Transcript Instrumentlära

Instrumentlära
En översikt av fenomen som ljudet,
akustiken och de olika musikinstrumenten
samt deras användningsmöjligheter och den
sociala kontexten
Lektion 1
Akustik - grundläggande begrepp
2
Ljud och ton
Bild: Vitt brus
(lyssna)
• Ljud kallas sådana
mekaniska vibrationer, där
vibrationernas täthet
ligger inom det mänskliga
örats hörbarhetsområde
• Ljudet kräver en tillvaro
där vibrationerna kan
förmedlas från källan till
mottagaren (örat)
• Vibrationerna (ljudtrycket)
kan vara oregelbundna =
brus , noise , eller
periodiska = specifika
tonhöjder (t.ex. a¹ )
3
Ljud och ton
• Ljudvågorna
(vibrationerna,
svängningarna) färdas
vågrätt genom luften
• Ljudets hastighet
Ljudets styrka beror på
påverkas av luftens olika
ljudtrycket och våghöjden.
egenskaper, som t.ex.
Då vibrationernas täthet
temperaturen
inom en tidsenhet överstiger
• Även klangen är beroende
en viss mängd (ljudtröskel),
av
det
material
som
bildas specifika tonhöjder,
förmedlar ljudet
toner
4
Ljud och ton
• Vibrationernas eller svängningarnas antal
uttrycker ljudets frekvens
• Ju lägre frekvenstal, desto lägre ton
• Ju högre frekvenstal, desto högre ton
• Det mänskliga örat kan uppfatta frekvenser
från 15 svängningar till ca 12 000 svängningar
per sekund
• Ljudvågens ”höjd” kallas amplitud, i klartext
ljudets styrka (volym)
5
Måttenheter
• Hertz (Hz); frekvensen är 1 Hz då det
förekommer 1 svängning under en sekund
• Ettstrukna a (a¹) är 440 Hz
• Cent (C); varje halvt tonsteg indelas i 100 delar
– oktaven består av 12 halva tonsteg; en oktav
= 1200 C
• Decibel (dB); måttenhet för ljudtrycket, dvs.
styrkan, det svagaste vi kan höra är 0 dB –
logaritmisk skala
6
Hörsel och hörbarhet
• Den mänskliga hörseln beror
på olika faktorer, närmast på
ljudets frekvens och
intensitet
• Örat är känsligast inom ett
område mellan 2000 och
4000 Hz
• Också sådana frekvenser som
ligger utanför hörbarheten
kan uppfattas om ljudtrycket
(volymen) är tillräckligt hög
7
Diatonisk skala
• De flesta kulturer uppfattar avståndet oktav,
dvs. att oktavomfångets ytterligheter är
besläktade
• Frekvenserna står i förhållandet 1:2, den lägre
tonen är hälften av den övre tonen
(t.ex. 220 Hz och 440 Hz, a och a¹)
• Ett helt tonsteg är exakt dubbelt så stort som
ett halvt tonsteg
8
Diatonisk skala
• En diatonisk skala innehåller hela och halva
tonsteg
(tetrakord = fyra toners grupp)
• I regel innehåller en diatonisk skala 5 hela och
2 halva tonsteg
• Den diatoniska skalan utgör grunden för såväl
notskriften som för de flesta instrument
• Sedan notskriftens början har man använt
alfabetiska namn för de specifika tonerna
9
Deltoner (övertoner)
En attackton är den ton som man önskar producera, den åtföljs av en
serie jämsides klingande deltoner.
Deltonerna är rangordnade enligt följande:
