
betydelse för tryckriktningen.
Om halva borrkronan borrar i ett
stenblock medan andra halvan
borrar i lös lera, så vill tryckningen dra snett. För att kompensera
detta är mikrotunnelmaskinen
ledad - borrkronan kan vinklas åt
höger/vänster samt uppåt/nedåt.
Härigenom kan maskinen hela ti-
42 Den klenare, 600 mm-ledningen är klar - Olle Stark och Stefan Löfving vid genomslagshålet. Foto: Styrud AB.
Så fungerar mikrotunneltekniken
den korrigera för avvikelser från den
planerade borrlinjen.
Maskinen styrs genom att en laserstråle ställs in i önskad riktning och
lutning. Lasern utgår ifrån tryckgropen och in genom tunneln fram till
tunnelmaskinen. En måltavla indikerar kontinuerligt laserns träffbild.
Om maskinen tenderar att avvika
från den planerade trycklinjen ser
operatören vid kontrollbordet detta
direkt och kan kompensera genom
att styra maskinen rätt igen.
f ak ta
• Jordmaterial:
lera, sand, grus, sten, block
och berg i skiftande blandningsförhållanden
• Dimension:
250 - 4200 mm
• Lutning/toleranser:
mycket hög noggrannhet - ledningar med liten lutning kan
tryckas utan risk för bakfall.
• Längd:
0 - 2000 meter
• Framdrift:
i snitt 1 meter/timme
Möjligheten till aktiv styrning under hela mikrotunnlingen gör att
den tryckta linjens noggrannhet blir
extremt hög – det är inte ovanligt
att den totala avvikelsen kan mätas i
millimetrar på hela sträckan! Ingen
annan schaktfri ledningsbyggnadsmetod klarar samma höga precision
idag.
Johan Lundberg
Johan Lundberg AB
Mikrotunnelutrustningen som Styrud
AB har använt för borrningen i Täbyprojektet har tillverkats av Herrenknecht AG, Tyskland. Tillverkarens
maskinoperatörer medverkade under
borrningen.
bild: Herrenknecht AG
bild: Herrenknecht AG
43
GEOTEC, Box 174, 243 23 Höör, Sverige
Geotecs medlemsföretag: 61 är verksamma i Sverige, 10 i de övriga nordiska länderna och 2 i Baltikum
AHLQVISTS BRUNNSBORRNING AB
KLINTEHAMN
tel 0498-24 41 01
mobil 070-693 51 91
GRÄV OCH BORR I SVERIGE AB
JÖRLANDA
tel. 0303-525 72
mobil 070-608 44 00
ALVERDENS AB
HUDDINGE
tel. 08-449 71 12
mobil 070-574 94 70
HALLGREN BERGBORRNING AB
KUNGÄLV
tel. 0303-127 06
mobil 070-515 25 72
ASKERSUNDS BRUNNSBORRNING AB
ASKERSUND
tel. 0583-71 10 77
mobil 070-397 99 80
HÅKANS VATTEN & ENERGIBRUNNAR AB
ANKARSRUM
tel. 0490-521 22
mobil 070-575 68 27
BGE AB
SALA
tel. 0224-67 70 00
mobil 070-683 61 68
BGE VVS & VÄRMEPUMPTEKNIK AB
SALA
tel. 0224-67 70 00
mobil 070-752 52 20
ROLF BOSTRÖM BRUNNSBORRNING AB
MORA
tel. 0250-133 76
mobil 070-621 82 52
BPS BORR & PUMPSERVICE AB
TYRESÖ
tel. 08-770 18 25
mobil 070-467 47 28
BRUNNSBORRARNA I ÖSTERSUND AB
ÖSTERSUND
tel. 0642-31 11 30
mobil 070-551 54 32
BRYNGELS AB
HUDIKSVALL
tel. 0650-56 00 12. 060-66 88 55
mobil 070-657 73 01
CHARLIES BRUNNSOCH ENERGIBORRNING AB
VILHELMINA
tel. 0940-200 89
mobil 070-373 28 17
CLARKS VATTEN OCH ENERGI AB
TÄRNSJÖ
tel. 0292-509 88
mobil 070-31 509 88
DRILLCON CORE AB
NORA
tel. 0587-828 20
BRUNNSBORRARNA
EDERWALL & ERIKSSON AB
LIT
tel. 0642-31 11 30
bil 070-246 78 99
ENERGIBORRNING I LIDKÖPING AB
LIDKÖPING
tel. 0510-106 58
mobil 070-260 06 62
FINSPÅNGS BRUNNSBORRNING AB
FINSPÅNG
tel. 0122-100 64
mobil 070-567 13 11
GEOENERGISYSTEM AB
MALMÖ
mobil 076-645 49 49
- certifierad borrare.
