Transcript Här - Hantverkarnas Riksorganisation

h a n t v er k / fö r etag an d e/ u tb i l d n i n g
hantverket
Nr 1 / 2011
tema:
Sömnad
Skrädderi på hög nivå
Det gäller att våga
Kraftsamling för jobben
Hantverket 1/2011
1
ledaren
Innehåll 1/2011
Camilla Karlsson arbetar som damoch klänningsskräddare. SID 4
Exlusiv handbroderad klänningsdetalj.
SID 22
ledaren
3
Hantverkare – vi behövs!
huvudreportage
4
Skrädderi på hög nivå
temareportage
1 0
14
Lambrequin, kokard och kordong
Det gäller att våga
19
boktips
utblick
2 0
Nya rekord för ROT och RUT, Textilgalleriet m.m.
temareportage
22
Ett glamorös terapiarbete
24
fråga juristen
hantverksutbildning
2 6
Nio verkstäder del 7, Framtidsskola i Hässleholm m.m.
föreningsnytt
2 8
Kraftsamling för jobben, Riksstämma 2011 m.m.
hr förmån
3 5
Allt om medlemsförmånerna
Modist Marlene Feldtblad tror på
hattens återkomst. SID 14
Hantverket REDAKTION
Telefon: 08-442 01 20
www.hantverkarna.se
Telefon: 08-442 78 40
www.sthf.se
Ansvarig utgivare: Johan T. Sterndal VD, Stockholms Hantverksförening
redaktör: Anna Winbladh, mail: [email protected]
grafisk form: Pernilla Qvist
omslagsfoto: Susanne Hallmann
tryck: Exacta
Hantverkare – vi behövs!
Det talas mycket om tillväxt i dessa dagar, men hantverkarnas betydelse nämns
nästan aldrig trots att vi har en nyckelroll i sammanhanget. Utan hantverkare
skulle det inte bli någon tillväxt!
jag vill börja med att önska en God Fortsättning på 2011. Kung Bore har hållit hela Sverige i
ett järngrepp länge nu och snömängderna överträffar förra vintern med råge. För mig som helst
vill se vattnet röra sig är detta med vinter en prövning. Därför var det en lycka för mig att kunna
hyra en av Stockholms Hantverksförenings bungalow i San Agustin på Gran Canaria under en vecka.
Den enda is man såg där låg i drinken och det får
väl även jag acceptera. Låt mig påminna om att alla
medlemmar i hr får hyra husen i San Agustin. Se
annonsen längre fram i tidningen.
”
Visst är det märkligt, det händer
en massa saker där hantverkare
är ansvariga för jobbet, samtidigt som vi
inte finns och framförallt inte bidrar till
tillväxten.
Tillväxt, tillväxt och åter tillväxt, det är ett mantra
som upprepas av kommunalråd, landshövdingar
och politiker i allmänhet. Tillväxten ska lösa alla bostadsproblem i storstadsregioner, alla infrastrukturproblem, sänka arbetslösheten och därmed också de
ekonomiska bekymmer som en del regioner och kommuner kan tänkas slita med. Tillväxten är mirakelmedlet som löser alla problem och driver samhället
framåt. Är det så? Nja inte helt och fullt. Visst har god
tillväxt en positiv inverkan på samhällsutvecklingen
och ekonomin, men ett mirakelmedel är det inte.
Vad som däremot är sant, väldigt sant, är att när
man pratar om tillväxt – vilka faktorer, organisationer, skolor och företag som bidrar till tillväxten
– talas det aldrig om skomakaren eller rörmokaren.
it-folk, akademiker av olika slag, läkare, ekonomer,
civilingenjörer, jurister och en och annan konsult
nämns ofta i tillväxtsammanhang, men inte hantverkare. Likadant är det på utbildningssidan. Ja, men
”
… Per Unckel har förstått att
hantverkarna är en viktig faktor för
utveckling och tillväxt i vår region.
våra lärlingsutbildningar och andra yrkesutbildningar
är väl en viktig faktor för att öka tillväxten? Jo så
är det men det nämns aldrig, olika högskolor och
universitet runt om i landet däremot figurerar alltid så
snart tillväxt kommer på tapeten.
En fråga man kan ställa sig är vem som kröker
vattenrören i det nya huvudkontoret där det multinationella it-företaget ska flytta in. Och vem klipper
vd:s hår så han är representabel när han ska göra
fler affärer för att stärka tillväxten? Vem sular hans
skor när det går hål i dem? Om vi sen växlar upp till
stora byggprojekt och infrastruktursatsningar så finns
hantverkarna där också och deltar aktivt i samhällsbyggandet, men dom nämns fortfarande inte. Visst är
det märkligt, det händer en massa saker där hantverkare är ansvariga för jobbet, samtidigt som
vi inte finns och framförallt inte bidrar till
tillväxten.
I Stockholmsregionen tror jag det
håller på att svänga då landshövding
Per Unckel har förstått att hantverkarna är en viktig faktor för utveckling och tillväxt i vår region. Han
har bjudit in Hantverksföreningen
att delta i flera sammanhang där
man i olika konstellationer arbetar
med tillväxtfrågor. Ser det inte likadant
ut i era regioner så uppvakta Landshövdingar och Kommunalråd och säg »Vi är
hantverkare och vi bidrar till tillväxten«. När
budskapet nått fram har vi större möjlighet att
påverka de frågor vi brinner för i positiv riktning.
Johan T. Sterndal, vd
på Omslaget: Dam- och klänningskräddare Camilla Karlsson
Hantverket 1/2011
3
Med hjälp av brinnande intresse, gedigen utbildning, erkänd hantverksskicklighet och goda mentorer, har Camilla Karlsson gjort en karriär
inom dam- och klänningsskrädderi som de flesta bara kan drömma om.
Möt en ung kvinna som är glad varje dag när hon går till sitt arbete.
skrädderi på
hög nivå
text: Anna Winbladh
foto:
Susanne Hallmann
på humlegårdsgatan, mitt i den
mest fashionabla delen av Stockholm,
ligger Lars Wallins exklusiva modeatlejé. Här arbetar skräddaren Camilla
Karlsson med att sy klänningar av en
kvalitet som är närmast unik i Sverige.
Camilla är född och uppvuxen i
Stockholm. Hon visste tidigt att hon
ville hålla på med mode och sömnad
och valde därför att gå skrädderilinjen
på S:t Görans gymnasium. Där fick
hon prova på grunderna inom alla tre
»Det är svårt att lära sig
skrädderi på skolbänken,
man måste få se hur det går
till i verkliga livet …«
skräddaryrkena samt mönsterkonstruktion och modeteckning. Camilla
var mest intresserad av klänningsskräddaryrket och efter tre år på gymnasiet gick hon vidare till en ky-utbildning i klänningsskrädderi. Främsta
anledningen till valet av utbildning
var att praktikdelen var så omfattande,
den uppgick till en fjärdedel av utbildningstiden.
– Det är svårt att lära sig skrädderi
på skolbänken, man måste få se hur det
går till i verkliga livet, det är först då
man får möjlighet att förstå vad yrket
egentligen handlar om, säger Camilla.
4
Hantverket 1/2011
Showroom hos Lars Wallin på Östermalm.
Under åren som följde på skoltiden
arbetade Camilla bland annat en period
hos Lars Wallin och på Bröllopsbutiken.
Sedan kände hon att hon ville förkovra
sig inom yrket och göra sitt gesällprov.
Eftersom reglerna kräver att någon har
uppsikt över gesällarbetet tog Camilla
kontakt med Kristina Makroff som då
var ordförande i Stockholms Skrädderiidkarförening. Kristina föreslog att
Camilla skulle gå som lärling i hennes
ateljé och tipsade om den lärlingsutbildning som Stockholms Hantverksförening drev inom ramen för eu-projektet Handkraft.
Camilla sökte till Hantverksakademin och stannade i två år som
lärling hos Kristina. Hon gjorde sitt
gesällprov i klänningsskräddaryrket
och fick i slutet av perioden möjlighet
att åka utomlands genom ett så kallat
Leonardo-projekt. Detta innebar att
studenterna kunde söka praktikplats
utomlands och då få resa, försäkringar,
utbildningskostnader och en del av
sitt uppehälle betalda. Camilla hittade
en utbildningsplats på ett klänningsskrädderi i Rom.
– Det var tack vare Kristina som
jag kom iväg till Italien, hon peppade
Hantverket 1/2011
5
Tygerna skärs till efter pappersmönster.
Camilla klipper till ett svart spetstyg.
Den färdiga klänningen är sydd till modeveckan
i Köpenhamn.
mig och tyckte absolut att jag skulle ta
chansen. Jag lärde mig väldigt mycket
av henne och hon har varit en fantastisk mentor för mig, berättar Camilla.
liga chefen, sedan den manliga och så
tillslut chefen för skrädderiet. Sedan
var det en hel del pappersarbete med
arbetstillstånd och annat som fordrades
innan hon kunde börja jobba.
Brioni är mest känt för sina herrkläder och var det första modehuset
som innebar att hon skötte allt ifrån
kundkontakter, tillskärning, provningar
och sömnad.
– Jag hade en väldig tur som kom
in just när jag gjorde det, berättar
Camilla. Det var oerhört utvecklande
att få ansvara för hela processen från
Italienskt kvalitetshantverk
Camilla trivdes i Italien och efter ett
halvår, när Leonardoprojektet tog slut,
ville hon stanna kvar och jobba. Men
först åkte hon hem till Sverige och
gjorde sitt andra gesällprov – i damskräddaryrket. Strax före gesällbrevsutdelingen i Blå hallen, fick hon veta att
hon blivit årets gesäll.
– Det kom som en totalöverraskning, säger Camilla. Men jag blev
såklart väldigt glad.
När hon sedan åkte tillbaka till
Italien hade hon gett sig själv en månad
att få arbete. Om det inte lyckades
skulle hon åka hem igen.
– Jag satt med telefonkatalogen och
kryssade för intressanta modehus och
skrädderier, berättar Camilla, sedan
började jag gå runt och presentera mig.
Jag hann till B och Brioni, innan jag fick
napp, det tog ganska precis en månad,
fortsätter hon.
På modehuset Brioni sökte man en
damskräddare och Camilla fick komma
på intervju. Det var en omständlig
procedur, först träffade hon den kvinn-
6
Hantverket 1/2011
»Jag satt med telefonkatalogen och kryssade för intressanta
modehus och skrädderier, berättar Camilla, sedan började
jag gå runt och presentera mig.«
som började visa herrkläder på catwalken i New York. Brioni sydde också
kläderna till filmrollen James Bond
under flera år. Deras konfektionskläder
håller mycket hög kvalitet med uppemot
220 handsydda moment och en kostym
kostar från 35 000 kronor och uppåt.
Konfektionen säljs i modehusets egna
butiker runt om i värden, men det var
i ateljén som Camilla fick arbete.
