Transcript Sex på lika villkor?

2/13
Med
höstens
alla Lafakurser
Sex på lika villkor?
INSIKT 2/13
15
Gå på kurs med Lafa
10
”Få syn på dina värderingar”
OMSLAGSFOTO: Ulrica Zwenger
TEMA:
Sex på lika villkor?
4
Läraren Lisbeth Zeiloth om vuxnas
budskap om sexualitet till unga.
12
19
Samlagssmärta
– ett dolt litet helvete
TOMMY PERSSON
ULRICA ZWENGER
Presentation av hela kursutbudet
samt höstens seminarier.
En ny handbok och en framgångsrik
metod för behandling av vestibulit.
24
20
Ungdomar i Belize
hårt drabbade av hiv
”Som att jag
brann upp inifrån”
Besök i Belize, semesterparadis i
Centralamerika.
Louise berättar om hur hon fick hjälp
med sina samlagssmärtor.
28
Från alltför kyskt till …
…i saftigaste laget
På väg mot ett
gränslöst tillstånd
Problematisk bild av manligt– kvinnligt
i vampyrfilmer och tv-serier.
”Ska inte vara skillnad
men det är det”
PICTRE ALLIANCE
Varför har vi osäkert sex på resan?
Ny forskning om så kallad liminalitet.
Kan killar och tjejer ha sex på lika villkor? Fyra tonåringar diskuterar saken.
8
29
Kolla in Liggprognosen!
22
Lust och begär –
utmaning genom seklerna
Försiktig optimism
Om sex och kön genom historien.
Franska hivforskare presenterar nya rön.
30
Film, Rapporter, Kortfattat
På gång på Lafa
KONDOMER
DIREKT I LÅDAN
SOMMARMÅNADERNA på Lafa
innebär stort fokus på årets kampanj. I år svämmar lokalerna nästan över av kartonger fyllda till
brädden med kondomer, glidmedel
och kuvert. Under några veckor
kommer våra sommaranställda
ungdomar att fylla 10 000 kuvert
med närmare 100 000 kondomer
och 25 000 glidmedelsförpackningar och skicka iväg till alla de
INSIKT – om hiv, sex & sånt
ges ut av Lafa – enheten för
sexualitet och hälsa inom
Stockholms läns landsting
Telefon 08–737 35 50
Postadress:
Box 175 33, 118 91 Stockholm
Besöksadress:
Västgötagatan 2, Stockholm
2 INSIKT
1/13
Redaktörer:
Martina Junström
[email protected]
Telefon 08–737 35 41
Hanna Ådin
[email protected]
Telefon 08–737 35 57
Ansvarig utgivare:
Gunilla Neves Ekman
unga stockholmare och gotlänningar som gått in på kampanjsajten kondom08.nu och beställt.
Läs mer om sommarkampanjen
”Liggprognosen” på sidan 29.
PRATA PORR
– MEN HUR DÅ?
DET ÄR VIKTIGT att våga diskutera
porr tycker de fyra gymnasieungdomar, som intervjuas på sidorna
4–7. Arbetar du med ungdomar
och känner att du behöver en puff
Redaktionskommitté:
Karolina Höög
Elin Jacobsson
Martina Junström
Thérèse Juvall
Lis-Marie Kanon
Gunilla Neves Ekman
Hanna Ådin
för att ta upp frågor om pornografi
och få inspiration och konkreta
tips? Måndagen 9 september håller
OLLE WALLER, sexualupplysare på
Lafa, kursen ”Att prata porr med
ungdomar”. Mer information om
denna och alla andra kurser på
Lafa i höst hittar du i kursinlagan
i detta nummer eller
på www.lafa.nu.
TREVLIG
SOMMAR!
Layout: Lotta Continua
[email protected]
www.lafa.nu
Prenumeration
och adressändring:
[email protected]
Tryckt hos Sjuhäradsbygdens
Tryckeri, Borås ISSN 1104-0912
%
LEDARE
Kunskap om preventivmedel ger frihet
INSIKT
ringde till …
LOUISE
TIDESTAD,
elev i åk 3 på Södra Latins gymnasium.
I början av maj invigdes ett tredje, alternativt
omklädningsrum på Södra Latins gymnasium.
Nu kan elever som inte känner sig bekväma i
omklädningsrummen för tjejer eller killar byta
om ostört innan gympan. Var det svårt att få
gehör hos skolledningen?
– Nej, faktiskt inte.En kompis till mig identifierar sig
som intergender och har alltid känt att hen inte platsar
varken i killarnas eller tjejernas omklädningsrum. Föreningen Hbtq-hörnan på skolan är en samlingsplats för
bland andra transpersoner. Genom den visste vi att det
fanns ett stort behov av ett neutralt ställe att byta om
på. Ett rum där man inte riskerade att bli uttittad. Som
tur var fanns det ett utrymme
redan som inte användes. Det
kunde vi låta göra i ordning till
könsneutralt omklädningsrum.
Ännu har inte skylten med den
symbolen kommit upp på dörren, men den är beställd.
Hur reagerade andra elever på skolan?
– De visste inte om planerna innan invigningen.
Men sen har reaktionerna bara varit positiva. Det
finns en öppenhet för olikheter på Södra Latin. Det
gjorde saken enklare än på vissa andra skolor. På
olika internetforum har det däremot förekommit
påhopp. Men sånt får man tyvärr räkna med när det
gäller aktioner som handlar hptq-personers rättigheter.
Så är det alltid.
Är det många som använt
omklädningsrummet?
– Jag har själv använt det flera gånger. Fast vi borde
göra en utvärdering så småningom. Det är ju inte så att
bara transpersoner får använda rummet. Det kan ju
finnas elever som inte vill visa upp sig för alla av helt
andra skäl. De ska självklart kunna ha nytta av rummet
också. Man kan låsa inifrån och verkligen vara säker på
att få vara ifred.
Vad hoppas ni att det här ska leda till? Att
omklädningsrummet öppnar upp för fler
samtal kring genus och könsnormer?
– Vi hoppas förstås att också andra skolor ska följa efter.
Kanske starta en hbtq-förening på sin skola. Vi har som
sagt ett bra klimat på vår skola. Men jag tror ändå att
omklädningsrummet har lyft debatten om intergender
och om transpersoners möjligheter att vistas i det
offentliga rummet också hos oss. Enligt undersökningar
bär hela 65 procent av alla transpersoner mellan sexton
och tjugonio år på återkommande självmordstankar.
Bara det visar ju att vi verkligen måste jobba med detta.
LOTTA JONSON
VILKA BILDER OCH budskap kring sexua-
litet och kön får unga från vuxna, till
exempel i skolan, och från media och
populärkultur? Har tjejer och killar sex på
lika villkor? Det frågar vi oss i temat i
detta nummer av Insikt, där du även kan
läsa om sexualitetens idéhistoria och därigenom få ledtrådar till hur det ser ut i dag.
En av flera faktorer som kan bidra till olika
villkor för tjejer och killar när det gäller
sex är förstås det faktum att tjejer riskerar
att bli oönskat gravida.
I Lafas uppdrag ingår att arbeta förebyggande med oönskade graviditeter och
under våren har vi tittat närmare på hur vi
kan fördjupa det arbetet. Vi vet att antalet
oönskade graviditeter är relativt högt i
Stockholms län, särskilt bland unga
kvinnor mellan 20 och 29 år. Samtidigt är
det färre i denna åldersgrupp i Stockholm
som använder hormonella preventivmedel jämfört med övriga landet. Vårt fokus
är inte att försöka minska aborttalen utan
att bli bättre på att nå ut med information
och hitta metoder för att stödja och uppmuntra till att använda säkra och effektiva
preventivmedel. Som vanligt handlar det
om att påverka kunskaper, attityder och
beteenden. Lafas medarbetare Elin Jacobsson har inom ramen för sin magisteruppsats gjort en genomgång av studier kring
attityder till hormonella preventivmedel
och genomfört fokusgruppintervjuer med
unga kvinnor. Det blir tydligt att många
faktorer påverkar attityder till preventivmedel och viljan och förmågan att
använda en effektiv metod. Det är en
komplex väv där vi bland annat kan se
brist på kunskap om kropp, fertilitet och
metoder och en upplevelse av ojämn
ansvarsfördelning mellan könen. En del
känner oro och otrygghet i relation till de
hormonbaserade preventivmedlen och
har behov av att få bra rådgivning i valet av
metod. Samtidigt uppskattar tjejerna friheten att kunna separera sexualiteten från
reproduktionen.
Även om det finns mycket kvar att göra
har det hänt en del de senaste åren. När jag
bläddrar i ett temanummer om oönskade
graviditeter i Insikt 2011 (1/2011) ser jag att
det bland annat efterlystes en tydlig nationell handlingsplan för sexuell hälsa och
rättigheter, enhetlig subventionering av
preventivmedel för unga och mer styrning av skolans sex- och samlevnadsundervisning. Idag är en nationell strategi för
sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter på väg och Sveriges Kommuner och
Landsting har lagt fram ett förslag kring
preventivmedelssubventionering, ett steg
i rätt riktning även om det inte ger ungdomarna full valfrihet bland metoder och
preparat. I skolan har sex- och samlevnadsundervisningen lyfts fram i många
ämnen i de senaste läroplanerna för
grundskola och gymnasium. Om dessa
framsteg, och om vilka ytterligare förbättringar som behövs, kommer du att kunna
läsa i Insikt framöver.
UNDER VÅREN har Insikt utvärderats och
jag vill passa på att tacka er alla som tog er
tid att svara på våra enkätfrågor. Resultatet av utvärderingen är mycket positivt
och vi har fått kvitto på att det våra redaktörer Hanna Ådin och Martina Junström
lyfter i tidningen är intressant, på rätt nivå
och att många får stöd och inspiration av
Insikt i sitt arbete. Många har skrivit synpunkter och förslag och nu ska vi titta
närmare på dessa med målsättningen att
göra Insikt ännu bättre.
Ha en riktigt skön sommar och på återseende i höst!
GUNILLA NEVES EKMAN
Gunilla Neves
Ekman,
chef på Lafa
2/13
INSIKT 3
SEX PÅ LIKA VILLKOR ?
Har unga tjejer och killar i dag
samma möjligheter att uttrycka sin
sexualitet och njuta av sex? Om
inte, vad är det som skiljer? Och
vilka bilder av mäns och kvinnors
sexualitet har de fått från vuxna,
media, filmer och porr? Insikt har
pratat med fyra ungdomar från
Åva gymnasium i Täby.
”Ska inte vara skilln
Vad tänker ni på om jag säger ”tjejer och
sex”?
SANNE: Jag skulle nog säga objekt och objektifiering. Det känns ganska omtalat att tjejer
ses som objekt när det handlar om sex.
CLARA: Jag kommer att tänka på något mer
positivt, nämligen kärlek och sex mellan
homosexuella tjejer.
NIKLAS: Att det rör mer på sig när det gäller
tjejers sexualitet. Synen på killars sexualitet är
mer stabil, den har inte ändrat sig så mycket.
Vad tänker ni på om jag säger ”killar och
sex”?
SIMON: Att det har blivit mer accepterat att
vara homosexuell kille.
CLARA: Jag tänker på krav, att det finns en
norm som säger att killar ska ha mycket sex,
4 INSIKT
2/13
nästan tävla om vem som har mest. Det ska
bara finnas där, det måste vara kravfyllt.
SANNE: Precis, och eftersom det ses som så
självklart ska det vara lite pang på, inget
krångel liksom.
NIKLAS: Det är väntat att killar är mer ute
efter sex, mer intresserade.
Är det någon skillnad om man är tjej eller
kille när det gäller…
… att få ha sex hur ofta man vill?
SANNE: Det ska inte vara skillnad tycker jag
men är det i dagens samhälle, du får mer negativ respons om du är tjej och har mycket sex.
Du ses som lösaktig, medan man tycker att en
kille har lyckats göra erövringar. Killar vinner
makt medan tjejer, ja, förlorar någonting.
NIKLAS: Samtidigt har tjejer större makt att
säga nej. På så sätt är det svårare för killar att
få ha sex när de vill.
… att få ha sex med den man vill?
CLARA: När det gäller att kunna välja om man
vill ha sex med killar eller tjejer eller både och,
tror jag att det är mycket lättare för tjejer. Det
är ingen stor sak och mycket mer accepterat än
för killar.
NIKLAS: Det finns nog mer förväntningar på
tjejer att sexet ska vara ihopkopplat med kärlek och romantik, medan killar får ha en mer
lättsam inställning och ”bara” ha sex.
SIMON: Så har inte jag upplevt det, jag tycker
det är ganska lika.
SANNE: Jag tänker också att det finns väl inga
sådana krav på tjejer nuförtiden, men inser
Från vänster:
SIMON SMEDBERG,
el-vikarie, gick ut el- och energiprogrammet för ett år sedan.
CLARA CARLBERG,
åk 3 på naturvetenskapsprogrammet.
NIKLAS FRIBERG,
åk 3 på naturvetenskapsprogrammet.
ULRICA ZWENGER
SANNE SEGERSTRÖM,
åk 3 på samhällsvetenskapsprogrammet.
nad men det är det”
… att få ha sex på det sätt man vill?
SIMON: Det beror på om det är ett engångsligg eller i ett förhållande. Är det ett engångsligg kan jag tänka mig att det styrs lite mer av
killen men om man är ihop vet man ju vad
båda vill.
CLARA: Jag tror tjejer ofta provar på saker
sexuellt för att göra killen en ”tjänst”, vara
snälla eller äventyrliga. Då kanske man inte
fokuserar så mycket på vad man själv njuter av
utan mer på vad partnern gillar. Jag tänker på
alla de här tjejtidningarna med tips, ”så får du
honom att njuta”.
NIKLAS: Man utgår från att killar vet mer vad
de vill ha och njuter av, att de har bättre koll.
SANNE: Det är den här dominanta stereotypen. Samhällets ideal för heterosexuellt sex
bygger ju rätt mycket mannen ska vara dominant och kvinnan lite mer underordnad. Om
man då inte är så erfaren sexuellt kan det vara
lätt att man håller sig inom den ramen och
låter killen ta kommandot.
NIKLAS: Men det beror extremt mycket på
vilken krets man umgås i, är killarna dominanta generellt speglas det i hur man har sex
men är det en feministgrupp ser det förstås
annorlunda ut.
… att få bli tillfredsställd?
SIMON: Jag tror det är större chans för killar
att få bli tillfredsställda.
NIKLAS: Det håller jag med om. När killen är
färdig är ligget över (alla skrattar). Alla porrfilmer slutar ju med att killen kommer, det är
väldigt få där det fortsätter efteråt. Men då har
ju tjejen i och för sig redan kommit fem, sex
gånger (mer skratt).
CLARA: Ja, det är den bilden som dominerar,
att om man är tjej får man typ snabba sig för
annars har man ingen chans.
SANNE: Jag har också tänkt på att heterosexuellt sex är väldigt ojämställt i allmänhet. När
killen kommer så är det YES och om tjejen
hunnit få orgasm innan är det förstås plus i
kanten men…
SIMON: Fast där är det också skillnad mellan
t
samtidigt att det är där jag bor och i de kretsar
jag umgås. Säkert finns det många ställen i
Sverige där det fortfarande är tabu att tjejer
bara vill ha sex.
NIKLAS: Det verkar vara svårare för en tjej att
ha sex med någon som hennes kompisgäng
inte gillar, killar bryr sig mindre om vad
gruppen tycker upplever jag.
2/13
INSIKT 5
SEX PÅ LIKA VILLKOR ?
Tv och nedtill t h: Niklas, Sanne, Simon och Clara
samtalar om sexualitet och hur villkoren ser ut
för tjejer och killar.
ULRICA ZWENGER
män norm för tjejer. Jag tror att man styrs
omedvetet, även i sina sexuella val.
t
om det är ett engångsligg eller i ett förhållande. Är det engångssex bryr man sig kanske
inte så mycket men i en relation vill man att
tjejen också ska bli tillfredsställd.
