Transcript 2015-vår - Sotenäs biodlareförening

BI
SURRET!
Sotenäs Biodlareförening HÖSTen 2014
Hemsida: www.sotenasbiodlarna.se
Bankgiro 5711-9885
Torsdagar i jämna veckor träffas vi kl 17.30
i Tossene Bygdegård
Kallelse till årsmöte
Härmed kallas samtliga medlemmar i Sotenäs
Biodlarförening till årsmöte i Tossene Bygdegård
den 13 november kl 18.00
Sedvanliga årsmötesförhandlingar kommer att
hållas.
Medlem som önskar ta upp ärende på årsmötet
ombedes att till styrelsen snarast inlämna detta
för eventuell beredning.
Akademibokhandeln i Lysekil
kh
Kalendarium 2014 - 2015
2014
16 oktober
30 oktober
13 november
27 november
11 december
Honungsbedömning
Arbetsafton
Sotenäs Biodlarförening, årsmöte kl 18.00
Honungsbedömning, extra tillfälle vid behov
Julavslutning med glögg och pepparkakor
2015
12 januari
05 Mars
Nybörjarkurs i biodling, planerad start
Temakväll i Tossene Hembygdsgård
___________________________________________________________
Ingemund Bengtsson lär ha sagt följande tänkvärda ord:
En människa som saknar humor skall man inte ta på allvar.
Årsmöte Sotenäs BF
Kallelse till årsmöte med Sotenäs Biodlarförening i Tossene Bygdegård den
13 november klockan 18.00.
På dagordningen behandlas de sedvanliga frågorna.
På tur att avgå från föreningens styrelse är Urban.
I övrigt kan medlemmarna till styrelsen inlämna motioner, förslag och
synpunkter berörande föreningens och distriktets verksamhet samt
biodlarfrågor i allmänhet.
Kjell
Grillafton
Den 7 augusti 2014 stod grillafton på Bohus-Malmön på schemat och ett
20-tal vuxna och tre glada småtjejer hade hittat ut till vår grillplats i
berget.
När glöden var den rätta på grillen och under Kurts överinseende började
strax de närvarande att låta sig väl smaka.
Lite oro i lägret blev det när en av flickorna föll raklång på en berghäll,
men efter lite omplåstring var alla lika glada igen.
Roligt var också att se Karl-Erik på benen igen, dock något ostadigt.
Som så ofta är på Bohus-Malmön så bjöd kvällen på ett strålande solsken
och alla njöt av lugnet, värmen och det trevliga sällskapet.
Kjell
Biresa 2014
Uddevallanejden stod för planeringen av årets biresa. Som det var tänkt
skulle resan gå mot Trollhättan och vidare söderut på 45:an mot Älvängen
och repslagarmuseet som första stopp.
P A Carlmark AB flyttade 1917 från Åmål där man redan då hade tillverkat
rep i 40 år. Repslagarbanan är 270 meter lång med möjlighet att förlänga
den ytterligare 30 meter utomhus via en bro över Grönån. Just 300
meters längd fordrades för att kunna slå de oskarvade rep som behövdes
till fullriggarna.
I dag är Carlmarks nedlagt efter att ha haft en glansperiod efter 2:a
världskriget och framåt med bortemot 400 anställda, tills konkurrensen
från lågprisimporten blev för svår.
Repslagarbanan hade tjänat ut på 80-talet och rivning hotade byggnaden.
Men några eldsjälar ville annat och startade föreningen Rädda
Repslagarbanan.
Repslagarmuseet invigdes 1996 och samma år förklarades lokalerna som
byggnadsminne.
Museet är ett levande industriminne som fortfarande använder det
ursprungliga maskineriet för slagning av rep och trossar.
När ostindiefararen Götheborg III skulle riggas fick museet förtroendet att
leverera 27 ton tross och rep, huvudsakligen i hampa.
