Transcript J2000 KoL - kap 5-7.indd

KAPITEL 5
När man
flyttar
ihop
Innehåll:
Praktikfall
Unga sambor
Rätt eller fel?
Vad säger lagen?
1.Oklar gemenskap
2.Vems är pengarna?
3.Viktigt vigselval?
4.Val av efternamn
5.Vem blir ägare?
6.Ansvar för skulden
7.Två om en bil
8.Oeniga makar
9.Bodelning
10.Vem får lägenheten?
Gör bodelning
Hur skulle du döma?
Vilken make har rätt till fastig­heten?
Samboavtal
Problem i vardagen
1.Vems är lägenheten?
2.Nödvändigt samboavtal?
3.Rätt ägare
4.Säljande make
5.Betala mannens skulder
6.Ändra bodelning
Sök svaret
Snabb skilsmässa?
J2000 KoL - kap 5-7.indd 30
07-06-29 11.22.12
Block 2. Familj
När man flyttar ihop
KAPITEL 5
Unga sambor .
• Samboförhållande är mer än att bara dela lägenhet med en kompis. Man ska
också bo tillsammans i ett parförhållande och ha gemensamt hushåll enligt sambolagen 1 §.
• Enligt sambolagen 8 § kan en av samborna, vid separation, begära bodelning av
bostad och bohag inköpt för gemensamt bruk. Tillgångarna delas då lika. Den
som har mest behov av lägenheten har rätt att få överta den enligt sambolagen
22 §.
• Som sambo behöver Jessica inte lämna ifrån sig några aktier vid en separation.
De ingår inte i en bodelning eftersom de inte är inköpta för gemensamt bruk.
• I ett äktenskap har var och en sina tillgångar enligt äktenskapsbalken 1 kap 3 §.
Däremot har den ene maken vid en bodelning giftorätt i den andres tillgångar,
om de inte är enskild egendom, enligt äktenskapsbalken 7 kap 1 §. Jessica kan
alltså bli tvungen att dela med sig av aktierna.
§
Utdrag ur sambolagen:
1 § Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har
gemensamt hushåll.
…
8 § När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra, skall
på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelningen
skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde.
Begäran om bodelning skall framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Om
samboförhållandet upphör genom att en sambo avlider eller om en sambo avlider inom ett år från det att
samboförhållandet upphörde, skall dock begäran framställas senast när bouppteckningen förrättas.
22 § Innehar den ena sambon den gemensamma bostaden med hyresrätt eller bostadsrätt och utgör egendomen inte samboegendom, har den andra sambon rätt att överta den när samboförhållandet upphör, om
den sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i
övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans, gäller detta dock endast
om synnerliga skäl talar för det.
Anspråk på att ta över hyres- eller bostadsrätten skall framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Lämnar sambon bostaden, skall anspråket dock framställas senast tre månader därefter.
Fristen på ett år gäller inte om den sambo som innehar bostaden avlider och den efterlevande sambon
bor kvar i bostaden.
Den som övertar bostaden enligt första stycket skall ersätta den andra sambon för bostadens värde. Det
får ske genom att bostadens värde avräknas vid bestämmandet av sambornas andelar i bodelningen, om
den som lämnar bostaden kan tillgodoses på det sättet. I annat fall skall vad som fattas betalas med pengar.
Ställs godtagbar säkerhet för betalningen, kan sambon få skäligt anstånd med denna.
§
Utdrag ur äktenskapsbalkens 1:a kapitel:
§
Utdrag ur äktenskapsbalkens 7:e kapitel:
3 § Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder.
1 § En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom.
31
J2000 KoL - kap 5-7.indd 31
07-06-29 11.22.12
När man flyttar ihop
Rätt eller fel? .
1R 2R 3F 4F 5F 6F 7R 8R 9R
13 R 14 F 15 R 16 F 17 R 18 R 19 R
Vad säger lagen?
10 F
11 R
12 F
.
1. Oklar gemenskap
Mansour har rätt. I ett samboförhållande äger och råder samborna över sina egna
tillgångar även om de har gemensamt hushåll.
2. Vems är pengarna?
Det beror på vad Jessica gör med pengarna. Om hon köper bohag till deras gemensamma hem för pengarna så kommer det att ingå i en eventuell bodelning. Men om
hon sätter in dem på konto i banken kommer de inte att ingå i en bodelning.
§
Utdrag ur sambolagen:
3 § Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9 §.
6 § Med sambors gemensamma bohag avses i denna lag, om inte annat följer av 7 §, möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas
inte sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk.
3. Viktigt vigselval?
Jessica har rätt, det är ingen juridisk skillnad mellan kyrklig och borgerlig vigsel.
4. Val av efternamn
Ja, de kan enligt namnlagen 11 § välja att ta ett helt annat namn än sina föräldrars.
§
Utdrag ur namnlagen:
11 § Den som vill byta sitt efternamn till ett nybildat efternamn eller till ett efternamn som inte kan
förvärvas enligt 1–10 §§ kan göra ansökan om tillstånd till bytet hos patent- och registreringsverket. Den
som en gång har bytt efternamn efter en sådan ansökan får på nytt byta efternamn på detta sätt endast
om det finns särskilda skäl.
…
5. Vem blir ägare?
Vid bodelning ingår enligt äktenskapsbalken 10 kap 1 § all egendom med giftorätt,
dvs som inte är enskild egendom. Då ingår även den egendom som Mansour står
som ägare till. Vid kortvariga äktenskap, vanligen kortare än fem år, kan man dock
frångå bodelningsreglerna enligt äktenskapsbalken 12 kap 1 §. I sådana fall skulle
Jessica förlora på att Mansour står som ägare.
32
J2000 KoL - kap 5-7.indd 32
07-06-29 11.22.13
Block 2. Familj
Utdrag ur äktenskapsbalkens 10:e kapitel:
§
Utdrag ur äktenskapsbalkens 12:e kapitel:
KAPITEL 5
§
När man flyttar ihop
1 § I bodelning skall makarnas giftorättsgods ingå.
1 § I den mån det med hänsyn särskilt till äktenskapets längd men även till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make vid bodelning skall lämna egendom
till den andra maken i den omfattning som följer av 11 kap., skall bodelningen i stället göras så att den
förstnämnda maken får behålla mer av sitt giftorättsgods. Är en make försatt i konkurs när bodelningen
skall förrättas eller finns det andra särskilda skäl att inte dela makarnas giftorättsgods, skall varje make
behålla sitt giftorättsgods som sin andel.
Första stycket gäller inte vid bodelning med anledning av en makes död.
6. Ansvar för skulden
Nej, Jessica kan inte bli ansvarig för Mansours skuld. Så länge äktenskapet varar har
makarna var sin ekonomi enligt äktenskapsbalken 1 kap 3 §. Däremot påverkas ju
familjens totala ekonomi, vilket får följder vid en eventuell bodelning.
(Äktenskapsbalken 1 kap 3 § – se s 31)
7. Två om en bil
I ett äktenskap äger och råder var och en över sina tillgångar enligt äktenskapsbalken 1 kap 3 §. I beslutet att flytta samman finns dock en tyst överenskommelse
om rätt för en make att använda den andre makens bohag. Men en bil ingår inte i
bohaget, så Mansour bör kunna neka Jessica att använda bilen.
8. Oeniga makar
Ja, Jessica kan ensam begära skilsmässa hos tingsrätten, men den träder inte i kraft
förrän efter sex månaders betänketid enligt äktenskapsbalken 5 kap 2 §.
§
Utdrag ur äktenskapsbalkens 5:e kapitel:
1 § Är makarna ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad. Denna skall
föregås av betänketid, om båda makarna begär det eller om någon av dem varaktigt bor tillsammans med
eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad.
2 § Vill bara en av makarna att äktenskapet skall upplösas, har den maken rätt till äktenskapsskillnad
endast efter betänketid.
9. Bodelning
De delar på giftorättsgodset: 60 000 + 140 000 – 145 000 + 60 000 = 115 000 kr
115 000/2 = 57 500 kr var enligt äktenskapsbalken 10 kap 1 §. Jessica behåller sin
enskilda egendom på 250 000 kr enligt äktenskapsbalken 7 kap 2 §.
