Transcript den vita pesten - Världsinfektionsfonden

Fakta om tuberkulos
Världsinfektionsfonden
TUBERKULOS – DEN VITA PESTEN
Tuberkulos (tbc) är en av världens vanligaste
och farligaste sjukdomar. Den skördar i dag
miljontals offer i framför allt fattiga länder. Men
långt in på 1900-talet drabbade tuberkulos
människor även i vårt land. Sjukdomen kallades
då i folkmun för lungsot eller den vita pesten.
Tuberkulos drabbar ofta unga människor och
unga vuxna. De som skulle ha arbetat, försörjt
sina familjer och byggt upp sitt land dör, vilket
förvärrar fattigdomen.
Var tuberkulos sprids (ju rödare, desto fler fall)
Tuberkulos drabbar ofta fattiga människor, och gör det svårare att för länder att ta sig
ur fattigdomen. Därför är kampen mot tuberkulos en av de viktigaste insatserna mot
fattigdom.
Utvecklingen av tbc i världen
FAKTA OM TUBERKULOS
 Varje år dör uppemot
1,5 miljoner människor i världen
av tuberkulos.
 Antalet rapporterade sjukdomsfall
i världen ökar.
 Nio miljoner människor insjuknar
varje år (2013).
 Tuberkulos är den smittsamma
sjukdom som dödar flest kvinnor i
reproduktiv ålder och är den
ledande dödsorsaken bland
människor med HIV/AIDS.
 Tuberkulos sprids genom luften när smittade människor hostar, nyser eller
spottar.
PROBLEMET
Kampen mot tuberkulos möter i dag tre stora utmaningar
1. Svårigheten att snabbt ställa rätt diagnos
2. De läkemedel som finns är gamla, dyra och krångliga att använda
3. Över hela världen utvecklas motståndskraftig (multiresistent) tuberkulos – det
utvecklas inte nya läkemedel tillräckligt fort.
MÖJLIGHETERNA
Vif arbetar på tre nivåer för att möta utmaningarna
1. Stöder utvecklingen av ett nytt, snabbt och effektivt diagnosverktyg
2. Bildar opinion för ökad politisk kunskap om hur tbc kan bekämpas.
3. Främjar forskningen.
www.vif.se
Fakta om tuberkulos
Världsinfektionsfonden
FAKTA OM SJUKDOMEN
Tuberkulos är en bakteriell infektion som framför allt smittar via små droppar som
kommer ut i utandningsluften när den smittade hostar. Det betyder att den lätt förs över
från människa till människa. Lättast sprids tuberkulos mellan människor som bor trångt
och sjukdomen dödar framför allt de som redan är undernärda och lever i fattigdom.
De vanligaste symptomen är svår hosta, feber och avmagring.
Ofattbara en tredjedel av jordens befolkning lever med infektionen latent i kroppen och
man uppskattar att ytterligare mellan åtta och nio miljoner människor insjuknar varje
år.
WHO beräknar att tuberkulos för närvarande dödar 1,5 miljoner människor per år.
Multiresistent tuberkulos – en ny fara
Utan effektiva läkemedel är tuberkulos en dödlig sjukdom. Dagens behandling av
tuberkulos sker fortfarande med läkemedel från mitten av 1900-talet och kräver hög
följsamhet i många månader för att man skall vara säker på läkning och för att undvika
resistensutveckling.
Trots vissa framsteg att hindra epidemin är det stora hotet i dag att sjukdomen blir allt
mer resistent mot de vanliga tuberkulosläkemedlen. För närvarande sker en
alarmerande ökning av resistenta och multiresistenta tuberkulosbakterier. Sedan en tid
tillbaka härjar en form av extremt resistent tuberkulos som är i det närmaste
obehandlingsbar, så kallad XDR-TB.
Vid den extremt resistenta tuberkulosen står vi i dag handfallna, med hög dödlighet som
följd.
Världen har just nu en möjlighet att på avgörande sätt minska ett klart och omfattande
mänskligt lidande och för första gången på länge ge oss verkligt hopp i den historiska
kampen mot tuberkulos. Om inte den pågående epidemin bekämpas nu är annars risken
stor att den resistenta tuberkulosen tar över och inte kan kontrolleras.



