Transcript – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen

Välfärd och kvalitet
– projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Projektrapport 17.10.2014
Päivi Moisio
Jessica Fagerström
Anna-Mari Haverinen
Britt-Marie Herrgård
Jenni Laurila
Lahja Leinonen
Hannele Niemelä
Päivi Nieminen
Kirsi Nurmio
Projektet Välfärd och kvalitet genomfördes med stöd från social- och
hälsovårdsministeriet. Projektrapport publiceras på finska på adressen
www.innokyla.fi, sök: hyvinvointia ja laatua hanke
Välfärd och kvalitet
– projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
1.9.2013 –31.10.2014
Projektrapport
Innehåll
Till läsaren................................................................................................................................ 5
1. Projektets bakgrund, mål och genomförande ..............................7
Utvecklingsarbetets mål....................................................................................................................7
Projektområden................................................................................................................................. 8
Organisering och handlingssätt.......................................................................................................11
Uppskattningar av hur projektet kommer att genomföras..........................................................11
2. Varför behöver man äldreråd...................................................................... 14
Hurdana äldreråd behöver man.....................................................................................................15
Vad behöver ett äldreråd för att kunna verka..............................................................................15
Hur kan ett äldreråd påverka och göra människor delaktiga......................................................16
Utveckling av äldreråd i projektet för förverkligande av äldreomsorgslagen........................... 17
3. Tjänster, som främjar välbefinnandet ..............................................20
De äldres välbefinnande och hälsa................................................................................................20
Äldreomsorgslagen och service som främjar välbefinnandet....................................................20
Den äldre befolkningens servicebehov..........................................................................................21
Service som främjar välbefinnande i kommunerna.....................................................................21
Många sätt att erbjuda service...................................................................................................... 22
Utvecklingsarbetets innehåll......................................................................................................... 24
4. Förverkligande av klientinriktad service ........................................ 30
Mångsidig utredning av servicebehovet...................................................................................... 30
En bedömning av funktionsförmågan stöder bedömningen av servicebehovet......................31
Verktyg för utredning av servicebehovet och för upprättande av en serviceplan...................31
Målinriktad serviceplan.................................................................................................................. 32
Utvecklingsarbetets innehåll......................................................................................................... 34
5. Tillräckliga och högklassiga tjänster ................................................... 42
Bakgrund och mål........................................................................................................................... 42
Verktyg för utveckling av tillräcklighet och kvalitet................................................................... 42
Utvecklingsarbetets innehåll.........................................................................................................46
Litteratur ................................................................................................................................ 62
Bilagor ...................................................................................................................................... 63
publiceras på adressen www.innokyla.fi > sök: Hyvinvointia ja laatua hanke
5
Till läsaren
D
en lagstiftning som styr hur service för äldre ordnas förnyades grundligt under sommaren 2013.
Genom att utveckla lagstiftningen, informationsstyrningen och övervakningen strävar man efter en
enhetlig och effektiv helhet som gör det möjligt att utveckla servicens struktur och innehåll så att den
motsvarar de äldres behov även under kommande år. För att verkställa den nya äldreomsorgslagen
(*) erbjöds stöd under det första året i form av information, utbildningar samt genom att producera täckande
uppföljningsinformation om hur lagen verkställts i kommunerna. Social- och hälsovårdsministeriet har dessutom erbjudit stöd för att genomföra projekt som främjar verkställandet av lagens innehåll i kommunerna och
samkommunerna. Det projekt som beskrivs i denna rapport är en del av verkställandet av äldreomsorgslagen.
Projektet välfärd och kvalitet genomfördes från september 2013 till oktober 2014. I projektet, som förvaltas av
Tammerfors stad, deltog stora och små kommuner och samkommuner från olika håll i Finland.
Rapporten riktar sig till sakkunniga och utvecklare som arbetar inom service för äldre. Det lokala utvecklingsarbetet i anknytning till verkställandet av äldreomsorgslagen beskrivs i grupper kring fyra teman: ny
handlingsmodell för äldreråden, verksamhet som främjar välbefinnandet, tryggande av servicebehovet samt
anordnande av tillräckliga och högklassiga tjänster. Varje projektområde utsåg utvecklingsmål i anknytning till
dessa teman som bäst motsvarade de lokala behoven. Målet med projektarbetet har varit att hitta fungerande
lösningar till behoven och på så sätt erbjuda stöd för att äldreomsorgslagen ska kunna verkställas på ett framgångsrikt sätt. Projektets utvecklingsmål och de förordningar i äldreomsorgslagen som berör dessa listas i tabell 1. I det första stycket beskrivs projektets bakgrund, centrala innehåll samt hur projektarbetet förverkligats.
I rapportens huvudkapitel 2–5 beskrivs bakgrunden till utvecklingsarbetets fyra teman och beskrivningarna av
det lokala utvecklingsarbetet har indelats i grupper i anknytning till varje innehållsmässigt tema.
I rapportens bilagor sammanställs material, broschyrer och kommunikationsmaterial som producerats inom
projektområdena. Dessa publiceras på projektets webbplats i webbtjänsten Innokylä. Även en extern utvärdering av projektet finns som bilaga till projektrapporten. Tillägsinformation om utvecklingsarbetets mål och
lokala åtgärder ges av styrgruppens medlemmar, sidan 12.
(*)Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012).
6
Tabell 1. Utvecklingsmål inom projektet Välfärd och kvalitet efter tema
Äldreomsorgslagen §
Utvecklingsobjekt
Utvecklingsarbetets innehåll
NY HANDLINGSMODELL FÖR ÄLDRERÅDEN
11 § Äldreråd
Utveckling av
regionernas äldreråd
•Demokratiexpertens stöd inom hela
projektområdet
TJÄNSTER SOM FRÄMJAR VÄLBEFINNANDET
12 § Tjänster som
Informations- och
främjar välbefinnandet rådgivningstjänster
4 § Samarbete
Klientstyrning/
Servicestyrning
•Välbefinnandeprofil Uleåborg
•Självutvärdering och rådgivning: modellering
Uleåborg
•Rådgivningspunkter med låg tröskel
social- och hälsovården i Kajanaland
•Terveystutka (”hälsoradarn”) Tammerfors
•Etablering av OHJURI-verksamheten socialoch hälsovården i Övre Savolax
•Verktyg för bedömning av första kontakten
Österbotten
FÖRVERKLIKANDE AV KLIENTINRIKTAD SERVICE
15 § Utredning av
servicebehovet
Mångsidig utredning
av servicebehovet
16 § Serviceplan
Målinriktad vård- och
serviceplan
17 § Ansvarig
arbetstagare
Ansvarig arbetstagare
•Etablering av Oulu Screener-systemet
Uleåborg; Österbotten
•Kriterier för hemvård Södra Österbotten
•Enhetliga praxis vid upprättande av serviceplan
social- och hälsovården i Kajanaland
•Förtydligande av den ansvariga arbetstagarens
roll Uleåborg; Tammerfors
ANORDNANDE AV TILLRÄCKLIG OCH HÖGKLASSIG SERVICE
5 § Plan
Planering av servicen
13 § Allmänna
principer
14 § Principer för
långvarig vård och
omsorg
6 § Utvärdering av
servicens tillräcklighet
och kvalitet
23 § Egenkontroll
Produktion av servicen
Uppföljning,
utvärdering och
utveckling av servicen
•RUtnyttjande av RAI-systemet i förmansarbetet
social- och hälsovården i Kajanaland
•Beskrivning av hur RAI-systemet kan utnyttjas
inom kommunens planering projekt
•RAI-systemet tas i bruk Södra Österbotten
•Munhälsa i hemvården Tammerfors
•Brandsäkerhet i hemvården Tammerfors
•Teknologi i organiseringen av arbetet
Tammerfors
•Teknologi vid utdelning av mediciner
Södra Österbotten
•Mobila enheter i hemvården Södra
Österbotten
•Effektiverad hemsjukvård Södra Österbotten
•Klientenkäter Österbotten
•Utveckling av olika metoder för klientrespons
Tammerfors
•Egenkontroll Södra Österbotten; Tammerfors:
social- och hälsovården i Övre Savolax
Projektets bakgrund, mål och genomförande
7
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
1. Projektets bakgrund, mål
och genomförande
V
älfärd och kvalitet – projektet för förverkligande
av äldreomsorgslagen har fortsatt det samarbete som påbörjades inom pilotprojektet för äldreomsorgslagen (*) för att utveckla äldreservicen.
Projektet välfärd och kvalitet som förvaltas av Tammerfors
stad är ett av sju utvecklingsprojekt som under sommaren
2013 beviljats statligt stöd av social- och hälsovårdsministeriet för utvecklingsarbete som stöder verkställandet av
äldreomsorgslagen i kommunerna.
Inom projektet fördjupar man det utvecklingsarbete som
utförts i pilotprojektet för äldreomsorgslagen och fortsätter med att konkretisera de centrala skyldigheterna i
lagen till en del av projektkommunernas handlingspraxis.
Målet med projektet Välfärd och kvalitet var att förnya
kommunernas handlingsmodell för äldreråden, att stärka
service som främjar välbefinnande, att förbättra beredskapen att identifiera och tillgodose unika servicebehov
samt ordna service på ett mera strukturerat sätt. Målet
var dessutom att sprida och etablera resultaten från pilotprojektet i projektkommunernas handlingspraxis.
I samarbetsprojektet deltar Tammerfors, Uleåborg, socialoch hälsovården i Kajanaland, social- och hälsovården i
Övre Savolax, Seinäjoki, Kuntayhtymä Kaksineuvoinen, Jakobstads samarbetsområde, Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård, Korsholm, Vörå och
Laihela. Kommunerna och samkommunerna i projektområdet är olika stora, de har en varierande befolkningsstruktur och olika sätt att ordna och tillhandahålla service för
äldre. Utgångspunkten var att välja ut lokalt prioriterade
utvecklingsmål bland hela projektets gemensamma mål
för ett utvecklingsarbete som skulle pågå ungefär ett år.
(*) www.innokyla.fi > vanhuspalvelulain pilotointi
Utvecklingsarbetets mål
Äldreomsorgslagen förutsätter att kommunerna utnämner ett äldreråd med uppgift att stärka den äldre befolkningens delaktighet i kommunen. Detta innebär att
handlingsmodellen för äldreråden måste förnyas i många
kommuner. För den äldre befolkningen innebär delaktighet att man tillhör en gemenskap. I delaktighet ingår en
möjlighet till och beredskap för aktivt handlande – som
motsats till isolering och utslagning. I delaktighet ingår
till exempel kontakter med släktingar, övriga sociala relationer, upplevelsen av att kunna påverka och att vara
en fullvärdig medborgare. I flera kommuner började man
förnya handlingsmodellen för äldreråden inom projektet
välfärd och kvalitet.
Äldreomsorgslagen förutser förändringar i befolkningsstrukturen och i antalet äldre och därigenom även det
ökade servicebehovet. Lagen styr kommunerna att förändra servicens struktur för att personer som behöver
långvarig omsorg ska kunna bo hemma eller i en hemliknande miljö. Lagen förpliktar kommunerna att stöda den
äldre befolkningens välbefinnande och hälsa. Om den potential som skulle kunna uppnås genom att främja befolkningens välbefinnande tas i bruk på ett systematiskt sätt
kan behovet av tyngre service flyttas till ett senare skede.
Det är viktigt att erbjuda allt mer stöd och möjligheter
för att den äldre befolkningen ska kunna handla på egna
villkor och främja sitt välbefinnande och sin funktionsförmåga. För att välbefinnande ska kunna främjas bland
den äldre befolkningen förutsätts att kommunen handlar
på ett strukturerat sätt i utvecklingen av service för äldre
samt att den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa
och funktionsförmåga uppföljs regelbundet. Främjande
av välbefinnande är också kopplat till målinriktat samarbete mellan den offentliga, privata och tredje sektorn.
Redan innan äldreomsorgslagen trädde i kraft ordnades
en del tjänster som främjar välbefinnandet hos äldre i de
flesta finländska kommuner i form av rådgivningstjänster,
hälsogranskningar och hembesök som främjar välbefinnandet. Kommunerna har också upprättat planer för hur
välbefinnande kan främjas bland den äldre befolkningen.
Planerna hade emellertid ofta ett ganska allmänt innehåll och saknade definitioner för åtgärder, ansvar eller
resurser som kan användas för att främja befolkningens
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
välbefinnande. (Uppföljningen av äldreomsorgslagens
verkställande 2014, 84). Stärkande av lågtröskelrådgivning och klienthandledning är viktiga utvecklingsmål i
kommunerna. Det är särskilt viktigt att utveckla uppföljningen för rådgivning och handledning för att man ska få
information om hur den verkställs, om den når de centrala
klientgrupperna och om hur målen förverkligas. Lågtröskelrådgivningen och klienthandledningen utvecklades
inom projektet Välfärd och kvalitet. Dessutom skapade
man verktyg som klienterna kan använda för bedömning
av servicebehov på egen hand, testade en kort enkät för
kartläggning av funktionsförmågan i samband med klientrådgivning och utredde hur en databank över hälsouppgifter lämpar sig för de äldres behov.
Jämfört med tidigare preciserar och förbättrar lagen en
äldre persons möjlighet att få service som motsvarar
de individuella behoven. Innan lagen trädde i kraft ordnade ungefär hälften av kommunerna en möjlighet att
bedöma klientens servicebehov inom högst sju vardagar i fall där situationen inte var brådskande. Bedömningen av funktionsförmågan har däremot ofta skett på
ett osystematiskt sätt, riktat sig endast till ett delområde inom funktionsförmågan eller gjorts med hjälp av
ogiltiga mätare. (Uppföljningen av äldreomsorgslagens
verkställande 2014, 84). Inom projektet Välfärd och kvalitet stärkte man praxis för utredning av servicebehov
så att den nu utgår från klienten och dennas resurser.
Samtidigt upprättade man lokala kriterier för beviljande av hemvård, förenhetligade kommunens praxis för
omsorgs- och serviceplaner samt skapade en modell för
kommunens åldringsvårdare om en del av den regionala
klienthandledarens uppgift.
Äldreomsorgslagen förutsätter att kommunerna ordnar
och sköter uppföljningen av social- och hälsovårdstjänster för äldre på ett systematiskt sätt. I takt med att den
äldre befolkningen och servicebehovet ökar är det allt viktigare att tilldela servicen enligt klientens behov. En allmän princip är att långvarig vård sker i hemmet eller i en
hemliknande miljö. Servicebehovet bland klienter inom
hemvården har ökat under de sex senaste åren. (Uppföljningen av äldreomsorgslagens verkställande 2014, 61).
Service för äldre genomförs som institutionsvård endast
om det finns medicinska grunder för det eller om det på
något annat sätt är motiverat med tanke på att den äldre
ska få leva ett värdigt liv. På 2000-talet har andelen tyngre serviceformer, såsom institutionsvård, redan minskat.
Tills vidare har man inte kunnat öka andelen hemvård i
samma takt, men klientmängden inom stöd för närståendevård har ökat. Numera anses endast högst en femtedel
av klienterna inom långvarig institutionsvård ha medicin-
8
Projektets bakgrund, mål och genomförande
ska grunder för vårdformen. Detta är en av motiveringarna till att andelen institutionsvård kan minska då den
äldre befolkningen ökar de närmaste åren.
Servicens tillräcklighet och kvalitet bör utvärderas varje
år. För detta ändamål bör kommunerna samla in respons
från äldre personer, deras närstående samt från anställda.
Innan lagen trädde i kraft samlade en del av kommunerna regelbundet in respons, men i många kommuner har
denna praxis ännu inte tillämpats och i synnerhet respons
från anställda har saknats. Servicekvaliteten bör också
uppföljas som en del av egenkontrollen och av kommunernas egna enheter förutsätts planer för egenkontroll
fr.o.m. år 2015. I projektet Välfärd och kvalitet har man
upprättat planer för egenkontroll i kommunens verksamhetsenheter, testat praxis för insamling och behandling av
respons samt stärkt användningen av befintliga informationsreserver i planeringen av servicen.
Projektområden
De kommuner och samkommuner som deltog i projektet
erbjöd en mångsidig verksamhetsmiljö för utvecklingsarbetet (bild 1). Ett viktigt mål var att utbyta information och
lokala upplevelser mellan kommunerna så att handlingsmodeller som utvecklats på andra håll skulle bli bekanta
och tröskeln för att använda dem i det egna områdets
utvecklingsarbete skulle bli lägre. Projektplanerarnas gemensamma arbetsmöten och även styrgruppens möten erbjöd regelbundna ramar för växelverkan under årets gång.
Nedan följer en beskrivning av projektområdena.
Södra Österbottens projektområde utgörs av Seinäjoki
stad och Kuntayhtymä Kaksineuvoinen. Seinäjoki har genom kommunsammanslagningar vuxit till den till arealen
största staden i Södra Österbotten. Staden har sammanslagits med Peräseinäjoki (2005) samt Nurmo och Ylistaro
(2007). Antalet invånare är nu cirka 60 300 (år 2013),
och av dem koncentreras cirka 45 000 till närheten av
centrum inom en sju kilometers radie. I Seinäjoki har man
förenat social- och hälsovårdscentralens verksamhet och
för den ansvarar vice stadsdirektören. Äldreservicen ordnas med andra ord som ett samarbete mellan social- och
hälsovårdscentralen.
Kuntayhtymä Kaksineuvoinen har inlett sin verksamhet
som en samkommun inom primärhälsovården 2007. Till
samkommunen hörde då Kauhava stad, Alahärmä, Evijärvi, Kortesjärvi och Lappajärvi. År 2009 utvidgades
samkommunen till en samkommun för grundtrygghet.
Ylihärmä blev då en ny medlem till följd av kommunsammanslagningarna. På samarbetsområdet bor cirka 24 000
Projektets bakgrund, mål och genomförande
(år 2013) invånare. Samkommunen har fem resultatområden av vilka ett är äldreservice. För äldreservicen ansvarar
en direktör för äldrearbete.
Medlemmar i Kajalands samkommun för social- och
hälsovård (social- och hälsovården i Kajanalands) är
Hyrynsalmi, Kajana, Kuhmo, Paltamo, Ristijärvi, Sotkamo
och Suomussalmi. Samkommunen producerar all socialoch hälsovårdsservice i dessa kommuner med undantag
av barndagvård. Dessutom ansvarar samkommunen för
social- och hälsovård i Kajanaland för specialsjukvården
och miljöhälsovården i Puolanka. Antalet invånare på
området är cirka 76 800 (år 2013). Samkommunen sysselsätter cirka 3 300 personer och producerar även personaltjänster samt tjänster inom ekonomi och informationsförvaltning. Inom äldreservicen i Kajanaland finns
tre landskapsspecifika kärnprocesser: service som stöder
hemmaboende, heldygnsomsorgstjänster samt servicestyrning och köptjänster. Äldreservicen leds av en direktör
för äldreservice.
I Uleåborg finns cirka 193 800 invånare (år 2013) och av
dem är cirka 26 000 över 65-åringar. Ylikiiminki kommun
sammanslogs med Uleåborg 2009 och Haukipudas, Oulunsalo och Yli-Ii 1.1.2013. Förändringarna fortsatte i mars
2014 då beställar-producentmodellen lades ner inom
välfärdsservicen. Anordnarens och producentens uppgifter sammanställdes till en organisation som står under
välfärdsnämnden. Under välfärdsdirektören, som ansvarar för välfärdsservicen, verkar en hälsodirektör en äldrearbetsdirektör, en socialdirektör och servicechefer för
välfärdscenter. Var och en är ansvarig för anordnandet
och produktionen av servicen. Ett nytt ledningssystem
håller på att beredas och år 2017 kommer man att övergå
till en livscykelmodell. I mellanskedet 1.3.2014–31.12.2016
möjliggörs testning av välfärdscenter av vilka den första
inledde sin verksamhet i Kiiminki, Ylikiiminki och Yli-Ii
område i mars 2014. Kontinkangas välfärdscenter inleder
sin verksamhet i januari 2015. I strategin betonas ett klientorienterat grepp och kommuninvånarnas möjligheter
att påverka.
Inom välfärdstjänsterna verkar en servicestyrningsenhet
som beviljar service för handikappade, äldre och andra
behövande. Enheten är oberoende av serviceproducenter. Enhetens anställda bedömer servicebehovet tillsammans med klienten vid hembesök och beviljar service
med tjänsteansvar. Lågtröskelrådgivning erbjuds av Ainoneuvontapalvelu, som riktar sig till äldre. Via Aino kan
man ställa frågor om servicen inom staden och inom den
privata och tredje sektorn. Rådgivningen är en avgiftsfri
tjänst som erbjuds för äldre och deras närstående.
9
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
I Österbottens projektområde deltog tolv kommuner
i projektarbetet. Social- och hälsovården i Jakobstad,
Larsmo, Pedersöre och Nykarleby (K4-området) ordnas
av social- och hälsovårdsverket i Jakobstad enligt värdkommunsmodellen. Vörå och Korsholms kommuner (K2området) ordnar självständigt service inom socialvården,
men hälsovårdstjänster ordnas genom samarbete kommunerna emellan. Social- och hälsovårdsservicen i Malax, Korsnäs, Närpes, Kristinestad och Kaskö (K5-området)
ordnas av Kust-Österbottens samkommun för social- och
primärhälsovård som verkar enligt beställar-producentmodellen. Under projektet ordnade Laihela kommun sin
socialservice på egen hand. På området finns drygt 100
000 invånare. Området är tvåspråkigt.
Tammerfors har cirka 220 400 invånare (år 2013) och
av dem är cirka 33 000 över 65-åringar. Staden verkar
enligt beställar-producentmodellen. Beställaren ansvarar
för att ordna service, definiera service som erbjuds för
kommuninvånarna samt för att styra och övervaka systemet. I koncernförvaltningens beställargrupp i staden
ingår en kärnprocess för att upprätthålla välbefinnande
bland äldre. Kärnprocessen ansvarar för beredningen och
planeringen av servicebeställningarna samt för stöd- och
utvecklingsprocessen i samband med anordnandet av
service. Nämnden för äldreservice och vice borgmästaren
som verkar som nämndens ordförande drar upp riktlinjerna för kärnprocessens beredningsarbete.
Utöver stadens serviceproduktion upprättas serviceavtal
med företag och organisationer. Med andra ord tillämpas
en mångproducentmodell. Producenterna ansvarar för att
erbjuda och utveckla högklassig service på ett effektivt
sätt. Staden sköter om tillgången till och kvaliteten på
den service som den har ansvar för att ordna samt för att
ordna service i rätt tid för kommuninvånarna oberoende
av vilken instans som producerar servicen.
För den äldre befolkningen finns informations- och servicestället Kotitori. Kotitori erbjuder rådgivning och handledning om både offentlig och privatfinansierad service
samt om förmåner och rekreationsmöjligheter. Om klienten är berättigad till kommunal hemvårdsservice handleder Kotitori klienten till stadens regionala klienthandledare för en noggrannare utredning av servicebehovet. För
varje bostadsområde har man utsett en egen klienthandledare inom hemvården. Handledaren fungerar som klientens kontaktperson och fattar beslut om servicebehov
enligt serviceplanen
I Övre Savolax samkommun för social- och hälsovård
kingår fyra kommuner: Iisalmi, Kiuruvesi, Sonkajärvi och
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
10
Vieremä. På deras område finns sammanlagt cirka 39 400
(år 2013) invånare. I organisationsreformen år 2014 integrerades social- och hälsovården samt primärhälsovården
och specialsjukvården. Den nya modellen tillgodoser det
ökande servicebehovet inom vård- och omsorgstjänsterna, inom främjande av hälsa och välbefinnande samt inom
centrala samarbetsprocesser.
Projektets bakgrund, mål och genomförande
tjänster inom hemvård, SAS-arbete (selvitä-arvioi-sijoita
(sv. utred-bedöm-placera)), stöd för närståendevård, behovsprövade kortvariga vårdplatser och krigsinvalidtjänster samt koordinering av utskrivningprocesser.
Rådgivning och servicestyrning för äldre har koncentrerats till ett ställe genom rådgivningsservice med låg
tröskel. Rådgivningspunkten OHJURI har som uppgift att
utreda klientens servicebehov, att ordna service samt att
samordna och koordinera service som stöder välbefinnandet, hälsan, funktionsförmågan och förmågan att klara sig
på egen hand.
Äldreservicen är en del av vård- och omsorgstjänsterna
och de indelas i boendetjänster, hemvård och bäddavdelningsservice. Serviceutbudet inom stöd för hemmaboende täcker på ett omfattande sätt hemvårdsservice, stöd-
Bild 1. Områden
inom
projektet
Välfärd
och kvalitet
åren 2013–2014
Hyvinvointia
ja laatua
-hankeen
toiminta-alue,
2013–2014
!
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Uleåborg
Samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland
Samkommunen för social- och hälsovård i Övre Savolax
Södra Österbotten
Österbotten
Tammerfors
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
© MAANMITTAUSLAITOS. LANTMÄTERIVERKET 2014
0
50
100
150 km
Projektets bakgrund, mål och genomförande
11
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Projektets organisering och
handlingssätt
Uppskattningar av hur projektet
kommer att genomföras
Samarbetet mellan kommunerna i projektet Välfärd och
kvalitet inleddes redan genom pilotprojektet om äldreomsorgslagen som startade år 2012. Nya kommuner från
Österbottens och Södra Österbottens projektområde anslöt sig till projektet Välfärd och kvalitet. Projektet genomfördes som en helhet med regionala verksamhetsmässiga delområden. Kommunerna och samkommunerna
drev samarbetet inom projektet. Utvecklingsarbetets mål
och åtgärder anpassades till det lokala utgångsläget och
de rådande behoven.
