Transcript ÅRSREDOViSNiNG RAMBO

ÅrsredovisninG
RAMBO
ditt lokala miljöföretag för Miljöcertifierad avfallsminimering i mellersta Bohuslän
|1
Innehåll
VD har ordet
4
Förvaltningsberättelse
5
Om RAMBO
6
Miljö
8
Miljöarbete
12
Miljötjänster
20
RAMBO Företag och marknad
22
RAMBO Hushåll
24
Slam & Container och RAMBO Insamling
26
Kommunikation
28
Framtid och utveckling
30
Finansiell rapport
34
Resultaträkning
35
Balansräkning
36
Kassaflödesanalys
38
Tilläggsupplysningar
39
Revisionsberättelse
44
Granskningsrapport
45
Ledning/styrelse/revisorer
46
RAMBO SNABBFAKTA 2012
» 4 Avfallsanläggningar
» 7 Återvinningscentraler
» 63 Återvinningsstationer
» 13 Miljöstationer
Mkr
180
» 51 anställda
160
» 102 000 ton hanterat avfall
140
» 99% nyttiggörande
120
» 30 000 hushållskunder för
insamling av hushållsavfall
100
» 44 företag som utbildats
i ”Miljödiplomerat Företag”
» 162 Mkr i omsättning
» 3,0 Mkr i vinst
» 59% soliditet
2|
Nettoomsättning
80
Justerat eget kapital
60
40
20
0
00
Resultat före skatt
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
Viktiga händelser 2012
»Fortsatt stark marknadsposition.
»Sorteringskoncepten RAMBO[SAFE] och RAMBO-KÄLL
fortsatt framgångsrika.
»Arrangerat ”RAMBO Miljödag” för tredje gången.
»Flera företag har genomgått utbildningen ”Miljödiplomerat företag”.
»Insamling av slam i egen regi i alla ägarkommuner.
» Beslut om insamling av hushållsavfall i egen regi i Lysekil.
»Startat upp förprojekt för utveckling av Hushållens insamling
och källsortering.
»Erhållit beslut och tillstånd för delägande av vindkraft på Tyft.
»Fortsatt deponisluttäckning på Hästesked och Tyft.
|3
VD har ordet
RAMBO är en framtidsverksamhet – tillsammans med våra kunder värnar vi
dagens och framtidens materiella resurser. 99% av avfallsresurserna nyttiggörs
idag men vi kan bli mycket bättre genom att både minska mängderna avfall
genom att källsortera och återvinna mer. För att detta ska ske behöver vi
kontinuerligt utveckla våra tjänster och vår kommunikation. Vi erbjuder våra
kunder ett hållbart val.
»Vi ska lämna över ett samhälle
till nästa generation där de
stora miljöproblemen i Sverige
är lösta,utan att vi orsakar
ökade miljö- och hälsoproblem
utanför Sveriges gränser«
RIKSDAGENS BESLUTADE generationsmål, MILJÖ
4|
2012 har varit ett bra år för RAMBO
Indianerna lär ha haft ett ordspråk
genomsnitt behöver världen ett och
både verksamhetsmässigt och eko-
”vi lånar jorden av våra barn” och
ett halvt jordklot. Vi behöver ändra
nomiskt. Vi har behållit kundernas
planerat för sju generationer framåt.
vårt sätt att leva och bygga världens
för­troende och också vunnit flera
Idag används istället vår världs skafferi
ekonomi på tillväxt som är av godo för
nya genom vår utveckling och service
av ändliga och förnyelsebara materiella
framtiden.
för kunderna. Vår transportdivision
resurser i en hög takt. Organisationen
Slam&Container har fått nya viktiga
Global Footprint Network och WWF
viktiga generationsmålet, där avfall och
förtroenden inom slamsugning och från
beräknar varje år “Overshoot day”, den
resurshushållning är tunga delmålsom-
årsskiftet även insamling av hushålls-
dag då jordens budget, allt från vår
råden. Ett etappmål är att Senast 2018
avfall. RAMBO har växt kraftigt de
odling av mat till utsläpp av koldioxid
ska minst 50% av matavfallet från hus-
senaste åren och har förstärkts med
har överskridits för det året. Efter den
håll, storkök, butiker och restauranger
flera viktiga och bra rekryteringar.
dagen lever vi av nästa års budget,
sorteras ut och behandlas biologiskt så
Detta för att kompetensmässigt säkra
alltså kommande genera­tioners. 2012
att växtnäring tas till vara och där minst
ägarnas, kundernas och affärernas för-
inföll Overshoot day den 22 augusti,
40% behandlas så att även energi ut-
väntade utveckling. Tillsammans gör vi
ett halvår förtidigt. I den här takten
vinns. Därför är RAMBOs arbete viktigt
ett viktigt framtidsarbete som framtida
behöver USA snart fem jordklot,
för att ägarkommunerna skall kunna
generationer kommer att tacka oss för.
medan Indien behöver ett halvt och i
uppnå dessa mål. Vi har tydligt sett att
Sveriges riksdag har antagit det
de kommuner som idag lyckats med
källsortering och återvinning av avfall
hos företag och boende, är de som bäst
fått till en insamling som uppfyller ledstjärnorna Förtroende, Enkelhet och
Närhet. Gemensam nämnare för att
lyckas behålla vår starka marknads­
position och få med alla våra kunder
är också kontinuerlig utveckling av våra
Förvaltningsberättelse
Årsredovisning 2012
Styrelsen och verkställande direktören för
Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän
aktiebolag (RAMBO), avger härmed följande
redovisning för verksamheten under räken­skaps­­
året 1 januari – 31 december 2012.
tjänster, service och kommunikation.
Med bakgrund av detta är vi nöjda,
när vi ser att hela 99% av allt hanterat
avfall i RAMBO regionen kommit till
någon form av nytta. Detta har vi
tillsammans åstadkommit genom ökad
källsortering hos invånare och avfalls­
minimering hos företag och ett allt
effektivare sorterings- och behandlingsarbete hos RAMBO. Vår nära och fina
infrastruktur bestående av fyra avfalls­
anläggningar, sju åter­vinningscentraler,
13 miljöstationer samt speciallösningar
som [SAFE]-containrar och Samlaren
KÄLL. Vi är nöjda med 2012, men därmed
TANUM
inte sagt att vi nöjer oss! Vi behöver
växla upp mer och ta fler stora kliv
fram mot avfallsminimering och nyttig­
görande. RAMBO är ett framtidsföretag
och vill ligga i framkant där ett första
steg för oss är att halvera förbränningen.
Jag vill tacka kunder, styrelse, ägare
SOTENÄS
MUNKEDAL
och vår fantastiska personal för ett starkt
samarbete som under året samverkat till
våra goda resultat.
LYSEKIL
Ett gemensamt miljöarbete nära
dig – en hållbar framtid för kommande
generationer.
Lysekil i mars 2013
Claes Lundberg
VD för RAMBO AB
|5
Om RAMBO
RAMBO AB bildades hösten 1981 och ägs gemensamt av fyra kommuner
– Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum. RAMBO är mellersta och norra
Bohusläns ledande miljöföretag inom hållbar och miljöriktig avfallsminimering,
återvinning och avfallsrådgivning för näringsliv och invånare. RAMBO värnar
om framtiden genom att verka för att avfallet minimeras och att återvinningen
maximeras. Avfall måste ses som en resurs som skall användas av många
generationer i framtiden. Ett gemensamt miljöarbete för framtiden och
kommande generationer.
RAMBO – En framtidsverksamhet
Mål och Strategi
RAMBOs uppdrag består i att skapa en långsiktigt hållbar och miljöriktig
avfallshantering och arbetet beskrivs enklast genom den så kallade
avfallstrappan eller avfallshierarkin. Målsättningen är att minimera och
begränsa mängden avfall samt återvinna och återanvända avfall från
företag och invånare i RAMBO-regionen så långt det är möjligt.
I RAMBOs Ägardirektiv står att läsa att RAMBO skall tillhandahålla
en nära och effektiv infrastruktur med avfalls- och återvinningsanläggningar, verka för ett effektivare tillvaratagande av gemensamma
resurser för bästa samhälls- och miljönytta, ha en hög miljöprofil, ett
certifierat ledningssystem för verksamheten med avseende på kvalitet,
miljö och arbetsmiljö och verka aktivt för att intentionerna i riksdagsbeslut och kommunernas avfallsplaner kan uppnås.
Vår strategi för att nå detta är att utveckla tjänster mot kund
och hushåll, samverka mellan aktörer och där vi inte själva kan
erbjuda en lösning erbjuda alternativ.
6|
Aktiefördelning i RAMBO
Av det samlade aktiekapitalet
i RAMBO är Lysekils kommun
ägare till knappt två femte­
delar, medan Munkedals,
Sotenäs och Tanums kommun
äger drygt en femtedel var.
Affärsidé
RAMBO skall vara det bästa miljöföretaget
i Bohuslän inom:
» Avfallsminimering
» Återvinning
» Avfallsrådgivning
…för ett hållbart samhälle
RAMBO-regionens brännbara
avfall blir till fjärrvärme och
elektricitet i Uddevalla.
Endast 1% av avfallet
går till deponi.
RAMBO samarbetar med
lokala Second-hand butiker via
RAMBOs ”Återbrukslokaler”
– gamla fina saker får nytt liv.
RAMBO bedriver
utbildning, information och
opinionsbildning för att få med
invånarna och påverka beteenden
för ett hållbart samhälle.
Återvinningsbart
material blir nya
råvaror. Matavfall blir
till biogas.
|7
miljö
De globala miljö- och klimatförändringarna påverkar livsförutsättningarna i
hela världen och dess effekter är sannolikt ett av de största hot som mänskligheten står inför. Jordens resurser skall även räcka till kommande generationer.
Inom EU är dessa områden bland de mest prioriterade och av dessa är en
central fråga avfallsfrågorna och då också naturligt RAMBOs verksamheter.
Miljöarbetet är kärnan i RAMBOs verksamhet
Miljöledning, certifiering och Miljöredovisning
Som första traditionella renhållnings/avfallsbolag i landet
erhöll RAMBO certifiering enligt ISO 14001. Genom ständiga
förbättringar arbetar bolaget för att nå de miljömål som ställs
upp för verksamheten. Återkommande revisioner har visat
Verksamhetspolicy – RAMBO AB
»RAMBO AB skall erbjuda kundanpassad och miljöriktig
avfallshantering genom att ta emot, sortera, behandla
och återvinna avfall från verksamheter och allmänhet,
att RAMBOs löpande miljöledningsarbete fungerar väl och
företaget skall genom detta främja en kretslopps­
att miljömålen justeras i takt med bolagets och samhällets
anpassad samhällsutveckling inom våra kommuner.
utveckling. RAMBOs miljöarbete redovisas i detta och nästa
avsnitt av denna årsredovisning.
LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET OCH ARBETSMILJÖ
RAMBO har valt att i sitt ledningssystem integrera även
kvalitet och arbetsmiljö. Ledningssystemet har certifierats av
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut enligt standarder för
ISO 9001 och AFS 2001:1. Företaget har därmed ett komplett
verksamhetsledningssystem för miljö, kvalitet och arbetsmiljö.
Bolagets miljöledningsarbete har uppmärksammats av bl a
Miljöstyrningsrådet och EU.
»Våra produkter och tjänster skall hålla rätt och jämn
kvalitet, detta skall upprätthållas med hjälp av effektiva
processer och personal som arbetar i god arbetsmiljö,
vilket är en förutsättning för nöjda kunder och
medarbetare.
»Vi ska följa de lagar och förordningar som gäller för
vår verk­­sam­het och motsvara de krav som våra
intressenter ställer.
»Vi ska genom kontinuerlig kompetenshöjning av
vår personal verka för att våra produkter, processer,
arbetsmiljö och ledningssystem ständigt förbättras.
Höjd kompetens bidrar till bredare arbetsinnehåll,
säkrare och mer trivsam arbetsmiljö. Det ger bättre
CERTIFIKAT
T
IFIKA
CERT
för kvalitet
organ för certifiering av ledningssystem
systems
SP är ett av SWEDAC ackrediterat
certification of quality management
1002
iljön
Body, accredited by SWEDAC, for
is a Certification
SP
012
för arbetsm
EN 45
tional health
ssystem
ledning of occupa
ing av
tion
för certifier for certifica
terat organ SWEDAC, systems
C ackredi
ted by
ement
av SWEDA Body, accredisafety manag
ation
SP är ett
and
Certific
SP is a
TE
TIFICAS
CERnr/no. 2008
Härmed
intygas
att:/This
is to certify
RAMBO
möjlighet att möta våra kunders önskemål och vårt
ISO 9001
1:1
AFS 200
that:
AB
åtagande att förebygga och minska vår negativa
1002
EN 45 012
CERTIFICATE
nr/no. 2008
Härmed intygas att:/This is to certify
that:
RAMBO AB
vad gäller:
kraven enligt SS-EN ISO 9001:2000
to:
vad gäller: för kvalitet som uppfyller
har ett ledningssystem
SS-EN ISO 9001:2000 with respect
ements system that fulfils the requirements of
i AFS a2001:1
management
quality
kraven has
the requir
uppfyller
that fulfils
iljön som ement system
för arbetsm
manag respect to:
Hantering och återvinning av avfall
gssystem
and safety
with
Handling and recycling of waste
har ett lednin tional health of AFS 2001:1
l
occupa
has an
av avfal
inning
information finns på www.sp.se.
till och med 8 januari 2010. Ytterligare
och återv
of waste Certifikatet är giltigt
sp.se. including 8th January, 2010. Further information can be seen at www.sp.se.
www.
Hantering and recycling
p.se.
and
until
på
valid
is
This certificate
finns
at www.s
Handling
th
information can be seen
2007
Ytterligare r information
Borås den 8 januari 2007/8 January,
i 2010.
. Furthe
8 januar
2010
med
ry,
th
till och
8 Janua
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
ry, 2007
th
är giltigt
including
8 Janua
Certifikatetvalid until and
SP Technical Research Institute of Sweden
ri 2007/
ut
ate is
8 janua
Certifiering - Certification
ningsinstit en
This certific
Borås den
iska Forskute of Swed
ges Tekn
Instit
SP Sveri ical Research
ication
SP TechnCertifiering - Certif
Lennart Månsson
Lennart
en avskrift
Detta är
tet
certifika
original SP
utförd av
Månsson
Detta är en avskrift av
originalcertifikatet
utförd av SP
»Varje anställd ska aktivt bidra till hög kvalitet, bra
yttre miljö och god arbetsmiljö. Det sker genom att
följa rutiner och instruktioner, uppmärksamma,
av
Miljöstyrningssystem för verksamheten
RAMBO har ett miljöstyrningssystem där hela verksamheten är
certifierat enligt ISO 14001. Kvalitet och arbetsmiljö är certifierade
enligt ISO 9001 samt AFS 2001:1.
8|
påverkan av miljön.
rapportera och medverka till att brister avhjälps.
»Vi ska öppet redovisa miljöfakta. Våra leverantörer
och entreprenörer skall känna till vår verksamhetspolicy
och bedriva sin egna verksamhet i linje med denna.
KOMPETENS OCH UTBILDNING
Vi ser till att följa gällande lagstiftning och villkor i våra till-
RAMBOs verksamhet bygger på engagerade och kunniga
stånd och har inte fått några påpekanden eller förelägganden
medarbetare. Därför är det viktigt att medarbetarna erbjuds
utöver normala försiktighetsåtgärder från miljömyndigheterna
internutbildningar inom företaget och att ta del av det kurs-
under 2012.
utbud som Avfall Sverige och andra branschorganisationer
MILJÖPÅVERKAN
erbjuder.
Speciellt viktigt är att hålla hög nivå på säkerhet för både
RAMBOs verksamhet i stort kan sägas ha en positiv miljö-
miljö och arbetsmiljö, så brandskydd och utbildning i hante-
påverkan, vi arbetar med att avfallet i så stor utsträckning
ring av farligt avfall, första hjälpen m m är utbildningar som
som möjligt ”nyttiggörs”. Detta uttryck står för att avfall
RAMBOs personal regelbundet fortbildas i.
återbrukas, materialåtervinns, energiutvinns eller rötas och
Beroende på arbetsuppgifter varierar behovet av andra
komposteras osv. För att kunna åstadkomma detta nyttig­
utbildningar – det kan vara ADR, Säkerhetsrådgivare, truck-
görande krävs dock arbete, insatser som på ett eller annat
förarutbildning, heta arbeten etc som enskilda medarbetare
sätt påverkar vår miljö.
behöver komplettera. Förändringar i verksamheten innebär
RAMBOs verksamhet har därför noggrant utretts med
årligen någon form av utbildning/fortbildning. Under året
avseende på miljöpåverkan. Vi har metodiskt gått igenom
har exempelvis genomförts utbildningar i ECO-driving, Farligt
resursförbrukning, vilka utsläpp som görs till luft och vatten,
avfall, utbildning i Processledning och Processtyrning samt
buller och lukt, påverkan av landskapsbilden m m.
ett flertal fortbildningar som berör våra administrativa system
från Hogia, EDP m fl.
Vid kartläggning av RAMBOs miljöpåverkan har vi inte
bara identifierat faktisk påverkan utan även potentiella risker
för miljöpåverkan, där betydande påverkan skulle kunna ske
Miljötillstånd
ifall ”olyckan är framme”.
Verksamheten på RAMBOs avfallsanläggningar är tillstånds-
Exempel på en sådan risk för påverkan är farligt avfall i
pliktig och bedrivs med stöd av länsstyrelsens tillstånd enligt
inkommande verksamhetsavfall på avfallsanläggningarna.
miljöskyddslagen och miljöbalken.
Sådant kan komma i osorterade containrar som sorteras vid
RAMBOs verksamhet fordrar också tillstånd enligt avfalls-
anläggningarna. Genom åtgärder i form av information, extra
förordningen exempelvis för transport, hantering och lagring
sorteringsavgifter m m har omfattningen minskat och genom
av farligt avfall. Bolaget har dessa tillstånd liksom erforderliga
att arbetet utförs på tät betong och eventuellt spill först går till
tillstånd för yrkesmässig transport av avfall och farligt gods.
avskiljare har risken för utsläpp till luft och vatten minimerats.
Koldioxidutsläpp vid Externa
avfalls­transporter 2007–2012 [Ton/år]
100
Sivik
Tyft
Hogenäs
Hästesked
80
60
40
20
0
07
08
09
10
11
12
|9
miljö
Andra typer av miljöpåverkan som identifierats har att
i samband med externa transporter av brännbart avfall,
göra med bristande resurshushållning. Där har vi bland annat
avfall till återvinning, krossning, rötning osv. Även där har
konstaterat att avfallet, främst från hushåll men även restau-
RAMBOs krav på miljöklassade fordon, miljöbränslen, men
ranger och storhushåll, innehåller en stor andel biologiskt
även byte till närmare belägna mottagare lett till minskad
behandlingsbart material. Fortfarande går det mesta av hus-
bränsle­förbrukning och därmed minskade utsläpp.
hållsavfallet till förbränning, men i såväl Tanums som Lysekils
En miljöpåverkan vars betydelse håller på att starkt
kommuner finns nu insamling av matavfall som går till rötning
begränsas och minskas är utsläppen av lakvatten från våra
där den utvunna gasen används som fordonsbränsle.
deponier. Sluttäckning av deponin vid Hästesked är till stora
I samarbete med ägarkommunerna arbetar RAMBO aktivt
delar genomförd och sluttäckningsarbetet vid Tyft och
med att öka utsorteringen och insamlingen av matavfall där
Hogenäs har påbörjats. Lakvattnet från anläggningarna
detta redan görs och att insamling ska införas i alla kommuner.
kontrolleras enligt kontrollprogram och halterna av farliga
Komprimering av blandavfall från företag och verksamheter
ämnen minskar efter hand och flödet kommer att minska
kan även det i vissa fall leda till bristande resurshushållning
då denna typ av avfall kan vara svåra att sortera och istället
måste behandlas genom krossning.
betydligt när sluttäckningarna är helt genomförda.
Lagring av farligt avfall är en potentiell risk då dessa
i många fall är både brandfarliga och innehåller ämnen
Hantering och transporter av avfallet både på anläggning-
som är skadliga för miljön. Brand eller explosion i dessa
arna och till förbränningsanläggning och andra mottagare
utrymmen skulle utöver personskador kunna ge upphov till
leder till förbrukning av ej förnybara resurser i form av fossila
utsläpp både till luft och lakvatten. Riskerna har begränsats
bränslen samt utsläpp av koldioxid och föroreningar i luften.
genom byggnation på våra anläggningar av explosions­
Med hög standard på den egna fordonsparken och använd-
klassade utrymmen som även fungerar som invallning.
ning av ”miljödiesel” försöker RAMBO begränsa utsläppen
Våra miljöstationer för allmänheten har motsvarande egen­
och har även lyckats minska förbrukningen per ton avfall.
skaper, dessa minskar dock i antal i takt med att bensin­
Det största transportarbetet utförs dock av entreprenörer
stationer och butiker där de varit lokaliserade läggs ned.