Götheborg III är en fullskalekopia av Svenska Ostindiska Compagniets
Götheborg II som år 1745, med Majnabbe i sikte, med full kraft rände på
Hunnebådan i Göteborgs inlopp. Detta trots att lots fanns ombord och bra
väder borde gjort navigeringen i hemmavatten till en rutinsegling.
Götheborg II blev stående med förskeppet på grundet medan
akterskeppet sjönk allt djupare medan hon vattenfylldes.
Man bärgade över på pråmar så mycket man kunde av lasten som sedan
forslades in till Ostindiska huset vid Norra Hamngatan i Göteborg.
Innan Götheborg II glider av grundet och sjunker all djupare nertyngd av
rigg och last lyckas man bärga 29,2 ton te vilket utgjorde ca 10 % av
telasten.
I brist på teknik och resurser avbryts bärgning av lasten för att återupptas
1747 då 28 % av porslinet bärgas.
Nästa försök att bärga lasten görs 1864 och 1906. Efter 1747 till 1906
hade man lyckats bärga ca 110 000 porslinspjäser och ca 33 ton
tutanego.
Den tutanego som lastats ombord på Götheborg II bestod i huvudsak av
zink. Tutanego var eftertraktat av ostindiefararna då den utgjorde barlast
på hemvägen och väl hemma kunde säljas med god förtjänst.
Man har inte hittat skeppsjournalerna men vid en jämförelse med
systerskeppen kan en uppskattning göras av Götheborg II:s last. Man
uppskattar att 1985 finns det kvar av lasten mellan 100 000 till 600 000
porslinspjäser och 100 ton tutanego.
I sammanhanget kan nämnas att Wasa hade 120 ton barlast mot
Götheborg II:s 133 ton trots att Wasa var mer än tio meter längre över
stäv.
Följaktligen lastades 133 ton tutanego längst ner i skeppets hålrum.
Därefter packades kistor och tunnor med porslin ovanpå tutanegon,
någonstans mellan 500 000 till 1 200 000 porslinspjäser.
Ovanpå porslinet lastades ca 3,5 ton pärlemor, 13 ton kryddor och ca 2
ton rotting. Därefter var det dags för 370 ton te och överst sidentyger.
Totalt lastade Götheborg 650 – 700 ton gods.
Älvängens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden och det närbelägna
samhället Skepplanda en bit uppströms Grönån antyder att det fanns en
hamn här. Och mycket riktigt, 1933 hittades av en slump det så kallade
Äskekärrsskeppet under arbete med dikesgrävning vid en strandäng
mellan Älvängen och Alafors. Skeppet visade sig vara en 19 m lång knarr
från 900-talet, en sjöduglig båttyp som var havsgående och kunde ta stor
last. Vattenståndet vid den här tiden var 4 m högre och de nuvarande
ängsmaderna efter älven torde ha legat under vatten. Göta älv var en
viktig transportled att föra ut varor samt importera gods utifrån. Lödöse
lite längre norrut var en viktig handelsplats och knutpunkt.
Ett stenkast från repslagarmuseet, på andra sidan motorvägen, finns en
tomt där inte för så länge sedan stod en liten stuga. I denna stuga bodde
Ivar Arosenius med sin familj en tid fram till sin död 1909 i sviterna av sin
blödarsjuka, endast 30 år gammal. Ivar Arosenius studerade bland annat
vid Valands målarskola. Genombrott som konstnär fick han 1908 med en
utställning på Valand, men sitt definitiva erkännande fick han först efter
sin död.
En stor del av hans verk är utställda vid Göteborgs konstmuseum.
Starrkärr-Kilanda Hembygdförening har en del verk i sitt förvar.
Aroseniusskolan i Älvängen har fått sitt namn efter konstnären liksom en
väg i Skepplanda. Även i Stockholm och Göteborg har man namngett
gator efter Arosenius.
Till årets biresa hade endast ett fåtal anmält intresse varför arrangörerna
ansågs sig tvungna att avboka och ställa in hela äventyret.
