Transcript Vapen som förändrade världen - Thomas B Andersson | REPORTAGE

9 VAPEN
som förändrade världen
Människan har alltid haft en obehaglig förmåga att
uppfinna hemska vapen. Under medeltiden satte
långbågen skräck i fienden, i dag har atombomben
tagit över som det yttersta militära hotet. Här är
några av historiens mest slagkraftiga krigsredskap.
T E X T: T H OM A S B AN D ER SSO N
M
an kan verkligen fundera över
varför människor ödslat så
mycket tid och kraft under
historiens lopp på att uppfinna nya vapen. Bara för att sedan försöka döda så
många av varandra som möjligt.
Utvecklingen har säkert drivits på
av aggressiva krafter som velat krossa
en förhatlig fiende, eller som hungrat
efter att få kontroll över viktiga naturresurser.
Men även rädslan för motståndarens
planer har haft en viktig roll i sammanhanget: Vad ska han hitta på härnäst?
Vad har han för vapen? Hur farliga blir
de för oss? Bäst att vi också satsar!
Sådant pressar förstås också på utvecklingen.
Flera av historiens viktigaste vapensystem har kommit fram ungefär samtidigt hos de arméer och flottor som fört
krig mot varandra. Kapplöpningen har
alltså varit intensiv.
Preussen och Frankrike utvecklade till
exempel det nya bakladdningsgeväret vid
samma tid, inför 1870-talets krig mellan
de båda länderna. Och utvecklingen av
atombomben var inte något som bara
amerikanerna sysslade med under andra
världskriget; även Tyskland hade forskare
som var inne på samma spår.
Som någon uttryckt det hela: kriget är
uppfinningarnas moder! ●
Från ca 300 f Kr
V ISSAR I O N
Den romerska armén sköt olika
projektiler mot fienden med små och
stora armborstliknande katapulter.
48
allt om historia /
● När katapulten togs i bruk blev
det för första gången möjligt att
erövra starka befästningar. En
katapult är en sorts kastmaskin
som användes för att slunga iväg
stenar, tunga pilar och andra
projektiler mot fiendens
fästen. Enkla föregångsvarianter utvecklades redan
Katapulter sattes ofta
under forntiden, och unin under belägringar av
der romarrikets många
städer och befästningar.
fälttåg kom katapulten
att spela en stor roll.
Vapnet har funnits i flera utföranden. De romerska legionärerna hade en typ som kallades scorpio och som kunde skjuta
i väg kraftiga pilar över 300 meter. Under medeltiden var
katapulten ett betydelsefullt belägringsvapen, och kunde
väga flera ton. I och med krutets ankomst blev katapulten dock
omodern och ersattes av kanoner.
B R ID G EM AN / IB L
Katapulten var viktig
för romarna
R E X FE AT UR E S/ IB L
Före 3 000 f Kr
Långbågen användes
redan av ismannen Ötzi
En modell
av Ötzi, med
en långbåge
på ryggen.
B R ID G EM AN / IB L
● Långbågen är ett mycket
Mest känd är långbågen
gammalt vapen, som
för sin avgörande betyutvecklats från den vandelse under hundraårsFör att tränga igenom de
liga pilbågen. Typiskt för
kriget (1337–1453) mellan
medeltida riddarnas rustningar
långbågen är som namnet
England och Frankrike. De
tog man till speciella pilspetsar.
antyder bågens längd. Den
vältränade engelska bågmäter cirka 180 cm mellan ändarna, vilket gör
skyttarna avlossade då moln av pilar mot den
att den får större kraft och kan skjuta iväg sina
franske kungens här, som led svåra förluster.
projektiler längre än en vanlig båge.
Därmed satte också långbågen punkt för
Långbågarna var oftast gjorda av idegran,
riddartiden. Tungt beväpnade riddare till häst
ett starkt och elastiskt trädslag. Den äldsta
fungerade inte längre, då de blev lätta måltavlor
långbågen som hittats är från 3 300 f Kr, och
för bågskyttarnas pilsvärmar. Ett nytt taklåg bredvid den berömde ismannen Ötzi
tiskt tänkande, där infanteriet fick större
infrusen i en glaciär i Alperna.
betydelse, såg dagens ljus.
»De vältränade engelska
bågskyttarna avlossade
moln av pilar mot den
franske kungens här»
Under hundraårskriget på
1300- och 1400-talen firade de
engelska långbågsskyttarna
stora triumfer på slagfältet.
allt om historia /
49
HISTORISK A VAPEN
1300-talet
1300-talet
● Kanonen är ett av
världshistoriens mest
fruktade och effektiva vapen, och började användas
i Europa under 1300-talet i och
med att krutet gjorde sitt intåg i vår
världsdel. Då hade det gått många
sekel sedan kineserna uppfann
krutet, vilket kanske skedde så tidigt
som för 2 000 år sedan.