(Äktenskapsbalken 10 kap 1 § – se ovan)
§
Utdrag ur äktenskapsbalkens 7:e kapitel:
2 § Enskild egendom är
1. egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild,
2. egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,
33
J2000 KoL - kap 5-7.indd 33
07-06-29 11.22.13
När man flyttar ihop
3. egendom som en make har erhållit genom testamente med det villkoret att den skall vara mottagarens
enskilda,
4. egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda,
5. egendom som en make erhållit genom förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande
som tecknats av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,
6. vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1–5, om inte annat har föreskrivits genom den
rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild.
Avkastning av enskild egendom är giftorättsgods, om inte annat har föreskrivits genom en sådan rättshandling som avses i första stycket.
10. Vem får lägenheten?
Detta beror på vem som ska anses ha bäst behov av lägenheten, äktenskapsbalken
11 kap 8 §.
§
Utdrag ur äktenskapsbalkens 11:e kapitel:
8 § Den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Denna rätt gäller dock inte om egendomen är den andra makens enskilda enligt 7 kap. 2 § första stycket 2–4.
En förutsättning för att en make skall få överta en bostad eller bohag som tillhör den andra maken
är vidare att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.
…
Gör bodelning .
1. De delar på möblerna, dvs 30 000/2 = 15 000 kr var, eftersom de är bohag köpt
för gemensamt bruk enligt sambolagen 3 §. Klas behåller bilen eftersom den inte
är bohag enligt sambolagen 6 §.
(Sambolagen 3 och 6 § – se s 32)
2. Saras TV, DVD-spelare och musikanläggning ska ingå i bodelningen eftersom
denna egendom är bohag inköpt för gemensamt bruk. Michael har alltså rätt
att få halva värdet. De ska också dela på värdet av husvagnen som de äger gemensamt med samäganderätt enligt samäganderättslagen. De ska alltså dela på
50 000 + 25 000 = 75 000, dvs 37 500 kr var.
Lägenheten, som var inköpt innan de blev sambor, och bilen ingår inte i bodelningen.
3. Giftorättsgods som ska ingå i bodelningen är 1 320 000 – 950 000 + 160 000 =
530 000 kr, dvs 265 000 var. Lailas fritidshus ska hon behålla, eftersom den är
hennes enskilda egendom.
4. Pelles giftorättsgods: 1 800 000 – 1 700 000 – 260 000 = – 160 000, dvs Pelle har
inget att dela med sig av till bodelningen.
Marias giftorättsgods: 200 000 – 80 000 = 120 000 kr
34
J2000 KoL - kap 5-7.indd 34
07-06-29 11.22.13
Block 2. Familj När man flyttar ihop
KAPITEL 5
Gemensamt giftorättsgods som ska ingå i bodelninen är 140 000 kr, dvs 70 000
var. Pelle har således inget att bidra med vid delningen, –160 000 + 70 000 =
= –90 000 kr. Maria däremot har 120 000 + 70 000 = 190 000 kr. Detta innebär
att Maria ska dela med sig av tillgångar värda 95 000 kr.
Hur skulle du döma? .
Tingsrättens domslut:
Inledningsvis fann tingsrätten att mannens förstahandsyrkande inte kunde medges. Därefter konstaterade rätten att paret inte kunnat köpa fastigheterna utan
mannens inkomster, eftersom kvinnan var hemma och skötte barn och hem. Det
var dessutom mannen som betalat merparten av räntor och amorteringar på lånen. Tingsrätten fann att äktenskapsförordet kommit till i tron att man därigenom kunde skydda familjens tillgångar om mannen startade eget. Dessa uppgifter
hade inte motsagts av hustrun och äktenskapsförordet ansågs inte tala emot ett
samägande. Mannens förklaring till att han inte stod som köpare av fastigheten
framstod enligt rätten som fullt rimlig. Hans ekonomiska tillskott till köpet och
löpande betalningar visade enligt tingsrätten att det var parternas gemensamma
avsikt att fastigheten skulle ägas tillsammans, i lika delar. Yrkandet om rätt till halva
fastigheten bifölls.
Hovrätten delade helt tingsrättens bedömning och fastställde domen.
Samboavtal .
A.De delar på möblerna, dvs 25 000/2 = 12 500 kr var, eftersom de är bohag köpt
för gemensamt bruk enligt sambolagen 3 §. Erik behåller bilen eftersom den inte
är bohag enligt sambolagen 6 §.
(Sambolagen 3 och 6 § – se s 32)
B.Den som har köpt egendomen får behålla den.
C.Då hade var och en behållit sin egendom.
D.Man kan inte avtala om att bodelning ska gälla all egendom med stöd av sambolagen, utan enbart om samboegendom. Det beror på att ett samboförhållande
inte ska kunna likställas med äktenskap. Om man vill kunna bodela allt får man
gifta sig. Men man kan givetvis avtala om detta ändå. För ett sådant avtal gäller
då inte familjerättsliga regler, t ex sambolagen – utan istället förmögenhetsrättsliga regler, t ex i avtalslagen.
Förslag till avtal – se nästa sida.
35
J2000 KoL - kap 5-7.indd 35
07-06-29 11.22.13
När man flyttar ihop
AVTAL
Undertecknade
Emma Lewin, 820607-4904, Box 138, 668 32 Ed
och
Erik Hammarström, 810927-5278, Box 138, 668 32 Ed
avtalar om att all egendom som någon av oss förvärvar fr o m avtalets datum och tills att vårt samboförhållande upphör ska vara vår gemensamma
egendom enligt lag om samäganderätt (1904:48). Denna egendom kommer löpande föras upp på en lista.
Ed den 11 oktober 2007
ort och datum
Emma Lewin
Erik Hammarström
Problem i vardagen .
1. Vems är lägenheten?
Bostadsrätten blir inte hans, men den kommer att ingå i en bodelning eftersom den
kan anses ha inköpts för gemensamt bruk enligt sambolagen 3 §.
(Sambolagen 3 § – se s 32)
2. Nödvändigt samboavtal?
Banken kanske vill klargöra att det kan vara en fördel för var och en att ha sina
egna tillgångar.
3. Rätt ägare
Var och en äger sina egna tillgångar i ett äktenskap enligt äktenskapsbalken 1 kap
3 §. Detta har betydelse vid eventuell utmätning för en av makarnas skulder. Det
är då bara dennes tillgångar som kan ingå i utmätningen.
(Äktenskapsbalken 1 kap 3 § – se s 31)
4. Säljande make
Din man har enligt äktenskapsbalken 1 kap 3 § rätt att sälja sin egendom utan tillstånd av dig så länge det inte gäller er gemensamma bostad eller ert gemensamma
bohag enligt äktenskapsbalken 7 kap 5 §.
(Äktenskapsbalken 1 kap 3 § – se s 31)
36
J2000 KoL - kap 5-7.indd 36
07-06-29 11.22.14
Block 2. Familj
KAPITEL 5
§
När man flyttar ihop
Utdrag ur äktenskapsbalkens 7:e kapitel:
5 § En make får inte utan den andra makens samtycke
1. avhända sig, låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom som utgör
makarnas gemensamma bostad,
2. avhända sig, pantsätta, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta annan egendom som utgör
makarnas gemensamma bostad, eller
3. avhända sig eller pantsätta makarnas gemensamma bohag. Första stycket gäller inte bostad eller bohag
som är den ena makens enskilda egendom enligt 2 § första stycket 2–4. En make får inte heller utan den
andra makens samtycke avhända sig, låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta
fast egendom som inte utgör makarnas gemensamma bostad, om egendomen är giftorättsgods. Detta
gäller dock ej, om mål om äktenskapsskillnad pågår och maken har förvärvat egendomen efter det att
talan om äktenskapsskillnad väcktes.
Samtycke till avhändelse av eller inteckning i fast egendom skall lämnas skriftligen.
Bestämmelserna i denna paragraf om fast egendom och rättighet i denna tillämpas också i fråga om
tomträtt.