1. Den egentliga tonen (attacktonen)
2. Oktaven
3. Kvinten
4. Kvarten
5. Tersen osv.
Frekvensavståndet mellan deltonerna är konsekvent i relation till
attacktonen: skalan är logaritmisk
10
Tonala system
• Inga frekvenser kan utläsas ur tonernas placering
inom oktavomfånget, således står tonerna i en
inbördes relation till varandra som är relativ –
örat uppfattar tonernas positioner individuellt
• Begreppen ”ren” och ”falsk” har att göra med
kulturell bakgrund och personliga preferenser
• Liksvävande temperatur kallas det tonala system
där oktavomfångets 12 halva tonsteg är lika stora,
dvs. står lika långt från varandra
11
Tonala system
• Pythagoras stämningssystem baserar sig på de
rena kvinternas inbördes förhållande
• Begreppen ”ren” och ”falsk” har att göra med
kulturell bakgrund och personliga preferenser
• Liksvävande temperatur kallas det tonala
system där oktavomfångets 12 halva tonsteg
är lika stora, dvs. står lika långt från varandra
12
Tonala system
Pythagoras
Det syntoniska kommat är relationen mellan de två samma toner (t.ex. e¹)
som uppstår i två separata tonala system
Rent
= syntoniskt komma
Liksvävande, Cent
13
Lektion 2
Instrumenten
14
Instrumenten
• Vi lär oss att känna igen instrumentens klang närmast genom
deras intonation, alltså ljudet som har att göra med hur tonen
produceras. En gitarr skiljer sig från en violin just genom
ansatsen eller anslaget. Också spelsättet är avgörande för tonens
karaktär. En tumregel är att ju större instrument desto lägre
toner kan det frambringa.
• Ett gott exempel på instrumentens olika kvaliteter är
blåsinstrumenten vars klangkroppar inte vibrerar i sig utan
enbart den luftpelare som skapas genom anblåsningen. Ett
kortare rör innebär en högre ton, ett längre rör en lägre ton.
Rörets tjocklek och form har däremot med klangfärgen att göra.
Ett trångt rör skapar ett skarpare ljud medan ett stort rör
åstadkommer en rundare klang. Ibland behöver instrumentets
ljudframkallande del förstärkning, resonansbotten, vars form
också inverkar på klangfärgen.
15
Instrumentens klassificering
• Instrumenten grupperas enligt bl.a. spelsätt, hur ljudet
framkallas och tonalt omfång.
• Under antiken och på medeltiden fanns tre grupper:
blåsinstrument, stränginstrument och slaginstrument.
• Från renässansen (1400-talet) gjordes en närmare
indelning i blås-, tangent-, stråk- och knäppinstrument. I
denna gruppering saknades slagverken i praktiken helt
och hållet.
• På 1900-talet skapade två musikforskare, Sachs och
Hornbostel, en indelning som har etablerat sig som den
gängse vad gäller den västerländska musiken.
16
Instrumentens klassificering
1. Klassificering enligt instrumentfamiljer
2. Klassificering enligt instrumentens tonala omfång (jfr.
Sopran-Alt-Tenor-Bas; SATB).
3. Klassificering enligt klangfärg (t.ex. Hornbostel-Sachs)
4. Klassificering enligt spelsätt och teknik att producera
ljudet.
5. Klassificering enligt geografisk förekomst.
17
Instrumentens klassificering
enligt Sachs och Hornbostel
1. Idiofoner, slagverk (t.ex. cymbaler, klockspel,
gurka, speldosor, även xylo- och metallofoner)
2. Membranofoner, slagtrummor
3. Kordofoner, stränginstrument (piano, violin,
gitarr, harpa)
4. Aerofoner, blåsinstrument inklusive orgel
5. Elektrofoner, elektroniska instrument
18
Träblåsinstrument - flöjter
Tvärflöjt
Anblåsning, ”embouchure” (YouTube)
19
Träblåsinstrument - oboer
Oboe
Oboetillverkning (YouTube)
20
Träblåsinstrument - klarinetter
Klarinett
Klarinett
swing
Chalumeau
Tidig klarinett
21
Träblåsinstrument - Saxofoner
Ravels Bolero för
saxofonorkester
(YouTube)
Ravels Bolero i
original (YouTube)
22
Träblåsinstrument - fagott
Fagott
Fagottkonsert av Weber
(YouTube)
23
Bleckblåsinstrument
Bleckblåskvintett spelar Bach (YouTube)
24
Stråkinstrument
Haydn: Kejsarkvartetten sats 2
(YouTube)
Dittersdorff: Kontrabaskonsert
(YouTube)
25
Slagverk (-instrument)
Slagverksensemble (YouTube)
26
Stränginstrument
gitarren
Tarrega: Minnen från
Alhambra (YouTube)
27
Lektion 3
Instrumenten och orkestern
28
Orkestern i antikens Grekland
• Det mänskliga behovet av
social samverkan inom
konsten
• Förebilden i antikens grekiska
teaterkonst, dock tidigare
inflytande från Mindre Asien
• Samverkan mellan tal och
musik
• För grekerna var musik, dans
och drama ett allkonstverk,
mousike
• De olika delarna av konsten
var oskiljbara, ingen del var
självbärande
29
Antikens Grekland
• Antikens grekiska musik var monofonisk, men
det finns källor som tyder på flerstämmighet
och någon form av harmoniuppfattning
• Odyssén och Iliaden, två episka diktverk
bestående av sånger; dessa utgjorde ofta
innehållet i de grekiska dramerna som
framfördes inför publik på amfiteatrarna
30
Antikens Grekland
• Grekiska instrument: tympanum, trichordon, kumbala,
aulos teleios, aulos parthenios, seistron, aulos paidikos,
liten syrinx monokalamos, stor syrinx monokalamos,
salpinx, kithara, photinx, psihtyra, lyra.