Projektet Välfärd och kvalitet fortsatte med det arbete
som utförts i pilotprojektet för äldreomsorgslagen. Ett
samarbetsnätverk fanns redan på det vidsträckta projektområdet hösten 2013. Projektstarten underlättades av att
det fanns mycket tidigare erfarenhet av utvecklingsprojekt på projektområdena. Uppgiften var nu att konkretisera de centrala skyldigheterna i den nya äldreomsorgslagen till handlingspraxis i kommunerna. Utgångspunkten
var att projektet genomförs som en helhet som omfattar
verksamhetsmässiga delområden regionvis och att kommunerna och samkommunerna samarbetar sinsemellan.
Utvecklingsmetoderna och åtgärderna anpassades till utgångsläget och förhållandena i varje kommun och samkommun.
För förvaltningen av projektet ansvarade Tammerfors
stad. Varje projektområde rekryterade personal för projektet på sitt område. Kommunerna och samkommunerna, som anställde en gemensam person, ingick ett avtal
sinsemellan om hur arbetstiden skulle användas och om
vilken kommun/samkommun som skulle vara arbetsgivare. Utvecklingsarbetet på projektområdena inleddes i
september då projektplanerare Päivi Nieminen inledde
arbetet i Uleåborg, Jenni Laurila i Södra Österbotten och
Anna-Mari Haverinen i Tammerfors i oktober 2013. På Österbottens projektområde fördelades uppgiften mellan två
projektplanerare: Jessica Fagerström och Britt-Marie Herrgård inledde arbetet i november 2013. En personalresurs
fördelades också mellan två projektplanerare i Kajaland
och Övre Savolax: Lahja Leinonen inledde arbetet i Kajaland i januari 2014 och Hannele Niemelä i Övre Savolax
i mars 2014. Kirsi Nurmio, demokratiexpert med ansvar
för att styra utvecklandet av en ny handlingsmodell för
äldreråden samt projektchef Päivi Moisio arbetade över
hela projektområdet från Tammerfors.
För projektplanerarna ordnades gemensamma arbetsmöten varje månad under året. Mötena ordnades i Tammerfors eller som Lync-distansmöten. Arbetsmötena gav
möjlighet till gemensam planering och utbyte av respons.
Regelbundna diskussioner skapade även livligare växelverkan och utbyte av upplevelser mellan projektområdena.
Medlemmarna i projektets styrgrupp representerade alla
projektområden och som expertmedlemmar inbjöds representanter från Institutet för hälsa och välfärd, Äldreinstitutet och Sitra. Som övervakare av projektet utsåg
social- och hälsovårdsministeriet forskningschef MinnaLiisa Luoma från Institutet för hälsa och välfärd. Som styrgruppens ordförande verkade tf. beställarchef Anniina Tirronen från Tammerfors äldreservice.
På projektområdena inleddes verksamheten i etapper under hösten 2013 och våren 2014 i takt med att projektplanerarna inledde sitt arbete. Noggrannare handlingsplaner
för områdena behandlades vid projektstyrgruppens gemensamma möten och där behandlades även ändringar
som gjorts i enstaka mål på projektområdena under projekttiden. Behov av att ändra målen orsakades av oförutsedda faktorer, till exempel den tid som krävs för serviceproducentens tillståndsförfarande och för behandling
av besvär som inlämnats om upphandlingen eller organisationsförändringar inom funktioner som är viktiga med
tanke på utvecklingsarbetet. Med tanke på den korta tid
man hade på sig att genomföra projektet var det viktigt
att man lyckades rekrytera projektplanerare som kände
till sitt eget område och som hade en stark yrkesbakgrund
inom äldrearbete.
Samarbetet mellan områdena skedde på många forum: i
styrgruppens arbete, vid projektpersonalens regelbundna
möten samt genom utbyte av information och upplevelser
områdena emellan. Det var viktigt att projektplanerarna
samarbetade med varandra för att färdigställa resultaten
samt att de anställda som deltagit i utvecklingsarbetsgrupperna deltog i ett gemensamt slutseminarium där
man behandlade resultaten av utvecklingsarbetet inom
olika områden och utbytte upplevelser.
Projektet hade många mål i anknytning till verkställandet
av den nya lagen. Det sätt på vilket kommunerna engagerade sig i att verkställa äldreomsorgslagen ledde till att
största delen av målen kunde uppnås. En del av målen
var sådana som hade beretts i kommunerna redan under pilotprojektet för äldreomsorgslagen innan projektet Välfärd och kvalitet inleddes. Bland målen fanns det
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
även sådana mål som inte hade uppnåtts då projekttiden
gick ut. För en del av de ouppnådda målen kunde man
lätt identifiera en ansvarsinstans eller instans som kunde
fortsätta med utvecklingsarbetet, medan några av de ursprungliga målen lämnades för att vänta på nya resurser
för utvecklingsarbete.
12
Projektets bakgrund, mål och genomförande
Att erbjuda stöd för den äldre befolkningens självständiga
verksamhet identifierades som en viktig punkt inom alla
projektområden. I anknytning till detta bestod utvecklingsmålen av att rikta kommunikation till äldre kommuninvånare samt att erbjuda lågtröskelrådgivning och
klientstyrning. Arbetet med att utveckla kommunikation,
Styrgruppens medlemmar
Kajanalands social- och hälsovård
Tolonen, Eija, äldreservicedirektör
styrgruppens medlem
Kajanalands social- och hälsovård
Ruokolainen, Marja-Liisa, specialplanerare
suppleant i styrgruppen
Uleåborgs stad
Haverinen, Anna, direktör inom äldrearbete
styrgruppens medlem
Jakobstads samarbetsområde
Knif, Pirjo, chef för äldrevården
styrgruppens medlem
Jakobstads samarbetsområde
Härkänen, Pirkko, avdelningschef inom öppenvården
suppleant i styrgruppen
Seinäjoki stad och Ky Kaksineuvoinen
Saarinen, Anneli, ledare för äldreservicens
resultatområde, styrgruppens medlem
Seinäjoki stad och Ky Kaksineuvoinen
Mäkelä, Kati, direktör för äldreservice
suppleant i styrgruppen
Tammerfors stad
Tirronen, Anniina, tf. beställarchef
styrgruppens ordförande
Tammerfors stad
Salonen Anne-Mari, tf. planeringschef
suppleant i styrgruppen
Social- och hälsovården i Övre Savolax
Huttunen, Tarja, vård- och omsorgsservicechef
styrgruppens medlem
Social- och hälsovården i Övre Savolax
Mikkonen, Anne,ledande överskötare
suppleant i styrgruppen
Expertmedlemmar
Äldreinstitutet
Topo Päivi, direktör
Sitra
Päivärinta, Eeva, ledande expert
THL
Luoma, Minna-Liisa, forskningschef, projektövervakare
THL
Heikkilä, Rauha, utvecklingschef
Projektets bakgrund, mål och genomförande
rådgivning och handledning har kommit väl igång i många
kommuner och just nu skulle det även finnas behov av att
ordna fortbildning inom ämnet för yrkesfolk. Till exempel en klienthandledares uppgift kräver att man har ett
handledande arbetssätt och att man känner till bl.a. servicesystemet inom social- och hälsovården, förmåner samt
lagstiftning. Det finns ett uppenbart behov av fortbildning
som skapar behöriga klienthandledare.
Den externa utvärderingen av projektet gjordes av utvärderarna Antti Pelto-Huikko och Tom Tarvainen från
Ajatustalo Oy. I de sex utvärderingsworkshoparna deltog
förutom områdenas projektplanerare även anställda som
deltagit i utvecklingsarbetet under året samt medlemmar
från projektets styrgrupp. I debatten utvärderades projektets lokala förutsättningar, utförandet av utvecklingsarbetet, uppnådda resultat samt resultatens användbarhet. En
rapport över utvärderingen finns som bilaga 1 till projektrapporten. Nedan följer två utdrag ur sammanfattningen
av utvärderingen (fri översättning, den ursprungliga texten finns endast på finska):
13
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
I utvärderingen vill man framföra följande
utvecklingsrekommendationer:
1
Resultaten från projektet Välfärd och kvalitet påvisar
att många av de modeller som utvecklats har blivit
bestående processer på lokal nivå. Modellerna har också
beskrivits på och överförts till webbtjänsten Innokylä,
där de kan användas av andra. Med tanke på den fortsatta utvecklingen av äldreservicen är det motiverat
att säga att betoningen borde ligga på att understödja
spridandet och ibruktagandet av befintliga och testade
modeller.
2
De viktigaste resultaten och fördelarna med projektet
ur utvärderingens perspektiv var i korthet följande:
På en del områden inom projektet Välfärd och kvalitet
framkom en oro för huruvida man kan hitta ansvarspersoner som kan säkerställa att de utvecklade lokala modellerna kan utnyttjas och etableras på det egna området.
Med tanke på alla stora förändringar som pågår inom äldreservicen (nya servicestrukturer, förändrad åldersstruktur bland befolkningen) skulle det vara motiverat att utveckla och rikta resurser till regional koordinering för att
kunna se till att de åtgärder som utvecklats kan spridas.
Detta förutsatt att man får stöd i inledningsskedet och
lyckas etablera modellerna.
1
3
I­ utvecklingshelheter på lokal nivå som möjliggjordes
genom projektet utvecklades konkreta nya servicehelheter för äldre kommuninvånare. Med hjälp av dessa
ökar man bl.a. de äldre kommuninvånarnas jämlikhet i
bedömningen av servicebehov och tillgången till service
samtidigt som man ökar deras delaktighet i planeringen
och utvärderingen av servicen.
2
I projektet undersöktes serviceprocesser för äldre
som större helheter än tidigare och genom samarbetet lyckades man få till stånd många konkreta punktförbättringar för att göra dessa processer smidiga. Systemet
håller på att finslipas i kommunerna för att det ska bli
effektivare. .
3
I projektet satsade man på att utnyttja ny teknologi
och hittade it-lösningar med hjälp av vilka man kunde
effektivera det klientorienterade arbetet. Nya arbetsverktyg testades, utvärderades och togs i bruk.
4
Hankkeessa aikaansaatiin paikallisesti merkittäviä ja
valtakunnallisesti kiinnostusta herättäviä uusia toimintamalleja, joita muut hankkeen ulkopuoliset kunnat
voivat hyödyntää tulevaisuudessa.
5
Med hjälp av projektet kunde man stöda kommunerna att allt bättre tillgodose de skyldigheter som den
nya lagstiftningen medför.
Arbetet med att utveckla äldreservicen i kommunerna är fortfarande splittrat på många ställen och
ansvaret fördelas mellan flera olika parter. För att samarbetet mellan många olika aktörer ska kunna göras effektivare bör man i synnerhet satsa på ledningen. Ajatustalo Oy föreslår att man grundar antingen kommun- eller regionspecifika ledningsnätverk inom äldreservicen.
Ledningsnätverkens ställning och roll borde diskuteras
som en del av pågående mera omfattande strukturella
reformer.
4
Projektets mål var framför allt att utveckla kommunens lagstadgade uppgifter. Trots det gav utvärderingen under arbetets gång väldigt få tecken på att organisationer och företag skulle ha tagits med i projektets
gemensamma utvecklingsarbete inom äldreservicen. Det
hade varit motiverat att ta med dessa parter eftersom de
kan erbjuda många andra viktiga välfärdstjänster för de
äldres behov i stället för tunga social- och hälsovårdstjänster. Ju längre man kan få en äldre att vara en aktiv
och delaktig medborgare, desto bättre klarar den äldre
av vardagen. Utöver de mänskliga fördelarna hindrar förebyggande och lätta tjänster även uppkomsten av negativa kostnadsströmmar och är på så sätt ekonomiskt
effektiva.
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
14
Varför behöver man äldreråd
2. Varför behöver man
äldreråd
V
årt samhälle blir hela tiden allt mera komplicerat. Till det offentliga beslutsfattandet tillkommer hela tiden fler frågor, i allt större helheter
än tidigare. Den tid som används för att bereda
ärenden har blivit längre och antalet planer har ökat. Det
är därför omöjligt för väljarna att uttrycka sina åsik-ter
om alla ärenden som riktas till dem, deras närkrets eller
livsmiljö endast genom att rösta i valen. Därför behövs
nya delaktighetsmetoder genom vilka människor direkt
kan påverka frågor som berör dem själva.
I sin rekommendation om lokal delaktighet rekommenderar Europeiska unionen1 att medlemsländerna ska införa en kultur med delad demokratisk delaktighet inom
samfundens förvaltning och den lokala förvaltningen.
I rekommendationen står att man måste implementera
ett övergripande tillvägagångssätt för att göra medborgarna delaktiga och beakta både den representativa demokra-tins maskineri och former för direkt delaktighet i
beslutfattarprocessen och skötandet av lokala ärenden.
Mellan medborgarnas direkta delaktighet och den representativa demokratin har man skapat olika råd som fungerar som verktyg. Råden verkar som röst för den grupp de
representerar och utgör vid sidan av direkta deltagande
arbetsformer ett lättare, mera flexibelt och även mera
kompetent sätt att utreda behoven hos den grupp som
rådet representerar kring frågor som är aktuella inom planeringen.
1. Rekommendation 19 (2001) från Europarådets ministerkommitté beträffande medborgarnas delaktighet i det offentliga livet på lokal nivå.
Vanhusneuvoston
asemointi
kuntademokratiassa
Bild 2. Äldrerådets
position i kommunens
organisation.
FÖRTROENDEORGAN
s.k. politik,
dvs. kommunfullmäktige,
nämnder och direktioner
FÖRVALTNING
alla tjänstemän som bereder
ärenden som gäller äldre
Äldrerådet fungerar som en
förmedlare mellan äldre kommuninvånare och tjänstemän/politiker
ÄLDRERÅDET
s.k. deltagande- och
påverkningsorgan
DIREKT PÅVERKAN
t.ex. organisationsaktivitet,
deltagande i formulärenkät
och webbenkät,
debattartikel
i insändarspalten
Äldre kommuninvånare
REPRESENTATIV
DEMOKRATI
dvs. kommunalval
Varför behöver man äldreråd
Råd har grundats speciellt för att representera sådana
medborgargrupper, vars röster inte på an-nat sätt anses
bli hörda i tillräckligt stor utsträckning inom beslutsfattandet. En sådan grupp är de äldre, och deras antal ökar
hela tiden i samhället. På grund av förhållandena och attityderna är de dock underrepresenterade inom det kommunala beslutsfattandet.
I Finland började man grunda äldreråd på 1990-talet.
Lagen om stödjande av den äldre befolk-ningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för
äldre (den s.k. äldreomsorgs-lagen)2 som trädde i kraft
sommaren 2013ökade äldrerådens betydelse genom att
de blev lagstadgade. Från och med 1.1.2014 måste det finnas ett äldreråd i varje kommun i Finland. För rådet måste
kommunen trygga tillräckliga resurser och verksamhetsförutsättningar. Kommunen måste beakta äldrerådets
synpunkter beträffande planering, beslutsfattande och
bedömning kring frågor som berör äldre.
Enligt äldreomsorgslagen måste äldre få vara med när
man fattar beslut om deras ärenden obero-ende av om
det är frågan om en personlig tjänst eller planer som berör
äldre i allmänhet. I mera allmän delaktighet har äldreråden en stark roll. För att äldreråden i Finland ska kunna
uppfylla de förväntningar som ställs av lagstadgaren och
de äldre, behöver de mycket stöd i sitt arbete (till exempel
allmänna verksamhetsanvisningar och -förutsättningar).
Hurdana äldreråd
behöver man
Sammansättningen av äldreråden varierar i olika kommuner enligt kommunens förhållanden och historia. Med
tanke på äldrerådets verksamhet är det inte viktigt vilka
instanser medlemmarna representerar, så länge som de
är aktiva medborgare med ett brett tänkande, vilja att ta
reda på och mycket energi.
I kommunen behandlar äldrerådet frågor som berör äldre
kommuninvånare i allmänhet. Behandling av enskilda och
personliga besvär tillfaller äldreombudet eller socialombudet. Detta är en väsentligt gräns i planeringen av äldrerådets verksamhet. Äldrerådet behandlar komplicerade
frågor och utgör en tung förtroendepost, vilket är viktigt
att komma ihåg vid valet av medlemmar till äldrerådet.
Det är också viktigt att medlemmarna i äldrerådet varierar. Arbetet är tidskrävande och tidvis tungt. Därför är det
bra att en enskild medlem inte är med i äldrerådet flera
perioder i rad.
2. Äldreomsorgslagen på Finlex.
15
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Vad behöver ett äldreråd från
kommunen för att kunna verka
Förutom aktiva medlemmar från flera olika områden behöver äldrerådet även tillräckliga verk-samhetsförutsättningar från kommunen. Det finns stora skillnader i fråga
om hur kommunen har ordnat resurser för sitt äldreråd.
Som minst erbjuder kommunen endast ett mötesrum och
en teknisk sekreterare under mötet. Äldrerådet behöver
dock utrymmen, kommunikationsresurser och verksamhetspengar för att kunna göra kommuninvånare delaktiga
och ordna evenemang för växelverkan.
En av äldrerådets viktigaste uppgifter är att delta i kvalitetsövervakningen av service som erbjuds för äldre. Det
beror på kommunens organisation hur denna övervakning sker.3 För att kunna sköta denna viktiga övervakarroll och för att kunna klara sig inom det vidsträckta uppgiftsfält som förutsätts av lagen (”all beredning, planering
och uppföljning av frågor som berör kommunens äldre
invånare”) behöver äldrerådet information. För att få bred
och tillräcklig information i tid behöver äldrerådet förutom aktiva medlemmar även en aktiv sekreterare som har
tid och marginaler att delta i planeringen av äldrerådets
arbete, inte endast i att genomföra de uppgifter som ordföranden ber om. Äldrerådets sekreterare har som uppgift
att vara teknisk sekreterare och bereda möten, men ska
dessutom sköta föredragandes uppgifter inom informationssökning och beredning av utlåtanden.
Nedan listas exempel på uppgifter som sköts av äldrerådets sekreterare samt den tid som de olika uppgifterna
tar:
• Genomgång av protokoll från kommunens nämnder och direktioner en gång per månad
2h
• Upprättande av föredragningslista och presentationstexter till äldrerådets månadsmöte 4 h
• Genomgång av socialvårdsförordningen och referat till äldrerådets kvalitetssektion
6h
• Genomgång av delgeneralplan för centrum och upprättande av utlåtande
6h
• Arrangemang av äldrerådets möte (reservering av
utrymme, servering, inbjudningar,
• inledare, föredragningslista)
4h
• Äldrerådets möte
3h
• Upprättande av protokoll från äldrerådets möte
2h
3. Som bilaga finns ett exempel på äldrerådets position i Tammerfors
stads övervakningsorganisation (bilaga 2).
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
• Arrangemang av seminarium för 100 personer (program, inledare, utrymmen, servering, inbjudningar, reklam)
48 h
• Powerpoint-presentation till äldrerådet
6h
• -Upprättande av nyhetsbrev och mottagarförteckning för e-post
3h
• Uppdatera och hålla årsklockan up-to-date
1h
• Möten i samband med poängsättning av offerter 8 h
• Hissarbetsgruppens möte
2h
• Utredningar och kontakter i anknytning till
medborgarrespons
4h
• Inledning för pensionärsorganisation
2h
Äldrerådet är ett självständigt delaktighets- och påverkningsorgan som behöver pengar för att kunna uppnå delaktighet. Det är därför nödvändigt att kommunen beviljar verksamhetsbidrag för sitt äldreråd. Storleken på det
verksamhetsbidrag som äldrerådet behöver beror naturligtvis på kommunens storlek. Beroende på kommunens
storlek varierar den mängd broschyrer som behövs och
hur mycket det kostar att ordna ett möte för allmänheten.
Nedan följer några exempel på kost-nader som uppkommer för äldrerådet:
• Fyrfärgsbroschyr, layout görs själv, tryckkostnader 1 000 st.
• Sammanlagt
500 e
• Seminarium med gemenskapstema 100 pers.
• Reklam på bussarnas elektroniska reklamtavlor 150 e
• Tryckt inbjudan till evenemang som utdelas till organisationer
50 e
• Annons i dagstidning 99 x 88 mm 800 e
• Kaffe och semla för 100 personer
500 e
• Inledarens arvode/reseersättning
200 e
• Bokning av utrymme
100 e
• Föreläsningsmaterial
100 e
• Sammanlagt
1 900 e
Responsevenemang på torget för 100 personer
Tält
180 e
Torgplats
15 e
Tryckt inbjudan till evenemang som utdelas
till organisationer
30 e
Livsmedelskostnader
100 e
Ersättning till dem som steker våfflor
100 e
Sammanlagt
425 e
Studieresa som gäst till något annat äldreråd
• Beställningsbuss
500 e
• Lunch för 11 personer
330 e
• Gåvor
50 e
• Sammanlagt
880 e
16
Varför behöver man äldreråd
Hur kan ett äldreråd påverka
och göra människor delaktiga
Låt oss anta att vi har ett äldreråd med tillräckliga resurser i kommun X, att äldrerådet har en aktiv föredragande
sekreterare, medlemmar från många olika områden och
att rådet har beviljats verksamhetsbidrag. Hur kan verksamheten utvecklas för att äldrerådet ska nå idealsituation där rådet är en naturlig del av beredningsprocessen
i anknytning till äldreservice, livsmiljö och vardag i kommunen och verkligen representerar kommunens äldre
befolkning?
I pilotprojektet om äldreomsorgslagen4 som avslutades
i oktober 2013 kartlades de finländska äldrerådens verksamhet. De största utmaningarna i äldrerådens verksamhet som framkom i pilot-projektet var följande:
• äldrerådet lyckas inte påverka kommunens beslutsfattande i tillräckligt god tid (redan i planeringsskedet)
• äldrerådet lyckas inte påverka i tillräckligt stor utsträckning (inom alla sektorer)
• man ser inte hur motioner och utlåtanden påverkar de
slutliga besluten
• varken kommunernas äldre befolkning eller tjänstemän
känner till äldreråden
I pilotprojektet började man lösa dessa utmaningar genom att söka metoder för att öka äldrerådets inflytande,
utveckla olika former för deltagande för att väcka de äldres intresse och öka kännedomen om äldreråden i synnerhet genom att utveckla kommunikationen.
Ett resultat som uppkom av pilotprojektet var en detaljerad årsplan för äldrerådet.5 Från pilotpro-jektets resultat
infördes denna systematiska verksamhet som grund för
utvecklingen av äldreråden inom projektet för förverkligande av äldreomsorgslagen. Vad ett äldreråd med tillräckliga resurser behöver för att uppnå idealsituationen
är nämligen framför allt en systematisk verksamhet. Det
behövs en årsplan och en tillräckligt detaljerad årsklocka
för att man ska kunna följa upp hur täckande och omfattande verksamheten är samt hur den genomförs. Planen
bör även vara realistisk: de evenemang som ingår i planen
bör kunna genomföras i praktiken.
4. Verksamhetsmodell för äldrerådet i pilotprojektet om äldreomsorgslagen på webbtjänsten Innokylä.
5. Årsplanen för äldrerådet i Tammerfors finns på adressen www.tampere.fi/vanhusneuvosto.
Varför behöver man äldreråd
Äldrerådens utvecklingsarbete
i projektet för förverkligande av
äldreomsorgslagen
Mot denna bakgrund började man inom projektet Välfärd och kvalitet – projektet för förverkligande av äldreomsorgslagen utveckla äldrerådens arbete först i Uleåborg och Södra Österbotten och senare även i Österbotten, Kajanaland och Övre Savolax. Inom projektet bedrev
man även kommunikationssamarbete med Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO r.f.
18.2.13 Uleåborgs stadsstyrelse utsåg ett äldreråd för
perioden 2013–2016. Äldrerådet i Uleåborg bestod av 15
medlemmar. Under fullmäktigeperioden 2013–2016 bestod äldrerådet undantagsvis av nitton (19) medlemmar.
Dessutom utnämnde stadsstyrelsen tre tjänsteinnehavare
från staden (välfärdstjänster, kommunikation, kommunal
påverkan och samfundsverksamhet) till äldrerådet och
utsåg representanter för församlingen och krigsveteranföreningen. Alla dessa representanter har närvaro- och
yttranderätt vid rådets möten. Äldrerådet utser ett arbetsutskott som bereder rådets möten. I arbetsutskottet ingår
äldrerådets ordförande, vice ordförande, sekreterare och
tre representanter för pensionärsorganisationer.
17
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
utser medlemmar till äldrerådet för en fullmäktigeperiod
i taget. Under fullmäktigeperioden 2013–2016 består äldrerådet av 15 medlemmar (10 representanter för pensionärsorganisationer, två representanter för stadsfullmäktige samt tre tjänstemannarepresentanter). Till äldrerådet
har man dessutom inbjudit en representant från Seinäjoki
församling. Från äldrerådet i Seinäjoki utnämns vid behov
ett arbetsutskott.
