Transcript Film Stockholm - Stockholms läns landsting

Film Stockholm
Film Stockholm
Stockholms läns landsting
Box 38204, 100 64 Stockholm
Besöksadress:
Bergsund strand 39, Tel: 08-690 51 00
E-post: [email protected]
www.filmstockholm.sll.se
www.filmbasen.se
00:02:02
Redaktion: Nils-Thomas Andersson,
Karin Ekberg
Foto: där inget annat anges, Film Stockholm
Tryck: Danagårds grafiska 2011
Grafisk form: ETC Kommunikation AB
Stockholm februari 2011
00:03:03
Film
Stockholm
10 Ar!
Med denna skrift gör vi ett nedslag i vår verksamhet
idag. Vi gör också lite av en nostalgisk tillbakablick.
Men framför allt vill vi göra ett avstamp till framtiden
genom att tillsammans med våra många samarbetsparter
spegla och lyfta fram våra visioner och ambitioner.
Välkomna att följa med på vår resa!
00:04:04
Embryot till Film Stockholm
Precis som när ett barn blir till finns det ett ”före” den officiella
födelsedagen. För Film Stockholms del börjar det redan 1996 när
aktörer inom mediepedagogik och filmbransch sår frön och lobbar
för att Stockholms läns landsting ska bygga upp ett regionalt
resurscentrum för film och video.
Den röd-gröna majoriteten inom landstinget öppnar dörren för en projektanställd
konsulent som ska utreda frågan. Våren 1997 rekryteras Ramon Reissmüller och jag
för att ta vid efter den konsulent som påbörjat arbetet, men som hastigt lämnade
uppdraget för sin egentliga passion musiken. I augusti samma år installerar vi oss på
Botkyrka mediecenter (numera Xenter) där vi delar ett skrivbord och till en början
också dator. Uppdragsgivare är alltså landstingets kulturpolitiker och vårt uppdrag
har i första hand en mediepedagogisk riktning, vi tituleras till en början som skolbio­
konsulenter och ska inventera verksamheter i länet, nätverka och utreda om Stockholms läns landsting ska etablera ett regionalt resurscentrum.
Vi far länet runt för att möta de lokala aktörerna, utreda vad som redan finns och
vad som kan behövas. Vi etablerar nätverk för småbiografer, Skolbiodagen föds och
gör succé och vi delar ut stöd till mediepedagogiska projekt. Att stötta unga filmare
står på vår egen agenda, men det får vi inte mycket gehör och definitivt inga pengar
för, än så länge… Vi är precis på målsnöret för att etablera ett regionalt resurscentrum
när det i valet 1998 byts politisk majoritet i landstinget och nya signaler får arbetet
att avstanna. Men 1999 beslutar landstinget att avsätta medel för att etablera ett
regionalt resurs­centrum för film och video. Vi går vidare med en ansökan till Svenska
Filminstitutet som bidrar med lika mycket till, och 2001 är ett regionalt resurscentrum i Stockholms län fött! Budget för det första året är 780 000 kr.
//Anita Hjelm, 2010 filmkonsulent för visning/spridning och film i vården
00:05:05
Ramon och Anita.
Teckning av Vilmer, 9 år.
00:06:06
Film Stockholm idag
Film Stockholm är alltså ett regionalt resurscentrum för film och rörlig
bild. Det finns totalt 19 regionala resurscentra för film i landet, ett
i varje län, alla med likalydande uppdrag formulerade av Svenska
Filminstitutet och respektive landsting/region.
Vårt uppdrag är i korthet att:
• initiera, samordna och utveckla kommunernas filmpedagogiska verksamhet i
skola och på fritiden
• främja spridning och visning av kvalitetsfilm, i synnerhet på biograf
• stödja talangutveckling och växthusverksamhet med tonvikt på unga filmskapare
• att följa och stödja den filmkulturella utvecklingen i länet
”Under de senaste fyra åren har Film Stockholm haft en
enastående utvecklingsperiod. Mycket spännande har gjorts
inom Film Stockholm och ändå finns det så många intressanta
och givande idéer för framtiden.”