Den första tiden användes kanonen på samma sätt som katapulten,
som ett vapen för att skjuta sönder fiendens murar. Från slutet av
1400-talet kom kanonerna i bruk
även i fält, det vill säga under militära
drabbningar. När de mynningsladdade kanonerna sedan ersattes av
bakladdade pjäser under senare
delen av 1800-talet kunde eldhastigheten ökas betydligt.
I en rad krig – inte
minst under
Fälthaubits från
första världskriget.
första världskrigets skyttegravsdrabbningar – har kanonen varit
arméernas viktigaste stridsmedel.
Man kan fundera över hur vår värld
hade sett ut i dag om inte artilleriets
dödsbringande kraft hade funnits.
Då hade stora arméer kanske aldrig
kunnat stoppas och våra geografiska
landgränser sett helt annorlunda ut.
Armborstet var
allmänt fruktat
av riddare
● Även om långbågen hade stor genomslagskraft och bättre precision än den
vanliga pilbågen så kunde den inte tävla
med armborstet i detta avseende. Men i
gengäld kunde inte armborstet matcha
långbågen i eldhastighet, och det var
dessutom mycket dyrare. Armborstets
största fördel var dock att det gick att lära
sig hantera det på bara några veckor. För
att bli en skicklig långbågsskytt var man
tvungen att träna i många år.
Ett medeltida armborst spändes med
olika mekaniska don, som hävarm och
vinda. Vapnet har mycket gamla rötter
och har existerat i många olika former.
Från 1300-talet blev det vanligt i samband med krig och jakt.
Inom 100 meter var armborstet mycket
effektivt och allmänt fruktat av riddare
till häst – deras rustningar räckte inte till
som skydd. På 1500-talet började dock
vapentypen trängas undan av de nya
handeldvapnen. Dessa övertog armborstets princip, att ett vapen skulle vara
enkelt att hantera, och skulle komma att
dominera på de framtida slagfälten.
Som jaktvapen var armborstet i bruk
ända fram till 1900-talets början.
Armborstet
spändes med
hjälp av en
vinda eller
en hävarm.
Vid slutet av 1300-talet
började kanonen ersätta katapulten som
belägringsvapen.
AKG /SC ANPIX
T H E AR T ARCH I V E
Kanonen var arméernas
viktigaste stridsmedel
50
allt om historia /
1600-talet
B R ID G EM AN/ IB L
Bajonetten slog ut pikenerarna
En nordstatssoldat
under amerikanska
inbördeskriget, med
bajonett på geväret.
● Blankvapnet bajonetten – som fått sitt
namn efter den franska staden Bayonne,
där den uppfanns på 1600-talet, innebar en
stor förändring. I ett slag gjorde den de så
kallade pikenerarna omoderna.
Pikeneraren hade en flera meter lång
lans som försvar mot anfallande kavalleri.
Men en musköt med påsatt bajonett var ett
betydligt mångsidigare vapen.
Musköten kunde laddas om hur många
gånger som helst och dessutom användas
på olika avstånd, och blev det närstrid
kunde soldaten även ta till sin
bajonett.
Bajonetten hade sin verkliga storhetstid fram till mitten av 1800-talet.
Därefter gjorde de nya kanonernas
eldkraft att närstrid blev mindre
vanligt. Men bajonetten används än
i dag vid vakttjänst.
1500-talet
ER I CH LE SSIN G / IB L
● Muskötens inträde på världsscenen
ägde rum på 1500-talet och innebar
en verklig revolution. Den nydanande
musköten startade nämligen en utveckling som skulle leda fram till den
moderna tidens bakladdningsgevär
och kulsprutor.
Från början var musköterna klumpiga och stora. För att kunna avlossa
dessa tidiga varianter var man tvungen att ha ett stöd under pipan. Vapnet
avfyrades genom att olika mekanismer, som flintlås och luntlås, fick en
krutladdning att explodera och skicka
Musketerare i den tyskromerske kejsaren Karl V:s
armé öppnar eld mot
osmanska trupper 1535.
B R ID G EM AN/ IB L
Musköten förebådade de
moderna eldhandvapnen
Ett vackert
dekorerat flintlåsgevär från
1500-talet.
iväg kulan. Omladdningen var
därför tidsödande.
Vapnet användes av fotsoldater som kallades för musketerare,
och vid slutet av 1600-talet var
musköten så utvecklad att ingen
armé kunde klara sig utan den.
»Muskötens inträde på
världsscenen innebar
en verklig revolution»
allt om historia /
51
HISTORISK A VAPEN
1900-talet
Stridsvagnen föddes under första världskriget
● Det stillastående skyttegravskriget
ett av de tidiga utvecklingsprojekten.