Inledningsmötet för Södra Österbotten ordnades i Seinäjoki 9.1.2014. Mötet fungerade på samma sätt som mötet
i Uleåborg. Efter mötet bildade även Seinäjoki en arbetsgrupp för att utveckla sitt äldreråd. Arbetsgruppen sammanträdde flera gånger, vid mötet som hölls 19.2 deltog
även demokratiexperten. Resultatet av arbetet blev en
verksamhetsstadga och en verksamhetsplan för äldrerådet i Seinäjoki. I samband med att man upprättade
verksamhetsplanen märkte man att man tidigare koncentrerat sig främst på socialservicen och att man inte egentligen arbetat för att skapa en äldrevänlig livsmiljö. Därför
beslöt man att ordna ett seminarium med temat En bra
livsmiljö för äldre genom samarbete (Yhteistyöllä hyvä
elinympäristö ikäihmisille). Seminariet hölls 3.6.2014 och
som resultat skapades en verksamhetsmodell som kan
kopieras (bilaga 5).
I Uleåborg ordnades ett inledningsmöte 16.12. Vid mötet
berättade demokratiexperten Kirsi Nurmio om resultaten
från pilotprojektet om äldreomsorgslagen samt om verksamhetsmodellen i Tammerfors6. Vid mötet grundades en
arbetsgrupp för att utarbeta en verksamhetsstadga och
en verk-samhetsplan. Verksamhetsstadgan och -planen
godkändes av äldrerådet under våren (bilaga 3). Demokratiexperten deltog även vid arbetsgruppens möte 15.4.
I Uleåborg höll man ytterligare ett möte 19.8 för att göra
en SWOT-analys av verksamheten. Demokratiexperten
deltog även i detta möte. Arbetsutskottet för Uleåborgs
äldreråd gjorde även en studieresa till Tammerfors 11.9.
Under projektet utvecklade man även en initiativblankett
för äldrerådet i Uleåborg (bilaga 4).
I de två mest entusiastiska kommunerna som kommit
längst med sitt utvecklingsarbete – Seinäjoki och Uleåborg – finns stabila äldreråd som har sina grundläggande
verksamhetsförutsättningar i skick och fungerande kontakter till socialservicen. Äldreråden uttryckte trots detta
en vilja att ut-veckla sin verksamhet ytterligare nu då den
nya lagen trätt i kraft. I äldreråden upplevde man att verksamheten inte var tillräckligt omfattande och täckande.
Av denna orsak började man utarbeta verksamhetsplaner.
I Södra Österbottens projektområde finns sammanlagt
fyra olika äldreråd. Äldrerådens situation varierar mycket
sinsemellan. Äldreråden i Seinäjoki och Kauhava har redan verkat längre, medan äldrerådet i Lappajärvi är förhållandevis nytt och äldrerådet i Evijärvi alldeles nyligen
har bildats och väntar på sitt första egentliga möte. Äldrerådet i Seinäjoki kom med i utvecklingen av äldreråden och inledde samarbete med projektet. Äldrerådet i
Seinäjoki har verkat ända sedan år 2001. Stadsstyrelsen
Från Österbotten deltog äldreråden i Närpes, Korsholm
och Nykarleby i äldrerådens utvecklingsarbete. Äldrerådet i Närpes har verkat sedan år 2002 och det är ett samarbetsorgan mellan staden och de organisationer för den
äldre befolkningen som finns i området. Äldrerådet består
av sju medlemmar och en tjänstemannasekreterare som
alla utsetts av stadsstyrelsen. I Korsholm har äldrerådet
verkat sedan år 2001 för att främja samarbetet mellan
kommunen, pensionärsorganisationerna och den äldre
befolkningen. Kommunstyrelsen utser sju medlemmar
till rådet från olika områden i kommunen samt en kom-
6. En presentation finns på första sidan på adressen
www.tampere.fi/vanhusneuvosto
Ett grundligt verksamhetsplanearbete i utvecklarkommunerna blir inte klart på några månader. Planen för det
första året är därför på ett sätt en övning inför kommande
års ”riktiga” planer.
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
munal tjänsteinnehavare som sekreterare. I äldrerådets
sammansättning ingår även en representant för kommunstyrelsen. Äldrerådet i Nykarleby inledde sin verksamhet
redan år 1997. Medlemmarna består av minst sex medlemmar som utnämnts av stadsstyrelsen, en representant
från styrelsen samt en tjänstemannasekreterare. Medlemmarna utses utifrån pensionärsorganisationernas förslag
och så att varje pensionärsorganisation som är verksam i
staden har en egen representant i äldrerådet.
Inledningsmötet i Österbotten hölls i Korsholm 17.3. Vid
mötet diskuterades resultaten från pilot-projektet om
äldreomsorgslagen, verksamhetsmodellen i Tammerfors
samt de regionala äldrerå-dens verksamhet. Någon arbetsgrupp grundades inte, utan utvecklingsarbetet blev
kvar hos äldreråden själva. På hösten sammanträdde man
ytterligare en gång 8.9 tillsammans med demokrati-experten för att få veta vad äldreråden hade fått till stånd i
sina områden under våren och somma-ren.
I Kajanalands social- och hälsovårdsområde ingår sju
kommuner. Av dessa kommuner har äldrerådet i Kajana
verkat sedan år 2001 och äldrerådet i Kuhmo sedan år
2013. I Sotkamo inleddes äldrerådsverksamheten i januari 2014. De övriga kommunerna Paltamo, Ristijärvi,
Hyrynsalmi och Suomussalmi grundade sina äldreråd under våren 2014. I projektet spreds den verksamhetsmodell
för äldreråden som tidigare skapats inom pilotprojektet
om äldreomsorgslagen i kommunerna i Kajanaland samt
en broschyr om Tammerfors stads äldreråd, dess årsplan
och modell för årsklocka. I kommuner där man nyligen
grundat äldreråd upplevde man att de ovan nämnda modellerna och demokratiexpertens utvecklingsmöte utgjorde tillräckligt med material för äldreråden. Kajanaland tog
tag i utvecklandet av äldrerådet direkt då kommunen kommit igång med sitt projektarbete ordentligt. Regionens planerare kartlade äldrerådens situation genom webbutredningar och besök och marknadsförde samtidigt verksamhetsmodellen från pilotprojektet för äldreomsorgs-lagen.
Ett gemensamt möte med äldreråden ordnades i Kajana
16.4. Demokratiexperten deltog i mötet. Deltagarna upplevde enligt responsen att de fått mycket kött på benen för
utvecklingsarbetet i sin egen kommun.
I Övre Savolax verksamhetsområde fungerar äldreråden
enligt följande: Äldrerådet i Iisalmi har 12 medlemmar
av vilka sex är representanter för olika pensionärsorganisationer och sex representanter för olika förvaltningskommuner (Övre Savolax social- och hälsovård 1, ev. luth.
församlingen 1, bildningsservicecentralen 1, fritidsservicecentralen 1, förvaltningsservicecentralen 1, tekniska
centralen 1). Som sekreterare fungerar vid sidan av sitt
18
Varför behöver man äldreråd
eget arbete kanslisekreteraren för boende-tjänster i Övre
Savolax social- och hälsovårdsområde. Rådet grundades i
augusti 2000. Äldrerådet i Kiuruvesi har åtta medlemmar
från olika pensionärsorganisationer och två representanter från förvaltningskommuner (Övre Savolax social- och
hälsovårdsområde 1, stadsstyrelsens represen-tant 1).
Som sekreterare fungerar vid sidan av sitt eget arbete
hemvårdsekreteraren för Övre Savolax social- och hälsovårdsområde. Rådet grundades i december 2001. Äldrerådet i Sonkajärvi har 11 medlemmar av vilka åtta är
representanter för olika pensionsorganisationer och tre
med-lemmar från kommunstyrelsen. Kanslisekreteraren
för boendeservice och hemvård i Övre Savolax social- och
hälsovårdsområde fungerar som sekreterare vid sidan av
sitt eget arbete. Äldrerådet grundades i november 1999
och år 2009 ändrades namnet från Vanhusneuvosto till
Ikäihmisten neuvosto. Äldrerådet i Vieremä har sex medlemmar från olika pensionärsorganisationer och två från
olika förvaltningskommuner (Övre Savolax social- och
hälsovårdsområde 1 och 1 förtroende-vald medlem från
kommunen). Branschsekreteraren från Övre Savolax social- och hälsovårdsområde fungerar som sekreterare vid
sidan av sitt eget arbete. Rådet grundades i oktober 2002
och själva verksamheten inleddes i början av år 2003.
I Övre Savolax ordnades ett äldrerådsevenemang 26.8. i
Iisalmi. Demokratiexperten var närvarande och presenterade verksamhetsmodellen för äldreråd. Diskussionen
var livlig.
*
Utvecklingsarbetet hade sina utmaningar. Projektperioden var kort och demokratiexperten var endast sällan
fysiskt på plats i områdena. Under dessa förhållanden
lyckades man inte helt med att analysera nuläget (vilket
inte är lätt då en person från en annan ort är närvarande)
och hitta punk-ter som borde utvecklas. Nu blev man på
sätt och vis tvungen att ta emot utvecklingsmålet – verksamhetsstadgar och planer – såsom de var utan att deltagarna själva genom att analysera skulle ha kommit fram
till vilken slags plan man behöver.
Av denna orsak genomfördes planerna något mekaniskt:
man fyllde i de punkter som saknades utan att desto mera
reflektera över hur verksamheten borde planeras. Med beaktande av dessa begränsande utgångspunkter i projektet
var slutresultatet riktigt bra. Det finns anledning att tro att
man håller på att komma till insikt och att utvecklingen
av äldreråden blir ett sådant fortlöpande arbete som det
är meningen att det ska vara. Vägvalet är gjort och resan
har börjat.
Varför behöver man äldreråd
19
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Utveckling av äldreråden
Projektets mål var att sprida den information och de erfarenheter som erhållits inom pilotprojektet om äldreomsorgslagen till äldreråden i projektområdet. Utifrån denna information framskred man med utvecklingsarbetet inom varje
projektområde utgående från det egna utgångsläget och de lokala förhållandena.
Skede
Projektområde
Bakgrund
Demokratiexperten fanns till hands för utvecklingsarbetet på de olika projektområdena.
Alla områden
Mål
Projektområdenas äldreråd får information om
resultaten från pilotprojektet och kan tillämpa dem
för sina egna förhållanden.
Alla områden
Utvecklingsarbetets framskridande
En lokal planerare gjorde en kartläggning av äldreråden på sitt eget område
Alla områden
↓
Man ordnade ett inledande möte där demokratiexperten berättade om pilotprojektets resultat och
där man kom överens om fortsättningen.
Alla områden
↓
Man grundade en lokal äldrerådsarbetsgrupp som
fattade beslut om utvecklingsarbetets mål. Bland
arbetsgruppens medlemmar fanns både medlemmar från äldrerådet och tjänstemän som är viktiga
för äldrerådets verksamhet. En del av mötena ordnades med lokala krafter, vid en del var demokratiexperten närvarande.
↓
Äldrerådsarbetsgruppen analyserade äldrerå-dets
nuläge (t.ex. genom en SWOT-analys)
Uleåborg, Seinäjoki
Uleåborg, Seinäjoki
Uleåborg, Seinäjoki
Uleåborg, Seinäjoki
↓
Äldrerådsarbetsgruppen gjorde upp en verksamhetsplan, en årsklocka samt verksamhetsstadgar.
↓
Äldrerådsarbetsgruppen utvärderade utvecklingsarbetet genom en enkät.
I utvecklingsarbetet
deltog
Demokratiexpert, medlemmar från lokala äldreråd,
tjänstemanna- och organisationssekreterare, övriga
tjänstemän.
Resultat
Inom alla projektområden är man nu medveten
om resultaten från pilotprojektet och på alla områden har man också gjort en bedömning av det
egna äldrerådets tillstånd, dess verksamhet samt
utvecklingsbehov. I största delen av projektområdena kom man åtminstone igång med utvecklingsarbetet.
Alla områden
I fortsättningen
Samarbetet mellan olika äldreråd fortsätter.
Äldreråden är medvetna om vikten och behovet
av att fortsätta utvecklingsarbetet även efter att
projekttiden gått ut.
Alla områden
Bör observeras
Utvecklingsarbetets struktur och intensitet
varierade mellan äldreråden.
Uleåborg, Seinäjoki
I Uleåborg deltog även andra
tjänstemän
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
20
Tjänster, som främjar välbefinnandet
3. Tjänster, som främjar
välbefinnandet
De äldres välbefinnande
och hälsa
Äldreomsorgslagen och service
som främjar välbefinnandet
nder de senaste årtiondena har de äldres hälsa
och välfärd förbättrats i Finland. Jämfört med
tidigare åldersklasser har de en högre utbildningsnivå och även mera information och kunskap om hälsa. För att trygga en så frisk och funktionsduglig ålderdom som möjligt är det med tanke på välfärdsservicens framtid i Finland viktigt att förbereda sig. Samtidigt
bör man stöda de äldres delaktighet i samhället, förbättra
deras livskvalitet och påverka behovet av social- och hälsovårdsservice.
Äldreomsorgslagens föreskrift om kommunens skyldighet att ordna rådgivning och handledning som främjar
välbefinnandet för äldre kommuninvånare (§ 12) är mera omfattande och medför större skyldigheter än § 20 i
hälsovårdslagen som hävdes i samband med att äldreomsorgslagen upprättades. I den nya äldreomsorgslagen
har man kompletterat servicens innehåll med inslag från
socialvården. Centrala dimensioner för välbefinnande är
hälsa, funktionsförmåga, uppehälle, utbildning, boende,
trygghet och sociala förhållanden. Dessa dimensioner
kan inte ställas i viktighetsordning. Utgångspunkten är
att människor strävar efter välbefinnande genom sina val
och att de kan betona betydelsen av olika dimensioner på
olika sätt för sitt eget välbefinnande.
U
Vi får hela tiden mera detaljerad information om faktorer som definierar befolkningens välfärd och hälsa. Den
offentliga diskussionen koncentrerar sig ofta på tillgången till service och konsekvenserna av enskilda livsstilar.
Dessa är kanske de faktorer som är lättast att identifiera
och följa upp, men det finns redan starka bevis även för
andra bakgrundsfaktorer som påverkar välbefinnandet.
I befolkningsundersökningar har man kunnat identifiera
sociala, ekonomiska och miljörelaterade bakgrundsfaktorer till hälsa, men det är svårare att påverka dem än
att styra befolkningens levnadssätt i en mera hälsosam
riktning.
En särskild utmaning med att främja välbefinnande är att
minska de hälsomässiga skillnaderna som förekommer
mellan olika befolkningsgrupper. Den ökade risken för att
förlora sitt välbefinnande och sin hälsa har ett samband
med små inkomster, ensamhet, kvinnligt kön och dålig
tillgång till närservice (Vuoto 2011, 17). Under kommande
år bör man i planeringen av servicen beakta i synnerhet
vikten av att förebygga livsstilssjukdomar, ökat missbruk
bland äldre samt olika minnessjukdomar. Med tanke på
effekten och för att främjandet av välbefinnandet ska
lyckas på befolkningsnivå är det viktigt att fatta beslut
som grundar sig på kunskap och ställa upp målen för ändringen av servicestrukturen och främjandet av välbefinnandet så att besluten utöver levnadssätt även omfattar
strukturella och sociala faktorer.
I kommunens allmänna skyldigheter ingår enligt äldreomsorgslagen att ordna rådgivningsservice som främjar
välbefinnande för alla pensionerade kommuninvånare
(personer över 63 år). Innehållet för tjänsterna som främjar välbefinnande fastställs i äldreomsorgslagen för att på
ett mångsidigt sätt täcka rådgivning inom välbefinnande,
hälsa och funktionsförmåga samt handledning och identifiering av problem i ett tidigt skede:
1
handledning som strävar mot hälsosamma levnadsvanor och främjande av funktionsförmåga samt förebyggande av sjukdomar och olyckor;
2
identifiering av sociala och hälsomässiga problem
som orsakas av försvagad hälsa och funktionsförmåga bland den äldre befolkningen samt tidigt stöd i anknytning till dessa;
3
4
handledning som berör socialvård och övrigt socialskydd;
handledning som berör sjukvård, sektorövergripande
rehabilitering och trygg medicinvård;
Tjänster, som främjar välbefinnandet
5
handledning till de tjänster i kommunen, vilka främjar välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand.
Enligt äldreomsorgslagen bör kommunen ordna sådan
service för de äldre som erbjuds i rätt tid, som stöder välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga, förmåga att klara
sig på egen hand samt delaktighet och förebygger övriga
servicebehov.
Den äldre befolkningens
servicebehov
Det ökade servicebehovet bland den äldre befolkningen
har ett samband med förändringar i funktionsförmågan.
Många sjukdomar och besvär som begränsar funktionsförmågan ökar med åldern. Därför fastställs servicebehovet bland de äldre i kommunen enligt befolkningens åldersstruktur. Enligt studier försvåras möjligheterna till en
bra vardag för de äldre på grund av brist på meningsfulla
aktiviteter som ger en känsla av delaktighet, svårigheter
att röra sig, samhällets negativa inställning, ensamhet,
otrygghet, en försämring av den upplevda livskvaliteten
samt otillräcklig förebyggande verksamhet (Kvalitetsrekommendation 2013). Servicebehovet ökar inte lika mycket om vi klarar av att förbättra den åldersbundna hälsan,
funktionsförmågan och välbefinnandet. Främjande av välbefinnande omfattar också planering av en lättillgänglig
boendemiljö, fungerande närservice och trafiklösningar
som möjliggör en fungerande vardag och gör att det är
lätt att sköta sina ärenden.
Äldre personer och pensionärer är deltagare och aktörer i
den mån deras krafter räcker till. De ställer upp egna mål,
väljer ett eget handlingssätt och utvärderar sin verksamhet. En äldre person vill vara expert på sitt eget liv även
i framtiden och den äldre utgår ifrån att han eller hon
blir behandlad som en samarbetspartner och får stöd för
sin aktivitet. Den äldre vill inte vara ett passivt objekt för
olika åtgärder utan en aktiv aktör. Välfärdsperspektivet
får inte bli så smalt att äldre personer och pensionärer endast uppfattas som personer som behöver och använder
service. Människans eget ansvar och samhällets ansvar
utesluter inte varandra. Ett viktigt mål är att de äldre ska
ha tillgång till metoder med hjälp av vilka de kan ta hand
om sin hälsa och sin funktionsförmåga och förutse frågor
i anknytning till boende.
Då antalet äldre ökar är det viktigt att öka kommunikationen och rådgivningen kring metoder som på egen hand
kan användas för att främja välbefinnande, redan innan det
uppstår ett behov av regelbunden service. Främjandet av
21
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
välbefinnande på egna villkor lyckas bättre om man har
tillgång till pålitlig information till exempel om möjligheter
till egenvård och vid behov får handledning som stöd för
att lyckas med egenvården. Service, evenemang, kamratgrupper och kurser som främjar välbefinnande ordnas av
många organisationer och företag. Det är viktigt att skapa
en gemensam informationskanal för lokala aktörer med
aktuell information om lokala välfärdstjänster. Detta gynnar kommuninvånare som söker information på egen hand,
experter inom rådgivning och små serviceproducenter.
Den offentliga diskussionen om servicen är livlig, men utifrån den regionala hälso- och välfärdsforskningen vet man
att upp till en fjärdedel av de äldre upplever att de får för
lite information om servicen i kommunen. I synnerhet när
målet är att göra levnadsvanor som stöder välbefinnande
och hälsa vanligare samt utveckla fungerande egenvård
av långvariga sjukdomar behövs mera information om
tillgänglig service som ökar välbefinnandet (hälso-, kultur- och fritidsservice) samt om serviceproducenter (kommunen, den privata och tredje sektorn). Bättre kännedom
om servicen sänker tröskeln för att delta. Genom att informera om möjligheterna till att främja välbefinnande på
egen hand och genom att informera om tjänsterna stöder
man den äldres aktiva deltagande (Kvalitetsrekommendation 2013).
Socioekonomiska skillnader är kopplade till de äldres funktionsförmåga. Välbefinnande, funktionsförmåga och hälsa
fördelas ojämnt bland befolkningen. Högutbildade och
höginkomsttagare är friskare, har en bättre funktionsförmåga och lever längre än lågutbildade och låginkomsttagare. Skillnaderna är liknande även i fråga om levnadsvanor i anknytning till hälsa och förekomsten av hälsorisker.
Om välbefinnandet hos de övriga befolkningsgrupperna
kunde förbättras till samma nivå som i de högsta socioekonomiska grupperna, skulle problemen i anknytning
till välbefinnande och hälsa minska avsevärt bland hela
befolkningen. Välfärdsfrämjande kommunikation, rådgivning, handledning och service gör att allt fler blir medvetna om och får tillgång till de fördelar som kan uppnås genom att upprätthålla sin funktionsförmåga på egen hand
eller lyckas sköta en långvarig sjukdom genom egenvård.
Service som främjar
välbefinnande i kommunerna
Innan lagen trädde i kraft har servicesituationen i kommunerna utretts genom en uppföljningsundersökning av
äldreomsorgslagen. Service som främjar välbefinnande
bland den äldre befolkningen, såsom rådgivningsservice
eller hälsogranskningar för riskgrupper, erbjuds i fler än
22
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
två av tre kommuner. Kommunernas planer för att främja
den äldre befolkningens välbefinnande är däremot ofta
allmänna och målen och åtgärderna för service som främjar välbefinnande har ofta inte preciserats. Det är dessutom vanligt att service som främjar välbefinnande har
riktats till endast en eller två befolkningsgrupper med hög
risk. En utveckling av servicen som främjar välbefinnande
skulle gynna de äldre.
Tjänster, som främjar välbefinnandet
Som stöd för att främja välbefinnande på egna villkor behöver de äldre pålitlig information och metoder för att
känna igen riskfaktorer och för att kunna förebygga och
klara av dem. Egenvård vid långvariga sjukdomar till exempel lyckas bäst om kunden har tillräckligt med kunskap och har en bra uppfattning om levnadsvanornas och
medicineringens sameffekter.
Välfärdsfrämjande verksamhet och service ordnas förutom av kommunen även av organisationer och privata
aktörer. Det finns ett uppenbart behov av att stärka kommunikationen och koordinera flera aktörers kommunikationsinsatser. Genom att rikta information, rådgivning
och service enligt de viktigaste välfärdsriskerna kan man
minska välfärdsskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper. Information om olika servicemöjligheter ökar
även känslan av trygghet då de äldre vet vart de ska vända
sig om de behöver hjälp.
Stärkande av lågtröskelrådgivning och kundhandledning
är viktiga utvecklingsmål i kommunerna. Det är i synnerhet viktigt att utveckla uppföljningen av service som
främjar välbefinnande, såsom rådgivning, för att få information om hur verksamheten lyckats. För att identifiera
konsekvenserna behövs kunskap om hur väl man lyckats
rikta tjänsterna, här med lågtröskelrådgivning som exempel: är servicen känd bland målgruppen, hur många
använder servicen, i vilka frågor behöver kunderna rådgivning, vilka är de mest populära servicekanalerna (t.ex.
besök, webbtjänst eller e-post), hurdan är kundresponsen (kan rådgivningen tillgodose kundens upplevda behov). Då uppföljningsinformation om service som främjar välbefinnande undersöks parallellt med uppgifter som
beskriver befolkningens hälsa och välbefinnande är det
lättare att dra slutsatser till exempel om effekten av lågtröskelrådgivning. Genom att stärka tjänster som främjar
välbefinnande kan man stöda strukturreformen inom äldreservicen och förbättra möjligheterna till hemmaboende.
Många sätt att erbjuda service
Med hjälp av aktiv kommunikation, lågtröskelrådgivning
eller klienthandledning strävar man efter att hitta en lösning som tillgodoser kommuninvånarens behov. Målet
med att utveckla servicenätet är att trygga närservicen,
öka elektroniska kommunikations- och ärendetjänster
samt att skapa mångsidiga serviceställen för klientbesök och -rådgivning. (Finansministeriet. Kundtjänst 2014
Bild 3. Kommunikation*, information, rådgivning och handledning
i service som
främjarhyvinvointia
välbefinnandeedistävissä palveluissa
Viestintä, neuvonta
ja ohjaus
Äld
Klientantal ökar ➜
re b
efo
lkn
ing
en
Klie
ntk
ont
Kommunikation
och
information
akt
ens
inte
nsit
et ö
Äld
re p
Rådgivning
kar
ers
➜
on
Handledning
Intensiv
handledning
Kommunikation
och information
Rådgivningstjänster
med låg tröskel
Klienthandledning, servicehandledning
Tjänster, som främjar välbefinnandet
– närtjänster tillsammans). Välfungerande elektroniska
tjänster stärker närservicen genom att föra servicen nära
kunderna och ända hem till dem. De utgör även fjärrtjänster eftersom de gör det möjligt att sköta ärenden på distans från det fysiska servicestället.