… att kräva/be om kondom?
SIMON: Jag tror det är lättare om man är tjej.
SANNE: Det tror jag också. Som tjej kan man
ju kräva kondom för att man inte vill bli gravid men om en kille vill ha kondom blir det
mer som att han tror att tjejen kanske har en
könssjukdom.
SIMON: Eftersom det är skönare utan kondom antar man gärna att tjejen har ett preventivmedel om hon inte säger något… så känner
jag, att om vi behöver kondom säger hon nog
till.
Skiljer sig förutsättningarna för att ha ett
bra sexliv om man är med personer med
samma kön som en själv?
SANNE: Jag kanske har en romantiserad bild
av homosexuellt sex men jag tror det. Det
finns inga självklara roller utan blir friare, vem
som helst kan vara den dominerande partnern
eller den som föreslår kondom.
CLARA: Jag tänker också att det inte är den här
maktkampen utan kärlek på något sätt, även
om man har tillfälligt sex.
SANNE: Nej så tänker inte jag, utan att det är
ren njutning där också men en njutning på
lika villkor. Medierna pumpar ju ut bilder av
heterosexuellt sex, ni vet en tjej ligger i bikini
på en badstrand och så kommer killen där
jättemuskulös… när två tjejer har sex finns
inte så mycket föreställningar utan man lär
känna varandra och märker vad man tycker
om och så blir det bra.
NIKLAS: Eftersom icke-heterosexuellt sex
länge har varit ganska underground tror jag att
folk i de grupperna är mer öppna mot
6 INSIKT
2/13
varandra och då tror jag att sexet blir bättre.
Jag tror det blir mer äventyrligt också, man
provar sig fram.
Vilka budskap har ni fått från vuxna, till
exempel i skolan, om tjejers och killars
sexualitet?
SIMON: Det jag har fått lära mig i skolan är att
det ska vara väldigt jämställt.
NIKLAS: Ja, om jag tänker på de senaste åren
från nian och i gymnasiet så har mycket handlat om att bekämpa normer, att det inte ska
vara någon skillnad mellan hur tjejer och killar får ha sex.
SIMON: Men sen får man ändå uppleva att det
är skillnader i praktiken.
CLARA: Jag håller med dig, fast man får
inpräntat av vuxna att tjejer och killar ska ha
samma förutsättningar så märker man att vi
behandlas olika i klassrummet och i andra
situationer och som ung är det då lätt att
koppla ihop det med sexualiteten: Om vi
behandlas olika på andra ställen, varför skulle
vi då behandlas lika när det kommer till sex?
Vilka andra instanser har haft stor påverkan på er syn på kön och sexualitet?
Varifrån kommer era bilder?
NIKLAS: Föräldrar! De påverkar först och
mest. Och vänner.
SIMON: Jag tycker att jag har skaffat mig en
egen bild utifrån mina egna erfarenheter. Man
kan inte ta fasta på det som står i tidningar
eller vad en eller tio personer säger, vi är
mycket fler människor och alla olika.
SANNE: Jag vill inte tro att jag påverkas av
media men samtidigt vet jag att jag gör det,
jag skulle inte se ut som jag gör om jag inte
tagit intryck av bilder där. Idealet med långa
ögonfransar till exempel kom från början från
porren men har sedan plockats upp som all-
Vilka är de dominerande bilderna av mäns
och kvinnors sexualitet?
SANNE: Det är förstås inte längre så att kvinnor i Sverige ska vara helt oskuldsfulla, det
har hänt mycket, men om jag tänker efter så
finns normerna delvis kvar. Tjejer ska ta lite
mindre initiativ, spela på det oskyldiga kortet.
CLARA: Ja, folk har blivit mer öppna och mer
accepterande men fortfarande ska tjejers
sexualitet inte vara lika ”in your face”, den ska
vara lite undertryckt på något sätt. Annars blir
det lätt stämpeln slampa eller hora.
SIMON: Bilden generellt i samhället är nog att
tjejer ska vara lite mer oskyldiga och killar lite
mer djuriska och på.
Känner ni igen er i de bilder av mäns och
kvinnors sexualitet som förmedlas i böcker, filmer och tv-serier?
CLARA: Det finns så många olika bilder, jag
tänker att det finns något för alla.
NIKLAS: Jag har en fundering kring Twilightböckerna och -filmerna; alla tjejer ska älska
den och alla killar ska hata den, varför är det
så? Kanske för att killarna är helt viljelösa och
bara där för att tillfredsställa tjejen. Man är
ovan vid att killar objektifieras på det sättet,
som kille kan man inte identifiera sig med
snubben. Det är en slags kärleksporr som är
perfekt från tjejers perspektiv.
SIMON: Jag tror det har mer att göra med att
det är drama, killar brukar mer gilla action.
Sedan tror jag att tjejer gillar det mystiska
med vampyrer (alla skrattar).
SANNE: Men det är ju snygga skådespelare!
Det är inte så att jag ser en bild på en vampyr
och bara waow!
Om boken ”Femtio nyanser av honom”?
SANNE: Det tar emot att läsa den, det har
känts som att jag skulle bli en del av något
större om jag gjorde det, en sekt (skratt). Är
inte det typ världens mest stereotypa bok?
Jag vill inte bli en del av den grå massan…
NIKLAS: Det är samma som med Twilight,
man blir en del av hela hysterin.
CLARA: Jag har heller inte läst den men det
har blivit så blandade reaktioner. Tjejer har
hyllat den för att det är bra att kvinnors sexualitet hamnar i fokus.
SANNE: Men är det rätt fokus då?
CLARA (efter att ha fått höra om innehållet):
Det låter som något som presenterats som
något nytt och fräscht och intressant men
som inte är det.
lite på porr som porren i dag mest görs för killar. Jag kan inte riktigt relatera till några porrfilmer men kan ju ändå se en porrfilm framför
mig och vet hur den är uppbyggd.
NIKLAS: Jag blir inte ett dugg förvånad när du
Sanne berättar att du inte är så inne i porrvärlden. Men om du Simon hade sagt detsamma
hade jag typ svimmat (skratt). Det säger en
del om normer och förväntningar på tjejer
och killar.
SANNE: Ja, det är inte som att jag fick en dunk
i ryggen av en tjejkompis när jag var femton
som sa ”kom så går vi hem och kollar på porrfilm!”.
Bilder i porren?
SIMON: De är jättestereotypa! Killen ska vara
biffig och dominant och tjejen feminin och
undergiven. Men det är förstås i den största
kategorin porr, det finns ju andra kategorier
där det är annorlunda.
NIKLAS: Det håller jag med om. Men de här
könsstereotyperna finns ju även i annan
underhållning, som action och drama, inte
bara i porren. Man måste ha rätt inställning
och förstå att det är skillnad på film och verklighet, det måste föräldrar prata med sina barn
om. Men eftersom porr är så tabu lyfts det
inte upp så som det borde.
SIMON: Precis, om porren lyfts upp mer i ljuset kommer stereotyperna att trängas undan
och man kommer att få se att det finns många
andra bilder. Då skulle medierna sluta skriva
att tonåringar förstörs av att titta på porr.
SANNE: Ja, det är viktigt att våga diskutera.
Får man bara prata om det till exempel i sexoch samlevnadsundervisningen så påverkar
den diskussionen ungdomarna mer än själva
porren.
CLARA: Jag tror också att det är jätteviktigt att
lyfta fram porren. Det jag känner mig väldigt
tveksam till är att kvinnan ofta framställs som
ovillig och det är väldigt hårt, det liknar en
våldtäkt. Det tror jag kan vara farligt, risken är
att det blir mer accepterat.
SANNE: Kanske är det för att tjejer tittar så
Hur ska alla få samma möjlighet att
uttrycka sin sexualitet, att njuta och bli
tillfredsställda?
SIMON: Att vi vågar vara öppna. Om man
pratar om det öppnar sig nya möjligheter.
CLARA: Mer sex- och samlevnadsundervisning! Förutom att det ökar säkerhetstänkandet med preventivmedel så BLIR det större
öppenhet och man får fler perspektiv. Det
märktes tydligt när vi diskuterade sex på livskunskapen.
SANNE: Och eftersom tjejer har lite sämre
förutsättningar idag är det viktigt att man i
sex- och samlevnadsundervisningen bejakar
tjejers njutning, inte bara ”du behöver inte
om du inte vill” utan även ”sex ska vara
skönt!”. Att tjejer ska våga ha förväntningar
på sin partner.
NIKLAS: Jag tror också att man trycker för
mycket på problemen när det gäller tjejer. Det
känns som att man har förväntningen att tjejer inte vill ha sex.
CLARA: Precis, det är ju aldrig någon som
säger till oss tjejer: ”Du FÅR gå ut och verkligen visa att du vill ha sex!”. Fast det kanske
skulle behövas. Det pratas om att våga säga
nej, kanske om att säga ja, men inte om att du
som tjej faktiskt får ta initiativet!
ULRICA ZWENGER
Bilder i media?
SANNE: Jag satt och läste om American
Apparel-grejen innan jag kom hit och blev
sjukt upprörd. Klädkedjan hade unisexkläder
vilket förstås är bra, men så kollar man på bilderna: Mannen har skjortan knäppt till ett par
jeans. Sen klickar man på tjejen och hon bara
flashar och öppnar hela skjortan som hon bara
har trosor till – och så ligger hon i soffan och
kråmar sig. Det är sjukt sexistiskt. Visst finns
det även bilder på halvnakna män som mekar
med bilen – men då gör han något riktigt, han
jobbar. Tjejerna visar bara upp sig i helt intetsägande miljöer. Det är verkligen inte på
samma villkor.
NIKLAS: Jag har bilden att tjejer mest attraheras av egenskaper och färdigheter, till exempel
en duktig musiker. Men det är sällan man hör
om att killar attraheras av en tjej om hon är
grym på gitarr utan det är ju om hon är snygg.
SANNE: Det håller jag inte med om. Ska man
tänka i moderna tankebanor kan väl en kille
attraheras av att en tjej är jävligt skärpt, att
hon pluggar till läkare, inte att hon ligger på
golvet i en bikini insmord i smör!? Jag tror det
är gamla normer.
SIMON: Jag tänker att utseendet ger personligheten en chans. Personen behöver inte vara
jättesnygg men det ökar chansen att man
stannar kvar och lyssnar och upptäcker egenskaper som kan attrahera.
Behövs det andra bilder och förväntningar
även på killars sexualitet?
SIMON: Det finns föreställningar om att killar
alltid vill ha sex, man får inte vara trött eller
inte ha lust, det är ju inte världens största problem men lite jobbigt att de blir arga på en när
man inte vill och orkar (alla skrattar).
NIKLAS: Tjejer måste kunna säga ja och killar
måste kunna säga nej! En annan grej är att killar måste få vara osäkra. Det förväntas i sexlivet att killar ska vara självsäkra och veta
exakt vad de håller på med. Det vore bättre
med mer samarbete och, som sagt, öppenhet!
HANNA ÅDIN
2/13
INSIKT 7
SEX PÅ LIKA VILLKOR ?
Lust och begär S
– utmaning
genom seklerna
Synen på sexualitet och manligt/kvinnligt har skiftat genom historien.
Men medan kvinnor ofta varit i fokus för samhällets oro, vare sig den gällt
deras ”brunst-yra” eller ”könskyla”, har frågor om mäns sexualitet ofta
försvunnit i skuggan av normen.
NATIONALMUSEUM
Konsthistorien avslöjar ofta både den motstridiga inställningen och de förbjudna känslorna inför sexualiteten. Ända fram till 1900-talets mitt var det bara möjligt att avbilda nakna kvinnokroppar om de
sades föreställa antika gudinnor. Här den mytiska Danaë i en fantasi av Adolf Ulrik Wertmüller, 1787.
exualitet har i alla tider varit ett brännbart ämne, tätt sammanvävt med föreställningar om rätt och fel, bra och
dåligt. De allra flesta av oss bär sannolikt med oss flera lager av ibland motstridiga
åsikter, känslor, normer och föreställningar
om sexualitet i förhållande till kön. Vissa delar
av detta tankegods är man förhoppningsvis
själv bekväm med, annat gnisslar illa mot egna
eller samtida ideal.
Samhällets syn på sexualitet kopplat till
föreställningar om manligt och kvinnligt är
inte något statiskt och har skiftat genom historien. Sexualitetens gränser, för vad som
anses normalt och onormalt, för vad som är
tillåtet och inte, har alltid varit tätt sammankopplade med samhällets utveckling och
maktförhållanden.
För att få en bild av hur man har sett på
kvinnors respektive mäns sexualitet de
senaste århundradena, och därmed kanske
förstå varifrån en del av ens eget oinbjudna
tankebagage kommer, måste man söka på
olika håll, menar Lena Lennerhed, professor i
8 INSIKT
2/13
idéhistoria vid Södertörns högskola och före
detta ordförande för RFSU. Även historien är
komplex och motsägelsefull:
– En sak man kan titta på är förstås lagstiftningen, vilka lagar som gäller angående sexualitet och kön i olika perioder. Vem har
makten, vilka idéer och ideal råder?
Under 1600- och 1700-talet var kyrkans
inflytande över samhället och dess lagar stark.
– Religionens betydelse var oerhört stor.
Staten skulle vidmakthålla en kristen och luthersk ortodoxi. Om vår tids lagstiftning ofta
utgår från individens rättigheter var äldre
tiders lagstiftning oftare kopplad till en moral
som skulle upprätthållas.
SEX SKULLE SKE inom äktenskapet och i
barnalstrande syfte, allt annat räknades som
synd och kunde bestraffas hårt. Horsbrott,
alltså otrohet, ansågs vara ett allvarligt brott
som flera tusen människor, både kvinnor och
män, åtalades och dömdes för varje år.
– Man kan nog säga att varken män eller
kvinnor hade någon större sexuell frihet
under den här tiden, säger Lena Lennerhed.
Föreställningen om sexualitetens koppling
till reproduktion fanns kvar långt in på 1800talet. 1864 kom en ny strafflag som befäste att
”otukt mot naturen” skulle bestraffas.
– Det allvarligaste brottet ansåg man var att
begå otukt med en person av samma kön. På
andra plats kom tidelag och därefter om en
man och en kvinna hade sex med varandra,
men på ”fel” sätt, hade oralsex, analsex eller
annat som inte var reproduktivt.
OM LUST OCH BEGÄR för övrigt i den äkta
sängen säger lagtexterna inget. Men i sexualhandböcker från 1600-talet återfinns en syn
på sexualitet som en källa till njutning och
välmående för både kvinnor och män. Och
enligt till exempel idéhistorikern och forskaren Karin Johannisson, i boken ”Den mörka
kontinenten”, framställs kvinnors sexualitet i
vetenskaplig litteratur under 1700-talet ofta
som starkare och mer gränslös än mannens.
En svensk kvinnoläkare varnar till exempel
för att sexuell frustration hos kvinnor kan ge
upphov till sjukliga tillstånd som ”nervretlighet, brunst-yra (nymfomani) och hysteri”.
I samband med den nya borgarklassens
framväxt och den medicinska och naturvetenskapliga utvecklingen under andra hälften
av 1800-talet, inleds dock något som Karin
Johannisson beskriver som ett ”egendomligt
krig mot sexualiteten”.
– Det sker en avsexualisering av kvinnan.
Nu utmålas hon som inriktad på känslor och
moderskap. Sexualiteten har, liksom tidigare,
ett tydligt mål – att alstra barn. När det talas
om den borgerlige mannens sexualitet avkrävs
han återhållsamhet och avhållsamhet, man
ska inte tro att det var fritt fram för dem
heller, säger Lena Lennerhed.