Men som så många gånger tidigare
under första världskriget födde idén
Engelsmännen var också först med att i världshistorien kom det snart fram
om ett bepansrat fordon med egen
satsa stort på den
motvapen – i form av olika typer av
tyngre beväpning: stridsvagnen. Det
nya vapentypansarvärnsvapen.
är alltså ett exempel på hur ett låst
pen.
Inför andra världskrigets utbrott
läge kan leda till ett nytt tänkesätt.
förfogade britterna fortEn stridsvagn kunde ta sig fram på
farande över några av
ett flexibelt sätt och hade ett
världens bästa stridsbra skydd mot kulspruteeld,
vagnar, men när kriget
men också mot artilleriprobröt ut visade det sig att
jektiler som inte träffade dityskarna var bättre på att
rekt. Den engelska termen
använda sina pansarfordon.
tanks kommer för övrigt
Detta fick stor betydelse för
Brittisk stridsvagn från 1917.
IX
P
från »mobil vattentank»
tyskarnas
framgångar i krigets
Den konstruerades för att kunna
AN
SC
S/
BI
som var kodnamnet för
inledningsskede.
R
korsa hinder och skyttegravar.
CO
1800-talet
Kulsprutan stoppade stora anfall
CA
I
BET TM
ANN
/CO
RB
IS
/S
N
och själva kulan varit skilda åt. Kulsprutan visade sig snart vara ett fruktansvärt
vapen och spelade stor roll inte
minst under 1900-talets båda
världskrig.
När första världskriget startade 1914
hade de krigförande parterna ännu inte
förstått kulsprutans hela potential. Men
snart lärde man sig att den snabbskjutande kulsprutan i kombination med
En tidig variant av kulspruta
var Gatlingkulsprutan, som
uppfanns på 1860-talet och
först togs i bruk under det
amerikanska inbördeskriget.
52
allt om historia /
BUND E SARCH I V
● Kulsprutan kom i bruk sedan enhetspatronen uppfunnits i mitten av
1800-talet. I en enhetspatron är kula och
hylsa ihoplödda till en patron. Krutet,
som ska skicka iväg
kulan, ligger alltså i
hylsan. Det var en klar
förbättring jämfört
X
P
med tidigare
då krutet
Tyskt kulsprutevärn i Normandie
under andra världskriget.
kanoneld kunde stoppa mycket stora
truppanfall.
Effekten var skoningslös: På bara någon timme kunde 7 000–8 000 fiendesoldater dödas av den intensiva elden.
Resultatet blev det låsta skyttegravskriget – där varje större anfall hejdades av
kulsprutor och artilleri.
Även under andra världskriget spelade kulsprutan en viktig roll. Tyskarna
var tidigt ute med att satsa på att ta fram
kulsprutor i stor mängd. Sannolikt kan
den tyska arméns framgångar i krigets
inledning till viss del förklaras med att
motståndarna hade omodernare kulsprutor och gevär.
1945
Atombomben ledde
till terrorbalansen
● Vapnens vapen
insikt som ledde fram till
som slår ut allt
den så kallade terrorbamänniskan hittat
lansen under kalla kriget
på i fråga om
mellan USA och Soveldkraft – så kan
jetunionen, från andra
man beskriva
världskrigets slut till
atombomben.
Berlinmurens fall 1989.
Slutsatsen gäller
När de två atomEn kopia av atombomben
fortfarande; bomberna
bomberna Little Boy
Fat Man, som detonerade
över Hiroshima och
och Fat Man släpptes
över Nagasaki 1945.
Nagasaki är de enda
över de japanska
kärnvapen som använts
städerna Hiroshima
i ett krig. Förödelsen var fruktansvärd.
och Nagasaki i augusti 1945 förstod hela
Man beräknar att 129 000 människor
världen direkt att en ny tid hade tagit sin
dog enbart i Hiroshima under dagarna
början.
närmast efter explosionen. Till det kom
Hädanefter skulle nya storskaliga krig
alla de som avled senare, till följd av de
mellan stormakterna i princip vara en
skador och sjukdomar som orsakades av
omöjlighet. För då skulle ju hela mänskradioaktiviteten från bomben.
ligheten riskera att gå under. Det var en
Besättningen uppställd framför
flygplanet Enola Gay, som släppte
den första atombomben, över
Hiroshima.
Men människan hade inte varit
människa om hon inte velat ännu mer.
Hösten 1961 sprängde dåvarande
Sovjetunionen historiens hittills största
testladdning: en vätebomb som var
4 000 gånger starkare än den bomb som
släpptes över Hiroshima!
Bombflygplanet, raketen och ubåten
– som utvecklades under 1900-talet och
också är viktiga vapensystem i sig – är
bärare av dessa domedagsvapen.
B E T TM ANN /CO R B IS/SC AN PIX
»Man beräknar att
129 000 människor
dog enbart i
Hiroshima»
Amerikansk
provsprängning
av kärnvapen i
Nevadaöknen 1953.
allt om historia /
53