Transcript Det sociala arbetet på min praktikplats Det sociala arbetet i Thailand

Sophie Larup Hamrin
Barnhem thai- svensk stiftelse
Ht 2012
Det sociala arbetet på min praktikplats
Det sociala arbetet i Thailand skiljer sig mycket från det sociala arbetet i Sverige. De
två samhällena skiljer sig åt på många sätt. De olika förutsättningarna leder också till
olika synsätt på det sociala arbetet. I Sverige har vi andra resurser att jobba med än
vad det finns i Thailand. Jag uppfattar att de teorier och modeller som beskrivs i min
kurslitteratur är utformade efter hur socialt arbete fungerar i västvärlden. Det kan vara
svårt att passa in arbetet som jag utför på min praktik i dessa modeller och teorier
vilket gör skillnaderna extra tydliga för mig.
Socialt arbete definieras bland annat av att det alltid sker genom någon typ av
organisation (Svensson m.fl. s.32). På min praktik bedriver jag alltså socialt arbete
som en representant för organisationen Barnhem Thai- svensk stiftelse. På min
praktikplats kan det sociala arbetet bestå av allt från att skala vitlök och spela spel till
att undervisa eller organisera barnens skolgång. Socialt arbete har sällan lika tydliga
yttre ramar eller preciserade mål som till exempel skolan. Socialt arbete är i högre
grad individualiserat och varierat (Svensson mfl, s.36).
Barnhemmet är en människobehandlande organisation, vilket innebär att de har till
uppgift att värna om sina klienter, att göra det bästa möjliga för dem. Samtidigt ska
de tillgodose statens och samhällets intressen (Svensson m.fl.t s. 37). Då
barnhemmet är en thailändsk stiftelse med stort svenskt inflytande är de inte
kopplade till staten på samma sätt som en liknande organisation skulle varit i
Sverige. I handlingsutrymme – utmaningar i socialt arbete kan vi läsa hur en
människobehandlande organisation fungerar som en buffert mellan staten och
medborgarna och tillhandahåller många av medborgarnas rättigheter, men
kontrollerar också deras skyldigheter (Svensson m.fl. s. 37-38). I med att alla barnen
är frivilligt placerade och staten inte är inkopplad i verksamheten på samma sätt som
i Sverige har inte heller barnhemmet en kontrollerande roll. Barnhemmet har regler
för barnen som de måste följa men i övrigt jobbar vi främst med att tillgodose barnens
rättigheter och gynna en positiv utveckling för barnen.
Hasenfeld, skiljer på olika typer av människobehandlande organisationer, och
beskriver bland annat people-sustaining technologies. Det vill säga, organisationer
som strävar efter att bevara klientens välbefinnande utan någon strävan att förändra
vare sig individen eller något annat. I Sverige är hemtjänsten ett exempel på
organisationer i samma kategori när de möjliggör för äldre och sjuka att bo kvar
hemma eller på hospice (Svensson m.fl. s.38). Barnhemmet tillhör delvis denna
kategori. Barnens grund till att bo på barnhemmet är enbart att de är fattiga. På
grund av deras bakgrund i fattigdom kan det uppstått mindre personliga problem,
men det är inte dessa problem som är grunden till placeringen. Barnhemmet arbetar
därför inte med behandling. Men samtidigt jobbar vi hårt för att förändra barnens
inställning till bland annat utbildning och få dem att se sina möjligheter till att påverka
och förändra sin egen situation. På så sätt vill vi ge barnen bättre förutsättningar för
en bra framtid. Många av barnens föräldrar har inte själv gått i skolan, det kan då
vara svårt för dem att motivera barnen till att studera. Det saknas ofta även resurser
för skolmaterial med mera och barnen behövs för att hjälpa till hemma. Genom att bo
på barnhemmet får de gå i skolan och de får hjälp med läxläsningen som de inte
Sophie Larup Hamrin
Barnhem thai- svensk stiftelse
Ht 2012
skulle kunnat få hemma. Vi jobbar mycket med att motivera dem till bra prestationer i
skolan och få dem att se vilka fördelar de kan ha av detta senare i livet.
Barnhemmet är en ideell organisation. Utmärkande för en ideell organisation är att
styrningen av organisationen sker utifrån regler, stadgar och överenskommelser som
man slagit fast inom organisationen. Ideellt och frivilligt socialt arbete behöver inte
nödvändigtvis vara oavlönat. På barnhemmet finns både anställd, avlönad personal
och volontärarbetare som arbetar oavlönat (Svensson m.fl. s. 46-47)
Svensson m.fl. (2008) skriver att dokumentation är en stor del av det sociala arbetet
(s.196). Detta känner jag igen från min arbetsplats i Sverige. Detta är ett av de
områden där jag tycker att mitt arbete i Thailand skiljer sig mest jämfört med mitt
arbete i Sverige. Jag dokumenterar ingenting på min praktik. Det sker självklart en
del dokumentation men inte i närheten av den utsträckning som inom det sociala
arbetet i Sverige. När ett nytt barn flyttar till barnhemmet dokumenteras bakgrunden
till ansökan och vanligtvis görs även ett hembesök. Detta görs främst för att se om
barnhemmet kan hjälpa det barn som ansökan gäller.
