Transcript Säkerhet handlar om attityd

www.geotec.se
nr 4/2011
En tidning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation om vatten, värme och kyla
Geotecmötet:
Säkerhet handlar
om attityd
Geoenergianläggning inom
vattenskyddsområde
- är det är möjligt?
Allt berg
på en plats
WEDA 10 – lättaste pumpen med tyngst kapacitet
Atlas Copcos WEDA-pumpar är tillverkade av aluminium och slitstarka hydrauldelar för att klara av
de mest krävande tillämpningar och applikationer. Med ett komplett produktprogram klarar pumparna
kapaciteter mellan 500-20200 l/min. Den minsta proffspumpen, WEDA 10, väger endast 12,5 kg vilket gör den väldigt enkel att använda nere i pumpgropen. Men det är inte enbart WEDA 10:s vikt
som är lätt. Med lätta tätnings- och slitdelsbyten utför man enkelt service på pumpen vilket minimerar stilleståndstiden och ökar produktiviteten. Allt detta gör WEDA 10 till vad den är – lätt att äga!
För mer information kontakta:
Jörgen Berglund, Norra Sverige, tel: 076 148 48 43
Kent Aidesjö, Syvästra Sverige, tel: 070 201 45 91
Ted Westman, Östra Sverige,
tel: 070 379 89 69
www.atlascopco.se
WEDA_10.indd 1
2011-11-16 13:02:11
Innehåll
UTGES AV:
6
Allt berg på en plats
I Malå finns 350 mil borrkärnor från den svenska berggrunden.
Det är sannolikt världens största borrkärnearkiv och det är här
som jakten på nya gruvor börjar.
Anders Boström
Svenska Borrentreprenörers
Branschorganisation
9
ADRESS:
Box 1127
221 04 Lund
TELEFON:
075 700 88 20
TELEFAX:
075 700 88 29
E-POST:
Henryk Rozenberg
12
http://www.geotec.se/
borrsvangen
REDAKTION:
Henryk Rozenberg, redaktör
Johan Barth
Johan Larsson
LAYOUT:
20
5400 ex.
NÄSTA NUMMER:
Första veckan i mars nästa år blir det dags för årets borrarelever
att inleda sin obligatoriska praktik – här presenterar vi dem alla!
Grundämnen byggde dessa kroppar
Anders Hult
24
ARTIKLAR:
UPPLAGA:
14
Snart redo för praktiken!
En del av grundämnena är nödvändiga för vår hälsa, men i alltför
stora mängder blir de skadliga. Vet du vad du har i din kropp?
2 införanden: 10%
4 införanden: 20%
BORRSVÄNGEN utkommer
med 4 nummer per år.
Magnus Berg /Advokataktiebolaget Nordic Law
Mats Bergmark
RABATTER:
Tidskriften läggs ut i sin helhet
(lågupplöst PDF) på Geotecs
webbplats ca 2 veckor efter
utgivningsdagen. Förbehåll
mot elektronisk publicering skall
meddelas redaktionen senast
på utgivningsdagen.
Geoenergianläggning inom vattenskyddsområde
Ett generellt förbud mot geoenergianläggningar inom vattenskyddsområden finns inte, men varje ärende måste utredas.
Klimatsäkra brunnar – något att tänka på?
ANNONSER:
Manus skall vara redaktionen
tillhanda senast 4 veckor före
utgivningsdag. Skriv namn,
adress och telefonnummer
på varje manus. För signerade
artiklar svarar författarna.
10
Klimatförändringar påverkar brunnar och grundvatten på flera
olika sätt - det bör borrare ta hänsyn till.
Henryk Rozenberg
Original skall vara redaktionen
tillhanda senast 4 veckor före
utgivningsdag.
Annonspriser (4-färg):
1/1-sida: 14850 kr
1/2-sida: 8800 kr
1/4-sida: 5300 kr
Moms tillkommer.
Martin Lindberg /Försäkringskompetens
Vågad borrning - billigare entreprenad
WEBBPLATS:
Johan Barth
ROT står för Reparation, Ombyggnad, Tillbyggnad, men vad
innebär egentligen en ROT-försäkring och behövs den?
Med borrning snett in under sin egen fastighet slapp man eventuella arkeologiska utgrävningar. Det blev ett annorlunda borrjobb.
[email protected]
ANSVARIG UTGIVARE:
Behövs det en ROT-försäkring?
22
Geotecs årsstämma 2011
• ”Säkerhet handlar om attityd”
• Säkerhet är allas ansvar
• ”Facit kommer i mars månad”
• ”BI har plats både för stora och små företag”
Henryk Rozenberg
Fasta avdelningar
sid 5. Ledaren
En branschorganisation kan ställa upp med handledning, kontakter, material, kurser och mycket mer än så
för att förbättra säkerheten. Men en sak kan man inte bistå med – attityd!, skriver Geotecs vd Johan Barth.
sid 32-34. I korthet
• EU:s förslag till energieffektiviseringsdirektiv får underkänt • Det gäller att synas! • Daikin hos Geotec
• Världens miljövänligaste stad? • Välkommen till GeoArena 2012
• Fler än hälften av husägarna har bytt till värmepump- eller solvärmesystem
sid 17. Brunnsforum
• 170 meter kan vara för mycket • Foderrör håller länge • Borra gärna minst 10 meter från huset
sid 36. Geotecs medlemsföretag
Nu 74 medlemmar verksamma i Sverige och 12 medlemmar utomlands
Vecka 12/2012
ISSN 1103-7938
omslagsbild: Anders Boström
3
Med bred kunskap och ett helhetssortiment
kan vi möta kundernas behov och önskemål.
Värmdöpumpen är sedan 1960 talet ett grossistföretag med fullt sortiment för energiborrning, vattenborrning och vattenpumpar m.m.
Vi samarbetar med branschens ledande leverantörer.
Anders Persson
tel: 070-548 04 10
[email protected]
Anders Bjurling
tel: 070-568 39 97
[email protected]
Värmdöpumpen AB
Box 2101, 127 02 Skärholmen,
Tel: 08-978 037, 08-971 915, Fax: 08 881 344
Besöksadress: Bredängsvägen 235, Skärholmen.
www.varmdopumpen.se
Marknadens
lägsta
driftkostnad!
Vattenrening!
Problem med kalk, järn,
mangan, färg, humus, salt
eller uran i dricksvattnet?
Ring: 018-25 22 10!
Marknadens
mest underhållsfria!
•Inga byten av filtermassor!
•Ingen elektrisk anslutning!
www.mnvsverige.se
Ledaren
Rätt attityd
är ordet!
Johan Barth
VD, Geotec
Vi har precis avslutat
en årsstämma i Geotec.
Vi växer och det var roligt
att så många kom för att ta
del av informationen och att intresset för
både föreningen och föredragen är stort.
Under stämmodagarna diskuterade vi
ekonomi, teknik och säkerhet. Det sistnämnda har vi haft uppe förut, men
det är ack så aktuellt.
Mikael Berglund, VD på Drillcon höll
ett mycket bra och blottande föredrag om
en fatal olycka på företaget. Han visade
också hur Drillcon arbetar med arbetsmiljö
idag. Det var många som andlöst följde
Mikaels föredrag.
Han tog upp frågor som jag är övertygad om att företagare i ansvarig ställning
många gånger har frågat sig, men av någon
anledning inte gått vidare med. Vad har
VD för ansvar egentligen? Just det är nog
viktigt att företagarna får klart för sig. Det
är bara ett av de stora incitamenten för att ta tag i arbetsmiljöarbetet.
Vad är det då som saknas? Är det svårt att
komma igång? Vilken ända skall man börja
i? Vet man inte var man hittar information?
Vilka regelverk är det som gäller?
Jag tror att Geotec kan vara en hjälp
i det här. Vi kan supporta med handledningar och kontakter, bistå med material
och ta fram mallar, anordna kurser m m.
Men en sak kan vi inte bistå med – Attityd!
Den måste komma från varje företagsledning och genomsyra hela organisationen.
Utan rätt attityd kommer vi aldrig att få
höra sägas på ett medlemsmöte – ”Det är
inte frågan när det händer, utan om!
Lund, december 2011
Vid förra mötet var det
alltför många gånger som
samma sak upprepades
i församlingen – ”det
är inte frågan om det
händer, utan när!
Vi är alltså uppenbart medvetna om
att där finns allvarliga
problem och risker.
5
I det nationella arkivet
i Malå finns 350 mil borrkärnor från den svenska
berggrunden. Det är sannolikt världens största
borrkärnearkiv och det
är här som jakten på nya
gruvor börjar.
Det 7 000 kvadratmeter stora borrkärnearkivet i Malå består av ett organiserat
myller av borrkärnor. I långa gångar har
man byggt fyra meter höga staplar med
kärnor från det svenska berget.
Minskat intresse för uran
Vi stannar på måfå till vid en lådrad
märkt ”Lilljuthatten 1978”.
– En av landets största uranfyndigheter, säger Leif Bildström som tillsammans med Jerry Hedström sköter arkivet.
Bildström tillägger att det varit stort intresse för undersökningar på uranrika
borrkärnor under många år, trots att det
är förbjudet att bryta uran i Sverige.
– Men sedan händelserna i Fukushima
är det låg aktivitet, konstaterar Bildström.
Ständigt behov av utbyggnad
Trots att arkivet egentligen bara består
av gamla stenstavar så är det i högsta
grad levande.
– Det växer så det knakar. Ifjol byggde
vi ut för femte gången, berättar Jerry
Hedström och pekar ut i vilken riktning
nästa utbyggnad blir. Och antalet borrkärnor växer oavbrutet.
Medan vi pratar rullar en lastbil in med
ytterligare 30 lastpallar. Lasten är belagd
med sekretess så det är oklart varifrån
det kommer.
– För många år sedan konstaterade vi
att arkivet växte med 60 000 meter borrkärnor varje år, men det är mer nu, säger
Hedström och tillägger:
– Vi tror att vi har världens största
borrkärnearkiv.
Nytt intresse för äldre prover
Förutom att arkivet växer så ändras förutsättningar. Malm som inte ansetts brytvärd blir jätteintressant när man hittar
nya effektiva tekniker att utvinna metalllerna eller när priserna stiger.
Leif Bildström och Jerry Hedström
sköter det nationella borrkärnearkivet
i Malå. Undersöker man ett borrhål
om dagen så tar det 50 år att beta av
arkivet.
6
Allt berg
på en plats
text & foto: Anders Boström
Och i vissa fall börjar man leta efter helt
nya metaller som världen insett att den
behöver.
Förutsättningarna i arkivet är givna.
Bolag eller privatpersoner, oavsett nationalitet, som vill göra mätningar på
borrkärnor får tillgång till det mot att
de återställer rapporter och resultat till
arkivet.
– I år har vi haft full rusch hela våren
och sommaren. Som mest har fyra företag jobbat parallellt i våra undersökningsrum, säger Hedström.
Stort intresse från utlandet
En stor del av företagen som letar malm i
Sverige är utländska. Gruv- och prospekteringsbolag från Australien, Kanada och
Storbritannien dominerar och flera har
också haft kontor i Malå.
– Minst 30 nationaliteter har gjort undersökningar på våra borrkärnor. Det
kommer faktiskt ett brittiskt team imorgon, berättar Bildström.
Hedström och Bildström berättar att det
finns många berättelser om framgångsrika brytningar som startat i deras arkiv.
Men det är lätt att missa och många har
gått på minor.
Ett exempel är en fyndighet nära Kristinebergsgruvan som visserligen blev upptäckt, men med en fördröjning på nio
år. I prospekteringsborrningarna hade
man nämligen missat guldådran med 18
meter.
– Det finns inget facit för hur man ska
leta malm, säger Leif Bildström och tilllägger:
– Men det finns ett amerikanskt uttryck som säger att man ska börja leta i
en gruvlaves skugga, alltså alldeles intill
där man redan hittat. Det behöver inte
vara fel.
Fak ta
I Borrkärnearkivet
finns mer än 350 mil borrkärnor från mer än 19 000
borrhål. Den äldsta borrkärnan är från år 1901.
Det är Bergsstaten som
beviljar undersökningstillstånd. Ett tillstånd ger
innehavaren ensamrätt
att söka på en viss plats
och gäller i tre år. Tillståndet kan eventuellt förlängas till maximalt tolv år.
Tillstånd kan gälla för
olika stora områden, varierande antal borrhål och
olika typer av andra undersökningar.
Det finns i dag totalt 1 168
gällande undersökningstillstånd och varje år tillkommer cirka 200-250 nya
sådana.
Är det mycket kritik mot att utländska
bolag tar våra råvaror?
– Nej, inte längre. Storlidengruvan, till
exempel, hade ett malmvärde motsvarande tre miljarder kronor och bolaget
beräknade göra en vinst på 800 miljoner
kronor. Det är en stor vinst, men mellanskillnaden hamnade hos till exempel
bergborrare, elektriker och handlare på
orten, säger Bildström och tillägger:
– Varje gruvarbetare ger fem till sju
kringarbeten och det upplevs positivt.
Hopp om stora fyndigheter
Hur stora värden malm finns det i Sverige?
– Ja, säg det. Man har beräknat att det
finns oupptäckt malm till ett värde av
100 miljarder kronor bara i Skellefteåfälten, säger Bildström och pekar på kartan ut en smal remsa från Skellefteå och
snett inåt landet.