31
Amfiteatern
Atens Dionysosteater hade
plats för 17 000 åskådare,
belägen på sydsluttningen av
Akropolisberget
Orkester betyder egentligen
”platsen för dans”
32
Idévärlden
• Såväl Platon som Aristoteles motsatte sig vissa
strävanden under sin egen tid: kromatik,
extatiska rytmer, oberoende
instrumentalmusik och solistiska strävanden.
Även i början av den kristna kyrkan strävade
man efter en stark reglering— liksom inom
diktaturerna.
33
Antikens arv
Allt som allt gav antiken de avgörande elementen till senare
tiders europeiska musikteori och musikens idévärld
1. Musiken som melodi (enstämmig , flerstämmigheten
förekom högst i form av heterofoni)
2. En stark förening mellan melodi och text
3. Improvisation som byggde på melodiska modeller
4. Musikens filosofi som behandlade musikens ställning i
samhället och dess estetiska inverkan på människan
5. En vetenskaplig teori om akustiken
6. Tonartssystem som bygger på tetrakord
7. Musikterminologi
34
Instrumentens ursprung
• Ursprungliga instrument har bevarats i mycket
liten omfattning, viktigaste källor för medeloch renässanstidens instrument är dagens
folkliga instrument: arabisk luta, fiddla
(balkan), turkisk skalmeja m.fl.
• Största delen av instrumenten kom till Europa
med morerna via iberiska halvön, senare med
korsfararna över Bosporen och Gibraltar
35
Instrumentens ursprung
instrument som härstammar från medeltid och renässans
• Handtrummor
– Tamburin
• Olifant (riddarhorn av elfenben)
• Busine (lång trumpet)
• Skalmeja (en släkting till aulós, oboens och fagottens förfader)
• Säckpipa
• Rebec och fiddla (stråkinstrument)
• Flöjter
• Lyra och harpa
• Luta och gitarr
– Kithara var den medeltida benämningen på alla stränginstrument.
• Psalterium och Hackbrett
– Knäppinstrument (exv. Qanun)
36
Orkestern
•
•
•
•
•
Medeltiden
Renässansen
Barocken
Wienklassicismen
Romantiken
37
Lektion 4
Notskriften
Musik i skrift
• Musikens källor (muntlig tradition,
instrumentfynd, vasmålningar, reliefer)
• Litterära lämningar, musik i skriftlig form,
notexempel
• De flesta i form av fragment på egyptiska
papyrusrullar från den grekiska eller romerska
kulturen
• Sekundära källor: spekulativ musikteori, den
moraliserande etosläran, tonartssystemet och
stämningssystemet
39
Notationens historia
• Grekland: den grekiska notationen baserade
sig på alfabetet, också bokstävernas riktning
hade betydelse
• Separata system för vokal och instrumental
musik
• En separat rytmisk notation användes vid
behov
• Den äldsta notationen från 500-talet fvt i en
vasmålning, trumpetfanfar c–c–g–c–e
40
Euripides: Ifigenia i
Aulis, 400-talet fvt
41
Lyssna
42
Papyrus Michigan 2958
från andra seklet;
Funnen år 1924 i
Karanis, Egypten.