LEVNADSIDEALEN FÖR borgarklassen utgick från disciplin och självkontroll. Kvinnors
begär och lust förlades av den medicinska,
vetenskapliga litteraturen istället till de undre
klassernas kvinnor och till prostituerade, till
vilka borgerskapets män vände sig med
skamset dolda lustar enligt den ”disciplinerade dubbelmoral”, som Karin Johannisson
beskriver. Sexualitet bortom reproduktion
förklarades i termer av måttlöshet, avvikelse
och sjukdom. Inom den darwinistiskt färgade
vetenskapen studerades de nya koloniernas
invånare.
– Man kan se en sexualisering av afrikanska
och asiatiska kvinnor. Det fanns en utvecklingstanke om att andra raser, som man tänkte
då, inte hade kommit lika långt i sin utveckling, de antogs vara mer primitiva och djuriska och därmed mer sexuella, säger Lena
Lennerhed.
Det finns förstås motbilder till ”kriget mot
sexualiteten” under 1800-talet. En annan idéhistoriker, Pia Laskar, återfinner i sin studie
av sexhandböcker från 1800–1920 beskrivningar av kvinnor som kapabla till såväl
sexuellt begär som orgasm.
Under 1900-talet återfår kvinnor gradvis sin
status som sexuella varelser även i den officiella diskussionen, menar Lena Lennerhed:
– På 1920- och 1930-talet börjar man plötsligt prata om kvinnors frigiditet, eller ”könskyla”, som ett problem, vilket säger någonting
om nya ideal. På samma sätt börjar man prata
om mäns impotens på ett nytt sätt än tidigare.
Kvinnor ska inte vara kalla och män inte oförmögna.
Den vida spridda och diskuterade Kinseyrapporten på 1950-talet och Master and
Johnson på 60- och 70-talet presenterade i
kurvor och stapeldiagram kvinnors förmåga
till sexuell njutning som minst lika stark som
männens, om inte än starkare.
– Bilden av kvinnors sexualitet har förändrats otroligt mycket under 1900-talet. Det har
inte varit samma fokus på män. Det kan man
fundera på, hur mäns sexualitet ofta betraktas
som självklar och oproblematisk, vilket den ju
självklart inte är. Ofta skildras mäns sexualitet
som problematisk bara när den förknippas
med våld och övergrepp, säger Lena Lennerhed.
PREVENTIVMEDLEN, och senare tillgången
till fri abort, har medverkat till en förändrad
syn på sexualiteten, menar Lena Lennerhed:
– Det är en gammal sanning att folk har haft
sex för njutnings skull, men det har inte varit
okej att säga det. Med preventivmedlens
ökade legitimitet under 1900-talet blir det
inte bara tillåtet, utan även något som uppmuntras. Man kan tala om en rationalisering
av sexualiteten ur den aspekten.
Och här händer något viktigt, menar hon,
för i och med detta frikopplas den sexuella
njutningen från reproduktionen, de behöver
inte hänga ihop.
– I dag är sexuell njutning för dess egen skull
accepterad, man kan uppfatta det nästan som
ett krav till och med, detta att vi ska njuta och
begära, och vi ska ha mycket och häftigt sex.
Det är en väldigt stor förändring. Samtidigt
finns det en hårfin gräns, vi ska liksom snitsla
oss fram mellan att inte ha för mycket och inte
för lite sex, framförallt unga kvinnor som
fortfarande riskerar att få en slampstämpel.
UNGDOMAR OCH UNGA vuxna är ofta målgrupper för budskap om sexualitet. En som
tittat närmare på budskapen de möts av är Eva
Bolander, universitetslektor vid Linköpings
universitet. Mellan 1998 och 2005 undersökte
hon hur föreställningar om sexualitet och
genus reproduceras i tv-sända sexualupplysningsprogram riktade till ungdomar.
– Det var väldigt tydligt att man i de här
programmen var ute efter att problematisera
synen på kvinnlig sexualitet som något som
måste höra ihop med kärlek, medan killarna
förväntas ligga runt, säger Eva Bolander.
Hon menar att tanken om en slags universell sexualitet var den underliggande normen
för budskapen som förmedlades.
– Den går ut på att alla vill ha sex, mycket
och hela tiden. Man har rätt att vara aktiv, ha
tillfälliga partner och vara intresserad av sex
utan att nödvändigtvis vara kär. Det som tidigare beskrivits som den manliga sexualiteten
har nu blivit norm även för tjejer.
I de tv-program hon studerade utgick man
utan vidare reflektion ifrån att det handlade
om killar och tjejer som hade sex med
varandra om inget annat sades. Grundsynen
som framfördes kan sammanfattas som
”killar är så här – och tjejer är likadana”. En
inte helt oproblematisk hållning, menar Eva
Bolander.
– Så länge man delar in människor i två
grupper, killar och tjejer, och underförstått
utgår från heteronormen blir det svårt att nå
en slags befriad sexualitet, eftersom heteronormen går ut på att det finns två klart urskiljbara kön som ska komplettera varandra. Då
följer det med olika uppförandekoder som
sätter olika gränser för hur sexualiteten kan ta
sig uttryck. Den heteronormativa utgångspunkten sätter därför käppar i hjulet för ambitionen att låta ”alla” ta för sig sexuellt.
Av det Eva Bolander sett i liknande program
idag, snart tio år senare, anar hon att det finns
lite mer av ett normkritiskt perspektiv idag.
Lite annat innehåll, delvis andra infallsvinklar.
– Bland annat verkar det som att heterosexualiteten inte tas lika för given på samma
sätt, den är mer synlig som läggning, inte bara
som en norm man självklart utgår från.
MARTINA JUNSTRÖM
2/13
INSIKT 9
SEX PÅ LIKA VILLKOR ?
”Få syn på dina värder
Lisbeth Zeiloth på Åva gymnasium har haft livskunskap i tio år och brinner för att ungdomar ska få bra sexoch samlevnadsundervisning. Som en av en handfull kvinnliga ellärare i Sverige vet hon vad det vill säga
att bryta mot normer för manligt och kvinnligt.
– Jag tror att arbetet med normkritik och hbt-frågor gynnar jämställdhet och alla kvinnors och mäns lika
rättighet att ta för sig och njuta.
FRAM TILL OCH MED 2012 var livskunskap
obligatoriskt på Åva gymnasium, en stor skola
med både studie- och yrkesförberedande
program. Det innebar att alla elever i årskurs
ett under åtta veckors tid hade en och en halv
timme i veckan till att arbeta med värdegrund
och livsfrågor, bland annat sexualitet.
Lisbeth Zeiloth, som är ellärare i grunden,
har undervisat i livskunskap på skolan och
gått många kurser för att förkovra sig och
utveckla sitt sex- och samlevnadsarbete med
ungdomarna. I samband med att livskunskapen lades ner fick hon ett antal timmar i sin
tjänst för att vidareutveckla skolans arbete
med ämnesövergripande sex- och samlevnadsundervisning.
Lisbeth Zeiloth tycker att mycket har hänt
när det gäller förutsättningarna för unga tjejer
och killar att få uttrycka sin sexualitet så som
de önskar.
– Det har blivit lättare att få uttrycka sin
sexualitet på andra sätt än typiskt heteronormativt, det är till exempel lättare att komma
ut som homosexuell än för bara tio år sedan.
Förr när jag tog upp hbt fick jag ofta reaktionen ”det handlar ju om en minoritet, varför
ska vi lägga tid på det!?”. Men det hör jag
aldrig idag och då har jag ändå halva skolans
klasser.
HON UPPLEVER OCKSÅ att det har blivit
mer självklart för unga tjejer att njutning även
är för dem. Det har blivit mer accepterat för
tjejer att ta sexuella initiativ. Samtidigt riskerar en tjej fortfarande att stämplas som hora
om hon har många sexpartner. Det är förstås
jämnåriga, och inte vuxna, som startar horryktena, men här spelar vuxnas föreställningar, och direkta eller indirekta budskap,
stor roll.
– En vanlig uppfattning hos oss vuxna är att
unga tjejer ska tänka på vad de signalerar,
genom sin klädsel eller sitt beteende. Det kan
bottna i en oro för våldtäkt eller att de ska söka
bekräftelse genom sin sexualitet och ställa
10 INSIKT
2/13
upp på sådant de egentligen inte vill.
Men, poängterar Lisbeth Zeiloth, om man
tittar lite närmare bakom oron och omsorgen
finns också föreställningar om att tjejer inte
”ska” vara för sexuella. Även vuxna kvinnor
som själva varit, och är, mycket sexuellt aktiva
kan känna skuld över sin frigjordhet och föra
över sina skuldkänslor på den yngre generationen.
– En gång när vi satt ett gäng och pratade
och några bekymrade sig över att ungdomar i
dag verkar ha sex till höger och vänster utbrast
en lärare i sällskapet som arbetar genusorienterat: ”Men det är väl inget nytt med knullkompisar!? Hade ni inte sex bara för njutnings
skull när ni var ungdomar?” Och det var vi
förstås många som hade.
VI LÄR INTE ALLTID andra som vi lever, för
att vända på det välkända uttrycket. Och värderingar kopplade till sexualitet och kön som
vi själva fått med oss under uppväxten sitter
djupt. Lisbeth Zeiloth har arbetat mycket med
sina attityder men kan ändå ha blandade
känslor när hon ser hur tjejer klär sig ibland
och till exempel har urringningar där halva
brösten syns.
– Som vuxen har man sina egna gamla
spöken att göra upp med. Jag har verkligen
jobbat med det själv, att inte moralisera utan
tänka att ”det är ju härligt att de bejakar sin
kropp och vågar visa upp den”.
Hon är noga med att poängtera att det inte
är någon ”allt är okej”-attityd hon förespråkar.
Självklart finns det både tjejer och killar som
är självdestruktiva i sin sexualitet på olika sätt
och kan behöva hjälp med detta. Men om
ungdomar generellt ska få chansen att
uttrycka och utforska sin sexualitet behöver
de få prata med vuxna som reflekterat över
sina egna värderingar och fått lite välbehövlig
distans till dem.
I EN NYLIGEN genomförd enkät i Åva gymnasiums skoltidning Cumulus framkom bland
annat att en tredjedel av ungdomarna någon
gång har ångrat sig när de har haft sex. En
ryggmärgsreaktion som vuxen kan förstås
vara att ungdomarna borde ha låtit bli/sluppit
att ha sex som de sedan ångrar. Men man kan
också vända på steken och fråga sig varför de
ångrar sig.
– Är det för att sexet inte kändes bra eller för
att det inte passade in i normen? Ångrar man
sig för att man vet att det inte skulle tas emot
väl om man berättade? Är det ens egna eller
andra värderingar som är måttstocken?
– I stället för att hela tiden skydda och varna
ungdomar, och då främst tjejer, för allt
”farligt” med sexualiteten ska vi jobba med
empowerment, att stärka deras självkänsla.
De ska få känna att de duger som de är, att de
är bra oavsett om de väljer att säga ja eller nej,
att det är okej att sex ibland inte blir så lyckat.
HUR SKA MAN DÅ bära sig åt som vuxen om
man vill bli medveten om vilka budskap man
förmedlar till ungdomar, för att dessa inte ska
bli ett hinder i kommunikationen och i värsta
fall väcka skuld?
– Ingen tycker att det är lätt från början
eftersom det kommer så nära. Men man måste
utsätta sig för situationer där man synliggör
sina egna värderingar och känslor kopplade
till sex och kön. Gå kurser, göra övningar, diskutera med andra. Jag har haft otroligt stor
nytta av kollegor och nätverk på andra skolor.
När man sedan möter ungdomar, i klassrummet eller var man nu jobbar, handlar det
enligt Lisbeth Zeiloth om att vara nyfiken,
utforskande, lyhörd – och inte så rädd för att
göra fel.
– Det viktigaste är att göra saker pratbara.
Därför är det bättre att säga ”fel” än att inte alls
våga ta upp något. När jag säger något tokigt
kommenterar jag det bara direkt, till exempel
”oj, hörde ni vad heteronormativ jag blev
där!”. Om man vågar släppa lite på kravet att
allt ska bli perfekt så startar en process i
rummet där ungdomarna också vågar delta.
ingar”
”Värderingar kopplade till
sexualitet och kön som vi själva
fått med oss under uppväxten
sitter djupt.”
JUST ATT ALLA elever deltar i kommunikationen, och inte bara ett fåtal oblyga som
brukar ta plats, är centralt för Lisbeth Zeiloth,
men också det svåra. En metod som hon har
haft stor nytta av i det sammanhanget är
användandet av ett responssystem som kombinerar frågor med powerpointbilder och
fakta. Genom mentometrar kan alla svara
anonymt på frågor som kan uppfattas som
känsliga. Ett alternativ om man saknar tekniken är förstås att alla får lämna in sitt svar på
en anonym post it-lapp.
– ”Det är så härligt att få höra vad andra
tycker”, är en vanlig reaktion. Det hjälper till
att avliva myter och bejakar både likheter och
olikheter. Jag försöker alltid ställa lite bredare
frågor med många svarsalternativ. Om någon
undrar om killar verkligen gillar silikonbröst
kan frågan bli ”vad attraheras du av?”. Om
någon har funderingar kring penisstorlek
frågar jag kanske ”vad är viktigt när man har
sex?”.
När allas röster får plats, och ungdomarna
märker att det finns en mångfald av olika preferenser och synsätt, lyfter det samtalet till en
ny nivå, menar Lisbeth Zeiloth.
En självklar teoretisk utgångspunkt för
Lisbeth Zeiloths sex- och samlevnadslektioner är normkritiken, som hon tycker är ett bra
värdegrundsverktyg i och med att den är
inkluderande. Hon minns aha-upplevelsen
när hon första gången gick en kurs i normkritik och förstod skillnaden mellan att ”tolerera
DOM” och att ”respektera DIG”.
– Jag är själv normbrytare som en av ytterst
få kvinnliga ellärare i Sverige. Jag har fått
känna på känslan att bryta mot normen och
det tror jag är väldigt bra.
Nyfiken på normkritik?
SE MER PÅ SIDAN 17 I KURSINLAGAN.
Lisbeth Zeiloth
ULRICA ZWENGER
HANNA ÅDIN
SEX PÅ LIKA VILLKOR ?
Från alltför kyskt till...
Det handlar om vampyrer,
medeltida fantasyfigurer och en
samtida student. Twilight,
True Blood, Game of Thrones och
Femtio nyanser av honom är
megasuccéer, älskade av miljoner.
Insikt har tittat närmare på sexet i
populärkulturens kioskvältare.
DE HAR BÖRJAT LEVA sitt eget liv, huvudkaraktärerna i den enormt populära Twilightserien. På nätet skriver fansen nya versioner
och uppföljningar till berättelsen om vampyren Edward och människan Bella. Historierna
finns i hundratusental och kallas fanfiction. I
dessa byts heterosexuell kärlek mot homosexuell, hjältarna väntar inte med sex till efter
äktenskapet. Kyskheten som präglar ursprungshistorien i Twilight utmanas.
– De unga fansen upplever det som onaturligt att vänta på sex så länge. De köper det inte.
Många lägger också in flera steg på vägen mot
12 INSIKT
2/13
sexet då kyssarna blir hetare och Edward och
Bella är nakna tillsammans, säger Maria
Lindgren Leavenworth.
Hon är litteraturvetare vid Umeå universitet och studerar fanfiction med vampyrtema.
Tillsammans med kollegan Malin Isaksson
skriver hon en bok om fanfiction som
kommer till hösten.
Maria Lindgren Leavenworth berättar om
läsare och tittare som har reagerat mot såväl
det monogama som det heteronormativa i
Twilight-serien. I deras egna berättelser har
till exempel vampyren Edward en relation
med varulven Jacob och Bella har sex med
Edwards syster Alice.
Orginalet har kritiserats för att vara konservativt och kopplats ihop med den amerikanska kristna högerns familjevärderingar.
Flicka möter pojke. De väntar med sex tills de
har gift sig. Och Bella väljer en livsfarlig graviditet framför abort.
