Transcript Maritima Manifestet

jobb
Kompetens
samhällsnytta
Slutdokument för Sjöfartsforums öppna maritima strategiprocess, 2009-2012.
Januari 2013.
Foton och illustrationer:
Framsidan: Johan Franzén. Sid 5: Petter Järleskog. Sid 6: Anna Risfelt Hammargren,
Chalmers Tekniska Högskola, DFDS Seaways, Försvarsmakten, Göteborgs Hamn,
Johan Franzén, Stena, Svenskt Marintekniskt Forum, Seabased. Sid 8: Berg Propulsion.
Sid 10: Anna Risfelt Hammargren. Sid 12: Anna Risfelt Hammargren, Kustbevakningen,
Sirius Rederi, Sjöfartsverket, Sweboat, Wallenius Lines. Sid 14: Johan Franzén
2
INNEHÅLL
Sammanfattning
4
Det maritima klustret
– företag, offentlig sektor och akademi
– människor och jobb
7
Den maritima näringen
– med havet, vatten och vattenvägen som resurs
9
Maritimt Manifest
– sju punkter för ett starkt maritimt kluster
13
Nr 1 Nationell, politiskt beslutad, maritim strategi
15
Nr 2 Konkurrensneutralitet mellan transportslagen
16
Nr 3 Intermodalitet och en hållbar strategi för infrastrukturen
17
Nr 4 Regelverk och myndighetssamordning
18
Nr 5 Kompetens, forskning och innovation
19
Nr 6 Maritim informationsteknik
20
Nr 7 Klustersamverkan och ansvar
21
Ett enat maritimt kluster i samverkan
22
Noter
23
Sjöfartsforum – en oberoende, maritim klusterförening
Sjöfartsforum är en övergripande intresseförening med syfte att stärka det
maritima klustret. Föreningen arbetar för att öka kunskapen om sjöfarten och den
maritima näringen samt för att synliggöra och tydliggöra klustrets nytta och värdeskapande för industri och samhälle.
Sjöfartsforum skapar mötesplatser inom klustret och ökar förutsättningar för starka
nätverk där klustret, politiker, akademi och övrigt näringsliv kan mötas.
Detta stimulerar till samverkan som bidrar till ökad dynamik och utveckling.
Som klusterorganisation identifierar och driver Sjöfartsforum uthålligt gemensamma nyckelfrågor – nationellt såväl som internationellt. Sjöfartsforum arbetar för ett
gemensamt ansvarstagande för det nationella maritima klustrets utveckling.
Denna trycksak är slutdokumentet från den öppna och klusterövergripande
strategiprocess som Sjöfartsforum drivit och faciliterat 2009 – 2012.
Foldern är framtagen med stöd från Trafikverkets ”Stöd till ideella organisationer”.
3
Sammanfattning
Det svenska maritima klustrets1 verksamheter är av stor
betydelse för hela det svenska samhället, inte minst för industri
och handel. Det maritima klustret skapar värden för Sverige och
bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
Många av
verksamheterna
möter framtidens
viktiga samhällsutmaningar.
En näring med
spetskompetens,
världsledande
företag och stor
utvecklingspotential.
Klustret, definierat av EU, består av sju delområden – transport, tillverkning/maritim teknologi, service, resurser från havet, turism och fritid, offentlig sektor samt forskning och utbildning. Alla delar av klustret är beroende av den maritima kompetensen och alla delar påverkar
varandra. Många av verksamheterna möter framtidens viktiga samhällsutmaningar i form av
ett robust och samhällsekonomiskt hållbart transportsystem, EUs klimat- och miljömål för
transportsektorn, utveckling av förnybar energi, kompetens-, teknik- och innovationsutveckling,
sysselsättning och nyföretagande.
Den maritima näringen utgörs av klustrets kommersiella delar (exkl offentlig sektor och
akademi). I Sverige är det en näring med maritim spetskompetens, många världsledande företag och stor utvecklingspotential. Den är att betraktas som en av landets basnäringar.
Aktörerna i det nationella maritima klustret har gemensamt kartlagt och analyserat sina
förutsättningar och i en öppen strategiprocess lagt fast vad som är nödvändigt för att utveckla
sjöfarten i Sverige, få den maritima näringen att växa och stärka det maritima klustret i sin
helhet.
Vårt Maritima Manifest slår fast:
Sverige är en kustnation som behöver maritim kompetens och Sverige som högkostnadsland behöver spetskompetens för konkurrenskraftiga kunskapsbaserade näringar. Den
svenska maritima kompetensen är högt rankad internationellt och en tillgång för Sverige.
Kompetensen utgör en näringsgenerator som alla klusterdelar är beroende av. Maritim kompetens ger oss också möjlighet att påverka havens och sjöfartens utveckling internationellt.
Sveriges maritima kompetens bör värnas, utnyttjas och utvecklas.
Sjöfarten, havet och vattenvägen skapar direkt samhällsnytta och bidrar till en samhällsekonomisk och hållbar utveckling av infrastrukturen och transportsystemet. Sjöfarten bidrar
också till industrins konkurrensmöjligheter och handelns utveckling. Det maritima klustret
skapar också viktig samhällsnytta genom skydd och övervakning av våra vattenvägar i form av
isbrytning, lotsning, sjö- och kustförsvar, sjöräddning mm. Sjöfarten är säker, billig och miljöoch energieffektiv. Vattenvägen finns på plats, är klar att användas och har stor kapacitet.
Ingreppen i naturen är små och investerings- och underhållskostnaderna låga. Det maritima
klustrets samhällsnytta är av stor vikt för Sverige. Sjöfarten och vattenvägen bör i ökad
utsträckning utnyttjas i det inrikes transportsystemet för både gods- och passagerartrafik.
Den maritima näringen är kunskapsbaserad och har förutsättningar att utvecklas och
stärkas. Näringen skapar värde för Sverige i form av sysselsättning, innovationsutveckling,
entreprenörskap, nyföretagande och skatteintäkter. Sysselsättningskoefficienten är hög. På
rederisidan genererar en ombordtjänst (dvs 2,2 anställda) 5,28 arbetstillfällen i land9. Den
maritima näringens möjligheter för svenskt näringsliv och sysselsättning bör tas tillvara,
stödjas och satsas på.
4
Den Maritima näringen
Transport: Rederier (godsoch passagerartrafik), hamnföretag, logistikföretag
Tillverkning/maritim
teknologi: Teknik-, systemoch underleverantörer, varv ,
fritidsbåtsindustrin
Resurser från havet: Fisket och biomarina livsmedel,
energi från havet (Fisket och
biomarina livsmedel har inte
ingått i den maritima strategiprocessens arbete)
Foton: Kockums, Anna Hammargren,
Seabased Industry AB, DNV, Nimbus,
Sjöfartsverket och Chalmers
(Jan-Olof Yxell)
Förutsättningarna för ett starkt maritimt
kluster och en maritim näring i utveckling är:
•
en tydlig politisk målbild, ett ramverk som ger förutsägbarhet och styrmedel som driver
utvecklingen i önskad riktning
•
en förståelse för vikten av en stark maritim näringsgenerator (svensk maritim kompetens
med nära koppling till svenska rederier och fartyg)
•
en strategi för infrastrukturen som säkerställer att vattenvägen utnyttjas och finns med i
alla planeringsprocesser för transportsystemen
•
konkurrensneutralitet mellan trafikslagen, något som förutsätter en ny avgiftsstruktur för
infrastrukturen, där sjöfarten kan verka på lika villkor som väg och järnväg
•
enkla och anpassade regelverk och bättre myndighetssamordning
•
forsknings- och innovationsresurser som stärker näringsdynamiken
•
maritim klustersamverkan
Service: Skeppsmäklare,
speditörer, logistikföretag,
bunkerföretag, klassificeringssällskap, muddringsföretag, maritim mätteknik,
finanssektorn, försäkringsbolag, maritim besiktning- och
konsultverksamhet, management- och bemanningsföretag, serviceleverantörer,
konsultföretag
Turism & fritid: Färjetrafik, kryssningsverksamhet,
skärgårdstrafik, kanalturism,
kustturism, fritidsfisket,
handel med fritidsbåtar och
marinor mm
Offentlig sektor: Myndigheter, intresse- och näringslivsorganisationer, NGOs,
fackföreningar
Forskning & utbildning;
Gymnasieskolor, universitet
och högskolor, forskningsenheter/företag, viss privat
konsultverksamhet, centrumbildningar
Med rätta förutsättningar kan det maritima klustret på olika sätt bidra till en hållbar samhällsutveckling, ökad sysselsättning, företagande och värde för samhället. Sverige kan bli en stark
kust- och sjöfartsnation med en internationellt framgångsrik maritim näring.
