Transcript Här - Materialvetenskap

Alumnstudie av Teknisk Fysik med
Materialvetenskap
13 december 2012
Sammanfattning
Denna rapport ¨
ar skriven f¨
or att ge en bild ¨over vad alumner fr˚
an Teknisk
fysik med materialvetenskap gjort efter examen. Rapporten ska anv¨andas,
dels f¨
or att visa dagens Q-studenter var jobben finns och dels vara ett underlag till h¨
ogskoleverkets utv¨
ardering av utbildningen. 50 alumner har hittats
med hj¨
alp av LinkedIn; 25 har intervjuats och f˚
att svara p˚
a fr˚
agor om var
de jobbar/har jobbat, vad som var bra med utbildningen, vilka rekommendationer de har f¨
or dagens Q-studenter, etc.
Bland de intervjuade alumnerna finns det b˚
ade doktorander och de som
allda p˚
a f¨
oretag. De flesta har f˚
att jobb snabbt, 92% hade sin f¨orsta
¨ar anst¨
anst¨
allning inom 6 m˚
anader efter presentationen av examensarbetet och av
dessa hade 56% en anst¨
allning som v¨antade n¨ar exjobbet var klart. Det
vanligaste s¨
attet att f˚
a ett jobb p˚
a var genom att s¨oka p˚
a annonser eller
p˚
a annat s¨
att utlysta tj¨
anster. Rekommendationer fr˚
an tidigare chefer eller
handledare samt egna kontakter har, f¨or m˚
anga, varit till stor nytta. Fr˚
an
utbildningen uppskattades de m˚
anga projekten under senare delen av utbildningen och den omfattande kunskapen om analysmetoder som f¨ormedlades
genom programmets kurser.
21 av de 25 tillfr˚
agade alumnerna ¨ar intresserade av att ha n˚
agon form
av kontakt med studenter p˚
a utbildningen.
Bakgrund och m˚
als¨
attning
Den h¨ar studien genomf¨ordes av Charlotte Skj¨oldebrand och Sofia Kontos, som studerar sista ˚
aret p˚
a Q, p˚
a beg¨aran av programsamordnare Peter Svedlindh. Syftet ¨ar
att visa dagens och kommande Q-studenter vad tidigare studenter har gjort efter
examen. Alumnerna har ¨aven f˚
att m¨ojlighet att ge tips och r˚
ad samt ange om de
¨ar intresserade av kontakt med studenterna. F¨orhoppningen ¨ar att unders¨okningen
ska vara en b¨orjan till en b¨attre kontakt mellan alumnerna och studenterna p˚
a utbildningen. Rapporten ska ¨aven anv¨andas som underlag till sj¨alvv¨arderingen inf¨or
h¨ogskoleverkets utv¨ardering av utbildningen Teknisk fysik med materialvetenskap.
Genomf¨
orande och bearbetning
Det f¨orsta steget i unders¨okningen var att hitta s˚
a m˚
anga alumner som m¨ojligt
med hj¨alp av LinkedIn. Till hj¨alp fanns ¨aven en lista fr˚
an Uppsala Teknolog och
Naturvetark˚
ar (UTN) ¨over alumner som tagit examen 2008 eller senare. P˚
a det
h¨ar s¨attet hittades 50 alumner. En del av alumnerna har tagit examen tidigare ¨an
2008 vilket beror p˚
a att de har hittats genom tips fr˚
an andra alumner.
Det andra steget var att kontakta 25 alumner f¨or en intervju. De intervjuade
alumnerna hittades med hj¨alp av LinkedIn, Uppsala universitets hemsida och tips
fr˚
an redan intervjuade alumner. De kontaktv¨agar som anv¨andes var mail och telefon och intervjuerna genomf¨ordes sedan skriftligt (7 st), via telefon (9 st) eller
genom personliga m¨oten (9 st).
Det ¨ar viktigt att ha i ˚
atanke att studien ¨ar n˚
agot snevriden eftersom att inte
alla alumner har kontaktats. De alumner som har kontaktats kan ha f˚
att jobb
snabbare och ha en annan bild av utbildningen a¨n de som inte har kontaktats.
Resultat av underso
¨kningen
Av de alumner som hittades ¨ar det 17 som doktorerar och 33 som jobbar p˚
a f¨oretag.