Fördelarna med att sköta ärenden elektroniskt framkommer bäst inom tjänster där användarmängden är stor och
där ärendena sköts på ett konsekvent sätt. En utmaning
för kommunerna består i att den service som ska ordnas
omfattar ett brett spektrum. Å andra sidan kan man också
hitta likheter i ett brokigt utbud av tjänster genom att
undersöka servicekedjan ur ett klientperspektiv. Till exempel inom information samt service som kräver tidsbeställning, anmälan eller ansökan kan man använda enhetliga lösningar. I sådana fall effektiverar elektronisk service
även anordnandet av servicen. Målet är att göra användningen av elektronisk service lätt för kommuninvånarna
och samtidigt förbättra möjligheten till självbetjäning.
Enligt äldreomsorgslagens uppföljningsundersökning
användes elektronisk service på internet mer av män än
kvinnor under år 2013. Utbildningen har en stor betydelse.
Skillnaden mellan den lägsta och högsta utbildningsgruppen var mer än dubbel. Användningen av internet för
informationssökning är betydligt vanligare bland yngre
Tabell 2. Mäns och kvinnors användning av internet
för elektroniska tjänster enligt åldersgrupp
Ålder
Män
Kvinnor
63–69 år
69 %
66 %
70–79 år
45 %
34 %
över 80 år
15 %
7%
23
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
åldersgrupper och redan nu söker en stor del av de äldres
närstående information på internet.
En webbtjänst är som bäst då kunden har en strukturerad bild av sitt eget servicebehov och när de elektroniska
tjänsterna är lätta att använda. Om kunden befinner sig
i en komplicerad situation eller har svårt att strukturera
sitt servicebehov, behövs fortsättningsvis lättillgängliga handledningsställen med låg tröskel vid sidan av etjänsterna. Det är vanligt att klientens information om
till exempel hälsofrågor är mycket splittrad, vilket ibland
kan göra det svårt för klienten att göra personliga val.
Som arbetssätt innebär handledning växelverkan mellan
klient och sakkunnig, en situation där klienten får stöd
av en sakkunnig när han eller hon söker information och
strukturerar upp lämpliga lösningar för sin situation. Inom
handledningsservicen möjliggör den personliga interaktionen även ett konfidentiellt tankeutbyte.
Handledningspunkter med låg tröskel/kiosker har blivit
en del av medborgarnas vardag bl.a. i köpcentrum. Vid
handledningspunkterna har man förenat tväradministrativ information och kompetens och handledningsservicen fungerar utan tidsbeställning eller bedömning av
vårdbehov. Vid handledningspunkterna fattar man inga
tjänstemannabeslut utan styr kunden till rätt service. I
vissa kommuner finns rådgivningspunkter för äldre där
man utöver rådgivning och allmän handledning även gör
breda bedömningar av servicebehov och upprättar serviceplaner.
*) Tyngdpunkter för kommunikation och information: Kommunikationen består av målinriktad och strukturerad växelverkan mellan gemenskapen och dess intressentgrupper och publik. Kommunikationen stöder
uppnåendet av viktiga mål inom hela organisationen. Kommunikationen
bygger på dialog och växelverkan. Information är en del av kommunikationen och innebär att man delar och överför information i en riktning.
( Juholin, 2010.)
Tabell 3. Utveckling och ibruktagning av servicekanaler inom projektområdena
Elektronisk service
Uleåborg
Modellering och innehållsproduktion: Självutvärdering av servicebehov samt rådgivning
Uleåborg
Innehållsproduktion: Välfärdsprofil
Social- och hälsovården
i Övre Savolax
Elektronisk kontaktblankett
Social- och hälsovården
i Kajanaland
Tammerfors
Telefonservice
Kundbesök
Förankring av
OHJURI-verksamhet
Förankring av
OHJURI-verksamhet
Servicepunkter med
låg tröskel
Stöd för ibruktagning: serviceregistret och
informationssidan Terveystutka
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
24
Tjänster, som främjar välbefinnandet
Utvecklingsarbetets innehåll
Välfärdsprofil (HYPRO) (Uleåborg)
Välfärdsprofilen HYPRO som riktas till äldre kommuninvånare är ett elektroniskt verktyg för självbedömning. HYPRO
består av nio delområden: självständighet, fysisk funktionsförmåga, socialt nätverk, ensamhet, trygghet, upplevd hälsa,
levnadsvanor och livskvalitet. Då kommuninvånaren svarat på frågorna i HYPRO skapas en egen välfärdsupplevelse och
välfärdsbedömning för kommuninvånaren. Dessa bildar tillsammans en välfärdsprofilfigur. Figuren berättar om kommuninvånarens välbefinnande. Med hjälp av HYPRO får kommuninvånaren dessutom enkelt aktuell och bred information
enligt sina egna intressen.
Bakgrund
I Uleåborgs stads strategi ingår att öka de elektroniska tjänsterna inom kommunservicen. Syftet är
att överföra tyngdpunkten till rådgivning i ett tidigt skede och öka de äldres självständiga aktivitet.
HYPRO utvecklades ursprungligen som verktyg för välfärdsfrämjande hembesök för äldre. HYPRO
har utvecklats i Uleåborg sedan år 2005.
Av HYPRO har man också utvecklat en kommuninvånarversion som baserar sig på egenvård.
Denna har ännu inte varit i bruk.
Mål
Produktion av rådgivningsmaterial till HYPRO:s kommuninvånarversion som baserar sig på
egenvård, identifiering av riskgrupper och ibruktagning bland äldre.
Utbudet av privata och offentliga tjänster slås ihop och hälso-, kultur- och fritidstjänster läggs
till i utbudet.
Utvecklingsarbetets
framskridande
Testning av HYPRO:s kommuninvånarversion (6 personer, 70–86 år)
Utveckling av HYPRO:s kommuninvånarversion
Den fortsatta utvecklingen av HYPRO:s kommuninvånarversion som baserar sig på egenvård
överförs till Avaus-projektet
I utvecklingsarbetet deltog
En projektplanerare samt en projektanställd från Avaus-projektet
Resultat
Utvecklingsförslag beträffande innehållet i och användbarheten av välfärdsprofilens
kommuninvånarversion, identifiering av riskgrupper och ökad webbrådgivning
I fortsättningen
Avaus-projektet vidareutvecklar HYPRO:s kommuninvånarversion till ett ännu mera lättanvänt
och lockande verktyg (Avaus-projektet: www.innokyla.fi )
Bör observeras
Innehållet i den version av HYPRO som riktar sig till professionella välfärdsfrämjande
hembesök har utvecklats och det håller på att valideras. Tas i bruk i Uleåborg under hösten
2014.
Tjänster, som främjar välbefinnandet
25
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Självbedömning och rådgivning som stöd för äldres hemmaboende:
modell för bedömningsvertyg (Uleåborg
Det elektroniska bedömningsverktyget Oma är en modell för elektronisk självbedömning och rådgivning för äldre. Oma
erbjuder aktuell information, rådgivning och handledning. Med Oma-verktyget kan man med hjälp av ett kort frågepaket
själv bedöma om man har möjlighet att få service som beviljas av kommunen. Om den äldre inte har möjlighet att få service
som beviljas av kommunen, får han eller hon information om lättare service till exempel inom den privata och tredje sektorn eller om hälso-, kultur- och fritidsservice. Dessutom får den äldre information om kostnader och möjligheter till olika
avdrag eller stöd. Vill den äldre ha ytterligare information ombeds han eller hon kontakta lågtröskelrådgivningen. På detta
sätt koncentreras rådgivning och handledning inom lättare service till elektronisk kundhandledning och lågtröskelrådgivning
och den centraliserade servicestyrningsenhetens personalresurser kan riktas till de kunder som har störst behov av service.
Bakgrund
I Uleåborgs stads strategi ingår att öka de elektroniska tjänsterna inom kommunservicen.
Målet är att man tar kontakt med servicestyrningsenheten då man gått igenom alla lättare
alternativ och har ett behov för tyngre service. Personalresurserna inom servicestyrningsenheten riktas till de kunder som behöver servicen mest.
Mål
Utveckla kundrådgivningen och -handledningen i en riktning som gör kunden mera delaktig
samt utnyttja elektronisk service i kundrådgivningen.
Utbudet av privata och offentliga tjänster slås ihop och hälso-, kultur- och fritidstjänster
läggs till i utbudet.
Rätt service i rätt tid
Utvecklingsarbetets
framskridande
Utveckling av en processbeskrivningsmodell utifrån kommuninvånarens självbedömning
Transportservicens självbedömning och insamling och bearbetning av rådgivningsmaterial
Bedömningar och utvecklingsförslag av servicestyrningsenhetens anställda, en informatör
och äldrerådets utvecklingsansvariga medlemmar
Utifrån utvecklingsförslagen görs en självbedömning. Rådgivningsprocessen, transportservicens självbedömning och rådgivningsmaterialet bearbetas till slutlig form
I utvecklingsarbetet deltog
Utvecklingskoordinator Riikka Hirvasniemi, Uleåborg (fram till 31.12.13), projektanställd Suvi
Penttilä-Sirkka från Avaus-projektet, projektplanerare Päivi Nieminen, informatör, servicehandledare och socialarbetare från Uleåborgs stads norra servicestyrningsenhet, äldrerådets utvecklingsansvariga medlemmar samt deltagare i Avaus-projektets kommuninvånarverkstäder
Resultat
Processbeskrivningsmodell för kommuninvånarens självbedömning och rådgivningen,
bilaga 6
Bilaga 6
Modell för Oma-bedömningsfrågor
I rådgivningsmaterialet ingår svar på frågorna vad, för vem, hur, kostnader, kostnadsjämförelser och oma-bedömningsfrågor samt länkar till lättare service om det inte finns möjlighet
till service som beviljas av kommunen.
= Elektronisk modell för Oma-bedömningsverktyget som stöd för hemmaboende,
transportservice som exempel, bilaga 6
I fortsättningen
Avaus-projektet som pågår i Uleåborg utvecklar helheten Hyvinvoinnin tarjotin (”välfärdsbrickan”) som omfattar invånarorienterade elektroniska tjänster. Oma-bedömningsverktyget
kommer att vara en del av utbudet för Hyvinvoinnin tarjotin. I enlighet med den verktygsmodell för självbedömning som upprättats inom projektet överförs även andra självbedömningsutkast till Hyvinvoinnin tarjotin så fort de är klara.
Bör observeras
I projektet gjordes utkast till en verktygsmodell för egenbedömning beträffande hemvård, måltidsservice (måltid vid servicecenter/hemtransporterad måltid), butikshjälp, tvätthjälp, hjälp för skötande av
ärenden, städservice, rehabiliterande dagverksamhet samt gårdsarbete och snöarbete.
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
26
Tjänster, som främjar välbefinnandet
Terveystutka (”hälsoradarn”) (Tammerfors)
Söktjänsten Terveystutka är en webbplats som riktar sig till personer i alla åldrar. Via tjänsten får man information om
hälso- och välfärdsfrämjande grupper och evenemang samt om hur man kan främja sin egen hälsa och sitt eget välbefinnande. Arrangörerna av grupperna och evenemangen består av Tammerfors stad och organisationer som är verksamma
inom området. Söktjänsten finns på adressen: www.tampere.fi/terveystutka
Bakgrund
I staden har det saknats en service som sammanställer information om grupper och evenemang
som arrangeras av staden och den tredje sektorn. För stadsborna fanns ett behov av samlad information som kan fungera som stöd för att upprätthålla välbefinnande på egna villkor. Även närstående och anställda skulle ha nytta av en centrerad databank. Aktörer inom den tredje sektorn har
inte haft tillgång till en gemensam kommunikationskanal för sin gruppverksamhet och för sina
evenemang.
Terveystutka har skapats inom projektet Kurkiaura (”tranplogen”) och den togs i bruk 11/2013.
Terveystutka administreras av Tammerfors stad.
Mål
Att öka kännedomen om söktjänsten Terveystutka och användningen av tjänsten bland äldre och
deras intressentgrupper (den tredje sektorn, anställda, närstående).
Utvecklingsarbetets
framskridande
Upprättande av en broschyr om Terveystutka och en e-blankett (enkät om tjänstens användbarhet
som utdelas till organisationer)
Marknadsföring av Terveystutka och Terveystutka-presentationer. Rekrytering av intervjuobjekt vid
en forumdag för äldre (Ikäihmisten foorumipäivä)
Presentation av Terveystutka vid stadens egna servicecenter
Intervjuer med äldre om Terveystutkas användbarhet
Utvecklingsförslag och resultaten om användbarheten sammanställs och förmedlas vidare till dem
som utvecklar Terveystutka
I utvecklingsarbetet deltog
Hälso- och sjukvårdsstuderande från Tammerfors yrkeshögskola, välfärdsteknologistuderande från
Tammerfors yrkeshögskola YAMK, chefer från stadens servicecenter, kärnprocessen för främjande
av hälsa och funktionsförmåga, utvecklare av Terveystutka
Resultat
•Broschyr om Terveystutka till äldre.
•E-blankettresultat från användbarhetsenkäten.
•Aktörer inom den tredje sektorn får i fortsättningen poäng för att använda Terveystutka som
kommunikationskanal då de ansöker om verksamhetsbidrag.
•Länken till Terveystutka finns även bl.a. på de äldres rådgivningspunkt Kotitoris webbplats.
•Studenternas rapport om servicecenterhandledningen.
•Slutarbetet om användbarhetsintervjuerna hittar man på skribentens namn (Eira Hautamäki)
på adressen: https://oma.amkit.fi/vwebv/searchBasic?sk=fi_FI år 2015 då slutarbetet blivit
färdigt
I fortsättningen
Terveystutka uppdateras och man skapar mer informationsinnehåll för äldre. Man planerar också
att service från privata serviceproducenter ska tas med i söktjänsten. Databanken och serviceregistret används vid hälsorådgivning inom styrning av egenvård.
Bör observeras
•Elektroniska välfärdstjänster borde ha ett gemensamt användargränssnitt dit informationen
centreras.
•Innehållet på webbplatsen bör vara up-to-date och producerat på ett högklassigt sätt.
•Webbplatsens användbarhet bör utvärderas och utvecklas md hjälp av information från
användarna.
•Fortlöpande marknadsföring och kommunikation har en stor betydelse för kännedomen
om webbplatsen och användaraktiviteten. Webbplatsen måste vara känd bland både kunder, innehållsproducenter och experter som styr kunder till webbplatsen och som utnyttjar
informationen.
Tjänster, som främjar välbefinnandet
27
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Verktyg för bedömning av första kontakten (Österbotten)
Blanketten för första kontakten är ett verktyg för preliminär bedömning inom klientarbete. Syftet med verktyget är att
fungera som stöd i en snabb, men omfattande preliminär kartläggning av klientens situation. Med hjälp av blanketten
kan den anställda bedöma behovet av en mera omfattande utredning av servicebehovet.
Bakgrund
Utvecklingen av ett bedömningsverktyg för första kontakten inleddes under pilotprojektet om
äldreomsorgslagen
Mål
Att utveckla och testa verktyget för bedömning av första kontakten
Utvecklingsarbetets
framskridande
Bildande av en arbetsgrupp
Bearbetning av en bedömningsblankett i arbetsgruppen
Testning av bedömningsblanketten i verksamheten
Bearbetning av bedömningsblanketten i arbetsgruppen
Testning av bedömningsblanketten i verksamheten
Färdigställande av bedömningsblanketten i arbetsgruppen
För medlemmarna i arbetsgruppen ordnades två fortbildningsdagar Motiverande samtal –
MI i äldreomsorgen
I utvecklingsarbetet
deltog
Seniorrådgivare, servicekoordinator, förmän inom hemvården, representanter för
hemsjukvården
Resultat
Bilaga 7
Blankett för bedömning av första kontakten på svenska och finska, bilaga 7
I fortsättningen
Kommunerna på området kan använda blanketten enligt sina egna behov
Blanketten ansågs vara ett fungerande verktyg i klienthandledningen och den förebyggande
verksamheten
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
28
Tjänster, som främjar välbefinnandet
Etablering av OHJURI-verksamheten
(samkommunen för social- och hälsovård i Övre Savolax)
Före projektet Välfärd och kvalitet pågick två projekt i anknytning till utveckling av kundrådgivning i Övre Savolax.
Grunden för verksamhetsmodellen för en centrerad rådgivningstjänst skapades inom projektet Kotihoito 2020 och
inom projektet Äldreomsorgslagens pilotprojekt skapades en verksamhetsmodell för mångsidig bedömning av servicebehovet. Under projektet Välfärd och kvalitet startade kundrådgivningen OHJURI i samkommunens alla kommuner
och i kommunerna etablerades en enhetlig handlingsmodell för bedömning av servicebehov.
Bakgrund
Den regionala centrerade OHJURI-rådgivningsservicen inleddes 1.4.2014. Den centrerade handlingsmodellen etableras i alla kommuner inom samkommunen för socialoch hälsovård i Övre Savolax (Iisalmi, Kiuruvesi, Sonkajärvi, Vieremä).
Mål
Att skapa enhetliga arbetssätt och verktyg som används för att kartlägga kundens
servicebehov på ett mångsidigt sätt, identifiera fortbildningsbehov för OHJURIs
personal samt skapa en tydligare roll för den ansvariga arbetstagaren.
Utvecklingsarbetets
framskridande
Repetition av innehållet i äldreomsorgslagen och genomgång av projektets mål samt
schemaläggning i en arbetsgrupp.
Bilaga 25
Projektplaneraren besökte alla OHJURIs verksamhetspunkter och hemvårdsenheter.
Inom OHJURI uppdaterade och standardiserade man blanketter, servicebeskrivningar,
handlingsanvisningar och kriterier. Dessutom skapade man praxis för registrering av
kunduppgifter. Blankett för bedömning av första kontakt i bruk fram till slutet av år
2014.
Utredning av fortbildningsbehov inom OHJURIs kundstyrning
Utbildning i GAS-metoden
− Genomfördes som två heldagsutbildningar
Täckande information om OHJURIs handlingsmodell (vid evenemang osv.)
I utvecklingsarbetet
deltog
Projektplanerare och kundhandledare från kundrådgivningen OHJURI (3), servicehandledare inom närståendevården (2) och chefen för stödjande av hemmaboende.
Resultat
Bilaga 8
Centrerad kundrådgivning och mångsidig bedömning av servicebehov etablerades
i fyra kommuner.
I fortsättningen
Den ansvariga arbetstagarens uppgifter är en del av kundhandledningen 1.1.2015.
Bör observeras
Schemaläggning och beaktande av tillräcklig introduktion innan verksamheten
inleds.
Tjänster, som främjar välbefinnandet
29
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Rådgivningsställen med låg
tröskel (Kajanaland)
I Kajanaland är ansvarsområdet för servicestyrning och
köptjänster en ny helhet. Dess syfte är att koncentrera
sig på att utveckla servicestyrning på ett mångsidigt sätt
samt på att utveckla möjligheterna att utnyttja informationsställen med låg tröskel och olika samservicepunkter
i kommunen. Styrningen och övervakningen av köptjänster inom äldreservicens resultatområde koncentreras till
detta ansvarsområde. Till ansvarsområdet hör även köptjänstsamarbete som bedrivs med serviceproducenter
samt utveckling av servicesedelverksamheten. Avsikten
är även att utveckla samarbetet med servicekedjor inom
social- och hälsovårdssektorn såsom SAS-arbete och hemförlovningsverksamhet.
Inom kundhandlednings- och rådgivningstjänsterna handleder man kunden till service som ordnas av kommunen
själv och också till service som produceras av andra aktörer. Inom projektet AKI - aktiiviasiakas (”den aktiva kunden”) som genomfördes tidigare i Kajanaland fick kundhandledare utbildning i ett lösningsinriktat arbetssätt.
Inom projektet Välfärd och kvalitet fortsatte man stöda
en ändring av tankesättet genom att ordna fortbildning
om det lösningsinriktade arbetssättet. Man arbetade för
att utveckla ett resursbaserat klientarbete som grundar
sig på ett övergripande arbetssätt.
Inom projektet grundade man under våren informationsställen med låg tröskel till äldre i fyra kommuner i Kajanaland. I tre kommuner hade verksamheten börjat redan
tidigare. Kundhandledare finns på plats vid informationsställena under en till två timmar en gång i månaden. I
Kajana är kundhandledaren på plats under tre timmar. I
Kajanaland tog man dessutom med erfarenheter om hur
man ordnat klientrådgivning i andra projektområden enligt verksamhetsmodellerna för Kotitori i Tammerfors och
OHJURI i Övre Savolax.
Kompetensen och kunskapsgrunden bland personer som
sysslade med klientrådgivning och -handledning stärktes
genom utbildningar om innehållet i äldreomsorgslagen,
om hur man kan stärka kundens delaktighet samt om att
utreda servicebehovet. Bland klienthandledarna gjordes
en enkät där man samlade in information om klienthandledarnas och klienternas upplevelser. Enligt responsen
hade de nyligen öppnade informationsställena i kommunerna i Kajanaland endast få besökare och samtal eller
inga besökare alls. Det är sannolikt att informationen om
den nya verksamheten inte ännu hade nått kunderna trots
tidningsannonser. Om informationsställen med låg tröskel som inlett sin verksamhet tidigare fick man positiv
respons. Olika pensionärsorganisationer ansåg att rådgivningspunktens verksamhet är mycket viktig och de marknadsförde den för sina medlemmar. Utvecklingsbehoven
inom rådgivning och handledning i Kajanaland hade att
göra med information och ökad kännedom om servicen
samt användning av utvecklingserfarenheter från andra
områden, speciellt utnyttjande av OHJURI-modellen från
Övre Savolax. Arbetet fortsätter med att söka metoder för
att erbjuda service för äldre genom samarbete med andra
aktörer. I kundstyrningen utnyttjar man det elektroniska
serviceutbud som utvecklats inom Kajanalands eget projekt för att öka kundens och den närståendes valfrihet.
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
30
Förverklikande av klientinriktad service
4. Förverklikande av
klientinriktad service
I
paragraferna 13–18 i äldreomsorgslagen föreskrivs på
vilket sätt servicebehoven ska tillgodoses. Kommunerna är skyldiga att på ett övergripande sätt utreda
servicebehovet hos en äldre person. Servicebehovet
utreds tillsammans med den äldre och vid behov även i
samråd med anhöriga, närstående eller den äldres intressebevakare. Alla kommuner har inte fastställt en handlingsmodell eller ett verktyg för att bedöma servicebehovet. Med hjälp av en pålitlig bedömningspraxis skulle
man få tillförlitlig information och kunna garantera att
klienterna får jämlik service i rätt tid. Kommunerna har
löst uppgiftsfördelningen för att utreda servicebehovet
på många olika sätt. I en del kommuner har man gjort
klient-/servicehandledningen till en egen verksamhet.
Med klienthandledning avser man i detta sammanhang
att man handleder och hjälper klienten med att skaffa
och använda olika tjänster. Med servicehandledning avses
handledning i en enskild service. I en del kommuner görs
bedömningen av servicebehovet av anställda vid sidan av
deras övriga arbete. I många kommuner får klienten med
andra ord servicehandledning från olika parter beroende
på vilken service den äldre sökt sig till eller tilldelats. I
kommunerna behövs en enhetlig praxis för att utreda servicebehovet för att man ska kunna garantera alla klienter
en jämlik och heltäckande tillförlitlig bedömning.
Utifrån bedömningen av servicebehovet gör man upp en
målinriktad serviceplan åt klienten. Om en äldre person
behöver hjälp i frågor som har samband med utförandet
och samordningen av tjänsterna, bör kommunen utse en
ansvarig arbetstagare för den äldre. Den utsedda ansvariga arbetstagaren bör följa upp hur serviceplanen verkställs samt de förändringar som sker i den äldres servicebehov tillsammans med den äldre och dennas nätverk.
Den ansvariga arbetstagaren har vid behov kontakt med
andra parter som ansvarar för att ordna social- och hälsovårdstjänster för att kunna tillgodose den äldres behov.
Arbetstagaren har dessutom i uppgift att erbjuda rådgivning och hjälpa den äldre med frågor om tillgången till
service och förmåner. Den som utsetts till ansvarig arbetstagare bör ha en lämplig yrkesbehörighet för professionellt arbete inom social- och hälsovård.
Mångsidig utredning av
servicebehovet
Utredningen av klientens servicebehov bör inledas direkt
och slutföras utan ogrundat dröjsmål (§ 16). Utredningen
av servicebehovet är en del av serviceprocessen (bild x).
Utredningen bör ske i rätt tid, på ett övergripande sätt
och i tillräckligt stor omfattning. Till exempel vid första
kontakten bör man utreda om det skulle räcka med servicehandledning och rådgivning på egna villkor eller om
det behövs en bredare utredning av servicebehovet. Inom
pilotprojektet om äldreomsorgslagen skapades en modell
för utredning av servicebehov. I pilotprojektets handlingsmodell behandlades förutom en processbeskrivning även
innehållet för de delområden som bör beaktas vid utredningen av servicebehovet.
I utredningen bör man använda tillförlitliga och lämpliga
bedömningsverktyg. Enligt kvalitetsrekommendationerna
(2013) bör utredningen av servicebehovet framför allt inriktas på kundens funktionsförmåga och förändringar i
den, resurser, en fungerande livsmiljö samt på möjligheterna till delaktighet och rehabilitering. Den anställda bör
besitta en bred expertis samt ha lämplig yrkesbehörighet
för social- och hälsovårdsarbete. I samband med utredningen av servicebehovet bedöms även klientens behov
av en ansvarig arbetstagare.
