Referatet av konferensen

Download Report

Transcript Referatet av konferensen

Idé och Projektarena

Blå tillväxt Skagerrak 2025

- stora utmaningar och stora möjligheter

26-27 NOVEMBER 2014 FREDRIKSTAD

Vad blev sagt och gjort?

Dokumentation av konferensen

Innehåll

Förord 3 Välkommen till Svinesundsregionen där den blå tillväxten är en blandning av salt och sött! Blå tillväxt i Skagerrak/Kattegat 2025 – stora utmaningar och stora möjligheter 4 5

Ocean industries tillväxtmotor i Oslofjordregionen och på SørNorge Mer gods på vattenvägen – en corehamns perspektiv på planering av vattenvägar och intermodala transportsystem Innovationer inom sjömatsområdet skapar tillväxt i Skagerrak & Kattegat 6 7 8

Miljösmart nærskipsfart på Skagerrak - utmaningar och væxtpotential.

Miljöeffektiva hamnar är noder i systemen Transportkorridorer i Skagerrak: Hvordan utnytte det blå potensialet? Förprojekt Nærskipsfart i Öresund-Kattegat- Skagerrak lägger ut kursen för fortsatta gränsöverskridande samarbeten

Industriutveckling till lands och till havs

Testsiter, en del i utveckling av havsenergiutvinning

10

10 11

13

13 Miljöeffektiva lättviktsfärjor

Green, clean shipping kräver omställning till förnybara marina bränslen

Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ett alternativ Scandinavian CleanTech Network visar på styrkeområden inom förnybar energi med fokus på Blå tillväxt

Blå upplevelser skapar tillväxt och sätter Skagerrak på kartan

MARIFUS sätter kurs på framtiden Vækstpotentialer i den blå Limfjord Gränslöst båtliv på inre vattenvägar - blå visioner för utvecklad turism Dalslands kanal-Haldenkanalen 14

15

15 16

18 19 19

Kust och Havsplanering på skandinaviska - plattform för nyskapande och blå tillväxt!

Kust och havsplanering på skandinaviska – erfarenheter från Interreg ÖKS projektet Hav möter land Kommunerna i Norra Bohuslän samarbetar om en Blå ÖP/ översiktsplan och maritim näringslivsstrategi Vestfold och Telemark samarbetar om en interregional plan for utvikling av intermodal godstransport – Mer gods på sjø og bane

Kort info om prioriteringar och stödmöjligheter i interreg-programmen 2014-2020

Översikt de 4/8 Interreg-programmen i området Fördjupning om Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak.

Blå tillväxt Skagerrak 2025 - från ord och goda föresatser till verkstad!

WS1 + WS3: Transportkorridorer i Skagerrak: Hvordan utnytte det blå potensialet? + Green, clean shipping och omställning till förnybara marina bränslen WS2: Industriutveckling till lands och till havs WS5: Blå upplevelser skapar tillväxt och sätter Skagerrak på kartan WS6: Kust och havsplanering - plattform för nyskapande och blå tillväxt! WS7: Blå kompetens - affärsvärdekedja för utbildning och kompetensförsörjning

Avslutning och avstamp för nästa Idé och Projektarena Blå Tillväxt Skagerrak 2025 30 Utställare 32 Deltagare 34

27 28 28 29 24 25

27

21

21 22 23

24

Förord

Skagerrak är det havsområde som förenar de tre skandinaviska länderna: Sverige, Norge och Danmark. Skagerrakområdet har en stor maritim och marin kompetens och den blå utvecklingen och tillväxten är viktig; oavsett om det handlar om sjöfart, nya tekniska lösningar, marin energiproduktion, miljösmarta transportlös ningar, havsplanering, sjömat eller den blå upplevelsenäringen. Havet binder Skagerrakregionerna samman och borde vara den naturliga grogrunden för gränsöverskridande samhandling mellan lokala, regionala och natio nella aktörer i de tre länderna. Mötesplatsen ”Idé och Projektarena Blå Tillväxt Skagerrak 2025” har som uppgift att förena Skagerraks mari tima och marina aktörers kompetens under ett och samma tak. Genom föredrag, utställningar och workshops ska nya och pågående idéer för gränsöverskridande blå tillväxt diskuteras och drivas framåt. Att ha en god idé räcker inte för att driva den blå utvecklingen framåt. Det måste finnas en arena eller nätverk där idén kan utvecklas och få med rätt partners, ofta saknas också en överblick om hur idén kan finansieras genom olika program och organisationer. Genom att initiera en plattform som tar ett samlat grepp om pro jektprocessen hoppas Svinesundskommittén bidra till en gränslös blå tillväxt i Skagerrak. Havet känner inte av några gränser – alltså borde även utvecklingen vara gränslös.

Välkommen till Svinesundsregionen där den blå tillväxten är en blandning av salt och sött!

Jon-Ivar Nygård, ledamot i Svinesundskommitténs arbetsutskott och styrelse samt ordfører i Bystyret i Fredrikstad

Jon-Ivar inleder mötesplatsen med att hälsa alla hjärtligt välkomna till Fredrikstad. Att Fredrikstad är platsen för en mötes plats om blå tillväxt är naturligt. Fredrikstad har trots allt sedan grundandet av staden på 1500-talet präglats starkt av det maritima. Segelskutor har avlösts av motorseglare och den stora varvsindustrin har idag ersatts av en blomstrande fritids båtssektor. Jon-Ivar poängterar att det är tillväxt i Fredriksstad hamn och att den maritima sektorn fortfarande är stark i staden. Jon-Ivar betonar också hur närheten till Sverige alltid har varit tydlig i Fredrikstad. Inte minst beror Fredrikstads strategiska placering i Glommaälven mycket på den före detta gamle ärkefienden Sverige och de krig som fördes mellan länderna. Idag är krigen mellan Sverige och Norge historia och det är en stark och fredlig samverkan som nu präglar kontakterna över den svensk-norska gränsen. Och Fredriksstad är fortfarande strategiskt placerat, men nu genom sin närhet till såväl Oslo som till Göteborg.

Näringslivsutveckling

och

planläggning

är nyckelord som Jon-Ivar skickar med deltagarna att ha med sig under konferensen.

Jon-Ivar Nygård, ledamot i Svinesunds kommitténs arbetsutskott och styrelse samt ordfører i Bystyret i Fredrikstad

Blå tillväxt i Skagerrak/Kattegat 2025 - stora utmaningar och stora möjligheter

I Skagerrakregionen är de blå näringarna ”ocean industries” en sektor med stor tillväxtpotential. Området har en maritim och marin kompetens i världsklass och genom att ta tillvara på kompetensen och se kopplingarna mellan branscherna finns stora möjligheter för innovation, tillväxt och nyskapande.

Blå utmaningar och miljösmart væxtpotential förenar Skagerrak & Kattegat

Siv Henriette Jacobsen, ledamot i Svinesundskommittén och i Østfold fk fylkesutvalg

Norden borde vara en stormakt i Europa och i världen! Så inleder Siv och fortsätter sedan med att i Norden, och framförallt i Skandi navien, förenas vi av våra språk och vår kultur. Vi förstår varandra i både talandet och i vardandet, även om det givetvis finns skillnader. Men, inte minst säger Siv, förenas Skandinavien av havet som binder oss samman! Siv menar att Östfold måste bli bättre på att ta tillvara på deras maritima möjligheter. Som hon uttrycker det ”Det finns en maritim utveckling i Östfold, men vi tänker inte på oss själva som en maritim region – havet är en lekplats och används inte för näringslivsut veckling”. Hon fortsätter direkt med att andra fylken utvecklar sin maritima identitet och näringsliv med stor framgång, och även Öst fold måste se till att utveckla sin nisch i den maritima sektorn. Det finns flera möjliga sektorer att utveckla och hon räknar upp följande exempel: • I Östfold ses redan havet som en lekplats, så varför inte tjäna pengar på den? Turismen är stor tillväxtsektor där närheten till havet är en central driftkraft. Exempel som är tydliga för Östfold är bland annat: segling, fritidsliv, kryssningstrafik, kortrest mat från den maritima bakgården och närheten till marknaden genom befolkningstätheten.

Siv Henriette Jacobsen, ledamot i Svinesundskommit tén och i Østfold fk fylkesutvalg

• Gods och logistik, det finns stora miljövinster att göra på att föra över gods på havet. Det är för många lastbilar på vägen och det gäller att knyta samman trafikslagen. Här är struktur och plane ring viktigt, hur vill vi ha det med våra hamnar? Några få stora eller flera små? Och hamnarna funktion måste få accep tans, det kan inte byggas restauranger och butiker i alla hamnar, hamnarna måste få fungera som de logistikcenter de faktiskt är. • Oslofjorden är speciell, det krävs en SWOT-analys som kan lägga grunden för en maritim strategi för att ta tillvara på alla fördelar. • Mycket forskning och innovation sker här och hur kan det utnyttjas bättre?

• Maritima näringar på land: algproduktion på land är en stor möjlighet. Land som inte kan brukas optimalt för jordbruk och boende kan tas tillvara på detta viset. Det är en stor dröm för Siv att Östfold ska ta täten för algproduktion i Norge. Likaså är akvaproduktion en stor potentialsektor. “The sky is the limit! (or the ocean…)”. Med de orden avrundar Siv och påpekar att blå tillväxt handlar om så mycket mer än det renodlade maritima och marina. Vatten är källan till allt och på samma vis kan de blå möjligheterna finnas överallt, det gäller bara att se kopplingarna!

Ocean industries tillväxtmotor i Oslofjordregionen och på SørNorge

Knut L. Arnesen, daglig leder vid Maritimt Forum Oslofjorden

”Svenska och norska maritima företag har goda exempel på fram gångsrika samarbeten vilka har lett till att stärka företagen globalt, Wilhelmsen och Wallenius är ett gott exempel på detta”. Så inleder Knut föredraget. Knut ger den samlade bilden av hur viktiga Ocean industries är för Norges ekonomi. Maritima näringar är Norges största exportvara efter petroleumprodukter. Norges regioner är generellt specialise rade inom olika delar av den maritima sektorn. Oslofjorden har sin spets inom shipowners, specialized services, electronics och subsea, hela 40 % av Norges maritima värdeskapande sker i Oslofjordsre gionen. Företag i Oslofjorden är oerhört kompetenta och globalt starka. Många har samarbeten över hela världen och ser till att arbeta med hela värdekedjan, logistik är mer än hamn-till-hamn, logistik handlar om tjänster! Och det är inte bara norska företag som etablerar sig i Oslofjorden, som exempel finns det ett franskt företag som placerade sitt huvudkontor här på grund av all kompetens. Sen finns även världens största klassningssällskap i Oslofjorden. Det är en stor bredd i företagen i Oslofjordsregionen, inte minst för att många är inriktade på tjänster, en sektor som inbegriper i stort sätt alla sektorer och steg i produktionskedjorna. Det sker också mycket samverkan mellan företagen, inte minst genom sammanslagningar.

