Pilbåge

Pilbåge

Denna artikel behandlar föremålet pilbåge. För utövande av bågskytte se Bågskytte.

Pilbåge

, projektilvapen som enligt arkeologiska fynd möjligen kan ha brukats sedan omkring 60 000 f.Kr.

[1] . De flesta dateringar är dock mer försiktiga och placerar pilbågens introduktion till senpaleolitisk eller mesolitisk tid [2][3] .

Pilbågen har spelat en stor roll när det gäller jakt och krig. Med några få undantag har pilbågen under en period varit ett viktigt vapen för alla jordens folk. Idag används pilbågar inom sport, jakt och rekreation.

Traditionella bågtyper

Långbågen

är traditionellt en 180-200 cm lång båge i ett enda stycke trä (selfbow). Bågens lemmar har ett cirkulärt eller D-format tvärsnitt, där buken är rundad. Man har nästan uteslutande använt idegran för denna typ av båge i Europa, men bågtypen är även känd från andra håll och man har där använt lokalt förekommande träslag. Under första halvan och mitten av 1900-talet började man använda vissa exotiska träslag vid tillverkningen, framför allt lemonwood från Mellanamerika. Från andra halvan av 1900-talet började man använda moderna material som glasfiber i tillverkningen och man började även laminera långbågar med flera olika träslag på samma sätt som med andra moderna bågar. Bilden visar en laminerad långbåge av bland annat lemonwood och hickory. Just denna båge har en styrka på 45 pund vid 28 tums draglängd.

Flatbågen

är en pilbåge vars lemmar är breda med ett rektangulärt tvärsnitt. Bågtypen möjliggör användande av en mängd olika träslag och från Europa finns arkeologiska fynd av bågar tillverkade av alm, ask, idegran, gran m.fl.

träslag. I Nordamerika var detta den vanligaste bågtypen och ett av de högst skattade träslagen där var ''osage orange''. Variationen i utformning är stor över hela världen, delvis på grund av olika tekniska egenskaper hos de olika träslagen. De allra äldsta bevarade bågarna i Europa är av detta slag, tillverkade av alm.

[4] Den

sammansatta bågen

är gjord i minst tre olika material där man runt en kärna av trä eller bambu lagt på ett lager av djursenor på ryggsidan och ett skikt horn eller ben på buksidan. Olika varianter på detta koncept har använts i stora delar av Asien och Östeuropa. De gjordes oftast relativt korta för att kunna brukas effektivt från en hästrygg och kallas ibland som med en samlande beteckning för ryttarbågar. Kombinationen av horn och senor ger en extrem styrka och flexibilitet. Bågens lemmar är kraftigt krökta, vilket gör att den kan vara kortare än en långbåge och ändå utveckla en avsevärd kraft. Andra typer av sammansatta bågar utveckades under andra förutsättningar och användes bland annat av inuiter i norra Nordamerika där tillgången till bra bågträ är begränsad.

Den

japanska bågen

är asymmetrisk och har en övre lem som är längre än den nedre och kallas yumi. Bågskytte med denna typ av båge kallas kyudo.

1

Pilbåge Långbåge Sammansatt båge Yumi, japansk båge

Traditionellt bågskytte under utveckling

Idag växer intresset för att bygga och skjuta bågar byggda helt i trä eller av andra naturmaterial, s.k primitiva bågar.

En bra träbåge kan byggas av i stort sett vilket träslag som helst. Synen på vilka träslag som kan användas har för bågtillverkning har utvecklats och under senare år har entusiaster i framförallt USA och Europa visat att väldigt många träslag ger utmärkta pilbågar.

Många tillverkar sina egna bågar men det finns också professionella hantverkare som tillverkar och säljer en stor mängd olika typer av bågar internationellt.

Moderna pilbågar

Recurvebågen

är en modernisering av den sammansatta bågen. Den tillverkas i regel av laminerat trä och glasfiber.

I sitt grundutförande är den enkel, men på bågen kan stabilisatorer, sikten och andra hjälpmedel monteras.

Recurvebågen är den vanligaste för tävlingsskytte, och används vid den olympiskt bågskytte.

Compoundbågen

är en hjulförsedd båge. På denna kan monteras ett sikte (tävlar man med en compoundbåge kan man använda ett scope-sikte som förstorar målet), stabilisatorer och andra hjälpmedel. Compoundbågens pilar kan ha en utgångshastighet på upp till 100 m/s. Compoundbågar används för tävlingsskytte och jakt.

