Transcript Klicka här för att läsa artikeln (pdf)

10
KYRKANS TIDNING
TORSDAG 2 JANUARI 2014
NUMMER 1
REDAKTÖR: YASHMIN SINGH
[email protected]
tel: 010-199 34 86 FAX: 010-199 92 20
JOBBET&DU
SAMARBETE. I drygt nio år har kyrkan och
hemsjukvården i Uddevalla kommun samarbetat.
Och receptet stavas förtroende.
– Att vi har känt varandra länge och vet vad vi går
för, det tror jag är den springande punkten, säger
diakonen Maria Olander.
Tips från
Uddevalla
✔
✔
Ge samarbetet tid och utrymme.
Hitta några nyckelpersoner
som vill driva samarbetet
framåt.
Förankra det bland
både chefer och
personal.
✔
Förtroendet
viktigast när diakoner och
hemsjukvård samarbetar
I början av 2000-talet såg personalen på Sjukhuskyrkan i Uddevalla att fler patienter fick lämna
sjukhuset för att vårdas i sina
hem. Det blev starten till att
utöka samarbetet mellan kyrkan
och sjukvården i kommunen till
att även gälla hemsjukvården.
– Vi ville hitta en väg ut från
Sjukhuskyrkan och låta de patienter som vårdades hemma få
tillgång till oss. Samtidigt hoppades vi kunna rusta personalen
inom både hemsjukvården och
hemtjänsten till att bli bekväma
med existentiella frågor, säger
diakonen Maria Olander som är
knuten till sjukhuskyrkan.
HON FICK I UPPGIFT att i en ny tjänst
på väggen som kan bli en ingång
till samtalet. Att jag vet att jag
har tid betyder också mycket: är
I förra numret skrev vi om
jag hemma hos någon har jag allt
Svenska kyrkan i Östersunds
fokus på den personen, säger
lyckade samarbete med polis,
Margareta Birging och får medräddningstjänst och ambulans.
håll av Camilla Kotarevic FranSatsningarna i Östersund och
zén, som är distriktssköterska i
Uddevalla är båda hämtade ur
Trygg hemgång-teamet, den
rapporten Kyrkan på andra aregrupp som patienten träffar
nor, skriven av Magnus Bodin,
först, efter att ha blivit utskriven
diakon med magisterexamen
från sjukhuset.
i socialt arbete, och beställd av
– I vården är det ofta tidsbrist
kyrkostyrelsen.
och det är inte alltid vi hinner ha
Del 2/2
samtal om existentiella frågor
med de patienter vi ser skulle berat bland cheferna, säger Maria höva det. Då känns det bra att
Olander och får medhåll av Mar- hänvisa till en diakon. Visst tängareta Birging, diakon, som har ker jag på vad jag brukar säga
sin anställning i Uddevalla för- när jag föreslår en kontakt med
samling.
kyrkan. Jag betonar att man kan
De är båda
få en samtalsAtt man kan
överens om att
partner,
en
det är en skillmedmänniska
stänga dörren
nad i att möta
som lyssnar.
gör
något
med
en person i
Det gäller att
dennes hem samtalet.
förtydliga att
och i en säng i
religionen inte
en sjuksal. Att man kan stänga är det viktiga, utan att samtalet
dörren gör något med samtalet.
står i centrum, säger hon.
– Jag ser det som en tillgång
att vara i någons hem. Där finns EN STOR FÖRDEL med att samarkanske fotografier eller en väv beta med hemsjukvården är enFOTO: LARS RINDESKOG
som inrättades av samfälligheten skapa ett skelett för samarbetet.
– Att det gjordes en ny tjänst
har varit en förutsättning för att
samarbetet ska hålla. Det visar
att kyrkan tycker att det här är
viktigt. I ett tidigt skede träffades kyrkoherden, socialchefen
och socialnämndens ordförande, och de här mötena har
fortsatt under åren. Det känns
tryggt att vårt arbete är förank-
KYRKAN UTANFÖR
TRYGGHETSZONEN
Allt fler vårdas hemma.
ligt Maria Olander och Margareta Birging tillgången till information om patienten. Att sjuksköterskorna lätt kan berättat
om patientens medicinering,
(efter medgivande från patienten, självfallet) boendesituation
och behov ger en bild av hela
människan, förklarar de. Något
som diakoner som skickas ut på
hembesök från sina församlingar
inte får.