För att kunna göra en bra utredning av servicebehovet
är det viktigt att man har ett klientorienterat grepp. Utredningen av servicebehovet är ofta alltför resurs- och
organisationsinriktad, vilket gör att det inte sker någon
servicebedömning på individnivå. Brister i serviceutbudet
leder till en situation där klienten inte nödvändigtvis får
den service som han eller hon är i behov av. Serviceplanen
måste kunna integreras även i andra planer som görs upp
för klienten. Den fysiska funktionsförmågan framhävs ofta
då klientens servicebehov bedöms, medan den psykiska
och sociala funktionsförmågan förblir i skymundan. Detta
upprepas även i dokumentationspraxis. Splittrade datasystem och sekretessinställningar försvårar i sin tur ibland
möjligheterna att få en helhetsbild av klientens uppgifter.
Förverklikande av klientinriktad service
31
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Bild 4: Att utreda servicebehovet är en del av serviceprocessen.
Palvelutarpeen
selvittäminen
-toimintamalli,
Handlingsmodell
för utredning
av servicebehov
2013. 2013
1.
6.
Bedömning av
serviceplanen
5.
Utförande av tjänster
och stödåtgärder
Identifiering
av servicebehovet
• resursorientering
• klientens delaktighet/aktörskap
• mångsidighet
• mångprofessionalitet
• ingripanden i rätt tid
• tillförlitliga verktyg för bedömningen
• täckande dokumentation
• personalens kompetens
4.
2.
3.
Utredning av servicebehoven
➜ bedömninf av behovet
av enansvaring arbetstagare
Serviceplan en holistisk
servicehelhet
Servicebeslut
➜ tillsättande av en
ansvarig arbetstagare
En bedömning av
funktionsförmågan stöder
bedömningen av servicebehovet
Genom bedömningen av den äldres funktionsförmåga
får man information för flera olika användningsändamål.
Bedömningsresultaten kan utnyttjas för att utreda servicebehovet hos den klient som ansöker om service och
användas som en del av planeringen av klientens vård
och service, genomförande och bedömning (serviceplan).
I samband med utredningen av servicebehovet bör man
göra en uppskattning av den äldre personens funktionsförmåga på ett mångsidigt sätt (tabell 6) och i bedömningen bör man använda tillförlitliga bedömningsverktyg. Bedömningar av fysisk, psykisk, kognitiv och social
funktionsförmåga kompletterar varandra. Olika mätare
bör användas för att bedöma olika dimensioner. I THL:s
kommunenkät från år 2013 uppgav 6 % av alla kommuner
som svarat på enkäten att de inte använde någon mätare
för funktionsförmåga, alternativt att de endast använde
observation eller ett patientdatasystem. I nästan alla
kommuner används med andra ord åtminstone en validerad eller en icke-validerad mätare av funktionsförmågan.
Användningen av olika mätare och kriterier ersätter däremot inte behovet av professionell bedömningskompetens. Ibland behövs service trots att mätare och kriterier
inte skulle visa att det finns ett behov.
Bedömningen av äldres funktionsförmåga ger individuell
information och information som kan utnyttjas på kommunal nivå. Denna information kan användas då man
upprättar äldrepolitiska strategier och utvecklingsprogram för servicestrukturen. Genom att förena informationen om de äldres funktionsförmåga med information
om befolkningsstrukturen och dess förändringar och om
livsmiljö kan man bidra till att utveckla servicen så att den
motsvarar kommuninvånarnas servicebehov.
Verktyg för utredning
av servicebehovet och för
upprättande av serviceplan
De kriterier som kommunen skapat för beviljande av service är en faktor som ökar servicens jämlikhet. Kriterierna
hjälper de anställda att följa gemensamma principer och
ger möjlighet att motivera beslut till beviljandet av service. Kriteriernas existens får däremot inte gå förbi de
servicebehov som framkommit vid utredningen av det
individuella servicebehovet. För att utreda servicebehovet bör man med andra ord även använda andra verktyg
än de kriterier för beviljande av service som skapats av
kommunen.
En del av de olika mätarna har redan etablerats och undersökningar har visat att de lämpar sig för olika ända-
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Tabell 4. Vid utredning av
servicebehov bör man beakta
Fysisk funktionsförmåga och hälsa
•Förmåga att röra sig
•Att man klarar av att sköta grundläggande
funktioner
•Att man klarar av hemsysslor
•Sinnesfunktioner
•Sjukdomar och vård av dem
•Näringsfrågor och munhälsa
Kognitiv funktionsförmåga
•Kommunikationsförmåga (inkl. telefon)
•Förmåga att fatta beslut, orientering till tid, plats
och människor
•Minne, demenssjukdomar
Psykisk funktionsförmåga
•Resurser, metoder att klara sig
•Trygghet/otrygghet
•Faktorer som utgör ett hot mot den psykiska hälsan:
ångest, nedstämdhet, brist på livsglädje, självskadebeteende
Social funktionsförmåga och situationHalu toimia,
mahdollisuudet osallistua
•Vilja att vara aktiv, möjligheter att delta
•Sociala nätverk och deras stöd
•Ensamhet
•Ekonomisk situation, behov av ekonomiskt stöd,
förmåga att sköta om pengafrågor
•Beroenden (rusmedel, spel)
•Svårigheter i parförhållande/människoförhållanden
•Våld eller fara för våld
Hem- och boendemiljö
•Möjlighet att klara sig enligt sin funktionsförmåga
•Lättillgänglighet, brand- och övrig säkerhet
•Bostadens utrustningsnivå, behov av renovering
•Trafikförbindelser, tillgång till service
Identifiering av riskfaktorer
•Försvagade sinnesfunktioner och försvagad rörelseförmåga, fallolyckor, benbrott, viktminskning, missbruksproblem, ensamhet, social tillbakadragenhet
Faktorer som bör undersökas i samband med stöd för
närståendevård
•Närståendevårdarens resurser och förmåga
•Närståendevårdarens sociala stöd
•Hur bindande vården och omsorgen är
32
Förverklikande av klientinriktad service
mål och olika målgrupper. Institutet för hälsa och välfärd
rekommenderar Toimia-databasen (www.toimia.fi) som
hjälp vid valet av redskap för mätning av funktionsförmågan. Rekommendationer finns för mätning av hur
man klarar av vardagssysslor, fysisk funktionsförmåga,
psykisk funktionsförmåga samt kognitiv och social funktionsförmåga. Enligt THL:s studie använder kommunerna
oftast ADL-mätare för mätning av den fysiska funktionsförmågan, men även andra mätare används flitigt. I uppföljningsrapporten finns tabeller över mätare som mäter
olika dimensioner av funktionsförmåga. Dessa mätare
används av verksamhetsenheterna.
Flera kommuner/samkommuner som deltar i projektet
använder sig av RAI-bedömningssystemet med hjälp av
vilket man får en mångsidig bedömning av klientens funktionsförmåga. I THL:s kommunenkät meddelade 26 % av
kommunerna i Finland att de använde RAI-systemet. Utifrån en bedömning som gjorts i RAI kan man även upprätta en serviceplan för klienten. Genom att använda ett
enhetligt bedömningssystem kan man få jämlika och tillförlitliga bedömningar av klientens servicebehov. Information som producerats genom RAI-systemet kan utnyttjas i alla skeden av vårdarbetsprocessen (definiering av
klientens behov, uppställande av mål, val av metoder för
vårdarbetet och genomförande av plan samt bedömning
av vårdresultat). GAS-metoden används eller kommer att
användas i en del av projektkommunerna för att ställa
upp mål i serviceplanen. GAS är ett verktyg med hjälp av
vilket man fastställer klientens mål och genom hurdana
åtgärder man ska försöka uppnå dem. Mera information
om GAS-metoden finns på adressen http://www.kela.fi/
gas-menetelma.
Målinriktad serviceplan
Om man efter att man utrett klientens servicebehov inleder en service som omfattas av socialvårdslagen bör
man upprätta en skriftlig serviceplan för klienten. (Lagen
om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre,
28.12.2012/980). För serviceplanen används olika benämningar (service-, vård-, rehabiliterings- eller annan motsvarande plan) och dessa avviker till innehållet beroende
på klientens vårdbehov. I denna rapport använder man för
tydlighetens skull begreppet serviceplan.
Förverklikande av klientinriktad service
Serviceplanen bör innehålla flera olika mål på olika nivåer.
För alla tjänster som erbjuds för klienterna borde man
fastställa egna detaljerade mål samt fastställa metoder
och eventuella nödvändiga stödåtgärder för att uppnå målen. Serviceplanen är ett arbetsverktyg för anställda, arbetsgemenskapen och kommunen i planeringen, genomförandet, uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen
av servicehelheten för äldre. En välgjord serviceplan styr
hela äldreomsorgsprocessen. (Lagen om stödjande av den
äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och
hälsovårdstjänster för äldre, 28.12.2012/980). Syftet med
en målinriktad serviceplan är att förmedla information,
beskriva klientens vård och även fungera som juridiskt
dokument. En välplanerad vård och stödjande av klientens resurser främjar klientens välbefinnande, upprätthåller hans eller hennes funktionsförmåga och tryggar bättre
resultat i vården. (Lagen om patientens ställning och rättigheter 1992, Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 2000).
Långvarig vård och omsorg av en äldre person bör i första
hand ske i klientens eget hem eller i en annan hemliknande bostad. Kommunen bör ordna möjlighet för makar att
vara tillsammans då behovet av vård ökar. Serviceplanens
syfte är att främja och stödja klientinriktat och rehabiliterande arbete, främja hemmaboende bland äldre samt
att utveckla servicen och bedömningen av den lokalt och
i omfattande grad i hela servicesystemet. Då klientens
33
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
behov eller resurser förändras ska planen kontrolleras
och ändras i samarbete med klienten och/eller hans eller
hennes anhöriga. Syftet med serviceplanen är att skapa
en sömlös, flexibel, individuell servicehelhet som planerats för individuella behov där de befintliga resurserna
har beaktats.
Den äldres delaktighet framhävs i äldreomsorgslagen.
Den äldre befolkningen bör ha möjlighet att påverka de
beslut som kommunen fattar och som påverkar levnadsförhållandena och utvecklingen av servicen. På individnivå bör den äldre ha möjlighet att påverka innehållet i
de social- och hälsovårdstjänster som riktas till honom
eller henne samt det sätt på vilket de genomförs. Den
äldre bör också ha möjlighet att fatta beslut om val av
service. Av denna orsak deltar förutom klienten själv
även en anhörig/närstående till klienten samt den part
som ansvarar för klientens service i upprättandet av en
målinriktad serviceplan. Om klienten på grund av sjukdom, brister i psykisk funktionsförmåga eller annan motsvarande orsak inte kan delta i eller påverka planeringen
och genomförandet av sin service eller inte klarar av att
förstå de alternativ som föreslagits och konsekvenserna
av de beslut som fattats, bör man utreda klientens vilja
tillsammans med dennas juridiska ombud, anhöriga eller
annan närstående person. Vid behov kan även klientens
serviceproducenter och andra behövliga sakkunniga delta
i att upprätta en serviceplan för klienten..
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
34
Förverklikande av klientinriktad service
Utvecklingsarbetets innehåll
Enhetlig praxis vid upprättandet av serviceplan
(social- och hälsovården i Kajanaland)
I kommunerna behövs en enhetlig praxis för att utreda servicebehovet för att man ska kunna garantera alla klienter
en jämlik, heltäckande och tillförlitlig bedömning. Utredningen av servicebehovet bör framför allt inriktas på klientens
funktionsförmåga och förändringar i den, resurser, en fungerande livsmiljö samt på möjligheterna för delaktighet och
rehabilitering.
Bakgrund
Organisationsändring inom äldreservicen år 2013: det finns ett behov av att skapa enhetliga
handlingssätt inom de landskapsspecifika ansvarsområdena
Inom pilotprojektet om äldreomsorgslagen utvecklades klientens delaktighet vid omsorgsenheter i Suomussalmi och inom hemvården i Kajanaland
Målet med verksamhetsplanen för år 2014 var att klientens resurser ska utgöra utgångspunkten för serviceplanerna
Mål
Den övergripande utredningen av servicebehovet som inleddes inom pilotprojektet görs
bredare och fortsätter. Dessutom ökas klientens delaktighet i planeringen och förverkligandet
av den egna vården. Handlingspraxis sprids till Kajanalands område. Personalens kompetens
och kunskapsgrund stärks. Då serviceplanen upprättas utnyttjas klientinformationssystem
(RAI) och uppgifter om klientens resurser.
Utvecklingsarbetets
framskridande
Bilaga 26
Projektplaneraren besöker arbetsenheterna (24). Projektets mål förenas i anknytning till att
upprättandet av serviceplanen utvecklas
Innehållet i serviceplanerna kartläggs tillsammans med cheferna (31), utnyttjande av handlingsmodeller för delaktighet och utredning av servicebehov
Praxis för upprättande av serviceplan görs enhetliga och anvisningar och modeller från andra
arbetsenheter utnyttjas
Bearbetning och finslipning av en övergripande och målinriktad serviceplan som gör klienten
delaktig och utgår från klientens resurser.
För anställda inom äldreservicen ordnades två fortbildningsdagar De viktigaste innehållen i
äldreomsorgslagen ur de äldres och anställdas perspektiv, samt utbildningsdag om lösningsinriktat arbetssätt inom äldreservice
För cheferna ordnades en fortbildningsdag med temat Utmaningar i äldreomsorgslagen ur
närledningens perspektiv
I utvecklingsarbetet
deltog
Servicechefer inom äldreservice, servicechefer och RAI-nyckelexperter, en del av personalen,
projektplanerare
Resultat
Bilaga 11
Enhetlig handlingsmodell för upprättande av en målinriktad serviceplan som gör klienten
delaktig. Upprättas utifrån RAI-bedömningssystemet, rapportens bilaga 11
(www.innokyla.fi)
I fortsättningen
Regelbundna diskussioner om serviceplanen i arbetsgemenskaperna för att förankra
en enhetlig handlingsmodell
Förverklikande av klientinriktad service
35
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Användningen av Oulu Screener-systemet etableras (Österbotten)
Oulu Screener fungerar som ett verktyg för utredning av servicebehov på ett mångsidigt sätt och ger en täckande bild
av klientens situation. Informationen baserar sig på objektiva och testade mätare. Alla uppgifter som man fått genom
Oulu Screener-verktyget kan användas då man upprättar serviceplanen. Verktyget baserar sig på ett system (RAI) som
kan användas i hela servicekedjan.
Bakgrund
Oulu Screener har tagits i bruk i flera kommuner på Österbottens verksamhetsområde.
Mål
Att utveckla praxis för utredning av servicebehov genom att göra utredningen mångsidigare
och öka inriktningen på resurser, kundens delaktighet och användningen av tillförlitliga
verktyg
Att upprätta en modell för kriterier för hemvård
Utvecklingsarbetets
framskridande
Bildande av en arbetsgrupp
•består av representanter för regionens kommuner
Arbetsgruppen deltar i utbildnings- och utvecklingsworkshopar som stöd för användning
av Oulu Screener-verktyget
•Sammanlagt fem träffar
•Bearbetning av mätare i Oulu Screener-verktyget
•Utredning och presentation av hemvårdsstrukturen i regionen
Bearbetning av förslag på kriterier för hemvård som baserar sig på mätare i Oulu
Screener-verktyget
Presentation av kriterier för hemvård, godkänns av den regionala styrgruppen
För medlemmarna i arbetsgruppen ordnades två fortbildningsdagar Motiverande samtal –
MI i äldreomsorgen
Studiebesök till den centrerade enheten för klienthandledning (Tavastehus)
I utvecklingsarbetet
deltog
Projektplanerare, seniorrådgivare, servicehandledare, servicekoordinatorer, förmän inom
hemvården
Resultat
Bilaga 10
Modell för hemvårdskriterier, rapportens bilaga 10 (www.innokyla.fi)
I fortsättningen
Kommunerna i regionen kan tillämpa modellen för hemvårdskriterier enligt sina egna
behov
Utveckling av kunskaperna i att använda Oulu Screener-verktyget
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
36
Förverklikande av klientinriktad service
Kriterier för hemvård (Södra Österbotten)
Då klientmängden inom hemvården ökar behövs allt noggrannare definierade kriterier för att få tillgång till servicen. I
framtiden riktas hemvårdsservicen allt mer till dem som behöver service. Av denna orsak var de preciserade kriterierna
för hemvård inom Seinäjoki stad och genom dessa även tydligare praxis för hur servicen ska tilldelas, viktiga för alla
personer som arbetar inom stadens social- och hälsovårdscentral.
Bakgrund
Kriterier för hemvården i Seinäjoki skapades i samband med Kaste-projektet år 2010.
De förändringar som servicestrukturen fört med sig kräver däremot att kriterierna för
hemvård uppdateras.
Mål
Kriterierna för hemvård görs enhetliga och praxis som styr tilldelningen av service görs
tydligare.
Utvecklingsarbetets
framskridande
Bildande av en arbetsgrupp
Arbetsgruppen sammanställer förslag till kriterieändringar
Kriterieändringarna godkänns av social- och hälsovårdsnämnden
Information om kriterieändringar delges kommuninvånarna, personalen och samarbetspartner
I utvecklingsarbetet
deltog
Projektplanerare, hemvårdsdirektör, vårdarbetsansvarig inom hemvården, regionansvarig för
hemvården, ansvarig SAS-koordinator, regional överläkare samt överläkare för stadssjukhuset
Resultat
Kriterier för hemvård
Bör observeras
Under projektet skapades kriterier för hemvård även för Kuntayhtymä Kaksineuvoinen i
samband med att man skapade en modell för effektiverad hemsjukvård.
Förverklikande av klientinriktad service
37
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Bedömningssystemet Oulu Screener tas i bruk inom enheten för
servicehandledning för att omfatta servicen för äldre (Uleåborg)
Klientens servicebehov utreds med Oulu Screener-metoden. Utredningen av servicebehovet är en av kärnuppgifterna
för enheten för servicehandledning. Den utgör grunden för serviceprocessens övriga skeden och är en förutsättning för
klientens serviceplan. Genom Oulu Screener får de anställda vid enheten för servicehandledning tillgång till en mätare
som fungerar som stöd för de anställda då de beviljar tjänster för klienter och fattar beslut om servicen. Mätaren underlättar upprättandet av en målinriktad serviceplan och utvärderingen av resultat och effekt av rehabiliterande arbete inom
hemvården. Genom Oulu-Screener-responssystemet får man dessutom systematiskt information om bl.a. klienternas
funktionsförmåga, klientstrukturen och om riskgrupperna. Informationen behövs för planeringen av äldreservicen.
Bakgrund
Inom servicen för äldre i Ulåborg använder man RAI-bedömningsmetoder genom hela servicekedjan (RAI-Screener, RAI-HC, RAI-LTC). Vid den centrerade enheten för servicehandledning i Uleåborg gör man bedömningar av servicebehov, planerar service och fattar beslut
om service, men RAI-bedömningsmetoderna (Oulu-Screener) har inte använts i någon större
utsträckning inom service för äldre.
Servicehandledaren utreder i allmänhet klientens servicebehov genom hembesök hos
klienten. Uleåborgs stad har ganska många bärbara datorer, men de har inte använts särskilt mycket under hembesök hos klienterna. Tanken var att utreda varför man inte använt
datorerna i någon större utsträckning, dvs. huruvida problemet berodde mer på datorerna,
datatrafikförbindelserna eller bristande vägledning i hur datorerna ska användas.
Mål
1. Användningen av bedömningsmetoden Oulu-Screener etableras inom den centrerade enheten för servicehandledning till äldreservicen, inklusive hemvård, stödservice och närståendevård.
2. Förbättra användbarheten för bärbara datorer vid hembesök vid Oulu Screener-bedömningar. Genom att registrera information i datasystem under hembesök blir arbetet effektivare
och även datasäkerheten förbättras då man inte behöver mata in information två gånger och
slipper ha kundinformationen på papper. Det är även lättare för andra att använda informationen eftersom realtidsmöjligheterna ökar.
Utvecklingsarbetets
framskridande
Arbetsgrupp 1, Uppföljning av mängden Oulu
Screener-bedömningar och metodens användbarhet, 1 möte/mån.
Arbetsgrupp 2, förbättra möjligheterna att
använda bärbara datorer i samband med
hembesök
Utbildning om Oulu Screener-bedömningens
innehåll och riskgrupper
Arbetsprocessen för hur den bärbara datorn används införs i en Excel-tabell.
Utvecklings-/övningseftermiddagar för anställda
Upprustning av datorer
Utbildning om mätarinformation inom Oulu
Screener-bedömning
Vägledning för anställda i hur man använder datorerna
Sammanfattning av Oulu Screener-bedömningarnas antal och användbarhet samt förslag på
åtgärder för att etablera Oulu Screener-bedömningarna
Oulu Screener-bedömningar görs med bärbar dator vid hembesök och uppgifterna
införs i en Excel-tabell
De anställda har möjlighet till konsultation om datoranvändning under hela
testningen
Sammandrag
fortsättar på nästa sidan...
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
38
Förverklikande av klientinriktad service
I utvecklingsarbetet
deltog
Servicehandledare och socialarbetare, projektplaneraren vid enheten för servicehandledning
Utvecklingskoordinator, tre servicehandledare från enheten för servicehandledning,
två hälsovårdare från hemvården, projektplanerare
Resultat
Bilaga 9
•Mängden av Oulu Screener-bedömningar ökar
Alla bärbara datorer som man hade
tillgång till under testningen kunde
användas vid hembesöken. För en mera
detaljerad beskrivning, se rapportens
bilaga 9 (www.innokyla.fi)
I fortsättningen
•I fortsättningenRAI-nyckelexperter utnämns
Användningen etableras: Enheten för servicehandledning, Kiiminki välfärdscenter,
Uleåborgs stadssjukhus: vårdringen
under projektets gång
•Oulu Screener upplevdes som ett användbart
arbetsredskap
•Fler RAI-konton öppnades för anställda inom
enheten för servicehandledning,
•Enheten för servicehandledning lades till
bland Oulu Screener-enheterna i Uleåborg,
•Tittarrättigheter RAI-HC och RAI-LTC,
•Förslag för utveckling av Oulu Screenerverktygets innehåll
vid enheten för servicehandledning
•Oulu Screener-bedömningarna görs inom äldreservice och omfattar hemvård, stödservice
och närståendevård.
•Mängden av Oulu Screener-bedömningar
uppföljs 1 gång/mån.
•Uppgifter om kvalitet och klientstruktur
insamlas från enheten för servicehandledning
•Stöd från ledningen tryggas Användningen
etableras: Enheten för servicehandledning,
Kiiminki välfärdscenter, Uleåborgs stadssjukhus: vårdringen
Förverklikande av klientinriktad service
39
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Den ansvariga arbetstagarens uppgifter görs tydligare (Uleåborg)
Bakgrund
Kommunens ansvariga arbetstagare ses i Uleåborg som en väsentlig del av servicehandledningen, vilken organiserades på ett centrerat sätt år 2012. Den ansvariga arbetstagaren sköter
bedömningen av servicebehov och serviceplanering för äldre, psykiskt funktionshindrade, svårt
handikappade och personer som genomgår psykisk rehabilitering. Enligt en utvärderingsundersökning som gjordes av Norra Finlands kompetenscentrum inom det sociala området (2014)
består den största utmaningen med den nya handlingsmodellen i att servicehandledningen
sker i etapper och i att lyckas rikta servicehandledningsåtgärderna på ett ändamålsenligt sätt
med tanke på klientens behov. I mars 2014 påbörjades en vidare undersökning för att utreda
indelningen av servicehandledningen i etapper. Ett av undersökningsmålen var indelningen av
servicehandledning för äldre i etapper och förtydligande av uppgifterna för den ansvariga arbetstagaren.
Mål
Målet med den undersökning som stöder utvecklingsarbetet är
1. att skapa information om nuläget i fråga om klientströmmar och servicehandledningsåtgärder
vid enheten för servicehandledning
2. att utifrån en analys skapa ett förslag på hur servicehandledningen kan graderas på ett
sätt som förbättrar möjligheterna att kontrollera klientströmmarna och för att kunna tilldela
interventioner inom servicehandledningen på ett ändamålsenligt sätt samt
3. att gestalta den lagstadgade ansvariga arbetstagarens ställning och uppgifter som en del
av den etappbyggda servicehandledningen.
Utvecklingsarbetets
framskridanden
Etapp 1: januari–februari 2014:
Alla anställda inom enheten för servicehandledning introduceras i den ansvariga arbetstagarens
uppgifter i kommunen. Den nya uppgiften anpassas till servicehandledarnas och socialarbetarnas nuvarande uppgifter.
Etapp 2: mars–april 2014:
En undersökning om etappindelningen av servicehandledningen påbörjas i samarbete med
representanter från enheten för servicehandledning och Poskes forskningsgrupp: den ansvariga
arbetstagaren görs till en del av den etappindelade servicehandledningen; enkäter och testning
Etapp 3: maj 2014:
Insamling av material: webropolenkäter till anställda inom enheten för servicehandledning
(ca 50): kort enkät (klientrådgivning och handledning samt handledning via telefon) N = 1042,
omfattande enkät (servicehandledningsåtgärder i samband med klientens serviceprocesser)
N = 448
Etapp 4: juni, augusti–september 2014:
Analys av materialet, preliminära mål beträffande äldre och kommunens ansvariga arbetstagare,
slutsatser och rapportering om dem.