Karin Ekdahl Wästberg, ordförande kulturnämnden SLL 2006–2010
Vi är en enhet inom kulturförvaltningen vid Stockholms läns landsting och en av
landstingets sju länsfunktioner* som samfinansieras med staten.
År 2011 räknar vi med en omsättning 10,4 miljoner kr (varav 4 miljoner kr är EUprojekt). Det innefattar drygt åtta årsverken fördelade på fasta tjänster för konsulenterna för filmkulturell utveckling, mediepedagogik, visning och spridning, film i vården,
talangutveckling, information samt projektledning inom EU-projekt, och ett stort antal
mediepedagoger och coacher för kortare projekt.
*De övriga länsfunktionerna är: Stockholms läns museum, Länsmusiken i Stockholm, Dans i Stockholms stad
och län, Länshemslöjdskonsulenterna, Regionbibliotek Stockholm och Mångkulturkonsulenterna.
00:07:07
00:08:08
Film Stockholm har
betytt väldigt,
väldigt mycket för vår
utveckling av skolbion
och den filmpedagogiska
verksamheten. Dessutom
har vi i Järfälla
fått det hedersamma
uppdraget att vara ett
mediepedagogiskt centrum
för Norrortskommunerna.
//Ann-Katrin Westerlund,
Järfälla kultur
00:09:09
Vi verkar genom samverkan
Film Stockholm verkar i en region i stark tillväxt och med stort
kulturutbud. Men också en region med glesbygdsproblematik
där människor upplever sig vara långt från storstadens utbud
och möjligheter.
Vi har som mål att medverka till att alla barn och unga får se och reflektera över kvalitetsfilm och får mediekompetens, det vill säga kan läsa av och kritiskt granska rörlig
bild och själva kunna producera rörliga bilder, och att de som har ett särskilt intresse
för filmskapande ska ha möjlighet att utvecklas inom området. Vi har också som mål
att nå dem som har svårast att få delta i kulturskapande, till exempel barn och unga
i vårdmiljöer och seniorer på äldreboenden. Det är som att trolla med knäna att som
liten organisation i ett stort och komplext län nå ut, och göra vår kompetens och vårt
erbjudande tillgängligt för alla i länet.
En absolut förutsättning för vårt arbete är goda kontakter med kommunernas
utbildnings-, kultur- och fritidsförvaltningar. Genom deras engagerade arbete på
lokal nivå kan vi vara stöd i form av kompetens, teknik och i viss mån ekonomi. En
förutsättning för framgång är också goda kontakter med alla andra filmaktörer där
vi kan verka gemensamt och komplettera varandra. Vi kan från vår horisont bevaka
omvärlden, fånga upp nya idéer och trender, ta fram underlag och rapporter och driva
utvecklingsfrågor.
Samverkan är alltså ledordet i all vår verksamhet. Samverkan utifrån barnperspektiv och medborgarperspektiv för att göra filmen som konstart och det egna skapandet
tillgängligt för alla. Vi kan inte själva nå varje individ, men vi kan medverka till att
stärka länets kulturstruktur genom att analysera behoven, initiera och pröva modeller, visa på lyckade exempel och samordna satsningar och aktörer. Genom att lyfta
fram de ungas egna röster medverkar vi till det offentliga, demokratiska samtalet.
Genom att stödja unga filmare medverkar vi till att säkra framväxten av nya starka
konstnärskap inom filmen.