Med detta Maritima Manifest avslutas det formella, klustergemensamma utvecklingsarbetet
kallat den maritima strategiprocessen. Manifestet utgör underlaget för ett fortsatt arbete på
den politiska arenan och för vårt eget framtidsinriktade klusterutvecklingsarbete.
Sverige behöver ett starkt maritimt kluster och en livskraftig maritim näring. Det maritima
klustret behöver politisk beslutsamhet och en långsiktig svensk maritim strategi.
5
6
Det maritima klustret
- företag, offentlig
sektor och akademi
Det maritima klustret1 definieras i Sverige, enligt en EU-definition, i sju olika delar. Alla delar är beroende av den maritima kompetensen, alla delar påverkar varandra och samspelet mellan dem
är viktigt. De sju maritima delområdena är transport, tillverkning/
maritim teknologi, resurser från havet, service, turism och fritid,
offentlig sektor samt forskning och utbildning.
Det mest synliga – och det område som de flesta förknippar med sjöfart – är transport med
rederier och hamnföretag. Ett mer dolt, men mycket framstående delområde är tillverkning/
maritim teknologi med bl a underleverantörer och teknikföretag. Beräkningar från Vinnova3
visar i en första studie att nästan 9 000 personer arbetar inom detta område, i aktiebolag som
till största delen bedriver maritim verksamhet. Inom klusterområde transport finns 17 000
anställda, men hur många som arbetar i hela det maritima klustret finns ännu inga säkerställda
siffror på.
Den maritima näringen utgör klustrets kommersiella delar, dvs fem av sju delområden.
Områdena offentlig sektor och forskning och utbildning ingår inte i näringen.
Rötterna är historiska och den kompetensbas som idag driver utvecklingen framåt härrör från
vår tidigare varvsindustri, de många stora rederier Sverige hade fram till slutet av 1900-talet
och från Försvarsmakten/Marinen. Här finns grunden till den svenska maritima spetskompetensen som bl a gjort att AIS-systemet2 utvecklades här i landet. Sverige var först i världen
med att bygga havsbaserad vindkraft och vi leder utvecklingen inom lättviktskonstruktioner
och kompositfartyg, offshorekonstruktioner, framtidens bränsle mm. RoRo-tekniken (roll on,
roll off) och dagens specialbyggda biltransportfartyg har också sina rötter i Sverige, och många
sjöburna transportsystemlösningar är framtagna tillsammans med svensk basindustri för att
den framgångsrikt skall kunna exportera sina produkter och konkurrera på marknader utanför
Sverige.
De senaste åren har verksamheter på den offentliga sidan allt mer börjat växa ihop med
det övriga maritima klustret. Gränsöverskridande kompetens-, utvecklings- och resursbehov
knyter samman klusterdelarna, och forskningsinstitutioner och universitet spelar en viktig roll
för fortsatt konkurrenskraft och innovationsförmåga.
Alla delar är beroende av den maritima kompetensen,
alla delar påverkar
varandra och samspelet mellan dem
är viktigt.
Gränsöverskridande kompetens-,
utvecklings- och
resursbehov knyter
samman klusterdelarna, och forskningsinstitutioner
och universitet
spelar en viktig roll
för fortsatt konkurrenskraft och innovationsförmåga.
– och människorna, jobben
och kompetensen
Mångas första tanke kring yrken inom det maritima klustret är kanske sjömän och hamnarbetare. Men om sanningen ska fram är dessa numera i minoritet. De flesta som arbetar i det
maritima klustret finns i den landbaserade näringen och inom den offentliga verksamheten.
De ombordanställda – fartygsbefälen, fartygsingenjörerna, manskapet och intendenturpersonalen – har generellt mycket goda karriärmöjligheter. Den maritima kompetensen efterfrågas inom alla klusterdelar och utgör ofta basen för entreprenörskap och nyföretagande.
Kompetensen är i många fall internationell och arbetsmarknaden likaså.
Det finns ett stort behov av högutbildad personal inom alla delar av klustret, från hamnföretag, speditörer, logistikföretag, rederier och skeppsmäklare, till tillverkningsföretag, tekniska
underleverantörer, konsultföretag, systemleverantörer, varv, småbåtsindustrin, företag inom
7
Varje land med ett
maritimt kluster
har sin specifika
näringsgenerator.
I Sverige är detta
vår maritima kompetens.
Vår höga kompetens är anledningen till Sveriges
starka position
bland maritima
teknik- och underleverantörer där
många företag är i
världsklass.
havsbaserad energi, bank/finans, försäkring, klassificeringssällskap, advokatkontor, myndigheter, forskningsenheter mm.
Många företag, t ex tillverkningsföretagen, har verksamhet även inom andra näringar. Det
gäller stora koncerner som Alfa Laval, ABB, SKF och Rolls-Royce. Göteborgs- och Stockholmsregionerna har störst koncentration av maritima företag och organisationer3. Därefter
följer region Skåne och Blekinge län.
Varje land med ett maritimt kluster har sin specifika näringsgenerator som starkt påverkar
den samlade klusterutvecklingen. I Sverige är detta vår maritima spetskompetens. Kompetensen är nära kopplad till svenska rederier och fartyg. Näringsgeneratorn driver teknik- och
innovationsutvecklingen som lägger grunden för entreprenörskap, företagande och tillväxt.
Vår höga kompetens är anledningen till Sveriges starka position bland maritima teknik- och
underleverantörer där många företag är i världsklass.
Inom sjöfarten råder ett nära förhållande mellan underleverantörer, serviceföretag, varv m fl
aktörer å ena sidan och landets rederier å den andra. Det betyder exempelvis att svenska rederier utnyttjar svenska varv, medan rederier i Danmark går till danska (relationen påverkas av
fartygens flaggstat). Underleverantörernas möjligheter stärks av en nära koppling till behoven
hos en inhemsk rederinäring och rederierna behöver den maritima miljö som underleverantörer, serviceföretag och andra aktörer i klustret utgör. För att säkerställa fortsatt stark maritim
utveckling i Sverige behöver därför den svenska maritima kompetensen och svenska rederier
och fartyg värnas.
Klustrets gemensamma vision:
Sverige, alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar
utveckling
Klustrets gemensamma mission:
Vi utvecklar maritima möjligheter och resurser till nytta för
människor, näringsliv och övriga samhället
Våra värden:
Samverkan – ansvar - värdeskapande
8
Den maritima näringen
– med havet, vatten och
vattenvägen som resurs
Den maritima näringen hör förstås ihop med havet som infrastruktur och vattnet som naturresurs. Havet ger oss vattenvägen,
vår fria infrastruktur. Ur vattnet utvinner vi havsbaserade livsmedel, förnybar energi i form av vind-, våg- och tidvattenkraft och
icke förnybara resurser som olja och gas. Den maritima näringen
är alla kommersiella produkt- och tjänsterelaterade verksamheter
som har med havet som naturresurs eller vattenväg att göra.
Samhällsnytta
I mars 2012 presenterade Trafikverket den s k Kapacitetsutredningen. Den pekar på stora
kapacitetsbrister i delar av transportsystemet, främst inom järnvägen, men även i storstadsregionernas vägnät. Samtidigt förutses en kraftig ökning av både gods- och persontransporter
fram till år 2050. Att enbart satsa på utbyggnad av den landbaserade infrastrukturen är varken
möjligt eller ekonomiskt hållbart. Sjöfarten konstateras ha stort kapacitetsutrymme och en
tydlig potential i en ökad samverkan mellan trafikslagen.