Etapp 5: oktober 2014
Slutrapporten är klar
I utvecklingsarbetet
deltog
Anställda vid enheten för servicehandledning (ca 50), närchefer, teamansvariga (3–4), klientutvecklingschef, ledare för äldrearbete, projektplanerare, Poskes forskningsgrupp (4)
Resultat
Enligt det preliminära resultatet från den omfattande enkäten riktas inte servicehandledningen
på ett optimalt sätt. Av klienterna har 39 procent ett stort handledningsbehov, 28 procent
har ett ganska stort behov och upp till 34 procent av de äldre klienterna har ett litet behov
av servicehandledning. Enligt utvärderingsundersökningen verkar det som om klienter som
egentligen skulle klara sig med en lättare rådgivningsservice hänvisas till den centrerade servicehandledningen. Med andra ord verkar det som att det skulle finnas ett behov av att utöka
den lättare rådgivningsservicen (t.ex. elektronisk kommunikation och rådgivning samt lågtröskelrådgivning). Då den lättare rådgivningsservicen ökar riktas personalresurserna inom enheten
för servicehandledning till de klienter som mest behöver servicen och till klienter som behöver
hjälp från en ansvarig arbetstagare.
De resultat som berör etappindelningen av servicehandledningen för äldre och den ansvariga
arbetstagarens uppgifter presenteras i utvärderingsundersökningens slutrapport i oktober
2014.
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
40
Förverklikande av klientinriktad service
Förtydligande av den ansvariga arbetstagarens roll (Tammerfors)
Grunduppgifterna för klienthandledningen består av att bedöma klientens servicebehov, ansvara för att ordna tjänster
samt att koordinera och skaffa lämplig service för klienten. Klienthandledningens uppgift är dessutom att övervaka och
utvärdera kvaliteten på den service och vård som klienten fått. Under våren genomförde enheten för klienthandledning
en uppföljning av mängderna av de klienter som är i behov av särskilt stöd. Dessutom testade enheten kriterierna för
en ansvarig arbetstagare. Bilaga 12
Bakgrund
Bilaga 12
I Tammerfors grundades en centrerad enhet för klienthandledning år 2008. Enheten fungerar som arrangör av service för äldre. År 2014 inkluderar klienthandledningen stöd för
närståendevård, klienthandledning inom hemvård samt SAS-verksamhet för äldre.
I klienthandledarnas arbetsuppgifter i Tammerfors ingår de uppgifter som enligt lagen och
kvalitetsrekommendationen anges som den ansvariga arbetstagarens uppgifter, se bilaga 12
(www.innokyla.fi)
Den ansvariga arbetstagarens roll och placering har i Tammerfors behandlats redan i pilotprojektet om äldreomsorgslagen år 2013.
Mål
Att kartlägga och gestalta den ansvariga arbetstagarens klientrelationer, dvs. de klienter som
är i behov av särskilt stöd bland klienthandledarnas kunder.
Utvecklingsarbetets
framskridande
Ett verktyg skapades för att bedöma om det finns behov av ansvarig arbetstagare.
En skräddarsydd utbildning för klienthandledare ordnades. Utbildare var Sirpa Tietäväinen
från Ikäoppi Oy.
Anvisningar för att genomföra pilotprojektet: en enhetlig praxis för att identifiera klienter
som är i behov av en ansvarig arbetstagare, för registrering och klientkommunikation, bilaga
12
Pilotprojektet genomfördes i februari–maj 2014: Perioderna med den ansvariga arbetstagaren registrerades i klientdatasystemet
•Under 4 månader hade man sammanlagt 122 klienter
•Perioderna antecknades i en tabell enligt behovskoder
Klienthandledarnas sammanställningar av klientförhållanden med den ansvariga arbetstagaren samt deras svar på frågor om hur pilotprojektet genomfördes
Projektplanerarens sammanställning av pilotprojektets resultat
Genomgång av resultaten med klienthandledarna och upprättande av exempel på klientförhållanden.
Fortbildning med temat Självbestämmande i servicen – hur stärker jag, hur begränsar jag?
Utbildare var Anneli Sarvimäki och Päivi Topo från Äldreinstitutet.
I utvecklingsarbetet
deltog
Klienthandledare, klienthandledningschef, planeringschef för service som stöder hemmaboende,
anställda som deltagit i äldreomsorgslagens pilotprojekt.
fortsättar på nästa sidan...
Förverklikande av klientinriktad service
Resultat
41
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Verktyg för bedömning av behovet av en ansvarig arbetstagare
• Med hjälp av tabellen lyckades man bra med att dela in behoven för en ansvarig
arbetstagare. Under 10 % av behoven klassificeras under punkten ”övrigt”
Metoden för statistikföring av klientrelationer infördes i Pegasos-systemet
Vastuutyöntekijän tarpeessa olevien asiakkaiden piirteiden hahmottaminen
•Andelen män bland klientrelationerna var betydligt större än andelen kvinnor
•Till åldern representerade klienterna hela klientelet inom hemvården, största delen var
dock under 65-åringar
•”Oförmåga att ta hand om sig själv” var den vanligaste orsaken till klientrelationen,
speciellt vanliga var också personer med minnesproblem och problem med psykisk hälsa
•Största delen hade flera orsaker till behovet av stöd
Den ansvariga arbetstagarens arbetsbild gjordes tydligare
•Behovet av den klientspecifika arbetsinsatsen varierade stort (1–14 h/mån.)
•Tidskrävande närstående kom också fram som en punkt. I många fall behövde dessa till
och med mera tid än klienterna själva
•Den ansvariga arbetstagaren hade flera samarbetsparter (närstående, hemvård, missbrukar- och mentalvårdsservice, samarbetssjukhus inom hemvården, kortvariga vårdplatser samt gerontologisk öppen socialvård)
•Behovet av en koordinerande ansvarig arbetstagare framhävdes
•Den ansvariga arbetstagaren behöver befogenheter
•Att separat utnämna en ansvarig arbetstagare för klienten ansågs vara stämplande och
främjar inte klientens möjligheter till självständigt beslutsfattande och att ta ansvar för
sina egna handlingar
•Den ansvariga arbetstagarens uppgift ses inte som en separat del av det övriga arbetet
utan den regionala klienthandledaren är den samma från en situation till en annan
I fortsättningen
Bör observeras
Då lagen träder i kraft fortsätter man med att registrera klientrelationerna enligt de anvisningar som skapats i klientdatasystemet. Klientförhållandenas mängd statistikförs och
rapporteras varje år i samband med uppföljningen av kötider till service. Information som
insamlats regionalt om uppkomsten av behov utnyttjas för att tilldela tjänsterna på rätt
sätt och utveckla dem.
Den ansvariga arbetstagaren sågs inte som en separat anställd utan som en del av
klienthandledarens uppgifter. Bestående klientrelationer hjälper den anställda att sköta
klientens ärenden på ett mer övergripande sätt. Den som sköter den ansvariga arbetstagarens uppgifter bör ha tid, befogenheter att ordna nödvändig service, bred kunskap,
information om service och förmåner samt nätverk som fungerar i båda riktningarna.
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
42
Tillräckliga och högklassiga tjänster
5. Tillräckliga och högklassiga
tjänster
Bakgrund och mål
Ä
ldreomsorgslagen förpliktar kommunerna att
trygga tillräcklig och högklassig service för
äldre samt att förbättra klienternas möjligheter
att påverka hur servicen genomförs. Hurdana
är tillräckliga och högklassiga tjänster? Tillräcklighet och
kvalitet är breda begrepp som har att göra med servicens
struktur, processer och resultat samt serviceanvändarnas
upplevelser. Begreppen kan därför granskas ur både ett
objektivt och ett subjektivt perspektiv.
Äldreomsorgslagen och Kvalitetsrekommendationen för
att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen (2013)
utgör riktlinjerna för hur servicens tillräcklighet och kvalitet ska beskrivas samt för tryggandet av god service. Som
bakgrund till äldreomsorgslagen och kvalitetsrekommendationen finns en medvetenhet om att befolkningen i Finland åldras mycket snabbt under de närmaste åren och
att andelen personer över 75 år enligt prognoserna kommer att öka till 14 procent av hela befolkningen fram till
år 2030. Den förändrade befolkningsstrukturen utgör en
stor utmaning för serviceproducerande kommuner och de
måste förbereda sig på en snabb utveckling för att kunna
tillmötesgå de behov som förändringen för med sig.
Enligt kvalitetsrekommendationen bör servicestrukturen
och utbudet av service planeras så att de motsvarar kommuninvånarnas behov. Det nationella målet för utvecklingen av servicestrukturen är att stärka service som främjar välbefinnande och att öka hemvården så att andelen
över 75-åringar som bor hemma blir större. Ett annat mål
är att genomföra vård av äldre dygnet runt i form av effektiverat serviceboende och minska andelen institutionsvård. Om det åldersspecifika servicebehovet bevaras på
nuvarande nivå och mängden över 75-åringar ökar enligt
prognoserna, kommer mängden av klienter inom hem-
vård och serviceboende att fördubblas fram till år 2030.
Enligt äldreomsorgslagen bör den social- och hälsovårdsservice som erbjuds en äldre person vara högklassig och
trygga bra vård och omsorg för den äldre. Kvaliteten definieras inte separat i lagen, men lagen innehåller principer och förpliktelser som har att göra med kvalitet och
hur den ska tryggas. I principerna för långvarig vård och
omsorg ingår att kommunen bör ordna äldreservice i rätt
tid, som stöder välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga,
förmåga att klara sig på egen hand och delaktighet och
som förebygger övrigt servicebehov. Servicen bör i första
hand ordnas i klientens hem eller under hemliknande förhållanden och servicen bör förverkligas så att den äldre
personen kan uppleva sitt liv som tryggt, betydelsefullt
och värdefullt och att den äldre kan upprätthålla en social växelverkan och delta i meningsfull verksamhet som
främjar och upprätthåller välbefinnandet, hälsan och
funktionsförmågan. Tvåspråkiga kommuner och samkommuner bör se till att klienten får den service som han eller
hon behöver på sitt eget modersmål.
THL:s och Valviras uppföljning av verkställandet av äldreomsorgslagen ger information om de ovan nämnda kvalitetsindikatorernas situation i kommunerna innan lagen
trädde i kraft (http://www.thl.fi/attachments/vanhuspalvelulainseuranta/index.html). Den andra enkätundersökningen som har för avsikt att följa upp lagens konsekvenser kommer att genomföras hösten 2014.
Verktyg för utveckling av
tillräcklighet och kvalitet
Hur kan vi i framtiden trygga tillräcklig och högklassig
service och ett värdigt liv för alla äldre personer som
upplever en försämring av funktionsförmågan och som
är i behov av hjälp och stöd? Vid ordnandet av servicen
Andelen och antalet personer över 75 år i Finland år 2013 och enligt prognoserna år 2030
2013, %
2013, antal
2030, %
2030, antal
8,5
463 690
14,0
819 759
Tillräckliga och högklassiga tjänster
43
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Tabell 8. Nationell rekommendation om andelen av olika serviceformer
Personer som
bor självständigt
i hemmet
Omfattas av
hemvård*
Effektiverat
serviceboende
Institutionsvård
91 – 92 %
13 – 14 %
6–7%
2–3%
90,0
11,9
6,1
3,8
2012, antal
407 498
53 703
27 769
16 983
2030, antal
(enligt prognoser och kvalitetsrekommendationen)
745 981
(91 %)
106 569
(13 %)
57 383
(7 %)
16 395
(2 %)
Kvalitetsrekommendation
(fram till år 2017)
2012, %
* Hemvård omfattar även serviceboende utan service dygnet runt
bör man beakta de snabba förändringarna i befolkningsstrukturen samt klienternas individuella behov. De ökade
servicebehoven kan påverkas genom att erbjuda stöd för
de äldres funktionsförmåga och hälsa. Genom att utveckla
servicestrukturen kan man påverka de ökade servicekostnaderna. Kommunerna bör förbereda sig på att klientmängden och vårdbehovet ökar. Samtidigt ökar trycket på
att öka och skapa mångsidigare service i hemmet. Under
de kommande åren blir strategisk planering av servicen,
tilldelning och uppföljning av resursanvändningen allt
viktigare.
RAI (Resident Assessment Instrument) är ett internationellt bedömnings- och uppföljningssystem för funktionsförmåga och hälsotillstånd samt vårdkvalitet och effekt.
I Finland används RAI-systemet av över 20 procent av
enheterna för öppen service för äldre (hemvård, effektiverat serviceboende). Bland äldreboenden och hälsovårdscentralernas bäddavdelningar är siffran nästan 40
procent. RAI-databaserna och utvecklingen av dem i Finland upprätthålls och koordineras av THL (http://www.
thl.fi/fi/tutkimus-ja-asiantuntijatyo/tyokalut/rai-vertailukehittaminen).
I äldreomsorgslagen beskrivs olika åtgärder som kan användas för att trygga tillräcklig och högklassig service. Det
är viktigt med strategisk planering och riktande av tillräckliga resurser när man förutser servicebehov och tillgodoser dem. Äldreomsorgslagen gör kommunerna skyldiga att upprätta en plan för sina åtgärder för att stödja
den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand samt för
att ordna och utveckla service och närståendevård som
de äldre behöver. Planen är en del av kommunens strategiska planering. Enligt kommunenkäten hade 57 procent
av kommunerna en plan för stödjande av den äldre befolkningen redan innan äldreomsorgslagen trädde i kraft.
Utöver tillräckliga resurser är det även viktigt att rikta
dem på rätt sätt och därför är det av central betydelse att
utveckla handlingssätten. För att kunna tillgodose äldre
personers servicebehov på ett högklassigt och kostnadseffektivt sätt krävs att vård- och omsorgsarbetet utvecklas kontinuerligt. Ett exempel på ett utvecklingsbehov
är användningen av teknologiprodukter och -lösningar i
allt större utsträckning, dvs. att utnyttja datasystem och
lösningar som stöder den äldres förmåga att klara sig på
egen hand och den äldres trygghet i servicen.
RAI-systemet används för att utreda servicebehovet hos
enskilda klienter och RAI-bedömningsinformation utnyttjas i klientens service- och vårdplan. På servicecenter- eller organisationsnivå fungerar RAI-systemet som
ett bedömnings- och uppföljningssystem för kvalitet och
kostnadseffektivitet. En del av de kvalitetsindikatorer som
ingår i systemet beskriver vårdprocesserna och en del resultaten av dem.
RUG-klassificeringen, som beskriver serviceenhetens och
organisationens klientstruktur, grundar sig på klienternas hälsotillstånd, funktionsförmåga och specialvård och
-behov. Vid planering av hur resurserna ska fördelas kan
man även använda kostnadstyngd som en indikator. Den
är ett relationstal som beskriver den tid som en specifik
klient eller klientgrupp använt för vård jämfört med den
tid som används av en genomsnittlig klient. Figur 5 beskriver möjligheterna att utnyttja RAI-systemet på olika
nivåer av kommunens planering och verksamhet.
I planeringen skulle det vara viktigt att utöver information om de klienter som redan får service även använda
indikatorer som beskriver hela den äldre befolkningens
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
välbefinnande, funktionsförmåga och faktorer som utgör en risk för välbefinnande. Som exempel kan nämnas
EVTK-undersökningen (Undersökning om den pensionerade befolkningens hälsobeteende och hälsa: http://www.
thl.fi/fi/tutkimus-ja-asiantuntijatyo/vaestotutkimukset/
elakeikaisen-vaeston-terveyskayttaytyminen-ja-terveysevtk) och ATH-undersökningen (hälsa- och välfärdsundersökningen: http://www.thl.fi/fi/tutkimus-ja-asiantuntijatyo/vaestotutkimukset/ath-terveytta-ja-hyvinvointiakuntalaisille). Information om kommuninvånarnas hälsa
och välbefinnande underlättar planeringen av servicen
samt utvärderingen av de hälsofrämjande åtgärdernas
effekt.
Systematisk uppföljning och utvärdering av serviceprocesserna och deras resultat är ett viktigt utvecklingsmål.
Äldreomsorgslagen kräver att kommunerna utvärderar
tillräckligheten och kvaliteten på sin service varje år. Lagen kräver att man samlar in information om t.ex. personalmängd, resurser som använts för äldreservicen samt
respons från dem som använder servicen, deras närstående och från personalen.
För att utveckla en klientorienterad service behövs information om serviceanvändarnas åsikter, förväntningar och
deras synpunkter om servicens framgång. Klientrespon-
44
Tillräckliga och högklassiga tjänster
sen är ett verktyg för utvecklandet av kvaliteten och även
ett sätt att förbättra klienternas möjligheter att påverka.
I utvecklingen av servicens effektivitet och vid serviceanskaffning som grundar sig på effektivitet är det viktigt
att kunna bedöma hur klienterna upplever kvaliteten och
förändringar som sker i den. Med hjälp av indikatorer som
beskriver kvalitet kan man fastställa en målnivå för serviceproducenterna som får en belöning när de uppnår och
överskrider målnivån. Utifrån kommunenkäten fanns det
år 2013 fortfarande många kommuner där man inte samlat in respons om servicens kvalitet och tillräcklighet från
klienter, närstående och personal.
Utöver en årlig utvärdering på kommunnivå förpliktar äldreomsorgslagen även kommunernas verksamhetsenheter
att följa upp och utveckla servicekvaliteten som en del
av egenkontrollen. Från och med 1.1.2015 bör enheterna
ha upprättat en plan för egenkontroll. Egenkontroll är ett
dagligt verktyg för kvalitet och utveckling med hjälp av
vilket serviceproducenten har möjlighet att organisera
och ge anvisningar för sin verksamhet, att följa upp och
utvärdera den i realtid och vid behov ta tag i missförhållanden omedelbart samt säkerställa tillgången till service
och klientsäkerheten i tid. Syftet är att social- och hälsovårdens verksamhetsenheter driver en strukturerad egenkontroll med hjälp av vilken man förebygger olämpliga
•Bedömning av servicebehovet
•Planering och uppföljning av klientens vård
•Uppställande av mål för vården
Vähäkangas, Niemelä & Noro (2013).
Rehabiliterings- och resurskartläggning
1
Kvalitetsindikatorer
CMI – kostnadstyngd
MAPLe – servicebehov
Vårdare/anställd
Övriga mätare som beskriver
funktionsförmåga
•Rätt fördelning av resurserna vid enheten
•Uppföljning av vårdens kvalitet vid enheten
•Planering och uppföljning av klienternas vård
•Uppställande av mål för vården
CPS – kognitiva funktioner
Förman
funktioner
•Rätt fördelning av resurser
•Uppföljning av servicens kvalitet
•Uppföljning av klienternas servicebehov
•Uppföljning av klienternas funktionsförmåga
ADL – förmåga att klara av vardagen
Ledning
IADL – förmåga att klara av instrumentella
•Rätt fördelning av resurser
•Uppföljning av servicens kvalitet
•Uppföljning av klienternas servicebehov
RUG III – indelning i klientgrupper
Organisation
(förhållandetal som beskriver vårdens kravnivå)
Bild 5. Utnyttjande av RAI-bedömningssystemet i planeringen
Tillräckliga och högklassiga tjänster
45
tillvägagångssätt, upptäcker missförhållanden och tar
tag i dem så snabbt och effektivt som möjligt och på så
sätt säkerställer verksamhetens kvalitet och patient- och
klientsäkerhet. Utifrån kommunenkäten bedömdes att
största delen eller ganska många av verksamhetsenheterna har en plan för egenkontroll i 36 procent av kommunerna.
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Målet med äldreomsorgslagen – och även kvalitetsrekommendationen – är att skapa en servicestruktur som kan
stå emot framtida utmaningar och genom vilken man kan
kontrollera servicens kostnader och erbjuda högklassig
service för alla som är i behov av sådan. I tabellen nedan
beskrivs åtgärder som verkställts inom projektet Välfärd
och kvalitet för att utveckla anordnande av tillräcklig och
högklassig service.
Mätare som beskriver funktionsförmåga och hälsotillstånd
På individnivå:
•Beskriver klientens funktionsförmåga (fysisk, kognitiv, psykisk och social) och hälsa på ett mångsidigt sätt
•Kartlägger klientens starka sidor, resurser, problemområden och rehabiliteringsmöjligheter
•Upprättande av en målinriktad serviceplan och uppföljning av vården
På gruppnivå:
•Beskriver funktionsförmågan och hälsan hos enheten/en viss klientgrupp jämfört med motsvarande klientgrupp
i hela databasen (t.ex. den egna kommunens hemvårdsklienter jämfört med alla klienter inom hemvården)
•Beskriver klientgruppens funktionsförmåga och hälsa (t.ex. förekomsten av brist på kognitiva funktioner)
MAPLe (Method for Assigning Priority Levels) – Servicebehov
På individnivå:
•Beskriver klientens servicebehov (från litet till väldigt stort)
•Lämpar sig för utvärdering av servicebehov
På gruppnivå:
•Beskriver servicebehovet hos klienterna/en viss klientgrupp
•För uppföljning av klienternas servicebehov och rätt tilldelning av service
RUG III (Resource Utilization Groups) – Klassificering av klientgrupper
•Indelning i grupper som beskriver klientstrukturen
•7 huvudklasser som grundar sig på klientens hälsotillstånd, funktionsförmåga och specialvård eller -behov
•Lämpar sig för uppföljning av klientstruktur och servicekedjor och för rätt fördelning av service och resurser
CMI (Case Mix Index) – Kostnadstyngd
•Relationstal som beskriver den tid som använts för en viss klient/klientgrupp (t.ex. RUG III-klass eller avdelning) ,
dvs. hur mycket tid och hjälp från personalen som klienten/klientgruppen får jämfört med den tid och hjälpmängd
som använts för en genomsnittlig klient
•Lämpar sig för rätt tilldelning av resurser
Kvalitetsindikatorer
•Beskriver vårdprocesser och deras resultat
•Beskriver negativa tillstånd i anknytning till klienter eller vårdpraxis (t.ex. användning av mediciner, fallolyckor,
bristande aktiverande vårdarbete) jämfört med motsvarande enheter i RAI-databasen
•Lämpar sig för uppföljning och utveckling av kvalitet
Rehabiliterings- och resurskartläggning
•Gruppindelning av klienter som omfattas av heldygnsomsorg som baserar sig på kartläggningen av rehabilitering
och resurser
•Producerar information för bedömning av rehabiliteringsmöjligheter för klienter inom heldygnsomsorg, val av
effektiva metoder och på granskningen av klientstrukturen
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
46
Tillräckliga och högklassiga tjänster
Utvecklingsarbetets innehåll
Utnyttjande av RAI-systemet i förmansarbetet
(social- och hälsovården i Kajanaland)
På förmansnivå används RAI-systemet för rätt tilldelning av resurser, för uppföljning av enhetens vård och kvalitet, för
planering och uppföljning av klienternas vård samt för att ställa upp mål för vården. För anställda för bedömning av
servicebehov, planering av klientens vård, för uppföljning samt för att ställa upp mål för vården.
Bakgrund
Äldreservicen har använt RAI-systemet sedan år 2008. För maximalt utnyttjande av systemet i
det vardagliga arbetet och i ledningen av arbetet behövdes stöd och starkare kompetens
Ett av utvecklingsmålen i verksamhetsplanen för år 2014 var att utnyttja de resultat som kan
fås från RAI-systemet
Mål
Att öka utnyttjandet av RAI-systemet i den ledning som sker i närförmansarbetet, att utreda
vilka arbetsenheter som är i speciellt behov av stöd samt tilldela stödet till dessa enheter
Utvecklingsarbetets
framskridande
Etablering av projektplanerare vid arbetsenheterna (24)
Arbetsenheter som är behov av stöd identifieras och stödet tilldelas dem
Information från den egna enheten som producerats inom RAI-systemet tolkas och jämförs med
andra enheter tillsammans med förmännen (31)
För förmännen inom äldreservicens hemvård (HC) och institutionsvård (LTC) ordnades fortbildning med temat Nytta av RAI i förmansarbetet, med egna fortbildningsdagar för båda grupperna
I utvecklingsarbetet
deltog
Servicechefer inom äldreservice, serviceförmän och RAI-nyckelexperter, projektplanerare
Resultat
Förmännens beredskap att utnyttja RAI-systemet i ledningen stärktes. Gemensamma
evenemang för regionens förmän behövs regelbundet i fortsättningen för att den gemensamma bedömningen av jämförelseresultaten ska stärka förmännens kompetens och göra
det möjligt att utnyttja verktyget i ledningen. Rådgivning, gemensamma diskussioner och
fortbildningar har gjort tolkningen av RAI-bedömningarna tydligare och ökat förståelsen för
vilken betydelse den nytta som systemet för med sig har för det egna närförmansarbetet.
Den positiva inställningen till och kännedomen om RAI har ökat inom arbetsenheterna.
I fortsättningen
Regelbundna fortbildningar för de anställda, för RAI-nyckelexperter och för förmännen.