– Visst ska man prata om den konservativa
bilden av sex och genus i Twilight. Den är helt
klart svårhanterlig. Samtidigt tycker jag att
den upprörda mediala diskussionen kring det
budskap unga flickor får är nedvärderande.
Det är just unga flickor som utgör den
största delen av Twilights fanskara. Maria
Lindgren Leavenworth är övertygad om deras
förmåga till ett kritisk förhållningssätt och
menar att spännvidden inom fanfiction är ett
bevis på det.
TWILIGHT ÄR ursprungligen en serie böcker
av den amerikanska författaren Stephenie
Meyer som har sålt i över 85 miljoner exemplar. De fem Hollywoodfilmerna har med råge
följt upp succén, bara i Sverige har över en
miljon sett dem på bio.
I centrum för berättelsen står vampyren
Edward och människan Bella.
– Det finns stora problem med deras ojämna
styrkeförhållande. Det naturaliseras och
smyger sig in eftersom det inte handlar om
två jämbördiga människor, säger Maria
Lindgren Leavenworth.
Bella och Edward blir kära och inleder en
relation delvis karaktäriserad av att de inte har
sex trots längtan och lust. Väntan handlar om
Edwards rädsla att förlora kontrollen över sin
övernaturliga styrka och skada – till och med
kanske döda – Bella om de har sex.
– Men man ska komma ihåg att det faktiskt
är Bella som vill ha sex. Det är hon som är dri-
växer en annan bild fram. Bakom sexet finns
en längtan efter intimitet och närhet, efter en
själarnas gemenskap. När en vampyr väl älskar
stannar den för evigt – bokstavligen.
True Blood utmanar normerna till en viss
gräns. Vampyrgenren hör hemma i en romantisk tradition, berättar Anna Höglund. I
centrum för berättelsen står en klassisk hjältinna vid namn Sookie; ung, naiv och på jakt
efter den stora kärleken. Precis som Bella är
hon en människa som faller för en vampyr,
även om hon faktiskt byter kärleksföremål
under seriens gång.
– Vampyren har ersatt piloten eller läkaren.
Vi måste höja ribban för att kunna åtrå och få
en kick av det. Idag ska det vara en vampyr
för att fungera som eskapism, säger Anna
Höglund.
ROMANEN ”Femtio nyanser av honom”, som
toppade försäljningslistor runtom i världen
förra året, befolkas av människor. Men det
finns en koppling till vampyrer. Författaren
E L James skrev först fanfiction utifrån
Twilight, innan de referenserna togs bort och
Bella och Edward blev Anastasia Steele och
Christian Gray. Och boken är allt annat än
kysk. Den klassas som erotisk litteratur och
har delvis hyllats som sexuellt frigörande för
de många kvinnliga läsarna. Samtidigt har den
t
vande, säger Anna Höglund, litteraturvetare
vid Linnéuniversitetet i Växjö som har forskat
om vampyrberättelser.
Just Bellas uppenbara sexlust är ett återkommande argument för att Twilight inte enbart
ger en stelbent och normativ bild av passiv
kvnnlighet och aktiv manlighet. Men Bella får
ge sig till tåls. Sex blir det först efter bröllopet,
då hon väljer att bli vampyr, och hon blir
genast gravid.
– På ytan ser det bara konservativt ut men
om man rotar runt lite finns det ändå sprickor
i den fasaden, en viss dissonans. Bella flirtar ju
till exempel också med varvulvspojken Jacob.
Jag tror att läsarna är duktiga på att plocka upp
sådant, säger Anna Höglund.
Hon berättat om möten med läsare, i första
hand unga tjejer, som tycker att det är skönt
att det inte är så mycket sex i Twilight.
– Jag har funderat på om det hänger ihop
med att de lever i en så sexualiserad miljö.
Redan i unga åldrar är jargongen kring sex
ganska hård. Samtidigt är inte Twilight en
avsexualiserad serie, allt längtande och trängtande bygger upp en sexuell stämning.
...i saftigaste laget
VAMPYRBERÄTTELSER är ett populärkulturellt fenomen. Tv-serien True Blood med
Alexander Skarsgård i en av huvudrollerna
är ett annat exempel. Även den bygger på en
serie böcker, ”Southern Vampire Mysteries”
av Charlaine Harris. De första fyra säsongerna har visats på SVT och i USA har sjätte
säsongen premiär nu i sommar. True Blood är,
åtminstone på ytan, Twilights motsats. Den
har beskrivits som en råsexuell och progressiv
serie. Redan i inledningen, under vinjetten,
visas ett plakat där det står ”God hate fangs”.
Fangs står för vampyrer och referensen till
homohat är tydlig (fags är ett skällsord för
homosexuella män).
– Homosexualiteten ligger som en underton
i serien. Vampyrerna har ju kommit ut ur sina
kistor och lever i ett utanförskap. Många vampyrer i True Blood gör ingen skillnad på män
och kvinnor, konstaterar Anna Höglund.
Sexet är explicit, det tar plats och tänjer gränserna. I True Blood skildras sexorgier och en
slags okontrollerad lust. De nakna kropparna
står på rad och det är både män och kvinnor
som kläs av. Vampyrer av bägge könen beskrivs
som fantastiska älskare, men de manliga vampyrerna intar en särställning. Effekten på en av
de mänskliga huvudpersonerna blir en ständig
jakt på potens för att kunna konkurrera med
vampyrerna. Manligheten tycks sitta i förmågan att vara en god älskare.
– Men i takt med att karaktärerna utvecklas
Ovan t v: Bella och Edward i en Twilight-scen.
T h: Ur tv-serien True Blood. En av huvudrollsinnehavarna, Alexander Skarsgård, tar sig en rejäl
tugga.
2/13
INSIKT 13
SEX PÅ LIKA VILLKOR ?
Det kryllar av sexscener och frossas i nakna
kvinnobröst i Game of Thrones, en av världens
mest nedladdade tv-serier.
Johanna Koljonen och Kodjo Akolor analyserade de första tio avsnitten i SVT:s Tvcirkeln.
En förklaring är att nakenhet och sex är ett
försäljningsargument för den amerikanska
betalkanalen HBO som producerat Game of
Thrones (och True Blood). Roger Wilson tror
också att det finns en fördomsfull bild av att
fantasypubliken domineras av unga män som
tilltalas av de mjukpornografiska skildringarna av sex.
– I en sketch i humorprogrammet Saturday
Night Live lanserade man teorin att nakenscenerna berodde på att producenterna tagit in en
tonårskille som kreativ konsult. Det är han
som ser till att det finns nakna tuttar i varje
avsnitt. Men just Game of Thrones har gjort
fantasy mer mainstream och den har en
mycket bredare publik än så.
t
mött stenhård kritik för att förhärliga en förtryckande relation. Men allra mest har det
kanske talats om sexet som sker i form av
BDSM, det vill säga en sexuell preferens där
den ena parten är dominant och den andra
undergiven.
– Jag har inte några problem med romanens
skildringar av BDSM-sex och det här skulle
kunna vara en frigörande roman om Anastasia själv tog initiativ till att utforska en sexuell
livsstil. Istället får vi det gamla vanliga med en
kvinnans nej som egentligen betyder ja, säger
Marta Ronne som är universitetslektor vid
Högskolan Dalarna, litteraturkritiker och
genusvetare.
Kort sammanfattning: Studenten Anastasia
Steele blir förälskad i stenrika företagsledaren
Christian Gray. Han är inledningsvis oförmögen till kärlek men vill däremot ha en BDSMrelation med Anastasia. Hon tvekar.
– Hon utmålas som oerhört oskuldsfull och
naiv medan han är erfaren och ska introducera
henne i sexualiteten. Det är stereotypt och
felaktigt och det finns alldeles för mycket
underliggande rädsla.
Marta Ronne tar upp den kontroll som
Christian har över Anastasia och parallellen
till verklighetens våld i nära relationer. Han
kan gå in i hennes dator och han bevakar
henne genom GPS-funktionen i den mobil
han gett henne.
– Mansidealet i form av Christian Gray är en
vuxen man som beter sig som en femtonåring.
Från vänster: Maria Lindgren Leavenworth,
Anna Höglund, Roger Wilson och Marta Ronne.
14 INSIKT
2/13
Han är emotionellt underutvecklad och drivs
av att tillfredsställa sina behov.
Ändå säljer boken som smör i solsken.
”Femtio nyanser av honom” har tillsammans
med de två uppföljarna sålt i över 40 miljoner
exemplar. I Sverige var den förra årets mest
sålda bok. Går det att läsa den på ett annat
sätt? Som en frigörande roman om sex?
– Kanske går det att hitta något positivt i
boken, en tanke om att all slags sex är okej och
tillåtet förutsatt att det sker mellan vuxna
individer och att samtliga inblandade är med
på det. Men romanen knyter i grunden an till
mycket gamla sagomotiv, som Rödluvan och
vargen, och dess budskap om kön och sex
måste problematiseras.
GAME OF THRONES toppade en annan lista
förra året, den som världens mest nedladdade
teveserie. Det är medeltida mörker i fantasyformat där olika familjer slåss om kungatronen i det fiktiva landet Westeros. Maktintrigerna paras med en hel del sex. Bara i första
avsnittet hinns det med prostitution, våldtäkt
och incest.
– Det fullkomligt kryllar av omotiverade
sexscener och frosseriet i nakna kvinnor är
ytterst konventionellt. säger kulturjournalisten Roger Wilson som tillsammans med
HAN NÄMNER scenerna från den bordell
som en av huvudpersonerna driver som mest
problematiska. I ett avsnitt vägrar några av de
prostituerade ta betalt för att de tycker att
sexet var så bra.
– Många har upprörts över kvinnobilden,
både det visuella med att kvinnornas nakna
kroppar hela tiden exponeras, men också över
deras roll i de olika relationerna, som prostituerade och våldtäktsoffer. Försvaret brukar
vara att serien utspelas i någon slags patriarkal
medeltid. Men samtidigt är det ju också en
fantasyserie och om man kan skriva in eldsprutande drakar i manuset kan man också
skriva in en mer överraskande könsmaktsordning, säger Roger Wilson.
Det förekommer alternativa bilder i Game
of Thrones i form av normbrytare som bögparet, den kvinnliga ”butchiga” riddaren och
drottningen som tar sig olika älskare.
– På det stora hela är det ändå en konventionell och gammalmodig serie när det gäller
sexualitet. Men om man vill vara snäll
används sexet som avstamp för en berättelse,
till 90 procent är det en del av maktspelet.
Och när vi räknade tuttar i Tv-cirkeln så var
det trots allt värst i det allra första avsnittet.
ANNA DAHLQVIST
l Du kan anmäla dig till
höstens kurser och seminarier på www.lafa.nu och
där kan du också ladda
ner kurskatalogen.
l Lafas kurser erbjuds i
första hand till sökanden
från Stockholms län och
Region Gotland.
I mån av plats välkomnar
vi även andra deltagare.
l Höstens metod- och
fördjupningskurser kostar
250 kronor för halvdag och
500 kronor för heldag.
Grundkurser och
seminarier är gratis.
Kursdeltagare som inte
meddelat återbud kommer
att debiteras 500 kronor.
Kursavgifter för övriga
landet, se www.lafa.nu.
l Adressuppgifter och
telefonnummer till Lafa
hittar du på www.lafa.nu.
Mycket mer
om sex och
samlevnad
finns på Lafas
sajter:
www.lafa.nu
www.frågachans.nu
www.säkraresex.se
Frågor om kurser och
seminarier besvaras av
Thérèse Juvall, 08-737 35 49,
[email protected]
På kurs med
hösten 2013
Hej!
Välkomna till en höst full av kurser och seminarier! Vi har som vanligt en
härlig blandning av ”gamla och nya godingar” i höstens kursutbud, och vi
kommer att ha två spännande och inspirerande seminarier på temat
”Sexualitet i olika kulturer” , i samarbete med Etnografiska museet
respektive ”Aids i världen”, i samarbete med World Aids Day.
Vi fortsätter med våra två efterfrågade introduktionskurser som i första
hand vänder sig till dig som inte tidigare har arbetat så mycket med sex
och samlevnad. Vi rekommenderar att du anmäler dig till båda
introduktionskurserna eftersom de har lite olika inriktning.
Jag vill också uppmärksamma er på vår heldagskurs ”Hbtq-kunskap;
synliggörande, kompetens och bemötande”. Kursen vänder sig till
dig som arbetar med barn och ungdomar i åldern 10–19 år och vi gör kursen
i samarbete med RFSL Ungdom. Passa på att anmäla er, kursen blir
fort fulltecknad!
Om du är nyfiken på vilka kurser Lafa kommer att erbjuda under våren 2014,
så ta för vana att då och då gå in på www.lafa.nu/kurser. Där kommer
vi succesivt under hösten att lägga ut vårens kurser så att ni i god tid kan
planera för er ”kursvår”!
Mer utförlig information om alla kurser och seminarier ligger på Lafas
hemsida, www.lafa.nu/kurser, där du också kan anmäla dig.
Besök gärna vårt fina bibliotek Lusthuset!
Där kan du läsa och förkovra dig, boka
träff med dina kollegor, dricka en
kopp kaffe och förbereda dina sexoch samlevnadslektioner.
Lusthuset är öppet varje måndag
och fredag kl 13–16!
Om du vill ha kontinuerlig information från
Lafa kan du prenumerera på vårt
nyhetsbrev. Beställ på www.lafa.nu.
Med vänlig hälsning,
Thérèse Juvall
Skol- och utbildningsansvarig
Kurser hösten 2013
INTRODUKTIONSKURS
En eftermiddag om sexualitet
Torsdag 3 oktober kl 13–16.30
I de nya läroplanerna Lgr 11 och Lgy 11 ges utrymme för
skolan att på ett helt nytt sätt arbeta med frågor som rör
sexualitet och samlevnad. Fler ämnen än tidigare är berörda,
exempelvis bild, idrott och hälsa och religion.
Den här kursen vänder sig i första hand till dig som inte tidigare har arbetat så mycket med sex och samlevnad i skolan
och som vill få en första introduktion i ämnet.
INNEHÅLL
n Min roll i sex- och samlevnadsundervisningen.
n Vad ska undervisningen innehålla?
n Hur kan ett undervisningsupplägg se ut?
n Tid för möten och reflektion.
KURSLEDARE
Thérèse Juvall, socionom, Lafa.
Erik Centerwall, sexualupplysare och författare.
R?
INTRODUKTIONSKURS
En eftermiddag om metoder
Torsdag 17 oktober kl 13–16.30
I de nya läroplanerna Lgr 11 och Lgy 11 ges utrymme för
skolan att på ett helt nytt sätt arbeta med frågor som rör
sexualitet och samlevnad. Fler ämnen än tidigare är berörda,
exempelvis bild, idrott och hälsa och religion.
Den här kursen vänder sig i första hand till dig som inte tidigare har arbetat så mycket med sex och samlevnad i skolan
och som vill få en första introduktion kring metoder.
INNEHÅLL
n Genomgång av praktiska och pedagogiska metoder.
n Pröva på och träna hur du kan använda dem i sex- och
samlevnadsarbetet.
KURSLEDARE
Thérèse Juvall, socionom, Lafa.
Erik Centerwall, sexualupplysare och författare.
GRUNDKURS
Fakta och perspektiv på ungdom,
sexualitet och hiv/aids
Onsdag–torsdag 25–26 september kl 8.30–16.30
Våren 2014 ges kursen 12–13 mars
Två grundläggande dagar i Lafas utbildningsverksamhet och
en önskvärd bas för vårt övriga kursutbud. Kursen riktar sig
till dig som arbetar med och/eller är intresserad av sex- och
samlevnadsfrågor. Kursen är två heldagar i föreläsningsform.