Den stora kapaciteten till trots sker idag endast 7,7 procent4 av det inrikes transportarbetet
mätt i tonkilometer och sju promille5 av kollektivtrafiken med fartyg. Sverige har EUs längsta
kust och omfattande inre vattenvägar, men denna del av vår infrastruktur är i hög grad outnyttjad. I jämförelse kan nämnas att i Tyskland utförs 20 procent6 av det inrikes godstransportarbetet med fartyg. Sjöfarten som trafikslag har genom ökad närsjöfart11, kustsjöfart12 och
inlandssjöfart13 möjlighet att avlasta väg och järnväg med stora mängder gods och komplettera
landinfrastukturen i persontrafiken.
Sjöfarten är billig och vattenvägen finns på plats, klar att användas. Infrastrukturinvesteringarna är små och miljöpåverkan vid anläggningsarbeten liten. Vattenvägen behöver inte
stängas av för underhållsarbeten och kapaciteten är god. De samhällsekonomiska vinsterna är
i jämförelse med väg och järnväg tydliga.
För svensk import- och exportindustri är sjöfarten av avgörande betydelse. Trafikanalys
beräknar att 72 procent7 av det utrikes godset, mätt i ton, går med fartyg. Kopplingen mellan
handel, sjöfart och ett lands välstånd är mycket stort.
Sjöfartens nytta märks också i klustrets offentliga delar. Flera myndigheter/verk arbetar
med sjöfarten där arbetet ger en direkt samhällsnytta. Försvarsmakten/Marinen arbetar med
havs- och sjötrafikövervakning och tillgodoser kontroll av fartygsrörelser. De försvarar den
svenska kusten och viktiga s k basområden (hamnar) samt skyddar vattenvägarna och den fria
handeln runt Sverige och utomlands (piratbekämpning). Kustbevakningen ansvarar för sjö- och
miljöövervakning, kontroll, tillsyn och brottsbekämpning samt räddningstjänst. Sjöfartsverket
sköter vattenvägarna, trafikledning, lotsning, isbrytning, fritidsbåtstrafiken och ansvarar för vår
samlade sjöräddningstjänst.
Inom klusterområde ”resurser från havet” finns den expanderande vind-, våg- och tidvattenkraften där Sverige internationellt sett ligger långt framme. Kraftsystemen erbjuder elproduktion utan utsläpp av CO2 och installationsområden till havs blir allt mer intressanta för att
uppnå EUs energimål. Biomarina livsmedel och vattenbruk är områden som de närmaste åren
väntas öka stort.
Sjöfarten är billig
och vattenvägen
finns på plats, klar
att användas.
Infrastrukturinvesteringarna
är små och miljöpåverkan vid
anläggningsarbeten liten.
Vattenvägen
behöver inte
stängas av för
underhållsarbeten
och kapaciteten är
god. De samhällsekonomiska
vinsterna är i
jämförelse med
väg och järnväg
tydliga.
9
10
Statliga beräkningar från Tillväxtanalys visar att
en tjänst hos ett
rederi innebär 2,4
anställda i det
intilliggande
näringslivet.
Näringspolitik
De viktigaste
bidragen till samhällsekonomin
genereras inte
genom arbetsplatser ombord
på fartygen utan
genom arbetsplatser, investeringar,
förbrukning och
efterfrågan som
skapas i landbaserade verksamheter.
För underleverantörerna är hemmamarknaden och klustret i Sverige viktigt, för såväl kund- och
partnerrelationer, som för forskning och innovationsutvecklingen. Exempelvis utgör svenskkontrollerade fartyg cirka 80 procent8 av kundunderlaget för våra större reparationsvarv.
Näringsgeneratorn, motorn i klustret, utgörs av den maritima kompetensen som påverkar
utvecklingen inom alla klusterdelar. Kompetensen är starkt kopplad till svenska rederier och
fartyg. De viktigaste bidragen till samhällsekonomin genereras dock inte genom arbetsplatserna ombord på fartygen, utan genom arbetsplatser, investeringar, förbrukning och efterfrågan som skapas i landbaserade verksamheter och i ekonomin som helhet. Det handlar t ex
om verksamheter hos maritima underleverantörer, servicesektorn, skärgårdsturismen och det
innovationsintensiva området resurser från havet.
Statliga beräkningar från Tillväxtanalys9 visar att en tjänst hos ett rederi innebär 2,4 anställda
i det intilliggande näringslivet. En svensk tjänst ombord på ett svenskflaggat fartyg innebär
också att 2,2 sjömän får anställning. Det betyder att en sådan ombordtjänst skapar 5,28
arbetstillfällen iland. Sverige är, precis som de flesta länder inom EU, att betrakta som ett högkostnadsland, där
vi på en hårdnande internationell marknad konkurrerar med kvalitet och kompetens. Kunskapsbaserad industriell utveckling sker i globala kunskapscentra eller s k superkluster vilka
karakteriseras av en hög koncentration av innovativa industriella aktörer i tätt samarbete med
avancerade forskningsinstitutioner, riskkapital och kompetent ägarskap. För att en kunskaps-
baserad näring ska vara konkurrenskraftig krävs en kreativ och stödjande nationell miljö, miljömässigt hållbara utvecklingsstrategier, en kunskapsbaserad industrikoncentration och globala
konkurrensförutsättningar.
Värdeskapande
Konkurrenskraftiga företag skapar på olika sätt värden för samhället. Företagens förädlingsvärde kan mätas i kronor och ören och utgör de anställdas löner och andra förmåner, utdelning
eller uppskjuten vinst till ägarna, skatter och avgifter till staten. På nationell nivå blir förädlingsvärdena nationens BNP (bruttonationalprodukt) som är den viktigaste indikatorn på en nations
utveckling.
I Norge finns ett antal studier10 som visar hur satsningar på den maritima näringen – som
på senare år allt mer fokuserats runt offshoreindustrin – påverkat landets BNP-utveckling.
Under åren mellan 2005 och 2009 ökade den maritima näringens förädlingsvärde med 60
procent. Den maritima näringens andel av BNP i Norge har under samma period ökat med
2,8 procent. En tydlig bakomliggande orsak är den norska, politiskt beslutade, maritima strategin som anger mål och riktning. Även i Danmark och Holland, med politiska maritima strategier,
finns en tydlig målbild om högre utväxling av förädlingsvärdet.
Hållbarhet
För att etablera en hållbar näringsstruktur som skapar tillväxt över tid behövs ekonomisk nytta
(såväl samhällsekonomisk som lönsamhetsmässig för företagen) och social och miljömässig
hållbarhet. Sjöfarten och den maritima näringen kan bidra med alla tre. Sjöfarten är energieffektiv och den miljömässigt mest effektiva transportbäraren med minst påverkan på naturen.
Miljöprestandan kommer dessutom att öka markant när de nya svavelreglerna införs från
2015. Vattenvägen som infrastruktur är den billigaste infrastrukturen för samhället och ger
genom att flytta gods/resenärer från väg och järnväg reella samhällsbesparingar och nyttor. I
det maritima klustret finns mycket goda karriärvägar mellan ombord- och landjobb eftersom
den maritima kompetensen är väsentlig inom alla klusterdelar.
Förutsägbarhet
I samhället pågår ett ständigt samspel mellan politik, akademi och näringsliv. Det krävs förståelse, kunskap och samverkan mellan parterna och från politikernas sida en stabilitet och förutsägbarhet som ger konkurrensmöjligheter. Av samma skäl kan avsaknaden av politiska beslut
och tydlig inriktning vara ödesdiger. Ramvillkor, långsiktighet och förutsägbarhet är nödvändigt
för en positiv näringsutveckling och för att attrahera investerare och finansiella institutioner
samt – i förlängningen – för näringens värdeskapande för samhället.
Politiska ramvillkor,
långsiktighet och
förutsägbarhet är
nödvändigt för en
positiv näringsutveckling.
Nationell maritim strategi
Den maritima näringen och hela det maritima klustret är av avgörande betydelse för kustnationen Sverige och för svensk industri. Samhället behöver den nytta och det värde i transportsystemet som sjöfarten möjliggör. Vattenvägen är en samhällsekonomiskt kostnadseffektiv
infrastruktur för både gods och passagerare. Genom att i högre grad utnyttja den frigörs
kapacitet och kapital, och möjligheterna för svensk industri ökar. Mer sjöfart i transportsystemet förbättrar också hållbarheten och minskar transportsystemets totala energianvändning
och miljöpåverkan.