Jerry Hedström granskar några borrkärnor.
Borrkärnearkivet i Malå är troligen världens
största och mycket värdefullt. Inom branschen uppskattas varje borrmeter kosta
uppemot 1 000 kronor.
7
FÖRST I BRANSCHEN
ATT CERTIFIERA HELA
KOLLEKTORSYSTEMET.
FÖRDELAR
Högre kvalitetskrav - på din leverantör.
Produkten uppfyller kraven i plan- och bygglagen 2010:900
Trygghet för beställare att arbeta med P-märkta produkter.
Påvisa vid större upphandlingar.
Använda P-märkningen i marknadsföringssyfte.
Långsiktigt säkerställa fullgoda geoanläggningar.
Muovitech är din kompletta och nyskapande leverantör av produkter för geoenergi. www.muovitech.com
Kollektorerna har följande certiering: Typgodkänd av SP SITAC med typgodkännandenummer SC1106-11. P-märkning av SP
SITAC med godkännandenummer SC1106-11. Tredjepartskontroll utförs av SP. Provning och kontroll baseras på Certieringsregler SPCR 169 för P-märkning av Bergvärmekollektorer utfärdat av SP. Tillverkarens egenkontroll och SP övervakandekontroll.
Provningarna baseras på EN-, DS- och ISO-standard.
Behövs det
en ROT-försäkring?
text: Martin Lindberg / Försäkringskompetens
När man nämner ROT tänker de flesta kanske
på ROT-avdraget. ROT står för Reparation,
Ombyggnad, Tillbyggnad, men vad innebär
egentligen en ROT-försäkring och behövs den
verkligen?
Vid skada på entreprenad
kan flera försäkringar vara
tillämpliga beroende på vad
som hänt. Det är inte ovanligt
att egendomen skyddas av tre
försäkringar: byggherrens/
beställarens fastighetsförsäkring, entreprenörens egendomsförsäkring samt entreprenörens ansvarsförsäkring.
Vilken av dessa tre som till
slut kommer betala en skada
beror på flera faktorer.
ROT-försäkring
inte obligatorisk
I Sverige Norge och Danmark
kontrakteras ofta entreprenörer enligt allmänna avtalsbestämmelser, exempelvis
AB04. Enligt dessa bestäm-
Någon hänsyn till skador på
tredje man annat än vid rena
ansvarsskador lämnas ej.
melser, (AB04 kap. 5 § 22)
skall entreprenören ha allriskförsäkring för skador på
entreprenaden.
Försäkringen skall även gälla
i minst två år efter entreprenadens godkännande för
skador som entreprenören ansvarar för.
Det finns däremot inte något krav på att ROT-försäkring skall tecknas. Kontraktet kan dock kompletteras
med ytterligare pålagor från
beställaren och i dessa fall
brukar ROT-försäkring vara
ett krav.
Det kan oaktat krav från
beställaren finnas skäl att
teckna en ROT-försäkring.
I AB04 kap 5 § 13 regleras
beställarens och entreprenörens inbördes ansvar för skador som drabbar tredje man,
exemplevis en hyresgäst eller
ägaren till en grannfastighet.
Försäkring kan skydda
grannarna
Enligt Jordabalken och Miljöbalken har byggherren/
fastighetsägaren ett skadeståndsansvar gentemot andra
fastighetsägare p g a den
verksamhet som bedrivs inom
entreprenaden. Det kan exempelvis gälla sprickbildning
i en fastighet eller sättningar i
marken. Detta ansvar grundar
sig på lag som inte kan avtalas bort i ett entreprenadavtal. Byggherren och/eller entreprenören som utför arbetet
svarar gentemot skadelidande
grannar för sådana skador.
AB04 är utformad så att byggherren har rätt att återkräva
det skadestånd han tvingas
utge till skadelidande av entreprenören. Entreprenören
är dock inte skyldig att betala
skadeståndet om han kan visa
att han inte kunnat förebygga
eller begränsa skadan.
Trångt mellan husen, borrning nära husväggen och flera entreprenörer i farten när villan byggs om – en ROT-försäkring kan vara bra att
ha. Foto: Henryk Rozenberg.
En sedvanlig entreprenadförsäkring som uppfyller kraven enligt AB04 tar sikte på
kontraktparternas intresse.
Skydd vid oklart skadeansvar
Detta innebär att tredje man
endast har att ställa krav på
beställare alt. entreprenörs
ansvarsförsäkring vilket i sig
kan låta som en enkel manöver. Problemen uppstår dock
när flera entreprenörer är involverade och det kanske inte
är helt klarlagt om skadan beror på beställaren eller på vilken av de entreprenörer som
anlitats. Det är här som ROTförsäkringen kan göra nytta.
ROT-försäkringen är en egendomsförsäkring som gäller
för egendom som skadats i
samband med utförande av
arbeten. Försäkringen frågar
inte efter huruvida entreprenören enligt skadeståndsrättsliga regler ansvarar utan kan
ersätta skador som tillfogats
tredje man i samband med utförande av entreprenad. När
skadan väl har ersatts, har
försäkringsgivaren tagit över
huvudvärken med att reda ut
vem som slutligen skall stå
för notan.
Större beställare
kan ställa krav
Det är vanligt att större beställare såsom kommuner,
landsting eller större fastighetsbolag ställer krav på att
entreprenören skall ha en
ROT-försäkring. Försäkringsbeloppen varierar, men mellan 1 – 5 Mkr är vanligt förekommande.
Oaktat om beställaren ställt
krav på att ROT-försäkring
skall finnas eller ej, kan det
vara idé att som entreprenör
tänka över saken. Det kan ses
som en service gentemot kunden och framför allt kundens
hyresgäster där du som entreprenör ”tar ansvar” för skador
som inträffar under entreprenaden.
9
Annorlunda borrning
Plaströr ingjutna i husets
källargolv sticker ovanför
gångbanan – på det sättet
skyddas källaren från vatten
och borrkax under pågående
borrning.
Foto: Joakim Nilsson / Malmberg Borrning AB.
10
– Det var ett spännande och
annorlunda uppdrag. Jag kan
tänka mig fler sådana uppdrag
i Malmö, säger Joakim Nilsson,
projektledare hos Malmberg
Borrning AB.
Foto: Henryk Rozenberg.
Riggen står alldeles intill Saluhallens vägg och blockerar
effektivt den smala gatan.
Borrning sker snett ner mot
källargolvet ca 70 meter under marknivå.
För att kunna hålla foderrören i rätt under borrning
monterades en hjälpbom
intill vinschen.
Foto: Joakim Nilsson / Malmberg Borrning AB.
Den gamla Saluhallen vid Lilla
Torg i Malmö har för ett par
år sedan omvandlats till ett
hotellkomplex. Grundvattenanläggningen sörjer för uppvärmning av hela fastigheten.
Foto: Henryk Rozenberg.
Vågad borrning
- billigare entreprenad
text: Henryk Rozenberg
När den anrika Saluhallen
vid Lilla torg i Malmö skulle omvandlas till hotell,
valde fastighetsägaren att
satsa på en geoenergianläggning. Inget märkvärdigt i sig, men borrningen
av anläggningsbrunnarna
blev något utöver det
vanliga. Borrningarna genomfördes av Malmberg
Borrning AB.
Grundvattenanläggning
en fördel
– Här används grundvattenvärme, vilket betyder att man
pumpar upp vatten från ett
antal brunnar och låter det
passera en värmeväxlare
för att därefter återföras till
grundvattenmagasinet, berättar Joakim Nilsson som ledde
borrningsarbetena.
– Vi borrade åtta brunnar
här – fyra upptagningsbrunnar och fyra returbrunnar.
Precis som på många andra
håll i Malmö skulle fastighetsägaren behöva bekosta en
arkeologisk undersökning av
borrningsområdet. Och det
kan bli dyrt.
Arkeologisk undersökning
inte nödvändig
Det enda sättet att slippa
ifrån undersökningskraven
var att borra inom
själva fastigheten,
med andra ord inom
den yta som Saluhallen står på. Givetvis
skulle borrningen
bli dyrare men man
slapp eventuella, oöverblickbara kostnader.
I denna stadsdel är
gatorna trånga och
husen rätt gamla.
Redan vid en vanlig
borrning på gatumark måste
man vara försiktig för att inte
skada byggnaderna. Dessutom kan bullret från rigg
och kompressor vara besvärande för de verksamheter
som bedrivs i kvarteret.
Genom fönstren
ner till källaren
Sagt och gjort – borrningen
skulle ske i husets källare,
fast inte riktigt.
– Att använda små riggar
för detta arbete var inget bra
alternativ, påpekar Joakim.
Vi löste problemet genom att
ställa upp en konventionell
rigg alldeles intill husväggen
och borra snett in och ner i
källaren. Lutningen på borrmasten blev nästan 25 grader
vilket inte är något problem
när man inte behöver använda foderrör. Men här skulle vi
göra det.
Rör för skydd
mot vatten och borrkax
För att inte skada källarutrymmena monterades snedställda skyddsrör av plast.
– Vi monterade bort alla
källarfönster som vätte mot
gatan. Sedan bilade vi upp
golvet och göt fast plaströren
som riktades snett mot gatuplanet genom fönstergluggarna. Borrhålen borrades därefter inuti dessa skyddsrör,
berättar Joakim.
Själva gjutningen gjordes på
ett speciellt sätt så att eventuellt uppträngande vatten
inte skulle skada källarplanet
– vattnet rann istället upp på
gatan utanför husfasaden.
För att hålla upp foderrören i
rätt vinkel monterades ett extra stag intill vinschen.
Trång arbetsplats
– På var sida om huset, som
sträcker sig över hela kvarteret, borrade vi fyra borrhål,
cirka 70 meter djupa. Vanligtvis monterar man vatten-
pumpar endast i upptagningsbrunnarna, men här finns
en pump i varje brunn. Tack
vore det kan vilken som helst
av dessa brunnar fungera
som upptagningsbrunn.
Borrning i stadsmiljö är en
helt annan sak än att borra på
ett industriområde eller intill
en villa.
– Här är det mycket folk
i rörelse och gatutrafiken kan
ställa till det. En rigg som ska
borra snett under en fastighet
kräver en hel del utrymme,
konstaterar Joakim.
– Malmö ställer också höga
krav på att borrvatten inte
får spolas ner i dagvattenledningarna, så vi hade flera
containrar och en spolbil
för att hand om all borrkax.
Vi fick helt enkelt stänga av
gatan. Samtidigt pågick det
andra arbeten inom området
med dagliga transporter av
byggmaterial – detta var vi
också att tvungna att ta hänsyn till. Men det löste sig.
Skydd av fasader ett måste
– Det blev inga skador heller. Tar man bara hänsyn till
husets konstruktion och ålder och borrar uppmärksamt
utan att hetsa så går det bra.
Vi täckte över utsatta fönster med plywoodskivor och
husfasaden med kraftig presssening, så någon större nedsmutsning blev det inte heller.
Joakim har all anledning att
vara nöjd med uppdraget.
– Det var ett klart annorlunda jobb vi har gjort här.
Fastighetsägaren är nöjd och
vi har lärt oss mycket, konstaterar Joakim
– I Malmö finns det förutsättningar för betydligt fler
liknande projekt. Staden vilar på ett vattenrikt kalkberg
vilket gör att grundvattenvärmesystem har goda förutsättningar här.
11
Juris ten har ordet
Geoenergianläggning
inom vattenskyddsområde
– är det möjligt?
text: Magnus Berg / Advokataktiebolaget Nordic Law
Under senare tid, bland annat i denna publikation, har det förts
diskussioner huruvida man kan eller inte kan få möjlighet att
anlägga geoenergianläggning på en fastighet inom ett vattenskyddsområde. Denna artikel syftar till att så långt möjligt reda ut
begreppen.
Att en fastighet är belägen inom ett vattenskyddsområde medför inte per definition att det skulle vara förbjudet att
anlägga någon form av geoenergianläggning. Ett sådant förbud måste anges i
skyddsföreskrifterna. Detta framgår dels
av en dom från miljödomstolen i Stockholm som kom i april 2005 (Mål nr M
171-03) och dels av en dom från miljööverdomstolen (Mål nr M 8509-03).
Inget förbud men försiktighet
I dessa domar gavs klagandena rätt att
anlägga geoenergianläggningar inom
vattenskyddsområdet bl a med hänvisning till att skyddsföreskrifterna saknade ett uttryckligt förbud mot denna
typ av anläggningar. Detta sagt behövde
fastighetsägaren ändå följa övriga bestämmelser i miljöbalken och domstolen
fastställde följdriktigt ett antal villkor om
försiktighetsmått.
I de fall skyddsföreskrifter finns, hur
brukar då dessa se ut vad gäller möjligheten att anlägga geoenergianläggningar
inom vattenskyddsområde?
Zonindelning för klassificering
av skyddsbehov
Enligt Naturvårdsverkets (NNV) allmänna råd, som i normalfallet brukar följas
av länsstyrelse och miljönämnder, delas
vattenskyddsområdet upp i tre delar.
– Det område som ligger närmast vattentäkten benämns ofta brunnsområdet eller vattentäktszonen. Inom detta
område anges det att endast vattentäktverksamhet får bedrivas.