Knut L. Arnesen, daglig leder vid Maritimt Forum Oslofjorden

Det var Wilhelmsen som påpekade att ”Det viktiga är inte att äga stålet, utan att äga kunskapen!” Alltså är rekrytering och kunskaps byggning nyckeln för att vara konkurrenskraftig, det gäller att vara bäst på kunskap och innovation. Dagens klustereffekter i Oslofjorden är inte så goda som de kunde ha varit och detta är något som Maritimt Forum Oslofjorden ska arbeta vidare med. Som Knut säger ”Maritimt Forum Oslofjorden önskar att framtiden innebär ett superkluster/superklynge! Vi ska inte bara vara en medlemsorganisation utan ett klustersamarbete.” Havet är en underutnyttjad resurs. Havet står för 90 % av jordens yta och potentialen är stor. Olja & gas, maritim och sjö mat är alla maritima kompetenser och inte enskilda sektorer. Knut poängterar att det

måste ses som en superklynge och inte som enskilda näringar

(Ocean Industries). Detta är framtidsvisionen att sträva efter! Ett sådant kunskapsnav i Oslofjordsregionen skulle vara ett globalt kunskapsnav där framtiden finns. Knut hoppas öka forsknings- och innovations närvaron och företagsetableringarna i Oslofjordsregionen och att dessa ska verka i en superklynge. Det är viktigt att komma ihåg att

framtiden byggs på att rätt kompetens finns!

Detta understryker Knut med efter tryck. Ungdomar måste fångas upp tidigt! Framtidens experter finns ibland oss och de måste få rätt verktyg i val av yrkes bana. Sen gäller det att attrahera talangerna till ocean industries. Det handlar om att se potentialen. De maritima näring arna är mer än sjökaptener, det är jurister, marknadsförare, ekonomer, teknikingenjörer etc. Knut sammanfattar med att Maritimt Forum Oslofjorden ska vara med och skapa framtidens experter inom ocean industries!

Knut avrundar föredraget med att givetvis ser Maritimt Forum Oslofjorden potentialen och möjligheterna med att sam arbeta över gränsen. Bara som exempel så ligger ju Chalmers tekniska högskola närmare Oslofjorden än vad exempelvis Trondheim gör. 6

Mer gods på vattenvägen – en corehamns perspektiv på planering av vattenvägar och intermodala transportsystem

Elias Wästberg, Senior Manager Public Affairs Göteborgs Hamn

Göteborgs hamn är fortfarande stor och levande! Så inleder Elias och berättar att faktum är att hamnen är större än någonsin förr, både i yta och i gods, vilket gör att Göteborgs hamn behåller sin position som den största hamnen i Norden. Elias fortsätter med att Göteborg i flera hundra år har varit ett nav för in- och utgående transporter, från dåtidens ostindiefarare till dagens containerfartyg – alla har fört godset ut och in från fjärran hamnar och gör Skandina vien till en del av den globala marknaden. Sverige är extremt beroende av export och ligger, som ett relativ litet land, högt upp i listningen för exportgods. Göteborgs hamn konkurrerar inte med andra svenska, nordiska eller europeiska hamnar, nej förtydligar Elias, den konkurrerar med hamnar i Asien. Göteborgs hamn har 60-65 % av det svenska containergodset och har cirka 140 direktförbindelser, men är globalt sätt ändå en liten containerhamn. Konkurrensen för Göteborgs hamn gäller till stor del att få båtarna att gå direkt till Skandinavien och inte med slutdestina tion till någon av kontinenthamnarna i Europa. Om båtarna vänder nere på kontinenten blir det dyrare och tar längre tid för godset att nå Skandinavien, vilket då skadar exporten. På listan över världens 20 största containerhamnar ligger inte Göte borgs hamn med, Göteborgs hamn återfinns på plats 115. Överhu vudtaget finns bara två europeiska hamnar med på top20-listan och de ligger i den nedre delen. Utvecklingen och hamntillväxten sker i Asien, främst i Kina, och det gäller att haka på dem genom mark nadsföring och partnerskap.

Elias Wästberg, Senior Manager Public Affairs Göteborgs Hamn

Att vara en global hamn ställer stora krav på hamnen och Elias räknar upp några av de faktorer som måste finnas där. Det måste finnas rätt hamninfrastruktur med kajplatser som har tillräckligt djup och längd/bredd, sedan måste även kranar och kapaciteten i hamnen klara de största båtarna. En båt vill vara inne i hamnen så kort tid som möjligt, kanske bara några timmar. Alltså måste lossning, lastning och administration ske så effektivt som möjligt. Dessutom blir båtarna allt större och det gäller att ligga steget före när det gäller utvecklingen av hamnen. Ska hamnen köpa nya kranar gäller det att köpa kranar som är mycket större än vad dagens båtar faktiskt är och ska det anläggas nya kajplatser måste djupet vara djupare än vad de moderna båtarna sticker idag. Som en anekdot berättar Elias att många av dagens största båtar redan har ett djup som gör att de inte kan passera Stora Bält och komma in i Östersjön, och fartygen blir inte mindre. När godset anlöper Göteborgs hamn måste det vidare så snart och effektivt som möjligt, hamnen är trots allt inte god sets slutdestination. I Sverige används inte kanaler eller floder så som det görs nere i Europa. Istället används järnväg och vägtrafik. 50 % av det gods som anlöper Göteborgs hamn förs vidare med järnväg och 40-90 tåg avgår från hamnen varje dag. Problemet med järnvägen är att det finns en kapacitetsbrist och i framtiden spås en ökande godstransport. Så hur ska framtidens gods föras vidare? Fler godståg? – Järnvägen är redan högt belastad. Med lastbil då? – Vägkapaciteten finns inte. Däremot har närsjöfart och kustsjöfart en underutnyttjad potential genom att använda feederfartyg. Sjöfarten, summerar Elias, är alltså en naturlig avlastning på den ökade godstransport som förutspås. Här poängterar Elias också att de över hundra hamnar som finns i Skandinavien inte kan syssla med samma sak. Ingen hamn borde läggas ned, men specialisering krävs och Göteborgs hamn kan verka som ett nav. Elias ger ett sista medskick att sjöfarten inte kan ses separat i infrastruktursdebatten,

sjöfarten är en del av infrastruk turskedjan och måste in i diskussionen!

Dessutom måste vi bredda bilden, vår region har en enorm sjöfartskompe tens med en stor del landbaserade företag i den maritima sektorn.

Innovationer inom sjömatsområdet skapar tillväxt i Skagerrak & Kattegat

Susanne Lindegarth, forskare och marinbiolog vid Göteborgs universitet med placering på Lovéncentret, Tjärnö

Susanne är förutom att vara forskare och projektledare även sam ordnare för det Maritima Klustret i Västsverige och koordinator för Vattenbrukscentrum Väst och hon börjar sitt föredrag med att poängtera att forskare måste engagera sig i projekt där resultaten kommer till nytta i samhället! Hon fortsätter sedan med en snabb presentation av det Maritima Klustret i Västsverige, som hon är samordnare i. det Maritima Klustret i Västsverige har identifierat sex stycken styrkeområden att kraftsamla kring: turism & rekreation, marina livsmedel, marin bioteknik, maritima operationer, havs förvaltning och marin energi. Målet med det Maritima Klustret är: ’Att stärka det maritima klustret i Västra Götaland genom att öka möjligheterna för innovationer och kunskapsbaserad tillväxt inom den maritima sektorn’. Sjömat inkluderar hela kedjan från hav till bord: fiske & vattenbruk, beredningsindustrin, återförsäljare, restaurang och handel. Fokus ligger på konsumentperspektivet med god, hälsosam, miljövänlig och lättillgänglig mat från havet. Fisket har specifika framtidsutmaningar eftersom det är svårt att öka det enskilda upptaget. Nyckelord för framtiden blir därför: tillväxt genom diversifiering, produktutveck ling och värdeskapande åtgärder. Även vattenbruk kommer in med kretsloppsbaserad odling av fisk och skaldjur på land och i havet.

Susanne Lindegarth, forskare och marinbiolog vid Göteborgs universitet med placering på Lovéncentret, Tjärnö

Susanne lyfter att fiske och akvakulturen är stor och viktig i hela Skandinavien, men med olika fokusområden. Den Skandina viska akvakulturen har hög nivå på både teknisk och biologisk kompetens och inte minst finns flera forsknings- och inno vationsmiljöer i Kattegat och Skagerrakregionen. Styrkan för sjömatssektorn i Västsverige är att den är av högsta kvalité. Det finns ett kustnära fiska av speciellt räka och kräfta, stora fiskhamnar och beredningsindustrier. Det finns dessutom ett begränsat vattenbruk med blåmussla och ostron. Även turismen är viktig och där är det framförallt skaldjursfisket som drar. Förutom de rena sjömatsnäringarna finns även forsknings- och samverkansplattformar samt kustzonsplanering.

Marina livsmedel, inom det Maritima Klustret i Västsverige, har tre fokusområden med underkategorier: • Utveckling av vattenbruket: ”Stärka möjligheterna för odling & förädling av musslor” och ”Verka för en testanläggning för odling av fisk och skaldjur ” • Värdeskapande inom fisket: ”Produktutveckling”, ”Ta tillvara underutnyttjade marina resurser till livsmedel” och ”Främja redskapsutveckling och levandeförvaring” • Mervärden hälsa & miljö: ”Dokumentera hälsoeffekter”, ”Öka samhällets kunskapsnivå om marina livsmedel & hälsa” och ”Säkerställa uthållighetsperspektiv & systemtänkande i klustret” Det finns massor av innovationsmöjligheter inom sjömatsområdet och Susanne radar upp följande exempel: • Fisk och skaldjur från Västerhavet håller högsta kvalitet – det skall vi utnyttja!

• Ta tillvara på de råvaror vi har idag på ett ännu bättre sätt – skapa ett högre värde på produkterna • Levandeförvaring, produktutveckling, förädling, märkesbyggande, nischprodukter, förpackningar, logistiklösningar, upple velse- och turismkoncept, nya marknader… • Fokus på hållbara produktionsmetoder inom fisket och vattenbruket I framtiden ska vi fiska, odla och förädla fler skaldjursarter och även fisk, den framtidsbilden ger Susanne åhörarna. Genom kretsloppsbaserad odling kan utsläpp från en odling brukas till en annan. Nya tekniker möjliggör nya odlingsmöjligheter, både på land och i havet. Genom att använda slutna odlingskar sker inga utsläpp vare sig till havs eller till land. Havsbaserade odligskar kan dessutom samordnas med havsbaserad energiproduktion och vattenbruksteknologi, möjligheterna är många. 8

Susanne avslutar med att rada upp samarbetsmöjligheter för gränsöverskridande innovation: 1. Innovativa miljöer för värdeskapande inom sjömatsområdet – nya produkter och marknader 2. Utveckla hållbara fiskemetoder ex.

• Redskapsutveckling för ökad selektivitet och minskad miljöpåverkan • Gränsöverskridande förvaltningsmodeller och planeringsverktyg • Beståndsförstärkningar torsk, kräfta, hummer 3. Utveckla testbäddar för kretsloppsbaserad marin fisk- och skaldjursodling • Multitrofa havsbaserade system • Semislutna havsbaserade fiskodlingssystem • Landbaserade odlingstekniker • Nya foderingredienser 4. Innovationsarena som kopplar ihop sjömat med upplevelsebaserad turism

Diskussion

I den efterföljande diskussionen var många nyfikna på godsflöden och hamnens roll som nav för vidaregående transport. Göteborgs hamn är inte bara Sveriges största hamn utan även Norges, men vad är lönsamt för kunderna när godset ska vidare till Norge, järnväg eller lastbil? Elias förtydligar att kapacitetsfrågan för järnvägen visar på att allt fler väljer järn vägstransporter, men det som järnvägen vinner i effektivitet förlorar den i flexibilitet, där går det inte att konkurrera med lastbilstransporter. Mellan Göteborg och Oslo finns det idag faktiskt en lågutnyttjad direktlinje med feederfartyg. Och det finns en utvecklingspotential men det är viktigt att komma ihåg att

idag vinner järnvägen på sin höga frekvens och lastbilarna på sin flexibilitet, dessa faktorer måste kustsjöfarten få till för att bli konkurrensmässig.

ett konkurrenskraftigt transportsätt som är effektivt och prisvärt.