Sverige behöver den maritima kompetensen. Den maritima näringen skapar värde, sysselsättning, expansiva företag, exportintäkter och skatter till samhället. Den har också förutsättningar att utvecklas och bli starkare. Sverige bör värna utvecklingsbara, kunskapsintensiva
näringar. Med en stark maritim näring blir också vår röst i det internationella sjösäkerhetsarbetet starkare.
Grunden för en stark maritim utveckling är en tydlig målbild och långsiktiga politiska ramvillkor i en nationell maritim strategi. Det ger den nödvändiga och långsiktiga förutsägbarhet som
den maritima basnäringen behöver.
Sverige behöver
den maritima
kompetensen.
Den maritima
näringen skapar
värde, sysselsättning, expansiva
företag, exportintäkter och skatter
till samhället.
Den har också
förutsättningar att
utvecklas och bli
starkare.
11
12
Maritimt Manifest
– sju åtgärdsområden
för ett starkt maritimt
kluster
Sverige är en kust- och sjöfartsnation. Vår maritima miljö har traditionellt verkat i det tysta. Gamla strukturer har gjort att aktörer
jobbat var för sig i olika fack. Det har gällt både på den privata och
offentliga sidan. Men för några år sedan förändrades situationen.
År 2009 startade den öppna maritima strategiprocessen, ett nationellt klusterövergripande arbete med syfte att öka samverkan, ta
ett klustergemensamt ansvar, visa på näringens behov och möjligheter samt öka sjöfarten i det inrikes transportsystemet. I de övergripande målen fastställdes att Sverige, precis som många andra
länder, ska och bör ha en nationell maritim strategi och att den
maritima näringen ska betraktas som en viktig svensk basnäring.
Den maritima strategiprocessen har letts av den ideella, nationella klusterföreningen Sjöfartsforum. Processen har varit öppen för alla att delta i och Sjöfartsforum har drivit arbetet framåt
och agerat facilitator i samverkansarbetet. Fisket och biomarina livsmedel har inte ingått
i arbetet. Representanter från klustrets branschorganisationer, föreningar, företag, utbildningsenheter och myndigheter/verk har lagt ner tusentals ideella timmar på arbetet med att
gemensamt kartlägga och analysera det egna klustret med våra styrkor, svagheter, hot och
möjligheter. Strategiprocessen har arbetat fram handlingsplaner inom olika områden, stimulerat fram nya nätverk inom klustret och startat ett nytt sätt att gemensamt arbeta med våra
viktiga frågor. Idag blåser andra vindar. Alla vet att ingen klusterdel längre fungerar för sig själv
och att samverkan behövs.
Det omfattande arbete som har utförts visar att klustret och den maritima näringen tar
utvecklingsfrågorna på största allvar. Viljan att ta ansvar sträcker sig inte bara till det som gynnar den egna verksamheten, utan gäller hela klustret och det värde som klustret skapar för
samhället. Vad som nu behövs är våra politikers vilja att ”kroka arm” med oss. Vi har en vision
och vi har gjort ett grundarbete. Nu behöver en politisk process ta vid och i det arbetet vill vi
fortsätta att bidra och samverka.
Det Maritima Manifestet, med sju åtgärdsområden och tillhörande åtgärdspunkter, är strategiprocessens slutdokument. Manifestet berättar vad som behöver göras för att stärka det
maritima klustret och ger ett underlag för en politiskt beslutad, nationell maritim strategi.
Dokumentet visar också på klustrets eget fortsatta engagemang och åtagande i det arbete
som tar vid där processarbetet formellt avslutas.
Vi vill speciellt påpeka att det i ett nationellt kluster med sju delområden självfallet finns en
mängd frågor som är av stor vikt. I detta sammanfattande dokument har vi koncentrerat oss på
det som framför allt ökar sjöfarten och utnyttjandet av vattenvägen, ger näringen utvecklingsmöjligheter och stärker klustret i sin helhet. Ökad sjöfart, ökad forskning och innovation samt
informationsteknik ger en maritim klusterdynamik som behövs och är en grund för utveckling
inom alla klusterdelar. Vi konstaterar också att vissa av klusterdelarnas viktiga frågor lyfts fram
inom angränsande näringar, t ex turismen och energisektorn.
Det Maritima
Manifestet, med sju
åtgärdsområden
och tillhörande
åtgärdspunkter, är
strategiprocessens
slutdokument.
Manifestet berättar
vad som behöver
göras för att stärka det maritima
klustret och ger
ett underlag för en
politiskt beslutad,
nationell maritim
strategi.
Vad som nu
behövs är våra
politikers vilja
att ”kroka arm”
med oss.
13
Politiska beslut och fortsatt
aktiv politisk process
Den politiska processen
Samverkan
och politiskt
beslutade
styrdokument
Samling,
organisation.
kartläggning
Analys
Vision, mål,
värden, strategi
Handlingsplaner,
slutdokument
Maritim
strategi
Fortsatt klusterutveckling
Sjöfartsforums strategiprocess 2009-2012 och den politiska process
som nu har en nyckelroll i arbetet mot en nationell maritim strategi.
Dokumentation och mer information
För en heltäckande information och beskrivning hänvisar vi till vårt
dokument ”Vision- och strategi för det maritima klustret” (2010) med
dess bilaga ”Närsjöfart och inrikes sjöfart” samt till nedanstående
handlingsplaner och rapporter från våra fokusgrupper (2012).
• Konkurrensvillkor – i harmoni med övriga trafikslag och internationella regelverk
• Intermodalitet – vägen till ett smidigt, flexibelt och robust transportssystem
• Närsjöfart och kustsjöfart – lägre transportkostnader och minskad miljöbelastning
• Inlandssjöfart – en potential för Sverige och för ett hållbart samhälle
• Kunskap och innovation – förutsättningar för en hållbar tillväxt
• Hållbar värdetillväxt – tillförlitlig statistik och redovisning som ger jämförbarhet
• EU-klassad inlandssjöfart – en handlingsplan
• Inrikes persontransporter – en handlingsplan
Samtliga dokument finns att ladda ner på:
www.maritimeforum.se/rapporter.html
I strategiprocessens arbete med handlingsplaner och åtgärdsområden har följande
klusteraktörer deltagit i olika arbetsgrupper. (Ännu fler aktörer har varit delaktiga i det
tidigare analys- och strategiarbetet):
AB Gigs, Advokatfirman Lindahl, Aug. Leffler & Son, BACAB, Broström AB, Chalmers Tekniska
Högskola, Chalmers studentkår, DFDS Tor Line AB, Erik Thun AB, Försvarsmakten/Marinen, Green
Consulting Group, Gunnars Båtturer, Gävle Containerterminal AB, Göteborgs Hamn AB, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Hav- och vattenmyndigheten, Högskolecentrum i Bohuslän,
IVL Svenska Miljöinstitutet, Kristofer Andrén Sjöfartskonsult, Kungliga Tekniska Högskolan, Kungliga
Örlogsmannasällskapet, Lighthouse, Lindholmen Science Park, Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen/Clean
Shipping Index, Marine Benchmark, Mikael Norrman AB, Navigationsgruppen, Next Part, Norrköpings
Hamn och Stuveri AB, Oxelösunds Hamn AB, SEKO Sjöfolk, Sirius Shipping AB, Sjöfartsverket, Skärgårdsredarna, Stena AB, SSPA Sweden AB, Sten Göthberg Sjökonsult, Stockholms Hamnar, Svenska
Skeppshypotek, Svenskt Marintekniskt Forum, Sveriges Hamnar, Sveriges Redareförening, Sveriges
Skeppsmäklareförening, Södertälje Hamn AB, TTS Ships Equipment AB, Trafikverket, Trafikverket Färjerederiet, Transportstyrelsen, Vattenbussen AB, Viking Line AB, Viktoriainstitutet, Vinnova, AB Volvo,
Vänerhamn och Wallenius Marine AB
14
1
Nationell, politiskt beslutad,
maritim strategi
Alla näringar, och kluster av aktörer knutna till samma bransch,
behöver långsiktighet och förutsägbarhet för att attrahera kapital,
våga satsa och framgångsrikt utveckla verksamheter.