5. Betala mannens skulder
Nej, du har enligt äktenskapsbalken 1 kap 3 § inget juridiskt ansvar för din mans
skulder, varken de han hade med sig eller som uppkommer under äktenskapet.
Däremot kan ju förekomsten av skulder indirekt påverka er totala ekonomi.
(Äktenskapsbalken 1 kap 3 § – se s 31)
6. Ändra bodelning
A. I princip har allt gått rätt till eftersom det bara är bostad och bohag inköpt för
gemensamt bruk som ingår i bodelningen. Du nämner inget alls om bohaget,
men bostaden står ni ju som gemensamma ägare till så den ska ni dela på med
(600 000 – 400 000 = 200 000)/2 = 100 000 kr var. Övriga tillgångar står ju
tydligen din f d sambo som ägare till. Om du vill kräva del av dessa måste du
på något sätt visa att du har varit med och betalat dem, t ex genom kvitton,
bankutdrag etc. Vad gäller BMW:n som du ansåg dig ha fått som gåva måste du
kunna visa gåvobrev som visar att du har fått den av din f d sambo. Nu har du
ju ändå fått bilen, men då som ersättning för din del av villan. Bilen måste då
vara värd minst 100 000 kr för att det ska vara acceptabelt.
B. Du kan lämna in en stämning hos tingsrätten och begära din, som du anser,
rättmätiga andel av egendomen, rättegångsbalken 10 kap 9 § andra stycket.
§
Utdrag ur rättegångsbalkens 10:e kapitel:
9 § Tvist om arv eller testamente skall tas upp av den rätt där den döde hade att svara i tvistemål i allmänhet.
Tvist om bodelning mellan makar eller sambor skall tas upp av den rätt där någon av dem skall svara i
tvistemål i allmänhet. Har någon av dem avlidit, skall en bodelningstvist tas upp av den rätt där den döde
hade att svara i tvistemål i allmänhet.
Finns det inte någon domstol som är behörig enligt första eller andra stycket, skall målet tas upp av
Stockholms tingsrätt.
I fråga om klander av bodelning eller arvskifte som har förrättats av bodelningsförrättare eller skiftesman finns särskilda bestämmelser.
37
J2000 KoL - kap 5-7.indd 37
07-06-29 11.22.14
När man flyttar ihop
Sök svaret .
A. Ni ska gemensamt ansöka hos tingsrätten om äktenskapsskillnad enligt äktenskapsbalken 14 kap 1 §. Detta blir ett s k familjemål som är en typ av tvistemål.
Eftersom ni har gemensamma barn under 16 år måste ni ha en betänketid på
minst sex månader enligt äktenskapsbalken 5 kap 1 §. Betänketiden börjar i och
med att ansökan om äktenskapsskillnad lämnas in. Därefter måste någon av
makarna inom ett år yrka på äktenskapsskillnad hos tingsrätten, detta sker inte
automatiskt enligt 5 kap 3 §.
B. Blankett DV 163 Gemensam ansökan om äktenskapsskillnad kan användas. Den
finns på Domstolsverkets webbplats, www.dom.se. Det går bra att skriva en ansökan själv också.
C. Så snart tingsrätten har hunnit behandla yrkandet. Observera att ni måste framställa ett s k fullföljdsyrkande om äktenskapsskillnad, dvs att ni fortfarande vill
skiljas, när sex månader har löpt av betänketiden och senast inom ett år från
det att ansökan gjordes. Annars faller ansökan om äktenskapsskillnad. Görs
fullföljdsyrkande i rätt tid meddelar domstolen därefter dom på äktenskapsskillnad.
§
Utdrag ur äktenskapsbalkens 14:e kapitel:
1 § Äktenskapsmål är mål om äktenskapsskillnad och mål där talan förs om fastställelse av att ett äktenskap består eller inte består.
(Äktenskapsbalken 5 kap 1 § – se s 33)
§
Utdrag ur äktenskapsbalkens 5:e kapitel:
3 § Betänketiden inleds när makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad eller när den ena makens yrkande om äktenskapsskillnad delges den andra maken. Har betänketiden löpt under minst sex
månader, skall dom på äktenskapsskillnad meddelas om någon av makarna då framställer ett särskilt yrkande om det. Har ett sådant yrkande inte framställts inom ett år från betänketidens början, har frågan om
äktenskapsskillnad fallit. Avvisas talan om äktenskapsskillnad eller avskrivs målet, upphör betänketiden.
38
J2000 KoL - kap 5-7.indd 38
07-06-29 11.22.14
Block 2. Familj När man flyttar ihop
KAPITEL 5
39
J2000 KoL - kap 5-7.indd 39
07-06-29 11.22.14
KAPITEL 6
Föräldrar och barn
Innehåll:
Praktikfall
Hos vem ska Liza och Marcus
bo?
7.Nödvändigt erkännande?
8.Medfött efternamn?
9.Ännu ett syskon?
10.Olycka med barnvagnen
Hur skulle du döma?
Umgängesrätt
Rätt eller fel?
Vad säger lagen?
1.Ensam eller gemensam
vårdnad?
2.Rätt till umgänge?
3.Möjlig polishämtning?
4.Väntan på beslut
5.Umgängesrätt
6.Fler i familjen
J2000 KoL - kap 5-7.indd 40
Problem i vardagen
1.Boendetvång
2.Oönskad resa
3.Mamma som bestämmer
4.Oklar vårdnad
5.Barnets konto
Sök svaret
Adoptivpappa?
07-06-29 11.22.17
Block 2. Familj
föräldrar och barn
KAPITEL 6
Hos vem ska Liza och Marcus bo? .
• Jag man kan skilja sig även om man barn, men om något barn är under 16 år
krävs en betänketid på sex månader enligt äktenskapsbalken 5 kap 1 §.
• Ja, mamman kan få ensam vårdnad om föräldrarna gemensamt avtalar om detta
eller om tingsrätten beslutar detta på mammans begäran enligt föräldrabalken
6 kap 5–6 §.
• Nej barnen får inte bestämma själva, men barnets bästa ska komma i främsta
rummet och barnets vilja ska beaktas i möjligaste mån enligt föräldrabalken
6 kap 2 a–b §.
§
Utdrag ur äktenskapsbalkens 5:e kapitel:
§
Utdrag ur föräldrabalkens 6:e kapitel:
1 § Är makarna ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad. Denna skall
föregås av betänketid, om båda makarna begär det eller om någon av dem varaktigt bor tillsammans med
eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad.
2 a § Barnets bästa skall komma i främsta rummet vid avgörande enligt detta kapitel av alla frågor som
rör vårdnad, boende och umgänge.
Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid barnets behov av
en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs
bort eller hålls kvar eller annars far illa skall beaktas.
2 b § Vid avgörande enligt detta kapitel av frågor som rör vårdnad, boende och umgänge skall hänsyn tas
till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.
5 § Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och vill någon av dem få ändring i
vårdnaden, skall rätten efter vad som är bäst för barnet förordna att vårdnaden skall vara gemensam eller
anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna.
Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad, om båda föräldrarna motsätter sig det.
Frågor om ändring i vårdnaden enligt första stycket prövas på talan av en av föräldrarna eller båda. I
mål om äktenskapsskillnad får rätten utan yrkande anförtro vårdnaden om barnet åt en av föräldrarna,
om gemensam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets bästa.
6 § Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, får de avtala att vårdnaden skall vara
gemensam eller att en av dem skall ha vårdnaden om barnet. Avtalet skall gälla, om det är skriftligt och
socialnämnden godkänner det enligt andra stycket.
Har föräldrarna avtalat om gemensam vårdnad, skall socialnämnden godkänna avtalet, om det inte är
uppenbart oförenligt med barnets bästa. Innebär avtalet att en av föräldrarna skall ha ensam vårdnad, skall
nämnden godkänna avtalet, om det som har överenskommits är till barnets bästa.
Rätt eller fel? .