Fler RAI-nyckelexperter till arbetsenheterna
Bör observeras
Fortbildning i hur man tolkar THL:s jämförelserapporter även till Norra Finland
Tillräckliga och högklassiga tjänster
47
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Beskrivning av hur RAI-systemet kan utnyttjas
inom kommunens planering (projektet Välfärd och kvalitet)
RAI-systemet är ett arbetsverktyg för planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av vård och omsorg. Information som fås genom RAI-systemet kan utnyttjas på olika nivåer i organisationen. På individnivå fungerar RAI som stöd
för planering och uppföljning av resursbaserad vård. På enhetsnivå erbjuder systemet verktyg för uppföljningen av
klienternas behov, användningen av resurser och vårdkvalitet. På lednings- och organisationsnivå stöder RAI-systemet
utvecklingen av kostnadseffektiv service genom att ge information om hur resurser tilldelas, om servicekedjans funktion
och vårdresultat.
Bakgrund
RAI-systemet används i många av de områden som deltar i projektet
Mål
Att producera information för strategisk planering och bedömning av äldreservicen bl.a.
genom att stärka användningen av RAI-systemet
Utvecklingsarbetets
framskridande
En första kartläggning och utredning av temats omfattning
Man konstaterade att det inte är ett realistiskt mål att genomföra en regional pilottestning
inom ramarna för projektet
Utvecklingsworkshop för projektanställda som ordnas av THL
Fortsatt bearbetning av ett gemensamt tema för de projektanställda
Beskrivning av hur RAI-systemet kan utnyttjas inom kommunens planering
I utvecklingsarbetet
deltog
Projektpersonalen, THL
Resultat
Beskrivning av hur RAI-systemet kan utnyttjas inom kommunens planering
I fortsättningen
Vid sidan av resultat från RAI-bedömningen studerar man även information om mottagningsbesök inom primärhälsovården och om bäddavdelningsperioder, rehabiliterings- och
fysioterapiservice samt stödservice. Utifrån uppgifterna om nya klienter inom hemvården
kunde man utreda hurdana händelser som föregår inledningen av regelbunden hemvård.
Målet är att med hjälp av informationen hitta äldre personer, vars försämrade funktionsförmåga inte ännu har identifierats och som kunde stödjas till exempel genom service
som främjar välbefinnande eller handledning. (Tammerfors)
Bör observeras
Utnyttjande av RAI-systemet på ett systematiskt och maximalt sätt i kommunen förutsätter
att de anställda får utbildning och att hela organisationen engagerar sig.
RAI-systemet producerar information endast om de kommuninvånare som är klienter och
som deltagit i en RAI-bedömning. För insamling av prediktiv information behövs även andra
verktyg.
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
48
Tillräckliga och högklassiga tjänster
RAI-systemet tas i bruk (Södra Österbotten)
Rai-bedömningssystemet är ett datasystem där klientens funktionsförmåga bedöms på ett övergripande sätt. I Seinäjoki
utvidgades ibruktagningen av RAI-bedömningssystemet till stadens hemvård. .
Bakgrund
Inom hemvården i Seinäjoki stad tog man RAI-systemet i bruk år 2005, men endast några
anställda fick utbildning i hur systemet används. Ett femtiotal klienter har omfattats av
bedömningen. RAI-systemet används inte inom hemvården i alla områden eftersom det har
skett kommunsammanslagningar efter att systemet togs i bruk.
Man har inte lyckats använda resultaten från RAI-systemet i planeringen av klienternas vård
på ett effektivt sätt och inte heller i planeringen av kommunens och enheternas arbeten.
Inom hemvården i Seinäjoki vill man satsa på en övergripande, jämlik och tillförlitlig bedömning av klientens funktionsförmåga. En effektiverad användning av RAI-systemet ansågs
därför vara en viktig del av framskridningsprocessen. Uppgifter från RAI kan utnyttjas bl.a.
då man planerar klientens service och då man tilldelar personalresurser.
Mål
Användningen av RAI-bedömningssystemet utvidgas bland klienter inom hemvården.
Utvecklingsarbetets
framskridande
Bildande av en arbetsgrupp
Upprättande av ibruktagningsplan för RAI-systemet, bilaga 13
Fortbildning ordnas för förmän och övrig personal under våren 2014 (RaiSoft) Ibruktagningsplanen gås igenom med personalen
•I förmännens fortbildning deltog 20 personer (1 dag)
•I personalens fortbildningar deltog 127 personer (sammanlagt fyra dagar fortbildning med
samma innehåll)
Utvärderingar görs efter utbildningarna
Utbildningarna fortsätter på hösten 2014 (RaiSoft)
I utvecklingsarbetet
deltog
Projektplanerare, personal inom hemvården, RaiSoft, SAS-ansvarig koordinator,
stadssjukhusets överläkare
Resultat
Bilaga 13
En ibruktagningsplan för RAI-bedömningssystemet har upprättats. Utvärderingar har inletts
inom hemvården inom alla områden.
I fortsättningen
Mera utbildning behövs.
Bör observeras
Det krävs tid för att ta i bruk RAI-bedömningssystemet. För att man ska kunna garantera
nyttan med systemet är det av största vikt att man fortsätter utvecklingen och att
personalen tas med.
Tillräckliga och högklassiga tjänster
49
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Munhälsa i hemvården (Tammerfors)
Munhälsa har visat sig ha ett betydande samband med den äldres näringsfrågor och funktionsförmåga. Äldre har numera fler egna tänder än tidigare. Hos de personer som har egna tänder är munsjukdomar mycket vanliga och orsakar
infektioner i munnen. Munsjukdomar och infektioner är däremot ofta symtomfria. För att upptäcka dem och kunna vårda
dem förutsätts en bedömning av vårdbehovet samt att tänder och mun rengörs grundligt. En bra munvård är en del av
ett högklassigt vårdarbete och förbättrar den äldres livskvalitet. I Tammerfors strävade man efter att utveckla munvården
bland äldre inom hemvården. Utvecklingsarbetet inleddes på tre pilotområden i den östra delen av området: Kaukajärvi,
Linnainmaa och Takahuhti.
Bakgrund
I Tammerfors har hälsogranskningar gjorda av munhygienister samt utbildningar för personalen i daglig munvård vid enheter för effektiverat serviceboende inletts år 2012.
Inom hemvården ordnades år 2013 OSAKE-workshopar (utveckling av deltagande klientarbete). I Takahuhti-området koncentrerade man sig på att effektivera munvården för
klienterna inom hemvården och uppmuntrade till egenvård av tänderna.
Tammerfors hör också till THL:s SUHAT-nätverksprojekt (nya utmaningar i munhälsovården),
där man utvecklar praxis och ledning inom kommunernas munhälsovård.
Mål
Att skapa en modell för munhälsogranskningar för nya klienter i hemvården. Att stärka
klienthandledares och hemvårdsanställdas kunskapsgrund och skapa en enhetlig arbetspraxis
inom munhälsovårdens delområde.
Utvecklingsarbetets
framskridande
En arbetsgrupp bildas med representanter för munhälsa, klienthandledning och hemvård
Allmänna utbildningar om ämnet för anställda och klienthandledare inom hemvården
Teamutbildningar som leds av munhygienist inom hemvårdsområdena (hemvård + områdets
klienthandledare) på det östra hemvårdsområdet
Munhälsogranskningar på hälsostationen (8 klienter, granskningen avgiftsfri för klienten)
Anvisningar för egenvård av munnen upprättas
Munhälsogranskningar i hemmet (20 klienter, granskningen avgiftsfri för klienten)
Utbildning i äldres munhälsa och välbefinnande (föreläsare: Anna-Maija Syrjälä doc.,
specialtandläkare). För anställda och klienthandledare inom hela stadens hemvård.
Munhälsogranskningar som görs i hemmet utvidgas till hela Östra och Södra hemvårdsområdet (1 dag/närserviceområde)
I utvecklingsarbetet
deltog
Chef för munvårdsarbete, ledande förman inom hemvården på Östra området, klienthandledningschef, munhygienister som deltar i pilotprojektet, förmän inom hemvården, arbetsordnare och klienthandledare
fortsättar på nästa sidan...
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Resultat
Bilagor 14 och 15
50
Tillräckliga och högklassiga tjänster
Anvisningar för egenvård av munnen för äldre, processmodell för munhälsogranskningar för
klienter inom hemvården, rapportens bilagor 14 och 15
Samarbete inleds mellan enheter inom hemvården och munhälsovården. Till följd av ändrad
hygienpraxis och anteckningar i vårdplanerna har munhälsa blivit en del av det dagliga
vårdarbetet.
Då testningen framskred upptäckte man att behovet inte var störst bland nya klienter inom
hemvården utan hos dem som fått hemvård under en längre tid. Klienterna hade dessutom
inte så goda möjligheter att ta sig till mottagningarna för kontroller. Då testningen utvidgades koncentrerade man sig alltså på sådana klienter inom hemvården som enligt vårdarna
hade ett behov av en munhälsogranskning. Utvidgningen riktades till granskningar som
görs i hemmet.
Betydelsen av munhälsa visade sig vara en ännu viktigare faktor än väntat för de äldres
välbefinnande.
I fortsättningen
Pengar budgeteras för personalutbildning och munhälsogranskningar som görs i hemmet.
På hemvårdens intranet skapas en separat del för munhälsa dit man sammanställer information och anvisningar för vårdpersonalen. Klienthandledarnas handbok kompletteras för
munvårdens del.
I fortsättningen överväger man att införa munhälsogranskning som en del av hälsogranskningarna för 80-åringar.
Tandläkarstuderande Riikka Salmis avhandling ’Iäkkäiden suun terveys ja kotihoito – Kohteena Tampereen kaupungin kotihoito’ (sv. Munhälsa hos äldre och hemvård – Hemvården
inom Tammerfors stad) blev färdig under hösten 2014. Avhandlingen kan läsas på adressen: https://www.doria.fi/handle/10024/98980
Bör observeras
En förutsättning för en lyckad vård är att det uppstår ett samarbete mellan hemvård och
munhälsa genast i början av utvecklingsarbetet.
Medvetenheten om betydelsen av munhälsa bland personalen inom hemvården har en
nyckelposition för att verksamheten ska kunna förankras. De teamutbildningar som leddes
av en munhygienist och den föreläsning som ordnades för personalen inom hemvården var
till stor hjälp i projektet.
Tillräckliga och högklassiga tjänster
51
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Brandsäkerhet i hemvården (Tammerfors)
I takt med att hemvården ökar finns det även ett större behov för att främja säkerheten. Med tanke på brandsäkerheten är
den äldres förmåga att rädda sig själv helt beroende av hans eller hennes rörelse-, förståelse- och observationsförmåga.
Funktionsförmågan har en väsentlig betydelse för möjligheterna att rädda sig eftersom klienten själv måste klara av att
ta sig ut ur en brinnande lägenhet inom 2–3 minuter efter antändningen.
Inom projektet utarbetades genom samarbete anvisningar för brandsäkerhet i äldres hem. Anvisningarna utvärderades
med hjälp av en enkät till närstående för klienter inom hemvården. Dessutom utvecklade man möjligheten att utnyttja
RAI-bedömningssystemet för att identifiera hemvårdsklienter med störst brandskyddsrisk.
Bakgrund
Samarbetet mellan hemvården inom Tammerfors stad och Birkalands räddningsverk inleddes
redan innan projektet Välfärd och kvalitet drog igång.
I Tammerfors har man utnämnt en kontaktperson från räddningsverket för hemvården i fråga
om klientsituationer som berör brandsäkerhet. Räddningsverket ordnar regelbundna utbildningar om brandsäkerhet för personalen inom hemvården och dess samarbetsparter samt
bekantar sig med brandsäkerheten vid hembesök hos klienter inom hemvården.
Enligt § 42 i räddningslagen har myndigheten och kommunens personal skyldighet att meddela om uppenbar brandfara och/eller annan olycksrisk till räddningsmyndigheten i området.
Under våren 2014 tog Birkalands räddningsverk i bruk en elektronisk anmälan för detta
ändamål (http://www.pirkanmaanpelastuslaitos.fi/Pirkanmaa-278)
Mål
Att stärka samarbetet mellan hemvården och Birkalands räddningsverk samt hemvårdsklienternas brandsäkerhet.
Utvecklingsarbetets
framskridande
Kartläggning av utgångsläget
Sammanställning av en arbetsgrupp
Inledande av studentsamarbete: utredning om de närståendes syn på klienternas brandsäkerhet samt om brandsäkerhetsanvisningens användbarhet.
Broschyr och enkät till närstående utarbetas och distribueras
Tillsammans med räddningsverket ordnas ett mellanrapportsmöte för personal inom hemvården och samarbetsparter 12.6.2014.
RAI-bedömningssystemet utnyttjas för att identifiera klienter inom hemvården med störst
brandsäkerhetsrisk – planering
Resultat av en brandbefälstuderandes slutarbete presenteras vid ett öppet möte 19.9.2014.
RAI-information som stöd för att stärka kompetensen och det sektorövergripande samarbetet
– brandsäkerhet i anknytning till hemvårdsklienternas boende som exempel. Presentation på
det nationella RAI-seminariet 2.10.2014.
fortsättar på nästa sidan...
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
52
Tillräckliga och högklassiga tjänster
I utvecklingsarbetet
deltog
Från räddningsverket: räddningschef, projektanställd som utnämnts till kontaktperson för
hemvården, utvecklingsingenjör och projektchef. Brandbefälstuderande från räddningsinstitutet. Hemvårdskoordinator (utbildningar och RAI inom hemvården) och klienthandledningschef.
Resultat
Bilaga 16
Samarbetet mellan räddningsverket och äldreservicen har etablerats.
Brandsäkerhetsfaktorer har blivit en egen punkt i den kontrollista som används i samband
med klienthandledarnas hembesök.
Broschyren ”En brandsäker boendemiljö för äldre” som delades ut till alla hem i hemvårdens närserviceområde, bilaga 16
Slutarbetet om brandsäkerhet i hemvårdsklienternas hem ur de närståendes perspektiv
kan läsas på följande adress efter att slutarbetet blivit färdigt:
http://theseus.fi/handle/10024/1737
Från RAI-bedömningssystemet valdes frågor om hörsel, kognitiv förmåga, rörelseförmåga
i hemmet, minne samt medicinering som begränsar funktionsförmågan ut för närmare
granskning.
I fortsättningen
De utbildningar och gemensamma besök som ordnas av räddningsverket fortsätter.
Räddningsverkets expertis kan även användas bl.a. i samband med upphandling av olika
säkerhetsanordningar. Nytt i nuläget är att spisvaktsstandarden trätt i kraft och att det
finns olika klassificeringar för den samt att bostadsspecifika sprinkleranordningar
utvecklas i snabb takt.
Möjligheterna att utnyttja RAI-systemet utvecklas fortfarande. Följande skede är att betona
betydelsen av olika svar och nödvändiga kombinationer för att klassificera klienter i olika
kategorier som berör funktionsförmåga.
Birkalands räddningsverk ordnade ett nationellt gemensamt möte för räddningsverken
17.9.2014. Vid det gemensamma mötet kartlades vad som görs på områdena för att stödja
samarbetet med hemvården och de äldres möjligheter att bo hemma samt hurdana fortsatta
planer som är aktuella.
Bör observeras
Klientens boende i hemmet kan stödjas och deras livskvalitet förbättras genom samarbete
med olika myndigheter. För att garantera ett fungerande samarbete behövs fungerande
samarbetskanaler.
Tillräckliga och högklassiga tjänster
53
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Teknologi i organiseringen av arbetet (Tammerfors)
I Tammerfors håller man på att ta i bruk en lösning för funktionsstyrning inom hemvården, elektronisk dörröppning
samt mobila enheter för dessa. Registreringar och statistikföring som kan göras i realtid hemma hos klienten förbättrar
registreringarnas kvalitet och gör det möjligt att utnyttja dem i klientvården. Arbetets produktivitet ökar i takt med att
serviceproduktionsprocesserna inom hemvården blir effektivare. Genom en elektronisk dörröppningstjänst kan man till
exempel minimera den tid som går åt till avstånd och hantering av nycklar eftersom man inte längre behöver ödsla tid
på att hämta och överlåta nycklar och ta sig från ett ställe till ett annat. Med hjälp av en mobilapplikation är det möjligt
att registrera besöket och föra statistik i samband med besöket. Samtidigt minskar det nuvarande överlappande arbetet
och vårdarens minnesbörda underlättas.
Inom projektet Välfärd och kvalitet utreddes de anställdas, arbetsordnarens och förmännens första upplevelser om lösningarna inom pilotområdena. Eftersom pilottestningen blev försenad enligt den ursprungliga planen försenades även
projektets möjligheter att genomföra utredningen. En del av de anställda hade vid intervjutidpunkten hunnit använda
de nya teknologiska lösningarna under endast 1–2 dagar. För vanligt telefonbruk hade de anställda använt de mobila
enheterna sedan början av 2014.
Bakgrund
Inom hemvården i Tammerfors inleddes år 2012 ett projekt för utveckling av hemvården
(Kotke, Kotihoidon kehittämishanke). Inom projektet definierade man krav för funktionsstyrningen och dörröppningstjänsten inom hemvården samt konkurrensutsatte lösningarna och
anskaffningen av mobilenheter för dessa. Projektet har för avsikt att ta lösningarna i bruk och
se till att det ordnas stöd för användarna.
Projektets framskridande har bromsats av att anskaffningarna har behandlats i marknadsdomstolen och att det skett förändringar i telefonernas operativsystem. På grund av ändringar
i operativsystemet är leverantörerna tvungna att utveckla mobilapplikationerna. I slutet av
år 2013 fattade man beslut om att funktionsstyrningslösningen inom hemvården genomförs
som ett projekt enligt en standardiserad servicemodell som erbjuds av Kuntien Tiera Oy och
som dess Mobiili Kotihoito-service (Tiera Mobiilikotihoito funktionsstyrningsservice). Systemen togs i bruk under en testperiod i Tammerfors, Amuri och Pyyniikki områden. (Kuntien
Tiera Oy är en enhet som är anknuten till den upphandlande enheten och till en inköpscentral som avses i lagen om offentlig upphandling.)
Mål
Insamling av användarupplevelser om pilottestningen av funktionsstyrningssystemet, den
mobila teknologin och den elektroniska dörröppningsservicen inom hemvården.
Utvecklingsarbetets
framskridande
Planering av intervjuer
Överenskommelse om en lämplig tidpunkt för intervjuerna.
Intervjuerna genomförs i maj–juni 2014 (intervjuer av anställda i små grupper, individuella
intervjuer med arbetsanordnare och förmän). (Tid 30–60 min.)
En sammanfattning av intervjuerna samt deras resultat vidarebefordras till Kotke-projektet
I utvecklingsarbetet
deltog
Kotke-projektets projektchef, anställda inom hemvårdens pilotområde.
jatkuu seuraavalla sivulla...
fortsättar på nästa sidan...
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Resultat
54
Tillräckliga och högklassiga tjänster
Klienterna har i regel förhållit sig positivt till förändringarna.
Många anställda såg förändringarna som en positiv sak, några ansåg att testningen inte
hade någon framtid. Flera anställda hade känt att det fanns ett behov av en attitydförändring hos dem själva och upplevde att de kunde dra nytta av förändringarna efter att de
kommit över sin negativa attityd.
Arbetsordnarens roll visade sig vara stor i alla gruppers intervjuresultat.
Förmännen ansåg att vårdarna å ena sidan varit frustrerade över att de varit tvungna
att vänta på ibruktagandet. Å andra sidan var apparaten och pekskärmen nya för en del
anställda och det krävdes mycket tid för att de skulle vänja sig.
Efter intervjuerna och sommaren har Kotke-projektets projektchef fått mer positiva
kommentarer än tidigare om hur systemen kan utnyttjas.
I fortsättningen
Bruket utvidgas och målet är att systemen ska kunna tas i bruk inom alla hemvårdsområden före slutet av år 2014.
Bör observeras
Punkter som bör observeras då motsvarande teknologi tas i bruk:
•Det behövs mycket tålamod, positivt tänkande, attitydförändringar, tillåtande av misstag,
tolerans för förändringar och engagemang av personalen
•De anställda borde tas med i planeringen i ett så tidigt skede som möjligt (förutom att de
ger praktisk information och ställer krav engagerar de sig också bättre)
•System, utbildning och anvisningar borde skräddarsys efter förhållandena i respektive
kommun
•De anställda behöver utbildning och så tydliga anvisningar som möjligt för användningen
och ibruktagningen av systemen.
•Det behövs tydlig information till anställda, klienter och närstående samt husbolag
•Olika arbetsgruppers roller bör fastställas tydligt ända från början
•Användningen av systemet kräver att det finns en arbetsordnare som inte är en av de
övriga anställda
•Så många som möjligt borde också få handledning i hur man använder bakgrundssystem
Tillräckliga och högklassiga tjänster
55
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Teknologi vid utdelning av mediciner (Södra Österbotten)
Inom automatisk utdelning av mediciner har man utnyttjat teknologi redan i flera års tid. Den senaste lösningen i Finland
är att dela ut medicin automatiskt i engångsdosetter. Under projektet pilottestas automatisk medicinutdelning i engångsdosetter bland klienter inom hemvården.
Bakgrund
Inom hemvården i Seinäjoki har man i flera års tid planerat hur utdelningen av mediciner till
klienterna kunde skötas på ett bra sätt. Mekanisk utdelning i påsar har funnits redan länge, men i
Seinäjoki ville man prova på en ny lösning.
Automatisk utdelning av mediciner direkt i engångsdosetter har varit vanligt utomlands redan länge.
Till Finland kom den första maskinen år 2013.
Mål
Pilottestning och ibruktagning av automatisk utdelning av mediciner.
Utvecklingsarbetets
framskridande
I beredningsskedet som omfattade bl.a. kundavtal, uppdatering av medicinlistor och nödvändiga
ändringar i medicineringen samt utskrivning av recept för ett år framåt
Pilottestningen inleddes med medicinutdelning till 20 klienter 04/14
Anvisningar utarbetades för personalen inom hemvården vid övergången till automatisk
medicinutdelning
Beslut om att förlänga tiden för pilottestningen fram till slutet av år 2014 06/14
14 klienter lades till för den automatiska utdelningen av mediciner 08/14
Användarupplevelser av pilottestningen insamlades muntligt från klienter och anställda 09/14
Pilottestningen fortsätter, klienter läggs till.
I utvecklingsarbetet
deltog
Projektplanerare, hemvården inom Seinäjoki stad, apoteket och stadssjukhusets överläkare
samt övriga läkare till klienter inom hemvården.
Resultat
Användarupplevelser från klienterna:
•En äldre herreman berättade att han lärt sig att ta medicin ur dosetten och att det är lätt.
•En 80-årig fru berättade att hon tycker om dosetten.
•En närståendevårdare hade glömt att titta in i dosetten då hon hade gjort hål i folien och en
medicin hade legat kvar i dosetten i en hel vecka.
Användarupplevelser från klienterna:
•Det är lätt att ta med till exempel bara kvällsmedicinerna på rundan då man kan riva loss den
del som behövs längs den streckade linjen.
•Facken i dosetten ligger åt motsatt håll än i de plastdosetter som används mycket. Därför måste
man vara noga med att inte ge kvällsmedicinen i stället för morgonmedicinen.
•Klienterna har lärt sig att använda dosetten
•Medicinändringar som ska göras i dosetterna upplevs som besvärliga (man väntar på att handlingssätten ska bli tydligare, t.ex. om apoteket kan sälja mediciner som saknas i lösvikt tills
man får en färdig dosett där ändringarna beaktats).
•Jag är bekymrad över hur man ska känna igen medicinerna i fortsättningen när man inte
behöver dela ut dem själv.
•De anställda upplever att de genom att spara tid som tidigare gått åt till att dela ut mediciner
har fått mera tid för det övriga arbetet.
I fortsättningen
Man samlar in mera respons från pilottestningen då den har fortsatt längre med fler klienter.
Seinäjoki stad kommer att konkurrensutsätta den automatiska utdelningen av mediciner.
Bör observeras
Inledningen av pilottestningen fördröjdes på grund av orsaker som inte berodde på projektet.
I början delades medicinerna ut i engångsdosetter av en provisor på apoteket. Den mekaniska utdelningen inleddes 06-07/14 då företaget som sköter utdelningen hade beviljats tillstånd från Fimea.
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
56
Tillräckliga och högklassiga tjänster
Effektiverad hemsjukvård (Södra Österbotten)
Hemsjukvård är sjukvård som ges i klientens hem. Syftet med hemsjukvård är att underlätta utskrivningen från sjukhus,
förbättra möjligheterna för en sjuk person att klara sig hemma och stödja närstående i vården av en sjuk person i hemmet
(hälsovårdslagen 1326/2010). Inom samkommunen Kuntayhtymä Kaksineuvoinen utvecklade man ett alternativ till att
vårda patienten på en avdelning och en möjlighet att få vård i sin egen bekanta och trygga miljö. Effektiverad hemsjukvård är en service som Kuntayhtymä Kaksineuvoinen erbjuder till exempel vid iv-medicinering. Effektiverad hemsjukvård
kan utnyttjas bl.a. i samband med att en klient skrivs ut från sjukhuset. Inom Kaksineuvoinen erbjuder man service inom
effektiverad hemsjukvård med den befintliga hemvårdspersonalens krafter, utan tilläggsresurser.
Bakgrund
Inom samkommunen har man även tidigare ordnat vård för klienter i hemmet som alternativ
till vård på en avdelning. En enhetlig praxis och enhetliga handlingssätt har däremot saknats.