Samhället behöver konkurrenskraftig kompetens, jobbskapande lönsamma företag, hållbar tillväxt, nyföretagande
och resurseffektiva infrastruktur- och transportlösningar. Med politisk beslutsamhet, en tydlig vision och målbild,
konkurrenskraftiga ramvillkor och effektiva styrmedel kan sjöfarten och det maritima klustret bidra med kunskapsintensiva arbetsplatser och ökad sysselsättning i hela landet. Den maritima näringen är kunskapsbaserad. Vi har
djupa maritima rötter, spetskompetens, rederier i världsklass och internationellt erkända teknik- och underleverantörer. Sverige har goda förutsättningar att lyckas med ambitionen att vara världsledande inom maritim innovation
och hållbar utveckling.
Sverige är en kustnation och den maritima kompetensen är en nationell tillgång. Sverige behöver en politiskt
beslutad, långsiktig maritim strategi.
Punkter av vikt i en maritim strategi:
>> Politiskt beslutad vision och tydlig målbild för
>> Regelverk, administration och avgifter som
alla delar av det maritima klustret och hela den
maritima näringen
möjliggör internationell konkurrenskraft och
enkla, risk- och funktionsbaserade15 regelverk
öppna för innovation
>> Mål och styrmedel för den maritima näringens utveckling, vattenvägens utnyttjande och
klustrets offentliga delars viktiga frågor
>> Utveckling av sjöfartens möjligheter i det inri-
kes transportsystemet (närsjöfart11, kustsjöfart12,
inlandssjöfart13, trafik med vägfärjor, fartygstransporter inom städer, färjetrafik, skärgårdstrafik,
vattenburen kollektivtrafik) och satsning på ökad
intermodalitet14
>> En nationell infrastrukturstrategi som säkerställer vattenvägens likabehandling i alla planeringsprocesser och en trafikslagsövergripande,
konkurrensneutral avgiftsstruktur
>> Forskningsanslag i paritet med övriga trafikslags och klustrets värdeskapande
>> Myndighetsstruktur med större tydlighet, samordning och fokusering
>> Maritim säkerhet med skydd, kontroll och
övervakning av vattenvägen, räddningstjänst,
sjöförsvar (nationellt och internationellt) samt
försörjningsmöjligheter i händelse av ofred.
Här hänvisar vi vidare till Kustbevakningen,
Försvarsmakten, Försvarshögskolan, Kungliga
Örlogsmannasällskapet och Kungliga Krigsvetenskapsakademien, avd II:s försvarsstrategiska
arbete.
15
2
Konkurrensneutralitet
mellan trafikslagen
Likabehandling och konkurrensneutralitet mellan trafikslagen
är av avgörande betydelse för en effektiv resursanvändning
av vattenvägen och för en utvecklad sjöfart.
Sjöfart är ett trafikslag, jämförbart med andra trafikslag. Samhället och vår exportindustri behöver alla trafikslag
för ett väl fungerande och hållbart transportsystem. Från statens perspektiv bör därför konkurrensneutralitet råda
mellan dessa.
Våra vattenvägar – längs kusten, på floder, sjöar och kanaler och i städer vid vatten – kan i ökad utsträckning
komplettera landinfrastrukturen med mer närsjöfart11, och kustsjöfart12, den EU-klassade inlandssjöfarten13, trafik
med vägfärjor, godstransporter i städer, vattenburen kollektivtrafik mm.
För att sjöfarten ska kunna bidra med en ökad och säker transportkapacitet är konkurrensneutralitet i jämförelse med väg och järnväg avgörande – men inte nödvändigtvis svenska fartyg. Det är kvalitetssjöfart som är
viktigt, oavsett nationalitet. Däremot behövs svenska fartyg för den svenska maritima näringsutvecklingen och för
att skapa värden för och i Sverige. Det ger svenska jobb, stärkt kompetensbas, fler rederier och maritima företag
samt skatteintäkter till den svenska staten.
Punkter för likabehandling av trafikslagen:
>> Utgå från jämställda konkurrensförutsättningar
och trafikslagens påverkan i sin helhet, i enlighet
med EUs vitbok om transporter16 (user pays, polluter pays)
>> Beakta miljöpåverkan och resursanvändningen
vid såväl anläggning och underhåll av infrastruktur
som för färdmedel/lastbärare
>> Se över grundstrukturen för farledsavgifterna och
ta fram ett nytt avgiftssystem för infrastrukturen
som ger konkurrensneutralitet mellan trafikslagen
16
>> Stimulera till likabehandling av trafikslagens infrastrukturkostnader
>> Se till att sjöfartens regelverk är funktionsbase-
rade15 och så långt möjligt harmoniserade med
de landbaserade trafikslagens (gäller även
administrationen)
>> Säkerställ forskningsanslag som möter utvecklingsbehov och möjligheter på samma sätt som
för övriga trafikslag
3
Intermodalitet och en hållbar
strategi för infrastrukturen
Ur ett samhällsperspektiv måste infrastrukturen och transportsystemet,
för gods och passagerare, vara robust, hållbart, miljöoch energieffektivt och samhällsekonomiskt.
Transportsystemet ska vara säkert, flexibelt och ha god kapacitet. Plan- och byggprocesserna bör vara så korta
som möjligt och den miljömässiga påverkan låg. Här kan vattenvägen bidra. Den finns redan på plats och är klar
att användas. Vattenvägen är flexibel och har stor kapacitet. Sjöfarten är, per tonkilometer, det mest klimatvänliga
och energi-effektiva transportsättet.
Kombinationer av olika trafikslag i effektiva transportkedjor har många namn. Intermodalitet14 eller co-modalitet, sammodalitet, multimodalitet och synkromodalitet. Intermodalitet är centralt för både gods- och passagerartrafik och grundläggande ur ett resursanvändnings- och hållbarhetsperspektiv. Inte minst Trafikverkets Kapacitetsutredning visar på behovet av ökad intermodalitet för att klara förväntade framtida transportvolymer och undvika
trafikinfarkter. Det ställer krav på framsynthet hos samhällsplanerare och på integrerad transportforskning och
innovation. Fokus ska vara på godsets/resenärens framkomlighet och den hållbara transporten. Ur ett hållbarhetsperspektiv är fyllnadsgraden viktig, vilket förutsätter kunskap och transparens hos logistikkedjans aktörer.
Sjötransporten är billig och ett självklart val för transporter på längre sträckor och för vissa godsslag. Ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv bör fartyget gå till en destination så nära slutlig mottagare som möjligt, istället för
att tidigt i transportkedjan omlastas till landbaserade trafikslag. En s k feederlösning är ett alternativ till en trailer
genom landet eller en godstransport på järnväg. EU-klassad inlandstrafik med effektiva, moderna pråmar passar
även för korta sträckor och kan transportera gods från inlandet, t ex via hamnar i Vänern och Mälaren, till kusthamnar med feeder- eller oceantrafik. I städer vid vatten finns möjlighet att dra nytta av vattenburen kollektivtrafik
och fartygstransporter av byggmaterial, grus, sopor mm.
Vattenvägen och ökad intermodalitet är också två redskap att uppfylla ambitionerna i EUs vitbok och färdplan
för ett gemensamt europeiskt transportområde och ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem.
Punkter för ökad intermodalitet och en strategi för vattenvägen:
>> Fastställ en nationell infrastrukturstrategi som säkerställer att vattenvägen alltid finns med i tidiga
skeden i samhälls- och infrastrukturplaneringen
>> Säkerställ ökad kunskap om sjöfarten och vattenvägen hos speditörer, logistiker, samhällsplanerare, myndigheter och andra nyckelaktörer
>> Verka för ökad intermodalitet och samverkan
mellan trafikslagens aktörer, för både gods
och passagerare. Främja övergången mellan
trafikslagen
>> Sätt resenären/godset i fokus i transportkedjan.