– Det område som ligger utanför och
närmast vattentäktszonen benämns
idag inre eller primär skyddszon. Inom
detta område föreskriver NNV allmänna råd att det i normalfallet skall vara
förbjudet att anlägga geoenergianläggningar.
– Det området som ligger utanför
inre/ primär skyddszon och vars yttre
gräns utgör gränsen för vattenskyddsområdet, kallas yttre eller sekundär
12
man först måste söka tillstånd. Hur skall
då miljöförvaltningen, och vid överklagande länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolarna, pröva en ansökan?
Intresseprövning i varje enskilt fall
Enligt avgöranden från miljööverdomstolen skall en prövning utgå från de specifika förhållanden som råder på just den
fastighet som ansökan avser, bl a den
sökta anläggningens närhet till vattentäkten, grundvattnets flödesriktningar
m m. Vidare skall en intresseprövning
göras enligt 7 kap 25 § miljöbalken, varvid den enskildes rätt att få anlägga en
geoenergianläggning skall vägas mot
skyddet för täkten. Vad innebär då detta
rent praktiskt?
skyddszon. Inom detta område, vilket
i normalfallet utgör den största delen
av vattenskyddsområdet, säger NNV
att geoenergianläggningar inte bör få
anläggas utan tillstånd av kommunens
nämnd för miljöfrågor.
Sammanfattningsvis bör, i de flesta fall,
skyddsföreskrifterna vara så avfattade
att de inte utesluter anläggande av en
geoenergianläggning inom vattenskyddsområdets sekundära skyddszon, men att
Generellt kan följande sägas:
– Miljöförvaltningarna besitter vanligtvis sämre kunskaper om grundvattenfrågor än länsstyrelse och mark- och
miljödomstolarna och brukar därför
vara mindre benägna att ge tillstånd?
Man brukar således få överklaga och
detta tar tid.
– En bra ansökan från sökanden där
såväl anläggningen som geohydrologiska förhållanden m fl uppgifter redo-
visas brukar borgar för en bättre prövning och större möjlighet till tillstånd.
Det gäller således att visa på att den
faktiska risken för påverkan på vattentäkten är mycket liten.
– Inom ett vattenskyddsområde som
skyddare en vattentäkt av stort ekonomiskt eller samhällsekonomiskt intresse är chansen till bifall mindre än
i andra fall. Detta framgår bl a av ett
avgörande år 2008 från miljödomstolen i Stockholm som rörde Ulriksdals
vattenskyddsområde.
– Geoenergianläggningens art och omfattning har betydelse - att anlägga ett
stort borrhålslager bedöms ofta som
mer ingripande än en mindre anläggning.
Det är således möjligt att anlägga geoenergianläggningar inom vattenskyddsområden. Detta kräver dock tillstånd. För
att få detta tillstånd krävs bra utredningar, bra underlag som visar att anläggningen kan utföras utan risk för påverkan. Eftersom ett tillstånd i normalfallet
kräver överklagande bör man också
vara ute i god tid. Eftersom tid ofta är
synonymt med pengar, brukar det också
kosta en slant.
-Kvalitet
-Prestanda
-Konkurrenskraftigt pris
Mori drillrigs Scandinavia AB har tagit fram 3 grundmodeller
speciellt anpassade för våra nordiska geologiska förhållanden.
Borriggarna kan utformas efter era personliga behov och önskemål.
�
������������������������������������������������������������
���������������������������������������������������������������������������������������
13
Klimatsäkra brunnar
– något att tänka på?
text: Mats Bergmark
”Klimatsäkra” brunnar och
vatteninstallationer - är det
något konsumenterna kommer att efterfråga? Vad behöver vi i så fall att tänka på?
Klimatförändringar påverkar brunnar
och grundvatten på flera olika sätt, som
varierar mellan olika platser i landet.
Graden av påverkan beror även på de
lokala hydrogeologiska förhållandena,
risker i brunnens tillrinningsområde
samt brunnens utformning. Det är svårt
att här ge specifika råd för klimatsäkring i det enskilda fallet, men en viss
inblick i några möjliga klimateffekter ges
samt hur exempel på motåtgärder skulle
kunna se ut.
Det är förstås viktigt att branschorganisationer och forskning framöver följer
hur klimatförändringar påverkar svensk
vattenförsörjning och enskilda brunnar,
samt vilka relevanta motåtgärder som
kommer att behövas. En lokal brunnsborrare kan också sätta sig in i lokala/regionala klimatscenarier och själv värdera
hur det påverkar. Då kan han kanske
använda ”en klimatsäkrare brunn” i sin
framtida försäljning.
Det kan behövas en lite större kapacitetsmarginal i brunnen. Ytliga grävda
brunnar kan behöva ersättas med djupare borrade brunnar, där det då är viktigt
att sprickorna i berget ligger lite djupare.
I områden där risken för saltvatteninträngning är stor så är problemen svårare att hantera. Där kan kunden behöva
förstå sambanden mellan en liten grundvattenbildning och ökad risk för saltvatten. Vilket betyder att man måste vara
försiktigare med vattenuttaget under
torra perioder.
En annan effekt av torra perioder med
lägre vattenomsättning i berggrundvattnet kan vara att det blir längre kontakttider mellan vatten och berg. Det kan i sin
tur tidvis leda till ökande halter av vittringsprodukter från berggrunden, som
fluorid, radon, etc. Även stigande grundvattentemperaturer kan påskynda vissa
vittringsprocesser.
För en borrare gäller då att vid vattenprovtagning noga värdera analysresulta-
Risken för sinande brunnar
och andra problemställningar vid torka
Klimatscenarier visar att risken för kraftigare torrperioder kan öka i främst sydöstra Sverige, östra Svealand och en bit
upp längs norrlandskusten. En tidigare
och torrare vår med i medeltal lägre
grundvattenbildning kan göra att grundvattennivåerna sjunker jämfört med idag.
Fortsätter sommaren sedan att vara varm
och inte alltför blöt, så kan även sommarens grundvattennivåer sjunka påtagligt
jämfört med idag.
Exempel på problemställningar kan vara
sinade grävda brunnar, samt lägre kapacitet i högt belägna borrade brunnar
som försörjs från ytligare sprickor i berget. Risken för saltvatteninträngning kan
också öka inom vissa områden.
Vilka är då möjliga motåtgärder som
brunnsborrare och vatteninstallatör kan
vidta i en sådan situation?
14
Ett översvämmat brunnsområde
i Småland år 2004. Foto: Erik Winnfors.
tet i förhållande till den aktuella grundvattensituationen (har provtaget vatten
föregåtts av en blöt eller torr period).
Vid installationer av exempelvis radonavskiljare eller annan vattenbehandlingsutrustning kommer man att behöva välja
system med större kapacitet för att klara
ökande variationer i de olika ämnenas
halter i vattnet.
Ökad medelnederbörd under höst
och vintern påverkar vattenkvaliteten
Grundvattenbildningen ökar generellt
under hösten och vintern jämfört med
idag, enligt scenarierna. Störst ökning
av medelnederbörden beräknas västra
Sverige få, här kan också risken för höga
flöden i vattendrag öka mest.
Varmare och blötare höstar ökar humushalterna i grundvattnet. Det kan i sin tur
ge ökande färg, lukt och smak på främst
ytligare grundvatten. Samtidigt skulle
det också kunna innebära en ökad syreförbrukning på det vatten som infiltrerar
vidare mot djupet. Syrebrist ger ibland
svavelväte och högre järn-/manganhalter.
Exempel på möjliga motåtgärder från
brunnsborrares/vatteninstallatörs sida:
• Kraven på bra tätningar mot ytligt
grundvatten ökar och ytliga sprickor
i berget kan ibland behöva tätas, för
att exempelvis undvika humusrikt ytvatten.
• Undvik att borra brunnar i botten
på grävda brunnar, där höga grundvattennivåer kan göra att brunnsrörets
öppning tidvis hamnar under grundvattenytan.
• Vara beredd på att det tidvis kan
uppstå en ökande syreförbrukning
i grundvatten, med risk för högre halter av järn/mangan.
• I lågt liggande områden nära sjöar
och vattendrag kan översvämningsrisker öka, främst i västra Sverige. Naturligtvis bör översvämningsrisker värderas vid brunnsplaceringar.
Tidvis stigande grundvattennivåer reducerar också den luftade markzonen under en avloppsinfiltration och risken för
spridning av mikroorganismer kan öka.
Vidare tenderar inslaget av virus och
parasiter att öka i den mikrobiologiska
floran. För grundvatten är det generellt virus som har lättast att tränga genom jordlager, helt enkelt beroende på
att virus är minst till storleken. Noga
placering av brunnar i förhållande till
avloppsinfiltrationer eller andra mikrobiologiska föroreningskällor blir då av
mycket väsentligare betydelse än det gör
idag.
Påverkan av skyfall
Risken för intensivare regnskurar under
sommaren, av typen kraftiga skyfall vid
åskoväder, är förmodligen en av de kli-
mateffekter som vi kommer att uppmärksamma mest under de närmaste decennierna. Denna risk har sannolikt ökat
redan idag, på grund av klimatförändringarna hittills. Vid häftiga skyfall kan
både ytavrinning och plötsliga lokala
översvämningar bildas.
Det är vi
som svarar
när du
ringer ...
branschkontorets telefonnummer 075 700 88 20.
Exempel på möjliga motåtgärder som
brunnsborrare/vatteninstallatör kan
vidta:
• Se till att brunnens placering och utformning görs så att ytvatten leds bort
från brunnen.
• Vid häftiga skyfall ökar spridningsrisker av föroreningar från föroreningskällor i brunnens tillrinningsområde, uppmärksamma kunden om du
ser sådana risker.
En ökad luftfuktighet på sommaren
innebär inte bara en ökad risk för skyfall
Varm luft kan innehålla mer fukt (vattenånga) än kall luft. Daggpunktstemperaturen är den temperatur som en
luftmassa måste avkylas till för att den
vattenånga som finns i luften ska börja
kondensera. Då har luften nått 100 % relativ fuktighet.
Den relativa fuktigheten i utomhusluften är ofta högre på vintern (då luften
är kall och inte kan innehålla så stora
mängder fukt), medan daggpunktstemperaturerna är högre på sommaren (då
luften är varm och innehåller mer fukt).
Det finns lokala studier som visar att
frekvensen av höga daggpunktstemperaturer (15-20 grader) redan nu har ökat
under sommarmånaderna. Det problem
som kan uppstå är bland annat fukt- och
mögelskador i svalare utrymmen, där
den varma och fuktigare sommarluften
avkyls och kondenserar. Ett ökande problemområde är då till exempel fuktpåslag i svala krypgrunder under hus.
Johan Barth
verkställande direktör
tel. 075 700 88 21
Johan Larsson
administratör
tel. 075 700 88 22
Även i en nedgrävd och sval brunnsöverbyggnad ökar risken för mögeltillväxt, som kan sprida sporer till vattnet i
brunnen. Detta har uppmärksammats på
några platser under senare år. Naturligtvis sker också en ökande kondensation
av vatten på kalla vattenrör, mm.
En rekommenderad åtgärd blir här att
inte anlägga nedgrävda (svala) brunnsöverbyggnader eller att se till att temperaturen inte är för sval under sommarmånaderna i brunnsöverbyggnaden.
Installation av luftavfuktare kan också
vara en lösning - att bara ventilera med
mer utomhusluft innebär mer fukt som
kondenserar när luften avkyls, om inte
temperaturen i utrymmet höjs över daggpunkten.
Mats Berg är utvecklingsstrateg på Räddningstjänsten Medelpad samt tidigare samordningsansvarig för vattenfrågor i regeringens klimatoch sårbarhetsutredning.
Henryk Rozenberg
redaktör
tel. 075 700 88 23
Vill du hälsa på oss? Vårt
kontor ligger på Västergatan 11 i Lund – några
minuters promenad från
Centralstationen.
15
���������������������������������������
���������������������������������
�����������������������
���������������������
�����������������������������
��������������������
������������
��������������������
��������������������
�������������������
�
��
�
��
�
�
�� � ��
� ����
��
�
�
�
���������������
���������������
������������
��������������
���������
���������������
���������
��������������������
�������������
�������������������������������������������������������������������������������������
���������������������������������������������
2011-12-06 12:14:44
debe_4_2011.indd 1
������������� ���� ������
������� ������ �������������
��������
������ ����
��������� �� ��� �������� ���������� ���� �������
���������� ���� ������������� ��� ���������
����� ���� ��� �����
������������� � � ��������� ��
��������
������ ����
��������������
�� ���� ��������������� ������ ��� �����
Brunns forum
170
meterkaba
kanvar
vara
mycket
170 meter
för för
mycket!
Foderrör
håller länge
Fråga:
Jag har en borrad brunn som
är ca 50 m djup, brunnshålet
är 45-50 år. Hur länge håller
brunnsrören?
Humus kommer in i brunnnen när det regnar mycket
- vattenanalysen visar då på
bakterier, dålig färg och lukt.
Vid normal väderlek är vattnet gott och till synes rent.
Om foderrören är skadade,
kan man då byta/rengöra/täta
dem? Kan dålig dränering
runt brunnen orsaka att ytvatten och humus tränger in
i brunnen?
Svar:
Normalt uppskattas att foderrör av stål håller minst 100 år.