MALMBERG BORRNING AB
ÅHUS
tel. 044-780 19 20
MASKINTJÄNST AB
GÄLLIVARE
tel. 0970-162 80
mobil 070-556 66 84
MORA BRUNNSBORRNING AB
MORA
tel. 0250-108 12
mobil 070-272 20 91
SVERIGES BRUNNSBORRARE AB
HÄGERSTEN
tel. 08-708 75 00
mobil 070-761 84 00
SÖRMLANDS BRUNNSBORRNING AB
FLEN
tel. 0157-107 30
mobil 070-645 55 08
TBL BRUNNSBORRNING AB
MARIEHAMN, ÅLAND
tel. +358-18-320 63
mobil +358-407 482 063
HÖJDENS BRUNNSBORRNING AB
KARLSTAD
tel. 054-21 15 15
MULLSJÖ BRUNNSBORRNINGAR AB
MULLSJÖ
tel. 0392- 101 00
mobil 070-359 58 52
TEAM PTL AB
VÄXJÖ
tel. 0470-211 90
mobil 070-632 33 02
INPRO BRUNNSBORRNING AB
SUND, ÅLAND
tel. +358 18 - 438 88
mobil +358 4570 229 559
MÄLARÖARNAS BRUNNSBORRNING AB
SKÅ
tel. 08-56 02 43 48
mobil 070-895 65 45, 213 41 99
TJ:S PUMPSERVICE AB
FINSPÅNG
tel. 0122-182 02
mobil 070-628 14 06
JANNES BRUNNSBORRNING AB
BURSERYD
tel. 0371-506 60
mobil 070-279 66 10
NIBU BORR AB
GÄVLE
tel. 026-16 03 10
mobil 070-643 06 10, 070-915 28 77
JOHN NILSSONS
BRUNNSBORRNING EFTR.
BILLESHOLM
tel. 042-825 00
mobil 070-590 27 19
TS BRUNNSBORRNING
OCH ENTREPRENAD AB
SOLLEFTEÅ
tel. 0620-135 40
mobil 070-654 17 58
NORRBOTTENS BERGTJÄNST AB
PITEÅ
tel. 0911-165 68
mobil 070-696 61 11
UBE BORRNING AB
ÅSEDA
tel. 0474-170 20
mobil 070-657 98 37
NÄSSJÖ BRUNNS
OCH ENERGIBORRNING AB
HUSKVARNA
tel. 036-532 31
mobil 076-861 25 22
UDC AB
HÖÖR
tel. 0413-242 33
mobil 070-567 44 61
OLSSONS BRUNNSBORRNING AB
RONNEBY
tel. 0457-430 50
mobil 0704-77 30 30
VARA
BRUNNSBORRNING AB
VARA
tel. 0512-134 37
mobil 070-796 25 82
JW BRUNNSBORRNING AB
KOVLAND
tel. 060-916 80
mobil 070-264 11 71
BRUNNSBORRARNA
REHN OCH SJÖBERG AB
HOLMSUND
tel. 090-412 24
mobil 070-517 72 61, 070-340 34 80
VATTEN OCH BORRTEKNIK
I SMÅLAND AB
STOCKARYD
tel. 0382-205 14
mobil 070-524 38 65
JÄMTBORR AB
TANDSBYN
tel. 063-75 43 14
mobil 070-654 20 39
RM BRUNNSBORRNING AB
STENUNGSUND
tel. 0303-77 77 76, 77 83 21
mobil 070-630 48 05
BENGT KARLSSONS
BRUNNSBORRNINGAR I ALSTERBRO AB
ALSTERBRO
tel. 0481-580 06
mobil 070-246 47 40, 203 06 07
ARNE ZETHZON
VATTENANLÄGGNINGAR AB
SÖDERTÄLJE
tel. 08-55 03 45 45
mobil 070-609 74 92
ROSLAGSBRUNNAR AB
NORRTÄLJE
tel. 0176-144 96
mobil 070-889 06 95
BENGT JONSSONS