Det är resenärens/godsets smidiga, kostnadsoch energieffektiva resa från a – b som är av vikt
>> Satsa på att öka fyllnadsgraden och största
möjliga transporteffektivitet
>> Säkerställ tillförlitlig statlig statistik kring trafikoch godsflöden, miljö- och hälsoeffekter mm som
grund för korrekta beslut
>> Se till att logistiksystemen anpassas även utifrån
sjöfartens förutsättningar
>> Ta ett samlat helhetsgrepp kring planering och
utbyggnader av hamnar, terminaler, kombiterminaler och rangerbangårdar på regional och lokal
nivå
>> Stimulera till likabehandling av trafikslagens
infrastrukturkostnader
>> Öka hamnens effektivitet och smidiga omlastningar
>> Säkerställ hamnmark och hamnnära industrimark
i stadsregioner för att kunna utnyttja vattenvägen
>> Koordinera övervakning, kontroll, tillsyn samt
brottsbekämpning inom det maritima området så
att miljön och vattenvägarna säkras
>> Koppla ihop vattenburen kollektivtrafik med
övriga kollektivtrafiknät och möjliggör dynamiska
hastighetsbestämmelser
17
4
Regelverk och
myndighetssamordning
Sjöfarten är global och behöver därför ha internationella, likställda regelverk.
Det gäller övergripande inom t ex sjösäkerhetsområdet, men även nationellt för
rederier som konkurrerar på en global marknad. För rederiernas del är framför allt
enhetliga regler och konkurrensförutsättningar inom EU av vikt, t ex anpassade
skatteregler och att Sverige utnyttjar EUs State Aid Guidelines17 fullt ut.
Regelverken ska vara tydliga, enkla och funktionsbaserade. Olika typer av sjöfart behöver olika riskanpassade regelverk15. Precis som tunnelbana och fjärrtåg är separata tågsystem gäller samma inom sjöfarten. Inlandssjöfart13
och skärgårdstrafik är inte samma som närsjöfart11 och fjärrfart18 eller färjetrafik mellan länder. Regelverkens
krav ska garantera en hög säkerhetsnivå, men måste samtidigt vara ändamålsenliga, öppna för innovation och
styra mot önskade samhällseffekter.
För sjöfarten som trafikslag är en ny struktur för de statliga infrastrukturkostnaderna av vikt och för att inrikes
utnyttja sjöfarten till fullo bör Sverige fortsätta det förarbete som gjorts och snarast införa EUs regelverk för
inlandssjöfart. Det möjliggör konkurrenskraftig pråmtrafik på floder, sjöar, kanaler och skyddade kuststräckor.
Bemanningsreglerna för inlandspråmarna, som följer flaggan och sätts av flaggstaten, behöver vara lika övriga
EU-länders för att säkerställa svenska jobb och ett värdeskapande här i Sverige.
Nio departement och 16 myndigheter har påverkan på det maritima klustret. Det ställer krav på myndigheternas helhetssyn, samordning och övergripande ansvar, men också på förmågan att rucka på strukturer och följa en
näring med stor global påverkan. I sammanhanget är också en samordnad satsning mellan lagvårdande myndigheter för miljö, sjösäkerhet och fiske, liksom helhetssynen kring maritim forskning och utveckling av vikt.
Punkter för regelverk och myndighetssamordning:
>> Öka samordningen mellan samtliga berörda
>> Fastställ skatteregler som gör det möjligt för
myndigheter och departement för tydligare
ansvar, styrning och effektivisering
>> Säkerställ att styrmedel och regelverk styr mot
uppsatta mål och hållbara samhällseffekter
>> Säkerställ att regelverket för EUs inlandssjö-
fart13, Direktiv 2006/87, fastställs utan svenska
särregler
>> Säkerställ en tydlig närvaro i beslutande organ
på sjöfartens område internationellt, men framför
allt inom EU
>> Fastställ en svensk rederibeskattning som ger
grundläggande globala konkurrensmöjligheter
>> Utnyttja EUs ramverk State Aid Guidelines
17
ut och låt svenska rederier konkurrera på lika
villkor med andra europeiska flaggstater
18
fullt
ombordanställda att ta anställning och utveckla
sin kunskap och kompetens även under utländsk
flagg
>> Se till att regelverken är enkla, funktionsbasera-
de15, öppna för innovation och riskanpassade för
olika typer av sjöfart samt att tillsynskostnaderna
motsvarar utförd tjänst
>> Konkurrensutsätt statlig verksamhet där så är
möjligt, t ex viss tillsyn/inspektion
>> Prioritera arbetet med den ”papperslösa transporten” och involvera näringen i arbetet
>> Säkerställ kunskap och ett tydligt myndighetsansvar för maritim forskning, utveckling och innovation och anpassa anslagen för att ytterligare höja
kompetensnivån
5
Maritim informationsteknik
Maritim informationsteknik eller maritim informatik19 är ett nytt verksamhetsområde
med stor potential för klustret. Kunskaperna och erfarenheterna inom klustret
är omfattande och här finns utvecklingsmöjligheter för nya tjänster,
innovationer och företag.
Sverige är världsledande vad gäller marknadspenetration av ny teknologi som bredband, uppkopplade fordon mm
och ligger långt framme inom digital tjänsteutveckling som spel, e-handel och förmedlingstjänster. Även inom
sjöfarten har Sverige en särställning med uppkopplade fartyg, utbyggd AIS-täckning3 och elektronisk myndighetskommunikation.
Maritim informationsteknik står också i centrum för ett omfattande arbete inom EU kring utvecklingen av den
effektiva och papperslösa transportkedjan, och inom EU pågår flertalet initiativ för att ersätta pappersburen dokumentation inom transportområdet med elektroniska processer. Myndigheter samarbetar kring ”single window”20 ,
men standarder saknas fortfarande. Syftet är att förenkla och effektivisera samt att harmonisera sjöfartens omfattande dokumentation med den betydligt enklare för de landbaserade trafikslagen. Sverige leder också europeiska
initiativ som syftar till säkrare trafikstyrning och navigering.
Inom det expanderande maritima informationsteknikområdet är det svenska maritima klustret väl positionerat
och kan spela en stor roll på tjänsteutvecklingssidan, något som även kan spridas till andra industrier. Inte minst
är detta en möjlighet för effektivare intermodala transporter och annan samverkan där tekniken är gränsöverskridande. Utvecklingen drivs idag främst på myndighetsnivå och bland branschorganisationer. En ökad och direkt
medverkan från industriaktörer och forskningsinstitut öppnar upp för den maritima näringens möjligheter, men
tydliga arenor för samarbete inom området saknas.
Punkter för produkt- och tjänsteutveckling
inom maritim informationsteknik:
>> Stärk och öka den maritima näringens närvaro i
EU-projekt och EU-samarbeten som rör informationsteknik
>> Starta en process för att göra transparent,
öppen och avgiftsfri myndighetsdata tillgänglig
för maritim informationstjänsteutveckling, t ex
djupdata, vind- och vattenstånd
>> Skapa ett nationellt forsknings- och innovationsprogram och låt informationstekniken få en större
roll inom sjöfartsutbildningen
>> Etablera en tydlig arena för innovation och
samarbete mellan klustrets aktörer inom området
informationshantering
>> Utveckla trafiklednings- och informationssystem
för inlandssjöfarten och fritidsbåtstrafiken
>> Utveckla den digitala infrastrukturen i skärgården. Det möjliggör ökad säkerhet och maritima
informationstjänster för turismen. Skapa en
informationsportal för fritidsbåtstrafiken
19
6
Kompetens, forskning
och innovation
Utan den maritima kompetensen står vi oss slätt, som kustnation och som kluster
och näring. Utgångsläget är gynnsamt, Sveriges maritima kompetensbas
befinner sig på en internationellt konkurrenskraftig nivå och är efterfrågad.
Forskning, utbildning och innovation21, FUI, är avgörande för att stärka långsiktig
utveckling och konkurrenskraft. Näringen själv inser vikten av detta och investerar
målinriktat, men för att lyckas krävs samordnade insatser från alla aktörer, såväl
politiker och myndigheter som näring och akademi.
Inom utbildningsområdet har universiteten goda möjligheter att utforma och utveckla de maritima utbildningarna,
men på forskningssidan finns behov av en övergripande plan och strategi. Den nödvändiga kompetensförsörjningen till alla olika delar av det maritima klustret (inte minst myndigheter) kräver en bredd av utbildning och
forskning, men också möjlighet till arbete och praktik ombord på fartyg. Den kunskap och erfarenhet som erhålls
genom praktiskt arbete till sjöss är ovärderlig och kan inte ersättas. Möjligheten till arbete och praktik är starkt
knuten till fartyg med svensk flagg. Därför är goda konkurrensvillkor för rederier att driva fartyg under svensk
flagg mycket viktigt för att långsiktigt klara Sveriges kompetensbehov.