Har du mer än 3 meter foderrör så svetsas de samman
- har någon av svetsfogarna
spruckit så kan det hända att
ett ytligare liggande grundvatten tränger in i brunnen.
Det kan även vara ett inläckage i övergången mellan jord
och berg om tätningen här är
Fråga:
Anders Nelson har en mång-
årig och gedigen kunskap
på området. Här väljer han
bland frågor som de senaste
månaderna har ställts på
Geotecs brunnsforum
www.geotec.se/brunnsforum
felaktigt utförd. Kontakta din
närmaste Geotecborrare för
en besiktning och för vidare
diskussioner.
Dålig dränering runt huset
påverkar vanligtvis inte eventuellt inläckage i brunnen,
det är som regel stora områden som påverkar kvaltiteten
på grundvattnet. Jag misstänker att du har mycket organiskt material i form av trärester som leder till den höga
humushalten när det bryts
ner. Den ytliga dränering du
har kring huset har sannolikt
ingen större betydelse.
Borra gärna minst
10 meter från huset
Fråga:
Vi planerar att borra för bergvärme. Entrepenören föreslår
borrning c:a 3 m från huset. Vårt hus ligger på lera, inte pålat, med ca 5 m ner till berget. Vi undrar om vibrationer från
borriggen kan påverka/skada huset. Ibland märker vi att tung
trafik, ca 150 m från huset, ger lätta vibrationer. Huset är byggt
på 1930-talet.
Svar:
Vibrationer som uppstår i samband med borrning kan skada
huset om det är dåligt grundlagt. Det kan även uppstå sättninsskador ifall borrningen medför uttag av för mycket material när man borrar genom jordlagren.
Kontrollera att borrningsföretaget har en täckande ansvarsförsäkring för det aktuella fallet, få det gärna skriftligt. Kontakta
även ditt eget försäkringsbolag och diskutera frågan med dem
hur du kan försäkra dig mot sådana skador. Även här bör du
kunna få ett skriftligt besked från försäkringsbolaget.
Normbrunn 07-dokumentet (finns att läsa på Geotecs
webbplats) föreskriver att borrning ska utföras mints 4 meter
från husgrund. Med vetskap om husets grundläggning och de
lokala geologiska förutsättningarna, hade jag valt att ytterligare öka avståndet mellan riggen och husgrunden, gärna 10 m
eller mer.
Jag har borrat en dricksvatten
brunn. Enligt offerten skulle
man borra ner till 80 meters
djup. Det slutade av olika anledningar med att brunnen
blev 170 m. Nu, ett år efter
borrning, innehåller vattnet
fortfarande för mycket salt.
Jag undrar om salthalten borde ha kontrollerats när man
borrar så djupt?
Svar:
Normalt kan sägas att i områden med saltvattenrisk ökar
som regel salthalten med djupet. I sådana områden anmärker vissa borrninsgföretag att
sötvatten inte kan garanteras.
Enligt gällande regler från
Sveriges Geologiska Under-
sökning skall brunnsborraren
alltid kontrollera salthalten
under borrningens gång. Kontrollen ska göras när vattenmängden ökar väsentligt eller
var 20 meters borrning.
Borrning ner till 170 meters
djup i ett område som är känt
för höga salthalter är ingenting att rekommendera. Istället bör man välja att borra
gradade (lutande), korta borrhål som trycks med jämna
mellanrum. Borrhålen bör
gradas/lutas mot sprickzoner.
I många områden med saltvattenrisk undviker man att
borra brunnar som är djupare
än ca 50 m - 60 m.
Ska jag trycka
brunnen?
Fråga:
Elmotorn i vår gamla ejektorpump gav upp. Jag bestämde mig för att dra upp ejektorn ur borrhålet och istället
sänka ner en dränkbar pump. Borrhålet är ca 90 m djupt
och jag lyckades med möda dra upp 80 m slang, men där
tog det stopp.
Efter upprepade försök att få loss ejektorn fick jag rådet
att jag skulle dra av slangarna och låta ejektorn sjunka
till botten. Det märkliga är att när jag nu lodar hålet tar
det stopp efter 10 m och det känns som om där finns en
mjuk propp av lera eller slam/sediment. Vad kan det vara?
Kan foderröret vara otätt så att lera trycks in i borrhålet?
Är det värt att trycka brunnshålet och hoppas att proppen
släpper?
Svar:
Är ditt borrhål gammalt, 30 år eller äldre så är det sannolikt gjort med en så kallad linstötsmaskin. Med denna
borrmetod hände det ofta att borrarna inte fick tätt mellan
jord och berg och då kan mycket väl hända att lera tränger in och bildar en propp i borrhålet. Denna propp kan
även bildas av utfällt järn, rött/brunt slam m m.
Det händer även att foderröret kan rosta sönder om man
valt rör av sämre kvalitet eller svetsat skarvarna dåligt
och då kan t ex lera tränga ut här och bilda en propp.
För att rädda din brunn så bör du anlita en spolbil och
försöka att spola bort proppen. Därefter kan du prova att
sänka tillbaks ejektorn. Du bör inte installera en sänkpump i ett sådant borrhål då risken är stor att du inte får
upp den igen om den skulle behöva repareras någon gång
framöver.
17
�������������������������
��
���������������������������������
������������������������������������
����������
���������������������������������
�������������������������������������
������������������������������������
�������������������������������
�
��
����������������������������������
�����������������������������������
�������������������
��
�����������������������������������
�����������������������������������
�����������������������������������
��������������������������������
�������������
������������
���������������
�������������
�������������
������������
�������������
�����������
�������
����������������
��������
���������������
�����������
����������������
���������������
�������������
�������������
������������������������ ���������������
���������������
�����������
�������������
���������������
���
��
��
���
Q7
MT
ec
�����������
�������
������������
��������������
������
����������������������������������������������������
God Jul & Gott Nytt År 2012!
EN G
IN
Dies E
el en
Pow
gine
e
Trac r
t io n
po w
Sho
e
er
Wei width
ght
Dies
e
Oil t l tank
ank
hni
cal
dat
a
VM
R
7 56
IE
115 3
kW
300
FEED
m
E
580 m
Feed R
0 kg
130
Feed lenght
li
300 ter
Pull force
liter
up
Mas
t
Drill winch
400
tabl
0m
e
Jaw
cylin
400 m
der
0
700 kg
ROT
0 kg
A
40
Torq TION U
Ø 2 2 0 kg
NI T
u
0m
Rota e
Ø 80 m
t
Spin ion spe
mm
ed
del
thre
ad
210
OTH
0/ 42
E
API
00 N
Pipe R
2 7/
m
0
-1
8"IF
rack
- 2 3 65 rpm
capa
/ 8"
city
REG
60 p
c Ø7
6, 3
8 pc
Ø89
������������������������������
����������������������������
��������������������������
����������������������
��������������������������
���������������������������� Q7M Technical data
��������������������������� ENGINE
engine
������������������������� Diesel
Power
Traction power
����������������������
Shoe width
���
VM R 756 IE3
115 kW
300 mm
5800 kg
Weight
130 liter
Diesel tank
�����������������������������������������������������������������������������������������������
300 liter
Oil tank
�������������
�������
�������������
�����������������
����������������
��������������
����������������
���������������
�
FEEDER
Feed lenght
Feed force
Pull up
Mast winch
Drill table
Jaw cylinder
4000 mm
4000 kg
7000 kg
400 kg
Ø 220 mm
Ø 80 mm
���������������������������������������
�������������������������������������
�������������
ROTATION UNIT
Torque
Rotation speed
Spindel thread
2100/4200 Nm
0-165 rpm
API 2 7/8"IF - 2 3/8" REG
Snart redo för
Bara några veckor till i skolbänken! Nitton kursdeltagare på borrarutbildningen innebär att högst
lika många borrningsföretag kan
hoppas på att få personalförstärkning när praktiken är slut.
Den obligatoriska praktiken
börjar i mars. För blivande arbetsgivare gäller därför att snabbt
höra av sig och erjuda en praktikplats till en blivande medarbetare.
20
I borrarutbildningen (Vatten-, energi- och grundläggningsborrning) ingår även ADR, Heta arbeten, Säkerhet på väg,
certifikat för plaströrssvetsning. Eleverna har även beretts
möjlighet att ta körkort för tung lastbil och släp. Alla elever
behärskar engelska och flera har ytterligare språkkunskaper.
Utbildningen är uppdelad i en 20 veckor lång teoretisk del
som består av föreläsningar och praktiska övningar samt
en 10 veckor lång obligatorisk företagsförlagd praktik.
Den teoretiska delen avslutas första veckan i mars och praktiken tar vid.
Eleverna har ett fullständigt försäkringsskydd under hela utbildningsperioden, inklusive praktiktiden.
Företag intresserade av välutbildad arbetskraft
är välkomna att kontakta Geotecs VD Johan Barth
- tel: 075-700 88 20, e-post: [email protected]
a xim
lund, M
a Björk r Halvar sin
L
,
g
r
e
lmbe
, Rog
hr ma n
r tin Ma
Ar tur
e n, M a s o n, L a r s My ä ng s t b a k :
t.
s
n
a
H
L
k
s
.
ärdfeld
r
ic
e
H
m
tr
d
ö
a
ig
n
tr
v
P
A
s
d
:
d
s
t
u
n
s
L
la
r
a
e
h
ik
S
d
ickard
de n : N
jelte oc
ter, ne
n väns Meller sta ra ström och R ni, Jimmy H
u
ts ! Frå
.
k
n
E
la
to
é
p
F
d
im
å
li
p
tor Bo lagojevic, J
me d A
ä ng et
och Vik
ouha m
or r a r g
rB
Hela b rmiyas Ayele , Aleksande ar tin Lilja, M
,E
,M
ma n
Andric
Rhodin
e r Neu
hristoff ross, Tobias
C
,
n
o
s
G
praktiken!
1. Aleksander Blagojevic
Arlöv
6. Lina Björklund
Sandviken
Aleksander har gymnasial utbildning och har arbetat bl. a.
som badvakt och brevbärare. Sin
fritid ägnar han gärna åt fotboll,
fiske och matlagning.
Lina har gått ut gymnasieskolans handels-/administrativa
program. Hon har erfarenhet av
arbete som kontorist, inom hemtjänsten och som marknadskommunikatör.
Aleksander kan flytta och arbeta
varsomhelst, även utanför Norden.
2. Artur Gross
Malmö
Artur har gått ut gymnasiets sociallinje. I många år har han arbetat som bl. a. bud, instruktör och
sanerare.
Artur kan flytta och arbeta varsomhelst, även utanför Norden.
Fritiden ägnar han åt familjen,
motorcykeln och segelbåten.
3. Christoffer Neuman
Sandviken
Christoffer är utbildad fordonsmekaniker.
Christoffer är villig att bo och arbeta varsomhelst, även utanför
Norden.
Hans stora intressen är bilar och
motorcyklar.
4. Ermiyas Ayele
Strömsund
Ermiyas är utbildad träarbetare.
Han har erfarenhet av gjutningsarbete i samband med uppförande av husgrunder, brokonstruktion, armering. I Sverige har
Ermiyas utbildat sig till truckförare och genomgåt en brandskyddsutbildning.
Bollsporter, promenader och
umgänge med vänner fyller Ermiyas fria tid.
5. Ludvig Härdfeldt
Frösön
Ludvig har gått ut gymnasiets
naturlinje. Han kan tänka sig att
bo och arbeta var som helst,
även utanför Norden.
Fritiden ägnar Ludvig helst åt
skidåkning.
På sin fritid ägnar sig Lina gärna
åt fiske, hästar, familjen och vänner.
Lina kan tänka sig att flytta inom
landet, arbete lite längre bort
från hemorten är inget hinder.
7. Lars Myhrman
Hindås
Lars är utbildad murare och
truckförare. I många år har han
arbetat med transporter i Göteborgs hamn och på ett bryggeri.
Lars är villig att flytta och arbeta
varsomhelst inom Sverige.
Fritiden ägnar Lars gärna åt fiske, svampplockning och familjen.
8. Jimmy Hjelte
Skellefteå
Jimmy har anläggningsteknisk
utbildning. Han har arbetat bl.a.
som maskinförare inom gruvindustrin.
Jimmy kan flytta var som helst
inom Sverige, men arbetar gärna
även utanför Norden.
Fritiden ägnas mest åt fiske, radiostyrda bil-/flygmodeller och
markörsporter.
9. Jim Ekström
Surahammar
Jim är utbildad snickare och har
jobbat som stängselmontör.
Han kan tänka sig att bo och arbeta var som helst, även utanför
Norden.
På sin fritid ägnar sig Jim gärna
åt fiske och snickeri.
10. Martin Lilja
Bjärred
Martin är utbildad biolog. Han
har arbetat som butikssäljare,
men har även någon erfarenhet från svetsning / montering
/byggnadssnickeri.
Martin kan tänka sig att flytta
och arbeta var som helt. Fritiden
ägnar han gärna åt fiske.
11. Martin Malmborg
Övertorneå
Martin har arbetat som lagerarbetare, montör, kock m m.
Hans intressen är fiske och skidåkning.
Martin kan tänka sig att bo och
arbeta var som helst, även utanför Norden.
12. Maxim Andric
Solna
Maxim har fordonsteknisk utbildning. Han har i flera år arbetat
som mekaniker inom motorcykelbranschen, varit delägare i en
mopedbutik och kört taxi.