Egypten löd under 100talet under romarna.
43
44
1. O käraste vän/ anhörig, jag
åkallar dig
2. ...vem eller vad du än är? den
nya/unga...
3. O käraste, du uttalar dessa
ord...
4. nära...|på alla sidor... Jag åkallar
5. O käraste
6. o... Berätta! Berätta!
7. Det är om tryggheten ; vilken
hemkomst...
8. Av landet här till mig... av
uppkomsten...
9. ...lär! Lär! Hur av...
10. ...det är inte en sällsam fröjd...
11. Förrän nu
45
Lyssna
46
Notationens historia
• Den tidiga
kristna
kyrkosången
• Påven Gregorius
den store (540604)
• Schola
cantorum
• Neumerna 800talet
47
Neumer - Jubilate Deo
48
Notationens historia
•
•
•
•
•
Guido av Arezzo (f. 990-talet)
Skapade linjesystemet, konsekvent tersavstånd
Till en början 4 linjer
”a prima vista”
Exempel: fyra linjers notskrift, hymn av Guido
d’Arezzo
49
Lektion 5
Flerstämmigheten
50
Flerstämmigheten
• Den gregorianska sångens utveckling
• Ordinarium missae, dvs. den etablerade
formen för gudstjänsten
• Fram till 1000-talet följde man allmänt formen
Kyrie — Gloria — Credo — Sanctus — Agnus
Dei.
• Flerstämmigheten anslöt sig senast på 900talet till mässmusiken
51
Flerstämmigheten
• De stora kyrkliga byggnaderna krävde
omfångsrikare musik
• På 1000-talet fanns det stora katedraler överallt
på kontinenten, t.o.m. i Norden
• Notationen möjliggjorde en mer strukturerad
form att komponera, man började göra
noggranna formuleringar
• Regelverk gjordes upp, olika musikaliska element
fick sina gränser: modusteorin, rytmmoderna,
konsonanserna, dissonanserna, polyfoni i stället
för monofoni, sekvenser och troper
52
Flerstämmigheten
• Flerstämmighet förekom troligen mycket
tidigare än reglerna för flerstämmigheten,
åtminstone inom folklig musik (där terser
godkändes)
• Heterofoni; en melodi upprepas varierad
• Polyfoni; flera självständiga stämmor parallellt
• Homofoni; melodistämma som ackompanjeras
med ackord
53
Flerstämmigheten
Tidiga former:
• Schola cantorum; parallellsång, bordunsång
• Organum; olika former
• Exempel 1
• Exempel 2
• Exempel 3
54
Flerstämmigheten
• Sakral musik (andlig eller kyrklig musik)
• Sekulär musik (medeltida danssång )
säckpipa
• Senmedeltida instrument: trumma, luta, skalmej,
blockflöjt, tangentinstrument
• Renässansen har redan klara drag av dur-moll
- tonalitet, rytmisk mångsidighet
• Begreppet kapell förknippas med kyrkans eller
hovets strukturer, grunden till den moderna
orkestern bildas (givna instrumentgrupper)
55
Lektion 6
två epoker mellan medeltid och modern tid
56
Trecento – 1300-talet
• De världsligt betecknade instrumenten
förorsakade kyrkan ständig huvudvärk
• Enligt dåtida uppfattning härstammade
instrumenten från djävulen
• På basis av samtida illustrationer användes
instrumenten ändå i kyrkospel och liturgin
• Musica vulgaris – instrumentalmusiken
fördömdes konsekvent av kyrkomötena
57
Trecento – 1300-talet
• Allmän historia (pesten, kanoner,
feodalismen avtar)
• Bildkonst (Giotto)
• Litteratur (Dante)
• Arkitektur (Gotik)
58
Trecento – 1300-talet
• Instrumentalmusiken frigörs
• Orgeln hade emellertid kommit in i kyrkans
musikliv redan tidigt, antagligen redan på 900talet
• Regelbunden användning av orgeln förekom i
kyrkliga sammanhang på 1200-talet
• På 1300-talet fanns det en orgel i de största
kyrkorna i Italien, till Notre Dame i Paris kom
orgeln senast 1332
59
Trecento – 1300-talet
• Codex Rossi, Codex Faenza, samling av instrumentalmusik,
bl.a. orgelstycken (portativorgel)