Dokumentation görs normalt för att sortera upp och tydliggöra hur människors eller
familjers liv ser ut(Svensson m.fl. s.199).
På barnhemmet hålls istället en ständig dialog med barnen och deras familjer. Även
med de barn som flyttat från barnhemmet. Det enda som dokumenteras löpande är
barnens betyg.
Handlingsutrymme
Socialtarbete styrs av lagar, regler, överenskommelser och traditioner. Samtidigt har
en socialarbetare stor frihet men också ett ansvar i sitt arbete. Det handlingsutrymme
som ges används olika av olika socialarbetare, bland annat beroende på
erfarenheter och kunskaper (Svensson m.fl. s.17).
Jag uppfattar att handlingsutrymmet i Barnhem Thai- svensk stiftelse är stort. Något
större än inom många svenska organisationer. Bland annat tror jag att detta har att
göra med att barnhemmet inte är kopplat till någon myndighet. Om barnhemmet
skulle omvandlas från att vara en stiftelse till att bli en sathan-songkoh vilket är en typ
av välgörenhetsorganisation för barn med liknande fosterhemsfunktion skulle
däremot handlingsutrymmet minska drastiskt. Organisationen skulle då vara kopplad
till den thailändska staten och vara bunden att följa deras riktlinjer och krav.
Inflytandet från svenska sponsorer och styrelsemedlemmar skulle begränsas kraftigt.
Brukarna skulle istället för fattiga barn bli barn med problem som tvångsplaceras på
grund av sin diagnos eller stökigt beteende. Budgeten skulle stramas åt och barnens
villkor skulle försämras.
Ett exempel på vårt handlingsutrymme är när vi undervisar i engelska på barnens
skolor. Det enda som är bestämt i förväg är tid och plats. I övrigt styr vi själv över
undervisningen. Det är upp till oss att planera lektionen som vi vill. Vi som arbetar
med detta just nu har kommit överens om att använda oss av ett gemensamt tema
för lektionerna varje vecka för att lättare kunna planera lektionerna och hålla koll på
vad barnen lärt sig. När det kommer nya volontärer är det upp till dem om de vill
fortsätta att arbeta på samma sätt eller om de vill ha ett annat upplägg.
Sophie Larup Hamrin
Barnhem thai- svensk stiftelse
Ht 2012
Vidare är barnhemmet en liten organisation med stor omsättning på volontärer
eftersom en volontärs period normalt sträcker sig över fyra till sex månader åt
gången. Detta gör att arbetet är under ständig förändring och det kommer hela tiden
nya ögon och nya tankesätt in i organisationen. En del av arbetet är styrt av tydliga
överenskommelser och traditioner. Till exempel ligger störst fokus på barnens
utbildning. Men andra rutiner i arbetet kan däremot förändras allt eftersom det
kommer nya volontärer (Svensson m.fl. s.17). Den thailändska personalen byts dock
sällan ut och barnen har sin trygghet i dem samt Hans och Susanne som tillsammans
med managern Wow driver verksamheten.
Min handledare, Susanne har varit med i organisationen sedan den startade. Hon
har varit med och tagit emot samt fattat beslut om mottagande av alla de barn som
nu bor på barnhemmet. Hon har därigenom skapat sig en bred kunskapsbas, en djup
förståelse för organisationen och en säkerhet i sin yrkesroll vilket hjälper henne att
utföra sitt arbete på ett riktigt sätt samt använda sig av det handlingsutrymme som
står till hennes förfogande. Detta gäller även många andra i organisationen.
(Svensson m.fl. s. 17-18)
I handlingsutrymme – utmaningar i socialt arbete kan vi läsa att socialt arbete handlar
om att kontrollera människor likväl som att skapa goda förutsättningar för dem
(Svensson m.fl. s.15). Detta tycker inte jag stämmer överens med det arbete som
utförs på min praktikplats. Visst har barnhemmet regler som barnen måste följa, detta
är en del i deras uppfostran. Men samtliga barn bor frivilligt på barnhemmet. Ingen
familj hotas av tvångsplaceringar på annat boende om vistelsen avslutas. Det som
sker om barnen flyttar från barnhemmet är att familjen förmodligen inte har råd att
skicka barnet till skolan. Barnet skulle förmodligen få arbeta istället och
förutsättningarna för en bra framtid skulle minska. En flytt från barnhemmet skulle
således få negativa konsekvenser för barnet (om inte barnet flyttar för att familjen fått
det bättre eller barnet har gått ut sin skola). Jag ser dock inte detta som någon form
av kontroll från vår sida.
Referenser
Svensson, K, Jonsson, E & Laanemets, L (2008) Handlingsutrymme; utmaningar i socialt
arbete. Stockholm: Natur & Kultur.