Det krävs även att utveckla hamninfrastrukturen ihop med politiska incitament (skatter och avgifter) för att kustsjöfarten ska bli När det kommer hamnar finns även

stora planeringsfrågor

att ta hänsyn till. Sjönära områden nyttjas idag allt mer som boendemiljöer och en hamn behöver stora ytor. För Göteborgs hamn löser sig detta genom att det gäller att identifiera hamnen, industrihamnen ifråga ligger utanför stadskärnan och konkurrerar alltså inte med stadsutvecklingen. I slutet av diskussionen kom kopplingen sjöfart – sjömat in. Det finns spännande möjligheter för exportörer att exempel vis kunna leverera levande lax istället för fryst.

Då krävs det teknikutveckling och att kompetens delas mellan sektorerna.

Knut avrundar med att logistik handlar till mycket om från factory till dealer. Det gäller att få till de optimala lösningarna när lasten är en del av lagerhållningen. Frekvens och reabilitet är viktiga delar! Sjömat är ett spännande område som Maritimt Forum Oslofjorden hoppas utveckla mer med fler medlemmar inom sjömatssektorn. 9

Miljösmart nærskipsfart på Skagerrak - utmaningar och væxtpotential

Dagens logistiksystem bygger på att gods, när det anlänt till Skandinavien, transporteras på väg och järnväg. Men järnvägen och vägnätet mellan Oslo-Göteborg är hårt belastade och kommer få svårigheter att klara av framtidens ökade godsflöden. Så hur kan hamnar och närsjöfarten utvecklas för att bli en mer aktiv aktör i logistikkedjan för godset?

Miljöeffektiva hamnar är noder i systemen

Tore Lundestad, direktør Borg havn och Havnealliansen Oslofjord

Tore inleder med att fråga församlingen vad en miljöeffektiv hamn egentligen är? Svaret på det är att det inte finns en ensidig definition, utan hamnens miljöeffektivitet hamnar i relation till dess förutsätt ningar. En sak är dock säker, för att vara en attraktiv hamn måste hamnen vara effektiv och då bli pris, pålitlighet och kvalitet grund bultar. Att hamnen är effektiv betyder dock inte självklart att den är miljöeffektiv. På skeppssidan finns idag ett frivilligt klassificeringsindex som hjälper sjöfarten att bli mer miljöeffektiv.

Kunde ett liknande index tas fram för hamnarna så skulle det underlätta för hamnarna att få en miljöprofil, eftersom det då blir tydligt vad en miljöeffektiv hamn är.

För att få gröna transporter måste hela logistikkedjan tas i beaktande och då är det viktigt att varuägarna har ett dörr-till-dörr perspek tiv. Det räcker inte med att hamnen är grön,

hela logistikkedjan måste vara grön.

Priselementet är viktigt för transportören. Men priset är inte längre allt. För många företag blir det allt viktigare att få ett starkare miljöavtryck, speciellt för de stora företagen. Så vad gör då Borg havn för att vara en mer miljöeffektiv hamn?

• Alla kranar i hamnen kan nu köras på el • Privata aktörer i hamnen ges incentiv för att använda mer miljöeffektiv utrustning • Skepp med ESI (Enviromental Ship Index) högre än 15 ges rabatt på avgiften • Köpt två elbilar • Lagret byggs nästan helt i trä

Tore Lundestad direktør, Borg havn och Havne alliansen Oslofjord

• Utredning ska snart starta för mer miljöeffektiva godshanteringssystem både när det gäller areal- och energiåtgång • Håller på att bygga en progressiv logistikterminal för NorLines där bil, båt och 3P lager kombineras för att stärka närsjöfarten Tore uppsummerar genom att ge följande medskick till åhörarna: • Miljöeffektiva hamnar betyder att vi måste tänka miljö i hela logistikkedjan • Varuägarna måste vara med på banan och vilja ha miljöeffektivitet som en marknadsfördel • Varuägarna måste ställa krav på sina samarbetspartners • Hamnarna kan spela en viktig roll för att driva miljöutvecklingen framåt • Men det viktigaste –

Gå från ord till handling

Transportkorridorer i Skagerrak: Hvordan utnytte det blå potensialet? Förprojekt Nærskipsfart i Öresund-Kattegat Skagerrak lägger ut kursen för fortsatta gränsöverskridande samarbeten

Jørn Kragh, projektledare Høgskolen i Buskerud og Vestfold och Peter Grundevik, forskningschef SSPA Sweden AB

Jørn, som är projektledare i förprojekt NÖKS, börjar med att ge en bakgrund till varför närsjöfartsprojektet uppkom. NÖKS har sin bak grund i två tidigare interregprojekt; MARKIS –

MARitim Kompetanse og Innovasjon Samarbeid

och IGS –

Intermodala-Godstransporter-Sta tistik.

Gemensamma utmaningar som dessa två projekt såg ledde till att NÖKS skapades. Förprojektet har kollat på förutsättningarna att få mer gods överfört från väg till sjö. Vilka utmaningar finns? Varför står sig inte närsjöfarten i konkurrensen? Hur ser framtiden ut för järnvägen? Syftet är att gå vidare in i ett huvudprojekt i Interreg V Öresund-Kattegat-Skagerrakprogrammet. Huvudprojektet ska verka för målet att ”Sjøveien skal utvikles til å være en attraktiv grønn, sikker og bærekraftig åre for intermodal godstransport i og mellom Danmark, Sverige og Norge.” Exempel på aktiviteter i huvudprojek tet är: • Identifiera typiska förutsättningar som sätter ramarna för dagens närsjöfart i regionen; pris, bränsle etc.

• Kartlägga utvecklingen av vilka fartygstyper som idag kan använ das till närsjöfart, och utvecklingen av dessa och nya fartyg. • Beskriva hur ny teknik kan ge bättre förutsättningar för utsläpps fria och hållbara närsjöfartstransporter. • Beskriva en användbar visualiserings- och simuleringsmetod för godsflöden.

Jørn Kragh, projektledare Høgskolen i Buskerud og Vestfold

NÖKS ska, som sagt, gå vidare till Interreg V Öresund-Kattegat-Skagerrak, för att söka ett huvudprojekt inom insatsom rådet för transport. I NÖKS sitter aktörer från Norge (huvudpartner: Høgskolen i Buskerud og Vestfold), Sverige (huvud partner: SSPA) och Danmark (huvudpartner: Aalborg Universitet). Förutom de tre huvudparterna kommer flera andra att vara med, och Jørn uppmanar andra som är intresserade att höra av sig om de vill medverka. Under mottot att

”Sjøveien skal utvikles til å være en attraktiv grønn, sikker og bærekraftig åre for intermodal gods transport i og mellom Danmark, Sverige og Norge”

har förprojektet utsett några arbetsområden och praktiska cases för huvudprojektet att arbeta med: • Att öka potentialen för grön intermodal godstransport i Skagerrak och Kattegat.

• Praktiske cases: vilken potential har olika fartygstyper som idag nyttjas för att vara en mer effektiv länk i transportkedjan och samtidigt minska miljöbelastningen? • Utveckling av hamnar för snabbare varuflöde och förbättra logistiksystem vid simulering av varuflöden.

• Modellering av hela flödessystem tillsammans med effektiviserade fartyg för intermodala transporter.

Det finns från förprojektet logistikkorridorer utsedda att arbeta med för att knyta närsjöfarten till transportkorridorer Så vilka aktörer är med i det planerade huvudprojektet, förutom huvudpartnerna? Detta är fortsatt öppet för diskussion men Jørn berättar att förprojektet ser ett partnerskap bestående av: hamnar, varuägare, speditörer, redare, leverantörer av teknik, regionala och lokala utvecklare och institutioner tillknutna maritima frågor. Jörn välkomnar återigen intresserade aktörer att höra av sig om man önskar delta (eller finansiera)!

12 I den efterföljande diskussionen om NÖKS lyftes vikten att finna en balans och få ett projekt som är brett nog att ta ett tag om hela frågan, men smalt nog att få ut konkreta resultat. Alla utpekade aktörer är essentiella att få med, för att få den innehållsmässiga bredden. Men sen finns det olika vis att bygga upp projekt och det partnerskap som knyts till projektet, rent praktiskt finns olika lösningar på hur stor, eller liten, en projektgrupp kan vara. Oavsett så är det viktigt att arbeta med dessa frågor, inte minst

lyfter EU frågorna om närsjöfart och luftutsläpp som viktiga

bygga nya vägar för att få plats med godset på vägen? Peter flikar in att det . Det gäller att se de praktis ka lösningarna samt ha ett kostnadsperspektiv med sig, vad kostar det att föra över gods på sjövägen kontra att bygga ut/

gäller att se till hela logistikkedjan för godset.

Industriutveckling till lands och till havs

Miljövänlig energi är nyckelord när det kommer till såväl energiproduktion som drivmedel. Och oavsett om det handlar om havsenergiparker eller batteridrivna lättviktsfärjor så är utvecklingen beroende av planering, innovation och teknikutveckling.

Testsiter, en del i utveckling av havsenergiutvinning

Pierre Ingmarsson, projektledare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Det är kritiskt att komma ut i havet och testa, vilket är dyrt men nödvändigt. Så inleder Pierre när han berättar om arbetet med testsiter till havs. Det finns en vision för 2050 av Ocean Energy Europe som verkar som en ram kring det arbete som sker med havsenergiparker.

“By 2050, Europe could have up to 100GW 1 of wave and tidal energy in stalled capacity delivering 260 terawatt hours (TWh) of clean, affordable and reliable electricity – enough to power 66 million European homes. With up to 337GW 2 installed around the world, wave and tidal energy could be a multi-billion euro international industry with significant exports to markets in Asia and across South and North America.” Ocean Energy Europe, 2014

Så, berättar Pierre, det ska alltså byggas havsenergiparker, men visionen med havsenergiparker ställer krav på att utföra tester på hållbarhet, kabeldragning, underhåll, energiutvinningen etc. Och alla länder som planerar att bygga havsenergiparker har olika förutsätt ningar. Och ytterligare en utmaning är att det idag inte finns någon marknad för havsenergi och alltså finns inga produkter. Test och demo för innovationsprocessen tar hänsyn till hela kedjan, från forskning, idé, produktutveckling, demonstration och till affär & marknad. Det finns dessutom många synergieffekter att ta hänsyn till, exempelvis behov av affärsutveckling, kommunikation och kanske kan det odlas musslor på havsparken? Sen är inte testsiter bara fysiska platser, utan även simulatorer. Och det finns ett

av havsplanering stort behov

. Hur ska sjöfarten samsas med parkerna och var är det optimalt att förlägga parkerna utifrån utvunnen effekt som kan

Pierre Ingmarsson, projektledare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

transporteras till land samtidigt som sjöfarten kan passera och värdefull havsfauna bevaras? Pierre meddelar nedslående att Sverige fortfarande ligger utanför det Europeiska nätverket för testsiter, något han hoppas ska ändras på i framtiden. Havsenergi i Sverige finns idag hos några olika bolag, exempelvis Seabased i Lysekil (som nu byg ger en installation). Dessa bolag utvecklar sina produkter och utför idag tester på testsiter utomlands. För att komma till en kommersiell produkt behövs, som redan sagt, samtliga steg i innovationsprocessen gås igenom. Det som Pierre upplever

saknas i kedjan är en samlad maritim utvecklingsarena där frågorna kan lyftas

finns finansiering? Vart finns nätverken? Vart finns de som kan bygga prototyperna? . Ett annat problem som hänger ihop med avsaknaden av en maritim utvecklingsarena är att få en samlad på bild på vem gör vad? Vart Som avslutande diskussion gås det igenom vilka samverkansmöjligheter det finns mellan Sverige och Norge när det kom mer specifikt till vågkraft. Pierre har inte stött på så många norska bolag inom vågkraft och dessa säger att det är ganska låg aktivitet i Norge. Det betyder dock inte att det inte finns synergimöjligheter för Sverige att samverka med Norge och

det sker redan mycket utbyte idag.