Där görs alla unika skräddarsydda
kundbeställningar för prominenta
personer.
Camilla stannade i fem år på modehuset. Hennes uppgift var att ta hand
om den lilla damskrädderiavdelningen.
Först arbetade hon med enklare uppdrag, men efter två år blev hon ensam
ansvarig för damskrädderiet, något
början till slut. Hade jag kommit till
Brioni vid en annan tidpunkt och fått
arbete på herrskrädderiet så skulle
jag fått sitta och sy ärmar och fickor,
medan de manliga skräddarna gjorde
alla mer avancerade moment. Det var
en sträng hierarki mellan hantverkarna
där, fortsätter hon.
Italienska skräddare använder
fortfarande flera traditionella metoder
och tekniker som sällan praktiseras av
svenska kollegor och Camilla uppskattar den djupare inblick hon fick i klassiskt skrädderiarbete på Brioni.
Tillbaka i Stockholm
På hösten 2009 kom Camilla tillbaka
till Stockholm igen och fick arbete på
Kungliga Operan, ett arbete som visser-
Hantverket 1/2011
7
bemedlade privatpersoner som kanske
ska på kunglig fest.
Arbetet med en skräddarsydd
klänning, som tas fram på beställning,
börjar med ett kundmöte och en dialog
utifrån önskemål och användning.
Sedan får kunden en presentation med
skisser och tygprover innan man enas
om hur klänningen ska se ut. Efter det
tar mönsterkonstruktören fram ett
»Tjusningen med det här
yrket är att se hur ett tyg
och en skiss tar form och
förvandlas till ett fantastiskt
resultat, det är lika fascinerande och tillfredsställande
varje gång.«
Camilla pressar en visningsklänning som varit utlånad till Petra Mede som var konferencier
på Gulbaggegalan i år.
ligen var spännande och lärorikt på
många sätt, men som ändå inte riktigt
var det hon ville hålla på med.
– Att jobba som skräddare på en
teater skiljer sig ganska mycket åt från
att arbeta med couture-kläder, säger
Camilla. Scenkläder måste hålla för
många tvättar och tåla ganska tuffa
tag. De ska ha ett visst utseende men
behöver inte alltid vara perfekta in i
minsta detalj. Tillverkningstiden är ofta
också kort, fortsätter Camilla.
Under en period arbetade hon sedan
hos Camilla Thulin. Där trivdes hon
väldigt bra och fick ansvara för alltifrån
mönsterkonstruktion och sömnad till
provningar och kundkontakter.
I somras blev Camilla uppringd av
8
Hantverket 1/2011
Lars Wallin som frågade om hon ville
börja arbeta som ansvarig skräddare
hos honom. Camilla tackade ja och
nu arbetar hon med fantastiska tyger,
konstnärliga modeller och en kundkrets som uppskattar kvaliteten i ett
skräddarsytt plagg.
– Jag är glad varje dag när jag går
till jobbet, berättar Camilla. Det är fantastiskt roligt och tillfredsställande att
få skapa dessa underbara klänningar i
ständigt nya skepnader och tyger.
Lars designar främst fest- och
brudklänningar i högkvalitativa tyger
och avancerade modeller. Alla plagg
är genomgående mycket arbetade och
därför dyra. Han tar både fram klänningar till olika visningar och direkt till
pappersmönster och Camilla syr en
första toile (ett provplagg i bomullstyg). Toilen provas och både Camilla
och Lars kontrollerar att skärningarna
sitter där de ska, sedan klipper Camilla
till det riktiga klänningstyget. Ibland
jobbar de med så dyra och känsliga
tyger att det behövs två toiler för att
få formen så perfekt som möjligt.
Beroende på modell blir det sedan ytterligare en eller två provningar innan
plagget är färdigt.
Samlar på yrkeserfarenheter
Camilla har som ledstjärna att ha
roligt när hon arbetar och just nu trivs
hon verkligen med det hon gör. Varje
plagg innebär nya utmaningar och
hon älskar att lösa sömnadsarbetet på
ett sätt som ger rättvisa åt Lars design
och förverkligar hans visioner. Här får
hon också göra de välarbetade detaljer
och den noggranna sömnaden som är
hennes specialitet. Några planer på att
förändra sin situation och till exempel
öppna en egen ateljé, har hon därför
inte i nuläget.
– Jag ser mig inte som fullärd och
samlar fortfarande på erfarenheter. Det
är viktigt för mig att fortsätta förkovra
mig i yrket, det finns så otroligt mycket
»Skräddarsydda kläder är
något alldeles extra, det syns
verkligen att de är tillverkade
för sin bärare och det gör
mycket mer än vad man kan
tro för upplevelsen.«
att lära och ju mer jag lär mig desto
roligare tycker jag att mitt yrke är,
säger Camilla.
På senare tid har hon även provat
på att ha praktikanter, också det en
givande erfarenhet.
– Det är jättekul att lära ut till människor som är så motiverade och intresserade som mina praktikanter, berättar
Camilla. Även om de kanske inte kunnat
så mycket rent praktiskt så är de så
otroligt motiverade att lära sig och det
betyder väldigt mycket. Det känns bra
att kunna ge något vidare och att få
dela med mig av all den kunskap jag
själv fått, fortsätter hon.
Något som hon själv skulle vilja lära
sig mer om är tillskärning av herrkläder.
Sömnaden på herrsidan behärskar hon
redan och vem vet, kanske blir det ett
tredje gesällbrev så småningom? Men
sitt hjärta kommer hon nog alltid att ha
bland de fantastiska festklänningarna
– som går att variera i det oändliga
Toile av ytterligare en klänning som Lars
Wallin designat för Köpenhamns modevecka.
Klänningen ska sys upp i rutig och zebrarandig chiffong.
och som är så vackra. Just nu arbetar
Camilla med en kollektion av coutureplagg till modeveckan i Köpenhamn.
Lars och några andra stjärndesigners
har blivit inbjudna att delta i en särskild öppningsvisning och Camilla ska
sy upp två stycken couture-klänningar
till evenemanget.
– Tjusningen med det här yrket
är att se hur ett tyg och en skiss tar
form och förvandlas till ett fantastiskt
resultat, det är lika fascinerande och
tillfredsställande varje gång. Skräddarsydda kläder är något alldeles extra,
det syns verkligen att de är tillverkade
för sin bärare och det gör mycket mer
än vad man kan tro för upplevelsen.
Kvittot på att vi lyckats är de nöjda och
glada kunder som kommer tillbaka och
tackar – deras gensvar betyder också
så mycket för arbetsglädjen, avslutar
Camilla.
fakta
Skräddarna var de första i
Sverige som fick monopol på sin
yrkesutövning. Redan så tidigt
som 1356 finns belägg för deras
skråämbete.
Det finns idag tre olika skräddaryrken, damskräddare, klänningsskräddare och herrskräddare.
Inom alla tre kan man avlägga
både gesällprov och mästarprov.
Dam- och herrskräddare arbetar
med så kallat »tunga« plagg,
kostymer, dräkter, rockar och
kappor. De använder tekniker
som är anpassade till dessa
modeller och till tjockare tyger.
Klänningsskräddare gör »lättare«
plagg till exempel olika typer
av brud- och festklänningar och
använder andra tekniker som behövs när man arbetar med tunna
och känsliga tyger. Damskräddaryrket och klänningsskräddaryrket
går delvis in i varandra och gränserna är ibland flytande.
»Skräddarsydd« innebär ett helt
individanpassat och i huvudsak
handgjort plagg som ofta kräver
flera provningar under arbetets
gång. Skräddarsydd ska inte
förväxlas med »måttbeställd«
som innebär att ett konfektions-
plagg kan beställas i individuella mått.
Haute couture, uttalas [å:t kotyr]
och betyder hög sömnad på franska.
Det är den högsta formen av
skrädderikonst. Beteckningen
borgar för konstnärlighet, hantverksskicklighet och exklusivitet.
Haute coture är ett plagg som ursprungligen syddes för att bäras
bara en gång, under catwalken.
Men idag går de flesta av dessa
plagg att köpa och de kan kosta
runt 100 000 dollar. I Sverige
finns inga företag som får kalla
sina kollektioner »haute couture«.
Hantverket 1/2011
9
Lambrequin, kordong
och kokard
Det är stor skillnad på gardiner och gardiner! En handsydd sidengardin med mellanfoder och franska veck, har inte mycket gemensamt med en gardinlängd från ikea.
en man som till fullo behärskar konsten att tillverka gariner är Jan Rehnholm.
Han har arbetat med gardiner i 40 år och
är både tapetserare och gardindekoratör.
Jan är även vice ordförande i Sveriges
Tapetserarmästare och anlitas som tillsynsman vid gesäll- och mästarprov i gardindekoratörsyrket. Här berättar han för
tidningen Hantverket om yrkets historik
och om sitt eget arbete.
Berätta lite om din yrkesbakgrund.
– Efter grundskolan flyttade jag från
Linköping till Stockholm och började en
tapetserarutbildning på Polhelms gymnasium. Det var 1972 och jag var 16 år. När
jag var klar med utbildningen flyttade jag
hem igen och började jobba i min pappas
verkstad. På verkstan arbetade förutom min
far – som var tapetserarmästare – och jag,
även en gardinsömmerska.
– Pappa hade jobbat som tapetserare
ända sedan 40-talet, så jag har hört många
historier om hur förhållandena var då
och det ger ett bra perspektiv på hur yrket
förändrats genom åren. På 40-talet hade
till exempel en tapetserare dubbelt så hög
ingångslön som en etablerad byggarbetare,
idag är det ungefär tvärtom.
– Han berättade också att när han under
en period mellan 1945 och 1955 arbetade i
Stockholm, så hade tapetserarna chaufförer
som följde med och stod och väntade på
dem medan de levererade och monterade
gardiner. Tapetserare var ett högstatusyrke.
Stora bilden: Jan Rehnholm justerar en gardin
i länsresidencet på
Linköpings slott.
Hur hänger egentligen gardindekoratörsyrket ihop med tapetseraryrket?
– På den tiden ingick kunskaperna om
att rita, konstruera och skära till gardiner
i tapetseraryrket, men däremot inte att sy.
Sömnadsarbetet hade sedan lång tid tillbaka
sköts av särskilda gardinsömmerskor. Pappa
kunde, som de flesta andra tapetserare,
därför inte sy alls. Själv hade jag fördelen att
vara väldigt intresserad av sömnad och lärde
mig den delen av yrket av ett par äldre sömmerskor som var anställda på verkstan.
– Nu driver jag företaget tillsammans
med min fru. Hon sköter mycket av det administrativa och de initiala kundkontakterna
medan jag arbetar med hantverket, både som
gardindekoratör och tapetserare.
Hantverket 1/2011
11
Jans verkstad ligger i
en källarlokal i centrala
Linköping. Hit kommer
kunderna och väljer tyg
från det stora utbudet.