INNEHÅLL
n Att arbeta förebyggande med hälsofrågor; tonårssexualitet;
aspekter på unga mäns sexualitet; sexuellt överförda
infektioner; ung och hbt; normkritisk pedagogik; att prata
sex med ungdomar med utländsk bakgrund; oönskade
graviditeter; internet, ungdomar och sexualitet; hiv/aids.
FÖRELÄSARE
Se www.lafa.nu/kurser
GRUNDKURS
Fråga chans – sex och
samlevnad för 10-13-åringar
Onsdag–torsdag 23–24 oktober kl 9–16
Våren 2014 ges kursen 9–10 april
Tvådagars grundkurs med teoretiska föreläsningar, praktiska
och pedagogiska metoder och fördjupad kunskap i sex- och
samlevnadsarbetet. För lärare, elevhälsopersonal och fritidspersonal som arbetar med 10–13-åringar.
INNEHÅLL
n Hur kan man arbeta med sex och samlevnad
bland 10-13-åringar?
n Vad är det som skiljer ”mellanstadiebarn” från
tonåringar?
n Hur ser sexualiteten ut och vilka uttryck tar den sig
i den här åldersgruppen?
n Vilka frågor har barnen?
n Hur påverkar den fysiska utvecklingen och
kroppsuppfattningen självkänslan?
n Hur kan vi planera och organisera undervisningen?
KURSLEDARE
Thérèse Juvall, socionom, Lafa.
Erik Centerwall, sexualupplysare och författare.
METODKURS
”Den bästa kondomen är den
som kommer på”
Onsdag 13 november kl 13–16.30
För dig som arbetar med ungdomar och vill diskutera
”säkrare sex”-frågor. En inspirerande eftermiddag där kondomen står i fokus. Eftermiddagen innehåller arbete i helgrupp
och smågrupper, diskussioner och praktiska övningar.
KURSLEDARE
Olle Waller, sexualupplysare, Lafa.
Daniel Foxhage, socionom, sexualupplysare.
FÖRDJUPNINGSKURS
Att prata porr med ungdomar
Måndag 9 september kl 13–16.30
Pornografi är ett hett ämne som vanligen leder till att vi
snabbt halkar ner i gamla hjulspår och intar ståndpunkter
för eller emot. Men visst går det att prata pornografi med
unga människor på ett inkännande och icke fördömande
sätt, oavsett vilka åsikter man har i frågan. Under kursen
kommer det bland annat att presenteras en modell för hur
dessa samtal kan föras.
KURSLEDARE
Olle Waller, sexualupplysare, Lafa.
FÖR SAMTLIGA KURSER GÄLLER
Plats: se kallelse
Kostnad: se föregående sida
Anmälan: www.lafa.nu/kurser
Vill du veta mer? Thérèse Juvall,
08-737 35 49, [email protected]
FÖRDJUPNINGSKURS
Att belysa och ifrågasätta normer
Onsdag 20 november kl 13–16.30
För dig som arbetar med ungdomar i åldern 10–19 år.
Att arbeta normkritiskt handlar om att vända på perspektiven
och istället belysa och ifrågasätta de normer som gör att
vissa människor anses ”normala” och andra ”avvikande”.
Det viktigaste i normkritisk pedagogik är att börja arbeta
normbrytande och arbeta för att skapa en mer
inkluderande miljö. Kursen vänder sig även till dig
som arbetar med 10–13-åringar.
INNEHÅLL
n En teoretisk introduktion till normkritisk pedagogik.
n Hur kan du arbeta pedagogiskt med normkritik i
undervisningen?
n Öva och pröva på metoder i sex- och samlevnadsarbetet.
n Diskussion och reflektion.
KURSLEDARE
Renita Sörensdotter,
fil dr, genusvetenskap, Stockholms universitet.
FÖRDJUPNINGSKURS
Hbtq-kunskap; synliggörande,
kompetens och bemötande
Måndag 11 november kl 8.45–16.30
För dig som arbetar med barn och ungdomar i åldern
10–19 år och som vill lära dig mer om hbtq-frågor. En viktig
och inspirerande dag där bemötande och förhållningssätt är i
fokus. Dagen innehåller arbete i helgrupp och smågrupper,
diskussioner och praktiska övningar. Kursen vänder sig även
till dig som arbetar med 10–13-åringar.
INNEHÅLL
n Hbtq-begrepp och heteronormen.
n Unga transpersoners livsvillkor.
n Bemötande och förhållningssätt, individuellt
och i grupp.
n Normkritik och säkrare sex.
KURSLEDARE
Mina Gäredal, RFSL Ungdom.
Edward Summanen, socionom, Lafa.
FÖRDJUPNINGSKURS
Kropp och sexualitet – en kurs i sex
och samlevnad för dig som möter
personer med utländsk bakgrund
Tisdag–onsdag 26–27 november kl 9–16
Kursen riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad
av sex- och samlevnadsfrågor och möter personer med utländsk bakgrund. Kursen behandlar bland annat frågor kring
språkförståelse, ordens laddning och värderingar samt frågor
om likheter och olikheter när det gäller syn på sexualitet och
genus i Sverige jämfört med andra länder.
KURSLEDARE
Olle Waller, sexualupplysare, Lafa.
Daniel Foxhage, socionom, sexualupplysare.
GRUND- OCH FÖRDJUPNINGSKURS
Smittspårning för primärvårdspersonal
I Smittskyddslagen är det lagstadgat att det krävs särskild
kompetens för att få utföra smittspårning vid positiv STI.
Sesamenheterna vid Karolinska universitetssjukhuset
(Sesam City och Huddinge), Danderyds sjukhus och
Södersjukhuset erbjuder grund- och fördjupningskurser
i smittspårning vid STI.
Under hösten erbjuds följande utbildningstillfällen:
GRUNDKURS
Torsdag 17 oktober, kl 8.30–16
FÖRDJUPNINGSKURS
Fredag 22 november, kl 8.30–16
ANMÄLAN SAMT MER INFORMATION
OM INNEHÅLL, PLATS OCH HÖSTENS ÖVRIGA KURSER:
www.sexosam.info, under fliken
Vårdgivare, Kurser och utbildningar.
Höstens seminarier
Lafa bjuder regelbundet in till seminarier kring
intressanta och aktuella ämnen. Dessa är öppna
för alla som är intresserade av sex- och samlevnadsfrågor och förebyggande arbete.
Onsdag 9 oktober kl 14.30-16.00
”Sexualitet i olika kulturer”
Välkommen till en spännande och lustfylld eftermiddag
på Etnografiska museet.
Vår guide, museipedagog Karin Wästfelt, gör tillsammans med oss en vandring i sexualitetens tecken och
visar oss hur sexualiteten kan se ut i olika kulturer.
Vi kommer bland annat att få veta mer om nordamerikanska indianer och aboriginer i Australien. Visningen
avslutas med något gott att äta och dricka i Matmekka
(museets mysiga café och restaurang).
Efter visningen finns det möjlighet att stanna kvar och
se övriga utställningar, då museet har kvällsöppet.
GUIDE
Museipedagog Karin Wästfelt
Söndag 1 december
Internationella aidsdagen
”World Aids Day”
Heldagsprogram i kulturhuset 1 december.
Observera veckodag!
Mer information om innehåll kommer senare under
hösten: www.lafa.nu
Anmälan till seminarierna: Se www.lafa.nu
Plats: Meddelas i bekräftelsen.
Kostnad: Seminarierna är kostnadsfria.
Vill du veta mer?
Thérèse Juvall, tel 08-737 35 49,
[email protected]
Kalendarium
Augusti
30 augusti
Sista anmälningsdag: Att prata porr med ungdomar
9 september
Att prata porr med ungdomar
20 september
Sista anmälningsdag: En eftermiddag om sexualitet
September
13 september
25–26 september
Oktober
HÖSTEN 2013
= för dig som arbetar med 10–13-åringar
Sista anmälningsdag: Fakta och perspektiv på ungdom, sexualitet och hiv/aids
Fakta och perspektiv på ungdom, sexualitet och hiv/aids
3 oktober
En eftermiddag om sexualitet
4 oktober
Sista anmälningsdag: Fråga chans – sex och samlevnad för 10–13-åringar
4 oktober
9 oktober
17 oktober
17 oktober
21 oktober
23–24 oktober
25 oktober
30 oktober
31 oktober
November
Sista anmälningsdag: En eftermiddag om metoder
SEMINARIUM ”Sexualitet i olika kulturer” på Etnografiska museet
En eftermiddag om metoder
Smittspårning för primärvårdspersonal GRUNDKURS
Sista anmälningsdag: Hbtq-kunskap; synliggörande, kompetens och bemötande
Fråga chans – sex och samlevnad för 10–13-åringar
Sista anmälningsdag: ”Den bästa kondomen är den som kommer på”
Sista anmälningsdag: Att belysa och ifrågasätta normer
Sista anmälningsdag: Kropp och sexualitet – en kurs i sex och samlevnad för
dig som möter personer med utländsk bakgrund
11 november
Hbtq-kunskap; synliggörande, kompetens och bemötande
20 november
Att belysa och ifrågasätta normer
13 november
22 november
”Den bästa kondomen är den som kommer på”
Smittspårning för primärvårdspersonal FÖRDJUPNINGSKURS
26–27 november
Kropp och sexualitet – en kurs i sex och samlevnad för dig som
möter personer med utländsk bakgrund
1 december
SEMINARIUM i samarbete med World Aids Day
December
Samlagssmärta –
ett dolt litet helvete
Många framför allt unga kvinnor lider av smärta vid samlag, visar olika studier. Och problemet
ökar. Så känner till exempel hela 47 procent av tjejer i gymnasiets årskurs tre smärta eller obehag
ibland eller varje gång de har penetrerande sex. För dem och deras partner finns nu handboken
”När sex gör ont”.
DEN TEAMBEHANDLING som Inga-Lill
Olsson och Birgitta Örjes Svensson har
utvecklat kallas ”Huddingemodellen”. Det
började med att de inspirerades av en kurs där
RFSU-kliniken berättade om sin egen teambehandling för samlagssmärtor. Utifrån den
EN VIKTIG DEL av behandlingen är ”överlämnandet”. Det innebär att när barnmorskan
och patienten träffats de går tillsammans över
till kuratorn och berättar vad som hänt hos
barnmorskan.
Hela modellen genomsyras av ett helhets-
perspektiv där kvinnans hela livssituation ses
över, och man ser till både kropp och själ.
Behandlingen bygger på ett ”hållande”, vilket
innebär att den ska kännas trygg och förutsägbar. Samma personer ska genomföra behandlingen, som är ganska tidskrävande, nio–tolv
månader. Förutom enskilda samtal och parsamtal använder behandlarna sig mycket av
mindfulnessövningar, för att hjälpa patienten
till större närvaro i sig själv och sin kropp.
IDAG HAR MÅNGA andra ungdomsmottagningar också börjat arbeta enligt Huddingemodellen, och den har kunnat visa goda resultat. I en utvärdering som gjordes åren
2009–2010 där 17 ungdomsmottagningar och
94 kvinnor deltog, minskade smärtorna vid
samlag radikalt efter behandling. Även kvinnornas upplevelse av stress minskade mycket.
I princip alla, 98 procent, var nöjda med
behandlingen.
t
utvecklade de sin modell, som i stora drag
liknar RFSU:s. Även Danderyds sjukhus
arbetar med samma inriktning.
Huddingemodellen behandlar olika typer
av ytlig samlagssmärta, som vestibulit och
vaginism. För att ställa diagnos måste förstås
inledningsvis en ordentlig anamnes göras, för
att utesluta andra möjliga diagnoser och hitta
rätt behandling.
Modellen går sedan i korthet ut på att patienten under en längre tid kommer regelbundet och varje gång träffar både barnmorska
och kurator, som samarbetar nära kring patienten och även hennes eventuella partner. I
teamet finns också en gynekolog.
GUDRUN RENBERG
GUDRUN RENBERG
NÄR SEX GÖR ONT är en handbok i behändigt format, så liten att den går ned i en normalstor handväska. Layouten har lånat stil
från serieteckningar, och innehållet är en
blandning av faktatexter, tjejers och killars
egna berättelser, statistik och illustrationer.
Här finns tips på fysiska och mentala
övningar, bilder och fakta om kvinnors kön
och tips på hur man kan självbehandla sig.
Bakom boken står Inga-Lill Olsson, barnmorska, och Birgitta Örjes Svensson,
kurator, vid Huddinge ungdomsmottagning.
Där har en framgångsrik modell för behandling av samlagssmärtor vuxit fram.
Inga-Lill Olsson och Birgitta Örjes Svensson har tidigare skrivit en handbok om
modellen för yrkesverksamma, ”Smärta vid
samlag – en teambehandling” (2007), men nu
finns alltså en bok riktad till dem som själva
lider av det.
– Under de tio år vi behandlat tjejer med
samlagssmärtor har det många gånger framkommit önskemål om ett samlat informationsmaterial, berättar författarna.
De har sett en tydlig ökning av samlagssmärtor sedan början av 2000-talet i sitt
arbete. Det är svårt att veta vad det beror på,
men de har vissa tankar om det.
– Vi har märkt att det finns kunskapsbrister
om sexfysiologi, vad som händer när det
tänder, till exempel. Många tror att det är
normalt att det gör ont lite då och då, säger
Inga-Lill Olsson.
– Det verkar också som att sex har blivit mer
prestationsinriktat, något många känner krav
inför, säger Birgitta Örjes Svensson.
Författarna till ”När sex gör ont”:
Inga-Lill Olsson och Birgitta Örjes Svensson.
2/13
INSIKT 19
”Som att jag
brann upp
inifrån”
I åratal gick Louise och hade ont, ont, ont vid
samlag, och det blev bara värre. Ett antal
läkarbesök och många felbehandlingar senare
fick hon till sist rätt diagnos och en behandling
som hjälpte. Idag är inte bara hennes sexliv totalt
förändrat utan hela hon har en ny livsenergi
och glädje.
är det var som värst kunde hon inte
ens ta emot en ömsint puss på
halsen av sin pojkvän. Det hade gått
så långt att minsta beröring fick
henne att spritta till och vilja utdela en rak
höger. Samlagen ska vi bara inte tala om.
Louise stängde av helt medan de pågick, såg
sig själv utifrån.
– Tjejen som låg där var inte jag. Jag tänkte
på blommorna på balkongen eller vilken list
jag skulle tvätta – allt utom min pojkvän och
sex. Min kropp var som en spänd sten. Jag såg
mig själv utifrån.
Louise är idag 26 år men historien börjar
redan när hon är i 15-årsåldern och just har
debuterat sexuellt. Hon får sprickor i underlivet och söker hjälp. En sköterska lägger då på
ättika för att konstatera kondylom, men det
gör så fruktansvärt ont i sprickorna att Louise
blir rädd för att gå till läkare igen. Hon söker
ändå hjälp flera gånger under ett några år, går
till olika ungdomsmottagningar, träffar gynekolog, får tabletter och svampbehandling. Och
mer ättika. Men besvären försvinner inte. Det
blir en ond cirkel – allt förknippas med smärta.
N
MRS MURPHY
SÅ TRÄFFAR HON sin nuvarande pojkvän,
Pontus. Hon har då hunnit bli arton. Trots att
hon fortfarande har ont vid samlag har de rätt
mycket sex, nykära som de är. Hon säger inte
så mycket om att det gör ont, trots att Pontus
är ömsint och kärleksfull. Hon är rädd att han
ska lämna henne om de inte har sex. Även om
han inte ger henne något egentligt skäl att
känna så, aldrig kräver sex eller tjatar, så finns
oron där. Hon har heller aldrig upplevt riktigt
njutningsfyllt sex så hon vet inte hur det kan
vara. Hon har också tankar om hur tjejer ska
förhålla sig till killar och sex.
– Jag är lite uppvuxen med att tänka att män
20 INSIKT
Illustrationerna på detta uppslag kommer från
handboken ”När sex gör ont”.