• Dansmusik (La Manfredina, La Rotta della Manfredina)
fördans och efterdans (rompere = söndra)
• Notationens utveckling; kromatiska tecken, rytmisk
indelning, notgrupper
• Madrigal – vokal profan stämsång, ofta till
instrumentackompanjemang
• Motett – vokal flerstämmig kompositionsform a cappella,
oftast sakral
• Trubadurer var kringresande informatörer som förmedlade
nyheter genom att dikta och komponera till sina egna
uppträdanden
60
Barocken
•
•
•
•
•
•
En epok med flera underepoker
Tidig barock (1590-1640)
Full barock (1640-1690)
Sen barock (1690-1720)
Efter(post)barock (1720-1760)
Gemensamma drag med nationella särdrag
61
Barocken
• Galileo Galilei
(heliocentrisk
världsbild)
• Newton
(tyngdlagen)
• Rembrandt
(naturalism)
• Descartes
(filosofi,
matematik)
62
Barocken
• Instrumentbyggnadskonsten utvecklas kraftigt
• Instrumenttyper: blockflöjt => travers, gamba => cello,
violinens betydelse växer, lutans betydelse minskar,
mångfald av tangentinstrument (cembalo, klavikord,
virginal, orgel)
• Stäm- och rösttyper utvecklas (omfånget utvidgas)
• Föredragspraxis (hur tolkar man?)
• Ensemblernas sammansättningar, den moderna
orkestern skapas
• Gemensamma drag med nationella särdrag
63
Lektion 7
Den nya tiden
den tidiga orkestern
64
Den nya tiden
• Renässansens stil och formgivning hade
antikens ideal – rena linjer och balans
• Reformationen och motreformationen –
kyrkans attraktionsvärde skulle höjas med
hjälp av en ny arkitektur och musikaliskt
innehåll
• Den nya tiden, barocken, skulle uttrycka glans,
makt och överflöd
65
Den nya tiden
Modet:
Barnen kläddes som de vuxna, ofta användes
peruker för att dölja det osnygga håret
Kläderna var dekorativa, men tunga och
komplicerade
Kroppsidealet var först fylligt för att ge ett
intryck av mättnad och överflöd, senare under
epoken idealiserades den smala midjan
Idealen för modet kom till känna
inom hovlivet
Möbler, dekorationer och textilier
var rikligt utsmyckade och även
bland männen odlades s.k.
feminina accessoarer
66
Den nya tiden
Bildkonst:
Till en början ville man uttrycka
dramatik (bibliska motiv), senare kom
olika former av arrangemang (stilleben)
att bli populära; människokropparna
skulle vara ymniga. Naturalism och
idealisering av vardagslivet.
67
Den nya tiden
• Under barocken var musikerna alltid tonsättare
och dirigenter som kunde spela flera instrument
• Arbetsgivarna bestod av adliga familjer som höll
sig med egna kapell; också kyrkan (i synnerhet
biskopssätena) fick drag av hovliv med egna
kapell och tonsättare
• Man komponerade hela tiden ny musik, den
världsliga musiken hade samma funktion som
dagens popmusik; den skulle ständigt berikas
med nya bidrag
68
Funktionell musik
• I barockmusiken var det väsentligt att uttrycket var både
verbalt och musikaliskt. Musikens skulle behaga, väcka
känslor (affektläran) och förmedla information.
• På 1500-talet var stämmorna ännu rätt likvärda (i synnerhet
flerstämmig vokalmusik), på 1600-talet infördes den
homofona satsen så att det fanns en melodistämma och
en ackompanjerande basstämma, senare också
mellanstämmor.
• Monodin (solosång till ackompanjemang) skapades, där
texten var viktigast. => opera
• Basso continuo –ackompanjemanget skapades
• Musik och dans
• Liten orkester i sitt sammanhang: renässansdans
69
Funktionell musik
Basso continuo; fortlöpande bas eller
generalbas, användes av de instrument som
skapade det harmoniska ackompanjemanget.