När blev gardindekoratör ett eget yrke?
– Det var först under 1980-talet som
gardindekoratör blev ett eget yrke och
därmed skiljdes ut från tapetseraryrket.
Anledningarna till detta var flera men av
avgörande betydelse var nog att det blivit
så dyrt att ha anställda. Eftersom tapetserarna inte kunde sy, och ofta heller inte var
intresserade av att lära sig det, så blev det
naturligt att hela delen med gardinkonstruktion och tillskärning istället sammanfördes
med själva sömnaden av gardinerna. Tapetseraryrket kom på det sättet att renodlas
ytterligare, en process som pågått i olika
steg ända sedan 1800-talet.
– Skillnaden på att vara gardinsömmerska
och gardindekoratör är alltså att den tidigare
bara syr enligt anvisning, medan den senare
både sköter kundkontakter, säljer, ritar,
konstruerar, skär till, syr och monterar. Allt
utom sömnaden sköttes som sagt tidigare av
en tapetserare.
Vad tror du det beror på att det finns så få
manliga gardindekoratörer?
– När jag började jobba på 70-talet så var
det precis tvärtom. Då började det komma in
en och annan kvinna i branschen. Nu är det
nästan bara kvinnor både inom gardindekoratörsyrket och tapetseraryrket. Tapetserare
finns det fortfarande några manliga kvar,
men på gardinsidan är det nog nästan ingen
12
Hantverket 1/2011
alls. Kanske hänger det ihop med att yrket
fått sämre status rent ekonomiskt, kanske
har det att göra med att människor idag i
allt högre grad väljer yrke utifrån intresseområde och att inredning av tradition mer
intresserar kvinnor.
– Inom branschen är vi väl medvetna om
den här problematiken, även om vi i dagsläget inte har några direkta strategier för
»Ofta byggs det upp ett väldigt
fint förtroende. Kunderna återkommer år efter år, jag blir liksom »deras« hantverkare och det
ger en alldeles speciell prägel åt
det här arbetet.«
att ändra på förhållandena. Men det är helt
klart att alla skulle vinna på att det var både
killar och tjejer i yrket, det blir en bättre
balans på flera plan.
Hur arbetar en gardindekoratör?
– Som gardindekoratör arbetar jag bokstavligt talat nära kunden. En första kontakt
sker ofta på verkstaden där vi talar om vilka
önskemål och krav som kunden har. Tygval
sker också hos oss, om kunden inte redan vet
precis vilket tyg hon vill ha. Sedan åker jag
hem till kunden och mäter upp fönstren på
plats. Efter uppmätningen syr jag gardinerna
på verkstaden. Antingen hämtas de sedan
där av kunden, men oftast åker jag också ut
och monterar dem i sin miljö.
– Jag känner mig privilegierad som får
komma in och jobba i mina kunders hem.
Ofta byggs det upp ett väldigt fint förtroende. Kunderna återkommer år efter år, jag
blir liksom »deras« hantverkare och det ger
en alldeles speciell prägel åt det här arbetet.
»Men det har hela tiden funnits
en bas i speciella och påkostade
miljöer, till exempel herrgårdar
och större stadsvåningar. Nu
svänger pendeln och vi ser att
efterfrågan på gardiner ökar igen.«
Vem anlitar en gardindekoratör?
– Till oss kommer dels våra trogna stamkunder som vi haft kontakt med i generationer, men även design- och inredningsintresserade kunder som har speciella idéer som de
behöver hjälp att förverkliga.
– En annan kundgrupp är arkitekter
och inredare som söker samarbete för att
lösa speciella situationer. Det kan handla
om akustik, säkerhet, funktion och mycket
annat. Vi är ju speciallister både på tygkvaliteter och gardinteknik. Alla tyger passar inte
till vilka gardiner som helst, ibland behövs
kanske ett tyg som inte skrynklar andra
gånger kan det istället vara fråga om ett tyg
som absorberar lukt.
– Tidigare sydde vi ofta gardiner till »var
mans hem«. Men på 1980-talet så blev det
mer vanligt att folk sydde gardiner själva och
sedan kom minimalismen och marknaden
för gardiner sjönk dramatiskt. Andra kunder
som försvunnit under vägen är kontor och
hotell. Kraven på offentliga upphandlingar
har gjort att dessa kunder valt andra leverantörer. Men det har hela tiden funnits en bas i
speciella och påkostade miljöer, till exempel
herrgårdar och större stadsvåningar. Nu
svänger pendeln och vi ser att efterfrågan på
gardiner ökar igen.
Berätta om några typiska uppdrag.
– Uppdragen är väldigt varierande.
Men de kan till exempel handla om att sy
gardiner till en speciell herrgårdsmiljö. Då är
gardinerna påkostade och tygerna exklusiva.
Hantverket får ta tid och ofta ska gardinerna
vara både fodrade och ibland även mellanfodrade. En mellanfodrad gardin har en tunn
filt mellan fodret och tyget och får ett fantastiskt vackert fall och en lång hållbarhet.
– Vi ser överhuvudtaget en ökning av
riktigt påkostade gardiner. Det händer till
exempel allt oftare att vi får beställningar
på helt handsydda gardiner där inte ett enda
stygn görs på maskin. Kunderna väljer ofta
också dyra tyger, broderat siden, broderat
linne och designtyger är mycket populära.
Men vi syr även enklare gardiner, sängomhängen och stoppade sänggavlar. Det märks
att gardiner och tyger blir allt intressantare i
inredningssammanhang igen.
Vad är roligast?
– Jag gillar själva hantverket, att sitta i
verkstan och sy. Ju längre jag hållit på desto
roligare tycker jag att det blir, det växer hela
tiden, jag tycker verkligen om att arbeta.
– Olika typer av problemlösning är också
stimulerande, annorlunda grejer som andra
går bet på, det är min specialitet.
text: Anna Winbladh
foto: Thomas Kihlman
Hantverket 1/2011
13
I en lägenhet i centrala Malmö har modisten Marlene Feldtblad sin ateljé. Här designar och
tillverkar hon hattar till kunder runt om i Sverige och även utomlands. Marlene bjuder in
Hantverkets läsare till en fantasifull modevärld och berättar om sin övertygelse: att hatten är
på väg tillbaka. text : Anna Winbladh foto : Isabell N Wedin
Marlene hoppas kunna inspirera fler
unga människor att välja modistyrket.
Det gäller att våga
först kring mitten av 1800-talet
blev modistyrket ett eget hantverk.
Från medeltiden och fram till 1700talets mitt tillverkades både dam- och
herrhattar av hattmakare. Sedan tog
hattstofferare över tillverkningen av
damhattar. Hattstofferaryrket dog ut
och ersattes därefter av modister, dessa
var uteslutande kvinnor.
Idag är inte mycket känt om de
tidiga modisterna och deras arbete
eftersom modistyrket är ett av de minst
omskrivna hantverksyrkena. Det finns
i stort sett inget skriftligt material alls
bevarat, men däremot många hattar.
Genom att studera dem kan man få en
god inblick i de tekniker som användes
för att framställa damhattar under
olika tidsperioder och moden.
»Till mig kommer allt ifrån
16-åringen som ska på sin
första bal, till äldre damer
som älskar hattar. Men medelåldern ligger nog mellan 25
och 35 år.«
Från att ha varit en oumbärlig del
av kvinnodräkten och ett sätt att visa
bärarens ekonomiska och stilmässiga
status har hatten sedan 1950-talet i
stort sett försvunnit. Både hattmakare
och modister är därför numera lika
sällsynta som vita tigrar. Det är synd
eftersom hatten fungerar både som
skydd och prydnad och erbjuder oändliga möjligheter att variera sin stil på.
14
Hantverket 1/2011
Hattar ur Marlenes egen kollektion som finns till försäljning på hennes hemsida.
Ett misstag leder rätt
Att Marlene Feldtblad blev modist
berodde från början på ett misstag.
Hon visste tidigt att hon ville hålla på
med kläder och design, och sökte en
utbildning i mönsterkonstruktion på
Göteborgs Tillskärarakademi. Av någon
anledning hamnade ansökan fel och hon
blev kallad till en intervju på modistutbildningen istället. Marlene visste då
inte vad en modist var för något. Men
hon åkte ändå till intervjun och blev så
intresserad av yrket att hon bestämde sig
för att gå den utbildningen istället.
Det visade sig vara helt rätt val och
när hon senare fick chansen att jämföra
tyckte hon tveklöst att det var roligare
att sy hattar än kläder.
– Jag blev alldeles förälskad i hattar
och trivs verkligen med det pilliga i
modistyrket, berättar Marlene.
För fyra år sedan gjorde hon sin
hemsida och startade sin firma NeNe.
Syftet var egentligen inte i första hand
att sälja hattar, utan mer att visa upp
sina alster i ett internetbaserat galleri.
Men beställningarna började trilla in
ganska omgående. Idag har Marlene
kunder från hela landet och även några
utomlands ifrån.
Modister är som sagt ovanliga och
ännu ovanligare är det med unga modister, det har Marlene fått erfara flera
gånger. När hon berättar för kompisars
kompisar vad hon jobbar med så tror
de ofta att hon säger antingen nudist
eller budist och inte modist. Marlenes
mamma har hjälpt henne på mässor
Hantverket 1/2011
15
ibland, och då vänder sig besökarna
till mamman med frågor. Att det skulle
vara Marlene själv som skapat alla
hattar har de svårt att tro till en början. »Men du är ju så ung« blir ofta
kommentaren.
Säljer över nätet
Vilka kvinnor köper hattar av en
modist idag undrar jag, och Marlene
berättar att hennes kundkrets är väldigt varierad.
– Till mig kommer allt ifrån
16-åringen som ska på sin första bal,
till äldre damer som älskar hattar.
Men medelåldern ligger nog mellan 25
och 35 år, säger Marlene.
Många köper hattar för speciella
kunderna att känna på olika material
och strukturer, sådant går ju inte att
visa på bild. Men vill de resa hit för att
prova så är de naturligtvis välkomna,
säger Marlene.
Osynliga sömmar
En hatt kan tillverkas i många olika
material, till exempel: filt, päls, bananfibrer, strå och tyg. Flera av teknikerna
som används är desamma som under
1800-talet, även om nya material också
gjort att vissa tekniker förändrats. Idag
kan modisten till exempel använda
olika typer av vliselin för att stärka
brätten och bygga upp speciella former.
Tidigare använde modisterna tygklädd
ståltråd, rotting eller träspånor för att
»Jag är väldigt mån om den hantverksmässiga kvaliteten
på mina hattar. Jag försöker till exempel alltid sy så att
sömmarna blir osynliga.«
tillfällen till exempel bröllop eller begravningar. En särskild kundkategori
utgörs av Rockabilly-tjejer som beställer
50-tals hattar, medan klassiska 20-tals
»klockor« och andra mer lågmälda
varianter köps av lite vem som helst
som är sugen på att ha en hatt.