2/13
Samlagssmärtor
underlivet som i sin tur kan bero på rädsla
för sex eller minnen av en tidigare negativ
sexuell upplevelse.
n Inte tillräckligt upphetsad och våt, ingen
lust. Om slidan inte är våt blir det friktion vid
samlag som kan göra ont.
n Stress. Stress i sig kan göra att man inte
blir våt eller blir mer infektionskänslig, men
stressen kan också vara en reaktion på
problem i sexlivet. Det blir en ond cirkel.
Sammanfattningsvis kan ofta inte en enskild
orsak hittas för svåra samlagssmärtor. Vestibulit anses vara en komplex och multifaktoriell
åkomma.
vill bara ha sex. Tjejer ska anpassa sig efter det.
Så jag tänkte inte ens tanken att beklaga mig!
Hon förklarar det med den kvinnosyn
hennes pappa förmedlade i hemmet under
uppväxten. Den inkluderade idén att sex är
mest för killar och män, att det är manligt att
ha många kvinnor, med mera. Louise är en
stark individ och hamnade ofta i dispyt med
fadern. Men kvinnosynen smög sig in under
huden och blev till en övertygelse: njutning är
inte för henne.
Louise och Pontus fortsätter att ha mycket
sex. Smärtan känns länge mest lokal och fysisk.
Men när Louise får en salva som ny behandling
mot sprickorna eskalerar det hela. Hon har
smort in sig alldeles för rikligt, och smärtorna
blir värre. Samlagen blir outhärdliga.
– Det värsta var när han kom i mig, det
gjorde så fruktansvärt ont – som urinvägsinfektion gånger 2000! Som att jag brann upp
inifrån.
Detta berättar hon ändå för Pontus. Lösningen de finner är att han inte kommer i
henne. De kelar och onanerar tillsammans.
Men det löser inte grundproblemet – varför
har hon så ont vid penetration?
program om vestibulit och Louise börjar
googla. Allt faller på plats. Symptomen, känslorna. Andra tjejer som bloggar och berättar.
Hon hittar Huddinge ungdomsmottagning,
som är specialister på vestibulit. Får komma
dit och snart hon har sin diagnos, vestibulit,
och erbjuds behandling.
– De sa att jag skulle bli frisk, men att det
skulle ta tid. De gav mig hopp! Jag var mållös,
bara bröt ihop och grät.
Efter alla tidigare försök vågar hon inte
riktigt tro på det, men väljer att satsa en gång
för alla.
SMÄRTAN LOUISE har i underlivet är inte
bara förknippad med sex, den påverkar hela
hennes vardag. Hon har till exempel svårt att
använda tampong, kan inte sitta på en sadel
eller ha tajta underkläder.
Louise börjar nu alltmer undvika sex. Hittar
på ursäkter för att slippa – än är hon för trött,
än har hon huvudvärk. Problemet börjar bli
mer mentalt än fysiskt. Den ömsintaste
smekning känns som ett intrång. En puss på
halsen, en dask på rumpan, och Louise blir
tokig. Hon upplever allt pojkvännen gör som
en sexuell anspelning.
– Han ville ju bara ha närhet med den han
älskar, men i mitt huvud blev han nästan som
en motståndare.
Det känns allt mer ohållbart. Och då, ett teve-
DEN DEL AV behandlingen hon är mest
skeptisk till i början är samtalsterapin. Under
uppväxten fick hon lära sig att problem, dem
håller man inom familjen. Men kuratorn
vänder snabbt hennes skepsis till förtroende
genom att varsamt närma sig de svåra ämnena
via släktträd och samtal om livssituationen i
sin helhet, och Louise börjar längta efter att gå
dit.
Hon får också nya kunskaper och råd om
hur man ska tvätta sig och smörja sig, och
hemläxor i smörj- och knipövningar. Dessutom får hon göra mindfulnessövningar.
– Jag tänkte först, vad är det här för trams!?
Man ska blunda och känna fötterna, sen känna
vaderna och så vidare… men jag kände panik
redan när vi kom till vaderna! Jag kunde
knappt sitta stilla, det var jättejobbigt!
Men så småningom hjälpte övningarna
henne och idag är Louise mycket mer närvarande i sig själv och reflekterar som hon aldrig
tidigare har gjort. Och den där tjejen som låg i
sängen och var en spänd sten – hon är borta.
– Behandlingen har hjälpt mig att förstå hur
samspelet mellan kropp och själ hänger ihop;
man måste vara mentalt närvarande och ha
mental lust för att kroppen ska kunna känna
sig redo för samlag.
Vägen tillbaka till en sexuell relation med
Pontus gick stegvis. Allt var på Louise villkor,
HUR VANLIGT ÄR DET MED
SAMLAGSSMÄRTOR?
n 13 procent i åldersgruppen 20–29 år har
samlagssmärta. (Danielsson, 2003)
n 49 procent i åldersgruppen 13–21 år
uppger smärta vid samlag senaste månaden.
(Elmerstig, 2008)
n 47 procent av kvinnor i årskurs 3 på
gymnasiet uppger samlagssmärta och/eller
obehag ”ibland” eller ”varje gång”.
(Elmerstig, 2009)
KÄLLA: ”När sex gör ont”, av INGA-LILL
OLSSON och BIRGITTA ÖRJES SVENSSON.
det var dealen. Hon fick ordinationen att
aldrig göra något hon inte själv kände för. Och
han ställde upp, helhjärtat och tålmodigt. Det
har gett resultat.
Idag är sex något helt annat för Louise.
– Nu kan jag känna mig kåt när jag vaknar på
morgonen, känna mig kåt under dagen – det
har jag aldrig gjort förut! Jag visste inte vad
lust var.
Hennes inställning till män är också annorlunda. Idag kan hon se en man på gatan och
tycka att han är sexig - det är också något nytt.
Och hon inser äntligen vad det var tjejkompisarna pratade om förr när hon trodde att de
ljög när de sade att sex var skönt…
GUDRUN RENBERG
Louise och Pontus heter egentligen något annat.
MRS MURPHY
OLIKA ORSAKER till smärta vid samlag:
n Vestibulit. Smärta när man för in något i
slidan, som vid slidsamlag eller användning
av tampong. Ömhet och ofta rodnad vid
slidmynningen. En brännande, svidande
smärta som kan kännas som ett öppet sår.
Smärta mer än 6 månader för diagnos.
n Infektioner. En svampinfektion kan ge
smärta vid samlag. Orsak till svamp är ofta
för frekvent tvättande med tvål. Kondylom
är en annan infektion som kan ge smärta.
n Slidkramp (vaginism). Musklerna i slidans
nedre del drar ihop sig när man försöker
föra in något. Det beror ofta på spänningar i
2/13
INSIKT 21
FORSKNING
Försiktig
optimism
En grupp hivpositiva personer, som fick behandling i ett tidigt skede,
har därefter levt många år utan medicinering. Det visar fransk forskning.
Det förefaller som att kroppen i dessa fall lärt sig ”kontrollera” viruset.
Resultatet är hoppfullt men läkarna bakom studien manar till extrem
försiktighet.
22 INSIKT
2/13
in Controllers after Treatment Interruption).
Man har inte lyckats hitta någon gemensam
nämnare hos de fjorton patienterna. De har
olika bakgrund och har fått hiv på olika sätt.
– En av våra patienter blev smittad när hon
som ung fick en blodtransfusion efter en
olycka. En kvinna, som kommer från Afrika,
har smittats av sin make. En äldre fransman
blev smittad under något oklara förhållanden
när han levde i Afrika. En annan är en homosexuell man som lever i Paris, berättar
Laurent Hocqueloux, specialist i infektionsAsier Sáez-Cirión, Pasteurinstitutet i Paris.
INSTITUT PASTEUR/FRANÇOIS GARDY
NYLIGEN PRESENTERADE en grupp forskare i USA en flicka från Mississippi som
”funktionellt botad” från hiv. Flickan ska ha
smittats av sin mamma under graviditeten.
Bara trettio timmar efter förlossningen fick
barnet en behandling mot hiv, vilket är betydligt tidigare än brukligt. Nu är flickan två och
ett halvt år och trots att hon inte har fått några
mediciner under det senaste året, har infektionen inte utvecklats.
Det finns kritiska röster som dels ifrågasätter om barnet faktiskt hade ett livskraftigt
virus från början, dels om viruset verkligen är
helt borta eller om det bara ligger vilande i
arvsmassan. Men ungefär samtidigt som de
amerikanska forskarna berättade om upptäckten, publicerades resultatet av en fransk
studie i den vetenskapliga tidskriften PloS
Pathogens, som visar att immunförsvaret hos
vissa personer lyckas hålla viruset i schack.*
Enligt artikeln klarar sig fjorton franska hivpositiva personer helt utan behandling. Och
har gjort det under betydligt längre tid än den
lilla flickan.
I Frankrike kallar man dem för ”patienter
som kontrollerar viruset efter en behandling”.
– De ska inte förväxlas med det fåtal personer, cirka 0,3 procent av befolkningen, som av
genetiska skäl aldrig utvecklar sjukdomen, så
kallade naturliga kontrollanter, berättar Asier
Sáez-Cirión, som arbetar på Pasteurinstitutet
i Paris.
Han är en av samordnarna för den franska
studien Visconti (Viro-Immunological Studies
medicin på regionsjukhuset Orléans-laSource där studien har sitt ursprung.
I Orléans hade man i slutet av 1990-talet för
vana att tidigt behandla personer som testats
positivt för hiv.
– Det handlade delvis om intuition. Vi
tyckte att det verkade logiskt att arbeta på det
sättet, säger Thierry Prazuck, kollega till
Laurent Hocqueloux.
De båda läkarna berättar att de generella
rekommendationerna för när man skulle sätta
in behandling på den tiden var ganska oklara.
Medicineringen var betydligt tyngre än idag,
och därför tvekade läkare ofta att börja
behandla tidigt. Men på sjukhuset i Orléans
brukade man alltså sätta in behandling så
snart de första symptomen visat sig
De första fallen som ingår i Viscontistudien
tillhör den här gruppen patienter på sjukhuset
i Orléans.
BEHANDLINGSSEMESTER
I början av 2000-talet förekom det idéer om
att det kunde vara bra för patienterna att göra
ett uppehåll i den tunga medicineringen.
T v: Laurent Hocqueloux och Thierry Prazuck,
specialister i infektionsmedicin på regionsjukhuset Orléans-la-Source i Frankrike.
PICTRE ALLIANCE
digt förhindrat att immunförsvaret har förstörts, säger Asier Sáez-Cirión.
Men han lägger till att det finns en rad faktorer som man nu måste försöka få klarhet i.
Fortsättningen på studien handlar bland
annat om att förstå mekanismerna bakom,
och hur man ska kunna förutse när det är
möjligt att avbryta en behandling utan att det
innebär en risk för patienterna. Tills vidare
fortsätter läkarna på infektionskliniken i
Orléans att sätta in behandling tidigt, vilket
nu är den generella rekommendationen i
Frankrike.
– Idag börjar vi behandla vid 500 CD4-celler
per mikroliter blod, säger Laurent Hocqueloux.
– En slags behandlingssemester blev på
modet, säger Thierry Prazuck.
Läkarna erbjöd patienterna möjligheten,
men var noga med att medicineringen skulle
återtas så snart patienternas nivåer av CD4celler sjönk under 350 per mikroliter blod.
– Men hos vissa patienter sjönk inte halten
alls. Vi hade först svårt för att tro att det var
sant, men den låg kvar på samma nivå som när
de fick behandling. Och gör det fortfarande tio
år senare.
Thierry Prazuck berättar att deras observationer först möttes av stor skepticism inom
forskarkretsar. Men med tiden kom rapporter
om liknande fall från andra håll i Frankrike,
och under ledning av professor Christine
Rouzioux vid sjukhuset Necker i Paris,
skapade man Visconti-kohorten. Det betyder
att den här gruppen patienter nu regelbundet
följs av ett större forskarteam.
– Även om studien talar om fjorton personer, har vi nu tjugoen fall här i Frankrike. I och
med uppmärksamheten i samband med publiceringen har vi också fått kontakt med forskare i andra europeiska länder, som har lik-
nande fall, berättar Laurent Hocqueloux.
RISKFYLLT AVBROTT
Men trots de hoppfulla resultaten varnar han
starkt för att dra några förhastade slutsatser.
– Det här är absolut ingen anledning till att
avbryta behandlingen. Det är tvärtom mycket
riskfyllt att göra det, både för patienten själv,
som kan få allvarliga skador, och för omgivningen, som kanske kan bli smittad. Vi vet
ingenting om hur det förhåller sig med smittsamheten när de slutar med behandlingen,
säger han.
Gruppen som klarar sig utan mediciner är
dessutom i kraftig minoritet. Av dem som har
gjort ett behandlingsuppehåll handlar det bara
om cirka 15 procent. Resten behöver alltså
återgå till medicinering.
Varför vissa klarar sig utan mediciner har
forskarna än så länge bara hypoteser om. Men
de har alltså alla fått behandling tidigt och
sedan utan uppehåll medicinerat under i
genomsnitt tre år.
– Den tidiga behandlingen har förmodligen
stoppat utbredningen av viruset, och samti-
LÄTTARE BEHANDLING
De ligger också i startgroparna för att testa så
kallad dubbelterapi, alltså en kombination av
två hivmediciner istället för tre (trippelterapi).
– Vissa patienter har ett livslångt behov av
trippelterapin. Andra klarar sig uppenbarligen
utan behandling efter en tid. Vi tror att det
finns en grupp däremellan som skulle kunna
få en något lättare behandling, säger Thierry
Prazuck.
De båda läkarna håller dessutom på att
avsluta en ”mycket lovande” studie av ett nytt
självtest, som bygger på ett blodprov.
– Viscontistudien är ju ytterligare ett bevis
för hur viktigt det är att upptäcka infektionen i
ett tidigt skede, säger Laurent Hocqueloux.
På Pasteurinstitutet i Paris håller man med.
– Mycket tyder på att ju tidigare en patient
får en behandling, desto större möjligheter
har han eller hon att slippa en alltför tung
medicinering i framtiden, säger Asier SáezCirión.
På nationell nivå i Frankrike försöker man
nu få en bild av alla europeiska ”patienter som
kontrollerar viruset efter en behandling”, för
att snarast möjligt få svar på frågan om varför.
ANNA TRENNING-HIMMELSBACH
*) Studien finns på: www.plospathogens.org
2/13
INSIKT 23
RAPPORT UTIFRÅN
Ungdomar
i Belize hårt
drabbade
av hiv
TOMMY PERSSON
Vackra Belize lockar både dykare och andra resenärer, men här finns
också en annan verklighet som turisterna sällan ser. Landet har den
högsta hivprevalensen i Centralamerika och få ungdomar vet hur de
ska skydda sig. Åttabarnsmamma Carla dog i aids men med stöd av
eldsjälen Karin Güthoff och Projekt Belize går Carlas döttrar en ljusare
framtid till mötes.
n enda dammig huvudgata med röd
sand leder genom Hopkins, en by med
2 000 invånare som ligger vid kusten i
södra Belize. Små pensionat och
familjerestauranger kantar gatan men huvudattraktionen för turisterna är den långa sandstranden med skuggande palmer.
I Hopkins har Projekt Belize startat en
mindre klinik med möjlighet till rådgivning
och testning. Frivilligorganisationen grundades av den tyske infektionsläkaren och hivspecialisten Wolfgang Güthoff år 2000 när
han insåg hur mycket som behövde göras i
E
24 INSIKT
2/13
kampen mot hiv/aids. I den närmaste staden
Dandriga finns en större mottagning och här
har Wolfgang Güthoff också arbetat med kunskapsöverföring till vårdpersonal när det
gäller behandling av hivpatienter.
Karin Güthoff, hans fru som är utbildad
lärare, har arbetat med förebyggande information kring hiv, bland annat i skolorna i
Hopkins. På den katolska skolan släpptes hon
först inte in.