De h¨ogskolor och universitet som
finns representerade kan ses till
v¨anster och f¨oretagen kan ses p˚
a
n¨asta sida. Den enskilt st¨orsta arbetsgivaren i den h¨ar studien ¨ar
Uppsala universitet (UU) med 11
doktorander, den n¨ast st¨orsta arbetsgivaren a¨r Sandvik med 7 anst¨allda.
1
2
Sammanst¨
allning av genomf¨
orda intervjuer
Nedan f¨oljer sammanst¨allningen av de genomf¨orda intervjuerna. Det ¨ar ˚
atta fr˚
agor
som st¨alldes under intervjun och f¨or varje fr˚
aga ges en sammanfattning av svaren
alumnerna gav.
11 doktorander och 14 personer fr˚
an industrin har intervjuats. De flesta av de
intervjuade doktoranderna studerar p˚
a UU och ¨ar ¨overrepresenterade av naturliga
sk¨al. De har varit l¨atta att komma i kontakt med dels f¨or att de fanns p˚
a plats,
dels f¨or att vi k¨ande en del av dem fr˚
an undervisningen p˚
a olika kurser. De fyra avdelningarna som finns representerade ¨ar Till¨ampad materialvetenskap (5st), Fasta
tillst˚
andets elektronik (2st), Elektricitetsl¨ara (2st) och Materialkemi (1st). En av
doktoranderna p˚
a Till¨ampad materialvetenskap ¨ar anst¨alld av F¨orsvarsh¨ogskolan
men utf¨or sin forskning p˚
a UU. Den sista doktoranden a¨r anst¨alld p˚
a Lule˚
a tekniska
h¨ogskola (LTU) p˚
a avdelningen f¨or materialvetenskap.
Kan du beskriva dina nuvarande arbetsuppgifter?
Doktorander
Som doktorand ¨ar m˚
alet att utvecklas till forskare. Man utf¨or individuell forskning
ar agera som sin egen projektleda¨aven om man ofta samarbetar med andra. Man f˚
re mer eller mindre. En doktorandtj¨anst ser ut p˚
a s˚
a s¨att att 60% av tiden g˚
ar till
forskning, 20% till undervisning/handledning av studenter/andra administrativa
¨
uppgifter p˚
a avdelningen och de sista 20% till egen utbildning (l¨asa kurser). Aven
om omr˚
adena varierar brett s˚
a inneh˚
aller de flesta tj¨anster experimentellt arbete,
simuleringar, ber¨akningar och dataanalys i varierande m¨angd. Man tr¨anas ocks˚
a
i att l¨asa och skriva artiklar samt g¨ora presentationer inf¨or en grupp, i vissa fall
p˚
a konferenser utomlands. Det experimentella arbetet kan se v¨aldigt olika ut. En
del bygger sin experimentuppst¨allning i verkstadsmilj¨o medan andra tar fram nya
(mindre giftiga/billigare/b¨attre) material f¨or till exempel solceller i laboratoriemilj¨o. Hur mycket praktiskt eller teoretiskt arbete man har skiljer sig fr˚
an tj¨anst
till tj¨anst.
Industrianst¨
allda
De personer fr˚
an industrin som har blivit intervjuade kommer fr˚
an m˚
anga olika
f¨oretag och deras arbetsuppgifter ser v¨aldigt olika ut fr˚
an person till person. Arbetsuppgifterna kan se olika ut ¨aven f¨or personer som angett samma yrkestitel,
speciellt n¨ar det kommer till hur mycket tekniskt eller administrativt ansvar man
har. En lista ¨over f¨oretag finns p˚
a sida 2. M˚
anga arbetar som process-/utvecklings/applikations-/provningsingenj¨orer men det finns ¨aven andra titlar som arbetschef,
forskare, patentingenj¨or och mjukvaruutvecklare representerade. De f¨orstn¨amnda
sysslar mycket med att ta fram, fels¨oka och f¨orfina produkter och processer. De har
3
varierande inslag av kundkontakt och personalansvar. En del jobbar t¨att mot produktionen och andra p˚
a forskningsenheter. Vissa har ansvar och f¨orst˚
aelse f¨or en eller flera produkters hela v¨ag fr˚
an r˚
amaterial till kundleverans och reklamation medan andra ¨ar mer specialiserade p˚
a en liten del av framst¨allningsprocessen. Det ¨ar
inte ovanligt att man deltar i flera olika projekt samtidigt och att man till och fr˚
an
aden ¨ar ytbehandlingar
¨ar projektledare. N¨ar det kommer till specifika arbetsomr˚
och ytkarakterisering/avbildning samt materialutveckling o¨verrepresenterade. Det
kan bero p˚
a att m˚
anga av de intervjuade jobbar p˚
a materialinriktade f¨oretag som
Sandvik, Seco, Erasteel, Sapa och Outokumpu.