Maxims är erfaren skärmflygare.
På somrarna driver han en klubb
i Montenegro och flyger i tandem
med turister.
Maxim flyttar och arbetar var
som helst, även utanför Norden.
13. Mouhammed Ali Ftouni
Malmö
Mouhammed har gymnasial utbildning (samhällsvetare). Han
har i många år arbetat som tennistränare i en ungdomsklubb,
som produkttestare och med
trädgårdsskötsel.
Mouhammed kan flytta och arbeta var som helst i landet.
På sin fritid ägnar han sig gärna
åt gymträning, kampsporter och
umgås med familjen.
14. Niklas Andersson
Ålandsbro
Niklas har hunnit skaffa sig en
del erfarenhet från borrningsbranschen. Han har borrat både
vatten- och energibrunnar, installerat kollektorer m m. Han
har även en kortare erfarenhet av
prospekteringsborrning.
Fritiden ägnar Niklas mest åt
musik och fotboll. Han kan flytta
och arbeta var som, även utanför
Norden.
Samtliga elever presenteras även på Geotecs
webbplats.
På elevsidan fi nns även
ett kontaktformulär för dig
som kan erbjuda praktikplats/anställning till någon/några av eleverna.
15. Patrick Hansen
Östersund
Patrick är utbildad personbilsmekaniker och har både truckoch busskort. Han har arbetat
som montör och som flyttkarl.
Patrick kan tänka sig bo och arbeta varsomhelst, även utanför
Norden. Hans intressen är träning, datorer och bilar.
16. Rickard Sandström
Umeå
Rickard har teknisk gymnasieutbildning (el-automation). Han
har i flera år arbetat inom entreprenadbranschen (plattläggare,
maskinförare,dränerings-/avloppsarbeten).
Rickard kan flytta inom landet
och arbeta även utanför Norden.
Fritiden ägnar han mest åt familjen, båten och styrketräning.
17. Roger Halvarsson
Bjuråker
Roger är utbildad inom plåt- och
svetsområdet. Han har arbetat
som skorstensfejare, lastare och
kört lastbil.
Roger kan inte flytta, men arbetar gärna även utanför Norden,
gärna inom gruv-/prospektringsnäringen.
Fritiden ägnar han mest åt att
”snickra och skruva” i huset och
umgås med familjen.
18. Tobias Rhodin
Östersund
Tobias har gymnasial musikutbildning.
Han kan tänka sig att bo och arbeta var som helst, även utanför
Norden.
Tobias intressen är musik, fiske
och film.
19. Viktor Bodén
Färlöv
Viktor är utbildad hjullastarförare. Han har arbetat under kortare
period med brunnsservice.
Viktor kan flytta och arbeta varsomhelst inom Sverige.
Scouting och umgänge med vänner fyller det mesta av fritiden.
21
Grundämnen
byggde dessa kroppar
text: Anders Hult
Periodiska systemets grundämnen finns infogade i våra kroppar genom en mängd föreningar.
En del av ämnena är nödvändiga för vår hälsa, men i alltför
stora mängder blir de skadliga. Andra ämnen har
en negativ påverkan, för några tycks vi inte reagera överhuvudtaget.
Och det mesta får vi in i våra kroppar med det vatten vi dagligen dricker.
övrigt - 22%
kväve - 3%
väte - 10%
syre - 65%
Säg att du väger 80 kg. Då bär du på ungefär 50 kg vatten, 14 kg kol, 1,4 kg kalcium samt 0,8 kg fosfor. Mängden kväve
är ca 2,4 kg. I det dryga kilo som återstår ingår en del grundämnen i mycket
små mängder – så kallade spårämnen.
Strontium anses inte vara livsviktigt trots
att man har visat att ämnet i lämplig dos
kan minska utvecklingen av benskörhet
och ledinflammation. Den radioaktiva
isotopen 90 Sr, känd på grund av olyckan
i Tjernobyl, bör vi dock undvika.
Flera av dem brukar vi betrakta som
ohälsosamma, giftiga och/eller allergiframkallande, till exempel nickel, krom,
kobolt. Ändå är alla tre i små halter helt
nödvändiga för att kroppsfunktionerna
ska fungera.
Kroppens grundämnen omsätts långsamt, oavsett var de finns inlagrade.
Vid ålderns höst är vi inte samma människa som i ungdomens dagar – substanserna har successivt bytts ut.
Vatten är grunden
I jordlagrens övre delar är vatten det
lösningsmedel och det medium i vilket
större delen av de kemiska reaktionerna
sker, vattnet är också transportören av
de olika ämnena. Markens sammansättning och ämnenas varierande löslighet
bestämmer karaktären hos markvattnet
och därmed i hög grad också växtlighetens sammansättning.
De olika växterna tar inte enbart upp
de ämnen som är essentiella för deras
specifika behov, även andra ämnen lagras i vävnaderna. Sedan kommer växtoch allätarna och stillar sina respektive behov av energi samt av mer eller
mindre essentiella ämnen plus en del av
vattenbehoven för att så småningom i sin
tur bli uppätna. Bland annat av oss.
Kan göra både nytta och skada
Antalet naturliga grundämnen är 94
stycken (91, 92 eller 97 anges också).
Många förekommer även i form av isotoper med delvis annorlunda egenskaper.
Åtminstone 24 grundämnen anses som
essentiella - livsnödvändiga. Men de kan
också bilda giftiga föreningar. Så kan en
enkel förening mellan svavel och väte
som båda är essentiella bilda den mycket
giftiga gasen svavelväte (H2 S). Svavelväte finns till exempel naturligt i en del
grundvatten, men som väl är i låga koncentrationer även om lukten kan vara
påtaglig.
Det kan kännas
märkligt att syre,
väte och kväve
upptar tillsammans
78 % av kroppsvikten eftersom de
i ren form är lätta
gaser.
22
En del ämnen får vi i oss även direkt genom att dricka. Vår förmåga att ta upp
olika (grund-) ämnen varierar i mycket
hög grad bland annat beroende på de
olika föreningarnas kemiska sammansättning.
Arsenik i ren form anses som ogiftigt
men oxiden As2O3 är mycket giftig.
Flera grundämnen som till exempel guld
och titan har inte någon känd effekt på
kroppsfunktionerna.
Mellan brist och överskott
Spannet mellan behov och skadlig
mängd varierar i mycket hög grad för
olika ämnen. Hur kroppen reagerar skiftar dessutom på grundval av kön, ålder
och hur kroppen tillgodogör sig de olika
ämnena i deras olika föreningar.
Kadmium och kvicksilver är ämnen där
de effekter som man har påvisat på människan enbart är negativa. Samtidigt är
kadmium essentiellt för en del andra
djurarter.
Vid bestämningen av gränsvärden inom
dricksvattenförsörjningen är det således
nödvändigt att ta hänsyn till att spädbarn intar så mycket som 5 gånger mer
vätska per kilo kroppsvikt än vuxna.
En österrikisk ”offentligt
terapicentrum” behandlar patienterna med
radonhaltig ”termalånga”
från varmvattenkällor
belägna under anläggningen.
Behandlingen har
bedrivits där sedan 1825
och sägs hjälpa mot
”ankyloserande spondylit, reumatoid artrit,
degenerativa led-och
rygg sjukdomar, kroniska
muskelkramper, andningsbesvär, trötthet”
m m.
Skissen visar anläggningens uppbyggnad
och återfinns på centrets
tyskspråkiga webbplats
(www.dunstbad.at).
En vuxens intag är beräknat till i genomsnitt 33 ml per kilo kroppsvikt och
dygn. Det krävs ingående och långvariga
undersökningar för att beräkna bredderna mellan brist, behov och giftighet för
olika ämnen. Resultat av djurförsök är
svåra att överföra till människan vilket
kadmium som nämnts ovan är ett exempel på.
Några mer och mindre
livsviktiga ämnen
Trots att järn är det fjärde vanligaste
grundämnet i jordskorpan är det ett
ämne som många har brist av. Man räknar med att en tredjedel av Sveriges fertila kvinnor har en viss järnbrist. Kroppen
behöver i snitt drygt 1 mg/d.
Endast en mindre del av det järn som
ingår i födan tas upp av kroppen varför
man rekommenderar ett intag av 10 - 15
mg/d. Totala mängden järn i kroppen är
konstant 3 – 4 g. Med ett genomsnittligt
upptag av 1 mg/d har du efter ett långt
liv på drygt 80 år bara omsatt 30 g. I volym motsvarar det en snaps på 4 centiliter. Ändå har det så stor betydelse.
Brist kan resultera i trötthet, depression
och försämrat immunförsvar. Livsmedelsverket har (för närvarande) inte någon
hälsomässig satt övre gräns för järn i
dricksvatten. Mer än 200 mg/l i dricksvattnet kan ge ohälsosamma effekter.
En del arsenikföreningar har under
några tusental år varit populära i förgiftningskretsar. Redan ett par tiondelar
av ett milligram arsenikoxid är dödligt.
Kroppen kan dock långsamt vänja sig
till doser som annars är akut dödliga.
Med tiden ger dock ett sådant intag olika
former av cancer och andra skador. Tidi-
gare har en del hästskojare gett skröpliga hästar små doser med resultat att de
fick ett bättre hull. Av samma skäl har
arsenik i låga doser förr ingått i en del
mediciner. Halterna av arsenik i jord och
berg varierar i hög grad i Sverige. Under
det senaste decenniet har omfattande
undersökningar av halterna i brunnsvatten företagits. Resultaten visar att
gränsvärdet (10 µg/l) överskrids i många
brunnar i arsenikrika områden. Men arsenik är också ett essentiellt grundämne,
man har uppskattat att människan
behöver ett dagligt upptag av 10
– 20 µg/d. Det motsvarar storleksordningen 0,5 g under en
livstid – lite damm på järnet i
glaset härintill.
goda effekter. Det är inte känt om man
gjort några undersökningar med avseende på detta. Förr var man skeptisk mot
att dricka eller laga mat med hårt vatten.
Man såg att vattnet kunde ge utfällningar av kalk när man hettade upp det och
man gjorde kopplingar till det som fortfarande kallas åderförkalkning.
Radon
Radon (222Rn) bildas vid sönderfall av radium (226Ra). I Sverige anser vi att gasen
och främst dess sönderfallsprodukter
(radondöttrar) enbart har en negativ effekt, främst genom risken för lungcancer.
Detta genom att radondöttrarna som har
långa halveringstider delvis stannar kvar
i lungorna.
Det finns emellertid länder där man menar att gasen visserligen inte är essentiell
men att den genom kontakt under en begränsad tid stimulerar vissa kroppsfunktioner till ökad motståndskraft mot en
del sjukdomar. Så kan man till exempel
i Tyskland, Tjeckien och Japan genomgå
behandlingar i form av inandningar och
bad. Troligen bedömer man att upptaget
av radon och radondöttrar blir så litet
under behandlingen att inverkan inte
blir negativ.
”Dosen gör giftet”
Schweizaren Filippus Aureolus Theophrastus Bombastus von Hohenheim (1493
– 1541) kallade sig Paracelsus. Han var
läkare, alkemist, religiös förkunnare och
mystiker. Hans liv liksom många av hans
idéer provocerade samtiden. En av hans
uppfattningar är dock nog så betydelsefull och citeras ibland: ”Det är dosen
som gör giftet”.
Inte bara kalk ger hårt vatten
Ett vattens hårdhetsgrad beräknas
på grundval av ämnena kalcium
och magnesium, men även andra
ämnen är hårdhetsbildande, till
exempel strontium, järn, aluminium.
Med koppling till hårt dricksvatten har man i ett ganska stort antal
undersökningar sett minskade risker
för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Ändå utgör intaget av kalcium
och magnesium genom dricksvatten en
betydligt mindre andel av intaget jämfört med intaget med maten. Det väcker
frågan varför dricksvattnets innehåll av
dessa ämnen som ju blandas och reagerar med födan i magsäcken och tarmarna skulle kunna ha en särskild effekt.
Hårt vatten innehåller ofta även förhöjda halter av strontium och en del
andra grundämnen. Det är tänkbart
att något av dessa eller en kombination av flera ämnen bidrar till
Ett ”järn” på 4
centiliter, här
i en form av
ett Luva-glas,
motsvarar ungefär den mängd
järn som vi omsätter i kroppen
under en livstid.
Foto: Sagaform.
23
Geotec s år ss tämma 2011
”Säkerhet handlar
om attityd”
text & foto: Henryk Rozenberg
Uppslutningen i Uppsala var
över förväntan. Ett nittiotal
gäster under stämmomiddagen, jakt efter extra hotellrum, intressanta föredrag och
ett uppskattat besök hos Vattenfall gjorde årsstämman till
ett givande avbrott i borrfolkets vardagliga lunk.
Säkerhetsfrågor allt viktigare
Säkerhet och utvecklade skyddsrutiner dominerade årets stämma – Mikael Berglunds,
VD för Drillcon, engagerande och uppfordrande föredrag berörde många mötesdeltagare. Det starka budskapet om att varje enskild borrentreprenör måste ägna mer tid
åt säkerheten gick bara inte att missa.
Geotecs tekniska kommitté har de senaste
månaderna inriktat sig på att ta fram ett för-
slag till strukturerade rutiner som skulle
hjälpa företagen att höja säkerhetsnivån
på borrplatserna. Dokumentet ska nu
granskas och eventuellt kompletteras av
medlemsföretagen.