Dieselförbrukning Arbetsmaskiner
2002–2012 [Liter/ton avfall]
2,1
2,0
1,8
Hogenäs
Hästesked
Sivik
Tyft
1,6
1,4
1,2
0,99
0,89
0,90
0,82
1,0
0,8
0,6
0,5
02
10 |
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
Genomförda Miljöåtgärder
Som fortsättning på tidigare energikartläggning genom-
De flesta av RAMBOs miljöåtgärder har ett avstamp i före­
fördes ”energioptimering” av Hogenäs avfallsanläggning.
tagets Miljömål, dessa i sin tur baseras på den miljö­påverkan
Om vi genom ny ren energi i form av solceller och en lång rad
eller risk för påverkan som vi genom kartläggning har kunnat
reducerande energiåtgärder lycka uppnå en halvering
konstatera. Vi arbetar också utifrån de mål som våra ägar-
av energiförbrukningen återstår att se.
kommuner och samhället i stort ställer på avfalls­hantering
Matavfall från hushåll går till rötning och ger fordonsgas,
och vår övriga verksamhet. Ägarkommunernas mål och
antalet abonnenter ökar sakta men säkert, även alltfler res-
åtgärder redovisas för övrigt separat i form av avfallsplan.
tauranger och storkök visar intresse att delta.
Nedan följer ett axplock av Miljöåtgärder som genomförts tidigare och som pågått under 2012.
Farligt avfall
Förvaringslösningen RAMBO[SAFE] för lagring av farligt avfall
Återvinning
som RAMBO har utvecklat får allt fler användare. Riktad råd-
Med bl a Miljökalendern och ”RAMBOresursen” har
givning och information om rätt hantering av farligt avfall hos
information inom återvinningsområdet distribuerats till
företag/industri minskar mängden farligt avfall i containerbu-
samtliga hushåll och företag i regionen. Vi har uppdaterat
ret avfall Rådgivningen har kompletterats med miljötjänster
vår hemsida och presenterat mobil-appen ”Käll” som skall
som ger möjlighet att använda RAMBOs Säkerhetsrådgivare
underlätta vid sortering av avfall – vi var första avfalls­
för transport av farligt gods .
bolaget med en sådan app. Vår nya kommunikatör har fått
utrymme till en återkommande kolumn i en lokaltidning.
Med plockanalys av hushållens avfall som grund pågår
Krossning av sorteringsrest
Genom krossning av sammansatta material och delar av
förstudier om hur ett framtida hämtningssystem, taxe­
deponiavfallet erhålls brännbara material och konstruktions-
styrning mm skall utformas så att återvinningen förbättras.
material. Mängden deponiavfall minimeras. Mängden avfall
Målsättning är att mer av förpackningarna skall sorteras ut
till deponi har de senaste åren legat klart under 500 ton per
och försök planeras påbörjas under 2013.
år (mindre än 1%)
Minskad energiförbrukning
Deponi och lakvatten
Investeringar i ny maskinpark har fortsatt, detta i kombina-
Sluttäckning av deponierna vid Hogenäs, Hästesked och Tyft
tion med ökat inflöde av avfall har inneburit att tidigare
har påbörjats och kommer att pågå under ett par år framåt.
miljömål avseende bränsleförbrukning per ton hanterat
Längst har arbetet kommit vid Hästesked och slutbesiktning
avfall uppnåddes. Byte till nytt bränsle som innehåller
beräknas ske våren 2013. Täckning och asfaltering av ytor har
förnyelsebara bränslen (tallolja) har genomförts, en åtgärd
reducerat utlakningen av farliga ämnen och mängderna med
som ger en minskning av klimatpåverkande utsläpp med
lakvatten från deponierna.
16% jämfört med konventionell diesel.
Energioptimering på Hogenäs
RAMBO har tillsammans med AH-automation drivit ett
energi­projekt i syfte att halvera energiförbrukningen på Hogenäs
Avfallsanläggning i Sotenäs. Ny ren energi genom solceller samt
en lång rad reducerande energiåtgärder i form av värmepumpar,
lågenergilampor och andra styrningar har tillsammans med engagerad
personal lyckats optimera anläggningen med gott resultat.
| 11
Miljöarbete
RAMBO AB driver idag fyra Avfallsanläggningar, sju Återvinningscentraler,
tretton Miljöstationer och ett 60-tal Återvinningsstationer. RAMBO har under
året hanterat 102 377 ton avfall, vilket är en ökning med 14% jämfört med
2011. De senaste årens ökade mängder beror till stor del på att konstruktionsoch täckmassor för slut­täckning av deponier tagits emot i större utsträckning
än tidigare. Genom en allt effek­tivare källsortering och återvinning har vi
tillsammans nyttiggjort över 99% av allt inkommande avfall – samma höga
nyttiggörandet som föregående år.
Med Avfallstrappan som Arbetssätt
nyttiggör vi över 99% av allt avfall
Hanterat Avfall 2012
Mottagna mängder 2002–2012 (ton)
RAMBO har under 2012 hanterat drygt
102 000 ton avfall från hushåll, företag och
andra verksamheter vilket är 14% mer än
2011. Efter utsortering och återvinning har
90000
till återvinning, 38% till energiutvinning
80000
och resterande 1% har lagts på deponi.
70000
Avfallsmängderna har ökat i alla kommuner
60000
– ökningen beror främst på att ett par av
50000
skall sluttäckas. Det innebär att avfall och
2011
100000
99% av allt avfall nyttiggjorts. 61% har gått
RAMBOs deponier håller på att avslutas och
2012
110000
2006
2010
2007 2008
2009
2005
2004
2002 2003
40000
massor som efter behandling kan nyttjas
Nyttiggörande 2002–2012 (%)
som konstruktions eller täckmassor tas
emot i större utsträckning än tidigare.
2010 2011
Hushålls- och verksamhetsavfall
RAMBO har under 2012 levererat drygt
2009
100%
2008
96%
25 000 ton hushålls- och verksamhetsavfall
till förbränning. Avfallet har framförallt gått
till Uddevalla Energis värmekraftverk och i
2003
92%
88%
mindre omfattning till Göteborg. En ringa
del av hushålls- och verksamhetsavfallet
från Återvinningscentralerna har lagts på
deponi i Lysekil.
12 |
84%
80%
2002
2006
2004 2005
2007
2012
Avfallstrappan som Arbetssätt
EU:s Avfallstrappa är en hierarki som handlar om att ta hand om
avfall så bra som möjligt utifrån resurshushållning och miljö­påverkan.
RAMBO använder sedan länge denna hierarki som arbetssätt för
hur bolaget arbetar och agerar. Närmare 99% nyttiggörande av allt
avfall visar att RAMBO ligger i främsta ledet när det gäller avfalls­
minimering och återvinning.
| 13
Miljöarbete
Återvinningsstationer och
RAMBOs kommuner med ca 46 000
På ett drygt sextiotal Återvinnings-
producentansvar
stationer kan hushåll lämna bland
invånare har sju Återvinningscentraler
Regeringen har bestämt att företag
annat returpapper, förpackningar och
(ÅVC) där hushåll och mindre företag
som tillverkar, importerar eller säljer va-
småbatterier som sedan återvinns inom
kan lämna sitt sorterade grovavfall.
ror och förpack­ningar av vissa slag även
ramen för Förpackningsinsamlingen.
har det juridiska, fysiska och ekono-
Insamling av glasförpackningar och
Avstånden och kommunernas
många fritidsboende plus sommarens
miska ansvaret för att dessa omhänder-
papper, räknat per invånare, är större
turisttillströmning gör att alla RAMBOs
tas när de blivit avfall. Producentansvar
i våra kommuner än i landet som hel-
Återvinningscentraler har en viktig
gäller för bl a tidningar, för­pack­ningar,
het och beror på den stora andelen
uppgift att fylla för att underlätta
däck, ljuskällor, elektronik och elektriska
fritidsboende och turister. Resterande
källsortering och återvinning.
produkter samt bilar. Genom avtal och
materialslag samlas in i ungefär samma
samverkan med producenterna ansvarar
utsträckning som övriga Sverige.
Källsortering av avfall är idag en
självklarhet för allt fler, men för att det
RAMBO för att utveckla insamlingen
skall fungera bra krävs anläggningar
via Återvinnings­stationerna i RAMBO-
Återvinningscentraler
som är rena och fräscha och att det är
regionen.
”Det nya innestället” stod det för
enkelt att hitta rätt bland alla containrar
något år sedan som rubrik i tidningen
och kärl. RAMBO har därför under
som samordningsentreprenör för hela
Bohusläningen. Rubriken syftade på
den senaste tioårsperioden byggt nya
förpacknings- och tidnings­insamlingen
RAMBOs Återvinningscentral på
moderna Återvinningscentraler med
(FTI) för Återvinnings­stationerna i Lyse-
Hoge­näs i Sotenäs kommun.
plats för dagens sorteringskrav på allt
RAMBO har förtroendet att fungera
kils, Munkedals, Sotenäs, Tanums och
fler fraktioner.
Strömstads kommuner.
Omhändertagande enligt producentansvar
Omhändertagande enligt producentansvar
Tidningar, pappers- och wellförpackningar
Munkedal
ton
kg/inv
1 266
87,9
1 331
147,8
1 034
84,3
672
66,1
62
4,3
74
8,2
86
7,0
34
3,3
Metallförpackningar 21
1,5
21
2,3
24
2,0
24
2,4
Glasförpackningar 479
33,3
413
45,9
382
31,1
189
18,6
Småbatterier 6,4
0,4
5,2
0,6
4,3
0,4
2,8
0,3
Diverse Elektronik 183
12,7
214
23,8
109
8,9
95
9,3
Plastförpackningar (mjuka och hårda)
14 |
LysekilSotenäsTanum
ton
kg/inv
ton
kg/inv
ton kg/inv
Moderna, Attraktiva och effektiva
Återvinningscentraler
RAMBOs ambassadörer – trevlig och kunnig personal som hjälper den tveksamme
tillrätta. Åter­vinnings­centralerna har en viktig uppgift att fylla för att underlätta
en god källsortering och återvinning.
Avfallsbehandling RAMBO 2012 [Ton]
Nyttiggörande
Energiutvinning
38 800
Slam/kompostering
Materialåtervinning
13 501
49 666
Nyttiggörande totalt
101 967
Deponering
Intern deponi
365
Extern deponi
45
Deponering totalt
Totalt
Nyttiggörande
Deponi
410
102 377
99%
1%
| 15
Miljöarbete
Återbruk
RAMBOS Avfallsanläggningar
På RAMBOs Återvinningscentraler vid Sivik, Hogenäs, Häste-
RAMBO har fyra avfallsanläggningar – Sivik i Lysekil, Häste-
sked och Tyft finns särskilda utrymmen som kallas Återbruk
sked i Munkedal, Hogenäs i Sotenäs samt Tyft i Tanum. Här
där man kan lämna möbler, prylar eller andra begagnade
bedrivs en utvecklande, miljöriktig och säker avfalls­hantering,
saker som kan återanvändas och på så sätt spara jordens
sortering och återvinning.
resurser. Återbruken sker i samarbete med kommunala
verksamheter och ideella organisationer.
Förutom att prylarna ”får ett nytt liv” och kan glädja nya
ägare så skapar verksamheten meningsfull sysselsättning och
ger intäkter som kan nyttjas för välgörande ändamål.