Miljöeffektiva lättviktsfärjor

Nils Aadland, Advisor Maritime, NCE Maritime CleanTech

Det offentliga måste bli mer krävande kunder för de färjor som beställs!

Det blir punchlinen när Nils inleder sitt föredrag. Men han förtydligar också att för att det offentliga ska bli mer krä vande kunder måste de få informationen de behöver för att ställa kraven. I NCE Maritime CleanTech finns såväl företag, akademi och myndighet med och aktörerna representerar hela kedjan från design, engineering och produktion till drift och operation. Visionen för NCE Maritime CleanTech är att vara

”The world-leading cluster for clean maritime solutions”

. Huvudmålet är att

”Strengthen the cluster partners’ competitiveness by developing and launching innovative solu tions for energy-efficient and clean maritime activities”

. Nils berättar att nätverket har flera satsningsområden och arbetar med flera forskningsprojekt. Det handlar om ny teknik genom nya material, alternativa bränslen, vind, solenergi, termisk elektricitet etc.

Miljöutsläppen är idag inte hållbara och ny, miljövänlig transport behövs

. Luftutsläppen i flera norska städer är på tok för höga och det är ett av skälen till att idag lägga grunden för framti dens industri. Ett mål som nätverket har är ”Lansering av innovative fartøyskonsept for en miljøvennlig, effektiv og konkurransedyktig sjøtransport” och ett av nätverkets stora projekt är just framtagan det av en elektrisk färja. År 2015 ska den elektriska färjan ”The zero emission electrical ferry” segla och den är lite dyrare att investera i, men sparar samtidigt enormt mycket i energi per år. Nils passar på att visa åhörarna den konceptfilm som är framtagen för elektriskt drivna färjor.

Nils Aadland, Advisor Maritime, NCE Maritime CleanTech

NCE Maritime CleanTech har fått flera priser och har varit i framkant med ny teknologi. De var de första som satsade på batterifärja och var de första som satsade på LNG. Det finns mycket pengar att spara på bränslekostnader och

ny teknik kan mycket väl vara billigare än beprövad teknik

. Och, påpekar Nils, ju mer utvecklad och beprövad en teknik blir ju enklare blir den att använda, inte minst i hybridform. Det finns flera globala trender att oroa sig för. Den första är att från 1990 till 2011 ökade transportutsläppen med 30 pro cent och till 2020 väntas en ökning på åtta procent. Sen väntar sig EU en ökning i godstransport och här måste sjötranspor ten ta en större andel, vägarna och järnvägens kapacitet är maxad.

Det gäller att anpassa sig till framtidstrenderna och arbeta för att få fram hållbarare system för godstransporten.

I den efterföljande diskussionen var publiken nyfikna på energieffektiviteten hos eldrivna färjor jämfört med vanliga färjor. En av frågorna var hur mycket utsläpp som kan sparas på att ha el som drivmedel i hamnen istället för diesel. Nils svara de att för en färja att ha den funktion den behöver i hamnen så bränns idag tre gånger mer energi än vad den faktiskt kan tillgodogöra sig. Det kom också frågor på en elmotors vikt jämfört med en dieselmotors. Nils avfärdade här myten om att en elmotor är mycket tyngre och förklarade att en dieselmotor nu är tyngre och dessutom kräver mer utrymme i och med all kringutrustning, så som exempelvis bränsletank. Utvecklingen har hunnit ikapp och elfärjan kräver hälften av energin som en vanlig färja kräver.

Green, clean shipping kräver omställning till förnybara marina bränslen

Även om sjöfarten, tack vare sin förmåga att transportera stora volymer, ses som ett miljövänligt alternativ så är dagens krav ändå tydliga: sjöfarten måste minska sina utsläpp. Antingen genom att konvertera till hållbarare bränsleslag eller genom att använda utsläppsreducerande teknik. Det finns många olika lösningar och alternativ vilket gör att det är svårt att ha en samlad överblick.

Olika lösningar mot green, clean shipping; metanol är ett alternativ

Peter Grundevik, forskningschef SSPA Sweden AB

Peter börjar sitt föredrag med att ge en kort introduktion av SSPA, som är ett internationellt konsultföretag & forskningsinstitut med tre fokusområden; reducerade emissioner från fartyg, energieffek tiv sjöfart och maritim säkerhet. Han presenterar även de aktuella forskningsområdena som SSPA arbetar med just nu. • Energieffektiva fartyg & operationer • Minskade utsläpp från fartyg • Nya framdrivningstekniker • Optimering av fartyg för låg fart • Reducering av fartygsbuller • Vintersjöfart och arktiska operationer • Effektiva transportsystem • Supportsystem på fartyget och land • Utveckling inom säkerhet & riskbedömning Peter fortsatte sen med att gå igenom några exempel på projekt processer som de arbetar med.

Peter Grundevik, forskningschef SSPA Sweden AB

Metanolmotorer för mindre fartyg

Syftet med projektet är att reducera miljöpåverkan från sjöfarten. Det skall också undersöka möjligheten att använda metanol som alternativt bränsle och utreda de utvecklingssteg som krävs för att metanol som bränsle ska slå igenom: teknologi, bränsle tillgång, risker & säkerhet och maritim anpassning. De har valt att arbeta med metanol på grund av; nya utsläppslagar såsom Sox och NOx, för att reducera koldioxidutsläpp och närma sig 2050 Zero Vision. Det finns exempel på projekt och aktiviteter redan idag, exempelvis: Effship, SPIRETH, Methanol: the marine fuel of the future och Pre-ESPRIT. Men det finns flera fält att arbeta vidare med: • New building & conversion - alternative fuels (LNG, methanol, ..) • Demonstration/pilot installations • Develop alternative fuels combustion technologies • Comparison of dual/retrofit options and “one fuel” technologies • Chemical modification for optimum performance • Infrastructure, distribution, bunkering • Risk & regulatory issues for maritime transport

16 Föreslagna aktörer att arbeta med är: akademi, institut, myndigheter, klassningssällskap, redare, motortillverkare, metanol tillverkare, underleverantörer, designföretag etc.

Ytfriktion på fartygsskrov

Syftet med projektet är att öka kunskapen kring skrovliga ytors inverkan på ytfriktion och skapa en tillgänglig databas. Detta är viktigt eftersom det idag inte existerar någon allmänt tillgänglig databas som kopplar ihop färg, beväxning och ytfriktion vilket gör det svårt för redarna och varven att bestämma vilken färg som ska användas eller när det betalar sig att rengöra/ måla om fartyget, trots allt utgör ytfriktionen 50-85% av motståndet som måste övervinnas för att hålla hastigheten. Varför SSPA har valt att arbeta med ytfriktion är att om man känner till sambanden mellan ytfriktion och utsläpp kan det också ställas krav i logistikkedjan på att ytbehandla fartyg bättre. Det finns stora bränsle- och kostnadsbesparingar att göra på ytbehandling. Om redaren har kunskapen om vilken färg som är mest optimal för dess fartyg så kan de operationella kostnaderna minska, det blir bättre kontroll över dockningsintervallen och underhållsmetod och färg kan väljas utifrån en kostnads/nyttoanalys. Om det kan visas upp kända samband mellan beväxning, ytfriktion och bränsleförbrukning kan det också leda till reglerade krav på rengöring.

Projektet ska undersöka samband mellan ytskikt och friktion. Sedan kan kostnads- och nyttoanalyser göras tillgängliga där skillnader i bränslekostnad kan uppskattas i valet mellan en bättre färg eller en bottenrengöring. Databas och analysmeto der ska sedan presenteras och läggas upp på en webbsida. Om samma metod senare används kan nya färger och mätningar läggas till databasen. Idag drivs initiativet av SSPA, Jotun och Lovéncentret med stöd från Västra Götalandsregionen.

Slow steaming inom RoRo & SECA

Argumentet att arbeta med slow steaming är att Sverige och resten av Skandinavien ligger geografiskt långt ifrån markna den vilket ger sämre konkurrenskraft. Därför blir tillgången på effektiva transportsystem avgörande, trots allt går 90 % av allt gods till och från Sverige via sjöfart. Idag finns miljökrav för att minska skadliga utsläpp, exempel på det är SECA. SECA reglerna medför högre kostnader för investeringar och/eller drift, detta kan göra att transporter blir dyrare vilket medför att marknader väljer bort den relativt miljövänliga sjöfarten mot andra, mer miljöskadliga, transportslag. Stora kostnads- och miljöbesparingar kan göras genom att minska fartygens hastighet genom så kallad ”slow steaming” . Projektets mål är att undersöka möjligheterna med slow steaming inom RoRo närsjöfart genom att de ökade kostnaderna för SECA kan kompenseras av lägre förbrukning och ett transportupplägg som gör att tjänsten blir konkurrenskraftig. En 10 % sänkning av farten ger typiskt 30 % lägre förbrukning vilket ger en enkel och effektiv minskning av kostnad/miljöpåverkan.

Peter sammanfattar att slow steaming idag är ett underutnyttjat arbetssätt eftersom marknaden föredrar snabba leveranser. Aktiviteter i projektet är att undersöka hur varuägare bör hantera effekterna av hastighetsreducering i sina försörjningsked jor, arbeta med planering och styrning, hur det kan skapas tillförlitliga transporter med slow steaming samt göra en global konsekvensanalys av slow steaming som ett bestående transportalternativ Idag ingår Chalmers, GU, SSPA, Stena Line Freight i projektet.

Scandinavian CleanTech Network visar på styrkeområden inom förnybar energi med fokus på Blå tillväxt

Lillemor Lindberg, projektledare på Innovatum.

För att sätta projektet Scandinavian CleanTech Network och övriga initiativ i kontext till hur Innovatum brukar arbeta bör jade Lillemor med en snabb introduktion av Innovatum,deras arbetssätt och projektarena. Hon poängterade att Innovatum är noga med att bara ta in de idéer där de kan göra skillnad, kanske är idén inte bärkraftig, eller så hör den kanske hemma hos någon annan? Innovatums fokusområden är: kreativa näringar, hållbara transporter, hållbar produktion, gröna näringar och förnybar energi .

SCN – Scandinavian CleanTech Network, förprojekt för nya programperioden

Förprojektet ska kartlägga och identifiera behov och aktörer inom förnybar energi i Öresund-Kattegat-Skagerrakregio nen (ÖKS). Dessutom ska det kartlägga de aktiviteter som sker inom ÖKS-regionen och göra en analys av dem. Lillemor berättar att förprojektet identifierade aktiviteter i flera sektorer, exempelvis hållbara transporter, blå tillväxt, bioenergi och energieffektivisering. Innovatum driver flera projekt och processer där Lillemor presenterar ett urval för åhörarna.

Hållbara transporter

Här har Innovatum stor kompetens och ett stort nätverk. Västsverige samlar en enorm kompetens inom fordonsutveckling vilket är en bransch som utvecklas i hård konkurens och med stora miljökrav. Initiativ som dök upp var: elektrifierad drivlina, lättvikt och effektiv produktion. Det har gjorts en kollektivtrafikstudie ”Oslo Green Harbour – feasi bility study” som ska gå vidare i projektet ”Next Move 2”

Biogas

I Brålanda ville lantbrukare gå samman och använda gödslet till biogas. Här har stort arbete skett för att få fram den mest optimala dragningen av ledningar. Idag har det uppkommit fyra stycken enskil da bolag. Nu går processen vidare till ”Biogas 2020” där marina substrat har fått stort utrymme. Lillemor förtydligar att de inte ska använda sjö mat för att göra biogas, men däremot sjöpungar.