Geotec ansluter sig till BI
Geotec har hittills stått utanför de svenska arbetsgivarorganisationerna. Stigande medlemsantal och därmed allt fler
anställda, gör att bl. a. arbetsgivarfrå-
En snabb avstämning med styrelsen direkt efter stämman. Stående från vänster: Rolf Borrås (ordförande), Gunilla Sverkersson, Håkan Andersson (suppleant), Martin Åström, Björn Jonsson (viceordförande), Jan Berglund, Jonny Pettersson och Charlie Isaksson (suppleant, med
ryggen mot kameran, infälld bild). Vid bordet - Johan Barth, VD. Foto: Henryk Rozenberg.
24
gor har blivit betydligt mer komplexa än
förr. För att finna råd och stöd, beslutade
stämman att Geotec ska ansluta sig till
förbundet Sveriges Byggindustrier (BI).
Det är dock upp till varje enskilt företag
att bli direktmedlem i förbundet. Beslutet innebär att BI kan dra nytta av Geotecs kunskaper och tjänster inom områden som rör borrningsbranschen, medan
Geotecanslutna företag får hjälp med bl.
a. arbetsgivarfrågor.
Lärorikt besök hos Vattenfall
Ett annorlunda, in i det sista hemligt, besök gjordes hos Vattenfall. En rundvandring genom stadens anläggning inklusive
en längre presentation av denna stora
leverantör av fjärrvärme var både spännande och lärorik. Mycket av behållningen berodde på verkets miljöansvarig
Anna Karlssons pedagogiska presentation och på guidernas kunnande.
Borrcenter får årets utmärkelse
Förra året inledde Geotec en ny tradition
inom föreningen, nämligen att utse Årets
leverantör. Utmärkelsen tilldelades i år
Borrcenter AB som i nästan två decen-
nier levererat utrustning och bistått geotecarna med goda råd. Ett diplom och
ett elegant glasfat överlämnades under
stämmomiddagen till Krister och Britten
Eklund. (Borrsvängen bugar och gratulerar!)
Ny branschmässa på gång?
Hur vill borrfolket egentligen ha sina
mässor? En undersökning bland borrare
och leverantörer gav ett klart svar – man
önskar sig ett stort evenemang med allt
som har med borrbranschen att göra och
helst vartannat år.
Dessutom tyckte man att branschens
organisationer bör enas kring ett sådant
arrangemang. Geotec kommer därför
att undersöka möjligheterna att uppfylla
önskemålen.
Utöver stödet till ett antal forskare har
Geotec inlett samarbete med Lunds Universitet där Johan Barth undervisar blivande geologer.
Den fullbelagda brunnsborrarutbildningen bidrar till att geotecarna har all
anledning att känna sig nöjda med året
som gått. Årets verksamhetsberättelse
kan laddas ner från Geotecs webbplats.
Några, men inte alla, av stämmans föredrag presenteras lite mer ingående på
de följande sidorna. Håll till godo ... till
nästa årsstämma.
Styrelsen omvald
Kort kan sägas att styrelsen omvaldes
i sin helhet – ledamöternas namn finns
längst ner på föregående sida.
Antalet medlemmar har under det
gångna verksamhetsåret ökat med 12.
Fortsättning på nästa uppslag…
Natriumlamporna kastar ett spökligt sken över lagringsplatsen där 3 000 containrar med torvbriketter får plats. Under en eldningssäsong
förbrukar Vattenfalls Uppsalaanläggning briketter från 7 500 - 13 000 containrar.
Anna Karlsson, miljöansvarig hos Vattenfall (lilla bilden), presenterade verksamheten för stämmodeltagarna. Foto: Henryk Rozenberg
25
Geotec s år ss tämma 2011
Årets leverantör! 2011
Bakom Borrcenter står två eldsjälar som i åratal har levererat det mesta i maskinväg till geotecarna.
Borrcenters historia är drygt 60 år gammal. När verksamheten knoppades av från Atlas Copco, köpte Krister
företaget och lämnade sin tjänst hos Atlas.
Borrningsutrustning som Borrcenter säljer – kompressorer,
handverktyg och borrverktyg – kommer fortfarande från
Atlas. Det övriga sortimentet – vattenpumpar, installationsmaterial m m – kommer även från andra tillverkare.
Geotecs nomineringskommitté har utsett Borrcenter till
”Årets Leverantör” för att företaget ”under många år bidragit till att underlätta för borrentreprenörernas vardag.
Man har inte bara en ovanligt kunnig personal, företaget
är också en komplett leverantör för borrningens alla förekommande tekniker och moment.”
Säkerhet är
allas ansvar
text & foto: Henryk Rozenberg
Mikael Berglund är VD på
Drillcon Core AB, ett av Geotecs största medlemsföretag
med verksamhet i Sverige,
Norge, Finland och Portugal.
Mikael har en mycket lång
erfarenhet av olika verksamheter inom gruvnäringen.
Hans säkerhetstänkande har
i mångt och mycket grundats
i Australien där han arbetat
i flera år. Efter hemkomsten
lade han direkt märke till hur
olika säkerhet och arbetsmiljö
hanteras i respektive land.
Annorlunda
säkerhetstänkande
– Det inte så att vi är direkt
dåliga på säkerhet, men vårt
sätt att tänka skiljer sig väsentligt från det anglosaxiska.
Här fokuserar vi på långtidseffekter, medan man i Australien och England lägger
tyngdpunkten på förebyggande och hantering av olyckor,
konstaterade Mikael.
– Och det är helt olika saker. Medan de gör allt för att
exempelvis undvika att skada
ögonen, tänker vi mest på
långsiktig påverkan av buller,
för att ta ett exempel.
I sin presentation fokuserade
Mikael dels på behovet av
systematiskt säkerhetsarbete
inom företagen dels på hantering av allvarliga olyckor och
dess konsekvenser.
Ingen säkerhet
utan rätt attityd
– Två saker krävs för att säkerheten ska fungera. Det
första är rätt attityd som ska
genomsyra hela företagskulturen, fastställde han.
Christer och Britten Eklund har drivit Borrcenter AB i 17 år.
Foto: Henryk Rozenberg.
26
– När en borrare säger åt sin
kompis att använda skyddsglasögon eller säger åt mig
att jag inte får vistas på borr-
platsen i lågskor och kavaj,
då har man kommit en bra
bit på väg. Tycker man att säkerheten är jobbig så kommer
det aldrig att fungera.
Skyddsronder för kontroll
och uppföljning
Mikael påpekade att ett systematiskt säkerhetsarbete måste
ingå i den dagliga verksamheten för samtliga anställda.
– Det går inte att hänskjuta
det till någon chef, säkerhetsansvarig eller skyddsombud.
– Ansvaret måste ligga hos
alla, däremot stödfunktioner
kan mycket väl läggas hos ett
skyddsombud eller en chef.
Regelbundna kontrollronder
på arbetsplasten ska inte uppfattas som kontroll av borraren utan som en möjlighet
till en förbättrad arbetsplats,
påpekade Mikael.
Ett bra mått på att säkerheten fungerar som det ska är,
menade Mikael, att antalet
rapporterade tillbud är minst
tiofalt större än antalet inrapporterade olyckor.
Noggrann dokumentation
av största vikt
En viktig aspekt av allt säkerhetsarbete är ordning och
reda på arbetsplatsen. På
Drillcon har man sammanställt en databas med detaljerad information om alla
tillbud, olyckor, resultat av
skyddsronder, kemikalieregister, handhavandeinstruktioner m m.
– All sådan information ska
vara tillgänglig direkt. Vid en
eventuell inspektion ska det
inte ta en vecka att sammanställa svaren på viktiga frågor, påpekade Mikael.
Entydiga intruktioner
minskar riskerna
Mikael underströk vikten av
väl genomtänkta instruktioner för sådant som kan utgöra
en säkerhetsrisk.
– Det är vanligt att olika
borrare arbetar på olika sätt.
Men när det gäller kritiska eller riskfyllda arbetsmoment
så ska det finnas en enda korrekt beskrivning hur man ska
gå tillväga. Då vet alla vad
som gäller.
I Drillcons säkerhetsarbete ingår regelbundna kontroller på
alla arbetsplatser, både i Sverige och utomlands. Ansvaret
för dessa skyddsronder faller
alltid på den lokala chefen eller platsansvarige.
– Dessutom låter vi alla som
har tillgång till vårt gemensamma nät att anmäla det
som måste åtgärdas.
År 2005 inträffade en dödsolycka inom företaget vilket
ledde till en grundlig utredning både från företagets och
från Arbetsmiljöverkets sida.
Olyckan blev till en startpunkt för ett intensifierat säkerhetsarbete.
Förberedd olyckshantering
ett måste
– Inspektionen ställde omedelbart ytterst viktiga frågor:
hur man säkerställer tillräcklig utbildning av borrpersonal, hur manualerna och
förarinstruktionerna är utformade, hur riskanalysen för
den aktuella utrustningen har
dokumenterats osv., berättade
Mikael.
ter en olycka eller ett allvarligt tillbud är definitivt för
sent.
Efter olyckan har Drillcon
vidtagit alla de åtgärder som
Arbetsmiljöverket föreskrivit.
Man har modifierat riggen för
att förbättra säkerheten, uppdaterat manualerna m m.
Säker kommunikation
på borrplatsen ett måste
En viktig aspekt som många
glömmer att beakta till vardags är att säkerställa kommunikationen på arbetsplatsen.
– Numera kontrollerar vi alltid att det finns fungerande
mobiltäckning där vi borrar.
Finns det ingen täckning får
man kanske satsa på en satellittelefon. Att inte kunna
kommunicera vid en olycka
är ytterst frustrerande, påpekade han.
– Dessutom ska man alltid
ange borrplatsens exakta position med hjälp av en gps.
Räddningspersonalen kanske
inte kan alla vägar dit, men
de hittar alltid till en given
position.
Dela på ansvaret
på ett kontrollerat sätt
Mikael påpekade vikten av
ansvarsfördelning inom företaget.
Mikael Berglund, VD på Drillcon Core AB, berättade om företagets
säkerhets- och krishantering.
– Det är inte alltid den högste
chefen som måste ha ansvar
för säkerheten inom företaget eller på en borrplats. Man
kan mycket väl delegera det
till andra, men det ska vara
skriftligt dokumenterat vem
som har ansvar för vad, underströk Mikael.
Oavsett hur långt man har
hunnit i sitt säkerhetstänkan-
de, kan inget system betraktas som perfekt.
– Det gäller att ständigt
kontrollera och förbättra säkerheten, vidta de åtgärder
som egenkontroll och analyser leder till, påpekade han.
Följer man Mikaels goda råd
så har man kommit en bra bit
på väg mot en säker arbetsplats.
Att ha all denna dokumentation tillgänglig är mycket
viktigt. Direkt efter olyckan
infördes nyttjandeförbud för
den aktuella borrmaskinen.
Mikael har själv besökt både
den omkomnes familj och
dennes arbetskamrat.
– Vi tvingades hantera massmedia som fått information
om olyckan innan jag själv
har fått den, anmärkte han.
– Varje företag bör ha utarbetade rutiner för hur man
ska hantera en sådan situation - man måste tänka igenom alla dess aspekter och
vara beredd. Att göra det ef-
www.smtsweden.com
www.smthyr.se
smt_2_2011.indd 1
2011-04-08 10:55:27
27
Geotec s år ss tämma 2011
”Facit kommer
i mars månad”
text & foto: Henryk Rozenberg
Är det verkligen så att olika
dimensioneringsprogram för
värmepumpanläggningar ger
olika borrhålsdjup? I så fall
varför? Och varför väljer man
att investera i en värmepumpanläggning?
Jan-Erik Nowacki har bjudits in för att ge
svar på några vanliga frågor som ständigt återkommer i värmepumpdebatten.
Erfaren värmepumpspecialist
Jan-Erik är verksam på Kungliga Tekniska Högskolan, anlitas sedan många år
tillbaka som teknisk rådgivare av Svenska Värmepumpföreningen (SVEP) och
driver en egen konsultfirma.
Jan-Erik tillhör dem i Sverige som på
ett enkelt och pedagogiskt sätt kan bena
upp knepiga frågeställningar kring värmepumptekniken på ett sätt som gör
att de blir förståeliga även för en vanlig
konsument. Och han gör det med en god
portion humor.
Alla våra läsare, annonsörer,
samarbetspartners och skribenter
tillönskas
God Jul & Gott Nytt Å
Årets julkortspengar skänks till Barncancerfonden.
28
Korrekta indata ett måste
För att svara på dimensioneringsfrågan
har Jan-Erik använt sig av ett par äldre
dimensioneringsprogram och tre dito av
det modernare slaget.
– Först och främst måste man vid all
beräkning av borrhålsdjup utgå ifrån
identiska antaganden – och det kanske
inte alltid man gör. Man måste utgå ifrån
samma plats, samma typ av berg, samma
energiförbrukning för huset, samma utetemperatur, huskonstruktion osv. Gör
man inte det så kan beräkningsresultaten inte jämföras med varandra.