Hur har v¨
agen till ditt nuvarande jobb sett ut?
De flesta doktorander som intervjuats har b¨orjat sina doktorandarbeten relativt
kort tid efter examen. Vissa har b¨orjat direkt medan andra b¨orjat efter n˚
agra
m˚
anaders projektanst¨allning p˚
a de f¨oretag de gjorde sina examensarbeten p˚
a. Det
verkar inte som att doktorera har varit ett sj¨alvklart val f¨or alla. M˚
anga har s¨okt
flera olika jobb, b˚
ade inom industri och akademi och de flesta har gjort sitt examensarbete p˚
a andra st¨allen ¨an UU. N˚
agra verkar dock ha varit p˚
a det klara med
vilket omr˚
ade de helst ville s¨oka sig till.
De flesta av de intervjuade alumnerna som arbetar inom industrin har materialrelaterade jobb. Eftersom de intervjuade har jobbat olika l¨ange (olika examens˚
ar)
varierar det hur mycket erfarenheter de har samlat p˚
a sig fram till idag. Endast en
av de intervjuade har doktorerat men det beror troligtvis p˚
a att majoriteten av de
intervjuade tog examen 2008 eller senare. M˚
anga har bytt arbetsplats efter examen
eller sitt f¨orsta jobb. Men det finns ocks˚
a en andel som f˚
att nytt jobb p˚
a samma
f¨oretag, om ¨an inte alltid p˚
a samma avdelning. M˚
anga har sommarjobbat en eller
flera somrar i industrin p˚
a materialrelaterade f¨oretag och p˚
a s˚
a s¨att skaffat sig
erfarenhet och kontakter. Andra har f˚
att kontakt med f¨oretag genom sina exjobb.
De flesta verkar inte ha haft problem att f˚
a jobb ¨aven om n˚
agra har f˚
att v¨anta
l¨angre ¨an andra av konjunkturm¨assiga sk¨al (avg˚
angs˚
ar 2004-2005 och 2008-2009)
eller p˚
a grund av att de har begr¨ansat sitt jobbs¨okande till en specifik geografisk
region. N˚
agra som haft sv˚
art att f˚
a jobb i industrin har s¨okt sig till akademin och
f˚
att doktorandplatser eller tagit tillf¨alliga jobb/studerat. Vissa har ¨aven s¨okt sig
utomlands under l˚
agkonjunktur, n¨ar det har varit sv˚
art att f˚
a jobb i Sverige, f¨or
att ˚
aterv¨anda n¨ar jobbm¨ojligheterna hemma o¨kade.
Hur fick du ditt nuvarande jobb?
De allra flesta av alumnerna fick sina jobb genom att s¨oka p˚
a annonser eller p˚
a
annat s¨att utlysta tj¨anster. Det n¨ast vanligaste s¨attet att f˚
a jobb var genom rekommendationer av en tidigare chef eller handledare. Detta skedde ofta i kombination
4
med att alumnen s¨okte en utlyst tj¨anst. Sedan finns det diverse olika s¨att, till
exempel kan de ha omplacerats eller s¨okt ny tj¨anst internt, ha f˚
att ants¨allning som
en forts¨attning p˚
a sitt exjobb, sj¨alva h¨ort av sig till arbetsgivaren eller f˚
att jobbet
genom kontakter. Detta sammanfattas i stapeldiagrammet i figur 1.
Figur 1: De olika s¨
atten alumnerna fick sina nuvarande jobb p˚
a.
Hur snabbt efter grundexamen fick du jobb?