På en gjuten sor­teringsplatta kontrolleras och sorteras
blandavfallet i olika fraktioner. Här töms containrar och komprimatorbilar på sitt innehåll och RAMBOs erfarna personal
sorterar inkommet avfall med sorteringsmaskiner.
Efter utsortering till materialåtervinning och energiutvinning återstår en mindre mängd restavfall som går till krossning
och ytterligare sortering och återvinning. Endast en mindre
mängd avfall kan inte nyttiggöras och måste därför deponeras.
Sorteringen har resulterat i ett nyttiggörande på 99%.
avfallsbehandling Sivik [%]
avfallsbehandling Hogenäs [%]
avfallsbehandling Tyft [%]
avfallsbehandling Hästesked [%]
16 |
RAMBO [SAFE] – Trygg lösning för företagets farliga avfall
Tjänsten RAMBO [SAFE] som har mottagits mycket väl är en komplett lösning för tryggt omhändertagande av företagets farliga
avfall. I helhetslösningen ingår miljöskåpet RAMBO [SAFE], invägning, tömning och borttransport av företagets farliga avfall.
I tjänsten ingår även de dokument som krävs för att uppfylla lagstiftares och mydigheters krav samt information och rådgivning
gällande dokumentation och förteckning över avfallet. All information skall finnas tillgänglig i ”Blå pärmen” inuti Miljöskåpet.
Farligt avfall företag
Farligt avfall – Miljöstationer
RAMBO har sedan många år en ”miljöbil” för tömning av
Omhändertagande av farligt avfall har mycket hög prioritet i
miljöstationer och insamling av farligt avfall från företag och
RAMBO-kommunerna som idag har 13 särskilda Miljö­stationer
verksamheter. Bilen är utrustad för ADR-transporter, bak­
för insamling av hus­hållens farliga avfall. På Miljöstationerna
gavellyft och öppningsbar sida gör att den är flexibel vid
kan kommun­invånarna lämna farligt avfall och elavfall.
lastning och lossning.
Merparten av inlämnat material utgörs av kasserade start­
Skärpning i lagstiftningen kring hantering och lagring av
batterier, spill­oljor, färgrester och lysrör.
brandfarliga och farliga produkter samt synpunkter från försäk-
Som mottagare för det lilla farliga avfallet som små­
ringsbolag har satt fokus på RAMBOs lösningar inom området
batterier, glödlampor, lågenergilampor och ”småelektronik”
Farligt avfall. RAMBO [SAFE] har tagits fram som ett helhets-
har RAMBO tagit fram ”Samlaren KÄLL”. Samlaren KÄLL
koncept där RAMBO erbjuder en helhetslösning för företagens
erbjuds framförallt matbutiker med avsikt att förenkla för
farliga avfall.
allmän­heten att lämna denna typ av avfall.
Även sekretessavfall från företag, kommuner och landsting liksom riskavfall (stickande/skärande eller smittfarligt)
hämtas, transporteras och lagras av RAMBO, detta sammantaget har lett till en ökad efterfrågan på tjänster inom dessa
områden.
RAMBO har tillstånd för mellanlagring av farligt avfall på
samtliga anläggningar men huvuddelen lagras på Hogenäs
och Sivik. Lokalerna är utformade för att uppfylla gällande
krav med avseende på säkerhet och arbetsmiljö, vilket exempelvis innebär att delar av utrymmena är explosionsklassade
och att golven fungerar som invallning så att farliga ämnen
inte kan komma ut.
| 17
Miljöarbete
Särskilt avfall, slam
RAMBO mottar slam från ägarkommunernas
avlopps­reningsverk, vilket i huvudsak används för
tillverkning av massor för sluttäckning av deponier.
RAMBO mottar och komposterar även industriellt
avloppsslam på Sivik i Lysekil samt fiberslam på
Hästesked. Asbest, svavel och aluminiumoxid m m
har tagits emot för separat deponering på Sivik.
Sluttäckning av deponier
RAMBO har tidigare deponerat avfall på alla sina fyra
Avfallsanläggningar. För närvarande är endast Siviks
avfallsdeponi i aktivt bruk och länsstyrelsen har där
godkänt anpassningsplanen som säkrar fortsatt
deponering på Sivik under de närmsta decennierna.
Deponierna på Hogenäs och Hästesked håller på
att avslutas liksom den tidigare nyttjade etappen
på Tyft. Länsstyrelsen har även godkänt
anpassningsplanen för Tyft, där RAMBOs
framtida deponeringsbehov har säkerställts.
Sluttäckningen på Hästesked är i sitt slutskede
och slutbesiktning kommer att göras under 2013.
Därefter återstår exteriöra ytskiktsarbeten som
kommer att pågå till 2015.
På Hogenäs och Tyft är sluttäckningarna
påbörjade och löper enligt plan. Tyft
kommer att vara avslutat vid utgången
av 2015 och Hogenäs vid utgången
av 2017.
18 |
sluttäckning av deponierna på
Hästesked, Hogenäs och Tyft
Flera villkor måste uppfyllas när en deponi ska avslutas
och sluttäckas. Ett av kraven är att det skall finnas ett tätt
skikt som hindrar nederbörd från att tränga in i deponin
och gas från att okontrollerat tränga ut. I botten ligger
det befintliga avfallet som skall täckas, följt av ett utjämningsskikt, gasdräneringsskikt, tätskikt, dräneringsskikt
och slutligen på toppen ett skyddsskikt där växter planteras för att området skall smälta in i omkringliggande
landskap. Sluttäckningen på Hästesked är i sitt slutskede
och besiktning kommer att ske 2013. Övriga sluttäckningar
är påbörjade och löper enligt plan.
| 19
MILJÖTJÄNSTER
Miljömedvetenheten är stor bland allmänheten och alla är eniga om att vi
måste värna den värld vi lever i. Därmed har även kraven på att företag och
verksamheter ska ta sitt miljöansvar i samhället ökat. Allt fler företag väljer att
miljöcertifiera eller diplomera sin verksamhet och lägger resurser på sitt arbete
med ständiga miljöförbättringar.
företagen efterfrågar RAMBOs miljötjänster
– MILJÖdiplomeringar och miljöut­bildningar
Erfarenhet
Utbildning
Rådgivning
Många av nyckelfrågorna i miljö­arbetet
RAMBO kan erbjuda företag och
Säkerhetsrådgivare är ett lagkrav för
rör hushållning av resurser, minskning
verksamheter information och utbild-
vissa verksamheter och företag som
av avfallsmängder och minska dess
ning inom frågor som rör hur man skall
hanterar och transporterar farligt avfall/
farlighet. Hur hantering och transport
källsortera och hantera sitt avfall – både
farligt gods. De företag som inte har
av farligt gods och farligt avfall skall
vanligt och sådant som är farligt. Vi
intern kompetens kan anlita RAMBOs
ske, vilka lagar och regler som gäller
erbjuder företagsanpassade utbild­
säkerhetsrådgivare om de så vill.
för miljö- och arbetsmiljö – allt detta
ningar för personal som hanterar
är frågor som RAMBO under de snart
exempelvis Farligt gods/Farligt avfall,
nomgång av förkommande produkter/
30 år företaget varit verksamt kontinu-
Grundläggande miljöutbildningar m m.
avfall och hur dessa hanteras, rådgiv-
I tjänsten ingår platsbesök för ge-
erligt arbetat med och byggt upp stor
ning i frågor som berör farligt gods och
erfarenhet och kunskap om.
farligt avfall, skrivande av årlig rapport
samt om så önskas utbildning av per-
Miljödiplomering
sonal om de grundläggande reglerna
Under 2009 tog RAMBO tillsammans
inom området farligt gods och farligt
med ägarkommunerna initiativ till
avfall.
”Miljödiplomerat företag”, där företag
vid ett antal utbildningstillfällen får hjälp
Transport
med att bygga upp miljöledningssys-
Transport av farligt gods och farligt
tem som sedan skall kunna diplomeras.
avfall är ett annat område där RAMBO
Miljödiplomering eller certifiering är ett
kan erbjuda sina miljötjänster. Våra nya
sätt för företag och verksamheter att
miljöskåp RAMBO [SAFE] för kemiska
visa kunder och övriga att miljöfrågorna
produkter och/eller farligt avfall höjer
tas på allvar och att man arbetar med
med sin inbyggda brandsläckare och
dessa på ett metodiskt sätt.
spilluppsamling säkerheten hos företagen som hyr eller köper dessa. Till
detta kan dessutom knytas hämtning,
framtagning av transporthandlingar,
statistik m m.
20 |
MILJÖDIPLOMERING
Ett tiotal nya företag i
RAMBO-regionen genomgick
utbildningen ”Miljö­diplomerat
företag” under 2012. Tanums­
bostäder var ett av dessa
– här ses Paul Dahlin ta
emot godkänt diplom av
Tanums kommunal­råd
Clas-Åke Sörkvist under
premieringen på
RAMBO Miljödag 2012.
| 21
RAMBO företag och marknad
Tillsammans med våra kunder utvecklar vi kontinuerligt deras avfallshantering.
Det lönar sig både för miljön och för plånboken att ha fungerande rutiner
gällande avfall, att avfallsminimera och att sortera bättre. Vi kan se tillbaka på
2012 och med glädje konstatera att Rambos ledord ”förtroende, enkelhet
och närhet” ger det stöd som kunderna vill ha i sin avfallshantering.
Att vinna och behålla våra kunders förtroende
Förtroende
Förtroende hos våra kunder har varit
och kommer alltid att vara det vi på
RAMBO sätter högst. Vi skall kunna
svara för det våra kunder förväntar sig
av oss, och alltid leverera lite mer än vi
lovar.
Enkelhet
Enkelhet och service för våra kunder
skapar vi genom de tjänster
och lösningar som vi kan leverera.
Tillsammans ser vi behovet, vi hjälper
sedan er och skapar den lösning som
passar er organisation och plånbok.
Närhet
Närhet till våra kunder har vi genom
åren alltid haft tack vare vårt proaktiva
arbete för en utvecklande avfalls­
hantering utifrån varje kunds unika
förutsättningar. Vi finns alltid där för
våra kunder när de behöver oss.
Under 2013 ser vi lösningar som
ytterligare ger er kontroll över er avfallshantering och kostnader i samband
med detta. Låt oss få förklara närmare i
ett personligt möte.
22 |
Ökad Källsortering – ett lyckat samarbete
Ökad källsortering med fler utsorterade fraktioner – en ren miljövinst. Kraftigt
minskade kostnader gör även Arctic Paper till vinnare när RAMBO tagit över
avfallshanteringen på bruket i Munkedal. En skräddarsydd helhetslösning
utarbetad tillsammans med Arctic Paper, snabb och nära rådgivning, ett 20-tal
lastväxlare,komprimatorer, RAMBO [SAFE] samt en väl genomarbetad
logistiklösning är nyckeln till det lyckade samarbetet.
| 23
RAMBO HUSHÅLL
Samtliga ägarkommuner har låtit sina renhållningsverksamheter samverka
inom RAMBO. I en gemensam organisation samordnas, effektiviseras och
utvecklas nu renhållningsverksamheten som en enhet i RAMBO-regionen.