1F 2F 3R 4F 5F 6F 7R 8F
13 F 14 R 15 R 16 F 17 R 18 R
9F
10 R
11 R
12 R
41
J2000 KoL - kap 5-7.indd 41
07-06-29 11.22.18
Föräldrar och barn
Vad säger lagen?
.
1. Ensam eller gemensam vårdnad?
Ja, mamman kan få ensam vårdnad om tingsrätten beslutar så enligt föräldrabalken
6 kap 5 §.
(Föräldrabalken 6 kap 5 § – se föregående sida)
2. Rätt till umgänge?
Ja, pappan har rätt till umgänge enligt föräldrabalken 6 kap 15 §.
§
Utdrag ur föräldrabalkens 6:e kapitel:
15 § Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med.
Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som
barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses. Särskilt förordnade vårdnadshavare har ett
motsvarande ansvar.
Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med någon annan som står
det särskilt nära så långt möjligt tillgodoses. Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och
skall umgås med en förälder som det inte bor tillsammans med, skall den andra föräldern lämna sådana
upplysningar om barnet som kan främja umgänget, om inte särskilda skäl talar mot det. Om barnet skall
umgås med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon annan som står barnet särskilt nära,
skall upplysningar enligt första meningen lämnas av vårdnadshavaren.
3. Möjlig polishämtning?
Det är tingsrätten som beslutar i umgängesfrågor enligt föräldrabalken 6 kap
17–20 §. Det är däremot länsrätten som beslutar i frågor om s k verkställighet av
domar och beslut. Om länsrätten anser att det är för barnets bästa kan de i princip
besluta om tvångsåtgärder, t ex polishämtning, föräldrabalken 21 kap 1–3 §.
§
Utdrag ur föräldrabalkens 21:a kapitel:
1 § Vid verkställighet skall barnets bästa komma i främsta rummet. Verkställighet av vad allmän domstol
har bestämt i dom eller beslut om vårdnad, boende, umgänge eller överlämnande av barn söks hos länsrätten. Har domen eller beslutet inte vunnit laga kraft och är det inte särskilt medgivet att verkställighet
ändå får ske, får länsrätten inte vidta åtgärder enligt 2-4 §§.
Verkställighet av avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § andra stycket söks hos länsrätten.
Vad som i detta kapitel föreskrivs om verkställighet av dom eller beslut som vunnit laga kraft gäller även
ett sådant avtal.
2 § Innan länsrätten förordnar om verkställighet, får den uppdra åt ledamot eller suppleant i socialnämnden eller tjänsteman inom socialtjänsten att verka för att den som har hand om barnet frivilligt skall
fullgöra vad som åligger honom eller henne. Sådant uppdrag får även lämnas åt någon annan lämplig
person.
Den som har fått ett uppdrag enligt första stycket skall inom den tid som länsrätten bestämmer lämna
denna en redogörelse för de åtgärder som har vidtagits och vad som i övrigt har kommit fram. Tiden får
inte sättas längre än två veckor. Länsrätten får dock förlänga tiden, om det finns förutsättningar för att
nå en frivillig fullgörelse.
3 § Förordnar länsrätten om verkställighet, får den förelägga vite eller besluta att barnet skall hämtas genom polismyndighetens försorg. Hämtning får dock beslutas endast i de fall och under de förutsättningar
som anges i andra och tredje styckena.
Är det fråga om en dom eller ett beslut om vårdnad, boende eller överlämnande av barn, får länsrätten
besluta om hämtning av barnet, om verkställighet annars inte kan ske eller om hämtning är nödvändig
för att undvika att barnet lider allvarlig skada.
42
J2000 KoL - kap 5-7.indd 42
07-06-29 11.22.18
Block 2. Familj
föräldrar och barn
KAPITEL 6
Är det fråga om en dom eller ett beslut om umgänge mellan barnet och en förälder som barnet inte bor
tillsammans med, får länsrätten besluta om hämtning av barnet, om verkställighet annars inte kan ske och
barnet har ett särskilt starkt behov av umgänge med föräldern.
Frågor om utdömande av förelagt vite prövas av länsrätten på ansökan av den part som har begärt
verkställigheten.
4. Väntan på beslut
Tingsrätten begär i första hand en hemutredning av socialtjänsten i kommunen där
barnen bor. Utifrån denna utredning fattar man beslut om vårdnaden. Med tanke
på bakgrunden i detta fall avseende pappans beteende torde mamman ha goda
chanser att få ensam vårdnad om barnen. En annan sak är att pappan fortfarande
kan ha rätt till umgänge med barnen.
5. Umgängesrätt
De kan vända sig till en familjerättsassistent hos socialtjänsten.
6. Fler i familjen
Om föräldrarna inte är gifta blir mamman automatiskt ensam vårdnadshavare
enligt föräldrabalken 6 kap 3 §.
§
Utdrag ur föräldrabalkens 6:e kapitel:
3 § Barnet står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med varandra, och
i annat fall av modern ensam. Ingår föräldrarna senare äktenskap med varandra, står barnet från den
tidpunkten under vårdnad av dem båda, om inte rätten dessförinnan har anförtrott vårdnaden åt en eller
två särskilt förordnade vårdnadshavare.
…
7. Nödvändigt erkännande?
Om föräldrarna inte är gifta måste mannen erkänna faderskapet hos socialtjänsten
enligt föräldrabalken 1 kap 3–4 §.
§
Utdrag ur föräldrabalkens 1:a kapitel:
3 § Föreligger ej fall som avses i 1 § eller har rätten meddelat förklaring enligt 2 § första stycket, fastställs
faderskapet genom bekräftelse eller dom.
4 § Bekräftelse av faderskap sker skriftligen och skall bevittnas av två personer. Bekräftelsen skall skriftligen godkännas av socialnämnden och av modern eller en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet.
Är barnet myndigt eller står det enligt 6 kap. 2 § inte under någons vårdnad, skall bekräftelsen i stället
godkännas av barnet självt. Socialnämnden får lämna sitt godkännande endast om det kan antas att mannen är fader till barnet.
Bekräftelse kan ske även före barnets födelse.
Visas senare att den som har lämnat bekräftelse inte är fader till barnet, skall rätten förklara att bekräftelsen saknar verkan mot honom.
8. Medfött efternamn?
Barnet kommer att få moderns efternamn om inget annat anmäls till Skatteverket
enligt namnlagen 1 §. Om barnet ska få faderns namn måste han ha erkänt faderskapet.
43
J2000 KoL - kap 5-7.indd 43
07-06-29 11.22.18
Föräldrar och barn
§
Utdrag ur namnlagen:
1 § Barn till föräldrar med gemensamt efternamn förvärvar vid födelsen det namnet.
Har föräldrarna olika efternamn när barnet föds och har de tidigare ett eller flera gemensamma barn
som står under deras vårdnad, förvärvar barnet vid födelsen det efternamn som det senast födda syskonet
bär. Har föräldrarna olika efternamn när barnet föds och är andra stycket inte tillämpligt, anses barnet vid
födelsen ha förvärvat det av föräldrarnas efternamn som anmäls till Skatteverket inom tre månader efter
födelsen. Anmälan kan i stället avse ett namn som någon av föräldrarna senast har burit som ogift. Görs
inte någon anmälan i fall som nu har sagts, anses barnet vid födelsen ha förvärvat moderns efternamn.
Fastställs inte faderskapet inom tre månader efter födelsen, anses barnet vid födelsen ha förvärvat
moderns efternamn.
9. Ännu ett syskon?
Ja, Marcus och Lizas mamma skulle kunna adoptera Karin om hennes mamma går
med på detta (samtycker) enligt föräldrabalken 4 kap 5 a §. Om Karin är över 18 år
behövs inte moderns godkännande. Barn som har fyllt 12 år måste också samtycka
till adoptionen enligt föräldrabalken 4 kap 5 §.
Här blir det dock en komplikation eftersom mamman och Gregor bara är sambor och inte makar. Enligt föräldrabalken 4 kap 8 § kommer nämligen en adoption
av Marcus och Lizas mamma att innebära att Karin därefter endast kommer att
anses som hennes barn och inte längre Gregors. Märkligt men sant. Detta gäller inte
om de vore gifta! Det är alltså teoretiskt möjligt, men inte så troligt att de skulle
välja att försöka genomföra detta.