Projekt Power Väst

Power Väst har varit ett samarbetsprojekt inom vindkraft för att hjälpa svenska underleverantörer till nya affärsområden och skapa förutsättningar för ökad sysselsättning i Sverige. Inte minst har pro jektet varit viktigt för att visa att svensk industri platsar i vindkrafts industrin. Viktiga resultat hittills har varit kontaktskapande i olika dimensioner, fortsatta och fördjupade kontakter med leverantörer, flera företag har etablerat sig i vindkraftsbranschen och “SWPTC” – Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum

Lillemor Lindberg, projektledare på Innovatum

Vågkraft för fiskodlingar – off-grid lösning för grön energi

Off-grid är hybridlösningar där vågkraftsbojar kopplas till havsbaserade fiskfarmar (dieselaggregat står i nuläget och puttrar på fiskefarmarna vilket varken är effektivt eller miljövänligt). Lillemor presenterar en samlad projektlista som ligger i pipeline för Innovatum. De är i uppstartsfasen och intresserade aktörer är välkomna att höra av sig om de vill delta! • Industriell symbios • Matchmaking (offentlig eller privata kunder, skall ge fler innovativa lösningar och öka affärsmöjligheterna) • Innovationsvänlig upphandling (få fler hållbara innovationer och näringslivsutveckling). Kopplas till Matchmaking • Vågkraft • 4:e generationens fjärrvärme • Hållbara transporter: Maritimt och Hydrogen • Cleantech Network • Hållbar stadsutveckling – branschöverskridande nätverk • Micro-Macro energisystem • N*ICE: Ett ”plattform-initiativ” från Renewable Energy Hamburg.

• Biogas 2020 (eget konsortie för dessa frågor)

Blå upplevelser skapar tillväxt och sätter Skagerrak på kartan

”Ocean industries” är mer än sjöfart och teknikutveckling, det är även den blå besöksnäringen. Vattennära turism skapar tillväxt på landsbygd och i orter där den gamla industrin och näringarna försvunnit. Men besöksnäringen kräver som alla andra näringar en väl utvecklad infrastruktur och fungerande system, något som kan vara en utmaning.

MARIFUS sätter kurs på framtiden

Henrik Olsson, projektledare Innovatum Science Center

Henrik presenterar Marifus, som är ett EU-projekt, som fokuserat på den blå besöksnäringen i inlandsområden, en satsning på samver kan inom turism och besöksnäring i fyra områden präglade av vatten: Limfjorden och Vendsyssels Kattegattkust i norra Danmark, samt Trollhätte kanal och Vänern i västra Sverige.

Henrik sammanfattar med att det har handlat om att skapa tillgäng lighet och resurser till de områden som har belysts, besöksnäringen kräver en väl fungerande infrastruktur för att öka. Kommersialisering via destinationsutveckling har använts för att skapa förutsättningar för att öka omsättningen för de som verkar kring destinationerna och att öka besöken. Platsutveckling har varit en viktig del i projektet, det krävs en tydlig koppling till en plats för att genomföra en destinationsutveckling. Förenklat berättar Henrik att en lyckad platsutveckling får besökaren att stanna upp och stanna kvar en liten stund till. Och det är den stora frågan, hur får man bäst till det? I Marifus har kulturarvet varit både basen och resursen som använts genom en kreativ genomlys ning för att se möjligheterna. Sen krävs det också rätt infrastruktur med mat, toaletter och parkeringsplatser etc. ihop med en lokalbe folkning som är intresserad av att besökare kommer för att få till en lyckad platsutveckling.

Henrik Olsson, projektledare Innovatum Science Center

Projektet har arbetat med flera evenemang och upplevelser med tydlig förankring och sammanhang till platsen. Det viktiga, berättar Henrik, är att ha en

hållbar samverkan med de ideella, kommersiella och offentliga aktörerna

och att de verkli gen samverkar, något som kan vara en utmaning. Resultatet blir nya produkter, upplevelser och information.

Vad krävs för att öka besöksnäringen? Turism är en näringslivsfråga, något som lätt glöms bort. Att turism ofta inte ses som en näringslivsfråga gör att

besöksnäringen kommer i skymundan i den offentliga världens näringslivsstöd.

Det finns olika modeller för att lyckas med detta. En hållbar kommersialisering av kulturarvet gör att kulturarvet förvaltas, kommuniceras och används till näringslivsutveckling. Vägen framåt för blå besöksnäring innehåller en del utmaningar. Roller och samverkan för destinationsutveckling behöver utvecklas. Sedan måste infrastrukturen för besöksnäringen utvecklas ihop med underlag för investeringar. Och stöd för besöksnäringen och entreprenörskap kan absolut ökas. Kanske borde en innovationsprocess arbetas fram? Henrik avslutar med att påminna oss om att en

destination inte definieras av de som arbetar med destinations utveckling, utan av den som är besökare

Vækstpotentialer i den blå Limfjord

Anders Bloksgaard, museumsdirektør Limfjordsmuseet

Tillväxt finns i platsspecifika potentialer, så inleder Anders, och ge nom att destinationsutveckla platser skapas tillväxt. Platser som för lorat sin gamla industri blomstrar genom att ta sin plats eller ort och skapa tillväxt genom att marknadsföra platsen i sig. Klitmøller och Trollhättan är exempel på platser som gått från industri till besöksnä ring. När fiskeindustrin lämnade Klitmøller destinationsutvecklade man ”Cold Hawaii” och orten har idag en stor besöksnäring kopplat till vågor och surfing, vilket gjort att besök och inflyttning ökat. Anders fortsätter med att maritima kulturmiljöer, framförallt ham nar, med rätt destinationsutveckling kan öka näringslivet. Istället för en arbetsplats för industriarbetare frodas i många hamnar idag buti ker, restauranger och badplatser – en ”lekplats” som generar både arbetstillfällen och näringslivsutveckling. Hamnen är inte bara för dem som kommer med båt. De flesta som kommer till hamnen kom mer inte med båt, utan med tåg, buss eller bil och detta måste det tas hänsyn till. Det handlar om att skapa en tillgänglig och säker hamn för besökarna, inte minst barnen, med badplatser och fiskebryggor som kan brukas utan att stora båtar utgör en risk. Det handlar också om balansen i hamnen, turister lockas inte av att promenera i en hamn som är ett bostadsområde. Ett annat kulturarv är den skandinaviska kompetensen kopplat till båtbygge, som projektet Marifus bland annat har arbetat med. Ge nom att tillgängliggöra detta kulturarv har både kunskap och besök genererats.

Det gäller att ta tillvara och lyfta det kulturarv som finns mitt ibland oss.

Anders Bloksgaard, museumsdirektør Limfjordsmuseet

Förbindelserna med färja mellan Sverige, Danmark och Norge har aldrig varit så goda och effektiva som de är idag. En un dersökning från Norge visar att 4 av 10 norrmän kan tänka sig att köpa bostad i utlandet, bland de länder som listades som attraktiva låg Spanien på första plats följt av Sverige, Frankrike, Italien, Grekland, Portugal, Cypern och Turkiet – den stora frågan Anders då ställer är ”Varför vill ingen köpa bostad i Danmark?” Färjan från Kristiansand tar bara 3,5 timmar – köper en norrman i Danmark slipper den 10 timmar med flyg! Här finns uppenbarligen en stor potential med att platsutveckla orter i Danmark för den norske husköparen.

Det finns många samverkanspunkter i Skandinavien, inte minst kring maritim mat där exempelvis Sverige och Danmark har mycket gemensamt.

Vid platsutveckling är det oerhört viktigt att kunna samverka med andra omkring sig

. Det gäller att ha ett gott samarbete med det offentliga, ideella föreningar och näringslivet. Det gäller också att tänka stort och ”utanför boxen”. Marifus-projektet har varit lyckat när det gäller att samla den stora gruppen. Vad kommer det ut av att bankdirektörer, biografägare, föreningar och näringslivsorganisationer sätter sig ned och samtalar, svaret på det är mycket.

Gränslöst båtliv på inre vattenvägar - blå visioner för utvecklad turism Dalslands kanal-Haldenkanalen

Steinar Fundingsrud, daglig leder Haldenkanalen och Kristina Jornevald, projektledare Dalslands Turist AB

Vatten och fri tid är starka plattformar för sysselsättning & företagan de och turismen påverkar stora delar av ekonomin genom att den går in i flera branscher. Det vattennära intresset består och outdoor (naturturism) är fortfarande en stark trend. Dagens samhälle är starkt urbaniserat och att vara i naturen har blivit exklusivt. Med de orden sammanfattar Steinar och Kristina sitt föredrag. Dalslands kanal är nästan 150 år gammal och är ett kulturarv med stora naturresurser och historiska innovationer, exempelvis akvedukten i Håverud. Kanalen utgör ett starkt varumärke där man arbetar gränsöverskridande både mot Norge och Värmland. Haldenkanalen har även den en rik historia och har de senaste åren upprustats med nästan 40 millioner NOK och kanalen ligger nu på riksantikivarens lista för bevaring.

Steinar Fundingsrud, daglig leder Haldenkanalen

Det som många inte tänker på, men som Steinar och Kristina på pekar, är att

Dalslands kanal och Haldenkanalen är länken mellan Skagerrak och Vänern

. Kanalerna är inte sammankopp lade men det finns en möjlighet att binda dem samman. Den lilla orten Otteid är det ställe där de två kanalerna nästan möts, bara 1,5 km land skiljer dem åt. Att binda dessa kanaler samman är en process det har arbetats med under 30 år, flera utredningar och förstudier har gjorts genom åren. Nu verkar det som om det är en möjlighet att sammanbindningen faktiskt kan ske och att äntligen kunna binda dessa två vattensystem med sjöar, slussar och leder samman. Att binda Haldenkanalen och Dalslands kanal samman hade kunnat leda till en helt ny destinationsutveckling.

Gränslöst båtliv på inre vattenvägar - blå visioner för utvecklad turism

Visionen är ett ”fyrtornsprojekt” nämligen ”Otteid 2025” där kana lerna är sammanlänkade. Detta hade varit ett manifest för gränsö verskridande mervärde när båtfolket från Skagerrak, via Oslofjor den, kan segla in i Dalslands kanal och vidare ut i Vänern. I denna nya österled är båtfolket i Oslofjorden utpekade som en stark kund till att hålla hela vår region levande och bärkraftig.

Kristina Jornevald, projektledare Dalslands Turist AB

grupp. Skagerrak-Otteid-Vänerleden skulle ge förutsättningar för en ökad näringsetablering genom en ökad attraktions kraft. Och inte minst hade våra inre vattenvägars historia brukats för att skapa ett gränsregionalt mervärde mellan Norge och Sverige. Dessutom ligger de två kanalerna i ett landsbygdsområde där varje initiativ som kan öka sysselsättningen bidrar Steinar avslutar med glimten i ögat att de önskar sig en ”Falkirk Wheel” till Otteid, det vill säga en sluss som fungerar som ett pariserhjul där båten kör in i bur och lyfts upp till akvedukten. Summan av detta är att de vill ha ett öppet och innovativt sinne till att koppla de två kanalerna samman vid Otteid. Det kan tilläggas att flera personer i publiken genast anmäler sitt intresse att lasta in hink och spade i bilen och åka upp till Otteid för att dra sitt strå till stacken för att koppla Dalslands kanal samman med Haldenkanalen.