På myndighetssidan behövs kunskap om näringens behov och ett samordnat ansvar. Resurser måste satsas
på nationella, transparenta och långsiktiga program och innovationsprocesser. Med en statlig nationell finansiering av forskning och utveckling ökar förutsättningarna för svenska aktörer att aktivt delta i EUs maritima
satsningar. Detta i sin tur länkar samman det svenska maritima klustret med den internationella arenan, skapar
internationell närvaro och stärker dess konkurrenskraft. Inom klustret är ökad samverkan mellan olika forskningsoch utbildningsenheter och centrumbildningar av vikt. Projekt måste tydliggöras och synliggöras, och det behövs
medel till storskaliga innovationsprojekt. Av stor vikt är också en industriellt gränsöversskridande samverkan.
Det maritima klustret har mycket goda förutsättningar att bidra till en livskraftig maritim näringsutveckling och
att Sverige når regeringens och riksdagens höga ambitionsnivå inom innovation och hållbar samhällsutveckling.
Punkter för stärkt kompetens, kunskap och innovation:
>> Främja grundutbildningen av sjöbefäl och säkerställ att utbildningarna håller hög kvalitet, har
högt söktryck och examinerar studenter som är
attraktiva på arbetsmarknaden
>> Säkerställ kunskap om och ett tydligt myndighetsansvar för maritim forskning och utveckling
och avsätt offentliga anslag i paritet med det
maritima klustrets värdeskapande och potential
>> Skapa tydlighet i resursfördelningen mellan
trafikslagen. Möjliggör ett utökat FoU-samarbete
med fokus på intermodalitet och sömlösa godstransportkedjor respektive personresor
>> Ta initiativ till forsknings- och innovationssamverkan inom klustret och med andra branscher
>> Premiera marknadsnära initiativ med slutanvän-
20
daren i centrum (varuägare respektive resenär)
och stöd aktörer som satsar extra för att skapa
samhällsnytta – exempelvis i form av investeringar i fartyg och utrustning med högre miljöambitioner än lagstiftningen kräver
>> Stöd små och medelstora företag i att skydda
Intellectual Property Rights, IPR22 – hjälp innovationskraften att frigöras
>> Öka kunskapen och främja kopplingen till
internationella forsknings-, utvecklings- och
innovationsarenor, samt underlätta tillgången till
samarbeten och finansiering inom EU
>> Inför styrmedel som prioriterar hållbarhet och miljöprestanda vid exempelvis offentlig upphandling
av kollektivtrafik och transportuppdrag
>> Avsätt stöd till demonstrations- och testverksamhet för att snabba på införande av miljöanpassade effektiva transportlösningar och teknologier
>> Främja funktionsbaserade regelverk15 som är
öppna för innovativa lösningar, såväl nationellt,
som på EU-nivå och inom IMO, International
Maritime Organization
7
Klustersamverkan och ansvar
Ett ansvarstagande för klustrets samlade utveckling och möjligheter har präglat ett
par års arbete i den klustergemensamma maritima strategiprocessen.
Processarbetet avslutas i och med detta dokument, men arbetet fortsätter med det
Maritima Manifestet som grund. Vi vill bidra i den politiska process som nu måste
ta vid och fortsatt arbeta för att stärka vår egen och Sveriges konkurrenskraft.
I detta arbete ska vi vara en stark och framtidsinriktad part.
Klustrets aktörer ser vikten av att värna det som förenar och gemensamt ta ansvar för utvecklingsmöjligheter
och för de värden vi kan skapa för samhället. Vårt ansvar gäller också att tydliggöra den maritima näringen, visa
vår och sjöfartens roll i samhället och att mäta vårt värdeskapande. En höjd kunskapsnivå om sjöfarten och det
maritima klustret i hela samhället, men kanske speciellt hos beslutsfattare, politiker och andra nyckelaktörer,
säkerställer korrekta beslutsunderlag inom olika områden.
Sjöfartsforum kommer att fortsätta sitt klusterövergripande och målinriktade arbete med att lyfta fram viktiga
gemensamma frågor, stärka kommunikationen inom klustret och externt till våra målgrupper – politiker, beslutsfattare och allmänhet.
Några av punkterna på klustrets gemensamma agenda:
>> Samverka med den politiska arenan för att få
till stånd en svensk maritim strategi. Bistå med
information, kontakter, mötesplatser mm
>> Utreda och tydliggöra den maritima näringens
starka utvecklingspotential och värdeskapande
för samhället
>> Stimulera till ansvarstagande och utveckla
klustrets hållbarhetsarbete (CSR23-arbete), med
bl a hållbarhetsredovisningar
>> Fortsätta klustrets redan idag starka miljöutvecklingsarbete för att ytterligare driva på och ta
ansvar för sjöfartens miljöprestanda och energieffektivisering
>> Fortsätta arbetet med att utveckla maritim kompetens och innovationskraft
>> Arbeta för ökad nationell samverkan inom forskning, utveckling och innovation samt för entreprenörskap, förnyelse och nyföretagande
>> Ta gemensamt ansvar för samverkan över
>> Utveckla samverkansplattformar och stimulera
skapandet av nätverk
>> Ta fram en långsiktig sjöarbetsmarknadsmodell
>> Öka hamneffektiviteten och hamnarnas smidiga
omlastningar
>> Arbeta för ökad intermodalitet, fokus på godset/
passageraren, transparensen bland aktörerna
och fyllnadsgraden
>> Stimulera till ökad helhetssyn och ett regionalt eller nationellt fokus inom infrastrukturplaneringen
(gäller t ex hamnar, kombiterminaler, järnvägsnoder mm)
>> Skapa en informationsplattform för klusterinformationen för ökad kunskap om sjöfarten och
maritima verksamheter
>> Stärka det klusterinterna informationsutbytet för
ökad intern kunskap och förståelse för samverkan och gemensamt värdeskapande
gränserna, både inom och utanför klustret och
mellan privat och offentlig sektor (samt mellan de
offentliga delarna)
21
Ett enat maritimt
kluster i samverkan
Under årens lopp har vi sett den ena statliga utredningen efter
den andra komma och gå, men mycket lite har hänt. Fortfarande
saknar vi den politiska beslutsamheten, den politiska visionen och
den politiska viljan att ge förutsägbarhet och långsikta ramvillkor.
Vi ser den maritima näringen som en viktig svensk basnäring och den maritima kompetensen
som mycket betydelsefull för Sverige. Det maritima kunnandet bör värnas och utvecklas. Sverige,
som kustnation, behöver ett starkt maritimt kluster med en maritim näring som skapar värde för
samhället – transport-, miljö-, och resursmässigt, socialt och samhällsekonomiskt samt ur ett
försvars-, skydds-, övervaknings- och sjöräddningsperspektiv.
Detta dokument, det Maritima Manifestet, visar en helhetsbild och berättar vilka vi är, hur vi
påverkar varandra, hur vi skapar värden i och för Sverige och hur vi kan bidra med sysselsättning,
hållbar tillväxt, skatteintäkter mm.
Manifestet anger de viktigaste åtgärdsområdena – vad som ligger på politikernas bord att
hantera och hur vi själva ska satsa – och åtgärdslistor att jobba efter. Med vårt engagemang,
politisk vilja och beslutsamhet samt en tydlig målbild kan ett gemensamt, fokuserat utvecklingsarbete starta. Låt Sverige bli en konkurrenskraftig sjöfartsnation!