Tonsättaren skriver en melodistämma och en
basstämma, resten sköter
ackompanjemangsmusikern om. Siffrorna
ovanför baslinjen uttrycker en systematisk
harmoniseringsmetod; 8 står för ett
grundackord i oktavläge, 6 anger att
treklangens ters är i basen, en baston utan
siffra anger treklang i grundläge osv.
Baslinjen kunde spelas av en gamba (cello),
en fagott, en trombon, eller samtidigt med
ackorden av en cembalo, luta, harpa osv.
70
Basso continuo eller generalbas
Lyssna
71
Barockorkestern
• J-B Lullys (1632-1687) Quatre-Vingt violons de Roi
anses vara en slags urtyp för barockorkestern;
stråkorkestern utökades med flöjt, oboe och
fagott samt continuo
• Gambor och violoner (4 eller 5 strängar)
• Stråkar: barockviolin, viola d’amore, gamba,
violone
• Blåsare: travers, barockoboe, barockfagott,
trumpet, trombon, naturhorn
• Stämningen: a1 = 392 Hz
(a1 = 440
)
72
Violinens delar
73
74
Lektion 8
Om stämmorna och deras relationer
75
Stämföring
• Noterad musik: vertikal eller horisontell
infallsvinkel?
• Horisontell – musiken är i huvudsak en
fortskridande linje som har flera dimensioner
• Vertikal – musiken har ett harmoniskt
fundament som beledsagar en melodi
• Blandsystem, både vertikal och horisontell
struktur
76
Stämföring
• Tidig musik: punctus contra punctum,
not mot not
• Horisontellt förhållningssätt: flera
självständiga stämmor som kompletterar
helheten – stämmorna är i stort sett
jämbördiga
• Organum (parallella kvarter eller kvinter)
• Parallella rörelser ansågs småningom vara en
alltför begränsad flerstämmighet
77
Stämföring
• Renässansens vokalpolyfoni
• Exempel: Kyrie ur Missa
Papae Marcelli av
Giovanni Pierluigi da
Palestrina
• Palestrinastilen anses vara
vokalpolyfonins fulländning
och bildade skola
• Orlando di Lasso
Giovanni Pierluigi da
Palestrina (1525-1594)
78
Stämföring
• Definitioner
• Paralleller: öppna eller förtäckta,
öppna uppstår då två stämmor rör sig i samma
riktning på en viss intervalls avstånd,
förtäckta uppstår då två stämmor rör sig i samma
riktning men intervallen växlar
• Motrörelse: två stämmor rör sig åt motsatt håll
• Sidorörelse: en stämma rör sig, andra stämman
håller samma ton
79
Stämföring
• Regler:
• Öppna oktav- och kvintparalleller är helt förbjudna.
• Förtäckta paralleller kan klinga illa, men är i allmänhet
acceptabla
• Omelodiska intervaller skall undvikas, t.ex. överstigande
intervall eller långa intervallsprång
• I basen skall stora språng undvikas
• Stegvis gång anses vara den mest melodiska
• Stillastående mellanstämmor skapar lugn
• Kromatiska ändringar i olika stämmor är förbjudna
(tvärstånd)
80
Stämföring
• Nya tidens musik: homofon sats
• I praktiken förekommer blandstil, såväl polyfon som
homofon sats
• Melodiken understryks
• Harmoniken bildar ett fundament
• Mellanstämmorna tjänar som kryddor och skapar
harmonisk mångfald
• Det enkla är det vackra, inga stora hopp, nedåtgående
baslinjer skapar balans och behärskning
• Bach: sats II (Air) ur orkestersvit nr. 2 D-dur
81
Lektion 9
Orkesterinstitutionen
82
Orkesterinstitutionen
• Med orkesterinsititution avses alla
omständigheter som ingår i ett maskineri som
en symfoniorkester
• Varje musiker, kapellmästaren eller dirigenten,
organisationen bakom orkestern, konserthuset
och publiken samt det sociala beteende som
en offentlig konsert innebär skapar
orkesterinstitutionen
83
Orkesterinstitutionen
84
Orkesterinstitutionen skapas i och
med att medborgarna börjar få
rättigheter och individen kan fatta
egna beslut för att bestämma om sitt
kulturbeteende
De moderna konserthusen har byggts
med tanke på orkester- och annan
offentlig konsertverksamhet.