Som grund för den modell som utvecklats har man använt ett slutarbete som gjorts för
samkommunen vid Seinäjoki yrkeshögskola. Ämnet för slutarbetet var att skapa en modell för
effektiverad hemsjukvård i området. (http://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2012121719804).
Mål
Att skapa en modell och pilottesta den effektiverade hemsjukvården och en servicekedja som
överskrider organisationsgränserna för god vård i klientens hem.
Utvecklingsarbetets
framskridande
Bildande av en arbetsgrupp
En arbetsgrupp skapar kriterier för hemvården för beviljande av service innan man skapar en
modell för effektiverad hemsjukvård. à kriterierna godkänns 01/14
En modell för effektiverad hemsjukvård skapas tillsammans med arbetsgruppen.
Pilottestningen inleds 02/14
Modellen konstateras fungera under våren 2014 à Modellen tas i bruk
I utvecklingsarbetet
deltog
Projektplanerare, handledare inom äldrearbete, avdelningsskötare inom hemvården, äldreservicedirektör samt vårdarbetsdirektör och överskötare från hälsovården.
Resultat
Bilaga 17
En modell för effektiverad hemsjukvård skapades, rapportens bilaga 17
Bör observeras
I början av arbetet med att skapa en modell för den effektiverade hemsjukvården konstaterades att Kuntayhtymä Kaksineuvoinen behöver kriterier för hemvård som stöd för
utveckling av modellen. Kriterier för hemvård skapades innan modellen fördes vidare.
Modellen har gjort praktiska handlingssätt tydligare för de anställda och har på så
sätt underlättat t.ex. förflyttningen av en klient från en avdelning för vård i hemmet.
Under pilottestningen har man fått positiv respons om servicen från klienterna.
Tillräckliga och högklassiga tjänster
57
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Klientenkäter (Österbotten)
Äldreomsorgslagen kräver att kommunerna utvärderar tillräckligheten och kvaliteten av sin service varje år. I utvärderingen bör man beakta åsikter från klienter, närstående och personal. Ett responsmaterial utvecklades och pilottestades
i Österbotten inom olika servicetyper i form av enkäter bland alla ovan nämnda grupper.
Bakgrund
I Österbottens verksamhetsområde finns många små kommuner – varierande praxis kring
organisering, uppföljning och utvärdering av service
Man har inte systematiskt samlat in klient-, närstående- eller personalrespons om servicens
tillräcklighet eller kvalitet
Mål
Att utveckla och testa ändamålsenligt responsmaterial
Att utveckla en möjlighet att jämföra svaren
Utvecklingsarbetets
framskridande
Bildande av en arbetsgrupp
Man bekantar sig med olika responsmetoder
Man definierar kvalitet och tillräcklighet
Man utvecklar responsmaterial
Man genomför en pilottestning i kommunerna
•Totalt 213 svar, åtta enheter deltar
•Hemvård, serviceboende, institutionsvård och demensomsorg
Resultaten kodas och sammanställs (projektplanerare)
Responsmaterialet och resultaten från pilotprojektet utvärderas i arbetsgruppen
Utvärderingens skeden beskrivs i form av en handlingsmodell
I utvecklingsarbetet
deltog
Projektplanerare, representanter som utnämnts av kommunen till arbetsgruppen
(både ledningen och personalen var representerade)
Resultat
Bilagor 18, 19, 20
och 21
•Klient-, närstående- och personalenkäter, rapportens bilagor 18 och 19
•Handlingsmodell för utvärdering av kvalitet och tillräcklighet, rapportens bilagor 20 och 21
•Möjligheten till regional jämförelseutveckling främjas
I fortsättningen
Tas i bruk i området
Fungerar även som en del av egenkontrollen
Bör observeras
En del äldre klienter klarar inte av att ge respons genom en enkät (minnessjuka, bräckliga).
För dessa klientgrupper bör man utveckla andra metoder.
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
58
Tillräckliga och högklassiga tjänster
Utveckling av olika metoder för klientrespons (Tammerfors)
I äldreomsorgslagen stadgas att kommunen regelbundet måste samla in respons från serviceanvändarna, deras anhöriga
och närstående samt kommunens anställda för att utvärdera servicens kvalitet och tillräcklighet. Klienten bör alltså ha
möjlighet att ge respons om den service som han/hon fått. Responsen bör utnyttjas för att utveckla en allt mera klientvänlig service som bättre motsvarar behoven.
Bakgrund
Projektets ursprungliga mål var att pilottesta Requeste-responssystemet inom äldreservicen. Av
utredningarna framgick att koncernförvaltningen utvecklar systemet som en helhet och därför
fanns det inget behov för en separat utveckling inom äldreservicen. Av denna orsak började man
utveckla en klientrådsmodell för äldreservicen.
År 2013 pilottestade THL en del av en RAI-mätare som används för att utvärdera klientens
upplevda service- och livskvalitet genom svar från en äldre person, en närstående person och en
skötare. Tammerfors var en av de städer där pilottestningen gjordes. Projektet inleddes med att
användbarheten av en kvalitetsdel i RAI utvärderades.
Mål
Att hitta nya metoder för att samla in uppgifter om användarupplevelsen och stärka utnyttjandet
av klientrespons. Att utreda möjligheterna att samla in information om klientens upplevelser om
service- och livskvalitet.
Utvecklingsarbetets
framskridande
Förvaltningens beslut om att använda ett klientråd.
Beställaren gör upp en plan om klientrådet. I
planen beskrivs en definition för ett klientråd
I upphandlingsskedet antecknas en förutsättning
om att ett klientråd ska grundas i offertbegäran.
Tillsammans med de serviceproducenter som
valts ut kommer man överens om praxis i samband med att klientrådet grundas.
Medlemmar utses vid ett möte för allmänheten
och genom att bjuda in medlemmar. Medlemmarna borde representera serviceanvändarna på
ett övergripande sätt.
RAI:s upplevelsebaserade kvalitetsdel testas (äldreboende, sjukhusvård, effektiverat
serviceboende, serviceboende, regelbunden
hemvård)
Upplevelser samlas in om mätarnas användbarhet: Användbarheten konstaterades inte
vara tillräcklig.
Kokemuskaari-verktyget testas (dagcenterverksamhet, äldreboende, effektiverat serviceboende)
Lämpade sig bäst för besökare vid dagcentret
som inte lider av minnesstörningar.
Klientrådet grundas.
I utvecklingsarbetet
deltog
Kommunens delaktighetsexperter och
representanter för serviceproducenter
THL, kommunala och privata serviceproducenters pilottestarenheter.
Resultat
Klientrådet i Härmälä som fått benämningen Toriraati sammanträder för första gången i början
av år 2015.
Den upplevelsebaserade kvalitetsdelen i RAI
upplevdes inte lämpa sig för enheternas bruk.
Kokemuskaari konstaterades vara lämplig för
dagcenterverksamhet, men inte för klienter
med minnesstörning.
I fortsättningen
Klientrådet i Härmälä sammanträder 2 gånger om året. Det är meningen att klientrådet även ska
tas med i andra offertbegäranden.
Man söker efter en mätare för upplevelsebaserad kvalitet som passar för bred användning inom
äldreservicen. Kundtillfredsställelseenkäter utvecklas för klienter och närstående.
Bör observeras
Syftet med klientrådet är framför allt att samla in serviceanvändarnas upplevelser och utveckla
servicen i fråga. Inom äldreservicen finns andra kanaler för mera allmän respons, bl.a. äldrerådet.
För klienter som är i mycket dåligt skick och/eller lider av minnesstörningar har man under projektets gång inte lyckats hitta någon lämplig mätare för insamling av klientrespons. Man håller
på att överväga om observationsundersökning är den enda metoden för att samla in upplevelseinformation från dessa klientgrupper.
Tillräckliga och högklassiga tjänster
59
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Egenkontroll (Södra Österbotten)
I Södra Österbottens projektområde utarbetades en skriftlig plan för egenkontroll för enheterna inom hemvården.
Bakgrund
I Södra Österbottens projektområde hade man ingen egenkontrollplan vid enheterna inom
hemvården.
En egenkontrollplan började utarbetas tillsammans med hemvården som ordnas av Seinäjoki
och Kuntayhtymä Kaksineuvoinen. Tidigare har kommunerna genom samarbete upprättat en
egenkontrollplan även för serviceboende.
Mål
En egenkontrollplan upprättas för enheterna inom hemvården
Utvecklingsarbetets
framskridande
Bilaga 22
Workshopträffar tre gånger under våren 2014. Som ledare för workshoparna fungerade expert
Riitta Räsänen från Laatuhoiva Oy. I workshoparna producerades material för en egenkontrollplan. Bilaga 22
Bearbetning av material för egenkontrollplanen, experten sammanställde en plan utifrån
materialet.
Utbildningar för hela hemvården 09/14
•Både i Seinäjoki och inom Ky Kaksineuvoinen ordnades två tre timmar långa utbildningar
med samma innehåll om egenkontroll av kvalitet.
•Seinäjoki 107 deltagare
•Ky Kaksineuvoinen 104 deltagare
Färdig skriftlig egenkontrollplan
Upprättande av årsklocka för att behandla ärenden i egenkontrollplanen
I utvecklingsarbetet
deltog
Projektplanerare, förmän inom hemvården, expert från Laatuhoiva Oy
Resultat
Skriftlig egenkontrollplan för hemvårdsenheter i Seinäjoki och inom Kuntayhtymä
Kaksineuvoinen.
I fortsättningen
Enheternas förmän ansvarar för att egenkontrollplanen uppdateras.
Bör observeras
Bearbetningen av egenkontrollplanen tar tid. Efter att den skriftliga planen gjorts upp
finslipas egenkontrollen av kvalitet regelbundet tillsammans med personalen.
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
60
Tillräckliga och högklassiga tjänster
Egenkontroll (Tammerfors)
I egenkontrollplanen antecknas hur man genom serviceenheternas verksamhet kan säkerställa en bra kvalitet och klientsäkerhet, hur servicens innehåll och kvalitet uppföljs och hur man tar tag i eventuella missförhållanden. Inom egenkontrollen är personalen en viktig aktör. Egenkontroll är aktuell övervakning och gör det möjligt att snabbt ta tag i upptäckta
missförhållanden. I Tammerfors upprättade man en egenkontrollplan för Koukkuniemi äldreboende och skapade en
modell för olika skeden inom utarbetningsprocessen.
Bakgrund
Bilaga 2
I Tammerfors finns en handlednings- och övervakningsgrupp för äldreservice. (bilaga: figur
’Ohjaus ja valvonta ikäihmisten palveluissa – case Tampere’)
Ibruktagningen av en egenkontrollplan blev en del av utvecklingen av förmansarbetet i området för Koukkuniemi äldreboende. I Koukkuniemi finns 23 avdelningar. På varje avdelning
finns 12–38 boende. På äldreboendets område finns 12 avdelningsskötare och 3 ansvariga
avdelningsskötare.
Mål
Att skapa en modell för att utföra egenkontroll inom äldreservice som produceras av kommunen. Att ta i bruk en egenkontrollplan inom sådana enheter för dygnetruntomsorg inom
staden som avses i socialvårdslagen på Koukkuniemis område.
Utvecklingsarbetets
framskridande
Bilaga 23
Regionförvaltningsverket inbjuds för att utbilda förmännen i Koukkuniemi i egenkontroll
En arbetsgrupp för egenkontroll sammanställs inom projektet
Avdelningsskötarna sammanställer egenkontrollplanen vid workshoparna under ledning av
chefen för långtidsvården med hjälp av en blankettmodell från Valvira. Bilaga 23
1. workshop 19.2.2014: Vilka dokument existerar redan och tas med i egenkontrollplanerna?
Svar på frågor som grundar sig på blankettmodellen.
2. workshop 9.4.2014: Innehållet sammanfattas på blanketten. Listor över innehåll som
saknas. Överenskommelse om tidtabell för komplettering och arbetsfördelning.
Planens utseende färdigställs enligt den överenskomna arbetsfördelningen
8/2014 Äldreboendets ledningsgrupp informeras om att egenkontrollplanen blivit färdig
Egenkontrollplanerna för varje enhet bearbetas under ledning av avdelningsskötarna,
tillsammans med enheternas personal
Egenkontrollplanen uppdateras och gås igenom med personalen varje år och vid behov oftare
I utvecklingsarbetet
deltog
Chef för långtidsvården, handlednings- och kontrollgruppen, avdelningsskötare och ansvariga
avdelningsskötare från Koukkuniemi
Resultat
För Koukkuniemiområdet upprättas en gemensam egenkontrollplan
En modell för egenkontrollplanen skapas genom workshopmetoden
I fortsättningen
Planen uppdateras första gången redan vid årsskiftet då verksamheten överförs till ett nytt
produktionsområde
Bör observeras
Vid upprättandet av egenkontrollplanen bör man fundera på vilka frågor som måste utredas för planen, vilket grundarbete som redan har gjorts och vilken part som borde fungera
som upprättande part för egenkontrollplanen.
Egenkontrollplanen bör bindas till övriga befintliga dokument, såsom en strategi, eller till
det använda kvalitetssystemet. På så sätt blir egenkontrollplanen en fast del av verksamheten inom enheterna.
Det vore bra om man kunde utgå direkt från helheter som berör klienterna. På så sätt kan
man säkerställa att ett klientorienterat grepp prioriteras även i egenkontrollen.
Tillräckliga och högklassiga tjänster
61
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Egenkontroll (samkommunen för social- och hälsovård
i Övre Savolax)
Efter att samkommunen för social- och hälsovård i Övre Savolax grundades 2010 har kriterier och servicebeskrivningar
för boendeservice förenhetligats inom enheterna för boendeservice i fyra kommuner. Utvecklingsarbetet fortsätter med
att man upprättar egenkontrollplaner.
Bakgrund
Äldreomsorgslagen förutsätter att man ordnar egenkontroll inom verksamhetsenheterna för
att trygga servicens kvalitet och säkerhet från och med början av år 2015. Inom kommunerna som hör till samkommunen för social- och hälsovård i Övre Savolax beskriver planerna
nuläget i enheterna för boendeservice och de fungerar samtidigt som en åtgärdsplan för att
utveckla och utvärdera innehållet i verksamheten och servicen.
Mål
Egenkontrollplaner upprättas för varje enhet inom boendeservice före slutet av år 2014.
Utvecklingsarbetets
framskridande
Repetition av innehållet i äldreomsorgslagen och genomgång av projektets mål samt
schemaläggning i en arbetsgrupp.
Bilaga 24
Utbildningsbehovet utreddes med en projektplanerare
•Utbildning inom egenkontroll ordnades i form av en workshop med tre träffar i maj,
augusti och oktober 2014 för medlemmarna i arbetsgruppen.
•Dessutom ordnades ett gemensamt introduktionsmöte om egenkontroll för hela personalen
inom boendeservice i augusti 2014. Bilaga 24
Mellan utbildningsdagarna bearbetar arbetsgruppens medlemmar egenkontrollplanerna med
personalen inom sin egen arbetsenhet med hjälp av material, metoder och verktyg som de
fått under utbildningen.
Projektplaneraren samlar in utgångsmaterial från arbetsgruppmedlemmarnas enheter för
boendeservice och skickar dem till utbildaren före 24.9.2014.
Utbildaren färdigställde en gemensam egenkontrollplan med hjälp av det inlämnade
utgångsmaterialet.
I utvecklingsarbetet
deltog
Projektplanerare, förmän inom boendeservice (6), chef för boendeservice samt köpserviceansvarig inom boendeservice.
Resultat
Egenkontrollplaner upprättas för varje avdelning inom alla enheter för boendeservice
inom samkommunen för social- och hälsovård i Övre Savolax före 1.1.2015.
I fortsättningen
Inom enheterna för boendeservice tas GAS-metoden i bruk i etapper under år 2015 för
att ställa upp mål för serviceplanen och för att följa upp dem.
Bör observeras
Schemaläggning – det bör även finnas tid för att upprätta planer och resurser för
personalens utbildningsdagar.
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
62
Bilagor och litteratur
Litteratur
•Alastalo H, Aemejelaeus R & Noro A. Kuntien haasteet
vuonna 2013. Teoksessa A. Noro & H. Alastalo (toim.)
Vanhuspalvelulain 980/2012 toimeenpanon seuranta.
Juvenes Print – Suomen yliopistopaino. Tampere2014.
•Kaikkonen R, Murto J, Pentala O, Koskela T, Virtala E,
Härkänen T, Koskenniemi T, Ahonen J, Vartiainen E & Koskinen S. Alueellisen terveys- ja hyvinvointitutkimuksen perustulokset 2010–2014. Verkkojulkaisu: www.thl.fi/ath
•Kautto M. 2006. Suomalaisten hyvinvointi. Stakes. Gummerus, Vaajakoski.
•Laaksonen M, Helakorpi S, Karvonen S, Patja K & Sulan-
der P. Sosioekonomisiin terveyseroihin vaikuttavat tekijät
ja niissä tapahtuneet muutokset. Tupakointi. teoksessa
H. Palosuo, S. Koskinen, E. Lahelma, R. Prättälä, T.
Martelin, A. Ostamo, I. Keskimäki, M. Sihto, K. Talala, E.
Hyvönen & E. Linnanmäki (toim.) Terveyden eriarvoisuus
Suomessa. Sosioekonomisten terveyserojen muutokset
1980–2005. Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja
2007:23. Helsinki.
•Laatusuositus hyvän ikääntymisen turvaamiseksi ja
palvelujen parantamiseksi. Sosiaali- ja terveysministeriön
julkaisuja 2013:11.
•Laki ikääntyneen väestön toimintakyvyn tukemisesta
sekä iäkkäiden sosiaali- ja terveyspalveluista 980/2012.
www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2012/20120980.
•Laki potilaan asemasta ja oikeuksista 785/1992. www.finlex.fi
•Laki sosiaalihuollon asiakkaan asemasta ja oikeuksista
812/2000. www.finlex.fi
•Moisio P, Heikkinen S, Honkakoski A, Nurmio K, Paka-
rinen M. Vanhuspalvelulain pilotointi. Hankkeen loppuraportti. 2013. Verkkojulkaisu: http://www.kunnat.
net/fi/asiantuntijapalvelut/soster/sosiaalipalvelut/ikaantyneet/vanhuspalvelulaki/Documents/Vanhuspalvelulain_
pilotointi-raportti.pdf
•Murto J, Sainio P, Pentala O, Koskela T, Luoma ML, Koponen P, Kaikkonen R & Koskinen S. Ikääntyneen
väestön hyvinvointi, terveys, toimintakyky ja palveluiden
saanti – ATH-tutkimuksen tuloksia. Teoksessa A. Noro & H. Alastalo (toim.) Vanhuspalvelulain 980/2012 toimeenpanon seuranta. Tilanne ennen lain voimaan-
tuloa vuonna 2013. Juvenes Print – Suomen yliopistopaino. Tampere 2014.
•Mäkelä M & Alastalo H. Iäkkään väestön hyvinvointia
edistävät palvelut. Teoksessa A. Noro & H. Alastalo
(toim.) Vanhuspalvelulain 980/2012 toimeenpanon
seuranta. Tilanne ennen lain voimaantuloa vuonna 2013.
Juvenes Print – Suomen yliopistopaino. Tampere 2014.
•Mäkelä M, Alastalo H, Noro A & Finne-Soveri H. Palvelutarpeen ja toimintakyvyn arviointi. Teoksessa A. Noro &
H. Alastalo (toim.) Vanhuspalvelulain 980/2012 toimeenpanon seuranta. Tilanne ennen lain voimaantuloa
vuonna 2013. Juvenes Print – Suomen yliopistopaino.
Tampere 2014.
•Oulun kaupunki. 2013: Oulun palvelumalli 2020
•Oulun kaupunki. 2013: Palvelumalli 2020, Hyvinvointipalvelut
•Oulun kaupunki. 2013. Kaupunkistrategia Oulu 2020
•Oulun kaupunki. 2014. Hyvinvointikertomus 2013 –
2016
•Palvelutarpeen selvittäminen on osa palvelu-
prosessia, Palvelutarpeen selvittäminen -toimintamalli, 2013. Vanhuspalvelulain pilotointi -hanke.
https://www.innokyla.fi/documents/281160/0/webpalvelutarpeen+selvittaminen_2.pdf/d2da19a4-08274737-9f42-0998dfefcd18
•Päivärinta E & Haverinen R. Ikäihmisten hoito- ja palvelusuunnitelma. Opas työntekijöille ja palveluista
vastaaville. Sosiaali- ja terveysalan tutkimus- ja kehittämiskeskus. Helsinki 2002.
•Sainio P, Koskinen S, Sihvonen A-P, Martelin T & Aromaa
A. Iäkkään väestön terveyden ja toimintakyvyn kehityslinjoja. Teoksessa A. Noro & H. Alastalo (toim.) Vanhuspalvelulain 980/2012 toimeenpanon seuranta. Tilanne
ennen lain voimaantuloa vuonna 2013. Juvenes Print –
Suomen yliopistopaino. Tampere 2014.
•Sosiaali- ja terveysministeriö. Ikäihmisten toimintakyvyn
arviointi osana palvelutarpeen arviointia sosiaalihuollossa. 2006. Perhe- ja sosiaaliosasto. Tiedote 7.6.2006.
•Sosiaali- ja terveysministeriö. Laatusuositus hyvän
ikääntymisen turvaamiseksi ja palvelujen parantamiseksi.
Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2013:11
•Valtiovarainministeriö. Asiakaspalvelu 2014–yhdessä palvelut lähelle. Julkisen hallinnon yhteisen asiakaspalvelun
jatkovalmistelutyöryhmän loppuraportti. Valtiovarainministeriön julkaisuja 20:2014.
•Vuoti M. Pohjoissuomalaisten suurten ikäluokkien tule-
vaisuudenkuvat ikääntymisestään, hyvinvoinnistaan ja
sosiaali- ja terveyspalveluistaan. Oulun yliopisto, Juvenes
Print, Suomen yliopistopaino, Tampere 2011.
•Vähäkangas, P., Niemelä, K. & Noro, A. (2013). Ympärivuorokautisessa hoidossa olevien ikäihmisten
kuntou-tumis- ja voimavarakartoitus – Uusi apuväline
kuntoutumista edistävään hoitotyöhön? Gerontologia, 27 (1), 13–21.
Bilagor och litteratur
63
VÄLFÄRD OCH KVALITET – projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen
Bilagor
Bilagor publiceras på adressen www.innokyla.fi
Använd webbsidans sökfält för att hitta projektet i Innokylä. Skriv: hyvinvointia ja laatua hanke
Eller skriv till webbläsarens addressfält https://www.innokyla.fi/web/hanke811803/
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
Liite
1. 2.
3. 4. 5. 6. Hankearvioinnin loppuraportti
Ohjauksen ja valvonnan järjestäminen ikäihmisten palveluissa, Tampere
Vanhusneuvoston toimintasäännöt ja toimintasuunnitelma, Oulu
Vanhusneuvoston aloitelomake, Oulu
Toimintamalli vanhusneuvostolle osallisuuden edistämiseksi elinympäristön suunnittelussa, Seinäjoki
Malli ja työkalu asiakkaan palvelutarpeen oma-arviointiin ja neuvontaan sähköisenä palveluna. Esimerkki kuljetuspalveluista, Oulu
7. Blankett för servicehandledning, suomeksi ja ruotsiksi, Österbotten
8. Lomake uuden asiakkaan palvelutarpeen tunnistamiseen, Ylä-Savo
9. Toimintamalli kannettavan tietokoneen käytettävyyden lisäämiseksi, Oulu
10. Modell av hemvårdens kriterier, Österbotten
11. Yhtenäiset käytännöt palvelusuunnitelman laadinnassa, Kainuu
12. Vastuutyöntekijä-pilotin kuvaus, Tampere
12. Ansvarig arbetstagare, Tammerfors
13. RAI-järjestelmän käyttöönottosuunnitelma, Seinäjoki
14. Kotihoidon asiakasohje suun terveydestä
14. Rådgivningsmaterial om munhälsa, Tammerfors
15. Toimintamalli suun terveystarkastuksille kotihoidossa, Tampere
16. Kotihoidon asiakasohje paloturvallisuudesta, Tampere
16. Rådgivningsmaterial om brandsäkerhet, Tammerfors
17. Tehostetun kotisairaanhoidon malli, Kuntayhtymä Kaksineuvoinen
18. Frågeformulär åt kunder, anhöriga och personal, Österbotten
19. Kyselyt asiakkaille, omaisille ja henkilöstölle, Pohjanmaa
20. Modell för utvärdering av servicens tillräcklighet och kvalitet, Österbotten
21. Toimintamalli palvelujen riittävyyden ja laadun arviointiin, Pohjanmaa
22. Omavalvontasuunnitelman laatiminen kotihoitoon, Seinäjoki
23. Omavalvontasuunnitelman laatiminen vanhainkotiympäristöön, Tampere
24. Omavalvontasuunnitelman laatimien asumispalveluihin, Ylä-Savo
25. Keskitetyn asiakasneuvonnan toimintamallin juurruttaminen, Ylä-Savo
26. Menetelmä käytäntöjen yhtenäistämiseksi palvelusuunnitelman laatimisessa, Kainuu
27. Menetelmä RAI-järjestelmän hyödyntämiseksi lähiesimiestyössä, Kainuu
28. Kotihoidon kriteerit, Seinäjoki