Har ni stött på hinder i arbetet
någon gång? Något som varit
svårt?
Maria Olander och Margareta
Birging är tysta en stund.
– Det jag kan komma på är om
en vårdsituation inte har blivit så
bra, och man får höra det från
patienten, säger Maria Olander
till slut och lägger händerna i
knäet. Jag minns en patient som
skickades hem från sjukhuset
inför en storhelg och där övergången inte blev bra. Då tog vi
upp det i samverkansgruppen,
där bland andra vi och den medicinskt ansvariga sjuksköterskan
i kommunen ingår, och pratade
om hur man kan lösa det bättre
nästa gång.
Uddevallas socialtjänst
samarbetar med diakoner
där diakonerna erbjuder
samtal till patienter. Fr v:
Camilla Kotarevic Franzen,
Trygg hemgång, Maria Olander, diakon, och Margareta
Birging, diakon.
FOTO: SEBASTIAN LAMOTTE
Att flera av de anställda inom
hemsjukvården och kyrkan har
mötts under åren tror Maria
Olander är en förklaring till att
förtroendet mellan kyrka och
vård på orten har kunnat etableras.
– Jag och Camilla har jobbat
ihop inom palliativ vård tidigare
Svårare för diakoner
När allt fler patienter med
svåra sjukdomar får vård
i hemmet ställs diakoner
inför en ny utmaning.
– Diakoner har alltid gjort hembesök, men att möta svårt sjuka
människor i deras hem är något
annat och för en del något nytt,
säger Åsa Jonsson, konsulent vid
Svenska kyrkans centrum för
andlig vård inom hälso- och
sjukvården.
På Samariterhemmet i Uppsala håller hon i en själavårdsutbildning som riktar sig till anställda i både Svenska kyrkans
och frikyrkornas församlingar
som gör hembesök.
– Vi såg att det fanns ett behov
av att utbilda bland andra diakoner som verkar inom öppenvården, eftersom den håller på
att ersätta traditionell sjukhusvård allt
mer. Utbildningen är en
breddning av
Sjukhuskyrkan, men tar Åsa Jonsson
upp de frågor
man ställs inför när man besöker
en människa i dennes hem, säger
Åsa Jonsson och fortsätter:
KYRKANS TIDNING
NUMMER 1
TORSDAG 2 JANUARI 2014
11
Tipsa oss!
Hör av dig med frågor,
tips eller förslag på vad du
tycker att vi ska skriva om.
● BAKGRUND
Från vård på
sjukhus till vård
i hemmet
I en rapport från OECD, Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling,
som publicerades i slutet
av förra veckan slås fast att
svensk hälso- och sjukvård
och äldreomsorg hör till de
bästa i världen. Men det finns
ändå stora problem. Bland
annat skrivs patienter ut för
snabbt efter svår sjukdom.
Socialstyrelsen konstaterar
att antalet personer som får
vård i hemmet ökar, medan
platser på särskilda boenden
och sjukhus blir färre. Under
2000-talet har allt fler kommuner tagit över ansvaret för
hemsjukvården från landstingen.
Källa: Sveriges Radio, ”Basal
hemsjukvård – vad har hänt
sedan 2008?” från Hälso- och
sjukvårdsnämndens förvaltning i Stockholms läns landsting, samt socialstyrelsen.se
Samarbetet mellan socialtjänst och kyrkan
och har lärt känna varandra. Det
tror jag betyder mycket när man
ska samarbeta kring något nytt.
Och kyrkans samarbete med
sjukvården har utökats ytterligare under åren. Diakonerna
leder bland annat reflektionsgrupper för vårdpersonalen, där
man diskuterar existentiella frå-
gor och hur man kan arbeta professionellt med dem. Numera är
det också vanligt att biståndshandläggarna i kommunen
ringer direkt till diakonerna om
de behöver hänvisa till någon att
prata med.
– Vårt samarbete med vården i
kommunen har blivit större
under åren, och det är mycket att
göra. Vi får samtal från både
primärvården och anhörigcentralen som har kontakt med
personer som behöver träffa en
diakon. Många av samtalen
handlar om ensamhet.