§
Utdrag ur föräldrabalkens 4:e kapitel:
5 § Den som har fyllt tolv år får inte adopteras utan eget samtycke.
Sådant samtycke behövs dock inte, om den som skall adopteras
1. är under sexton år och det skulle skada honom eller henne att bli tillfrågad, eller
2. är varaktigt förhindrad att lämna samtycke på grund av en psykisk störning eller på grund av något
annat liknande förhållande.
5 a § Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas samtycke. Moderns samtycke skall
ha lämnats sedan hon har återhämtat sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans
adoptivbarn skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar eller, om en adoptivförälder
är gift med någon av barnets föräldrar, från båda dessa makar.
8 § Vid tillämpning av bestämmelse i lag eller annan författning som tillägger släktskap eller svågerlag
rättslig betydelse skall adoptivbarn anses som adoptantens barn och icke som barn till sina biologiska
föräldrar. Har make adopterat andre makens barn eller adoptivbarn, skall dock barnet anses som makarnas gemensamma.
Första stycket gäller ej, om annat är särskilt föreskrivet eller följer av rättsförhållandets natur.
10. Olycka med barnvagnen
Ja, Marcus kan bli skadeståndsskyldig enligt skadeståndslagen 2 kap 1 § om han
har varit vårdslös och om det är skäligt med hänsyn till hans ålder. Med tanke på
hans låga ålder är det inte troligt att han får betala fullt skadestånd.
§
Utdrag ur skadeståndslagens 2:a kapitel:
1 § Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan.
44
J2000 KoL - kap 5-7.indd 44
07-06-29 11.22.19
Block 2. Familj
föräldrar och barn
KAPITEL 6
Hur skulle du döma? .
A.–C. Egen bedömning.
Problem i vardagen .
1. Boendetvång
A. Tingsrätten ska ta större hänsyn till barnets egen åsikt vid högre ålder. Vanligen
ska man enligt praxis gå på barnets uppfattning om barnet är 12 år och däröver.
I annat fall kan tingsrätten i princip besluta om var barnet ska bo mot barnets
vilja. Men barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet och barnets vilja
ska beaktas i möjligaste mån enligt föräldrabalken 6 kap 2 a-b §.
(Föräldrabalken 6 kap 2 a–b § – se s 41)
B. Ja, det kan man säga, men det är tingsrätten som fattar beslutet.
2. Oönskad resa
Ja, i princip kan du bli tvungen att åka dit mot din vilja om din pappa kräver det.
Din mamma kan kontakta familjerättsassistent hos socialtjänsten för att få hjälp
med att lösa detta med din pappa.
3. Mamma som bestämmer
A. För barn under 18 år krävs för namnbyte samtycke från den förälder vars efternamn barnet bär. Tingsrätten kan också besluta om sådant namnbyte om det är
för barnets bästa.
B. Reglerna finns i namnlagen 6 §.
§
Utdrag ur namnlagen:
6 § Om ett barn under 18 år bär någon av föräldrarnas namn utan att denna förälder är vårdnadshavare,
krävs för byte av barnets efternamn enligt 5 § att föräldern har samtyckt till namnbytet eller att domstol
har funnit att namnbytet är förenligt med barnets bästa.
4. Oklar vårdnad
Nej, otrohet är inget som normalt vägs in i vårdnadsmål. Tingsrätten ska i första
hand se till barnets bästa och beakta barnets vilja i möjligaste mån enligt föräldrabalken 6 kap 2 a–b §
(Föräldrabalken 6 kap 2 a–b § – se s 41)
5. Barnets konto
Den som är under 18 år (underårig) är omyndig och får själv inte råda över sin
egendom enligt föräldrabalken 9 kap 1 §. Barnets förmyndare bestämmer hur tillgångarna som står under deras förvaltning ska användas eller placeras. Om värdet
överstiger åtta basbelopp ska en överförmyndare tillsättas enligt föräldrabalken 13
45
J2000 KoL - kap 5-7.indd 45
07-06-29 11.22.19
Föräldrar och barn
kap 2–3 §. Eftersom 100 000 kr understiger åtta basbelopp är det i princip föräldrarna som bestämmer. Men när det gäller köp av fast egendom för barns räkning
krävs alltid överförmyndares tillstånd enligt föräldrabalken 13 kap 10 §. Svaret är
alltså nej i detta fall om ni inte får tillstånd från överförmyndare.
§
Utdrag ur föräldrabalkens 13:e kapitel:
2 § När värdet på en omyndigs tillgångar, som skall förvaltas av föräldrarna, genom arv, gåva, värdestegring eller på något annat sätt har kommit att överstiga åtta gånger gällande basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, tillämpas bestämmelserna i 3-7 §§ för förvaltningen.
Dessa bestämmelser gäller även egendom som, under villkor om att förvaltningen av den skall stå under
överförmyndarens kontroll (särskild överförmyndarkontroll), har tillfallit den omyndige
1. genom arv eller testamente,
2. genom gåva, under förutsättning att givaren skriftligen har anmält gåvan till överförmyndaren, eller
3. genom förmånstagarförordnande vid försäkring med anledning av dödsfall eller vid pensionssparande
enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.
Med egendom som anges i andra stycket jämställs egendom som har trätt i stället för sådan egendom
samt avkastning av egendomen.
10 § För den omyndiges räkning får föräldrar endast med överförmyndarens samtycke
1. genom köp, byte eller gåva förvärva fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egendom, om det inte
gäller övertagande av hyresrätt till en bostadslägenhet,
2. ingå avtal om nyttjanderätt till någon annans fasta egendom, om det inte gäller hyra av en bostadslägenhet eller en tillfällig upplåtelse av ringa ekonomisk betydelse,
3. sälja eller byta bort fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egendom, om det inte gäller byte av en
bostadslägenhet, eller
4. låta inteckna, hyra ut eller på något annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom eller tomträtt.
Samtycke till en åtgärd som avses i första stycket 1 eller 2 skall lämnas, om inte förvärvet eller avtalet
kan anses olämpligt med hänsyn till egendomens natur, den omyndiges ålder och framtida behov eller
andra omständigheter.
Samtycke till en åtgärd som avses i första stycket 3 eller 4 får lämnas endast om åtgärden är lämplig med
hänsyn till egendomens natur samt den omyndiges ålder, framtida behov och samlade tillgångar.
Bestämmelserna om nyttjanderätt gäller även i fråga om servitut och rätt till elektrisk kraft, om rättigheten har upplåtits genom avtal.
Samtycke enligt denna paragraf gäller under sex månader från det att samtycket lämnades.
Sök svaret .
A. Faderskapet kan enligt föräldrabalken 1 kap 3 § fastställas genom bekräftelse eller dom. Om inte Ralph erkänner faderskapet måste mamman (Louise) stämma
honom till tingsrätten för att få faderskapet fastställt. Tingsrätten ska då enligt
föräldrabalken 1 kap 5 § bedöma om Ralph har haft samlag med Louise under
den tid då barnet avlades och om det i övrigt är sannolikt att han är far till barnet. Socialtjänsten i kommunen har en skyldighet att utreda faderskapet enligt
föräldrabalken 2 kap 1 §.
(Föräldrabalken 1 kap 3 § – se s 43)
§
Utdrag ur föräldrabalkens 1:a kapitel:
5 § Skall faderskap fastställas genom dom, skall rätten förklara en man vara fader, om det är utrett att han
har haft samlag med barnets moder under tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga
omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av honom.
46
J2000 KoL - kap 5-7.indd 46
07-06-29 11.22.19
Block 2. Familj
KAPITEL 6
§
föräldrar och barn
Utdrag ur föräldrabalkens 2:a kapitel:
1 § Skall inte enligt 1 kap. 1 § en viss man anses som far till ett barn som står under någons vårdnad, är
socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs,
om barnet har hemvist i Sverige.