Idag ersätter medierna (ljudåtergivning i
olika elektroniska former) i praktiken i
hög grad konserthusen.
Ravel: Boléro
85
Symfoniorkestern
• En institution som har etablerats för att
tillfredsställa människans kulturbehov
• Konsertinstitutionen som plattform för socialt
umgänge
• Orkestermusikerna har en distinkt yrkesprofil
• Samhället stöder i betydande omfattning
• Konserthus
86
87
Lektion 10
Opera
88
Opera
• Kännetecknande för opera är en strävan att med hjälp av
sceniska, lyriska, musikaliska osv. uttrycksmedel skapa en
helhet där framförandet i hög grad bygger på sång men där
kör-, dans- och instrumentalpartier ingår. Med tanke på
helhetsintrycket spelar regi, dekor, iscensättning, belysning,
dräkter och maskering en avgörande roll.
Fyra musikdramatiska genrer som utgångspunkt:
• liturgiskt drama
• intermedier
• pastoraldrama
• antikens drama
Opera
•
•
•
•
•
Liturgiska dramer framfördes redan på talet. Julens och påskens berättelser
framfördes i dramatisk form med dräkter och dekor. Sedermera flyttades det
liturgiska dramat ut från kyrkan, t.o.m. Ut på torg där allmänheten kunde möta
den.
Utvecklades till mysteriespel, som framfördes på 1200– och 1300–talen.
På 1400–talets slut försökte man sig på att lägga in musikaliska partier i talade
dramer. Även pantomim och dans. Kallades intermedier.
På 1500–talet började man komponera musik till hela skådespel. Blev s.k.
pastoraldramer. Avbildade lantliga idyller, enkelt och oskyldigt liv.
I Florens uppstod Cameratagruppen där man tog motiv ur antikens grekiska
dramer där melodierna ackompanjerades med enkla harmonier. De första
operatonsättarna betonade en ledande melodi – de s.k. monodierna skapades.
Jacopo Peris Daphne (1597) och Euridice (1600) var de första egentliga operorna.
Monodin var en slags mellanform av sång och tal, recitativ. Texten betonades.
Kallades stile rappresentativo, framförande eller presenterande stil. Rätt monotont
och statiskt. Kören dansade också enligt antikens förebilder. Musikerna stod gömda
i kulisserna, bakom scenen.
Opera
• Claudio Monteverdi (1567 – 1643) var den
tonsättare som förde vidare operans utveckling i
högre grad. I operan Orfeo (1607) blev genren en
egen konstart där text och musik var likvärda.
• Operan spred sig snabbt över Europa. På 1630–talet
blev opera en allmän konstform med stjärnartister
och för ändamålet uppförda byggnader (Venedig). På
1600–talet byttes den stela monodin till lyriska
melodier och arior.
• Frankrike: Lully (tragèdie lyrique); England: Purcell
(Dido och Aeneas)
Opera
• In på 1700-talet var Italien det ledande operalandet
och det italienska språket användes allmänt
• Med wienklassicismen kommer den tyska operan
(sångspelet): Gluck och Mozart
• Operan utvecklades också i Frankrike på två plan,
dels som en konst inom hovet, dels bland den
borgerliga folkdelen. Utvecklingen återspeglade hela
samhällsförändringen – revolutionen 1789 - och
innebar att aristokratins grepp fick ge vika.
Opera
• Opera kom att bli det romantiska 1800-talets
givna musikstil. I operan förenas alla sköna
konster till ett stort spektakel med förtätad
stämning och imponerande dimensioner.
• Den romantiska operan skapar flera nya
konstyrken: regissörer, scenografer,
ljusmästare, körledare etc.