Kust och Havsplanering på skandinaviska - plattform för nyskapande och blå tillväxt!

Oavsett om det handlar om anläggandet av havsenergiparker, linjedragningar för sjöfarten eller godsplanering så krävs det att ”rätt sak hamnar på rätt plats”. Om det finns en välplanerad och stabil havs- och kustplanering att förhålla sig till så går processer och prövningar snabbare och blir effektivare för såväl investerare som tjänstemän.

Kust och havsplanering på skandinaviska - erfarenheter från Interreg ÖKS projektet Hav möter land

Ingela Isaksson, projektledare Länsstyrelsen Västra Götaland

Projektet Hav möter Land har varit ett gränsöverskridande pro jekt mellan Sverige, Norge och Danmark vilket har lagt grunden till en gemensam plattform för planering. Ingela påpekar att även om Skagerrak-Kattegat är vår plats på jorden så är de två haven globalt sett små och det gäller att ha med sig att vi är en del av en mycket större värld. Världarna under vattenytan skapar många av förutsättningarna för framtiden, de ger oss mat, turism, hälsa, rekreation och kultur. Men för att förutsättningarna ska kunna användas måste de bevaras och tas hänsyn till. I Hav möter Land-projektet arbetades det på tre olika nivåer samtidigt, lokalt, regionalt och nationellt. Detta gjorde att de olika nivåerna möttes, men också att frågor direkt kunde lyftas in i rätt administrativ nivå. Noggrant arbete lades vid definiering av arbetsområdena och hur naturen och människan kopplas samman. När man arbetar i projekt tar det tid att lära känna varandra och Ingela poängterar att

det är i mötet mellan människor som det händer saker.

Det är där saker kommer igång. Efterhand som man lär känna varandra möts man också i sitt arbete, oavsett om de som möts arbetar lokalt, regionalt eller nationellt. Något som kan visualisera detta är den projektgrupp som arbetade med EU:s vattendirektiv. Länderna hade hittills arbetat med samma frågor na tionellt men möttes nu. Mellan Sverige och Norge kom man fram till att Idrefjorden var gemensam, men att länderna klassade saker olika och på så vis nivå. När det skulle bestämmas vilken klassning resultaten skulle ha så hölls workshopar med ansvariga i de olika länderna. Syftet var helt enkelt att komma fram till en gemensam klassningsmall så att resultaten skulle vara jämförbara mellan länder na.

uppnådde olika resultat för samma mätningar Dialog och kommunikation gör skillnad!

Ingela Isaksson, projektledare Länsstyrelsen Västra Götaland

. Skillnaden mellan ländernas metodik lyftes till europeisk Hav möter Land-projektet fick fram flera konkreta resultat, såväl rapporter som fysiska produkter. Exempel på fysiska produkter är tre mätbojar som ska bidra till förbättrade klimatstudier och modellering för kustzonen, tömningsstationer i Norge där latrin kan tömmas innan insegling görs på svenskt vatten och informationskampanjen där M/S Latrina seglade under två somrar.

I Sverige finns tre havsplaneringsområden och Västerhavet, som Kattegat och Skagerrak tillhör, samordnas av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Arbetet sker i samverkan med andra kustlänsstyrelser i området, Hav och vattenmyndigheten, regionala, kommunala och mellankommunala aktörer. Att samordna, samverka och stötta är viktiga uppdrag för länsstyrelsen.

Kommunerna i Norra Bohuslän samarbetar om en Blå ÖP/översiktsplan och maritim näringslivsstrategi

Bengt Gustafsson, samordnare BlåÖP/Tillväxt Norra Bohuslän

Blå ÖP är ett initiativ för en blå översiktsplan (ÖP) med maritim näringslivsstrategi för de norra kustkommunerna i Bohuslän; Ström stad, Tanum, Sotenäs och Lysekil inleder Bengt. Men varför behöver vi planera havet? Svaret på detta blev tydligt när en gasledning skulle dras från Nordsjön till Lysekil, eller när vågkraftsparken skulle byggas utanför Lysekil.

Dessa processer hade gått betydligt snabb are och effektivare, både för det offentliga och för närings livet, om det funnits planeringsdokument att förhålla sig till.

Istället blev det tidskrävande processer med många kontakter och frågetecken som behövde redas ut. Kommunerna har en skyldighet att ha en översiktsplan, fortsätter Bengt, på land och från strand till territorialgräns. Samtidigt har staten en Västerhavsplan med territoriala gränser vilken delvis överlappar den kommunala planeringen och det gäller att ha en god samordning mellan planerna och strategierna. Förutom Västerhavs planen finns även den nationella maritima strategin, den regionala klusterstudien och EU direktiv att förhålla sig till.

Blå ÖP handlar i slutänden om den framtida generationen

och att de i sin tur har en hållbar kustzon att nyttja, till såväl rekrea tion, transport, mat och hälsa. Idag finns ett planprogram och steget håller på att tas in i själva planarbetet. Detta för att få en samsyn mellan kommunerna och även näringslivet, Blå ÖP ska ge en stabil grund för dialog och påverkan. För kommunerna är det viktigt att

Bengt Gustafsson, samordnare BlåÖP/Tillväxt Norra Bohuslän

kunna påverka planeringen utifrån sina förutsättningar och en gemensam plan underlättar detta. Blå ÖP är som sagt samordnat med andra strategier och planer, inte minst med klusterstudien som Västra Götalands regionen tog fram i samverkan. De områden i klusterstudien som Blå ÖP fokuserar kring är: • Marina livsmedel • Maritim turism och rekreation • Sjöfart och båtnäring • Marin energi Bengt avrundar med att det är gemensamma resurser kring de punkter klusterstudien tagit fram och det handlar om att

alla sektorer ska kunna mötas och samfinnas.

Blå ÖP med Maritim näringslivsstrategi är två styrdokument som hänger ihop. Två frågor som sammanfattar Blå ÖP med Maritim näringslivsstrategi är ”Var gör vi vad? I, på och vid havet?

Vestfold och Telemark samarbetar om en interregional plan for utvikling av intermodal godstransport - Mer gods på sjø og bane

Olav Risholt, projektledare Telemark fylkeskommune

Att vara siste talaren på en lång och informationsrik dag är ingen lätt uppgift, något Olav uppmärksammade genom att med glimten i ögat föreslå att publiken kanske behövde ett pass uppiggande Zumba- dans istället? Med den glada inledningen började han sedan sin föreläsning om hur det kom sig att Telemark och Vestfold bestämde sig för att ta fram en gemensam interregional plan för utveckling av intermodal godstransport.

Syftet med planarbetet mellan Telemark och Vestfold är att: • Ha mer gods på sjö- och järnväg/reducera klimatutsläpp • Bättre utnyttja infrastrukturen • Utreda samarbetsmöjligheter och funktionsfördelning • Stärka regionens konkurrenskraft Olav tar oss ett steg bakåt i historien och berättar att processen med planarbetet började med att Grenland havn saknade yta. De hade behov av mer utrymme och en ny styckegods hamn och detta lyftes upp på regional nivå. Bakgrunden var att industrin Yara hade ökat sin produktion i Porsgrunn, och frågan var hur de skulle få ut sitt konstgödsel till marknaden. I området ligger ett gammalt järnvägs spår – men det var inte i bruk. Båttrafik med container visade sig inte vara lönsamt direkt från fabrik, inte heller med feederbåt till de större hamnarna Larvik eller Grenland. Alltså bestämdes det att logistikmässig balans.

Olav Risholt, projektledare Telemark fylkeskommune

konstgödslet skulle föras med lastbil från Porsgrunn till en annan hamn. Men detta fick i sin tur samhälleliga konsekvenser. Den ökade lastbilstrafiken belastar vägtrafiken och utgör samhälls- och medborgarbekymmer när lastbilarna åker igenom en by som inte är anpassad till den stora mängden tung trafik. En annan vinkling av problemet är att industrigodset ska ut från Porsgrunn, vilket innebär att containrarna kommer in tomma. Hade dessa kunnat vara fulla hade det varit en annan Planarbetet mellan Vestfold och Telemark uppmärksammade också att ett bättre logistiksystem på västra sidan Oslofjorden skulle kunna avlasta den hårt belastade östsidan. Det är en stor obalans både geografiskt och mellan trafikslagen; järnväg och övrig infrastruktur behöver utvecklas, inte minst behövs ett samarbete om utvecklingen av attraktiva hamnar. Får man till en samverkan mellan

attraktiva hamnar och mångsidig infrastruktur så skulle även de nationella och inter nationella möjligheterna synliggöras

. Genom att bättre använda järnväg och hamnar kan Norge koppla sig till Europa genom en transportkorridor via Nordjylland istället för via Svinesund.

Uppgiften är så enkel, men samtidigt så vanskelig.

Konkurrensförhållandena mellan infrastrukturslagen måste hanteras

, det är naivt att tro att allt löser genom att bygga ut ena eller andra transportslaget. Det måste arbetas med alla bitar, inte minst med priserna på landtransporten. Sedan måste järnvägen utvecklas och närsjöfart bli lönsamt ihop med dynamiska hamnar och regioner. Med dessa framtidsutmaningar, som kommit upp även i flera andra föredrag, avslutar Olav dagen.

Kort info om prioriteringar och stöd möjligheter i interreg-programmen 2014-2020

Det finns en mängd EU-program som finansierar gränsöverskridande projekt i Skagerrakområdet. Vilket pro gram ett projekt ska söka medel ifrån beror på vad projektet handlar om, hur stort partnerskapet är, vart partnerna befinner sig och i hur stor geografi projektet ska verka.

Översikt de 4/8 Interreg-programmen i området

Hans-Åke Persson, Västra Götalandsregionen

Det finns många olika EU-program och det blir lätt lite förvirring när det diskuteras vilka program som kan användas. Med den inledning en börjar Hans-Åke att försöka bringa lite ordning i EU:s program struktur. Basstrukturen är att det finns: • Nationella program – indelade tematiskt och geografiskt på nationell nivå • Interregprogram – länder och regioner som samarbetar över riksgränser eller hela EU • Sektorsprogram – hela EU men inom olika tematiska områden (Horizon, Life, Cosme, Erasmus, Culture, TEN etc.) På alla nivåer finns flera program som många gånger tangerar varan dra, geografiskt eller tematiskt. Främst fokus lägger Hans-Åke idag på de interregprogram som finns runt Skagerrak. Dessa interregpro gram är uppbyggda på olika nivåer: • Gränsregionalt: Sverige-Norgeprogrammet och Öresund- Kattegat-Skagerrakprogrammet • Transnationellt: Nordsjöprogrammet och Östersjöprogrammet • Interregionala: Interreg Europe, Urbact, Espon och Interact

Hans-Åke Persson, Västra Götalandsregionen

De nya interregprogrammen för 2014-2020 är

mer fokuserade än de varit i föregående programperioder

, de har blivit smalare. Huvudsakligen har de samma gemensamma insatsområden: 1. Forskning/innovation, teknisk utveckling, SME 2. Miljö, energi – speciellt koldioxidreduktion 3. Hållbara transporter – person och gods 4. Gränshinder, sysselsättning/gränsöverskridande arbetsmarknad 24

Nytt för programperioden

- Man önskar arbeta mer över sektorsnivåerna. Arbeta över administrativa nivåer så att offentligt, näringsliv och akademi möts och främjar att resultat får genomslag i alla nivåer.