Samarbete är en förutsättning för att nå högre upp på avfallstrappan?
Det skall kännas lätt att göra rätt
– FÖR ETT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART SAMHÄLLE
Hushållens service
förbättra sorteringen och ta oss ”upp
RAMBO har sedan 2008 verksamhets-
för trappan”. Ledstjärnorna i detta
avfallsplanen har RAMBO sedan 2010
ansvaret för renhållningsverksamheten
förbättringsarbete är – Förtroende –
ett system för matavfallsinsamling i
i Lysekils kommun och sedan 2010
Enkelhet – Närhet. Det skall kännas lätt
Lysekil. Systemet fungerar bra förutom
i Sotenäs, Munkedals och Tanums
att göra rätt.
i de äldre stadsdelarna med trånga
I enlighet med den gemensamma
kommuner. Renhållningsverksamheten
gränder – här måste till nya lösningar
innefattar sophämtning, slamsugning,
för att klara insamlingen. Matavfallsin-
fakturering av renhållningsavgifter,
samlingen i Lysekil bygger på frivillighet
kundtjänst, upphandling av renhåll-
och som styrmedel har man valt att
ningstjänster etc. För Sotenäs, Munke-
sänka avgiften för de som källsorterar
dals och Tanums kommuner ingår även
sitt matavfall. Trots informationsinsatser
registerhållning och fakturering av VA-
och prissänkningar är det en minoritet
verksamheten för respektive kommun.
som valt matavfallsinsamling. Insikten
Året har präglats av fortsatt
här och i övriga Sveriges kommuner
effektivi­sering och utveckling av
är att det tar mycket tid och kraft att
renhållningsverksamheten. Under året
få med invånarna på ökad källsorte-
har flera områden kartlagts som trånga
ring – oavsett det gäller matavfall eller
områden och kommer att erbjudas en
förpackningar. Avgörande är en effektiv
gemensam avfallslösning, något som
kommunikation med kunderna som vi
kunderna genom kommunikation mot-
kommer satsa mer på.
tagit positivt. Fokus under kommande
RAMBOs ambition är att klättra
år kommer att ligga på utveckling och
högre upp på avfallstrappan och ut-
effektivisering av verksamheten och
veckla källsortering och kommunikation
genom att effektivisera administrationen
arbetsmiljön samt kommunikation för
att öka miljömedvetandet och få med
Matavfallsinsamling
och därmed frigöra resurser inom
alla i samhället att öka källsorteringen.
Fokus ligger på att minska mängderna
Renhållningsverksamheten.
Det handlar mycket om att sprida
avfall men också på att vandra upp
kunskap och påverka beteenden om vi
längs avfallstrappan, t ex genom biolo-
skall nå ett långsiktigt hållbart sam-
gisk behandling istället för förbränning
hälle. Tillsammans kan vi gemensamt
av matavfall.
24 |
­
Utveckling av renhållningsverksamheten
Hur kommer insamling av hushålls­avfall att se ut framgent? Detta
är bl a en av de utredningar
det arbetats mycket
med under året.
Avfallsp
la
n
2008
[Samm
anfatt
ning]
AVFA
LYSEKI LLSPLAN FÖ
R RAM
L | MUN
BO
KEDAL
| SOTE AB OCH
NÄS | TA
NUM
avfallsplan – målREDOGÖRELSE 2012
Den gemensamt antagna avfallsplanen i RAMBO-regionen beskriver kommunernas mål och åtgärder
för att minska avfallets mängd och farlighet. RAMBO använder planen som styrdokument i sin verksamhet.
1 | FARLIGT AVFALL | Hushållens kunskap om hantering av farligt avfall
ska öka. Mängden insamlat farligt avfall från hushållen skall öka med
minst 5% från 2006 till 2010.
Mängden farligt avfall i blandat verksamhetsavfall som levereras till
avfallsanläggningarna skall minska 10% från 2006 till 2010.
2 | Deponier | Vid utgången av 2008 ska deponierna på Hästesked och
Hogenäs samt den nuvarande etappen på Tyft vara ur drift. Under 2009
ska slutbehandlingen vara påbörjad.
4 | Matavfall | År 2010 ska minst 25% av matavfallet behandlas
biologiskt i Lysekils och Tanums kommuner.
År 2010 ska minst 25% av matavfallet behandlas biologiskt
i Munkedals och Sotenäs kommuner.
Fr o m 2015 skall minst 35% av matavfallet
behandlas biologiskt.
De kommunala verksamheterna (storköken) ska börja sortera ut sitt
matavfall 2009.
Deponi på Sivik ska förbättras och andelen som går till deponi ska
minska med minst 2% från 2006 till 2010.
En mindre anläggning för produktion av fordonsgas
ska uppföras.
3 | Återvinning | Andelen av hushållsavfallet som går till återanvändning eller materialåtervinning ska öka med minst 5% från 2006 till 2010.
5 | Avloppsslam | Under åren 2008–2014 ska minst 25% av
fosforföreningarna i slammet återföras till jord- och skogsbruk.
Resterande del ska användas för framtagning av täckmassor.
Det nationella målet ska eftersträvas: Återvinning av minst 50% av
hushålls­avfallet 2010.
De system som producenterna tillhandahåller för insamling av tidningar
och förpackningar ska fungera tillfredsställande och utvecklas.
Fr o m 2015 ska minst 60% av fosforföreningarna återföras till jordoch skogsbruk.
Avloppsslammet ska på sikt tas omhand i en rötningsanläggning
för produktion av fordonsgas.
| 25
Slam & Container och RAMBO Insamling
Avfall och återvinning ger upphov till transporter. Dels in till RAMBOs
anläggningar för sortering, behandling och återvinning men också vidare
för nyttiggörande eller miljöriktig destruktion. RAMBO upphandlar ett
flertal olika entreprenörer för dessa transportuppdrag men har också egna
transporter i division Slam & Container. Efter årsskiftet utförs även insamling
av hushållsavfall i Lysekil genom RAMBO Insamling.
Slam & Container
– en ny stark division i RAMBO
TRANSPORTER AV AVFALL
SLAM & CONTAINER – EN NY
INSAMLING AV SLAM
Insamling, behandling, sortering och
STARK DIVISION I RAMBO
Insamling av slam sker nu i egen regi i
återvinning av avfall är transport­
Lysekils Slam & Container bildades för
samtliga ägarkommuner. Mycket arbete
krävande. Transporter sker dagligen till
över 30 år sedan. Bolaget var det första
har lagts ner för att komma ikapp i
och från RAMBOs Avfallsanläggningar,
i Lysekilsområdet som investerade i
de tre ”nya” kommunerna med gott
Återvinningscentraler, Återvinnings­
liftdumperbilar för transport av avfall.
resultat. Verksamheten har fått mycket
stationer, Miljöstationer samt till
Inom kort utökades bolagets fordons-
beröm av RAMBOs kunder. För att köra
samarbetspartners för nyttiggörande
flotta med slamsugnings- och kompri-
så effektivt som möjligt är de nyinköpta
eller miljöriktig destruktion. Transport-
matorbilar för rationell hantering av
Euro5-bilarna utrustade med GPS-system
avstånden är en betydande faktor ur
dessa verksamheter.
vilket även hanterar fakturaunderlagen
miljösynpunkt och RAMBO väger
Under 2010 förvärvade RAMBO
som nu skapas direkt från bilarna.
noga avstånd och avsättningsmöjlig-
Slam & Container och året efter fusio-
heter mot varandra för minsta möjliga
nerades det in som en transportdivision
RAMBO Insamling
miljöpåverkan.
inom RAMBO. Slam & Container är
Under året förvärvades Lyrab, Lysekils
idag en viktig del av RAMBO och
Renhållnings AB och beslut togs att
brännbara hushålls- och verksamhets-
bolaget kan nu alltid säkerställa bästa
driva insamlingen av Hushållsavfall i
avfall som idag går till Lillesjö Avfalls­
villkor genom att jämföra upphandlade
Lysekil i egen regi från och med 2013.
värmeverk i Uddevalla mot tidigare
och egna transporter. Exempel på detta
Ett viktigt fokusområde här är att
Lidköping och Göteborg. De kortare
är den senaste slamupphandlingen
förbättra arbetsmiljön.
transportavstånden reducerar koldioxid­
då endast ett mycket dyrt anbud
utsläppen med över 60%. Varje
lämnades in och man istället beslöt
insparad kilometer är en miljövinst
att driva denna insamling i egen regi.
Ett exempel är RAMBO-regionens
som dessutom spar både tid och
pengar.
Egen regi innebär en stor besparing
för invånarna. RAMBO har genom S&C
tillgång till en egen effektiv transport­
rörelse som på bästa sätt kan utveckla
avfallshanteringen i området.
26 |
En viktig del
av RAMBO
RAMBO har genom divisionen
Slam & Container tillgång till en
egen effektiv transportrörelse
som på bästa sätt kan utveckla
avfallshanteringen i området.
| 27
Kommunikation
2012 blev året då RAMBO beslöt sig för att satsa på professionell kommunikation
som ett medel för att få med kunderna, boende och företag upp för trappan, att
återvinna, återanvända och tänka efter före man handlar. Vi är en stor och viktig
aktör för att klara att nå de miljömål både våra ägarkommuner, vår region och
riksdag satt upp. Vi vill visa att miljö och tillväxt kan gå hand i hand. Varje liten
insats gör skillnad. Det är därför insamlingsevent som Musikhjälpen på radio
kan få in 23,3 Mkr på en vecka. Människor bryr sig och vill göra skillnad.
Tillsammans kan vi göra skillnad.
Varje liten insats gör skillnad.
– Tillsammans kan vi göra skillnad.
KOMMUNIKATIONSINSATSER
representerade vår verksamhet på
Under året har vi åter genomfört Miljö­
bland annat Sotenäs medborgardag.
dagen, Miljökalendern, kundarrange­
På Lucia bjöd våra anläggningar sina
mang och SkräpaUpp-kampanjen,
kunder på glögg och pepparkakor
allt med gott resultat och upp­skattande
– en liten värmande gest mot alla
kunder. Vi har också lanserat oss
våra återvinnare.
och alla anläggningar på Facebook,
skapat Du&Jag – en informationsfolder
Tusentals Miljöhjältar var
kring återvinning för respektive ägar-
med och ”SKRÄPADE UPP”
kommun. Vi har deltagit på Sotenäs
Med syfte att medvetandegöra och
medborgardag för att nämna några
bygga upp en hållbar attityd mot
nya arenor för kommunikation och
nedskräpningen anordnade RAMBO
nya platser att möta våra kunder.
”SKRÄPAUPP”-kampanjer i regionen.