2

Pilbåge Recurvebåge med hjälpmedel Compoundbåge med pilar

Historik

Förekomsten av pilbågar kan med all säkerhet spåras tillbaka till neolitisk tid genom avbildningar på klippmålningar som visar hur människor använder bågar vid jakt. Det är dock omtvistat hur länge människan nyttjat pilbågar egentligen. Påträffade pilspetsar från paleolitikums senare skede behöver nödvändigtvis inte vara ett bevis för ett bruk av pilbågar utan kan lika gärna härröra från den mer primitiva pilslungan.

De äldsta europeiska arkeologiska bågfynden är från mesolitisk tid.

Många av dessa är tillverkade av alm, men några är gjorda i idegran och ask.

Framför allt i cirkumpolära områden förekom under järnåldern bågar som var framställda av två ihoplimmade trälister av olika egenskaper.

Man använde trä som var kompressionståligt till buken och virke med hög dragstyrka till ryggdelen.

Skytisk bågskytt med ett gorytos (kombinerat bågskydd/pilkoger) och en sammansatt båge.

Den sammansatta bågen blev en direkt förbättring av den förstärkta dito. Dess ursprung är oklart men den tycks ha varit känd i såväl Asien, Europa och Egypten under forntiden. Den sammansatta bågen var ihopfogad av trä, senor och hornlameller - bågstavens buk (den sida som är vänd mot skytten) var klädd med påklistrade hornlameller medan den på motsatta sidan (ryggen) var täckt med ett lager av senor. Den sammansatta båge förfinades och vidareutvecklades genom att böjningen på bågstavens öron sköts fram vilket ökade bågens effektivitet. Därmed kunde bågen göras kortare och bli bättre lämpad för skytte till häst. Pilbågen förblev ett jaktredskap men kom tidigt också att brukas som ett fjärrvapen vid krig.

De antika civilisationerna förstod bågens förtjänster i krig och uppsatte bågskytteförband som tränades i att släppa loss ett samordnat pilregn i skurar mot en framryckande fiende. Egyptier, assyrier, perser, kineser, skyter, greker och romare hade alla i olika utsträckning bågskytteförband i sina arméer. Under den heroiska eran i Grekland betraktades 3

Pilbåge emellertid användandet av pilbågen som ovärdigt en djärv kämpe - denne skulle istället möta sin motståndare i närkamp med spjut eller svärd. I Homeros klassiska Iliaden tydliggörs detta genom att Paris, som inte ägde hjältens egenskaper, förseddes med pilbåge. I stora drag förhöll det sig också så att bågskyttarna i tidiga grekiska och romerska härar endast spelade en sekundär roll medan de hos bl.a perserna, partherna och efterkommande asiatiska ryttarfolk, utgjorde själva grundstommen i arméerna.

Bruket av pilbågen som fjärrvapen i krig fortsatte givetvis in på medeltiden. Mest känd är kanske pilbågens förödande inverkan i händerna på skickliga ryttare och skyttar som hunner och mongoler - men även i Bysantinska riket, hos erövrarfolk som araber, avarer, magyarer, seldjuker och osmaner utgjorde bågskyttet en högst väsentlig del av krigföringen. I det tidigfeodala Japan var för övrigt pilbågen samurajernas viktigaste vapen innan bruket av svärd anammades. I svenska Norrland och Finland beskattades allmogen med bågaskatt en bit efter medeltidens slut.

I det medeltida Europa kom bruket av pilbågen att utmanas av armborstet - en utmaning som fördes ut på slagfältet under Hundraårskriget. I England hade man efter erövringen av Wales adopterat långbågen medan man på kontinenten i stor utsträckning förlitade sig på bepansrat feodalt rytteri och värvade armborstskyttar. Långbågen var enkel och billig att tillverka (i England användes idegran som material) och bågskyttet uppmuntrades ivrigt av örikets monarker som förstod vikten av att ha väl övade bågskyttar. Den längsta skottvidden för en långbåge var ungefär 250-300 meter men den effektiva skottvidden låg på mellan 100-150 meter. Långbågen var omkring 1,8 meter mellan strängfästena och hade en dragvikt på över 450 newton vilket är mycket mer än dagens pilbågar. I slagen vid Crécy, Sluys, Poitiers och Azincourt visade sig långbågen vara ett synnerligen effektivt fjärrvapen i händerna på väldrillade bågskyttar. Dels så kunde de engelska långbågskyttarna avlossa 10-12 pilar i minuten där fiendens armborstskyttar högst mäktade 2 skott per minut (långbågskyttarna kunde avlossa sin tredje pilskur samtidigt som den första skuren träffade sina mål) - dels så var långbågen ett så pass kraftfullt vapen att pilarna hade tillräcklig genomslagskraft för att tränga igenom det fientliga rytteriets rustning.