B. Ja, eftersom Ralph har fyllt 25 år har han rätt att adoptera Larry och Filip om
Louise samtycker till detta enligt föräldrabalken 4 kap 1 § och 5 a §. Barn som
har fyllt 12 år, i detta fall Larry, måste också samtycka till adoptionen enligt
föräldrabalken 4 kap 5 §.
Här blir det dock en komplikation eftersom Ralph och Louise bara är sambor
och inte makar. Enligt föräldrabalken 4 kap 8 § kommer nämligen en adoption
av Ralph att innebära att Larry och Filip därefter kommer att anses endast som
hans barn och inte längre Louises. Detta gäller inte om Louise och Ralph vore
gifta. Det är alltså teoretiskt möjligt, men inte så troligt att de skulle välja att
försöka genomföra detta.
§
Utdrag ur föräldrabalkens 4:e kapitel:
1 § Man eller kvinna, som fyllt tjugufem år, må med rättens tillstånd antaga adoptivbarn. Rätt att antaga
adoptivbarn tillkommer även den som fyllt aderton men ej tjugufem år, om adoptionen avser eget barn,
makes barn eller makes adoptivbarn eller om synnerliga skäl eljest föreligga.
(Föräldrabalken 4 kap 5, 5 a och 8 § – se s 44)
C. Man ansöker om adoption hos tingsrätten, som också ska göra en lämplighetsprövning av föräldern enligt föräldrabalken 4 kap 6 §.
§
Utdrag ur föräldrabalkens 4:e kapitel:
6 § Rätten skall pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstånd får ges endast om adoptionen
är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med
hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. Vid bedömningen av om det är lämpligt att adoptionen äger rum skall rätten, även när barnets
samtycke inte behövs, ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.
…
D. Inga.
47
J2000 KoL - kap 5-7.indd 47
07-06-29 11.22.20
KAPITEL 7
När
någon dör
Innehåll:
Praktikfall
Vem ärver faster?
Rätt eller fel?
Vad säger lagen?
1.Vilka får ärva?
2.Hur ska dödsboet fördelas?
3.Testamente
4.Ny fördelning av dödsboet
5.Vem får göra bouppteckning?
6.Dokumenterat ägande
7.Vem ärver sambo?
Fördela arvet
Testamente
Problem i vardagen
1.Arv med äktenskapsförord
2.Nekat arv till halvbror
3.Skyldig för dödsboet?
4.Vem gör testamente?
5.Vad händer med huset?
6.Besviken mamma
7.Bouppteckning med bankkonto
8.Ångrat godkännande
Sök svaret
Oenighet om arv
J2000 KoL - kap 5-7.indd 48
07-06-29 11.22.24
Block 2. Familj
KAPITEL 7
Vem ärver faster?
När någon dör
.
• Ja, Marias barn hade ärvt sin mamma i första hand enligt ärvdabalken 2 kap
1 §.
• Nej, kusiner ärver inte varandra enligt ärvdabalken 2 kap 4 §.
• Nej, Patricias föräldrar ärver före syskon enligt ärvdabalken 2 kap 2 §.
• Vid arvsavstående enligt ärvdabalken 17 kap 2 § går arvet vidare till nästa arvsberättigad i arvsordningen och detta betraktas inte som gåva.
§
Utdrag ur ärvdabalkens 2:a kapitel:
1 § Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar).
Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess avkomlingar träda i dess ställe, och skall var
gren taga lika lott.
2 § Finnas ej bröstarvingar, taga arvlåtarens fader och moder hälften var av arvet.
Är fader eller moder död, dela arvlåtarens syskon faderns eller moderns lott. I avlidet syskons ställe träda
dess avkomlingar, och skall var gren taga lika lott. Finnas ej syskon eller avkomlingar av dem, men lever
endera av arvlåtarens föräldrar, skall denne taga hela arvet.
Äro halvsyskon efter arvlåtaren, taga de med helsyskon eller deras avkomlingar del i lott, som skolat
tillfalla deras fader eller moder. Finnas ej helsyskon, och äro båda föräldrarna döda, skola arvlåtarens
halvsyskon taga hela arvet. I avlidet halvsyskons ställe träda dess avkomlingar.
3 § Leva ej arvlåtarens fader, moder, syskon eller syskons avkomlingar, taga farfader, farmoder, morfader
och mormoder arvet. Envar ärver lika lott.
Är farfader, farmoder, morfader eller mormoder död, skola den dödes barn dela hans lott. Äro ej barn
efter den döde, tager den andre av farföräldrarna eller morföräldrarna eller, om även han är död men efterlämnat barn, hans barn den dödes lott. Finnes ej arvinge å den sidan, skall hela arvet gå till arvingarna
å den andra.
4 § Andra skyldemän än ovan sägs äga ej ärva.
§
Utdrag ur ärvdabalkens 17:e kapitel:
2 § Avsäger sig arvinge, genom godkännande av testamente eller eljest, skriftligen hos arvlåtaren sin rätt
till arv, är det gällande. Bröstarvinge äger dock utfå sin laglott, med mindre han avstått från denna mot
skäligt vederlag eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens make enligt testamente
eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller testamente med föreskrift om fördelning på sätt om bröstarv är stadgat.
En underårig får inte avsäga sig arv. Den som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte
avsäga sig arv utan förvaltarens skriftliga samtycke.
Om något annat inte framgår av omständigheterna, gäller arvsavsägelse också mot arvinges avkomlingar.
Rätt eller fel? .
1R 2F 3F 4R 5R 6R
13 F 14 F 15 R 16 R 17 F
7R
8R
9R
10 F
11 R
12 F
49
J2000 KoL - kap 5-7.indd 49
07-06-29 11.22.25
När någon dör
Vad säger lagen? .
1. Vilka får ärva?
Patricias föräldrar ärver sin dotter eftersom det saknas bröstarvingar, ärvdabalken
2 kap 2 §.
(Ärvdabalken 2 kap 2 § – se föregående sida)
2. Hur ska dödsboet fördelas?
Föräldrarna ärver hälften var, 380 000/2 = 190 000 kr, enligt ärvdabalken 2 kap
2 §.
3. Testamente
Testamente gäller före vittnesuttalanden såvida testamentet är korrekt upprättat
enligt ärvdabalken 10 kap 1–2 §.
§
Utdrag ur ärvdabalkens 10:e kapitel:
1 § Testamente skall upprättas skriftligen med två vittnen. I deras samtidiga närvaro skall testator underskriva testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift därå. Vittnena skola bestyrka handlingen
med sina namn. De skola äga kännedom om handlingens egenskap av testamente, men det står testator
fritt att låta dem veta dess innehåll eller ej.
2 § Testamentsvittnena böra vid sina namn anteckna yrke och hemvist. De böra ock å handlingen teckna
intyg rörande tiden för bevittnandet samt övriga omständigheter som kunna vara av betydelse för testamentets giltighet.
Hava vittnena å handlingen intygat att vid testamentets upprättande så tillgått som i 1 § sägs, skall
intyget, där klander väckes, äga tilltro, såframt omständigheter ej förekomma som förringa intygets trovärdighet.
4. Ny fördelning av dödsboet
Föräldrarna ärver 380 000 – 50 000 = 330 000 kr, dvs 330 000/2 = 165 000 kr var.
Christoffer får bilen, som värderas till 50 000 kr.
5. Vem får göra bouppteckning?
Christoffer ska som dödsbodelägare inte vara bouppteckningsförrättare, vilken
måste hämtas utanför kretsen av dödsbodelägare enligt ärvdabalken 20 kap 2 §.
§
Utdrag ur ärvdabalkens 20:e kapitel:
2 § Dödsbodelägare som har egendomen i sin vård, boutredningsman eller testamentsexekutor skall bestämma tid och ort för bouppteckning samt utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta den.
Samtliga delägare skall kallas i god tid till förrättningen. Den avlidnes efterlevande make eller sambo skall
alltid kallas. Skall lott i kvarlåtenskapen åtnjutas först sedan arvinge eller universell testamentstagare
har avlidit, skall även den kallas som vid tiden för bouppteckningen är närmast att sålunda ta arv eller
testamente.