EVENTAKTIVITETER
gerade skräpplockare som samlade
RAMBO har under årens lopp byggt upp
in närmare 1 000 säckar och 100-tals
ett mycket uppskattat eventkoncept.
kubikmeter med skräp från naturen i
Under våren deltog över 6 000 enga-
Med specialframtagna avfallskärl,
föreningar och engagerade invånare
med miljövärdar ombesörjer RAMBO
gjorde en fantastisk insats i kampen om
ren­hållning och information vid olika
en renare och tryggare miljö. RAMBO
evenemang. Under 2012 var RAMBO
medverkade även på Kusträddardagen
representerad vid bl a Lysekil Women´s
och tog hand om skräpet från utvalda
Match, Musselloppet, Trutten Tour på
stränder i Tanum, Sotenäs och Lysekil.
Valö i Fjällbacka samt Miljö­dyket på
Smögen. Lika uppskattat var att vi
28 |
ägarkommunerna. Skolor, förskolor,
återvinningsstationer och en stab
RAMBO MILJÖDAG 2012
»Det som står på spel är inget mindre än självaste världen, sådan vi
känner den. Med en fundamental förändring i vårt tankesätt kan
mänskligheten lyckas med en övergång till global hållbarhet.«
Fotograf och filmare Mattias Klum
Foto: Lasse Edwartz
RAMBO MILJÖDAG 2012
du kan hjälpa till med. Vi måste våga ta ansvar för vår välfärd.
Hur kan tillväxt och miljö gå hand i hand? Det var temat under
Detta var tankar och frågor som Mattias Klum diskuterade
årets miljödag 2012 – den tredje i ordningen som RAMBO
under sin föreläsning.
arrangerade för kommuner och företag i regionen. Närmare
RAMBO presenterade nyheter, tjänster och lösningar inom
150 deltagare lockades till Smögens Hafvs­bad för att bl a
avfalls­minimering och tre lokala företag informerade om
lyssna till spännande föreläsningar av elbilsutvecklaren och
miljöarbetet i sina verksamheter. Tio av de lokala företag som
miljödebattören Hans Folkesson samt fotografen och filmaren
under året genomgått utbildning i Miljödiplomering premie-
Mattias Klum. – Jag förstår att mina barn aldrig kommer att
rades och godkändes med diplom av representanter från
få se vissa arter i vilt tillstånd, men tänk om jag kan göra
respektive kommun.
skillnad. Tänk om jag kan hjälpa en art att överleva, tänk om
| 29
Framtid och utveckling
Det arbete RAMBO gör tillsammans med kunder och leverantörer är viktigt
för en hållbar värld idag och i framtiden. Sverige anses världsledande inom
hantering av avfall och inom RAMBO-regionen nyttiggörs hela 99%. Detta är
ett resultat av samverkan mellan kunder, leverantörer och RAMBO samt ägare
som stödjer detta miljöarbete. Långsiktiga investeringar i en nära infrastruktur
för återvinning, kundanpassade lösningar samt ett nära och gemensamt käll­
sorteringsarbete gynnar vår miljö och oss som bor och verkar här. Nästa steg
är att vi tillsammans behöver minimera avfallsmängderna, källsortera mera och
maximera återvinningen för att på så vis flytta resurserna uppför trappan.
RAMBO – EN FRAMTIDSVERKSAMHET
NATIONELLA MÅL
skulle kunna återvinnas genomförde
AVFALLSMARKNADEN
– GENERATIONSMÅLET
RAMBO en s k plockanalys från hushål-
Avfallsmarknaden på företagssidan är
Vi ska lämna över ett samhälle till nästa
len i RAMBO-regionen. Två ton avfall
en marknad där flera stora och mindre
generation där de stora miljöproblemen
sorterades ut i 20 olika avfallsslag som
aktörer konkurrerar om kunderna och
i Sverige är lösta, utan att vi orsakar
analyserades och vägdes. Resultaten
strävar efter att få in avfallsresurser till
ökade miljö- och hälsoproblem utanför
från analysen stämde i stort överens
sina anläggningar. Så även i RAMBO-
Sveriges gränser. Så lyder Riksdagens
med de nationella undersökningarna
regionen där RAMBO hävdar sig väl
”Generationsmål”. För att nå hit upp-
som genomförts av Avfall Sverige.
med att erbjuda värdefulla mervärden
manas vi ALLA nu att agera:
I Sotenäs och Munkedal som inte
som kunderna uppskattar. Vår målsätt-
–Avfall måste förebyggas!
har separat matinsamling skulle 80%
ning är att alltid vara premiumalter-
–Resurserna i det avfall som ändå
av soppåsen kunna återvinnas. I Lysekil
nativet med flest mervärden, bästa
som har separat insamlingsrunda för
helhetslösningen samt störst närhet och
matavfallet skulle 60% kunna återvin-
högsta service mot kunderna.
uppstår måste tas tillvara, återvinnas!
–Avfallets risker för miljön och hälsan
måste minimeras!
nas. Avvikande med ett något sämre
RAMBO genomför kontinuerliga
Och inte minst ...
utfall var Tanum med hemkomposte-
upphandlingar av varor och tjänster.
–Avfallshanteringen måste anpassas så
ring där analysen visade att närmare
Konkurrensen fungerar över lag bra
att den blir både enkel att använda
70% skulle kunna återvinnas mot
med några få undantag som exem-
och effektiv för samhället.
nationellt mätningar om 60%.
pelvis upphandlingen av slamsugning.
Här har RAMBO och kommunerna ett
Målet är nu att utveckla insamling,
Avgörande för framtiden är att säkra
stort ansvar. Vi måste särskilt hjälpa
taxor och kommunikation och få med
avfallet till våra fina anläggningar så att
hushållen till ett enkelt sätt att göra rätt.
boende på en betydligt bättre källsorte-
vi även i framtiden har råd att ha den
ring. Flera studiebesök och förstudiear-
fina infrastruktur för avfall med fina
HUSHÅLLEN
beten har gjorts under året för att för
anläggningar, god service och höga
För att ta reda på vad som slängts i
att kunna lägga fram rekommendatio-
nyttiggörande av avfallet.
våra soppåsar och vad som egentligen
ner till beslut om utveckling.
30 |
UTVECKLING
Samlaren KÄLL som är en mottagare för det lilla farliga av-
För att vi fortsatt skall ha kundernas förtroende måste vi hela
fallet erbjuds framförallt matbutiker och har tagits fram för att
tiden utveckla och förbättra oss enligt vår affärsidé;
förenkla för allmänheten att lämna denna typ av avfall. Samlare
finns i ett flertal matbutiker och fler är på gång under 2013.
Den senaste varianten är ”Fråga KÄLL” som svarar på var
RAMBO skall vara det bästa
miljöföretaget i Bohuslän inom:
och hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. ”Fråga KÄLL”
finns tillgänglig både för dator (RAMBOs hemsida) och som
nedladdningsbar mobilapp.
– Avfallsminimering
RAMBO har under året fortsatt sjösätta användningen
– Återvinning
av fordonsvågar på samtliga anläggningar och en övergång
– Avfallsrådgivning
– Att vara med och skapa en
hållbar framtid för kommande generationer.
från volymtaxa till tontaxa. Åtgärden kommer att effektivisera
arbetet med administration och fakturering.
Slamsugningsbilarna utrustas med ett nytt mobilt system
(EDP mobile) som via GPS hjälper chauffören att hitta rätt
Exempel på utvecklingsarbete är helhetskonceptet
och förenkla kommunikationen mellan bilen och kontoret.
RAMBO[SAFE] som är en komplett lösning för hantering av
Kommunikationssystemet möjliggör även att fakturaunderlag
företagens farliga avfall. Tjänsten nyttjas av flertalet kunder
skapas digitalt direkt i bilarna, vilket minskar administration.
och efterfrågan ökar stadigt. Vi har också vidareutvecklat
För att fortsatt kunna ta hand om avfallet på ett alltmer
källsorteringshjälpmedel under konceptnamnet ”RAMBO-
miljöriktigt sätt måste RAMBO kontinuerligt uppgradera
KÄLL” där vi idag har Storsäcken, Samlaren KÄLL samt ”Fråga
och förbättra anläggningar, processer och arbetssätt – detta
KÄLL”. Storsäcken är en avfallssäck som finns i tre olika
arbete pågår kontinuerligt. Bolaget står inför fortsatt stora
storlekar och är idealisk vid platsbrist eller ett komplement till
investeringar, exempelvis slamavvattningsanläggning på Sivik
containers där mindre mängder avfall behöver KÄLL-sorteras.
och förbättrad sortering.
Miljö- och
hållbarhetsfrågorna
är de viktigaste frågorna för vår framtid.
– Tillsammans skapar vi framtid!
Vi har ett val!
| 31
Framtid och utveckling
BIOGAS
I enlighet med avfallsplanen har förprojektet fortsatt mellan
RAMBO och Uddevalla Energi i syfte att försöka skapa en
gemensam biogasanläggning för rötning av matavfall och
avloppsslam för tillverkning av fordonsgas. Tanken har också
varit att göra det möjligt för det projekt som utvecklar rötning
av sjöpungar från havet och därmed återvinna viktig fosfor
från havet. Fosfor är ett nödvändigt konstgödningsämne
som idag gör det möjligt för världens åkerarealer att producera tillräckligt med mat till hela jordens befolkning. Fosforn
bryts framförallt i ett par gruvor i världen som befaras börja
sina 2030 – detta kan därför vara ett mycket viktigt framtida
projekt. Projektet är dock lagt på is i väntan på bättre ekonomiska förutsättningar.
RAMBO har under året tagit initiativet till att ihop med
Sotenäs kommun och de tre fiskberedningsindustrierna i
Kungshamn studerat möjligheten till en gemensam Slurry­
anläggning, vilket är intressant ur miljösynpunkt.
RAMBO har fått ägarnas godkännande att äga en mindre
andel i ett vindkraftverk tillsammans med Tanums Bostäder
och Tanums kommun på Tyft. RAMBO kan då bli själv­
försörjande på förnyelsebar el.
Målet är som sagt att erbjuda näringsliv och invånare en
nära, ändamålsenlig och säker avfallsbehandling och åter­
vinning som hushåller väl med tillgängliga resurser och stödjer
ett hållbart samhälle. Detta gör vi genom att ständigt utveckla
och förbättra oss, värna våra kunder och deras förtroende,
säkra inflödet av avfall till våra anläggningar och därmed fortsatt kunna driva alla våra anläggningar, återvinnings­centraler
och stationer för en god service och närhet att lämna sitt
avfall för ett hållbart samhälle. Ledstjärnorna i vårt arbete
är Förtroende, Enkelhet och Närhet – FEN.
»Tillsammans skapar vi framtid
– ett hållbart miljöarbete nära dig.«
32 |
Egenproducerad el
RAMBO kommer att bli självförsörjande på förnyelsebar el.