– Ett väldigt roligt uppdrag fick jag
i somras då jag sydde alla hattar och
hårprydnader till Fröken Sverige. Dem
hade hon sedan med sig till den internationella Miss Universum-tävlingen.
Det var onekligen en speciell känsla
att se henne snurra runt i »mina« hattar
på scenen, berättar Marlene.
De flesta av Marlenes kunder har
hittat henne via internet och hon
tycker att hemsidan varit ett utmärkt
sätt att bygga upp en kundkrets och
starta upp företaget på. Större delen
av beställarna bor därför inte alls i
Malmö, eller ens i Skåne, utan från
Småland och uppåt i landet.
– Enda nackdelen är att jag inte
träffar alla mina kunder och att det
därför inte så ofta blir tillfällen att
prova hattarna under arbetet. Distansen tar dessutom bort möjligheten för
16
Hantverket 1/2011
åstadkomma stadga i brättena.
Tillverkningen av en klassisk filthatt
med brätten börjar med att Marlene
ångar en filtkaplin över kokande vatten till dess den är genomfuktad. En
filtkaplin ser ut som en trubbig strut
och köps färdig. Sedan dras kaplinen
ned över en hattstock och spikas fast.
Beroende på filtens tjocklek kan man
behöva göra om proceduren flera
gånger innan resultatet blir bra. Att
»dra hatten på stocken« är ett relativt
tungt jobb och kräver starka nypor.
När filten torkat, vilket brukar ta
ungefär en dag, skärs brättet loss från
kullen som redan är färdig. Brättet
formas sedan beroende på vilken stil
hatten ska ha och sys tillbaka på kullen.
– Jag är väldigt mån om den
hantverksmässiga kvaliteten på mina
hattar, säger Marlene. Jag försöker till
exempel alltid sy så att sömmarna blir
osynliga. Köper man fabriksgjorda
hattar är de antingen formpressade
i ett stycke, eller så har de synliga
maskinsömmar.
Till sist syr Marlene in ett ripsband i hatten. Bandet finns där både
Här arbetar Marlene med att bandkanta en hatt i bananfiber. Hon
blöter stråbandet för att lättare
kunna forma det kring brättet.
Stora bilden: Marlene designar
gärna hattar i blomform.
Hantverket 1/2011
17
boktips
Ytterligare en av Marlenes egendesignade
kreationer, en stiliserad ros i bananfiber.
vara konstobjekt och kunna visas upp i
utställningar för att inspirera och väcka
tankar hos andra.
När jag ber henne berätta om ett
drömuppdrag så funderar hon en stund
och säger sedan:
– Jo, det skulle vara att bli kontaktad av den världskände designern John
Galliano och få en förfrågan om samarbete. Om jag nu får drömma fritt. Gallianos design är en stor inspirationskälla
för mig och det skulle vara fantastiskt
roligt att få jobba med honom.
»Gallianos design är en stor
inspirationskälla för mig
och det skulle vara fantastiskt
roligt att få jobba med
honom.«
för att skydda hatten mot svett och
smuts men gör det också möjligt att
justera storleken lite åt båda håll. Efter
det förser hon hatten med eventuella
dekorationer.
Framtidsdrömmar
Marlene designar och tillverkar alla
sina hattar själv. Hon är just nu väldigt
inspirerad av 1800-talets hattmode
och av sagor och filmer. Lite galet ska
det vara och när hon skapar fritt blir
hattarna ibland mer konst- än bruksföremål. Ibland tar hon fram hatten i
samarbete med beställaren om denna
har speciella önskemål. Men hon skulle
aldrig kunna tänka sig att producera
andras modeller eller att lägga sina
egna idéer i händerna på någon annan.
Tjusningen med arbetet är just att hålla
i helheten, från idé till färdig produkt.
– Det är jätteroligt och utvecklande
att ha en dialog med kunderna. Samarbetet ger mig nya idéer, men jag kan
ändå vara med i skapande processen
och påverka slutresultatet, det blir ofta
ett ömsesidigt givande och tagande,
berättar Marlene.
Marlene försörjer sig ännu inte
helt som modist, utan jobbar extra
i en butik. Men målet är att kunna
leva på firman. Ett av hennes framtidsprojekt är att kombinera tillverkningen
av kundbeställningar med hattar av
otraditionella material. Hattar som ska
På frammarsch
Marlene är övertygad om att hatten
som modeplagg är på väg tillbaka,
kanske inte i den utsträckningen som
på 1800-talet, men ändå. Hon grundar
sin övertygelse på att många av de stora
klädkedjorna börjar ta fram mer hattar
och hårprydnader. Det är ju annars mer
accepterat att bära mössor och på senare
år har pälsmössor blivit inne, ett fenomen som också pekar i rätt riktning.
– Svenskar är väldigt återhållsamma, menar Marlene. Det är synd för
man behöver inte klä upp sig till fest för
att kunna bära hatt. Hatten kan höja
en outfit alldeles på egen hand och blir
pricken över i:et. För att inte tala om
att personer som bär hatt får en bättre
hållning och självkänsla, fortsätter hon.
För att hattar ska bli mer allmänt
förekommande krävs nog att fler kända
personer och personer med inflytande
börjar bära hatt. Modemagasinen
måste visa mer hattar och likaså stilskapare inom film och musik. Då kommer
allmänheten att följa efter och hattar
blir mode igen. Och varför inte? Är
man intresserad av kläder, skor, väskor
och smycken så varför inte hattar
också? Hatten ger ju fantastiska möjligheter att skapa en unik look och sätta
en individuell prägel på klädseln som
svårligen kan åstadkommas ens med
de mest utstuderade skor eller väskor.
Hatten är ju så att säga verkligen i
blickfånget, det gäller bara att våga…
Brodera mera
Varje år är det ett antal brodöser som får
sina gesällbrev i Blå Hallen. Jag brukar
alltid undra var dessa brodöser sedan tar
vägen och om de kan försörja sig på sina
yrken. Genom boken Karins broderier har
jag fått ett svar.
Karin Holmberg är utbildad på HV
Skola och fick stor uppmärksamhet för
sin examensutställning där hon broderat
på enkla konfektionsplagg. Nu har Karin
kommit ut med en bok där hon delar med
sig av sina tankar och mönster. Kombinationen av »exklusivt« broderi och billiga
T-shirts känns ny och lite djärv. Låt dig
inspireras av de gamla ortstypiska teknikerna och använd din fantasi för att sätta
dem i nya folkliga sammanhang.
Karin Holmberg
Natur och KulturNorstedts
Sjuhäradsbygden
Det är aldrig fel att bygga på sin allmänbildning i kulturhistoria. Innan jag läste
boken Förläggargårdar – ett kulturarv
från en textil storhetstid, visste jag inte
vad en förläggargård var för något. Men
det gör jag nu. Förläggarna var rika storbönder som köpte garn och lade ut det
på »förläggning« hos väverskor i torp och
gårdar. För att få låna garnet fick väverskorna
teckna in fastigheten, när väven var färdig
fick de betalt per meter och kunde lösa ut
huset igen. Boken är en dokumentation
över förläggare och gårdar och har som
sådan hög ambitionsnivå. Personligen
tycker jag att alla uppräkningar av namn
och släktskap kunde ha funnits i en
bilaga, men att boken ändå är intressant
och läsvärd för den som är intresserad av
ämnet.
Maria Zeilon och Eva Schiller
Kulturgrafik
Inte så länge sedan alls
Tidningen Land efterlyste bilder av livet
på landet förr, och gensvaret från läsarna
blev enormt. Mängden bilder som kom in
till redaktionen har hittills resulterat i tre
fotoböcker. Den senaste heter Livet på
landet förr – arbete och hantverk.
Även om vi inte får se så många detaljbilder på gamla hantverkstekniker är detta
ändå en liten bokpärla och ett måste för
alla som är under 30 år. För trots att de
flesta bilderna är ifrån 30-, 40-, 50-, och
60-talen som ju inte är så avlägsna för folk
med gott minne, så vittnar de enhälligt om
en tid som är mycket olik dagens samhälle.
Köp boken, om inte till dig själv, så till ett
barnbarn som inte vet hur det var, det är
oerhört lärorikt att känna till sin historia.
Karl Zetterberg, Redaktör
LRF Media
Du kan inte misslyckas
Rivstart är en av Sveriges absolut populäraste böcker om att starta eget med över
38 000 läsare (oktober 2010). Den här boken är ständigt uppdaterad och har fokus
på hur du ska göra för att komma igång
och börja tjäna pengar snabbt. Men boken
kan läsas med god behållning även för dem
som redan driver ett företag och som vill
öka lönsamheten. Förlaget är så säkert på
att du kommer att lyckas när du läst boken,
att du får pengarna tillbaka om du inte fått
fart på företagandet inom ett halvår.
Här är ett smakprov ur innehållet:
Hur du skaffar kunder snabbt, Hur du gör
visitkort, broschyrer och annonser som
säljer, Hur du gör en startbudget, Konsten
att få betalt för en faktura, Varför det är
bra för ditt företag med en hemsida, Hur
du marknadsför din hemsida, Hur du gör
en affärsplan … Och mycket mer på 365
lättlästa sidor.
Stefan Ekberg
Redaktionen
text: Anna Winbladh
18
Hantverket 1/2011
Hantverket 1/2011
19
utblick
1960- och 70-talen var en revolutionerande tid med stora samhällsomvandlingar i Sverige. Tidsandan präglades
av uppbrott från tidigare generationers borgerliga familjeideal och ett
nytt socialt och politiskt engagemang.
Kvinnligt förvärvsarbete, sexuell frigörelse, studentprotester och populärkultur var alla uttryck för en ny syn på
individens behov.
Utställningen presenterar utvalda
formgivare och designgrupper som
på olika sätt tog ställning till tidens
progressiva anda. Möt inredningsarkitekten Lena Larsson som ville
befria kvinnor från tidskrävande
hemarbete, råda bot på trångboddhet
och statuskonventioner. Visionen var
en mänskligare, praktisk och barnanpassad hemmiljö. Som frispråkig
debattör banade hon väg för 1960och 70-talens unga formgivare och
nytänkande design.
Inom textilområdet gick Carl
Johan De Geer, Mah-Jong och
10-gruppen i spetsen – alla med en
mer dynamisk livsmiljö och individens
frigörelse på programmet.
Utställningen är baserad på boken
Svenska formrebeller – 1960- och
70-tal av Carolina Söderholm och
visas på Textilmuseet i Borås under
perioden 10/2–15/5 2011.
källa: textilmuseet i borås
Vilken typ av entreprenör är du?
Nya rekord för ROT och RUT
Tidningen Entreprenör lanserar ept
– Entreprenörprofilstestet, som avgör
vilken av sex vanliga entreprenörsprofiler en person ligger närmast.