Samarbetet mellan Uddevalla kommuns socialtjänst, som ansvarar för hemsjukvården i kommunen, och Svenska kyrkan inleddes
2004 och kallas för Samverkan kyrka-vård i Uddevalla. Samarbetet blev en förlängning av Sjukhuskyrkan på orten och initiativet
kom efter att personal uppmärksammade att fler svårt sjuka
patienter vårdades hemma. Kyrkan har två diakoner knutna till
verksamheten med en hel– respektive en halvtidstjänst.
JOHANNA LUNDQVIST
besöka i hemmet än på sjukhus
– Det kan till exempel handla
om frågor om tystnadsplikt. Hur
ber man en anhörig att gå ut ur
rummet? En stor del av utbildningen kretsar kring själavård,
livet och döden, hur man samtalar med en patient om smärtan i
att behöva lämna. Vi diskuterar
även hur man kan ta kontakt
med de lokala vårdgivarna,
hemtjänst, sjukvårdsteam och
vårdcentral, för att berätta att
man finns. Det har visat sig att
samarbeten mellan kyrka och
vård ofta inleds med att församlingen själv hör av sig.
ÅSA JONSSON TROR att diakoner
känner en större självklarhet att
verka på ett sjukhus än i en människas hem, till vilket det krävs
en inbjudan eller en rekommendation från vårdpersonalen.
– På ett sjukhus kan man
vända sig till avdelningssköterskan för stöd. Man jobbar oftast i
en avgränsad miljö där man
möter patienten i en säng i en
sjuksal utan särskilt många tillhörigheter. Att som diakon
komma hem till någon är svårare: där drabbas man av en
människas hela personliga sammanhang. Jag har aldrig träffat
någon kursdeltagare som har
känt rädsla inför mötet med en
svårt sjuk patient, men visst kan
det vara omtumlande att se
någon som är märkt av sjukdom,
säger Åsa Jonsson.
HON BERÄTTAR ATT det är stora
skillnader i hur ambitiöst församlingar väljer att arbeta med
själavård inom hemsjukvården.
Inte sällan läggs mer ansvar på
redan pressade diakoner.
– Jag har mött diakoner som
undrar hur de ska hinna med fler
uppgifter. Jag tror att man inom
församlingarna behöver inse att
den här typen av arbete kräver
tid. Det går inte att rusa från ett
sjukbesök till något käckt arrangemang. I en del församlingar gör diakoniassistenter
hembesök, men då gäller det att
man stöttar även dem med utbildning.
JOHANNA LUNDQVIST
12
KYRKANS TIDNING
TORSDAG 2 JANUARI 2014
NUMMER 1
JOBBET&DU
LUNDS STIFT För andra året i
rad anordnade Hököpinge
kyrka, Vellinge kommun, en julkonsert tillsammans med Skånes stadsmission.
– Vi fick blodad tand av konserten förra året, vårt samarbete
med stadsmissionen, människors engagemang och glädje i
att samlas för att hjälpa, inspire-
rade oss att fortsätta, berättar
Gunnel Rask, kyrkomusiker.
Insamlingen i år hade temat
”För människans skull”.
– Det behövs mer pengar till
mötesplatser för unga. De som
finns för tillfället är Enter och
Unga Forum. Där kan unga tjejer
och killar få trygghet, praktisk
hjälp, samtal och vägledning.
Bänkdynor i kyrkan med 15 års garanti
www.henryjensendesign.se
Tele/fax 0418-149 92, mob 070-401 65 16 Tap.Mäster Eric Lööf 0292-503 76
HENRY JENSEN eftr Landskrona
BUSSRESOR TILL TAIZÉ 2014
12-20/4
7-15/6
14-22/6
21-29/6
28/6-6/7
5-13/7
12-20/7
19-27/7
26/7-3/8
2-10/8
25/10-2/11
25/10-1/11
2 250 kr/pers. Endast bussresa, se vår hemsida för mer information.
Våra chaufförer är kvar i området under veckan.
Wärnelius Buss • 013-750 56 • www.wbuss.se
TILLFÄLLE!
Inventarier i västsvensk kyrka till salu
t ex kyrkbänkar, stolar, bord, kontorsutrustning,
ljudanläggning, piano, serveringsutrustning mm.
Det mesta i mycket fint skick.
Vänligen meddela intresse och/eller bud
senast 9 januari 2014 med mail till
[email protected] och [email protected]
eller ring Patrik 070-170 40 60.
CREDO
präst - & diakonskjortor
speciellt designade
för kvinnor
www.credoskjortan.com
Jesusmanifestationen 17:e maj!