Tillsammans med Tanums kommun och Tanums Bostäder
kommer RAMBO bli delägare i det nya vindkraftverk som
kommer att uppföras på Tyft Avfallsanläggning.
| 33
Finansiell rapport
RAMBO AB står väl rustat inför utvecklingsbehovet för att ta de fyra
ägarkommunerna uppför avfallstrappan och möta det av riksdagen
fastställda generationsmålet för miljö.
Väsentliga händelser under räkenskapsåret
Den nya verksamheten har inneburit investeringar i nya
RAMBO har klarat av att hålla sin stora marknadsandel och
slambilar. För att möta fluktuationer i likviditeten har en
även vunnit nya kunders förtroende. Lågkonjunkturen har
checkräkningskredit tagits upp under året. Soliditeten är
medfört minskade debiterbara avfallsvolymer, minskade ersätt-
fortsatt god och uppgår till 59%.
ningar på återvunna material och betydligt ökad konkurrens.
Den ökade konkurrensen och övergången från kubikmeter-
Framtid
till tontaxa har påverkat intäkterna negativt. De senaste åren
RAMBO kommer under Slam och Containers varumärke
har RAMBO förstärkt sig på avsättningsmarknaden men
att bedriva insamling av hushållsavfall i egen regi i Lysekils
ersättningarna har nu minskat i spåren av lågkonjunkturen.
kommun med start i januari 2013.
Genom ett nära och starkt miljöarbete tillsammans med
Ytterligare investeringar är planerade under de närmsta
befintliga och nya kunder samt ökad kostnadsmedvetenhet,
åren för att möta utvecklingsbehovet för att ta de fyra ägar-
har RAMBO kunnat möta de negativa faktorerna.
kommunerna uppför avfallstrappan och nå det av riksdagen
Ökade entreprenörskostnader har lett till att renhållnings-
fastställda generationsmålet för miljö.
avgiften i Sotenäs, Munkedal och Tanums kommuner höjts
Dispositioner beträffande vinst eller förlust [KR]
under året.
Under Slam och Containers varumärke har RAMBO sedan
i början av året bedrivit slamtömning i egen regi i Sotenäs,
Munkedals och Tanums kommuner.
Resultat och ställning
RAMBO finansierar verksamheten med priser, taxor och ersätt-
Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel:
Balanserat resultat
Årets resultat
Totalt
Disponeras för utdelning
Överföring till balanserat resultat
Totalt
33 482 154
2 995 258
36 477 412
255 000
36 222 412
36 477 412
ningar. För avfall som mottagits på anläggningarna har RAMBO
differentierade priser avsedda att premiera källsortering.
Styrelsen anser att utdelningsförslaget är förenligt med för-
Priserna varierar beroende på avfallsslag. Sorterat avfall inom
siktighetsregeln i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen enligt följande
ramen för producentansvar har mottagits utan kostnad.
redogörelse: Utdelning utgör mindre än 1% av bolagets fria
Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 6 283 tkr.
egna kapital och bedöms inte utgöra något hinder för bolaget
Förändringen jämfört med föregående år förklaras främst
att fullgöra sina förpliktelser eller investeringsplaner på kort
av lågkonjunkturen, övergång till tontaxa samt uppstarts­
eller på lång sikt. Vad beträffar företagets resultat och ställ-
kostnader hänförliga till den nya slamverksamheten i Sotenäs,
ning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balans­
Munkedals och Tanums kommuner.
räkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Ekonomisk översikt [tkr]
2012
2011
2010
2009
2008
Nettoomsättning .
162 495
Resultat efter finansiella poster
6 283
Balansomslutning
113 469
Medelantalet anställda
51
Justerat eget kapital
66 382
Soliditet [%]
59
161 040
8 471
112 085
42
62 005
55
136 894
6 426
104 904
25
55 882
53
98 802
5 113
79 273
21
51 542
65
94 025
6 747
73 426
20
47 963
65
34 |
Resultaträkning
Not
2012
2011
162 495 117
161 040 379
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning
Övriga rörelseintäkter
120 162
792 660
162 615 279
161 833 039
Rörelsens kostnader
Förnödenheter och övriga externa kostnader
1,2
-113 731 527
-117 963 555
Personalkostnader
3
-31 195 361
-25 817 311
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
4
-11 750 346
-10 043 982
Rörelseresultat
5 938 045
8 008 191
0
4 580
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i intresseföretag
5
Resultat från övriga värdepapper och fordringar
som är anläggningstillgångar
40 290
0
Ränteintäkter och liknande resultatposter
315 812
653 866
Räntekostnader och liknande resultatposter
-11 205
-195 832
Resultat efter finansiella poster
6 282 942
8 470 805
-2 155 347
-4 418 577
Bokslutsdispositioner
6
Resultat före skatt
4 127 595
4 052 228
7
-1 132 337
-1 152 259
Årets resultat
2 995 258
2 899 969
Skatt på årets resultat
| 35
Finansiell rapport
Balansräkning
TILLGÅNGARNot
2012
2011
23 950 844
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
8
25 862 419
Nedlagda kostnader på annans fastighet
9
158 328
167 124
10
31 174 052
24 586 463
57 194 799
48 704 431
Inventarier, verktyg och installationer
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag
11
1 280 000
1 280 000
Andra långfristiga värdepappersinnehav
12
261 210
239 570
Andra långfristiga fordringar
0
25 000
1 541 210
1 544 570
Summa anläggningstillgångar
58 736 009
50 249 001
Omsättningstillgångar
Varulager m m
Färdiga varor och handelsvaror
6 450
194 794
6 450
194 794
14
30 304 385
23 650 765
Skattefordringar
639 217
717 286
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
36 |
Övriga fordringar
656 774
759
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
5 171 708
2 454 418
36 772 084
26 823 228
Kortfristiga placeringar
13
500 000
1 503 505
Kassa och bank
14
17 454 583
33 314 051
Summa omsättningstillgångar
54 733 117
61 835 578
SUMMA TILLGÅNGAR
113 469 126
112 084 579
Balansräkning
EGET KAPITAL OCH SKULDERNot
Eget kapital
2012
2011
15
Bundet eget kapital
Aktiekapital (510 aktier)
2 550 000
2 550 000
Reservfond
15 960 000
15 960 000
18 510 000
18 510 000
Fritt eget kapital
Fusionsresultat
0
221 264
Vinst eller förlust föregående år
33 482 154
30 567 166
Årets resultat
2 995 258
2 899 969
36 477 412
33 688 399
Summa eget kapital
54 987 412
52 198 399
Obeskattade reserver
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
16
5 292 673
4 148 929
Periodiseringsfonder
17
10 168 469
9 156 866
15 461 142
13 305 795
Leverantörsskulder
16 567 579
25 583 828
Övriga skulder
10 853 220
4 213 229
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
16 783 328
Kortfristiga skulder
19
15 599 773
43 020 572
46 580 385
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
113 469 126
112 084 579
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Ställda säkerheter
Panter och säkerheter för egna skulder
Företagsinteckningar
8 000 000
8 000 000
Summa
8 000 000
8 000 000
Ansvarsförbindelser
Ansvarsförbindelser
IngaInga
Summa
0
0
| 37
Finansiell rapport
Kassaflödesanalys
Den löpande verksamheten
2012
2011
Resultat efter finansiella poster
6 282 942
8 470 805
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m
11 971 066
3 941 132
18 254 008
12 411 937
Skatt på årets resultat
-1 185 164
-1 152 259
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
17 068 844
11 259 678
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-) / Minskning (+) av varulager
188 344
-194 794
Ökning (-) / Minskning (+) av rörelsefordringar
-9 948 856
5 541 408
Ökning (+) / Minskning (-) av rörelseskulder
-3 559 813
-97 708
Kassaflöde från den löpande verksamheten
3 748 519
16 508 584
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
-20 459 852
-13 122 764
Investeringsverksamheten
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
100 000
425 100
Avyttring av finansiella tillgångar
3 360
0
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-20 356 492
-12 697 664
Utbetald utdelning
-255 000
-255 000
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-255 000
-255 000
Årets kassaflöde
-16 862 973
3 555 920
Likvida medel vid årets början
34 817 556
31 261 636
Likvida medel vid årets slut
17 954 583
34 817 556
Finansieringsverksamheten
38 |
Tilläggsupplysningar
Redovisningsprinciper och boksluts­
kommentarer
Belopp i kr om inget annat anges.
Allmänna redovisningsprinciper
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen
och Bokföringsnämndens allmänna råd och vägledningar.
Redo­visningsprinciperna är där annat inte anges oförändrade
jämfört med föregående år.
Värderingsprinciper m m
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffnings­
värden om inget annat anges nedan.
Definition av nyckeltal
Justerat eget kapital
Eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten
skatt (26,3%).
Soliditet
Justerat eget kapital i förhållande till balansomslutningen.
Redovisning av intäkter
Intäktsredovisning sker i enlighet med BFNAR 2003:3 Intäkter. Som
inkomst redovisar bolaget det verkliga värdet av vad som erhållits eller
kommer att erhållas. Bolaget redovisar därför inkomst till nominellt
värde (fakturabelopp) om bolaget får ersättningen i likvida medel
direkt vid leverans. Avdrag görs för lämnade rabatter. Inkomsten från
bolagets försäljning av varor redovisas som intäkt när följande villkor
är uppfyllda; de väsentliga risker och förmåner som är förknippade
med varornas ägande har överförts till köparen, bolaget behåller inte
något engagemang i den löpande förvaltningen och utövar inte heller
någon reell kontroll över de varor som sålts, inkomsten kan beräknas
på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som
bolaget ska få av transaktionen kommer att tillfalla bolaget, och de
utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av
transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Varulager
Varulagret, värderat enligt Bokföringsnämdens allmänna råd
BFNAR 2000:3 är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet
enligt först in- först ut- principen, respektive verkligt värde.
Därvid har inkuransrisk beaktats.
Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknande livslängd.
Följande avskrivningsprocent har tillämpats, varvid hänsyn tagits
till innehavstiden för under året förvärvade och avyttrade tillgångar.
Anläggningstillgångar
% per år
Materiella anläggningstillgångar:
Byggnader4
Markanläggningar5
Inventarier, verktyg och installationer
10–33
Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt
gjorda avskrivningar redovisas som ackumulerade överavskrivningar,
vilka ingår i obeskattade reserver.
Kortfristiga placeringar
Kortfristiga placeringar värderas i enlighet med årsredovisningslagen
till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet.