Entreprenörer har olika egenskaper
som gör att de lyckas med sina uppgifter. I den forskning som gjorts inom
området i usa, bland annat på mit
(Massachusetts Institute of Technology), har man kunnat urskilja att det
finns fem olika slags profiler, arketyper,
för en entreprenör. Vid The International Conference of Thinking 2009 i
Malaysia presenterade entreprenören
och utbildaren Stefan Lindström en
sjätte arketyp, arbetsstilsarketypen.
– Jag intervjuade Stefan Lindström
förra året. Naturligtvis tyckte jag att
vi borde göra ett seriöst test baserat på
dessa profiler – och nu släpper vi en
gratis beta-version, säger Nicklas
Mattsson, chefredaktör och ansvarig
utgivare av Entreprenör. Man får med
hjälp av testet både en bild av vilken
»typ« av entreprenör man är och
information om potentiella styrkor
Skatteverket betalade under 2010 ut
14,4 miljarder kronor i skattereduktion för rot- och hushållsarbete. Av
det står rot-arbete för cirka 13,1
miljarder kronor och hushållsarbete
(så kallat rut) för cirka 1,3 miljarder kronor. Storstäderna Stockholm,
Göteborg, Malmö och Uppsala är de
kommuner där flest personer använder skattereduktionen.
– Vi märker att intresset för rotoch hushållsavdraget ökat stadigt.
Sedan starten har över en miljon
svenskar utnyttjat skattereduktionen,
säger Pia Blank Thörnroos, rättslig
expert på Skatteverket.
Under 2010 har 62 975 företag
utfört rot-arbeten åt drygt 870 000
personer. Skattereduktionen har
utnyttjats mest i storstadsregionerna,
där flest personer har använt skattereduktionen och högst belopp har
betalats ut. Stockholms län står för
över en fjärdedel av de totala utbetalningarna under 2010.
källa: skatteverket
20
Hantverket 1/2011
och svagheter. Testet ger naturligtvis
aldrig en fullständig sanning, det är
omöjligt. Däremot ger det användaren
ett populärvetenskapligt perspektiv på
vilken typ man ligger närmast och vilka
drivkrafter man har som företagare.
– Att fundera över det kan hjälpa
entreprenörer att bli medvetna om sin
kapacitet. Det handlar kanske mera
om att se sin utvecklingspotential, än
att leta svagheter i sin profil, säger
Stefan Lindström. Stefan Lindström
och legitimerade psykologen Hans Olle
Frummerin har nu tillsammans skapat
ept – Entreprenörprofilstestet, utifrån
de ovan nämnda sex arketyperna.
källa: www.entreprenör.se
Textilgalleriet
Foto: Mats Landin, Nordiska museet
Foto: Textilmuseet i Borås
Svenska Formrebeller
I Textilgalleriet på Nordiska museet
visas 500 föremål ur museets enastående textilsamling. Föremålen ligger i
glasade draglådor och varje låda är en
liten skattgömma. Här finns prov på
tryckta mattor, flamskväv, skira spetsar,
blommor i korssöm och mycket mer.
Textilierna är utvalda för att de tydligt
visar mönsterkomposition och textilteknik. Galleriet är tänkt att fungera
som en samlingsplats för alla som har
glädjen och lusten att vara kreativa med
textilier.
För djupare information om textilierna finns en databas som innehåller
över 1 000 bilder med förklarande
texter. Bilderna kan förstoras i tre steg,
vilket ger möjlighet till att analysera hur
färger och stygn möts, hur bottentyget
är gjort och i vissa fall kan man till och
med räkna trådarna! Texterna tar även
upp stilinfluenser och ger litteraturtips.
Databasen är ett fint exempel på hur
modern teknik kan användas för att
belysa gammal kunskap.
För att komma till databasen går du
in på: textilgalleriet.nordiskamuseet.se
Föremålen ligger i glasade draglådor och varje
låda är en liten skattgömma.
Nytt centrum för yrkeskunnande
Fredag 21 januari invigs en ny centrumbildning vid Göteborgs universitet. Uppdraget är att med hjälp av forskning,
utvecklingsarbete och utbildning främja
yrkeskunnandets, yrkespedagogikens
och yrkesdidaktikens utveckling.
Centrum för yrkeskunnande inrättas
vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
Skälet för inrättandet är att det finns
en stor efterfrågan på forskning och
utvecklingsarbete med inriktning på
yrkeskunnande inom icke-akademiska
yrken. Det gäller allt ifrån utveckling av
den enskilde individens yrkeskunnande
till förändring inom skilda yrkesområden och branscher.
– Arbetslivet förändras, och det
förändras snabbt. Det gäller förändringar
mellan branscher och inom branscher där
kvalifikationskraven ibland ändras eller
höjs mycket hastigt, säger professor PerOlof Thång som är centrets föreståndare.
– Området är viktigt för arbetslivet
och skolan. Det har varit underförsörjt
under en längre tid vad gäller både
forskning och studier kring yrkesfrågor
och utbildning som exempelvis yrkeslärarutbildning, fortsätter han.
Läs mer om Centrum för yrkeskunnande på: www.gu.se/yrk
källa: göteborgs universitet
Professor
Per-Olof
Thång.
Hantverket 1/2011
21
Det är lättare att hitta kvinnor i mansdominerade yrken än män i kvinnodominerade. Det
är åtminstone min erfarenhet. Att hitta män som idag ägnar sig åt att brodera professionellt är till exempel riktigt svårt. Thomas Nordin är en av få män som broderar i sitt yrke
och han är dessutom riktigt, riktigt skicklig.
glamoröst
terapiarbete
egentligen skulle jag kanske kalla
Thomas för pärlstickare, eftersom han nästan
uteslutande broderar med pärlor, strass, stenar
och band. Pärlstickning har historiskt sätt alltid ansetts vara den högsta formen av broderi,
till skillnad mot traditionellt trådbroderi som
var och varannan kvinna behärskat till husbehov. Pärlstickning som yrke försvann dock i
Sverige under funktionalismen på 1930-talet,
då efterfrågan på pärlbroderade arbeten sjönk
dramatiskt.
Stora bilden: Regina
Lund som Greta Garbo
i Stadsteaterns uppsättning av Greta och
Gilbert. Kostymen är
broderad av Thomas
Nordin.
Tv: Jacka med broderade detaljer.
»Jag har fortfarande kvar broderier med paljetter och glaspärlor
som jag gjort på syslöjden i grundskolan.«
– Jag har alltid älskat saker som glittrar,
vackra kläder och glamour, säger Thomas. När
jag var liten ritade jag ofta klänningar med
utsmyckningar och mönster, och jag såg dem
alltid för mig i form av broderier – snarare än
tryckta på tyget, fortsätter han.
Thomas är självlärd inom broderiyrket,
han har lärt sig genom att läsa i böcker och
studera olika typer av broderier, samt naturligtvis genom att sy själv.
– Jag började brodera så tidigt att jag har firat
30-års jubileum, berättar Thomas. Jag har fortfarande kvar broderier med paljetter och glaspärlor som jag gjort på syslöjden i grundskolan.
Den gymnasieutbildning som låg brode-
22
Hantverket 1/2011
randet närmast var skrädderilinjen på S:t Görans
gymnasium. Men Thomas ville gärna utbilda
sig vidare till professionell broderare och eftersom en sådan utbildning saknades i Sverige så
for han till Paris, där pärlstickning fortfarande
var ett levande yrke.
Uppskattade kurser
I Paris ligger det stora och anrika broderiföre
taget Lesage. Här sitter brodöserna i ateljéerna
uppe under takåsarna – där ljuset är som bäst
– och broderar haute couture för de stora modehusen. Ibland broderar man på färdiga plagg
och ibland på tillskurna delar. För att komma
Hantverket 1/2011
23
kristina makroff fashion ab
Kommendörsgatan 34 | Stockholm
ker och varianter. Broderandet för mig handlar
mycket mer om ett individuellt skapande än
om att kopiera sådant som redan är gjort,
fortsätter han.
Det är sällan Thomas
broderar hela klädesplagg. Oftast rör det sig,
som ovan, om detaljer.
Thomas bredvid standaret
han broderat för Borgerskapets Änkehus.
24
Hantverket 1/2011
in på Lesage måste man visa upp godkända
arbetsprover och gärna ha fina rekommendationer, sedan lärs brodöserna upp genom att gå
som lärlingar på företaget.
– Jag gick runt och visade mina prover i
ateljéerna. De var nog tillräckligt skickligt
utförda, men jag fick ändå ingen utbildningsplats – eftersom jag var man. Alla andra
var nämligen kvinnor, utom förmännen och
designerna, de var män. Det fanns en utbredd
föreställning där att en man inte kunde brodera, det stred helt enkelt mot företagskulturen, berättar Thomas.
Thomas åkte hem till Sverige igen och slutförde sin skräddarutbildning. 1987 fick han
sitt gesällbrev i damskräddaryrket och blev
årets gesäll. Men han släppte inte broderandet,
utan fortsatte förkovra sig på egen hand. Under en period arbetade Thomas som skräddare
på Stadsteatern och i ett sammanhang där dök
frågan upp om huruvida det fanns någon som
skulle kunna utföra broderier på ett plagg.
Thomas förklarade att han kunde brodera
och efter det har han vid sidan om sitt arbete
»Broderandet för mig handlar
mycket mer om ett individuellt
skapande än om att kopiera sådant
som redan är gjort.«
som skräddare och tillskärare även åtagit sig
broderiarbeten både som anställd och på sitt
eget företag.
Genom årens lopp har Thomas byggt
upp ett stort kontaktnät i branschen där
hans yrkeskunnande som brodör är känt. Så
småningom började han även få förfrågningar
på att lära ut sina kunskaper. I dagsläget har
Thomas hållit drygt ett tiotal broderikurser
runt om i landet. Det är fackfolk och högre
utbildningar som hör av sig och vill att han
ska komma. Han har bland annat haft kurser
på Stadsteatern, Handarbetetsvänners Skola
och på Skrädderiidkarföreningar. Kurserna
har blivit mycket uppskattade och Thomas
själv tycker också att det är roligt att dela med
sig av sitt kunnande.
– Jag har med mig en massa olika provlappar med exempel på stygn och mönster,
berättar Thomas. Jag brukar också visa hur
broderierna sedan kan se ut på ett helt plagg.
Min metodik går ut på att deltagarna ska få
lära känna hur materialen fungerar och sedan
använda sin fantasi för att hitta på egna tekni-
Tidskrävande arbete
Broderiarbeten av den typ som Thomas arbetar med är dyra. Mest gör han brudklänningar,
festklänningar och showplagg. I undantagsfall
handlar det om helbroderade klänningsdelar, men mest blir det bårder av olika slag.
Beroende på vilken typ av broderi det handlar
om kan arbetet ta alltifrån 10 timmar till 80
timmar och uppåt. Oftast hittar han på egna
mönster, ibland i dialog med kunderna.