Vi, klustrets bransch-, intresse-, och fackföreningar samt
akademi, står enade kring slutsatserna i detta dokument
SJÖFARTSFORUM (107 MEDLEMSFÖRETAG/ORGANISATIONER)
SVERIGES REDAREFÖRENING (70 MEDLEMSFÖRETAG)
SJÖFARTENS ARBETSGIVAREFÖRBUND (98 MEDLEMSFÖRETAG)
SJÖFARTENS UTBILDNINGS INSTITUT
SKÄRGÅRDSREDARNA (120 MEDLEMSFÖRETAG)
SVERIGES HAMNAR (57 MEDLEMSFÖRETAG OCH 11 SAMVERKANDE HAMNAR)
SVERIGES SKEPPSMÄKLAREFÖRENING (139 MEDLEMSFÖRETAG)
FÖRENINGEN SVERIGES VARV (25 MEDLEMSFÖRETAG)
SVENSKT MARINTEKNISKT FORUM (70 MEDLEMSFÖRETAG)
SWEDOCEAN (51 MEDLEMSFÖRETAG)
UNDERHÅLLSFÖRETAGEN (50 MEDLEMSFÖRETAG)
SWEBOAT (390 MEDLEMSFÖRETAG)
SIMSA, SCANDINAVIAN INDEPENDENT MARINE SURVEYORS’ ASSOCIATION (25 MEDLEMMAR)
SVENSKA SJÖRÄTTSFÖRENINGEN (200 MEDLEMMAR)
WISTA SWEDEN (109 MEDLEMMAR)
SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN OFFENTLIGANSTÄLLDA (6 000 MEDLEMMAR, VARAV 3 000 SJÖANSTÄLLDA)
SEKO SJÖFOLK (13 000 MEDLEMMAR, VARAV 6 000 AKTIVA)
LOTSFÖRBUNDET (212 MEDLEMMAR)
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN
SJÖFARTSHÖGSKOLAN/LINNÉUNIVERSITETET
FÖRSVARSHÖGSKOLAN
KUNGLIGA ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET
Vi gläds åt våra nära myndigheters olika deltagande i strategiprocessens arbete. Följande myndigheter
stödjer den klustergemensamma målsättningen och det klusterövergripande arbetet mellan företag,
akademi och offentlig sektor. Ett gemensamt mål för oss alla är ett starkt svenskt maritimt kluster.
SJÖFARTSVERKET
KUSTBEVAKNINGEN
HAV- OCH VATTENMYNDIGHETEN
22
Noter:
1 Det maritima klustret betecknar alla företag och
organisationer vars verksamhet kan kopplas till havet.
Den maritima näringen utgör klustrets kommersiella delar.
Sjöfartsnäringen är en del av den maritima näringen och
omfattar företag och organisationer med koppling till den
kommersiella handelssjöfarten och passagerarsjöfarten.
Klusteruppdelningen i sju branschområden är hämtad från
Commission of the European Communities. (2007). Commision Staff Working Document. Maritime Clusters.
14 Intermodalitet är ett transporttekniskt begrepp som
konkret betyder att en transport, från a till b, av en godsenhet eller av en passagerare kan ske med hjälp av flera
trafikslag och omlastning däremellan. Godset, som oftast
är lastat i containrar, växel- eller containerflak, semitrailrar
eller lastbilar, transporteras på tåg, lastbil eller fartyg.
Ökad intermodalitet och en optimal integration mellan
trafikslagen i dörr-till-dörr-lösningar är en central del av
den europeiska transportpolitiken.
2 AIS (Automatic Identification System) är ett system
som gör det möjligt att identifiera ett fartyg och följa dess
rörelser från andra fartyg och från fartygstrafikservicens
kontrollrum. Alla fartyg med bruttodräktighet över 300 som
omfattas av SOLAS-konventionen och går i internationell
trafik bör vara försedda med AIS-transpondrar.
15 Med risk- och funktionsbaserade regelverk avses
regelverk som reducerar identifierade risker och som
medger alternativa lösningar för att uppnå detta.
3 Statistik enligt Vinnovas klusterstudie 2012, ”Analys av
den maritima näringen i Sverige”.
17 EUs State Aid Guidelines, Meddelande C(2004) 43
från kommissionen. Gemenskapens riktlinjer för statligt
stöd till sjötransport (2004/C 13/03).
4 7,7 procent av det totala inrikes godstransportarbetet
gick 2011med inrikes sjöfart, dvs mellan svenska hamnar.
Källa Trafikanalys.
5 Enligt Lokal och regional kollektivtrafik, 2011 (statistik
2012:16) från Trafikanalys.
6 Enligt statistik från Eurostat 2011. 12,9 procent
utgjordes av EU-klassad inlandssjöfart och 7 procent av
kustsjöfart och River-Sea-trafik.
7 Trafikanalys 2012, utrikes godsmängder i ton 2011
(utländska lastbilar 2010). Sjöfart över kaj 152 720, utländska lastbilar 25 700, malmtransporter på Malmbanan
17 816, tåg utom Malmbanan 10 696, svenska lastbilar 5
638 och luftfart 159.
8 Beräkning hämtad från reparationsvarvet Damen
Shiprepair, Götaverken i Göteborg.
9 Sveriges sjöfartssektor, en viktig del i en svensk maritim
strategi, N2009/6627/TR.
10 Menon Business Economics AS, (Erik W. Jakobsen,
Leo Grünfeld et.al).
http://menon.no/upload/2011/10/04/eknmaritimv2menon-rapportnr10.pdf
16 EUs vitbok om transporter. Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden.
18 Med fjärrfart avses annan fart än inre fart och närfart.
Den definieras i inkomstskattelagen 64 kap, §6. Fjärrfart
innebär svenskflaggade lastfartyg som går i utrikes trafik,
utanför närfartsområdet med gränslinjen Hanstholm Lindesnäs eller Cuxhaven.
19 Maritim informationsteknik/maritim informatik. Informatik (även informationssystem) är det vetenskapliga studiet av hur information bearbetas och presenteras. Ämnet
studerar hur interaktion sker mellan system vilka lagrar,
bearbetar och förmedlar information. Eftersom information
behandlas av såväl datorer, individer och organisationer
har informatik även kognitiva och sociala aspekter. I
Skandinavien är informatik (liksom systemvetenskap) ett
samhällsvetenskapligt och tvärvetenskapligt ämne. Maritim
informatik betecknar tillämpningen av informatik i maritima
tillämpningar.
20 Single-window är ett begrepp som beskriver möjligheten för transportörer att, på ett enda ställe, interagera
med och rapportera information som krävs av myndigheter i samband med transporter (t ex tull, kustbevakning,
maritima myndigheter etc). I direktiv från EU skall alla
medlemsstater implementera en nationell portal för myndighetsrapportering senast 2015.
11 Närsjöfart kallas även europasjöfart och kortsjöfart
eller short-sea shipping. Det är en intra-europeisk fartygstrafik från en europahamn med slutdestination i ett annat
europeiskt land eller i en slinga mellan olika europeiska
länder.
21 Innovation kan definieras enligt följande: An innovation
is the implementation of a new or significantly improved
product (goods or service), or process, a new marketing
method, or a new organizational method in business practices, workplace organization or external relations. Definition på begreppet innovation enligt OECDs Oslo Manual.
12 Kustsjöfart går mellan svenska hamnar utmed kusten
och ingår i den inrikes sjöfarten. Kustsjöfart kan även
vara en del av en närsjöfartslösning som trafikerar flera
svenska hamnar.
22 IPR (Intellectual Property Rights) är de olika sätt en
upphovsman skyddas eller kan låta skydda sin kunskap.
Exempel på dessa är patent, upphovsrätt, design, varumärken och företagshemligheter.
13 Inre vattenvägar definieras av FN som skyddade
vatten med en signifikant högsta våghöjd under 2,0 m
över tid. De delas in i fyra zoner beroende på max våghöjd.
Inre vattenvägar trafikeras av godspråmar, s k barges,
en flatbottnad båt anpassad för sina farvatten med 2-4
mans besättning. Inom kollektivtrafiken finns lågsvallande
energieffektiva passagerarfartyg som möjliggör högre
hastigheter. EUs regelverk för inre vattenvägar heter
Direktiv 2006/87.
23 CSR (Corporate Social Responsibility) innebär ett
företags insatser för socialt, miljömässigt och etiskt
ansvarstagande med syfte att kombinera företagets ekonomiska framgång med hållbar utveckling i de miljöer och
länder där de verkar.
23
Sjöfartsforum, af Pontins väg 6, hus 4, 115 21 STOCKHOLM, tel: 08-410 540 46,
E-post: [email protected], www maritimeforum.se