Som kan ses i figur 2 hade 92% av alumnerna f˚
att jobb inom ett halv˚
ar och 56%
fick jobb inom en m˚
anad efter examen. Majoriteten hade b¨orjat s¨oka jobb redan
under exjobbet och hade p˚
a s˚
a s¨att en anst¨allning som v¨antade n¨ar studierna var
klara. H¨ar r¨aknas tiden fr˚
an exjobbspresentationen till anst¨allning f¨orutom i tre
fall d¨ar alumnerna efter presentationen har haft en kortare projektanst¨allning f¨or
att utreda saker som inte fick plats i exjobbet. I dessa fall har tiden till jobb r¨aknats
fr˚
an att projektanst¨allningen avslutades.
I tv˚
a fall dr¨ojde det l˚
ang tid att f˚
a ett materialrelaterat jobb vilket, i b˚
ada fallen,
berodde p˚
a l˚
agkonjunkturen 2004 och 2005. Personerna har inte varit arbetsl¨osa
hela tiden utan haft tillf¨alliga anst¨allningar inom diverse omr˚
aden.
5
Figur 2: Hur l˚
ang tid det tog innan alumnerna fick sitt f¨orsta jobb efter examen.
Med tanke p˚
a dina nuvarande arbetsuppgifter: Vilken del av dina studier har du haft mest nytta av? Har det funnits andra aktiviteter som
har varit till nytta?
Generellt tycker alumnerna att de har f˚
att l¨ara sig att ta till sig kunskap p˚
a ett
effektivt s¨att och att kritiskt analysera information. De tycker sig ¨aven ha f˚
att en
bred kunskapsbas inom bland annat matematik, grundl¨aggande fysik och materialrelaterade omr˚
aden. De anger a¨ven att de har l¨art sig vara noggranna, skriva
p˚
a ett vetenskapligt s¨att och att kunna uppskatta rimligheten i p˚
ast˚
aenden och
antaganden. Detta har de kunnat tillgodog¨ora sig l¨opande under hela utbildningen. Ett annat uppskattat element ¨ar projekten i kurserna under den senare delen
av utbildningen. H¨ar f˚
ar man l¨ara sig att sj¨alvst¨andigt identifiera och formulera
ett problem samt sj¨alv s¨oka och sortera kunskapen som beh¨ovs f¨or att hitta en
l¨osning. Man l¨ar sig ¨aven att praktiskt l¨agga upp och driva ett projekt. Mycket
uppskattad var kursen Ingenj¨orsmetodik som inte l¨angre finns i programmets studieplan men som till stor del har ersatts av Sj¨alvst¨andigt arbete i teknisk fysik med
6
materialvetenskap. Det man v¨ardesatte i Ingenj¨orsmetodik var gruppdynamik och
att l¨ara sig driva industriprojekt.
Vad g¨aller specifika kurser uppskattades de som inneh¨oll analystekniker, vilket
man i nuvarande system l¨ar sig till stor del i kurserna Materialanalys och Avancerad materialanalys. Detta uppskattades b˚
ade av alumner som doktorerar inom
materialvetenskap men ¨aven alumner som jobbar inom industrin exempelvis p˚
a
Sandvik. Kurser i kvantmekanik ans˚
ags ocks˚
a vara nyttiga d˚
a de ligger till grund
f¨or en del analystekniker.
Alumnerna n¨amnde ¨aven kurser inom det omr˚
ade de jobbar. H¨ar ing˚
ar ett
brett spektrum av framf¨orallt materialkurser, bland annat kurser i magnetsika
material, tribologi, h˚
allfasthetsl¨ara, halvledarteknik och ytbel¨aggning men ocks˚
a
kurser inom elektromagnetism, m¨atteknik och programmering.
En del alumner efterlyser mer praktiskt arbete, som att f˚
a tillbringa mer tid
vid analysinstrumenten och fler kurser i ber¨aknings- och simuleringsprogrammen
MATLAB och Simulink.
Utanf¨or studierna har styrelse-, studier˚
ads- och programr˚
adsverksamhet varit nyttiga f¨or att l¨ara sig projektledning, att organisera m¨oten och f˚
a saker gjorda i tid.
Om inte annat har det varit bra att ha i CV:t. Att vara mattementor har ocks˚
a
varit givande och man har l¨art sig att samordna grupper och f¨orklara komplicerade
problem s˚
a att folk f¨orst˚
ar. Tidigare arbetslivserfarenheter har ocks˚
a varit nyttiga.
Generellt ¨ar det bra att skaffa sig ett brett n¨atverk och att ha n˚
agonting utanf¨or
studierna f¨or att ladda om.