Själv befann jag mig hos min hustru i London och hade så att säga laga
förfall. Men är det inte lite dåligt att intresset för vår traditionella utflykt är
så svagt?
Det fanns en tid då en buss inte räckte till utan folk fick följa efter i
privatbilar.
Man kan undra vad orsaken till denna nergång är om det är nya tider och
nya generationer som har andra intressen än den gemenskap som resorna
innebär.
Klart är att man på allvar bör överväga om traditionen skall brytas för det
är ohållbart att en liten arbetsgrupp skall lägga ner tid och kraft på att
planera och boka transport och studiebesök samt lunch då man inte vet
hur många som skall med, eller ens om det blir av.
Så var det förra året när jag stod som ansvarig för resan, bara ett par
dagar före avfärd var det oklart hur det skulle bli. När vi så gav oss av
blev vi 60 % av planerad uppslutning. Detta är ohållbart om man skall få
ekonomin att gå ihop och min smala lycka var att kostnaderna inte
baserades på gruppen utan på antalet deltagare. Hade jag fått ett fast pris
för gruppen hade vi gått i konkurs.
I mitt tycke är det ganska oförskämt att inte ställa upp när något för
gemenskapen anordnas. Jag la ner ganska många timmar för att planera,
beräkna och boka 2013 års resa, arbete som inte var för min egen del
utan för medlemmarna med anhöriga.
Vid summeringen efteråt sa jag till mig själv att aldrig mer skall jag
försätta mig i en liknande situation.
Hur som helst är det dags att föra upp ämnet på agendan för en djupare
diskussion, nästa år är det Sotenäs tur att arrangera och det är bra för
den som blir ansvarig, att i god tid veta hur man skall agera.
Göhteborg III på besök i Lysekil
Kjell
Biodlardag hos Magnus Samuelsson
Ett lät duggregn inledde lördagen den 31 maj men övergick i en skön
sommardag när ett dussintal förväntansfulla biodlare fram på förmiddagen
samlades på Hensbacka Herrgård.
Magnus tog emot oss på gårdsplanen och inledde med en kort resumé
över herrgårdens nuvarande öde som privatägd konferensanläggning och
hotell. Därefter följde en utläggning om Magnus mångåriga förhållande till
området, bland annat som ägare av travhästar inhysta i herrgårdens
ladugård.
När denna resumé var avklarad tog Magnus täten i en bilkaravan och
ledde oss in i den djupa skog som omfamnar Hensbacka Herrgård. Snart
hamnade vi i ändan av en återvändsväg där ett dussintal bikupor stod
uppställda i en lång rad vid sidan av vägen.
Magnus redogjorde för sitt biodlarsystem med lågnormal i kupor av typen
Rea Dan som utgångspunkt, samt strategin med avläggare för parning
hemma på tomten i Munkedal.
Ett antal frågor och svar bollades fram och tillbaka en stund varefter vi
fick se de spatiösa lagerutrymmen Magnus har tillgång till i en närbelägen
lada.
När så det mesta av frågorna hade avhandlats fortsatte färden till
Skarnhällesjön i närheten för en kaffepaus i solen på bryggan.
Alla lät sig väl smaka av det medhavda fikat och småpratet rörde sig inte
så mycket om bin längre, utan mer om den underbara naturupplevelse
som Magnus introducerat oss till.
En fikapaus brukar inte bli så lång och så småningom tog även denna
paus slut, varvid Urban tackade Magnus för besväret att visa runt oss på
Hensbackas domäner och med inlevelse berätta om sin bigård men också
om omgivningarna.