Noter
Not 1 | Leasingavgifter avseende operationell leasing
Tillgångar som innehas via
operationella leasingavtal
Räkenskapsårets leasingkostnader
exklusive lokalhyror
2012
2011
792 348
1 080 688
Not 2 | Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Tkr
Ernst & Young AB
Revisionsuppdrag
Revisionsuppdrag utöver revisionsverksamhet
Skatterådgivning
Övriga uppdrag
Summa
2012
2011
150
49
0
0
199
125
75
25
19
244
Fordringar
Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell
nedskrivning.
| 39
Finansiell rapport
Not 3 | Anställda och personalkostnader
Not 8 | Byggnader och mark
2012
2011
Medelantalet anställda
Män
36
Kvinnor
15
Totalt
51
30
12
42
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Styrelse och VD
1 196 485
Övriga anställda
20 737 842
Summa
21 934 327
Sociala kostnader
8 433 748
(varav pensionskostnader)
2 598 035
1 107 951
17 047 644
18 155 595
7 089 560
1 856 678
Not 4 | Avskrivningar av materiella
anläggningstillgångar
41 642 096
3 823 987
45 466 083
41 029 759
612 337
41 642 096
Ackumulerade avskrivningar enligt plan:
Vid årets början
-17 691 252
Årets avskrivning enligt plan
-1 912 412
-19 603 664
-15 747 578
-1 943 674
-17 691 252
Ackumulerade anskaffningsvärden:
Vid årets början
Nyanskaffningar
Redovisat värde vid årets slut
25 862 419
23 950 844
854 000
911 000
1 765 000
854 000
397 000
1 251 000
Not 9 | Nedlagda kostnader på annans fastighet
2012
2011
1 921 208
9 829 138
11 750 346
1 943 674
8 100 308
10 043 982
Ackumulerade anskaffningsvärden:
Nyanskaffningar
Ackumulerade avskrivningar enligt plan:
Vid årets början
Årets avskrivning enligt plan
Not 5 | Resultat från andelar i intresseföretag
Utdelning
Summa
2011
Taxeringsvärde byggnader:
Taxeringsvärde mark:
Av företagets pensionskostnader avser 360 219 (fg år 390 279)
gruppen styrelse och VD.
Byggnader och markanläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
Summa
2012
2012
2011
0
0
4 580
4 580
Redovisat värde vid årets slut
2012
2011
175 920
175 920
175 920
175 920
-8 796
-8 796
-17 592
0
-8 796
-8 796
158 328
167 124
Not 10 | Inventarier, verktyg och installationer
Not 6 | Bokslutsdispositioner
2012
2011
1 011 603
1 143 744
2 155 347
297 756
4 120 821
4 418 577
2012
2011
Aktuell skattekostnad (-) / Skatteintäkt (+)
Periodens skattekostnad
-1 185 164
Justering av skatt hänförlig till tidigare år
52 827
Total redovisad skattekostnad
-1 132 337
-1 152 259
0
-1 152 259
Förändring av periodiseringsfond
Förändring avskrivningar utöver plan
Summa
Not 7 | Skatt på årets resultat
Ackumulerade anskaffningsvärden:
Vid årets början
Nyanskaffningar
Ackumulerade övertagna inventarier
genom fusion
Avyttringar och utrangeringar
2012
2011
82 580 404
16 635 865
41 837 994
10 133 222
0
-739 139
98 477 130
31 283 188
-674 000
82 580 404
Ackumulerade avskrivningar enligt plan:
Vid årets början
-57 993 941
Ackumulerade övertagna avskrivningar
genom fusion
0
Avyttringar och utrangeringar
520 001
Årets avskrivning enligt plan
-9 829 138
-67 303 078
-33 708 744
-18 947 880
246 800
-5 584 117
-57 993 941
Redovisat värde vid årets slut
31 174 052 24 586 463
40 |
Not 11 | Andelar i intresseföretag
Ackumulerade anskaffningsvärden:
Vid årets början
Redovisat värde vid årets slut
Not 13 | Kortfristiga placeringar
2012
2011
1 280 000
1 280 000
1 280 000
1 280 000
Specifikation av bolagets innehav av aktier och andelar i
intresseföretag
Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med
andel röster för totalt antal aktier. Under eget kapital anges hela det
justerade egna kapitalet i intressebolaget.
Intresseföretag/Antal Eget
Org nr/Säte
andelar i % kapital
Krickos Transporttjänster AB,
556778-2460, Kungshamn
525
Redovisat
värde
35 1 770 000 1 280 000
Not 12 | Andra långfristiga värdepappersinnehav
2012
2011
239 570
25 000
-3 360
261 210
239 570
0
0
239 570
Antal
andelar
Redovisat
värde
Ackumulerade anskaffningsvärden:
Vid årets början
Tillkommande tillgångar
Avgående tillgångar
Redovisat värde vid årets slut
Älvsborgsvind AB,
org nr 556508-4448, Alingsås
SI-Vind Kooperativ,
org nr 769600-8742, Lysekil
Lys-Vind Kooperativ,
org nr 769607-8836, Lysekil
Sivik III Koop ek för,
org nr 769604-7617, Lysekil
7 500
75 000
42
58 800
15
51 000
Redovisat
värde
Marknadsvärde
Räntebärande värdepapper
500 000
500 000
500 000
500 000
Not 14 | Fakturering av VA-avgifter för Sotenäs,
Tanums och Munkedals kommun
RAMBO AB administrerar faktureringen av VA-avgifter för Sotenäs,
Tanums och Munkedals kommun genom samordning med egen
fakturering av renhållningsavgifter. VA-avgifterna fakturerars genom
RAMBO ABs eget faktureringssystem och betalning sker till konto som
tillhör RAMBO AB. De kundfordringar som avser VA-avgifter samt
betalning av dessa tillhör respektive kommun enligt nedan. Beloppen
har således redovisats både som tillgång och skuld i balansräkningen.
Av de i balansräkningen upptagna
kundfordringar tillhör
6 424 502 krSotenäs kommun
136 902 krTanums kommun
207 499 kr
Munkedals kommun
Av de i balansräkningen redovisade medel
vid kassa och bank tillhör
1 943 kr Sotenäs kommun
0 kr Tanums kommun
4 697 kr
Munkedals kommun
30
76 410
261 210
| 41
Finansiell rapport
Not 15 | Eget kapital
Aktiekapital
Årets förändringar av eget kapital
Belopp vid årets ingång
Fusionsresultat (justerat 2012)
ReservfondBalanserad vinstÅrets vinst
2 550 000
15 960 000
Disposition av föregående års resultat
Utdelning
Balanseras i ny räkning
Årets resultat
30 788 430
48 755
2 899 969
-255 000
2 899 969
-2 899 969
2 995 258
Belopp vid årets utgång
2 550 000
15 960 000
33 482 154
Not 16 | Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Maskiner och inventarier
Not 18 | Checkräkningskredit
2012
2011
5 292 673
5 292 673
4 148 929
4 148 929
Not 17 | Periodiseringsfonder
Periodiseringsfond, avsatt vid taxering 2007
Periodiseringsfond, avsatt vid taxering 2008
Periodiseringsfond, avsatt vid taxering 2009
Periodiseringsfond, avsatt vid taxering 2010
Periodiseringsfond, avsatt vid taxering 2011
Periodiseringsfond, avsatt vid taxering 2012
Periodiseringsfond, avsatt vid taxering 2012
2012
2011
0
1 694 098
1 943 565
1 664 472
1 964 334
1 400 000
1 502 000
10 168 469
490 397
1 694 098
1 943 565
1 664 472
1 964 334
1 400 000
0
9 156 866
Av periodiseringsfonder utgör 2 237 063 (2 408 256) uppskjuten skatt.
42 |
2 995 258
2012
2011
5 000 000
-5 000 000
0
0
0
0
Ställda säkerheter till kreditinstitut
Företagsinteckningar
8 000 000
8 000 000
8 000 000
8 000 000
Beviljad kreditlimit
Outnyttjad del
Utnyttjat kreditbelopp
Not 19 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2012
2011
Upplupna löner
438 591
378 307
Upplupna semesterlöner
1 985 004
1 482 535
Upplupna arbetsgivaravgifter
761 495
584 676
Upplupen löneskatt
447 353
378 322
Upplupna övriga avtalade sociala avgifter
5 027
75 628
Övriga interima skulder
11 962 303 13 883 860
15 599 773 16 783 328
Lysekil den 15 mars 2013
Evert KarlssonClaes Lundberg
Styrelsens ordförande
Verkställande direktör
Stig Nilson
Said Lundin
João EscudeiroGöran Olsson
Hans SchubRune Hermansson
Alf Olsson
Min revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning
har lämnats den 25 mars 2013
Lars Olehäll
Auktoriserad revisor
Ernst & Young AB
Vår granskningsrapport beträffande bolagets verksamhet och
interna kontroll har avgivits den 25 mars 2013
Anita I Andersson
Veikko Larsson
Lekmannarevisor Lysekils kommunLekmannarevisor Sotenäs kommun
Henry Bäckström
Berit Carlsson
Lekmannarevisor Munkedals kommunLekmannarevisor Tanums kommun
| 43
44 |
| 45
Ledning/styrelse och revisorer
Ordinarie styrelseledamöter
Evert Karlsson
Ordförande
Lysekil
Stig Nilson
Ledamot
Lysekil
Göran Olsson
Ledamot
Sotenäs
Styrelsesuppleanter
Roland Karlsson
Lysekil
Thure Zakariasson
Tanum
Siv Linnér
Lysekil
Bengt Widengård
Tanum
Rune Johansson
Sotenäs
Ulf Johansson Marklund
Munkedal
Kjell Andersson
Sotenäs
Stefan Stafner
Munkedal
Revisorer
Lars Olehäll
Auktoriserad revisor
Ernst & Young AB
Berit Carlsson
Lekmannarevisor
Tanum
Anita I Andersson
Lekmannarevisor
Lysekil
Henry Bäckström
Lekmannarevisor
Munkedal
Veikko Larsson
Lekmannarevisor
Sotenäs
Revisorsuppleanter
João Escudeiro
Vice ordförande
Sotenäs
Hans Schub
Ledamot
Tanum
Olle Pehrsson
Auktoriserad revisor
Ernst & Young AB
Anders Nilsson
Lekmannarevisor
Tanum
Anita Larsson
Lekmannarevisor
Lysekil
Jan Hellsten
Lekmannarevisor
Munkedal
Rune Rohdin
Lekmannarevisor
Sotenäs
Verkställande direktör
Rune Hermansson
Ledamot
Tanum
Claes Lundberg
Verkställande direktör
Alf Olsson
Ledamot
Munkedal
Aktieägare, aktiekapital
Said Lundin
Ledamot
Munkedal
46 |
Lysekils kommun
Sotenäs kommun
Tanums kommun
Munkedals kommun
975 000 kr (~38,5%)
525 000 kr (~20,5%)
525 000 kr (~20,5%)
525 000 kr (~20,5%)
Miljömärkt trycksak. Omslag: Arctic Volume White 250 g. Inlaga: Arctic Volume White 150 g.
Grafisk form & produktion: VisionPlus | Lysekil 2013
Tillsammans sluter vi cirkeln…
RAMBO AB | Södra Hamngatan 6, 453 80 Lysekil
Tel: 0523-66 77 00 | Fax: 0523-151 59 | [email protected] | www.rambo.se