Baserat p˚
a dina erfarenheter fr˚
an arbetsmarknaden och jobbs¨
okandet:
Finns det n˚
agonting du skulle rekommendera dagens Q-studenter?
Det kom in m˚
anga tips och r˚
ad till dagens Q-studenter. En del av r˚
aden˚
aterkommer
m˚
anga g˚
anger och nedan listas r˚
aden efter hur ofta de f¨orekom med det vanligaste
f¨orst.
• V¨alj s˚
adant man ¨ar intresserad av, b˚
ade vad g¨aller kurser och exjobb. Detta
kan inneb¨ara att man breddar sina studier och v¨aljer till kurser fr˚
an andra
program och till exempel spr˚
ak. Det kan ocks˚
a inneb¨ara att f¨ordjupar sig
inom omr˚
aden man tycker ¨ar intressanta.
• Ta kontakt med f¨oretag eller avdelningar man tycker ¨ar intressanta och v˚
aga
st¨alla fr˚
agor, g¨arna innan man s¨oker jobb eller exjobb. Visar man intresse
n¨ar man studerar eller sommarjobbar knyter man kontakter och det ¨ar en
st¨orre chans att man, i ett senare skede, kan f˚
a ett jobb.
7
• N¨atverka och f¨ors¨ok hitta mentorer. Underh˚
all och utnyttja dina kontakter!
Till exempel kan det vara bra att prata med gamla studenter f¨or att bilda
sig en uppfattning av ett f¨oretag man tror kan vara intressant.
• L¨agg tid p˚
a ditt CV och h˚
all det uppdaterat. Man vet aldrig n¨ar man beh¨over
det och den f¨orsta selektionen n¨ar man s¨oker jobb sker oftast p˚
a ens CV och
personliga brev. T¨ank ocks˚
a p˚
a att inte ljuga i CV:t, ¨arlighet leder till att
man hamnar p˚
a en tj¨anst man passar f¨or. Det kan ¨aven vara annorlunda i
andra l¨ander, till exempel i England efterfr˚
agas ett mer personligt CV d¨ar
man beskriver sig sj¨alv som person.
• S¨ok m˚
anga exjobb, g¨arna inom industrin, i god tid och v¨alj med omsorg. Det
kan vara en v¨ag till ett jobb. Samma sak g¨aller n¨ar man s¨oker jobb och t¨ank
p˚
a att det finns m˚
anga v¨agar in p˚
a ett f¨oretag, man kan till exempel b¨orja
som konsult.
• Ha koll p˚
a den bransch/de f¨oretag man ¨ar intresserad av och g˚
a p˚
a s˚
a m˚
anga
studiebes¨ok och arbetsmarknadsdagar man kan.
• Betyg ¨ar inte allt, ofta tittar arbetsgivaren p˚
a hur man ¨ar som person och
att man har sin examen.
• Man ska passa p˚
a att l¨ara sig s˚
a mycket som m¨ojligt ¨aven om kursen inte ¨ar
s˚
a intressant, man vet aldrig n¨ar man kommer att beh¨ova det.
• Ge inte upp! Det kan vara k¨arvt ibland p˚
a arbetsmarknaden men det l¨oser
sig.
• ˚
Ak utomlands f¨or att studera/g¨ora exjobb/forskningsprojekt.
• Ha inte f¨or l˚
aga krav n¨ar man s¨oker jobb och v˚
aga st¨alla fr˚
agor under arbetsintervjun.
• Tryck p˚
a att man p˚
a UU l¨aser mycket analys, ytteknik och tribologi n¨ar man
s¨oker jobb.
• Engagera sig utanf¨or studierna.
• Man har l˚
ang tid p˚
a sig att vara yrkesverksam s˚
a testa olika saker som att
doktorera och jobba g¨arna ett tag efter studierna f¨or att sedan doktorera.
• Kr¨av en h¨og ing˚
angsl¨on. L¨one¨okningen sker oftast procentuellt vilket betyder
att det ¨ar viktigt med ett bra utg˚
angsl¨age.
8
• Jobba inte mer ¨an n¨odv¨andigt om man inte vill. Ofta f˚
ar man en l¨on f¨or att
arbeta 8 timmar om dagen och de extra timmar man l¨agger p˚
a jobbet f˚
ar
man s¨allan tillbaka, vare sig i pengar eller uppskattning.