PROBLEM – OCH MÖJLIGHETER
Det är ofta svårt, tidskrävande och kostsamt att upptäcka
tuberkulos.
Det kan ta 2-6 veckor att ställa rätt diagnos.
Vif arbetar med att ta fram ett snabbt, billigt och effektivt
diagnosverktyg. Ungefär som ett graviditetstest.
www.vif.se
Fakta om tuberkulos
Världsinfektionsfonden
VAD BEHÖVS FÖR ATT BEKÄMPA TUBERKULOS?
För att kontrollera tuberkulos krävs en intakt kedja bestående av följande länkar:



Fungerande/tillfredställande Case finding:
Att smittsamma personer identifieras
innan de hinner smitta andra.
Fungerade/tillfredställande Case holding:
Att personer med diagnosticerad
tuberkulos verkligen fullföljer sin
behandling.
Fungerande/tillfredställande Cure rate:
Att en tillräcklig andel av de insjuknade
botas.
För att på sikt kunna stryka tuberkulos från
listan över världens mest omfattande
folkhälsoproblem krävs åtminstone tre saker:



Vad kan vi bidra med?
Självfallet hjälper det inte hur bra
diagnostik, läkemedel och vaccin
man har om det inte finns
fungerande logistik, hälsosystem,
sjukvårdskunniga personer och
en politisk vilja att ta itu med
problemen. Vad svensk forskning
kan göra är att utveckla enkla,
billiga produkter som är
ändamålsenliga också i fattiga
länder.
Ny och bättre diagnostik
Nya och effektivare läkemedel
Ett nytt och effektivt vaccin
TBC-DIAGNOSTIK I DAG
Dagens diagnostikmetoder är i dag minst sagt undermåliga. Den vanligaste, i synnerhet i
fattiga länder, är att man letar efter bakterier i upphostningar med mikroskop. Metoden
är otillförlitlig och känsligheten mycket låg – i bästa fall med en mycket skicklig
mikroskopist hittar man kanske 35-40 % av de verkliga fallen. Alternativt är
bakterieodling, en betydligt säkrare men desto långsammare metod. Det kan ta upp till
10 veckor att få svar. Dessutom kräver odling högutbildad personal och tillgång till
högrisklaboratorier som bara de mycket rika länderna har råd med.
Det finns några snabbare nya DNA-metoder också, men de har alla det gemensamt att de
också förutsätter en dyrbar och avancerad utrustning som strängt taget aldrig finns att
tillgå i fattiga länder, utom möjligen på de modernaste sjukhusen i de stora städerna.
Kommer tuberkulos tillbaka till Sverige?
Utvecklingen av antibiotikaresistenta tuberkulosbakterier hotar inte bara fattiga
människor. Även den rika delen av världen står inför ett nytt hot – icke
behandlingsbar tuberkulos. Sverige och andra rika länder riskerar att återigen
vara i den situation vi hade på 1800-talet, då ”den vita pesten” var en av de
vanligaste dödsorsakerna.
www.vif.se
Fakta om tuberkulos
Världsinfektionsfonden
TBC-LÄKEMEDEL I DAG
De läkemedel som används mot tuberkulos i dag är, med något undantag, 50 år eller
äldre. En sedan decennier tillbaka skenande resistensutveckling har lett till att flera av
dessa i dag är helt eller delvis verkningslösa.
Den allt annat överskuggande och av WHO rekommenderade behandlingsmetoden,
DOTS (Direct Observed Treatment Short Course), är visserligen förhållandevis billig,
men den tar namnet till trots – minst ett halvår att slutföra. Detta leder i sin tur inte
sällan till att patienter avbryter behandlingen i förtid, då de upplever sig som bättre så