– När jag broderar så »försvinner« jag in i
arbetet. Det är lite som en sorts kreativ terapi
för mig, säger Thomas.
Nyligen avslutade han ett av de mer tidskrävande arbeten han gjort, ett 1,5 x 2 meter
stort standar för Borgerskapets Änkehus.
Broderiet som föreställer föreningens emblem
broderades med guldtråd i läggsömsteknik och
arbetet tog 200 timmar att slutföra.
På min fråga om det går att försörja sig
enbart som brodör i Sverige svarar Thomas
nej. Däremot går det att ha broderiyrket som
en bisyssla och ett komplement.
– För att bli en skicklig brodör krävs först
och främst tålamod, det är tidskrävande att
brodera för hand. Men man behöver också en
kreativ och konstnärlig fantasi. Det gäller att
kunna hitta på egna mönster och nya sätt att
använda de gamla teknikerna på. Dessutom
måste man naturligtvis vara noggrann, ha öga
för arbetet och vara skicklig i själva hantverket, säger Thomas.
Vill man lära sig traditionellt trådbroderi
finns det utbildningar på Handarbetets Vänners Skola i Stockholm, men någon utbildning
till pärlstickare finns inte i Sverige. Däremot
har man på Lesage öppnat sina dörrar för
privatbetalande elever. Om man, i likhet med
Thomas, vill brodera med pärlor och stenar,
och skapa underbara, glittrande och glamorösa plagg, så är det därför idé att styra stegen
mot Paris.
text: Anna Winbladh
foto: Thomas Nordin
»Varför gå i kläder
sydda av andra, när
jag syr exakt efter
dina mått?«
- Kristina Makroff
Skräddarmästare
Kristina makroff Fashion ab
Kommendörsgatan 34 | 114 58 Stockholm
Tel 08 661 54 15 | Fax 08 661 54 12 | Mob 070 649 54 15
[email protected] | www.makroff-fashion.se
Mills
MillsTapetserarateljé
Tapetserarateljé
I traditionell
I traditionell
anda
anda
och
och
med
med
gedigna
gedigna
hantverkskunskaper
hantverkskunskaper
tar
tar
vi vi
hand
hand
om
om
både
både
antika
antika
o moderna
o moderna
möbler
möbler
- vi
- vi
åtar
åtar
oss
oss
allt
allt
inom
inom
tapetseri.
tapetseri.
ViVi
säljer
säljer
även
även
exklusiva
exklusiva
möbel
möbel
&&
-inredningstextilier.
-inredningstextilier.
Innehar
Innehar
Mästarbrev
Mästarbrev
och
och
Gesällbrev.
Gesällbrev.
Medlemar
Medlemar
i Sveriges
i Sveriges
Tapetserarmästare.
Tapetserarmästare.
Blivande
Blivande
efterträdare
efterträdare
tilltill
Firma
Firma
Bengt
Bengt
Pettersson.
Pettersson.
Verksam
Verksam
sedan
sedan
1948,
1948,
då då
han
han
togtog
vidvid
efter
efter
sinsin
farfar
Gustav
Gustav
Pettersson
Pettersson
som
som
etablerade
etablerade
firman
firman
1915.
1915.
Pia Mills
Pia Mills
Tapetserarateljé,
Tapetserarateljé,
Nytorgsgatan
Nytorgsgatan
4, 116
4, 116
22 Stockholm.
22 Stockholm.
Tel 08-6435275.
Tel 08-6435275.
Mobil
Mobil
070070
7750834.
7750834.
[email protected]
[email protected]
Hantverket 1/2011
25
fråga juristen
Hej Johan
Kan verkligen en arbetsgivare vägra
att anställa personer som är organiserade fackligt? /Pelle
Hej Pelle
Ja så är fallet, föreningsrätten gäller inte för den som
söker jobb. Enligt den så kallade medbestämmandelagen måste man vara arbetstagare för att föreningsrättens regler skall gälla.
Hej
I mitt företag har jag haft en provanställd i sex månader. Tyvärr har
konjunkturläget och allmän bristfällig kunskap
från den provanställde lett till att jag sedan en tid
tillbaka, närmare bestämt fem dagar innan provanställningens utgång var tvungen att meddelande att
jag inte kan erbjuda honom fast anställning. Den
provanställde menar dock att jag borde ha meddelat honom tidigare än vad jag gjorde. Vad gäller
egentligen enligt den arbetsrättsliga lagstiftningen,
när ska man senast meddela den provanställde att
provanställningen inte skall fortsätta? /S
Hej S
Den provanställde har inte rätt till fortsatt anställning. Du borde dock ha meddelat honom senast
två veckor i förväg innan provanställningen utgått.
Risken är stt den provanställde kan få allmänt skadestånd för att du gett honom meddelandet försent.
Men kontakta mig gärna så kan jag utveckla.
Hej Johan
Mitt företag har sedan en längre tid
tillbaka utfört hantverksarbeten till en
statlig institution. Institutionen kommer inom kort
att lägga ut ett större projekt på offentlig upphandling och därmed skriva ramavtal med den vinnande
aktören i upphandlingen. Vad innebär egentligen att
ingå ett ramavtal? /Tacksam för svar Karl Svensson
26
Hantverket 1/2011
Hej Karl
Som framgår av din fråga tillämpar upphandlande
myndigheter ramavtal. I lagen om offentlig upphandling framgår att ramavtal är ett avtal som ingås
mellan en eller flera upphandlande myndigheter
och en eller flera leverantörer. Syftet med ramavtal
är att avtala om villkor för tilldelning av framtida
kontrakt under en bestämd tidsperiod. Ramavtal
kan innefatta varor, tjänster och byggentreprenader
med maximal löptid på fyra år. Undantag i löptid
kan dock göras vid särskilda skäl. Enkelt uttryckt,
beställaren och leverantören förbinder sig att köpa
och leverera en typ av vara och tjänst av varandra
under en bestämd tidsperiod.
Om du vill ha bistånd i ert enskilda ärende
rekommenderar jag er att ni kontaktar mig för
vägledning. Detta eftersom förfarandet vid offentlig
upphandling är tämligen omfattande med bestämda
bedömningsgrunder vad gäller ansökan mm.
Hej Johan
Jag är missnöjd med några produkter
som jag inköpt till min verksamhet.
Vad bör jag tänka på vid en reklamation av produkterna? Med vänlig hälsning, Tim
Hej Tim,
För att en reklamation skall vara giltig räcker det
inte med att du klagar med generella formuleringar. Av ditt meddelande måste det framgå att fel
föreligger i visst bestämt hänseende. Dock är du
inte tvungen att precisera vilken påföljd du vill göra
gällande. Det är med andra ord tillräckligt om man
genomför en neutral reklamation. Huvudregeln
är att reklamation kan göras muntligen, men det
förutsätter att avtalet inte föreskriver skriftlig form.
Min rekommendation är dock ur bevishänseende att
alltid reklamera skriftligen.
Hej Johan, tack för givande läsning i
varje nummer av Hantverket!
Jag har ett affärsbiträde som vid
flera tillfällen kommit berusad till arbetet, närmare
bestämt sju gånger det senaste året. Jag har vid dessa
tillfällen varit tvungen att skicka hem den anställde
då det av förklarliga skäl är oacceptabelt. Jag har
haft samtal med vederbörande, som varit ångerfull
och lovat att det aldrig skall hända igen. Men bara
för drygt en vecka sedan kom hon ändock berusad
till arbetet fast vi haft samtal nyligen om den uppkomna situationen. Det är väl ok att säga upp den
anställde mot bakgrund av detta? /Anonym
vid undantagsfall. Detta kan vara att arbetstagaren
inte kan utföra något arbete av betydelse på grund
av sjukdomen. En viktig parameter är arbetsplatsens storlek vid denna bedömning. Som du säkert
förstår av mitt svar kan detta spörsmål inte besvaras
i korthet här, utan måste penetreras i det enskilda
fallet. Det finns flera aspekter i ärenden av denna
karaktär som måste beakta, inte minst ekonomiska.
Arbetsgivarens ansvar för rehabiliteringsinsatser för
den anställde kan till exempel aktualiseras och ju fler
anställda desto mer ansvar.
Hej och tack för en intressant fråga.
Om alkoholmissbruket inte kan klassas som
kroniskt torde det jämställas med misskötsamhet.
Och upprepade fall av misskötsamhet kan i sin tur
utgöra grund för uppsägning. Men om din anställdes alkoholmissbruk bedöms som kronisk kan
svaret bli det motsatta. Då likställs missbruket med
sjukdom och innebär att uppsägning endast ska ske
Har du en fråga
av juridisk karaktär?
Maila mig på
[email protected].
Svar publiceras
i kommande numer
av Hantverket.
Vykort från Rocas Rojas
– Du har väl inte glömt
att boka din semesterresa?
Bokning/information
Semesterlägenheterna kan bokas för mellan
1 och 6 personer. Samtliga fastigheter håller
hög standard med badrum och dusch/wc.
Information lämnas av Karin Berggren,
föreningsadministratör, på telefon:
e-po [email protected].
08-442 78 48 eller e-post:
OBS!
A
Rikso lla medle
rgani
m
satio mar i Ha
n är v
n
älkom tverkarn
as
na att
boka
!
Rocas Rojas
Stockholms Hantverksförening äger 4
bungalows i San Agustin, Grand Canaria.
I anslutning till området finns affärer, bra
restauranger, pooler och en härlig strand.
En perfekt plats för återhämtning.
Varmt välkomna!
Foto: Wouter Hagens
Johan Rosengren är jurist på Stockholms Hantverksförening.
Som medlem har du möjlighet att ställa frågor till honom och få
dem besvarade i kommande nummer av tidningen.
Maila till: [email protected]. Det går bra att vara helt anonym.
hantverksutbildning
Avgångseleverna visar upp
sina egenhändigt sydda
balklänningar.
Nio verkstäder
Del 7. Textilverstaden
I serien med verkstadspresentationer har
turen kommit till textilverkstaden. Här tränas
eleverna i sömnad och
design. På väggarna
kan man se konturerna
av det svenska modeundret.
Framtidsskola i Hässleholm
Kristina Makroff med en
av sina elever i textilverkstaden.
eleverna som arbetar i textilverkstaden
vet vad de vill. Många kommer hit med ett
tydligt mål om att exempelvis bli tapetserare
eller kläddesigner. Först är det dock viktigt att
de lär sig det grundläggande i hantverket.
»För den som har viljan och talangen
öppnar sig ett vitt spektrum av yrkesmöjligheter efter utbildningen …«
– Det är viktigt att man har en god och
bred grund att stå på när man går ut på sin
lärlingsplats, säger Kristina Makroff, skräddarmästare och textillärare på Hantverksakademin.