I stort sett samma djup
Jan-Eriks undersökning visar att borrhålsdjupet som räknats fram i de två äldre programmen är ungefär samma som
de tre nyare programmen ger. (För den
statistikkunnige kan nämnas att i det
aktuella fallet var borrhålens medelvärde 116 m, standardavvikelse 4,5 m och
spridningen 4,5 %.)
Det finns dock andra intressanta siffror i Jan-Eriks jämförelse. För det första
bekräftar den att nyare värmepumpar
förbrukar mindre energi, vilket kanske
inte förvånar någon. Man får även en
stor skillnad i årsvärmefaktorn: cirka 3
enligt de gamla programmen och drygt
3,5 i de nya.
– Beräkningarna visar också att det
framräknade energiuttaget från borrhålen blir något högre enligt de nyare dimensioneringsprogrammen.
Låneräntan viktig
Frågan är då om skillnaderna i borrhålsdjupen har någon större betydelse för en
korrekt dimensionerad anläggning.
– Granskar man villaägarens förtjänst
per borrhålsmeter så ser man att skillnaderna inte är så stora. Men det är inte
det som är avgörande för en villaägarens
satsning på en värmepumpanläggning.
Jan-Erik menar att det finns många andra, icke tekniska faktorer som påverkar
investeringsbeslutet i en betydligt större
grad - särskilt när hela investeringen ska
betalas med lånade pengar.
– Den kanske viktigaste faktorn är ekonomin. Här handlar det om vilken ränta
kunden får på sitt lån, hur många generationer av värmepumpar ska borrhålet
försörja?
– Och vilken utveckling av energipriset
kunden förväntar sig? Hur länge har man
tänkt bo kvar i huset?
– Bostadspriserna på orten, barnens
vilja att ta över huset och mycket annat
bör vägas in, påpekade Jan-Erik.
Minst ett års drift före utvärdering
Även tekniska och geologiska förutsättningar måste tas i beaktande för att bedöma hur en satsning på en bergvärmeanläggning utfaller i det långa loppet.
Jan-Erik påpekade att det kan ta tid att
få en slutlig utvärdering av en bergvärmeanläggning. Men det finns ett bra sätt
att bedöma den.
– När väl anläggningen dragits igång
får man bra facit i form av temperaturen
hos inkommande köldbärare i mars månad andra driftåret, konstaterade han.
Möjligen låter detta något mystiskt men
förklaringen ligger i de naturliga temperaturvariationerna hos jord- och berglagren under året. I mars månad är temperaturen som lägst och en anläggning
bör ha varit i drift under alla årstiderna
innan det blir dags att mer exakt värdera
utfallet av investeringen.
År 2012!
29
Geoet sc år ss tämma 2011
”I BI finns
stora och s
text & foto:
Henryk Rozenberg
Avantis företrädare var särskilt inbjudna till Geotecs stämmomiddag. Från vänster: Björn
Jonsson (Geotecs viceordf.), Michael Klasson, Avantis VD och Bo Janson, Avantis ordförande. Foto: Henryk Rozenberg.
... och så tre till!
Med ytterligare tre företag
har antalet Geotecanslutna
företag ökat till 86. Snart får
väl denna tidnings sista sida
utökas med en flik!
Fem företag grundade Geotec för snart
35 år sedan. Ett av dessa, Brunnsborrarna Ederwall & Eriksson AB, är fortfarande aktivt i föreningen.
Följande företag valdes in i Geotec under stämman:
Motala Brunnsborrning AB,
Motala
Företaget startades 2006 av Albert
Friberg. Han arbetar med borrning
av vatten- och energibrunnar samt
pumpinstallationer.
Terra, Uppsala
Terra drivs som enskild firma av Birger Fogdestam. Birger har i många år
arbetat på olika poster inom SGU. I sin
nystartade firma erbjuder han tjänster
inom grundvattenprospektering, geofysisk undersökning samt rådgivning och
undersökning i frågor rörande vattenoch energibrunnar.
SEEC, Stockholm
Kjell Karlsson (t h) från Geoborr Geoenergi
AB som invaldes i Geotec tidigare i år, återser en gammal bekant - Per Lindgren från
Höjdens Brunnsborrning AB.
30
Bolaget bildades för 5 år sedan för att
utveckla, marknadsföra samt sälja eller
hyra ut energilager med energimoduler
för större fastigheter. SEEC utvecklar
och marknadsför egna produkter både
för den inhemska marknaden och för
export.
Ökat antal medlemsföretag och
därmed stigande antal anställda
har gjort att arbetsgivar- och kollektivavtalsfrågor har hamnat allt
mer i fokus. Efter att ha undersökt
hur de olika svenska arbetsgivarorganisationerna fungerar har
Geotec valt att ansluta sig till
Förbundet Sveriges Byggindustrier. Ola Månsson, förbundets VD,
bjöds in för att närmare presentera förbundet och dess arbete.
Lång erfarenehet från byggbranschen
Ola Månsson har i många år innehaft
olika befattningar inom bygg- och fastighetssektorns välkända företag som Skanska, Hifab, NVS m fl. Han tillträdde som
förbundets VD för knappt ett år sedan.
Regionalt arbete med lokal anknytning
– Förbundets historia är inte så lång, berättade han.
– Det bildades för drygt tio år sedan.
Idag har förbundet ca 3200 medlemsföretag verksamma inom byggbranschen.
s plats både för
små företag”
Verksamheten bedrivs inom
25 regioner med var sin styrelse.
– Förbundets övergripande
uppgifter är bland andra att
främja medlemsföretagens intressen som arbetsgivare och
driva gemensamma frågor
såsom väl fungerande lönebildning på arbetsmarknaden,
sade Ola.
Flera branschföreningar
anslutna
Många av BI:s medlemsföretag är organiserade i egna
branschföreningar.
– Det fungerar då så att
branschföreningar arbetar
med service och frågor som
är utpräglat branschspecifika,
medan BI står för de mer generella aspekterna av företagens verksamhet, exempelvis
arbetsgivarfrågor, affärsjuridiska aspekter osv. På det
sättet kan mycket av dubbelarbetet undvikas, förklarade
Ola.
BI erbjuder branschföreningar att köpa de tjänster man
har behov av men inte möjlighet eller råd att driva på egen
hand, exempelvis rådgivning
i försäkringsfrågor, företagsekonomi m m. Å andra sidan
drar BI dra nytta av branschföreningarnas speciella kompetens inom sina områden
och kan erbjuda det alla medlemmar.
Hur arbetar BI till vardags?
– Vi bedriver mycket informationsarbete. Som exempel
kan nämnas vår kampanj mot
svartarbete. Vi har besökt
skolor och utbildat lärare och
elever, berättade Ola.
– Vi träffar även politiker
och beslutsfattare för att informera om frågor som berör
byggbranschen.
Ola Månsson, VD för Förbundet
Sveriges Byggindustrier. Foto:
Henryk Rozenberg.
Etiska regler viktiga
En av BI:s viktiga uppgifter
är att höja byggbranschens
anseende. De då och då uppdykande skandalerna kring
stora byggprojekt är något
som skadar hela branschen.
– Vi tar helt avstånd ifrån det.
Vi har arbetat fram etiska regler som syftar till att få företagen att handla på ett sätt som
är förenlig med god sed och
ansvarsfullt. Vi räknar med
att alla medlemsföretag ska
följa dessa regler.
Ola var noga med att påpeka
att byggbranschens uppgift
är ett bidra till en sund samhällsutveckling. Ansvar för
miljön och hållbart byggande står högt på förbundets
agenda.
De stora drar största lasset
Många mindre företag ställer
sig frågan om medlemskapet
i BI är ekonomiskt försvarbart med hänsyn till de tjänster som BI kan erbjuda. Ola
påpekade att avgiften utgör
långt under 1% av företagets
lönekostnader.
– Det är främst de riktigt
stora företagen, med många
anställda, som bidrar med avsevärda summor till BI. Men
tack vore avgifterna har vi
exempelvis möjlighet att anställa experter inom alla de
områden som medlemsföretagen efterfrågar, men inte har
möjlighet att anställa på egen
hand, underströk Ola.
Expanderande förbund
BI:s medlemskår har ökat
för varje år sedan förbundet
bildades. Det stora flertalet,
nästan 80%, utgörs av företag
med färre än 25 anställda.
Medlemsföretagen har tillsammans ca 83000 anställda – nästan hälften av dem
återfinns hos de 80 största
företagen (med fler än 100
anställda).
31
I kor thet
EU:s energieffektiviseringsdirektiv får
underkänt
Frågan om effektivare energianvändning
har länge haft hög prioritet inom EU och man
har gjort stora satsningar för att främja
användandet av värmepumpar. Vårens
förslag till energieffektiviseringsdirektiv tolkas av
många som ett
steg tillbaka.
Direktivet säger
att varje medlemsstat ska
anta nationella planer för värme och
kyla för att utveckla potentialen för högeffektiv produktion och effektiv fjärrvärme och fjärrkyla, samt säkerställa att
lagstiftningen rörande fysisk planering
ligger i linje med dessa planer.
Kritiken mot förslaget är massiv.
Geotec har påpekat att direktivet i dess
nuvarande utformning kommer att få
förödande konsekvenser för geoenergin
och andra alternativ till fjärrvärme/fjärrkyla.
Sveriges Riksdag har kommenterat förslaget på följande sätt:
”Regeringen välkomnar därför att
kommissionen presenterat ett förslag
till nytt energieffektiviseringsdirektiv,
men menar att nyttan med att uppnå
dessa ovan angivna mål måste vägas
mot kostnaden härför, och kostnaden
för att nå dessa mål med alternativa medel. Kostnaden gäller för hela
samhället, som hushåll, företag såväl
som den offentliga sektorn. Regeringen konstaterar också att kommissionen föreslår en hög grad av reglering inom områden där Sverige sedan
lång tid och på ett framgångsfullt
sätt tillämpat generella ekonomiska
styrmedel, inte minst energi- och
koldioxidbeskattning, som genom
prissignaler ger incitament för ökad
energieffektivisering.”
Liknande kritik, fast inte lika po-
litiskt försiktig, signaleras från Hyresgästföreningen, Svensk Energi, Fastighetsägarna m fl. Flertalet remissinstanser
betecknar förslaget som ett hafsverk som
i vissa delar t o m strider mot EU:s regler
om fri konkurrens och valfrihet samt
andra direktiv.
Någon gång under våren nästa år förväntas förslaget nå en förstaläsningsöverenskommelse efter att ha behandlats
av Europeiska unionens ministerråd och
parlament.
Henryk Rozenberg
Fler än hälften av husägarna har bytt
till värmepump- eller solvärmesystem
55 procent av de som äger en villa
eller ett radhus har nu bytt till bergvärmepump, jordvärmepump, luftvärmepump eller solenergi. Det visar en
undersökning som Demoskop gjort på
uppdrag av SEB.
Av de som har bytt värmessystem
genomförde närmare fyra av tio bytet
under den senaste treårsperioden och
sex av tio bytte tidigare.
– Det är en väldigt tydlig trend att fler
och fler villa/radhusägare väljer alternativa värmesystem i syfte att få ner
32
den löpande uppvärmningskostnaden.
Allt högre kostnader för eluppvärmning
har sannolikt bidragit till utvecklingen,
förklarar SEB:s privatekonom Gunilla
Nyström.
Av de hushåll som inte har bytt till
berg-, jord-, luftvärmepump eller solenergi är det endast 16 procent som
planerar att byta uppvärmningssystem
inom tre år.
– Med tanke på de senaste två vintrarnas extremt höga elpriser är det lite
GeoArena
– fokus på
Boka den 16-17 oktober 2012
redan nu. Då arrangerar SGU
Sveriges första heltäckande
geologikonferens, i Uppsala.
Det kommer att handla om allt
från djupa gruvor, materialförsörjning, skred, koldioxidlagring, gröna gruvor, jordbävningar till grundvatten i landsbygd,
i tätort, i berg, om geoturism,
geoenergi och mycket, mycket
annat!
Geologin spänner över ett stort an-
tal sektorer och branscher och omsätter miljarder bara i Sverige; en nödvändig grund för energiförsörjning,
dricksvattenförsörjning, infrastruktur,
prospektering och gruvnäring som försörjer industrin med råvaror.
Geologin får nu för första gången en
gemensam arena för möten, diskussioner, erfarenhetsutbyten. SGU skapar
en gemensam mötesplats för beslutsfat-
förvånande att inte fler planerar att
byta uppvärmningssystem, säger Gunilla Nyström.
Frågan i denna undersökning har
ställts av Demoskop i samband med
den månatliga undersökningen Boprisindikatorn, som Demoskop sedan
mars 2003 genomför på uppdrag av
SEB. Undersökningen bygger på 1 000
intervjuer, varav 548 respondenter äger
villa/radhus och har svarat på frågan
om byte till värmepumpsystem alternativt solenergi.
Undersökningen genomfördes under
perioden 26 oktober till 2 november
2011.
[SEB]
Nummer 2/2011 ute nu !
Tema:
Tillämpningar
med geoenergi
Illustration:SGU
Beställ din gratisprenumeration på
www.svenskgeoenergi.se
2012
geologi
EMTEK SQ-BLÅ PUMPPAKET
tare, myndigheter, akademi
och företag.