– Det var först när jag lovat att inte ens
nämna ordet kondom som de motvilligt lät
mig komma dit. Men eleverna var väldigt
”I paradiset finns också sorg” heter Karin
Güthoffs bok om mötet med hivpositiva i
byn Hopkins.
intresserade och nyfikna och jag pratade
förstås om kondomer ändå, berättar Karin
Güthoff.
Hon menar att unga i Hopkins inte har möjlighet att diskutera sex med sina föräldrar
utan lär sig av äldre kompisar. Av dem får de
information som inte alltid stämmer.
– Skolans sexualundervisning kommer inte
förrän senare i högstadiet och då är det redan
för sent, säger Karin Güthoff. Här gör ungdomar sin sexdebut mycket tidigt, men vet inte
hur de ska skydda sig eller ens hur ett barn blir
till.
DAVID MARSCHALSKY
här många unga flickor som hoppat av skolan
och är arbetslösa.
Hon bestämde sig därför för att starta en
tjejgrupp för att prata om hiv och risker med
oskyddat sex. Men lika viktigt var det att
försöka höja flickornas låga självkänsla och få
dem att fortsätta i skolan.
– De söker ofta bekräftelse och kärlek
genom en man, som sedan lämnar dem. Eftersom de inte har någon utbildning blir de hela
tiden beroende av andra för att klara sig. Min
tanke är förstås inte att de ska hålla på sig tills
de gifter sig, det är ju nonsens, men de måste
t
ANDELEN TONÅRSGRAVIDITETER i Belize
är hög, och Hopkins är inget undantag. Flickor
så unga som tretton, fjorton år blir gravida,
överges ofta av killen och tvingas sedan lämna
bort barnet till en släkting. Inte sällan får de
sedan fler barn med en annan partner redan
innan de fyllt tjugo.
I området kring Hopkins är hivprevalensen
en av de högsta i landet. Här är traditionen
med multiple concurrent partnership, att ha
flera pågående relationer samtidigt, också
vanlig, vilket ökar risken för smittspridning,
konstaterar Karin Güthoff. Samtidigt finns
Karin Güthoff,
som tillsammans med sin
man Wolfgang
arbetat med
hivprevention i
Belize sedan
2000.
2/13
INSIKT 25
RAPPORT UTIFRÅN
t
blir mer kritiska och lära sig att skydda sig.
Karin Güthoff har också skrivit en bok om
sina upplevelser i Hopkins, vars titel översatt
till svenska blir ungefär ”I paradiset finns
men som hon ständigt var beroende av för sin
försörjning.
När hon fick veta att hon hade hiv följde
några års kamp innan hon dog 2010. Under
”Jag vill arbeta med utsatta barn, på det området finns hur mycket som
helst att uträtta. Och jag tänker inte falla för någon kille än eller skaffa
barn heller för den delen. Nu har jag Anita och Tiana, de är som mina
barn och min familj.”
TOMMY PERSSON
också sorg”. I boken berättar hon om sin
granne Carla, som hon lärde känna väl, och
som var hivpositiv. Carla hade åtta barn med
sex olika fäder, som alla hade lämnat henne,
26 INSIKT
2/13
dessa år var barnen ofta inne hos Karin
Güthoff och åt och läste läxor. Hon har också
tagit på sig att se till att alla barnen har möjlighet att gå i skolan.
I DANDRIGA HAR MAN genom Projekt
Belize kunnat bistå sjukhuset med material
som exempelvis sängar och teknisk utrustning. Både där och i Hopkins har man delat ut
mängder med kondomer och flyers med
information om hiv på barer och restauranger.
Men efterhand började vi känna oss alltmer
motarbetade, berättar Karin Güthoff.
– Vi frågade vad man behövde på sjukhuset
och vad vi kunde sponsra med via vår organisation men fick oftast svaret: ”Ni kan bara ge
oss pengarna direkt.” Korruptionen är
utbredd och man var helt enkelt inte intresserade av vår kunskap och våra idéer.
Nu har Projekt Belize trappats ner, några
enstaka projekt har genomförts nyligen, men
man hoppas kunna återuppta arbetet snart
igen. Karin Güthoff har fortfarande kontakt
med Danisha Martinez, dotter till Carla som
hon berättar om i sin bok. De pengar hon fått
via försäljningen av boken går till barnens
utbildning.
EN SEN EFTERMIDDAG träffar vi tjugoåriga
Danisha och två av hennes systrar nere på det
lilla internetcaféet vid stranden i Hopkins.
Solen är på väg ner, men det är fortfarande tropiskt varmt och fuktigt i luften och havet
ligger blankt framför oss. Danisha kommer
direkt från skolan i Dandriga och verkar full av
energi och självförtroende.
Efter att mamman dog för tre år sedan är det
hon som har ansvar för två av sina yngre
systrar, Anita och Tiana, som är elva och åtta
år gamla. Resten av sykonen är utspridda, tre
av barnen bor hos en släkting längre norrut i
landet och de två äldsta pojkarna bor i Belize
City och har egna familjer. Inte några av
barnen har kontakt med sina respektive
pappor.
Danisha är inte rädd för att bo ensam i
Hopkins, även om hon erkänner att det är ett
stort ansvar.
– Men jag vill bo ihop med mina systrar så
att vi blir en egen familj, förklarar hon. Min
bror kommer och tittar till oss ibland och tack
vare Karin fungerar det. Om hon inte hade
hjälpt oss vet jag inte hur det hade gått.
DET VAR OCKSÅ Karin Güthoff som uppmuntrade barnens mamma Carla att skriva en
dagbok som hon kunde lämna efter sig när
hon dog. Danisha och hennes systrar berättar
länge om dagboken, och om hur viktigt det är
att ha den som minne efter sin mamma. I
boken uppmanar Carla dem att alltid ta hand
om varandra, skydda sig om de träffar män
och gå färdigt skolan innan de bildar familj.
Boken gav henne en möjlighet att berätta vem
hon var, vilka drömmar hon hade och hur
mycket hon äskade sina barn.
Danisha bekräftar hur vanligt det är att
många unga tjejer i Hopkins får barn när de
själva är tonåringar. Själv har hon redan sin
plan för framtiden klar, hon ska fortsätta
studera till socionom och flytta till huvudstaden Belmopan.
– Jag vill arbeta med utsatta barn, på det
området finns hur mycket som helst att
uträtta, säger hon. Och jag tänker inte falla för
någon kille än eller skaffa barn heller för den
delen. Nu har jag Anita och Tiana, de är som
mina barn och min familj.
AGNETA LARSSON
T v: Tjugoåriga Danisha Martinez har ansvar för
två av sina systrar, elvaåriga Anita och åttaåriga
Tiana, efter det att mamman dog i aids för tre år
sedan.
Karin Güthoff sköter sexualundervisningen inom Projekt
Belize i Hopkins.
Små men viktiga framgångar
Fattigdom, migration och ojämlikhet
mellan män och kvinnor anses vara de
största problemen bakom hivepidemin i Belize.
I BELIZE, SOM endast har 330 000 invånare,
är hivprevalensen så hög som 2,3 procent
enligt UNAIDS. Viruset sprids framför allt
bland landets unga i åldrarna 15–24 år.
Belize har också hög brottslighet och har
blivit ett transitland för kokainsmuggling från
Colombia och USA. Ett annat problem är
utbrett våld och övergrepp mot kvinnor,
vilket ökar deras sårbarhet för hiv/aids.
Sedan 2003 finns det tillgång till gratis
bromsmediciner för landets hivpositiva,
berättar Ninfa Ken-Hasbun, hivspecialist på
Western Regional Hospital i huvudstaden
Belmopan. Enligt henne följs majoriteten av
patienterna upp av läkare specialiserade på hiv
men i landets södra delar, där antalet läkare är
färre, får de träffa en sjuksköterska.
Brist på vårdpersonal har börjat bli ett
problem, sjuksköterskor arbetar hellre i
grannländerna där lönen är något högre.
Men det största problemet är bristen på
teknisk utrustning, vilket innebär att det finns
få möjligheter att mäta hivpatienternas virusmängd i blodet.
– Det gör förstås att det är svårt att veta när
behandlingen med bromsmediciner bör sättas
in, säger Ninfa Ken-Hasbun. Vi kan heller inte
testa resistensen mot olika mediciner för att
se om dessa behöver bytas. Här famlar vi
praktiserande läkare i blindo och det påverkar
förstås behandlingen av våra patienter.
För att minska spridningen av hiv borde
sexualundervisningen i skolorna förbättras,
menar hon. Kunskapsnivån bland unga när
det gäller hiv är alldeles för låg.
Utöver landets statliga skolor finns det flera
privata, varav många har en katolsk
inriktning. I de fall där man har sexualundervisning på schemat är det ofta i slutet av högstadiet eller under det första året i gymnasiet.
Under 2012 kom ett regeringsförslag om att
sexualundervisningen skulle ges tidigare i
grundskolan. Ett mycket kontroversiellt
förslag visade det sig, som det kristna samfundet protesterat mot. Nu skiljer sig sexualundervisningen åt i olika delar av landet beroende på skolans religiösa värdegrund.
Hiv/aids har länge varit ett tabubelagt ämne
att prata om i Belize men Ninfa Ken-Hasbun
tycker att diskrimineringen mot personer
som lever med hiv har minskat betydligt. Med
tanke på den höga prevalensen är sannolikheten stor att du känner någon som är hivpositiv
och det har ökat förståelsen. Under 2011 kom
en ny lag som förbjuder arbetsgivare att säga
upp anställda som har hiv.
– Men vi har mycket kvar att göra när det
gäller stigmatisering av hivpositiva, understryker hon. Vi har kommit ganska långt när
det gäller behandling och vård av patienter
även om vi givetvis behöver få möjlighet att
mäta virusmängd och fler mediciner för att
kunna behandla sidoinfektioner.
AGNETA LARSSON
2/13
INSIKT 27
SUNG-MIN KIM/GETTY IMAGES
På väg mot
ett gränslöst
tillstånd
I REKLAMFILMEN FÖR Bamseklubben,
Fritidsresors barnklubb, får tittaren veta att
klubben är öppen två timmar om dagen. Men
några barn syns knappt till, i stället visas par
som ligger omslingrade på sandstranden eller
i hängmattan.
– Vem är Bamseklubben till för egentligen?
Budskapet är att den finns för att föräldrarna
ska få tid att ligga med varandra. Reklamfilmen säljer in romansen och sexet, säger
Emma Skarpås från RFSU Malmös Kompetenscenter Sexualitet.
– Ungdomarnas partyresor marknadsförs
också med sexualitet, men då är det inte med
romansförpackningen utan med fester. På
barerna är det många temakvällar med bara
bröst och tävlingar om vem som har längsta
penisen, fortsätter hon.
Det är föreläsning på RFSL:s förbundskansli i
Stockholm. Emma Skarpås och kollegan
28 INSIKT
2/13
När vi reser på semester händer något med oss.
Många har mer sex och tar större risker. Men vad är det
egentligen som gör att vi ändrar beteende? Svaret är
liminalitet – att vi tar ledigt från vårt vanliga jag.
Tobias Herder berättar om ett par projekt där de
undersöker vad som händer med vårt sexuella
beteende och vår riskbedömning på resor. I sin
masteruppsats i sexologi har Emma Skarpås
gått igenom tidigare forskning och intervjuat
elva svenska säsongsarbetare inom turistindustrin i Thailand. Inom ramen för RFSU
Malmös hiv/STI-preventiva verksamhet har
hon och Tobias Herder delat ut enkäter och
intervjuat studenter och lärare på studieprogram där längre utlandsvistelser ingår.
SMITTSKYDDSINSTITUTETS statistik visar
att ungefär två tredjedelar av hivinfektionerna, en tredjedel av gonorréinfektionerna
och en klamydiainfektion av tjugo är utlandsrelaterade. Thailand och Spanien är de
ursprungsländer som toppar listan. Från tidigare forskning vet man att ungefär en femtedel av utlandsresenärerna har tillfälligt sex
under resan. Vanligast är det om man är ung,
reser ensam eller med vänner, är borta länge
och återvänder till samma plats flera gånger.
– När medierna rapporterar om sexuellt
överförda infektioner i utlandet handlar det
ofta om prostitution och sexköp. Men de
vanliga romanserna och knullen är det väldigt
lite fokus på. Samtidigt är de orsaken till en
stor del av infektionerna. För ett par år sedan
smittade till exempel en grupp ungdomar
varandra med gonorré under en charterresa på
Rhodos, säger Emma Skarpås.
Men vad är det då som gör att vi tar större
risker när vi är på semester? En förklaring är
det som inom vetenskapen kallas liminalitet.
Det innebär att man befinner sig i ett tidsglapp, en fas eller zon, där man inte har någon
stark koppling till dåtid eller framtid. Inom
turismforskningen ses hotell, musikfestivaler
och resmålen som liminala platser.
– Att befinna sig i en liminal fas har beskrivits som ett tillfälligt personlighetsdrag. När vi
saknar de sociala ramar vi vanligtvis förhåller
oss till kan vi agera på ett sätt som annars inte
skulle vara förenligt med personligheten. Om
många är på samma ställe utvecklas ett socialt
sammanhang där flera befinner sig i liminalitet och där normerna blir helt annorlunda
jämfört med vad vi är vana vid. När det gäller
sexualiteten innebär det att vi har fler sexpartners på resan jämfört med hemma och att vi
tar större risker tillsammans med dem, säger
Emma Skarpås.
I INTERVJUERNA MED säsongsarbetarna var
det tydligt hur liminaliteten gjorde att de
tänjde på gränserna. De berättade att de valde
partners på ett sätt som de inte gjorde hemma
och testade nya saker. Att ligga med många,
ha trekant eller gruppsex var inte samma
hysch hysch. Några sa att de i Sverige bara haft
en högst teoretisk bisexuell orientering, men
att de i Thailand vågat göra praktik av den.
Även sex med så kallade ladyboys, som först
inte fanns på deras agenda, var inget konstigt
efter ett tag.
– Normaliseringsprocessen är snabb. Något
som är väldigt främmande från början gör
man en vecka senare. Det gällde även sexköp.
Ett exempel är killar som hade en thailändsk
”flickvän” som de umgicks med och sponsrade ekonomiskt under ett par veckor, säger
Tobias Herder.
På nöjesgatan Bangla Road i Phuket såg de
att inte bara unga singlar påverkades av liminaliteten. Där hängde även barnfamiljer och
par på barer där sexindustrin florerade.
– Frågan är om de här paren och familjerna
skulle ta en öl tillsammans på en strippklubb i
Sverige? säger Tobias Herder.
PÅ EN RESA komprimeras tidsperspektiven.
Det ledde till att intervjupersonerna tog
större sexuella risker. Tiden på plats är begränsad och man vill hinna med så mycket som
möjligt. Samtidigt finns inga krav på att städa,
laga mat eller tvätta. Det frigör tid för sexuella
möten. Flirten vid frukosten kan leda till att
man ses igen på eftermiddagen och går ut tillsammans på kvällen. Faktum är att liminaliteten påverkar oss redan innan vi åker iväg.
Tidigare forskning har visat att antalet sexpartners ökar redan tre månader innan resan.
– När resorna säljs in med sex så gör det
något med oss. Det skapar förväntningar som
gör att vi öppnar nya dörrar, säger Emma
Skarpås.
Hon och Tobias Herder hoppas att kunskapen om förväntningar, komprimerade
tidsperspektiv och tänjbara gränser kan bli en
grund för att effektivt förebygga sexuellt över-
förda infektioner. Liminaliteten innebär nämligen inte bara att vi har mer eller annorlunda
sex på resan, utan att sexet många gånger är
oskyddat. Riskbedömningen förändras inte
på samma sätt som sexet.