– Sedan försöker man anpassa kursinnehållet efter elevernas intresse. Den här terminen
28
Hantverket 1/2011
har vi lagt till en veckas tapetserarkurs och en
veckas kurs i tygtryck.
Eleverna får börja sin läroperiod med att
göra grundkonstruktioner. Fem till sex detaljövningar ska hinnas med under de intensiva
arbetsveckorna. Tempot är högt, eleverna ska
lära sig att sy och designa allt ifrån skjortkragar
till jeansfickor och kjolar.
För den som har viljan och talangen öppnar
sig ett vitt spektrum av yrkesmöjligheter efter
utbildningen: tygdesigner, skräddare, stylist
och inredare är några av dessa. Bilder i lokalerna vittnar om att de stora designerna också
började någonstans. Här i textilverkstaden
har vi kanske nästa Gunilla Pontén eller Karin
Jimfeldt-Ghatan (chefdesigner Odd Molly.
text: Johan Hjelm foto: Susanne Hallman
Textil och Konfektionsprogrammet på
Jacobskolan i Hässleholm har varit en
så kallad referensskola, inför omläggningen av gymnasiet – gy 11. Skolan
satsar bland annat på mönsterkonstruktion, design och materiallära som viktiga
grundstenar i utbildningen. Här får
eleverna möjlighet att utveckla sin kreativitet, teckna med personlig stil, lära sig
mönsterkonstruktion – såväl manuell
som datoriserad – sy på moderna industrimaskiner, göra intressanta studiebesök, skapa en kollektion och arrangera
modevisningar.
Många av de tidigare eleverna
har också lyckats bra. En elev är till
exempel designer på hm, en annan
mönsterkonstruktör i Milano, någon är
skräddare i Stockholm, produktmanager
i Holland, en finns på Stenströms i
Helsingborg, någon på ikea, en produktanpassar golfkläder och så vidare.
Tekobranschen är i dag en av
Sveriges tillväxtbranscher. Sedan mitten av 1990-talet har antalet anställda
i Sverige inte ökat, men jobben har
förändrats och blivit mer avancerade.
Exporten av tekoprodukter är i dag
större än exporten av pappersmassa,
järnmalm eller vodka och mycket större
än musikexporten.
För att möta industrins krav har
textilutbildningen hela tiden tvingats
förändra innehåll och upplägg. Från att
på mitten av nittiotalet varit nedläggningshotad, har utbildningen inte minst
på gymnasienivå radikalt förändrats.
I detta sammanhang måste påtalas att
det är synnerligen viktigt att branschorganisationerna engagerar sig i
utbildningsfrågorna, inte bara på högskolenivå utan även på gymnasienivå,
eftersom gymnasieskolan verkligen har
stort behov av såväl stöd som kunnande
från företagen.
Jacobskolan är en framtidsskola där
inte minst miljö och återanvändning
kan bli material för de mest fantastiska
kreationer!
text: Kjell Wik
foto: Jörgen Ahlström
Historisk examination
Hantverksakademins vuxenutbildning kan stolt meddela att
man haft en historisk examination
av hovslagare. Tre damer och två
herrar skodde häst och smidde
järn i kylan, detta för att erhålla
den eftersträvade nivån »utbildad
hovslagare«. Alla eleverna bedömdes av en grupp på tre examina-
torer från Hovslagareföreningen.
Det är alltså första, men
förhoppningsvis inte sista gången,
man genomfört examination med
utomstående kontrollanter inom
utbildningen.
Ett stort grattis till de elever
som klarade sig!
Text och foto: Peter Kretz
Hantverket 1/2011
29
föreningsnytt
Styrelsemöte i riksorganisationen
Ny kommunikationschef
Sedan den 6:e december förra året arbetar
Johan Hjelm på Stockholms Hantverksförenings kansli. Johan ansvarar för kommunikation och opinionsbildning. Här berättar
han om sig själv och sitt arbete.
Den 25 januari hade Hantverkarnas Riksorganisation (HR) sitt första
styrelsemöte för i år. På dagordningen stod bland annat organisationens
ekonomi och framtid, hemsidan, tidningen Hantverket samt förstås årsmötet i Kramfors den 13–14 maj.
Hantverkarkarnas
Riksorgansiations
nya hemsida.
sedan i somras har vi arbetat med en ny
gemensam hemsida för hr och de lokala hantverksföreningar och branschförbund som är
anslutna till riksorganisationen.
Under hösten skickade vi ut förslag på
utseende och finansiering, och efter lite påminnelser har de flesta svarat på de utskickade
förslagen. Majoriteten är positiva till den nya
hemsidan och framtidsatsningen inom hr,
men tyvärr är det lite dålig timing för en del
som relativt nyligen har gjort en ny hemsida
själva. Oavsett det så kommer vi att länka från
Hantverkarna.se till alla anslutna föreningar,
om man inte säger absolut nej till detta.
Vi pratade också budget för 2011 som
förutom satsningen på hemsidan och framtiden
har en ny post »resor«. Avsikten med den är att
undertecknad eller ordföranden Peter Frosch
ska besöka er på årsmöte eller vid något annat
möte för att informera mer om vad hr arbetar
med och visa lite intressant statistik från hantverksvärlden.
Får jag också passa på att göra lite reklam
för årsmötet i Kramfors den 13–14 maj. Som
ni känner till är alla medlemmar välkomna
och det vore verkligen roligt om så många som
möjligt kan komma. Program och inbjudan
har skickats ut till alla föreningar men vill ni
ha ett eget så kontakta kansliet så ordnar vi
det. Se även artikel här intill.
På mötet talade vi också om utbildningar
och vi känner en viss oro över den nya Yrkeshögskolan och det sätt på vilket man hanterar
lärlingsutbildningar för vuxna. Det känns som
om det har försvunnit många möjligheter för
vuxna att utbilda sig till hantverkare, något
som för oss innebär ett steg tillbaka.
text: Johan T Sterndal, vd Hantverkarnas
Riksorganisation
Tips!
Ekonomiutbildning för företagare och blivande mästare
Kursen riktar sig till verksamma
och yrkeskunniga hantverkare
med minst 6 års yrkeserfarenhet som är, eller har som mål,
att bli företagare och mästare.
Kurstiden beräknas till cika
60 timmar varav 30 timmar eget
arbete. Den pågå under heloch halvdagar perioden mars–
oktober 2011.
30
Hantverket 1/2011
Förkrav för mästarbrev: Gesällbrev/utlärningsbevis, intyg om
mästarprov, eller handlingar som
styrker yrkeskunnighet
Kursnummer: 2011100 Sthlm.
Södra/västra 2011101 Kursledare: Christer Berggren
Kurskostnad: 3.400 kr (ordinarie
pris 5.400 kr). För mästarbrev
tillkommer en avgift till Sveriges
Hantverksråd på 5.000 kr.
Kursstart: 11.03.03 för Sthlm.
Södra/Västra efter intresseanmälan.
Anmäl dig snarast!
Vid frågor kontakta Christer
Berggren. Tel: 08-50589835,
mail: [email protected]
Hej Johan och välkommen till oss! Kan du
berätta lite om dig själv?
– Jag är 27 år och uppvuxen i Stockholm.
Jag har en gedigen akademisk bakgrund
och hantverket i blodet. Jag har tidigare
arbetat på regeringskansliet, Mälardalsrådet och kommer senast från Företagarna.
Mina stora intressen är politik och kommunikation – gärna i kombination.
Högakustenbron.
Riksstämma 2011
Årets riksstämma äger rum i Kramfors den 13 och 14 maj. Vi hälsar
er hjärtligt välkomna till vackra
Ådalen med Höga kusten och
Högakustenbron och naturligtvis
till Kramfors och Hotell Kramm.
Vi har reserverat ett antal rum,
både dubbelrum och enkelrum.
På lördagen hålls riksmötet och
efteråt blir det bankett med dans på
hotellet. Vi kommer också att åka
till Anders Åbergs Mannaminne vid
Höga Kusten och till Ådalen box
wiskydestilleri.
För dem som inte deltar i riksmötet finns det möjlighet att åka på
ytterligare studiebesök och titta på
tillverkning av gustavianska möbler,
tapetsering och smidesarbeten.
Stipendiater
Åtta stipendiater får i år dela på
en summa om 60 000 kronor ur
Axel N Anderssons testamentsstiftelse. De blev föreslagna av
styrelsen för fabrikör J. L. Eklund
Närmaste flygplats är Kramfors/
Sollefteå och flygbolag är Nextjet,
www.nextjet. Vi ordnar transfer om ni
meddelar oss er ankomsttid.
Anmälan skickas senast
13 april 2011 till:
Småföretagarna Kramfors
Riksvägen 29, 872 43 KRAMFORS
Tel: 0612-308 75.
Telefon/Fax: 0612-26 000.
E-mail:
[email protected].
Hemsida:
www.smaforetagarnakramfors.com
Bokning av boende gör ni själva direkt
till Hotell Kramm, tel 0612-771330.
Mailadress: [email protected] och för mer
info på hemsidan www.kramm.se, ange
»offert Hantverksföreningen«. För övriga
frågor kontakta ordföranden Tord Nylén
på tel: 070-224 14 97.
text : Småföretagarna i Kramfors
Vad var det som lockade dig att jobba
hos oss?
– Min första riktiga kontakt med Stockholms Hantverksförening var under våren
2009 i arbetet med en gemensam satsning
för Stockholmsregionen i Almedalen. Från
arbetet fick jag en mycket positiv bild av
Hantverksföreningen. När jag ett drygt år
senare tillfrågades om att ta den här tjänsten tackade jag ja. Det är en utmaning att
få ta ett större grepp om opinionsbildningen
och kommunikationsfrågorna.
Vilka är dina uppgifter hos oss?
– Jag är kommunikationsansvarig för
Hantverksföreningen och kommer även att
arbeta en del med Hantverksakademin. Med
tydlig kommunikation och opinionsbildning
kommer jag att verka för att göra hantverkarnas röster hörda – lokalt, regionalt och
nationellt.
Vad arbetar du med just nu?
– I nuläget arbetar jag med ett remissvar
till Lärlingsutredningens betänkande Lärling
– en bro mellan skola och arbetsliv.
Text och foto: Johan Rosengren
och är nu godkända av Stockholms
stads donationsstiftelse. Stipendiaterna utbildar sig eller studerar
utomlands och får Eklundsstipendiet som bidrag till resa och/eller
uppehälle. Text: Karin Berggren
Hantverket 1/2011
31
föreningsnytt
Kraftsamling för jobben
Stockholmsregionen utvecklas snabbt
och efterfrågan på duktiga hantverkare
ökar. Samtidigt finns det många utrikesfödda som inte har jobb. För att svara
mot vår regions framtida utmaningar
och behov, krävs det att vi tar nya grepp
på arbetsmarknaden. Vi har inte råd
att ignorera det kunnande som finns
bland många av våra nytillkomna regioninvånare. Vi måste se och nyttja denna
kompetensreserv.