- Ökade budgetar - Ansökan i två steg (oftast) med såddmedel, i första steget motiveras varför viss åtgärd ska genomföras och i steg två genomförs ansökan. - Det ska bli enklare. Större samsyn mellan programmen för blanketter, rutiner, overhead kostnader, budgetposter, klumpsummor etc. De olika programmen har olika storlek budgetmässigt. Det är också skillnader på den stödnivå projekt kan få från dem. Generellt kan man utgå ifrån att interregprogrammen har en 50 % stödnivå. Hans-Åke ger medskicket att Interreg Sverige-Norge och Öresund-Kattegat-Skagerrak är de program som är enklast att söka projektmedel hos.

Fördjupning om Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak

Ole Langeland-Pedersen Kattegat/Skagerrak-sekretariatet

Öresund-Kattegat-Skagerrakprogrammet (ÖKS) är ett EU-program för regioner i Sverige, Norge och Danmark där målet är att lösa gemensamma utmaningar. Men, frågar Ole, varför ska man arbeta över gränsen? Svaret är att potentialen och möjligheterna är stora. Programområdet har mer än nio miljoner invånare, två huvudstä der, över 30 universitet och högskolor och binds samman av flera hav. Flera av de utmaningar som finns området sträcker sig över gränserna och en flertusenårig historia binder samman länderna och invånarna. För att söka ett ÖKS projekt krävs minst två aktörer från två länder, men programmet ser gärna ett bredare partnerskap från alla tre länder. De som söker måste vara juridiska personer och de som kan söka är: • Offentliga aktörer • Forsknings- och utvecklingsinstitutioner • Näringslivs- och branschorganisationer • Privata aktörer • Inkubatorer och forskningsparker • Sociala entreprenörer

Ole Langeland-Pedersen Kattegat/Skagerrak sekretariatet

Projektpartnerskapen ska som sagt bestå av aktörer från minst två länder, men gärna från alla tre. Det finns även en möjlig het att lyfta in aktörer från regioner och länder utanför programområdet, om det ses som viktigt för att uppnå det optimala resultatet. Då är det dock viktigt att komma ihåg att programgeografin är i fokus för de resultat projektet ska ta fram och att de utanför programområdet inte kan vara lead partner, det vill säga huvudansvarig för projektet.

De insatsområden som det går att söka projektmedel för är: • Innovation 1.1 Förbättrad kapacitet för forskning och innovation.

1.2 Bättre effekter av regionala innovationssystem.

• Grön ekonomi 2.1 Främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor.

26 2.2 Stödja energieffektivitet, smart energianvändning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn.

• Transport 3.1 Stödja multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i det transeuropeiska transportnätverket.

3.2 Främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur inklusive multimodala knutpunkter.

3.3 Utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatser.

• Sysselsättning 4.1 Främja utvecklingen av företagsinkubatorer och investeringsstöd för egenföretagare, mikroföretag och nyföretagande.

4.2 Främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet genom integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning.

Hur stor är budgeten för 2014-2020?

Svenska och danska aktörer kan söka EU-medel för 127,6 millioner Euro medan budgeten för de norska IR-midlerna är på 15,8 millioner Euro. För Sverige och Danmark är medfinansieringen på maximalt 50 % av godkända kostnader, för Norge är medfinansieringsgraden ännu inte bestämd. Skillnaden mellan det nya och det gamla ÖKS-programmet är att det är: • Ett ökat resultatfokus • Mer fokuserade insatsområden • Privata verksamheter kan söka, men det kan vara vanskligt att bara vara privata aktörer. Viktigt att komma ihåg att alla projektresultat är offentliga, så privata aktörer verkar på offentliga aktörers villkor. Privata aktörer kan inte vara leadpartner.

• Större programbudget • Bättre möjligheter för internationellt arbete och ha med partners från hela världen • Bättre möjligheter att använda forskning i projekten. En sista uppmaning till publiken är att inte fokusera för mycket på själva uttrycket ”Blå tillväxt” i projektsökningen, ”Blå tillväxt” är miljösmart innovation, entreprenörskap och klusterutveckling!

Blå tillväxt Skagerrak 2025 - från ord och goda föresatser till verkstad!

Konferensens andra dag fortsatte med parallella workshopar med runda bordssamtal. Syftet med workshoparna var att i mindre grupper diskutera de projektidéer som fångats upp och hur de kan föras vidare till gränsöver skridande projekt. Varje workshop leddes av en utsedd ordförande. Önskar du att komma i kontakt med en workshopsgrupp så är det ordföranden som ska kontaktas. Agneta Pettersson från Svinesundskommittén är sen den som koordinerar den fortsatta projektutvecklingen.

WS1 + WS3: Transportkorridorer i Skagerrak: Hvordan utnytte det blå potensialet? + Green, clean shipping och omställning till förnybara marina bränslen

Deltagare:

Ordförande: Tore Hansen, Østfold fylkeskommune Jesper Ingevaldsson, Lighthouse Åsmund Møll Frengstad, Meshcrafts AS/Hafenstrom AS Stefan Svedhem, Innovatum Karina Linnér, SMTF Per Kristian Johansen, Borg havn Ole Langeland Pedersen, Interreg ÖKS Ingrid Berget, Vekst i Grenland IKS Agneta Pettersson, Svinesundskommittén

Workshop 1 och 3 slogs ihop av praktiska skäl. Projekt som diskuterades var: • NÖKS, Nærskipsfart Öresund-Kattegat-Skagerrak • CLEMATIS, Clean Maritime Technology for Inland and Shortsea shipping : Att vidareutveckla fossilfritt bränsle (metanol), eldrift samt energieffektivisering för inland- och närsjöfart Frågor som diskuterades kring projekten: Till CLEMATIS efterfrågades norska partners Östfold fylkeskommune borde vara med i NÖKS-partnerskapet Det behövs en varuströmsanalys över gränsen Vad kostar det att transportera en container på olika vis i regionen?

Hur kan transporten gå med båt? ”Ruttplanering i rutnät” Prioritera konkreta case i projekten

WS2: Industriutveckling till lands och till havs

Deltagare:

Ordförande: Erik Bunis, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Birgitte Prebensen, Høgskolen i Buskerud og Vestfold Carl Dahlberg, Tillväxt Norra Bohuslän Eivind Norman Borge, Hvaler Kommune Erik Møller, MARCOD Tor Prøitz, Østfold fylkeskommune Hans-Åke Persson, Västra Götalandsregionen Arne Osmundsvaag, Flybåten AS Janne Svegården, Akershus fylkeskommune Kjell-Arne Graesdal, Fredrikstad Næringsförening

28 • Miljöeffektiva färjor. Ett flaggskeppsprojekt med en energieffektiv lättviktsfärja. I Skandinavien finns god potential att bli världsledande. Påbörja arbetet med att åstadkomma en demobåt. Demobåten måste innehålla faktorer såsom design, materialval, framdriftssystem, attitydspåverkan (åka färja istället för landtransport), ruttplanering och turism. Arne Osmundsvaag, Flybåten AS, samordnar diskussionen • Påverkansprojekt för att med samlad kraft påverka regelverk (exempelvis brand och is) Erik Möller samordnar diskussionen • Energi: marin bioenergi, hydrogen, alternativa framdriftsformer, testbäddar Pierre Ingmarsson samordnar diskussionen

WS5: Blå upplevelser skapar tillväxt och sätter Skagerrak på kartan

Deltagare:

Ordförande: Anders Bloksgaard, Limfjordsmuseet Kristina Jornevald, Dalslands Turist AB Anders Brunberg, Uddevalla kommun Thomas Hartung, Foreningen Ren Marina Patric Grund, SMTF Stina Gottlieb, Svinesundskommittén

• Hamnen som mötesplats (All ashore) Hamnar som tillväxtplatser med utvecklingspotential i ett turistperspektiv. Turismen är en stark exportbransch. De som besöker hamnarna runt om i Skagerrak är idag till stor del turister från Sverige, Norge och Danmark, det finns en utveck lingspotential ur det att gästhamnsbesökarna i Skagerrak är från Skandinavien. Nyckelord: turism och miljö, Best practise och de goda exemplen, platsutveckling med lokal förankring, affärsutveckling. En utmaning är storleken på projektet. Målgruppen är enorm och innehållet måste spetsas. Storleken är både en möjlighet och utmaning. Uddvalla kommun och SMTF bjuder in till möte i januari.

WS6: Kust och havsplanering - plattform för nyskapande och blå tillväxt!

Deltagare:

Ordförande: Elsie Hellström, Svinesundskommittén Steinar Vingerhagen, Fredrikstad kommune Bengt Gustafsson, Tillväxt Norra Bohuslän Ingela Isaksson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Uno Nilsson, Svinesundskommittén

”Rätt sak på rätt plats” ”Välja välja bort” Samarbete över riksgränsen. De maritima näringarna och blå tillväxt har behov av ytor och plats både på land och i hav. Planläggning och näringslivsstrategi hör ihop. Gruppen planerar att ha ett förstudiemöte innan 15 februari 2015. Förslaget är att Tillväxt Norra Bohuslän, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, Östfold fylkeskommune och de norska kommunerna som berörs ska bjudas in. Tanken med mötet är att diskutera möjligheten med en gränsöverskridande översiktsplan. Den maritima näringslivsstrategin ska verka som utgångspunkt.

WS7: Blå kompetens - affärsvärdekedja för utbildning och kompetensförsörjning

Deltagare:

Ordförande: Karin Malmcrona, Blue Competence AB Jacqueline Widström, Bergeconsulting AB Lars Ekh, Blue Competence AB Thore Steinrem, Geomatics NORWAY AS

Diskussionen cirklade kring hur kunskapen kring havet ska tas ett steg vidare. • Bottendata: 12 nautiska mil ut från kustlinjen och till ett 20 meters djup. Vad kan göras för att ta reda på mer kring bottenkunskap och hur kan den informationen skiktas till olika grupper i samhället. Ocean literacy: förståelse för hur havet påverkar dig och du påverkas av havet. Blue Competence kallar till ett första digitalt möte januari.

Avslutning och avstamp för nästa Idé och Projektarena Blå Tillväxt Skagerrak 2025

Elsie tackar för två gränsöverskridande och inspirerande dagar. Mycket har diskuterats och det har varit konkreta diskussioner med mycket substans. Detta har varit en lyckad mötesplats och Svinesundskommittén tar på sig uppdraget att se över en uppföljning av denna mötesplats under 2015.

Vi måste gemensamt utnyttja de resurser som vi har tillsammans. Ses om ett år!

Elsie Hellström, verksamhetsledare Svinesunds kommittén

Utställare

Under konferensen fanns avsatt tid (2x60 min) då respektive utställare hade möjlighet att under 4x15 min presentera idéer, initiativ och produkter.

Projektmonter Syfte Kontakt Projektmonter Syfte Kontakt Projektmonter Syfte Kontakt Blå kompetens - affärsvärdekedja för utbildning och kompetensförsörjning

Utveckla behovsstyrda utbildningar och kompetensinsatser för blå tillväxt i Skagerrak/Kattegat Dr Karin Malmcrona, Managing director [email protected]

Blue Competence AB

Marint vattenbruk - möjligheter för hållbar produktion av fisk och skaldjur i Kattegat och Skagerrak

Presentera projektidéer kring vattenbrukssektorns utvecklingsmöjligheter Susanne Lindegarth [email protected]

Göteborgs universitet/ Vattenbrukscentrum Väst

NØKS – Mer gods fra vei til sjø til og mellom de skandinaviske landene

Utvikle nærsjøfarten i Skandinavia mot felles mål: Mer gods sjøveien.