Under senmedeltiden gjorde handeldvapnen entré på slagfälten och bruket av pilbågar avtog raskt även om just England bibehöll reguljära bågskytteavdelningar ända fram till tidiga 1600-talet. Den sista gången pilbågen används på det europeiska slagfältet är dock så sent som 1813 då ryska basjkirryttare avlossade pilskurar mot Napoleon I:s armé utanför Leipzig.

Tillverkning

Bågvirke

är träslag som på olika sätt används för tillverkning av pilbågar. Några exempel är: idegran, lemonwood(degame), osage, zebrano(zebrawood), hickory, al, en, alm, bambu, björk och sälg. Till moderna laminerade bågar används även cocabolo, bocote, purpleheart, snakewood, wenge, ipe och många flera. En del träslag är bara lämpade som bågved i sammansatta bågar eftersom de antingen har god dragstyrka eller kompressionsstyrka, men inte bägge. Idegran användes till den engelska långbågen, senare även lemonwood och osage. Till en flatbåge kan en stor mängd olika träslag användas.

Samernas pilbågar

Samerna har använt sig av pilbågar och sägs ha varit skickliga bågskyttar.

”

Inga andra folk är så skickliga med bågskytte

„

— Saxo Grammaticus Bågarna hade ett rykte om sig att vara mycket kraftfulla. Unga samepojkarna fick öva sig varje dag i att skjuta prick på en liten näverbit, och de fick ingen mat förrän de träffat målet.

4

Pilbåge

”

skogs-lapparna skuta braf, men fjellappen eij så

„

— Carl von Linné Bågjakten bland samerna försvann någon gång under 1700-talet eller början av 1800-talet och därmed även kunskaperna om hur den tillverkades. Pilbågarna var av finsk-ugriska eller nordasiatiska typ och var tvåvedsbågar.

Trästycken limmades samman med lim framställt ur abborrskinn. Det finns endast en komplett samisk båge bevarad.

[5]

Externa länkar

• Primitivabågar, pilbågsbygge [6] • Paloeplanet, pilbågsbygge. Amerikansk sida [7] • Det vikingatida bågskyttet i Birka, Stockholms Universitet [8]

Referenser

[1] Världens Historia (http:/ / iv-historia.

se/ ) nr 14/2008 s. 4 [3] http:/ / en.

wikipedia.

org/ wiki/ Archery [5] Insulander, Ragnar (2003). ” Samernas båge rekonstruerad - Populär Historia ” (http:/ / www.

nordicacademicpress.

com/ o.

o.

i.

s?id=52& vid=362). Populär Historia 3/2003. . Läst 28 maj 2011.

[6] http:/ / www.

primitivabagar.

se/ index.

php?option=com_fireboard& Itemid=61 [7] http:/ / paleoplanet69529.

yuku.

com/ forums/ 18/ t/ Archery-Primitive-Bows.

html [8] http:/ / www.

diva-portal.

org/ su/ theses/ abstract.

xsql?lang=sv& dbid=1145 5

Artikelkällor och författare

Artikelkällor och författare

Pilbåge

 

Källa

: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=17567847  

Bidragsgivare

: Abduhassen, Achird, Buggwiki, C.Nilsson, Christopher Forster, Crocuta, Eeera, Evalowyn, Grymmis, Hallabro, Hejkompis, Hiregun90, Höstblomma, Inteloutside2, Jacce, Jorva, Laxskinn, Lontryuin, Ludde23, Marsve, Memmsi4, Micke, Mux, Nisse VII, Paracel63, Per Johansson, Signer, Sjunnesson, Thuresson, Torvindus, Tulo, Wvs, Yger, Yvwv, 66 anonyma redigeringar

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare

Image:Longbowvertical.jpg

 

Källa

: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Longbowvertical.jpg  

Licens

: Public Domain  

Bidragsgivare

: Original uploader was Hitchhiker89 at en.wikipedia

Image:Hun_bow.jpg

 

Källa

: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Hun_bow.jpg  

Licens

: GNU Free Documentation License  

Bidragsgivare

: User:ulv

Image:Yumi01.jpg

 

Källa

: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Yumi01.jpg  

Licens

: Public Domain  

Bidragsgivare

: Nuage fou

Image:Arc_classique_avec_stabilisateur.jpg

 

Källa

: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Arc_classique_avec_stabilisateur.jpg  

Licens

: GNU Free Documentation License  

Bidragsgivare

: Traumrune

Image:Bow_compound.JPG

 

Källa

: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bow_compound.JPG  

Licens

: GNU Free Documentation License  

Bidragsgivare

: Traumrune

Fil:Skythian_archer_BM_E135.jpg

 

Källa

: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Skythian_archer_BM_E135.jpg  

Licens

: Public Domain  

Bidragsgivare

: User:Jastrow

Licens

Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported //creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/ 6