Sprid detta datum!
jesusmanifestationen.se (information läggs in löpande)
Lund höll mässa
i tangotakt
FOTO: MATTIAS NILSSON.
Lyckad julkonsert fick uppföljare
Tango innehåller både
lust och vemod. Båda
känslorna finns i Lunds
allhelgonaförsamlings
tangomässa.
Med utgångspunkt i mässan,
men med det sinnliga och fysiska
uttrycket som tangomusiken och
dansen ger, skapade kyrkoherde
Kerstin Hesslefors Persson och
organist Johan-Magnus Sjöberg
en tangomässa för församling
med kör, stråkar och piano. Och
dansare förstås. Mässan framfördes i höstas och blev mycket
omtyckt. Så omtyckt att man bestämt sig för att köra en repris
den 12 januari.
– Dansen i sig tillför en extra
dimension i livets alla nivåer.
Dansarna från Tangokompaniet
tyckte också att det var inspirerande att vara med i gudstjänstsammanhang, säger JohanMagnus Sjöberg.
FÖRUTOM MUSIKEN som Johan-
Magnus Sjöberg komponerat,
texten som Kerstin Hesslefors
Persson skrivit och dansare från
Tangokompaniet finns också
bildspråk med som en komponent i mässan. Församlingens
vaktmästare Mattias Nilsson
hade under sommaren fotograferat under en tangokväll i hamnen i Malmö, och hans bilder fick
pryda väggen i ett bildspel.
– Det är roligt att pröva nya uttryck. Att använda fler sinnen
kan öppna nya vägar att ta sig in
i människors liv, säger JohanMagnus Sjöberg.
Både för människor som är
vana att gå i kyrkan, och för dem
som är ovana, kan tangomässan
vara ett bra grepp tycker upp-
Med känsla för tango i Lunds Allhelgonakyrka.
hovspersonerna. Den som går
ofta i mässa kan behöva den nya
stilen för att bryta av och hitta
nya ingångar och tankar. För
den ovane, som uppskattar
tango, kan det fungera som en
inkörsport för att hitta också
andra värden i kyrkan.
– Det är ett modernt uttryck,
men det handlar samtidigt om
djupt mänskliga erfarenheter,
säger Kerstin Hesslefors Persson.
– Det blir ett uttryck i vår tid,
där människor känner sig hemma
i kyrkan. Det blir låga trösklar
utan att förlora kvalitén.
Kerstin Hesslefors Persson
kom med idén till temamässan,
men det krävdes lite övertalning
innan Johan-Magnus Sjöberg
gick med på att skriva musiken.
– Tango är ju inte min grej i
vanliga fall. Jag skriver rekviem,
oratorier och sådant. Men så
hörde de av sig från en församling här intill, och ville också att
jag skulle skriva en tangomässa.
Så det blev en mässa i tangostil
till slut.
Johan-Magnus egna uttryck
och tonspråk, det som brukar
känneteckna hans musik, finns
med också här. Samtidigt finns
andra delar av musiken som
kanske är mer lättbegripliga än i
vanliga fall.
– Tangon handlar för mig om
rytm och mycket om vemod. Den
har ett sinnligt och sensuellt uttryck. Tangon är lite som gospeln, det är en hel livsstil, inte
bara musik.
MARIA FLEMSTRÖM
Silbodal gör
Youtubefilm
I Silbodals pastorat, Karlstads stift, jobbar man
flitigt med att ta fram presentationsfilmer av sina
kyrkor.
Och den senaste, filmen av Trankils kyrka, är snart klar. Det återstår bara att lägga på berättarröst och bakgrundsmusik, som
kommer från kyrkans orgel. Lennart Johansson, till vardags musiklärare, är den som håller i
filmkameran.
Sedan tidigare finns en film
om Silbodals kyrka. I inlednings-
Youtube-filmen av Silbodals kyrka har filmats och redigerats av Lennart
Johansson. Texten är skriven och läses upp av Tony Danielsson.
Också den nya filmen kommer att kunna ses på församlingens hemsida
samt via en länk på pastoratets facebooksida.
scenen får tittaren se kyrkan och
omgivningarna, från luften. Avsnitt om kyrkans historia varvas
sedan med bilder på utsmyckningarna, orgeln och kyrkklockan med mera.