Jørn Kragh [email protected]

Høgskolen i Buskerud og Vestfold Peter Grundevik [email protected] SSPA

Projektmonter Syfte Triamaran testfartøy (8-25 m) for hurtiggående nærskipsfart

Søke prosjektstøtte for å bygge et Multifartøy for mindre gods/passasjer transport på kortere strekninger. Testing av funksjon og egenskaper.

Kontakt

Arne Osmundsvaag Flybåten AS Birgitte Prebensen [email protected] [email protected]

Høgskolen i Buskerud og Vestfold

Projektmonter Syfte Kontakt Projektidéer Innovatum

Initiera nya innovativa samarbetsprojekt och presentera befintliga projektförslag för partnersök - Havsenergi Våg/Vind - Fordonsutveckling: El/hybriddrift och lätta konstruktioner - Scandinavian Cleantech Network - Biogas 2020 - Marifus: utveckla besöksnäring, kulturarv och samverkan [email protected]

[email protected]

[email protected] Innovatum AB www.innovatum.se

Projektmonter Syfte Kontakt Industriutveckling till lands och till havs

Skapa innovativa samarbetsprojekt för att öka/utveckla: - Tillförlitlighet – en konkurrensfördel inom havsenergi - Vindkraft offshore - Miljöeffektiva färjor för kollektiva transporter Kerstin Hindrum [email protected]

SP Sveriges Tekniska Forsningsinstitutinstitut 32

Projektmonter Syfte Kontakt Projektmonter Syfte Kontakt Affärsdriven miljöutveckling i Fyrbodal

Marin energi - fler jobb i nya näringar i regionen Kontakt Karin Stenlund, affärs- och miljöstrateg [email protected] Fyrbodals kommunalförbund Martin Carling [email protected]

Fyrbodal, ordförande i styrgrupp för projekt Affärsdriven Miljöutveckling

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi

Vi söker partners och projekt för att utveckla olika delar av den Maritima näringslivsstrategin Carl Dahlberg [email protected]

Tillväxt norra Bohuslän

Projektmonter All ashore + Green, clean and safe boating in Skagerrak Syfte

Gästhamnsutveckling

Kontakt

Kommande miljöregler kräver en samordnad insats i Skagerrak som gäller över gränserna. Miljökunskap. Ny Teknik. Attityder.

Karina Linnér, Managing director [email protected]

Patric Grund [email protected]

Svenskt Marintekniskt Forum www.smtf.se

Projektmonter CLEMATIS, Clean Maritime Technology for Inland and Shortsea shipping Syfte

Att vidareutveckla fossilfritt bränsle (methanol), eldrift samt energieffektivisering för inland- och närsjöfart.

Kontakt

Kontakt Karina Linnér [email protected]

Projektmonter

Patric Grund [email protected]

Svenskt Marintekniskt forum www.smtf.se

Lighthouse - Swedish Maritime Competence Centre Syfte Kontakt

Presentera det/de programområden för forskning, utveckling och innovation inom Lighthouse som har ramarna klara vid tillfället för konferensen. Inbjuda till medverkan inom dessa programområden.

Jesper Ingevaldsson [email protected]

Lighthouse

Projektmonter Syfte Kontakt Projektmonter Ny marin/maritim plattform hos Bergeconsulting

Product Design Automotive Design Design Strategy & Brand management Color, Material & Finishing, Surface Design Visualization & Motion Interaction Design Kontakt Jacqueline Widström [email protected] Bergeconsulting AB

Interregprogrammet Öresund- Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Syfte Kontakt

Information och rådgivning Ole Langeland Pedersen [email protected] Kattegat/Skagerrak sekretariatet

Projektmonter SSPA Syfte Kontakt

Presentera tre projekt/innovativa lösningar som bidrar till Green, Clean Shipping: - SUMMETH – utveckling av metanolmotorer i det mindre segmentet; - Slow Steaming inom RoRo segmentet; - Ytfriktion – Bottenfärger, målning, rengöring Peter Grundevik forskningschef [email protected]

SSPA Sweden AB 33

Deltagare

Förnamn Efternamn Företag/Organisation

Agneta Pettersson Svinesundskommittén Anders Anders Anders Höfnell Brunberg Bloksgaard Lloyd’s Register Group Uddevalla kommun, Tillväxt Limfjordsmuseet Annika Daisley Arne Osmundsvaag Bengt Birgitte Carina Carl Gustafsson Prebensen Jagetun Dahlberg Gränsakademin Flybåten AS Tillväxt Norra Bohuslän Høgskolen i Buskerud og Vestfold Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak Tillväxt Norra Bohuslän Dennis Eivind Elias Elsie Nilsson Norman Borge Wästberg Hellström Bergeconsulting AB Hvalerkommune Göteborgs Hamn AB Svinesundskommittén Erik Bunis SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Erik Møller MARCOD Fred Voldset Borregaard Hans-Åke Persson Region Västra Götaland Henrik Ingela Ingela Ingrid Olsson Isaksson Skärström Berget Innovatum Science Center AB Länsstyrelsen Västra Götalands län Tillväxt Norra Bohuslän Vekst i Grenland IKS Jacqueline Janne Widström Svegården Bergeconsulting AB Akershus fylkeskommune Jesper Ingevaldsson Lighthouse Jon-Ivar Nygård Fredrikstad kommune Jørn Karin Karina Kent Kerstin Kjell Arne Knut L. Kristina Kragh Malmcrona Linnér OLsson Hindrum Græsdal Arnesen Jornevald Høgskolen i Buskerud og Vestfold BlueCompetence AB Svenskt Marintekniskt Forum Lysekils Hamn SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fredrikstad Næringsforening Maritimt Forum Oslofjorden Dalslands Turist AB Lillemor Lindberg Maj Gilberg Marie Martin Innovatum Rönnö Handel AB Ringfeldt-Jensen Innovatum.se

Sjöberg SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Nils Olav Ole Patric Aadland Risholt NCE Maritimecleantech Telemark fylkeskommune Langeland Pedersen Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak Grund Svenskt Marintekniskt Forum 34

Per Kristian Peter Pierre Pål Erik Ragnar Siv Henriette Stefan Johansen Grundevik Ingmarsson Jensen Johansen Jacobsen Svedhem Borg Havn IKS SSPA Sweden AB SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Østfold fylkeskommune Oslofjorden Båteierunion Østfold fylkeskommune Innovatum AB Steinar Steinar Fundingsrud Vingerhagen Haldenkanalen Fredrikstad kommune Stina Gottlieb Svinesundskommittén Susanne Lindegarth Göteborgs universitet Svein Larsen Sarpsborg kommune Thomas Thore Tor Tore Tore Trond Arvid Hartung Steinrem Prøitz Lundestad Hansen Larsen Foreningen Ren Marina Geomatics NORWAY AS Østfold fylkeskommune Borg Havn IKS Østfold fylkeskommune Oslofjorden Båteierunion Tyra Risnes Østfold Fylkeskommune Uno Nilsson Svinesundskommitten Åsmund Øystein MøllFrengstad Drillestad MeshcraftsAS / Hafenstrom AS Borregaard AS 35

Referatet av konferensen

Transcript Referatet av konferensen

Idé och Projektarena

Blå tillväxt Skagerrak 2025

- stora utmaningar och stora möjligheter

26-27 NOVEMBER 2014 FREDRIKSTAD

Vad blev sagt och gjort?

Dokumentation av konferensen

Innehåll

Förord 3 Välkommen till Svinesundsregionen där den blå tillväxten är en blandning av salt och sött! Blå tillväxt i Skagerrak/Kattegat 2025 – stora utmaningar och stora möjligheter 4 5

Miljösmart nærskipsfart på Skagerrak - utmaningar och væxtpotential.

Industriutveckling till lands och till havs

10

13

Green, clean shipping kräver omställning till förnybara marina bränslen

Blå upplevelser skapar tillväxt och sätter Skagerrak på kartan

15

18 19 19

Kust och Havsplanering på skandinaviska - plattform för nyskapande och blå tillväxt!

Kort info om prioriteringar och stödmöjligheter i interreg-programmen 2014-2020

Blå tillväxt Skagerrak 2025 - från ord och goda föresatser till verkstad!

Avslutning och avstamp för nästa Idé och Projektarena Blå Tillväxt Skagerrak 2025 30 Utställare 32 Deltagare 34

27

21

24

Förord

Välkommen till Svinesundsregionen där den blå tillväxten är en blandning av salt och sött!

Blå tillväxt i Skagerrak/Kattegat 2025 - stora utmaningar och stora möjligheter

Blå utmaningar och miljösmart væxtpotential förenar Skagerrak & Kattegat

Ocean industries tillväxtmotor i Oslofjordregionen och på SørNorge

Mer gods på vattenvägen – en corehamns perspektiv på planering av vattenvägar och intermodala transportsystem

Innovationer inom sjömatsområdet skapar tillväxt i Skagerrak & Kattegat

Diskussion

Miljösmart nærskipsfart på Skagerrak - utmaningar och væxtpotential

Miljöeffektiva hamnar är noder i systemen

Transportkorridorer i Skagerrak: Hvordan utnytte det blå potensialet? Förprojekt Nærskipsfart i Öresund-Kattegat Skagerrak lägger ut kursen för fortsatta gränsöverskridande samarbeten

Industriutveckling till lands och till havs

Miljövänlig energi är nyckelord när det kommer till såväl energiproduktion som drivmedel. Och oavsett om det handlar om havsenergiparker eller batteridrivna lättviktsfärjor så är utvecklingen beroende av planering, innovation och teknikutveckling.

Testsiter, en del i utveckling av havsenergiutvinning

Miljöeffektiva lättviktsfärjor

Green, clean shipping kräver omställning till förnybara marina bränslen

Olika lösningar mot green, clean shipping; metanol är ett alternativ

Scandinavian CleanTech Network visar på styrkeområden inom förnybar energi med fokus på Blå tillväxt

Blå upplevelser skapar tillväxt och sätter Skagerrak på kartan

MARIFUS sätter kurs på framtiden

Vækstpotentialer i den blå Limfjord

Gränslöst båtliv på inre vattenvägar - blå visioner för utvecklad turism Dalslands kanal-Haldenkanalen

Kust och Havsplanering på skandinaviska - plattform för nyskapande och blå tillväxt!

Kust och havsplanering på skandinaviska - erfarenheter från Interreg ÖKS projektet Hav möter land

Kommunerna i Norra Bohuslän samarbetar om en Blå ÖP/översiktsplan och maritim näringslivsstrategi

Vestfold och Telemark samarbetar om en interregional plan for utvikling av intermodal godstransport - Mer gods på sjø og bane

Kort info om prioriteringar och stöd möjligheter i interreg-programmen 2014-2020

Det finns en mängd EU-program som finansierar gränsöverskridande projekt i Skagerrakområdet. Vilket pro gram ett projekt ska söka medel ifrån beror på vad projektet handlar om, hur stort partnerskapet är, vart partnerna befinner sig och i hur stor geografi projektet ska verka.

Översikt de 4/8 Interreg-programmen i området

Fördjupning om Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak

Blå tillväxt Skagerrak 2025 - från ord och goda föresatser till verkstad!

WS1 + WS3: Transportkorridorer i Skagerrak: Hvordan utnytte det blå potensialet? + Green, clean shipping och omställning till förnybara marina bränslen

WS2: Industriutveckling till lands och till havs

WS5: Blå upplevelser skapar tillväxt och sätter Skagerrak på kartan

WS6: Kust och havsplanering - plattform för nyskapande och blå tillväxt!

WS7: Blå kompetens - affärsvärdekedja för utbildning och kompetensförsörjning

Avslutning och avstamp för nästa Idé och Projektarena Blå Tillväxt Skagerrak 2025

Utställare

Deltagare

Directory