Det blir ett fullspäckat
program, med föredrag, workshops, exkursioner, utställningar, debatt och mingel. Det finns
också möjlighet för din organisation att ordna en egen session
med det innehåll ni vill ha. Eller
att ha en monter i GeoArenas
utställning.
med blå elkabel med livsmedelskvalitet
Vi välkomnar företag, be-
slutsfattare, kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter,
forskare och studenter – från
Sverige och andra länder!
Vatten är
vårt viktigaste
livsmedel.
Var?
På Uppsala Konsert och Kongress i Uppsala. Med konferensmiddagen på slottet!
Vill du veta mer? Kontakta:
Erika Ingvald, projektledare,
SGU, tel. 018 – 17 93 50, e-post:
[email protected]
Var rädd om det!
[SGU]
Rädda bina!
I vissa områden i Kina har man besprutat bort bina, så nu
måste människor pollinera fruktträden. Och i Sverige är var
tredje art utrotningshotad. Var med oss och rädda bina!
Läs mer på naturskyddsforeningen.se
SMS:a MEDLEM till 72 900.
(normal SMS-taxa gäller)
Medlemskapet kostar 24 kr/mån
DN_mtrldag101202_Naturskyddsf_bi.indd 1
www.scandiapumps.com
10-11-30 10.26.48
33
I kor thet
Daikin
i Lund
Representanter från Daikin Industries
LTD, Japan, har besökt Geotec för att
samtala kring svenska satsningar på
geoenergi.
Det gäller
att synas!
De japanska gästerna - Hiroki Ochi, Hideaki Asai, Katsuhiro Kawabata - arbetar med forskning och utveckling
av miljöteknik inom Daikin-koncernen.
Besökarna åtföljdes av Andrea Montanari, VD för Daikin Sverige AB.
Daikin startade sin verksamhet redan 1924 och är idag ett av världens
ledande företag inom värmepumpar
och luftkonditionering. Man bedriver
intensiv forskning inom olika industrisegment - från mekanik, elektronik till
kemi och köldmedier. På den japanska
marknaden återfinns Daikins produkter även inom försvars- och IT-sektorn.
I Sverige och i det övriga Europa är
Daikin främst kända för sina värmepumpar och klimatanläggningar.
Den svenska verksamheten startade
för drygt 40 år sedan.
En stillastående rigg och ett
kraftfullt budskap intill - inget kan
bättre illustrera bristen på utbildade
borrare !
Med denna, inom borrningsbranschen mycket okonvensionella, annons hoppas T A Brunnsborrning
AB i Knivsta kunna rekrytera en
borrare. Hittills har dock utdelningen varit mager, men än har man inte
gett upp.
Flera andra geotecare brottas med
samma problem. Även norska borrningsbolag är flitiga i jakten på utbildade borrare på den svenska sidan
om gränsen.
Gäster från Daikin på besök hos Geotec (fr. v): Hiroki Ochi, Hideaki Asai, Katsuhiro Kawabata, Johan Barth och Andrea Montanari.
Världens miljövänligaste stad?
En smart liten stad med etttusen bostäder och ett antal
offentliga byggnader kommer år 2018 att stå färdig för
inflyttning i Fujisawa, ca 50
km från Tokyo. Bakom projektet står Panasonic som
tillsammans med åtta sam-
arbetspartners tänker visa
att man kan sänka koldioxidutsläppen med 70%
jämfört med vanliga småhus.
För att göra det möjligt
satsar man helt och hållet
på miljövänliga energikällor
– solceller, bränsleceller och
värmepumpar.
Samtliga hus kommer att
utrustas med modernaste
solpanelsystem och energi
ska kunna lagras i specialkonstruerade el-batterier.
Givetvis ska trafiken i staden ske med eldrivna bilar.
Panasonic räknar med att
projektet kommer att kosta
nästan 5 miljarder kronor.
Cirka 3000 personer beräknas kunna bo och arbeta
i staden. Den intresserade
kan finna mer information
på webben - googla på Fujisawa Sustainable Smart
Town.
[Pansonic]
34
Söker du
begagnad
utrustning?
Besök marknadssidan
på Geotecs
webbplats!
GEOTEC, Box 1127, 221 04 Lund, Sverige
Geotecs medlemsföretag: 74 är verksamma i Sverige, 10 i de övriga nordiska länderna och 2 i Baltikum
AHLQVISTS BRUNNSBORRNING AB
KLINTEHAMN
www.ahlqvistbrunnsborrning.se/
ENERGIBORRNING I LIDKÖPING AB
LIDKÖPING
mobil 070-260 06 62
MAGNUSSON & PETTERSSON AB
LINDESBERG
tel. 0581-135 25
STYRUD JÄRVSÖ BORR AB
JÄRVSÖ
mobil 070-343 65 48
ALVERDENS AB
HUDDINGE
www.alverdens.se
FINSPÅNGS BRUNNSBORRNING AB
FINSPÅNG
tel. 0122-100 64
MALMBERG BORRNING AB
ÅHUS
tel. 044-780 19 20
STYRUD TGB AB
SÄVEDALEN
www.styrud.se
ARNE ZETHZON
VATTENANLÄGGNINGAR AB
SÖDERTÄLJE
mobil 070-609 74 92
GEOBORR GEOENERGI AB
SALTSJÖ-BOO
mobil 070-747 07 30
MASKINTJÄNST AB
GÄLLIVARE
tel. 0970-162 80
SVERIGES BRUNNSBORRARE AB
HÄGERSTEN
tel. 08-708 75 00
GEOENERGISYSTEM AB
MALMÖ
mobil 076-645 49 49
MORA BRUNNSBORRNING AB
MORA
mobil 070-272 20 91
ASKERSUNDS BRUNNSBORRNING AB
ASKERSUND
mobil 070-397 99 80
BENGT JONSSONS
BRUNNSBORRNING AB
HJÄLTEBY
tel. 0304-66 07 77
BENGT KARLSSONS
BRUNNSBORRNINGAR I ALSTERBRO AB
ALSTERBRO
tel. 0481-580 06
BERGUM BRUNNSBORRNING AB
OLOFSTORP
tel. 031-702 56 00
mobil 070-723 56 00
BGE AB
SALA
www.bge.se
BGE VVS & VÄRMEPUMPTEKNIK AB
SALA
www.bge.se
BOSTRÖMS BRUNNSBORRNING AB
MORA
mobil 070-621 82 52
BPS BORR & PUMPSERVICE AB
TYRESÖ
tel. 08-770 18 25
certifierad borrare
certifierat borrningsföretag
BRUNNSBORRARNA
EDERWALL & ERIKSSON AB
LIT
tel. 0642-31 11 30
GEO-VANT AB
ÖREBRO
www.geovant.se
MOTALA BRUNNSBORRNING AB
MOTALA
mobil 070-234 60 16
GRÄV OCH BORR I SVERIGE AB
JÖRLANDA
www.gobis.se
MULLSJÖ BRUNNSBORRNINGAR AB
MULLSJÖ
www.mullsjobrunn.se
GÖTE KARLSSONS
BRUNNSBORRNING AB
LAMMHULT
tel. 0472-26 50 75, 0455-429 99
MÄLARÖARNAS BRUNNSBORRNING AB
SKÅ
tel. 08-56 02 43 48
HALLGREN BERGBORRNING AB
KUNGÄLV
tel. 0303-127 06
HÅKANS VATTEN & ENERGIBRUNNAR AB
ANKARSRUM
tel. 0490-521 22, mobil 070-575 68 27
HÖJDENS BRUNNSBORRNING AB
KARLSTAD
tel. 054-21 15 15
ING. GUNNAR JONSSON AB
KÅLLERED
tel. 031-795 40 10
INPRO BRUNNSBORRNING AB
SUND, ÅLAND
tel. +358 18 - 438 88
JANNES BRUNNSBORRNING AB
BURSERYD
www.jannesbrunnsborrning.se
BRUNNSBORRARNA I ÖSTERSUND AB
LIT
www.brunnsborrarna.nu
JOHN NILSSONS
BRUNNSBORRNING EFTR.
BILLESHOLM
mobil 070-590 27 19
BRUNNSBORRARNA
REHN OCH SJÖBERG AB
HOLMSUND
tel. 090-401 33
JW BRUNNSBORRNING AB
KOVLAND
www.jwbrunnsborrning.se
BRYNGELS AB
HUDIKSVALL
tel. 0650-56 00 12, 060-66 88 55
JÄMTBORR AB
TANDSBYN
tel. 063-75 43 14
CHARLIES BRUNNSOCH ENERGIBORRNING AB
VILHELMINA
mobil 070-373 28 17
KRISTIANSTAD WATER AB
KRISTIANSTAD
mobil 0761-80 20 00
CLARKS VATTEN OCH ENERGI AB
TÄRNSJÖ
tel. 0292-509 88
KENNETH S
BRUNNSBORRNING I HALLSBERG AB
HALLSBERG
mobil 070-671 69 59
DRILLCON CORE AB
NORA
tel. 0587-828 20
JAN LUNDBLAD AB
HJO
www.janlundblad.se
NIBU BORR AB
GÄVLE
tel. 026-16 03 10
NORRBOTTENS BERGTJÄNST AB
PITEÅ
tel. 0911-165 68
OLSSONS BRUNNSBORRNING AB
RONNEBY
tel. 0457-430 50
PEEKAB BRUNNSBORRNING
KUNGÄLV
www.peekab.nu
RH BRUNN & ENERGIBORRNING AB
BRÅLANDA
www.rhbrunn.se
RM BRUNNSBORRNING AB
STENUNGSUND
mobil 070-630 48 05
ROSLAGSBRUNNAR AB
NORRTÄLJE
tel. 0176-144 96
ROTOTEC AB
UPPLANDS VÄSBY
tel. 08-568 218 00
RUBENSSONS BRUNNSBORRNING AB
TRANÅS
www.rubenssonsbrunnsborrning.se
SEEC
STOCKHOLM
www.seec.se
SAFE
STOCKHOLM
www.safegeo.se
SKÅNSKA ENERGI AB
SÖDRA SANDBY
www.skanska-energi.se
STYRUD INGENJÖRSFIRMA AB
SÄVEDALEN
www.styrud.se
SÖRMLANDS BRUNNSBORRNING AB
FLEN
tel. 0157-107 30
T.A. BRUNNSBORRNING & VVS AB
KNIVSTA
www.tabrunnsborrning.se
TBL BRUNNSBORRNING AB
MARIEHAMN, ÅLAND
tel. +358-18-320 63
TEAM PTL AB
VÄXJÖ
tel. 0470-211 90
TERRA
STORVRETA
mobil 070-527 91 40
TJ:S PUMPSERVICE AB
FINSPÅNG
mobil 070-628 14 06
TS BRUNNSBORRNING
OCH ENTREPRENAD AB
SOLLEFTEÅ
www.tsbab.se
UBE BORRNING AB
ÅSEDA
tel. 0474-170 20
UDC AB
HÖÖR
tel. 0413-242 33
VADSTENA VILLAVÄRME AB
MOTALA
tel. 0143-249 20
VARA BRUNNSBORRNING AB
VARA
mobil 070-796 25 82
VATTEN OCH BORRTEKNIK
I SMÅLAND AB
STOCKARYD
tel. 0382-205 14
POSTTIDNING
adresskälla:
EGET
REGISTER
B
Utländska
medlemsföretag:
DANMARK:
GEO
LYNGBY, DANMARK
tel. +45-45-88 44 44
PER AARSLEFF A/S
Hvidovre, DANMARK
tel. +45-36-79 35 11
FINLAND:
TOM ALLEN OY
PORVOO, FINLAND
www.tomallen.fi
ROTOTEC 0Y
TAMPE, FINLAND
tel. +358-10-422 33 00
SKÄRGÅRDENS
BRUNNSBORRNING AB
KIRJALA, FINLAND
www.kaivonporaus.com
ISLAND:
ALVARR HF
REYKJAVIK, ISLAND
tel. +354-561-2460
LETTLAND:
SIA LEONIDA LOBANOVA
RIGA, LETTLAND
tel. +371-7 14 86 03
LITAUEN:
KAUNO HIDROGEOLOGIJA
KAUNAS REG.,LITAUEN
tel. +370-37 39 33 53
NORGE:
BRØNN OG SPESIALBORING A/S
TERTNES, NORGE
tel. +47-551-853 18
HALLINGDAL BERGBORING A/S
ÅL, NORGE
tel. +47-320-859 00
NORDENFJELDSKE BRØNNOG SPESIALBORINGER A/S
ÅSNES FINNSKOG, NORGE
www.nb-boring.com
VINJE BRØNNBORING
VINJE, NORGE
tel. +47-350 721 71, - 350 722 05
ZÜBLIN AB
UPPSALA
www.zueblin.se
ÅSA DJUPBORRNING AB
KINNA
www.varme.nu
Geotec bildades
år 1977 och är idag
Skandinaviens största sammanslutning
av fristående borrningsföretag.
Medlemsföretagen
står idag för nästan
hälften av alla brunnar som borras i
Sverige.
Meddela oss ...
din nya adress om du/ditt företag nyligen
har flyttat.
Adressändringen gör du enklast genom
att sända ett kort e-postmeddelande
till [email protected]
Ange gärna det tre- alt. fyrsiffriga nummer
som finns i adressfältet högst upp på sidan.
Du kan även beställa prenumeration
till dina samarbetspartners.
tel.: 075 700 88 20
fax: 075 700 88 29
e-post: redaktion@geotec. se
webb: www.geotec.se