Hur ser din framtida karri¨
ar ut? Var ser du dig om 5 ˚
ar?
Doktorander
Doktoranderna som har intervjuats kommer med stor sannolikhet ha disputerat
inom fem ˚
ar och kan inte s¨aga vad som v¨antar i framtiden. De flesta ¨ar ¨oppna
f¨or att antingen vara kvar inom akademin eller att g˚
a ut i industrin och ser f¨oroch nackdelar med b˚
ada alternativen. De flesta vill forts¨atta inom det forskningsomr˚
ade de doktorerar inom oavsett var de hamnar. Exempel p˚
a vad de tror kan
h¨anda i framtiden ¨ar att de blir forskningsingenj¨orer p˚
a ett st¨orre f¨oretag, delaktiga i spin-off f¨oretag fr˚
an universitetet eller har en administrativ tj¨anst p˚
a till
exempel energimyndigheten.
Industrianst¨
allda
M˚
anga av de industrianst¨alla ¨ar ocks˚
a ¨oppna f¨or framtiden och kan t¨anka sig att
byta f¨oretag, b¨orja doktorera eller helt byta sp˚
ar. Av de som jobbar p˚
a f¨oretag
t¨anker sig majoriteten att de stannar kvar inom samma f¨oretag eller bransch men
med en h¨ogre position med mer ansvar. M˚
anga s¨ager att de siktar p˚
a att bli projektledare eller att inneha en chefsposition. Det a¨r a¨ven m˚
anga som inte tilltalas
av att bli chef utan ist¨allet vill jobba med utvecklings- och f¨orb¨attringsarbete,
f¨ordjupa sig inom sitt omr˚
ade eller bredda sig och l¨ara sig nya saker. Tv˚
a av de
intervjuade kan ¨aven t¨anka sig att flytta utomlands.
¨ du intresserad av kontakt med dagens Q-studenter? Om ja: I vilken
Ar
form?
21 av de 25 tillfr˚
agade alumnerna ¨ar intresserade av kontakt med studenterna i
n˚
agon form. Av dessa ¨ar det 3 som endast vill ha en proffisionell kontakt med studenterna och handleda exjobb, f¨orel¨asa eller medverka till studiebes¨ok. De o¨vriga
18 ¨ar ¨oppna f¨or olika typer av aktiviteter. De kan, som de andra, t¨anka sig att
f¨orel¨asa, ordna studiebes¨ok eller handleda exjobb men ¨ar ocks˚
a ¨oppna f¨or mer
sociala aktiviteter som alumnkv¨allar, gasker och ˚
atertr¨affar eller att under avslappnade former komma och prata om livet efter examen. Det ¨ar ¨aven flera som
¨ar ¨oppna f¨or att tr¨affa studenter under lunchm¨oten eller afterwork, f¨orel¨asa om
vad de har gjort efter examen, st¨alla upp p˚
a fler intervjuer och vara mentorer.
Den h¨ar informationen och relevanta kontaktuppgifter vidarebefordras till alumnansvarig i Q-sektionen som f¨orhoppningsvis kommer att anordna aktiviteter i
framtiden.
9
Fortsatt studie
Q-programmet kommer att anst¨alla en eller flera studenter som forts¨atter studien
och regelbundet kontaktar alumner f¨or intervjuer och sammanst¨aller rapporter.
Rapporterna kommer att visas f¨or Q-studenterna f¨or att ge en bild av hur arbetsmarknaden ser ut och f¨or att st¨arka kontakten mellan alumner och studenter p˚
a
utbildningen. Eventullet kan alumnprofiler/intervjuer l¨aggas ut p˚
a Q-studenternas
hemsida www.materialvetenskap.se. Det kan vara en f¨ordel om den anst¨allda studenten g˚
ar fj¨arde eller femte ˚
aret eftersom sannolikheten ¨ar st¨orre att studenten
k¨anner flera av de nyutexaminerade alunmerna. Vi rekommenderar ¨aven att man
skapar en web-baserad enk¨at f¨or att underl¨atta framtida unders¨okningar. Det har
ocks˚
a varit ett problem att amlunerna har uppgivit sin studentmail som kontaktv¨ag
eftersom att den upph¨or att fungera efter examen. En l¨osning p˚
a problemet skulle
kunna vara att be studenterna uppge en privat mail och anm¨ala sig till alumndatabasen redan innan de har tagit examen.
10