Magnus demonstrerar sina bin
Kjell
Biodlare pustar ut
Sotenäs biodlareförening
Styrelsen 2013 - 2014
Ordf
Urban Andersson
Lärkvägen 3
[email protected]
0523 – 133 75 0702 47 07 50
453 40 Lysekil
Sekreterare
Kassör
Inger Dahlberg
Skårve 102
[email protected]
0523-410 37 0703 91 32 64
454 92 Brastad
Ledamot
Vakant
Ledamot
Anders Backman
Tveten 5
0523-541 55
450 71 Fjällbacka
Suppleant Ragnhild Eneling
Fåglekärr Kryddhagen 2
[email protected]
0524-701 10 709 96 19 72
450 52 Dingle
Suppleant Eskil Lekting
Banken Askum
0523-520 13
450 46 Hunnebostrand
Övriga funktionärer 2012 – 2013
Revisorer Bertil Johansson
Långevik 21
Gunnar Andersson
Henriksberg 1120
Suppleant Agne Olausson
Kyrkby Skummedal 140
[email protected]
Valb.
0523-314 52 0738 01 72 62
456 44 Kungshamn
0523-521 75
456 94 Hunnebostrand
0523-66 25 92
453 92 Lysekil
Elizabeth Zetterlund
0706 28 57 84
Bro-Häller 408
454 94 Brastad
[email protected]
0768 35 62 44
Lars Adriansson
Sandhålevägen 8
[email protected]
0523-128 59 0706 82 20 59
451 78 Fiskebäckskil
Ombud
Urban Andersson
Distriktet
Utbildning Ann-Charlotte Berntsson
0523–541 55
0702 61 81 74
Material
&
Bigård
Ann-Charlotte Berntsson
0523-451 55
0702 61 81 74
Anders backman
Tveten
0523-451 55
450 71 Fjällbacka
Honungs- Urban Andersson
bedömn. Lennart Brorsson
Elisabeth Zetterlund
Ragnhild Eneling
0523-133 75
0523-478 16
0706 28 57 84
0524-701 10
Hemsida
Ingemar Nielsen
0523-660 220
Sörkila 200
453 01 Lysekil
[email protected]
[email protected]
0705 94 95 95
Bitonen
Ingemar Almqvist
Lysekilsvägen 28
0523-480 82
0730 42 77 08
454 30 Brastad
Johnny Almqvist
Uteby 145
[email protected]
0523-412 46
0702 76 47 17
454 92 Brastad
Långpannebröd med havregryn och honung
INGREDIENSER
50 g
5 dl
0,5 dl
50g
1 tsk
5 dl
12 dl
jäst
vatten
honung
smält margarin
salt
havregryn
vetemjöl
GÖR SÅ HÄR
1. Smula jästen i en degbunke, värm vattnet till 37 grader, häll vattnet
över jästen och rör tills den löser upp sig. Blanda ner honung, smör,
salt och havregryn.
2. Ha i större delen av mjölet och knåda tills degen är slät och precis
börjar släppa från degbunkens vägg. Strö lite mjöl över, täck bunken
med en handduk, och låt den jäsa till dubbel storlek på varm och
dragfri plats, ca 40 min.
3. VIKTIGT: Se upp för att knåda in för mycket mjöl i första omgången.
Havregrynen drar åt sig ganska mycket vätska.
4. Ta degen ur bunken och knåda den smidig för hand på mjölat
bakbord.
5. Kavla eller platta ut degen i en bakpappersklädd långpanna (35x40
cm). Dela i rutor med mjölad kniv, 12 eller 16 st. Nagga med mjölad
gaffel och strö lite mjöl över hela brödet.
6. Täck brödet med handduk och ställ att jäsa ca 30 min.
7. Grädda långpannebrödet mitt i ugnen i 15 minuter, i 225 grader.
8. Låt svalna på galler, övertäckt med handduk.
Jag hittade detta recept på kokaihop.se. Bröd med havregryn hör till mina
favoriter och var det enda grova jag hade tillgång till i Afrika. Blötlägg
gärna havregrynen innan så är det lättare att ha kontroll på konsistensen
på degen vid knådningen.
Kjell