snart som de allvarligaste symtomen avtar. Detta är en av de viktigaste grogrunderna för
resistensutveckling. DOTS är tyvärr verkningslöst mot resistent tuberkulos.
TBC-VACCIN I DAG
Det vaccin som finns idag, BCG, har över nittio år på nacken, och borde verkligen ha fått
gå i pension för länge sedan, men det har inte kommit något nytt. BCG-vaccinet skyddar
visserligen små barn mot att tuberkulos sprider sig i hela kroppen, men för den absoluta
majoriteten av fallen – lungtuberkulos hos vuxna – ger det inget påvisbart skydd.
SAMMANFATTNINGSVIS
Arsenalen för att bekämpa en av världens dödligaste och mest spridda
farsoter består i dag av diagnostik från 1800-talet, läkemedel från 1950och -60-talen och ett vaccin från 1921.
Med uppkomsten av multiresistent obehandlingsbar tuberkulos står vi
inför ett nygammalt dödligt hot också i de rika länderna.
DIAGNOSTIKEN HELT AVGÖRANDE
Man brukar räkna med att en person med smittsam tuberkulos idag hinner smitta
mellan 10 och 30 andra personer innan han eller hon kommit under behandling. Varje
odiagnostiserad och obehandlad individ är således, så länge hen lever, en vandrande
”bomb” som kan smitta hundratals.
Några massmedialt uppmärksammade fall är smittsamma personer som under
atlantflygningar smittat många medpassagerare, och i Sverige har tuberkulos spridits på
flera förskolor i Stockholmstrakten. Snabb och tillförlitlig diagnostik är följaktligen en av
förutsättningarna för effektiv tuberkulosbekämpning. Självklart måste den följas upp
med adekvat behandling och försäkran om att patienten inte bara blir smittfri, utan
också frisk så att inte återfall med möjlig resistent tuberkulos uppkommer.
www.vif.se
Fakta om tuberkulos
Världsinfektionsfonden
STORA BEHOV – STOR MARKNAD
Behovet av ny TBC-diagnostik är enormt, och således även den potentiella marknaden.
Inte minst i fattiga länders offentliga sektorer, men också i privata. Marknader
missbedöms ofta när man delar upp världen i rika och fattiga länder; man ska inte
glömma att det i t.ex. Indien finns lika många dollarmiljardärer som det finns i delstaten
New York.
I takt med att tuberkulos sprids över allt större delar av jorden, inte bara i
utvecklingsländer, fortsätter behovet av ny, snabb och patientnära diagnostik att öka.
STÖD VÄRLDSINFEKTIONSFONDENS ARBETE



Sätt in ett bidrag på BankGiro 5855-2860 eller PlusGiro 90 00 65-4
Bli månadsgivare via autogiro på www.vif.se. Klicka på ”Ge en gåva”
Engagera dig i Vif:s frivilligarbete. Kontakta generalsekreterare Olle Terenius
för mer information.
Världsinfektionsfonden (Vif) är en partipolitiskt och religiöst obunden
insamlingsstiftelse. Vif har 90-konto och granskas av Svensk Insamlingskontroll.
Syftet med verksamheten är att stödja forskning och utveckling av bättre medel
och metoder mot fattigdomens infektionssjukdomar.
Vif:s arbete leds av en frivillig och oavlönad styrelse. Ordförande är
Claes Åstrand.
Hedersledamöter och ambassadörer för verksamheten är
Birgitta Dahl, tidigare Talman Sveriges riksdag
Lars Olof Kallings, professor, tidigare FN:s särskilda sändebud för HIV/Aids
Henning Mankell, författare
Hans Rosling, professor vid Karolinska Institutet, grundare av Gapminder
Hans Wigzell, professor, tidigare rektor, Karolinska Institutet
www.vif.se