Från vänster: Johan T. Sterndal, VD Stockholms Hantverksförening,
Per Unckel, landshövding i Stockholms län och Sten Nordin, Stockholms finansborgarråd (M).
stockholms hantverksförening har tillsammans med offentliga
aktörer, fack- och näringslivsorganisationer i Stockholmsregionen tagit
initiativ till ett samarbete för att ge
fler utlandsfödda jobb. Projektet,
döpt till Anställ kompetensen, är en
kraftsamling för att ge fler chansen
till arbete och har Per Unckel,
landshövding i Stockholms län, som
beskyddare. Stockholms Hantverksförening kommer tillsammans med de
andra projektdeltagarna att arbeta för
att nå ut med budskapet att företag,
offentliga aktörer och organisationer
behöver vidga sina vyer och se till
den kompetens som finns hos de
utrikesfödda.
– Alla behövs, för det är vi tillsammans som kommer att bygga fram-
Målningar av
Anders Zorn.
tidens Stockholmsregion, säger Johan
T. Sterndal, vd Stockholms Hantverksförening. Projektet presenterades
vid en gemensam upptakt och presskonferens den 31 januari i Kulturhuset
i Stockholm.
Läs mer om Anställ kompetensen på
www.anstallkompetensen.se.
text och foto: Johan Hjelm
Ytterligare ett samverkansprojekt
Kunskapsorienterat pilotprojekt för
yrkesinriktade ungdomars introduktion i arbetslivet, det så kallade
ALI-projektet har initierats av LO,
Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket
och Stockholms Hantverksförening
som en motpol till det utbredda
svartarbetet inom hantverksyrkena.
Projektet ska bland annat fungera
som en hjälp för att överbrygga bristande kunskap om arbetsliv och
företagande. För många ungdomar
32
Hantverket 1/2011
blir företagsamhet en utväg istället
för »vita anställningar«. Företagsamhet
i sig är självfallet inte negativt, utan
tvärtom positivt. Berörda grupper har
dock ofta bristande kunskaper om
arbetsmarknaden och näringslivet
med påföljden att de lätt hamnar i
konflikt med bl.a. myndigheter. Resultatet är tyvärr många gånger att unga
människor på det sättet hamnar i en
konkurssituation med ekonomiska
svårigheter som följd.
Genom pilotprojektet kommer
ett överskådligt och lättillgängligt
material att framtas som kommer
att prövas på Hantverksakademins
elever under en eller flera temadagar
i vår. Tillsammans med skolledning
och elevföreträdare kommer den
svarta ekonomin att penetreras samt
entreprenörskap och egenföretagande att belysas i ljuset av gällande
regler och med positiva exempel.
Text: Johan Rosengren
Zorns mästerverk
inom
Stockholm Hantverksförening var
den 13 januari på museet Prins Eugens Waldermarsudde för guidning av
utställningen Zorns Mästerverk. Anders
Zorn (1860–1920) som föddes för 150
år sedan i Mora firades med en fantastisk jubileumsutställning. Där visades
verk både från privata samlingar och
statliga institutioner. Under den mycket
underhållande guidade turen blev vi
introducerade till ett 80-tal av Zorns
verk och kunde följa hans utvecklingsfaser från akvarellmåleri, till etsning och
oljemåleri.
Guiden beskrev konstnärens liv med
målningar från skilda tidsperioder och
platser, alltifrån den internationella
karriären i usa, England och Spanien till
hans hemtrakter i Mora. Att på så nära
håll betrakta verken var en upplevelse
utöver det vanliga. Den detaljrikedom
och det nästintill »fotografiska« återskapandet gav verkligen mersmak.
Föreningen Konstgillet
info
Vill du bli medlem i Konstgillet?
Kontakta Johan Rosengren på:
[email protected] eller
tel: 08-442 78 44.
Medlemskapet kostar 350
kronor per person och år.
Ni måste inte vara medlemmar i Stockholms Hantverksförening för att vara medlem i
Konstgillet.
Fina objekt lottas ut till våra medlemmar. Ovan »Koltrast« litografi
av Karl Mårtens.
Årsmöte med konstlotteri
Konstgillet bjuder på många intressanta
aktiviteter i vår som du inte bör missa.
Vi kommer bland annat att lotta ut fina
objekt till våra medlemmar (se smakprov här bredvid) på årsmötet i april,
samt besöka Moderna Museet i maj
med en utställning med konstnärinnan
Siri Derkerts verk.
text och foto: Johan Rosengren,
vice ordförande i Konstgillet
I nästa nummer
av Hantverket har vi
tema Båt.
Vill du annonsera i tidningen
kontakta: [email protected] eller
[email protected]
Hantverket 1/2011
33
HR förmån
e
Som yrkesverksam medlem i Hantverkarnas Riksorganisation (HR) och/eller
Stockholms Hantverksförening (STHF) erbjuds du förmånliga rabatter inom en
mängd olika områden.
Information
och kontaktuppgifter
Förmånerna är knutna till medlemsföretag. För att kunna utnyttja förmånerna ska du vara
yrkesverksam. Vissa förmånsgivare kräver att du kan styrka
ditt medlemskap i HR. Om det
inte står något annat under
respektive förmån kontaktar
du förmånsföretaget direkt och
uppger att du är medlem i HR.
Vid köp av bil är det dock viktigt
att man refererar till avtalet
innan man inleder förhandling.
För aktuella rabatter, avtalsnummer eller övriga frågor,
kontakta HR Förmån på
tel: 08-744 63 77.
Drivmedel
OBS! Om ett företagskort på
det önskade bensinbolaget
redan finns kontaktar du deras
kundtjänst och anger aktuellt
avtalsnummer, vilket erhålls av
HR Förmån 08-744 63 77.
I annat fall får du ansökningsblankett med förtryckt avtalsnummer av HR Förmån.
Arbetskläder
Grolls
Rabatt i Grolls Yrkesbutiker
(Berendsen Safety AB) på
gällande prislista. Personlig
skyddsutrustning enl. separat
nettolista. Avtal med SMS skall
åberopas vid första besöket.
Tel 020-59 98 48
www.berendsensafety.se
Statoil
Rabatt på bensin diesel och
olja. Statoil Kundservice
tel: 08-429 63 00
www.statoil.se
Bilar
Saab och Opel
Rabatt på bilar hos Svenska
Bil AB. Kontaktperson Björn
Karlsson 08-505 695 95.
Gäller endast SAAB/Opel vid
Svenska Bil AB.
www.svenskabil.se
Hyundai
Enligt avtal med Hyundai Bilar
AB lämnas rabatt på nya transport- och personbilar. Kontaktperson Magnus Runhällen på
telefon 020-677 677.
www.hyundai.se
Ford och Renault
Bilia Personbilar AB erbjuder
rabatter på nya transportoch personbilar från Ford och
Renault. Bilia kan leverera
över större delen av landet.
För mer information kontakta
HR Förmån på 08-744 63 77.
www.bilia.se
34
Hantverket 1/2011
OKQ8
Rabatt på bensin, diesel och
automattvätt mm. www.okq8.se
Shell
Rabatt på bensin, diesel,
biltvätt mm. Ansök på
www.shell.se
Ekonomi
Kassaregister Olivetti
Riksorganisationens medlemmar erbjuds kompletta paket
med certifierat kassaregister,
programmering, Skatteverkets
kontrollboxenhet och leverans
på plats, för mycket förmånliga priser. Både köp och hyra
är möjligt. Kontakta Christer
Rollving på 0708-210 772
för detaljer, eller gå in på
www.olivettishop.se
Betalkortshantering
Babs, Swedbank, ger rabatt på
inlösen av kontokortstransaktioner. Tel 08-411 10 80.
Betalkortsterminaler
Babs Paylink ger rabatt vid hyra
av betalterminal. Uppdateringar
av programvara samt fri terminalsupport ingår.
Tel 08-691 69 00.
www.babspaylink.se
Friskvård
Semesterlägenheter
på Gran Canaria
Under juni, juli och augusti
kan Riksorganisationens
medlemmar hyra Stockholms
Hantverksförenings semesterlägenheter på Rocas Rojas
till kraftigt rabatterat pris.
Kontakta Karin Berggren, tel
08-442 78 48 för information
och bokning.
Qubic reklam
Fordonsreklam och skyltar,
www.qubicreklam.se
Optiker
Synoptik ger rabatt på glasögon. Kontakt Jenny Österdahl,
tel 08-626 19 00,
www.synoptik.se
Arbetsmaterial
Caparol
Rabatt på färg i egna butiker
som finns spridda över hela
landet. www.caparol.se
Försäkringar
Hantverkarnas Försäkrings AB
tecknar förmånliga företags-,
fastighets-, motor- och sjukvårdsförsäkringar. Även förmånliga privata försäkringar kan
tecknas för ägare och anställda.
Kontakta Jörgen Nilsson för
företag och sjukvård,
tel 040- 25 40 96, Carola
Järlesäter för företag och privat,
tel 040- 25 40 95, Johan
Rosén, motorförsäkringar,
tel 011-28 79 00. Läs mer
på www.hantverkarnas.se
Telefoni
Telenor
Förmånliga företagsabonnemang. Telenor kundtjänst
tel: 020-22 22 22
www.telenor.se
Kontorsvaror, tryckerier etc
Svanströms
Rabatt på kontorsvaror både
via butik och beställning. Netto
prislista på frekventa kontorsvaror. Fraktfritt oavsett ordervärde. Beställ katalog och
prislista på fax 08-646 60 56.
Ange företagsnamn med organisationsnummer och kontaktuppgifter. www.svanstroms.se
Maskiner, ställningar etc
Zip-up Svenska AB
Rabatt på ställningsmaterial
och liftar mm. Fraktfritt inom
landet. Kontaktperson är
Rickard Holmlund,
tel: 0708-38 09 15
www.zipup.se
Dialect
Rabatt vid köp av mobiltelefon
och tillbehör samt vid montering.
Tel 020-42 02 02
www.dialect.se
Telia
Bredband och telefoni,
www.telia.se
Datorer/backup
Skaffa din egen hårddisk på nätet. På www.diino.se skaffar du
enkelt en effektiv backuprutin
som skyddar all företagskritisk
information. Ange kod sthf2010
och du får 30% rabatt.
Reservation för eventuella
ändringar.
Corporate express
Rabatt på kontorsvaror enligt
separat prislista samt på katalogpris. Butiker i stora delar av
landet. Beställning även via
internet. Kundtjänst tel:
020-660 00 66
www.CorporateExpress.se
Dahlins Tryckeri AB
Allt inom trycksaker,
www.dahlins.se
Hantverket 1/2011
35
sverige porto betalt
B
returadress
Stockholms Hantverksförening
Box 7020
121 07 Stockholm-Globen
Tel: 010-448 00 00