Opera
• Italien var den tidiga romantikens stora
operanation med Rossini, Bellini, Donizetti
• Den tyska tidiga romantiska operan var mer
nationell; Weber fortsätter där Gluck hade
slutat
• Frankrike, England och övriga Europa hade
också operatonsättare under den tidiga
romantiken
Opera
• Giuseppe Verdi (1813-1901) och Richard
Wagner (1813-1883) utgör de stora mästarna
under den senare romantiken
• Den sanningsenliga operan, verismen (ital.
vero = sann) skapas i slutet av 1800-talet,
Puccini
• Wagner skapar ledmotivet (ty. Leitmotiv) och
allkonstverket (ty. Gesamtkunstwerk)
Lektion 11
Romantiken
96
Romantiken
1800-talets början – 1900-talets början
• Ingen exakt stilinriktning utan mera en
livshållning
• Präglas av drömmeri, svärmeri, avstånd från
vardagen
• Uppstod först i litteraturen på 1700-talets sista
årtionden som en reaktion mot
upplysningstidens rationalitet
• Har levt inom musiken t.o.m. fram till våra
dagar
Romantiken
• Samhället förändras med industrialiseringen –
folk flyttar allt mer till städer där fabrikerna
växer fram
• Individualism – genikult; det personliga
uttrycket och det subjektiva prioriteras
• Goethe; Sturm und Drang
• Musikens romantik föds kring 1800
Romantiken
• Små former blir populära: bagatell,
intermezzo, impromptu, nocturne, elegi,
rapsodi, vals etc.
• Lied
• Genomkomponerade verk
• Vid sidan av symfonin kommer symfoniska
dikter med ett program (Franz Liszt, Hector
Berlioz).
Romantik
Några musikaliska infallsvinklar:
• Absolut musik bygger på rent musikaliska
motiv och vidkänner inga utommusikaliska
hänvisningar. Även instrumentalmusik – utan
text.
• Programmusik har alltid något särskilt
innehåll. Den strävar efter att uttrycka en
händelse, ett skeende, ett landskap eller något
annat motiv som inte är musikaliskt.
Romantik
• Det klangiga och harmoniska uttrycket blev
rikare, tonartsförhållandena blev
mångsidigare
• Rytmiken och stämföringen frigjordes
• Speltekniken utvecklades på grund av
virtuoskulturen (Paganini, Liszt)
Romantiken
• Tidig romantik: (Beethoven), Carl Maria von Weber
och Franz Schubert.
• Romantik: Robert Schumann, Felix Mendelssohn och
Frédéric Chopin
• Högromantik: Brahms, Verdi, Berlioz, Liszt och
Wagner.
• Senromantik: Från slutet av 1800-talet och in på
1900-talet; Mahler, Richard Strauss
• Nationalromantik: med folkliga och nationella inslag
Romantiken
• Nationalromantiken bygger på starka
nationella ingredienser: Antonín Dvorák (1841
– 1904), Bedrich Smetana (1824 – 84), Pjotr
Tjajkovskij (1840 – 93), Edvard Grieg (1843 –
1907), Jean Sibelius (1865 – 1957).
• Senromantiken
Gustav Mahler (1860-1911)
Lektion 12
Mot tonalitetens uppbrott
104
Impressionismen
• Egentligen en form av nationalromantik
• Används till en början om franska
bildkonstnärer vid slutet av 1800-talet, bl.a.
Monet och Renoir
• Använder fantasin som ett element jämsides
med de naturtrogna avbildningarna
• Inom poesin började man mer och mer övergå
till symbolism, ordens melodik
1900-talet
• Impressionism
Claude Debussy
Maurice Ravel
• Expressionism
Anton Webern
Arnold Schönberg
Alban Berg
• Modernism
Impressionistisk
tavla: Monet
Expressionistisk
tavla: Munch
Modernismen
• En allmän benämning för inriktningar som går
emot konventioner och tradition
• Behöver inte enbart handla om musik som
saknar traditionell tonalitet, utan kan också
vara tonal musik som presenteras och
framförs på ett okonventionellt sätt
• Kännetecknande för tiden från 1910-talet till
några årtionden efter andra världskriget
107
Den andra Wienskolan
• Uppfattning där konstnären i sin
skaparprocess överför sin känsla av
sinnebilden till konstverket
• Gamla uttrycksmedel har slitits ut och konsten
behöver radikalt förnyas
• Opposition mot de lyriska impressionisternas
måleriska tonspråk.
• Webern: Symfoni
Modern musik?
• Messiaen (kvartett för tidens ände)
• Penderecki (Trenodi för offren i Hiroshima)
• Under de senaste årtiondena har tonaliteten
återtagit sina positioner inom s.k. klassisk
musik
109