Omhändertages ej egendomen av delägare, boutredningsman eller testamentsexekutor, ankommer på
annan, som efter vad i 18 kap. 2 § sägs har egendomen i sin vård, att föranstalta om bouppteckning.
50
J2000 KoL - kap 5-7.indd 50
07-06-29 11.22.25
Block 2. Familj
När någon dör
KAPITEL 7
6. Dokumenterat ägande?
Arvskifteshandlingen enligt ärvdabalken 23 kap 4 § blir underlag för registrering
av bilen. Den som har hand om dödsboet kan skriva under registreringsanmälan
och ange ”För dödsboet”.
§
Utdrag ur ärvdabalkens 23:e kapitel:
4 § Över arvskifte skall upprättas en handling som skrivs under av delägarna.
7. Vem ärver sambo?
Som sambo ärver inte Johanna. Däremot har hon enligt sambolagen 8 § rätt att
begära bodelning av bostad och bohag som är införskaffat för gemensamt bruk.
På så sätt kan hon få rätt till hälften av egendomen. Det har då ingen betydelse att
hennes sambo står som ägare, bara egendomen är bostad och bohag inköpt för
gemensamt bruk. Bilen ingår dock inte i bodelningen.
§
Utdrag ur sambolagen:
8 § När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra, skall
på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelningen
skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde.
Begäran om bodelning skall framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Om
samboförhållandet upphör genom att en sambo avlider eller om en sambo avlider inom ett år från det att
samboförhållandet upphörde, skall dock begäran framställas senast när bouppteckningen förrättas.
Fördela arvet .
1. Carina har giftorätt till halva boets värde, dvs 1 400 000/2 = 700 000 kr, såvida
det inte finns äktenskapsförord. Sofia och Peter får vänta på sitt efterarv, medan
Sertad som särkullbarn har rätt att få ut sitt arv omgående. Sertad ärver då en
tredjedel, dvs 700 000/3 = 233 333 kr. Resten ärvs av Carina med fri förfoganderätt.
2. Lillemor behåller sina tillgångar på 460 000 kr och deras barn ärver Henriks
tillgångar med 110 000 = 55 000 kr var.
3. Hasses dödsfall
Det gemensamma boet är värt 210 000 – 40 000 + 110 000 – 30 000 = 250 000
kr. Hälften av detta är Fioras giftorätt, dvs 250 000/2 = 125 000 kr. Hasses kvarlåtenskap är således 50 000 + 125 000 = 175 000 kr. Deras gemensamma barn
får vänta på sitt efterarv, medan Hasses son Per har rätt att få ut sin arvslott
omgående, dvs en fjärdel av värdet, 175 000/4 = 43 750 kr. Resten ärvs av Fiora
med fri förfoganderätt, dvs 175 000 – 43 750 = 131 250 kr.
Observera att även Hasses enskilda egendom ingår i arvet, men inte i bodelningen.
51
J2000 KoL - kap 5-7.indd 51
07-06-29 11.22.25
När någon dör
Fioras dödsfall
Deras gemensamma barn har nu rätt att få ut sitt efterarv efter Hasse samt arvet
efter Fiora. Det senare ska de dela med Fioras särkullbarn Cathy. Deras gemensamma barn ska ha rätt till efterarv från sin fars del samt från sin mor, medan
Cathy bara har arvsrätt från sin mor
Normalt förutsätter man att boet efter efterlevande make till hälften utgörs av
arvet från den avlidne maken och hälften av giftorätten. Men i detta fall har en
värdeökning uppkommit på efterarvet från Hasse. Fioras del är således 125 000
+ 40 000 = 165 000 kr, vilket Fioras alla fyra barn ska dela på, dvs 165 000/4 =
41 250 kr var. Hasses del ska de tre gemensamma barnen dela på, dvs 342 000
– 125 000 – 40 000 = 177 000, vilket blir 177 000/3 = 59 000 kr var.
Testamente
.
Britt-Inger har giftorätt i halva boet, dvs 1 240 000/2 = 620 000 kr. Barnen skulle
normalt ha ärvt en tredjedel var av Carls del av boet. Men nu får de bara laglotten som är hälften av en tredjedel, dvs en sjättedel var. De får alltså 620 000/6 =
103 333 kr var. Resten av Carls kvarlåtenskap ärvs av Britt-Inger, dvs 620 000/2 =
310 000 kr. Man kan också uttrycka det så att barnen ärver halva kvarlåtenskapen,
dvs 620 000/2 = 310 000 kr, vilket innebär 310 000/3 = 103 333 kr var.
Problem i vardagen .
1. Arv med äktenskapsförord
Makar ärver även varandras enskilda egendom, men den ingår inte i bodelningen
enligt äktenskapsbalken 10 kap 1 §. (Enskild egendom har således mest betydelse
vid skilsmässa.) Om det finns särkullbarn har dessa dock rätt enligt ärvdabalken
3 kap 1 § att få ut sitt arv med en gång, såvida de inte har avstått från sin rätt för
att istället få ut sitt arv när den efterlevande maken avlider (ärvdabalken 3 kap 9 §).
Den efterlevande maken har emellertid, enligt ärvdabalken 3 kap 1 §, alltid rätt
att ur kvarlåtenskapen, så långt den räcker, få egendom till så stort värde att den
tillsammans med den avlidne makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det
gällande basbeloppet vid tiden för dödsfallet. Din sambos mor har alltså i princip
rätt att ärva om hennes del av boet inte uppgår till fyra basbelopp.
§
Utdrag ur ärvdabalkens 3:e kapitel:
1 § Var arvlåtaren gift, skall kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren
någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till
kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt i enlighet
med vad som anges i 9 §.
Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande
maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller vid tiden för dödsfallet. Ett testamente
av den avlidna maken är utan verkan i den mån förordnandet inkräktar på den rätt för den efterlevande
maken som avses i detta stycke.
52
J2000 KoL - kap 5-7.indd 52
07-06-29 11.22.26
Block 2. Familj När någon dör
KAPITEL 7
2. Nekat arv till halvbror
Ja, det kan du göra. Eftersom syskon (halv- eller helsyskon) inte, till skillnad från
arvlåtarens barn, har någon lagstadgad rätt (laglott) att oavsett vad arvlåtaren stipulerar i testamente ärva viss del av kvarlåtenskapen, är det möjligt att göra sitt
syskon arvlöst.
3. Skyldig för dödsboet?
A.Dödsbodelägare kan inte drabbas av personligt ansvar för den dödes skulder.
Om en person dör och efterlämnar skulder som överstiger dödsboets tillgångar
kan den som har en fordran mot boet inte få ut mer än vad som svarar mot
boets tillgångar. Ni kan således inte bli betalningsskyldiga för det som inte täcks
av tillgångarna.
B.Dödsboet kan försättas i konkurs men inte heller detta medför något personligt
ansvar för dödsbodelägare att stå för boets skulder, såvida inte boets tillgångar
har blivit skiftade. Regler om den dödes skulder finns i ärvdabalken 21 kap.
4. Vem gör testamente?
A.Ett testamente behöver inte registreras hos tingsrätt, men om du befarar att det
kan komma på villovägar eller förstöras bör du ändå registrera handlingen. Du
kan också förvara testamentet i t ex ett bankfack.
B.Det går att upprätta ett testamente på egen hand, risken är dock att det blir
svårtolkat och att din önskan inte uppfylls så som du hade tänkt dig. Rör det sig
om större värden av egendom är det säkrast att skaffa juridisk hjälp för att få ett
testamente upprättat.
För att ett testamente ska vara giltigt krävs att det uppfyller de krav som uppställs i ärvdabalken 10 kap, nämligen att:
1. testamentet är skriftligt.
2. testamentet är underskrivet av testator, dvs du måste själv skriva under.
3. testamentet är undertecknat av två vittnen. Dessa ska intyga att handlingen
är ett testamente (de behöver inte känna till innehållet) och att det är du som
har undertecknat dokumentet.