TIDIGARE FORSKNING visar att män ofta tar
med sig samma strategier för säkrare sex som
de använder hemma. Kvinnor i heterosexuella
relationer är mer beroende av vem de har sex
med och en del beskriver att de har svårare att
förhandla sig till säkert sex på semesterresan.
I intervjuerna med säsongsarbetarna berättade även de att de använder samma strategier
för att undvika sexuellt överförda infektioner
och oönskade graviditeter som hemma. En del
gjorde riskbedömningar baserade på vilket
land sexpartnern kom ifrån, andra slutade
med skydd när relationen varat en längre tid.
– Problemet är bara att riskbedömningar
utifrån nationalitet ofta bygger på fördomar
och att när tidsperspektiven komprimeras blir
”en längre tid” kanske tre dagar, säger Emma
Skarpås.
Hon och Tobias Herder har inga färdiga svar
på hur effektiv prevention till utlandsresenärer bör se ut, men några tankar har
väckts under arbetet. En idé är att nå ut till
resenärerna via resebolagen som själva
anspelar på sex när de säljer in resorna. En
annan tanke är att jobba med ”sekundärpersoner”. När de gjorde intervjuer på studieprogrammen där det ingår utlandsvistelser upptäckte de att hierarkierna mellan lärare och
studenter bröts ner på resan. En lärare berättade att en kille visat en app genom vilken han
sökte sexparters. En kvart senare stack han
iväg för att ha en trekant.
– Sådant får lärarna inte veta hemma.
Kanske kan det vara värt att utbilda sådana
nyckelpersoner i säkrare sex, säger Tobias
Herder.
I Thailand märkte de att säsongsarbetarna
inte bara förändrade sina sexvanor, de pratade
också öppet om dem på ett sätt som de inte
hade gjort i Sverige.
– Även i den aspekten spelar liminaliteten
roll. Precis som beteendet förändras i
samband med resor, ökar också öppenheten.
Där har vi jättestora möjligheter att prata
säkrare sex, säger Tobias Herder.
ÅSA BOLMSTEDT
Hett på
semestern?
Kolla in Liggprognosen!
En erogen zon över Gotland och
klara till halvklara liggchanser.
Årets sommarkampanj från Lafa
har liggprognosen i centrum.
KOMMER DU IHÅG förra sommarens efterlysning av världens bästa liggplats? I årets
kampanj är ”vädret” i fokus.
– Vi jobbar vidare med förra årets målgrupp unga resenärer och använder liksom
tidigare ett humoristiskt koncept för att få
igång samtal om kondom och säkrare sex.
Vi hoppas förstås att många tar chansen och
beställer hem gratis kondomer innan de ger
sig ut och reser, säger ROBERT PANTZAR,
projektledare på Lafa.
Särskilt fokus ligger på personer i åldern
20–24 år. Stommen i kampanjen är korta
filmer på Lafas kampanjsajt kondom08.nu.
I dessa förutspår en meteorolog sexuella
aktiviteter såväl i Sverige som i andra länder.
På platser där många samlas samtidigt, till
exempel under musikfestivaler, kan man nog
räkna med en hel del spänningar i luften.
Besökare på kondom08.nu kan även skapa
en individuell liggprognos genom att svara
på några frågor. Andra inslag på sajten är
korta filmer där sexualupplysaren OLLE
WALLER pratar om kondomer samt blogginlägg från unga vuxna på temat sex och
kondom. Precis som förra året kan boende i
Stockholm och på Gotland kostnadsfritt
beställa hem tio kondomer alternativt fem
kondomer och fem förpackningar glidmedel.
Kondomer kommer dessutom att delas ut i
samband med olika events, bland annat
musikfestivalen Popaganda i Stockholm
30–31 augusti.
T h: Emma Skarpås och Tobias Herder från RFSU
Malmös Kompetenscenter Sexualitet.
HANNA ÅDIN
2/13
INSIKT 29
FILM RAPPORTER M M
ALLA NI som missade filmen
Laurence Anyways när den gick
på bio får lyckligtvis en ny chans
nu när den kommit på dvd. Ge
169(!) minuter åt berättelsen om
Fred och Laurence; det blir inte
långtråkigt en enda sekund trots
att den yttre handlingen är enkel.
Laurence, en uppskattad fransklärare, lever ett på ytan problemfritt och intensivt liv tillsammans
med sambon Fred(erique) i kanadensiska Montreal. Just när han
fyller trettio och får sin första bok
publicerad berättar han för henne
att han vill byta kön. Ingen
längtan är starkare, den finns hos
honom ständigt, fyller honom till
bristningsgränsen. Därefter görs
nedslag i deras liv under de
kommande tio– femton åren.
Den inre känslomässiga dramatiken är dock omskakande så det
förslår. Laurence börjar klä sig i
kvinnokläder, måla naglarna och
bära örhängen. Och Fred, vad gör
hon? De älskar ju varandra. Vilken betydelse har det då om han
går klädd i högklackat. ”Vad är det
du vill ha? Jag kan ge dig hus, jag
kan ge dig barn. Gå inte ifrån
mig”, vädjar han vid ett tillfälle.
Medan hon kämpar desperat, inte
mot andra människors fördomar –
dem kan hon leva med – utan för
att komma underfund med sina
egna bevekelsegrunder. För han är
ju Laurence anyway. Eller?
Regissören Xavier Dolans bildspråk och berättande påminner
om spanjoren Pedro Almodóvars. Här finns gott om udda existenser, expressionistiska inslag,
vackra bilder och … desperation.
Fokus riktas hela tiden mot kärnfrågan: Vad betyder könet för kärleken? För sexualiteten, lockelsen,
möjligheten att leva tillsammans?
Något egentligt svar får vi inte
men bränsle nog för att både orka
och vilja ifrågasätta normerna.
LOTTA JONSON
Navet i filmen, Laurence (Melvil
Poupaud), vandrar vidare i livet som
kvinna. ”Laurence Anyways” fick en
Queer Palm i Cannes 2012.
HANNA ÅDIN
Kärleken övervinner inte allt
Ny samordnare i regionen
DET NÄRMASTE året kommer
Stockholm och Gotlands regionala kunskapssamordning kring
hiv/STI-prevention att skötas av
Edward Summanen, socionom
och kulturvetare med genusvetenskap som huvudämne.
– Förutom arbetet inför World
Aids Day i december kommer en
av mina huvudsakliga uppgifter
att vara att fungera som en länk i
erfarenhetsutbytet mellan Stockholm och Gotland. Jag kommer
också att stå för kontakten mellan
Regionala rådet och Color of
Love-kampanjen inför deras
insatser i regionen, bland annat
under Stockholm Pride och
Regnbågsveckan i Visby.
Sexualpolitik är en viktig fråga
för Edward Summanen, som
under de senaste fem åren arbetat
på RFSL Ungdom och RFSL
Stockholm som projektledare
och utbildare, bland annat med
hbt-certifiering och med flera
projekt om bland annat transfrågor, hbt och religion och säkrare
sex för unga hbtq-personer. Han
var även redaktör för antologin
”Det är vår tur nu – att vara trans
i en tvåkönsvärld”.
– Man kan väl säga att jag är
ganska bra på alla bokstäverna i
hbtq och normkritik. Jag hoppas
att jag kan bidra med den kunskapen.
Under den tid Edward Summanen vikarierar på Lafa för föräldralediga Elin Jacobsson kommer
han även att arbeta tillsammans
med Robert Pantzar med Lafas
sommarkampanj Liggprognosen
och med den nationella satsningen på Klamydiamåndagen.
kommer även att kunna laddas
ner på nätet så att all skolpersonal
kan få ett eget exemplar. I stödmaterialet finns många konkreta
förslag och exempel på vad man
kan ta upp och hur man kan
jobba med sex- och samlevnadsundervisning i olika ämnen. Det
innehåller också en generell del
om bland annat organisation och
struktur, pedagogens kompetens
och normmedvetenhet. Det nya
stödmaterialet är framtaget av en
samarbetsgrupp med sakkunniga
inom RFSU, Lafa i Stockholms
läns landsting, Adlongruppen i
Östergötlands läns landsting,
Göteborgs stad och SåSantprojektet Malmö stad.
MARTINA JUNSTRÖM
Augustibrev
För rektorer till rektorer
SÄG SEX- OCH samlevnadsundervisning och tankarna går till
lärare, eller kanske skolsköterskan och elevhälsan. Men rektors
roll är central när det gäller såväl
kvantitet som kvalitet på sex- och
samlevnadsundervisningen. Är
hen positiv, kunnig och stödjande
finns helt andra förutsättningar
för att skolans elever kommer att
få de kunskaper de behöver, oavsett vilken lärare de har. Rektor
30 INSIKT
1/13
har dessutom enligt läroplanen
ett särskilt ansvar för att alla elever får sex- och samlevnadsundervisning och att personalen
får den kompetensutveckling
som krävs för att de ska kunna
genomföra denna undervisning
på bästa sätt.
I augusti kommer rektorer i
hela landet i såväl grundskola
som gymnasium att få ett nytt
stödmaterial med posten. Det
HANNA ÅDIN
För mer information, kontakta
Thérèse Juvall på Lafa,
08-737 35 49,
[email protected].
KORTFATTAT
Nytt stöd för gymnasieskolan
HUR KAN gymnasielärare arbeta
med sexualitet, jämställdhet och
relationer i sina ämnen när flera
av ämnesplanerna nu inrymmer
dessa begrepp? Den frågan
besvaras i ett nytt stödmaterial
från Skolverket. På drygt 100
sidor ryms både en handfull
avsnitt om sex- och samlevnadsundervisningens ramar –
generella förhållningssätt, perspektiv etc – och förslag på hur
man utifrån läroplan och ämnesplaner kan arbeta med sex och
samlevnad i engelska, historia,
idrott och hälsa, matematik,
naturkunskap, religionskunskap,
samhällskunskap, svenska och
svenska som andraspråk. Mate-
rialet har arbetats fram i nära
samarbete med ämneslärare i
olika gymnasieskolor.
Beställ eller ladda ned materialet på www.skolverket.se.
SEX MOTTAGNINGAR, en fler är förra året, har tilldelats Sexperternas
Guldstjärna 2013. Järva Mansmottagning, Kill- och Tjejmottagningen på
Maria Ungdom, Sesam SöS, Stockholms skolors ungdomsmottagning,
Gullmarsplans ungdomsmottagning och Venhälsan gör alla ett fantastiskt jobb som hiv/STI-mottagningar konstaterar RFSL Stockholm som
står bakom utnämningen. En testpanel av nästan trettio homo- och
bisexuella killar har sökt hjälp på Stockholms mottagningar och bedömt
dem utifrån kriterier som trygghet, bemötande och huruvida testaren
erbjöds en fullständig undersökning gällande vanliga sexuellt överförda
infektioner.
även genomförts i Norge, Finland och Danmark.
Ladda ned ”Kådiskollen 2013”
som pdf på www.rfsu.se.
PORR MINDRE POTENT ÄN MAN TROTT
PORRKONSUMTION påverkar inte ungas sexuella beteende i den
utsträckning man tidigare trott. Det är slutsatsen i en ny studie från
Köpenhamns universitet, publicerad i The Journal of Sexual Medicine.
Närmare 5 000 holländska ungdomar mellan 15 och 25 år har svarat på
en enkät på nätet. 88 procent av killarna och 45 procent av tjejerna
hade tittat på porr det senaste året. Forskarna fann en koppling mellan
porrkonsumtion, ”äventyrligt” sex och sex i utbyte mot pengar. Kopplingen var dock svag och forskarna konkluderar att andra faktorer som
personliga egenskaper och preferenser, till exempel en dragning till sensationssökande, verkar ha större inverkan på ungas sexuella beteende
än hur mycket de tittar på porr.
HIVTESTNING PÅ PRIDE
Ännu diskrimineras hivpositiva
HIV I SVERIGE – Kunskaper,
attityder och beteenden hos
allmänheten 1987-2011 är en
ny publikation från Smittskyddsinstitutet. Som namnet anger
handlar rapporten om svenskars
kunskap om och attityder till hiv
och hur de har förändrats över
tid. Vart fjärde år har cirka 5 000
slumpmässigt utvalda personer
mellan 16 och 44 år svarat på en
enkät. Av de sammanlagt åtta
enkätundersökningarna framkommer att kunskapen om hiv
har ökat och att färre än tidigare
är rädda. Trots det kvarstår
diskriminerande attityder. En av
fem skulle undvika nära kontakt
med en hivpositiv person och
fyra av tio anser att hivpositiva
16 MAJ INVIGDES Danmarks första ungdomsmottagning i Frederiksberg
(stadsdel i Köpenhamn samt en egen kommun). Kort därefter öppnade
även en filial i Frederiksvaerk. Det innebär att danska ungdomar mellan
12 och 25 år nu anonymt kan skaffa preventivmedel, testa sig för könssjukdomar eller få rådgivning kring sin sexualitet. Precis som på svenska
ungdomsmottagningar kommer vuxna från olika professioner – barnmorskor, kuratorer, läkare – att arbeta tillsammans. Den första svenska ungdomsmottagningen öppnade i Borlänge 1970. I dag finns cirka 230
ungdomsmottagningar i Sverige.
MOTTAGNINGAR FICK GULDSTJÄRNA AV RFSL
Bäst på att använda kondom
NÄRMARE VAR tredje person i
Sverige mellan 21 och 35 år använder vanligtvis kondom när de har
samlag. Är sexet med en ny partner plockar varannan ung vuxen
fram kådisen. Äldre är inte fullt
lika duktiga kondomanvändare,
genomsnittet för alla ålderskategorier är fyra av tio. Dessa
och många andra fakta om svenskars sex- och kondomliv kan
man hitta i Kådiskollen 2013
från RFSU. Totalt deltog 1 079
svenskar i undersökningen som
DANMARKS FÖRSTA UNGDOMSMOTTAGNING
inte bör ha samlag. Studien visar
också att diskussionen kring hiv
har minskat i media och att föräldrar inte längre pratar med sina
barn om hiv.
Ladda ned eller beställ rapporten på www.smi.se.
LOVE YOURSELF – Test Yourself är budskapet i
årets Pridekampanj från Stophivgruppen. Navet i
kampanjen är en låt med samma namn, komponerad av klubbarrangören och musikproducenten
PETTER WALLENBERG som har ett stort engagemang i hivfrågor och vill bidra till ökad testning.
Låten och tillhörande video är inspelad med Hip
hop-gruppen Yo Majesty.
Stockholm Pride pågår 30 juli–3 augusti. Liksom tidigare år kommer
Stophivgruppen att bemanna ett tält i Pride Park där besökarna kan hivtesta sig och få rådgivning och kondomer. STOP HIV är ett långsiktigt
samarbete mellan Lafa, Posithiva Gruppen, RFSL, RFSL Stockholm, RFSL
Ungdom, Smittskydd Stockholm och Venhälsan. För mer info om testställen med mera gå in på www.stophiv.nu.
KLAMYDIAMÅNDAGEN FÖR KILLAR
KILLAR I ÅLDERN 20–24 år är primär målgrupp för kampanjen kring
årets Klamydiamåndag 9 september. Förra året samordnade Lafa för
tionde gången Klamydiamåndagen i Stockholm, med drop in-provtagning
på ett hundratal mottagningar i länet. I år har Lafa fått i uppdrag av
Smittskyddsinstitutet att ta fram ett koncept som fungerar nationellt
och samordna Klamydiamåndagen i samtliga län.
Fokus i kampanjen kommer att ligga på testning generellt, på mottagning eller via hemtest: Det viktiga är inte att testa sig för klamydia just
den 9 september utan att göra det när man haft osäkert sex. Kampanjsajten från tidigare år kommer att uppdateras i augusti så håll utkik på
klamydiamåndagen.se!
1/13
INSIKT 31
POSTTIDNING B
Lafa
Box 175 33
118 91 Stockholm
Anmäl ändrad adress!