BRUNNSBORRNING AB
HJÄLTEBY
tel. 0304-66 07 77
mobil 070-531 78 56, 070-692 66 72
ING. GUNNAR JONSSON AB
KÅLLERED
tel. 031-795 40 10
mobil 070-335 40 10
GÖTE KARLSSONS
BRUNNSBORRNING AB
LAMMHULT
tel. 0472-26 50 75, 0455-429 99
mobil 070-620 44 32
KRISTIANSTAD WATER AB
KRISTIANSTAD
mobil 0761-80 20 00
JAN LUNDBLAD AB
HJO
tel. 0503-400 75
mobil 070-540 78 13
MAGNUSSON & PETTERSSON AB
LINDESBERG
tel. 0581-135 25
mobil 070-331 35 25, 331 35 26
RUBENSSONS BRUNNSBORRNING AB
TRANÅS
tel. 0140-31 18 42
mobil 070-536 10 26
SKÅNSKA ENERGI AB
SÖDRA SANDBY
tel. 046-507 00
mobil 070-637 05 70
ZÜBLIN AB
UPPSALA
tel. 018-14 71 20, 30 03 33
mobil 580 84 80
ÅSA DJUPBORRNING AB
KINNA
tel. 0320-460 03
mobil 070-546 00 14
STYRUD INGENJÖRSFIRMA AB
SÄVEDALEN
tel. 031-336 78 50
mobil 070-539 43 10
STYRUD JÄRVSÖ BORR AB
JÄRVSÖ
tel. 0651-411 10
mobil 070-343 65 48
- certifierad borrföretag. För fullständig information besök SITAC:s webbplats www.sitac.se
POSTTIDNING
adresskälla:
EGET
REGISTER
B
Utländska
medlemsföretag:
DANMARK:
GEO
LYNGBY, DANMARK
tel. +45-45-88 44 44
PER AARSLEFF A/S
Hvidovre, DANMARK
tel. +45-36-79 35 11
FINLAND:
TOM ALLEN OY
PORVOO, FINLAND
tel. +358-19-522 06 00
BRUNNSBORRNING
P. DAHLBOM KG
KIMITO, FINLAND
tel. +358-2-42 16 88
SKÄRGÅRDENS
BRUNNSBORRNING AB
KIRJALA, FINLAND
tel. +358-2-458 80 74
ISLAND:
ALVARR HF
REYKJAVIK, ISLAND
tel. +354-561-2460
LETTLAND:
SIA LEONIDA LOBANOVA
RIGA, LETTLAND
tel. +371-7 14 86 03
LITAUEN:
KAUNO HIDROGEOLOGIJA
KAUNAS REG.,LITAUEN
tel. +370-37 39 33 53
NORGE:
BRØNN OG SPESIALBORING A/S
TERTNES, NORGE
tel. +47-551-853 18
HALLINGDAL BERGBORING A/S
ÅL, NORGE
tel. +47-320-859 00
NORDENFJELDSKE BRØNNOG SPESIALBORINGER A/S
ÅSNES FINNSKOG, NORGE
tel. +47-629 548 88
VINJE BRØNNBORING
VINJE, NORGE
tel. +47-350 721 71, - 350 722 05
Meddela oss ...
din nya adress om du/ditt företag nyligen
har flyttat.
Adressändringen gör du enklast genom
att sända ett kort e-postmeddelande
till [email protected]
Ange gärna det tre- alt. fyrsiffriga nummer
som finns i adressfältet högst upp på sidan.
Du kan även beställa prenumeration
till dina samarbetspartners.
tel.: 075 700 88 20
fax: 075 700 88 29
e-post: redaktion@geotec. se
webb: www.geotec.se