5. Vad händer med huset?
Sambor ärver inte varandra. När den förste av er avlider är det den avlidnes bröst­
arvingar som ärver enligt ärvdabalken 2 kap. Om den efterlevande sambon begär
bodelning enligt sambolagen 8 § gör man en sådan för den gemensamma bostaden
och det gemensamma bohaget, dvs bostad och bohag inköpt för gemensamt bruk.
Den efterlevande får behålla sina egna tillgångar och skulder samt erhåller hälften
av det gemensamma boet.
(Sambolagen 8 § – se s 51)
Den avlidnes hälft av det gemensamma boet samt den avlidnes övriga tillgångar
tillfaller hans/hennes bröstarvingar. Den avlidnes del av huset tas upp till marknadsvärdet i bouppteckningen. Om t ex marknadsvärdet är 900 000 kr och det
finns skulder på 700 000 kr är värdet man ska dela på 200 000 kr. Den avlidne
sambons bröstarvingar ska då lösas ut med 100 000 kr från huset för att den efter-
J2000 KoL - kap 5-7.indd 53
53
07-06-29 11.22.26
När någon dör
levande sambon ska få behålla det. Men det förutsätter också att banken beviljar
den efterlevande att få ta över lånen på fastigheten.
6. Besviken mamma
A. Du har rätt att skriva ett testamente till förmån för någon annan än din dotter.
B. Hon kan acceptera detta eller ”påkalla jämkning” hos tingsrätten för att få ut
sin laglott enligt ärvdabalken 7 kap 1 och 3 §. Denna är hälften av den arvslott
hon skulle ha fått utan testamentet. Du kan alltså endast göra henne arvlös till
hälften om hon kräver sin laglott.
§
Utdrag ur ärvdabalkens 7:e kapitel:
1 § Hälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör hans laglott.
3 § För utfående av laglott äger bröstarvinge påkalla jämkning i testamente. Äro flera förordnanden,
skall, om ej annat följer av testamentet, legat utgå före förordnande till universell testamentstagare och
legat, som avser viss egendom, utgå före annat samt i övrigt nedsättning ske i förhållande till storleken av
varje förordnande eller, vad angår förordnande till bröstarvinge, till den del därav som han ej är pliktig
avräkna å sin laglott.
Vad en bröstarvinge erhåller genom att påkalla jämkning i testamente skall inte omfattas av den efterlevande makens rätt till kvarlåtenskapen enligt 3 kap. i andra fall än då jämkningen avser testamentsvillkor
som gäller till förmån för den efterlevande maken.
Bröstarvinge, som ej inom sex månader efter det han erhöll del av testamentet på sätt i 14 kap. sägs
påkallat jämkning genom att giva testamentstagaren sitt anspråk tillkänna eller genom att väcka talan mot
honom, har förlorat sin rätt.
7. Bouppteckning med bankkonto
Samtliga tillgångar och skulder som den avlidne maken/makan och den efterlevande maken/makan har ska enligt ärvdabalken 20 kap 4 § ingå i bouppteckningen
efter den avlidne. Om efterlevande maken/makan begär bodelning ska man också
dela på alla tillgångar som inte är enskild egendom. Detta innebär att man delar
även på bankkonton oavsett vem som står som ägare. Men om alla tillgångar står
skrivna på den efterlevande och han eller hon begär att få behålla sitt giftorättsgods
blir det ingen bodelning. Den efterlevande behåller då sin egendom, även bankböckerna. Det är den efterlevande maken/makan som bestämmer om det ska göras
bodelning eller inte enligt äktenskapsbalken 12 kap 2 §. Bröstarvingar eller andra
arvingar kan inte påkalla bodelning.
§
Utdrag ur ärvdabalkens 20:e kapitel:
4 § Den dödes tillgångar och skulder antecknas sådana de var vid dödsfallet. Därvid anges tillgångarnas
värde och skuldernas belopp.
Var den döde gift, skall båda makarnas tillgångar och skulder var för sig antecknas och värderas. Hade
makarna eller en av dem enskild egendom eller sådan rättighet som enligt 10 kap. 3 § äktenskapsbalken
inte skall ingå i bodelning, skall grunden för att egendomen skall vara undantagen från bodelningen och
egendomens värde anges särskilt, om det inte på grund av förhållandena är obehövligt.
Efterlämnar den döde en sambo och hade någon av dem förvärvat bostad eller bohag för gemensamt
begagnande, skall denna egendom antecknas och värderas särskilt, om den efterlevande sambon har begärt bodelning. Därvid skall anges vem egendomen tillhör. Även fordringar som är förenade med särskild
förmånsrätt i egendomen eller av annan anledning är att hänföra till denna egendom skall antecknas. Om
den efterlevande sambon eller den avlidna sambons övriga dödsbodelägare begär att få täckning för annan
skuld ur egendomen, skall sambons samtliga tillgångar och skulder antecknas och värderas.
54
J2000 KoL - kap 5-7.indd 54
07-06-29 11.22.26
Block 2. Familj
KAPITEL 7
§
När någon dör
Utdrag ur äktenskapsbalkens 12:e kapitel:
2 § Vid bodelning med anledning av en makes död skall, om den efterlevande maken begär det, vardera
sidan som sin andel behålla sitt giftorättsgods. Om den efterlevande maken begränsar sin begäran till att
avse endast en del av sitt giftorättsgods, skall den andra sidan behålla motsvarande kvotdel av den avlidna
makens giftorättsgods, varefter återstoden fördelas enligt 11 kap.
Bestämmelserna i 15 kap. 1 och 3 §§ ärvdabalken om förlust av rätt till arv skall också gälla i fråga om
rätten för den efterlevande maken att vid bodelning få del i den avlidnes giftorättsgods liksom beträffande
rätten för den efterlevande maken att få behålla sitt giftorättsgods.
8. Ångrat godkännande
A. Du har enligt ärvdabalken 7 kap 3 § rätt att påkalla jämkning av ett testamente
avseende laglott inom sex månader efter att du har tagit del av det enligt 14 kap
4 §. Efter det att tiden har gått ut har du ingen rätt att klaga på testamentet,
såvida det inte har skett något brottsligt enligt ärvdabalken 15 kap.
(Ärvdabalken 7 kap 3 § – se föregående sida)
§
Utdrag ur ärvdabalkens 14:e kapitel:
4 § Testamente skall delges arvinge genom överlämnande av testamentshandlingen i bestyrkt avskrift
eller, i fråga om muntligt testamente, protokoll över förhör med testamentsvittnena eller annan skriftlig
uppgift om testamentets innehåll. Delgivning behövs dock inte med en arvinge som har godkänt testamentet.
…
B. Nej din styvfar har ingen rätt att sälja villan, om den ingår i dödsboet, innan
arvskifte har gjorts enligt ärvdabalken 23 kap.
§
Utdrag ur ärvdabalkens 23:e kapitel:
1 § Arvskifte förrättas av arvingar och universella testamentstagare.
Var den döde gift, skall först bodelning förrättas enligt bestämmelserna i äktenskapsbalken. Efterlämnar
den döde en sambo och begär denne bodelning enligt sambolagen (2003:376), skall bodelningen förrättas
innan arvskifte äger rum.
Sök svaret .
En av dödsbodelägarna kan begära att tingsrätten utser en skiftesman enligt ärvdabalken 23 kap 5 §. För skiftesmannen gäller samma regler som för bodelningsförrättare enligt äktenskapsbalken 17 kap 1–4 och 6–9 §. Om inte dödsbodelägarna
kan komma överens, kan skiftesmannen ensam bestämma om fördelningen av
boet. Missnöjd dödsbodelägare kan klandra arvskiftet hos tingsrätten inom fyra
veckor från det att skifteshandlingen upprättats.
§
Utdrag ur ärvdabalkens 23:e kapitel:
5 § På en delägares begäran skall rätten förordna någon att vara skiftesman. Vad som föreskrivs i 17 kap.
1–4 och 6–9 §§ äktenskapsbalken om bodelning, bodelningsförrättare och make skall gälla i fråga om
arvskifte, skiftesman och delägare i boet. Arvode och ersättning till skiftesmannen skall dock betalas av
dödsboet.
…
55
J2000 KoL - kap 5-7.indd 55
07-06-29 11.22.27