//Kerstin Olander, verksamhetsledare Film Stockholm
00:10:10
Den röda tråden i regionens filmliv
Nationellt
Internationellt
Vuxna
(proffs)
Filmregion
Stockholm-Mälardalen
Utbildningar
Kultur och näring
Transit Kulturinkubator
Vuxna
(semi-proffs
20–35 år)
Brett
kulturliv
Filmbasen
Framgångsrikt
näringsliv
Regionala filmfestivaler
Bion som mötesplats
Film i skolan / Mediepedagogik
Film i vården
Barn/Ungdom
(amatör)
Fritidsgårdar / medieverkstäder
Lokalt
Regionalt
Storregionalt
Alla barn och unga ska nås av kultur i sin närmiljö. De som vill pröva att utveckla sitt skapande
ska ha möjlighet till det i sin region. De som är på väg att bli yrkesverksamma inom filmen
ska få stöd i sin region att komma in i den professionella branschen och nå ut nationellt och
internationellt. Grafen är en tillämpning av den modell som tagits fram av Tobias Nilsén i boken
FUNK, en tillväxtmodell för upplevelseindustrin (KK-stiftelsen 2006).
00:11:11
Bredd och bransch
Vissa saker känns. Engagemanget för film och kultur hos Film Stockholm
känns. Lägg till en initiativkraft som förmår skapa strukturer och du
har en mycket viktig organisation. Film Stockholm har alltid imponerat
genom att slänga bort de närsynta glasögonen som tyvärr är vanliga inom
kulturpolitikens domäner. I stället har de identifierat vad som egentligen
behövs och därmed gått utanför sin absoluta närhet.
Jag kom i kontakt med Film Stockholm för sju år sedan då tankarna på en filmfond
för huvudstadsregionen började formas. Vi tog fram en rapport om filmproduktion
i storstäder (”Filmen och staden”) som visade att det inte bara är i landsbygden som
stödstrukturer behövs och finns. Senare tillkom också Filmregionen Stockholm–
Mälardalen som en egen organisation. Denna rapport följdes sedan av ”Film utanför
filmen” som pekade på filmens släktskap med andra branscher. Också den ett exempel på något som Film Stockholm tyckte saknades i diskussionen, inte minst aspekten
att film är både kultur och näring.
Men trots ett aktivt och utåtriktat arbete har Film Stockholm främst sin huvuduppgift att fungera som resurscentrum. Jag tycker att det är en oerhört viktig uppgift.
Alltför ofta glöms helheten bort i kulturpolitiken. Det är så lätt att ta för givet att nya
talanger bara uppstår för att det är många som har de där drömmarna om att
förverkliga sig själva och gå i sina förebilders fotspår. Men medan
idrotten har en välkrattad struktur för att ta hand om både
bredd och elit, har inte minst filmen saknat en struktur
där talanger, i brist på bättre ord, kunnat få chansen
att utvecklas. Film Stockholms sajt och mötesplats
I Stockholms stad bor
för unga filmare, Filmbasen, är ett exempel på en
det 4 228 personer/km2 –
välfungerande verksamhet som med knappa medel
i Norrtälje kommun bor det
åstadkommer väldigt mycket. Så grattis Film
28 personer /km2.
Stockholm till de tio första åren. Men ingen vet
När Film Stockholm vill nå
bättre än ni att arbetet bara börjat.
alla barn och unga så är det
//Tobias Nielsén kulturekonom och grundare
37,6% av länets befolkning.
av kunskapsföretaget QNB Volante
255 738 i åldrarna 0–9 år
Rapporter framtagna av Film Stockholm finns att ladda ner
235 271 är 10–19 år
från Film Stockholms hemsida.
267 274 är 20–29 år
00:12:12
Drivande och strategisk samordnare
Sedan drygt tio år har Svenska Filminstitutet stött Film Stockholms
arbete med att stärka filmkulturen i regionen. Med glädje kan vi
konstatera att Film Stockholm utvecklats till en både drivande och
strategisk samordnare av filmen, i gott samarbete med kommunerna.
Landets regionala resurscentra för film är särskilt viktiga idag då situationen för
filmlivet i Sverige genomgår stora förändringar. Film Stockholms stöd till unga filmtalanger betyder mycket för tillväxten i den professionella filmbranschen. Viktigt är
också det bidrag som Film Stockholm ger kommunerna i arbetet med att använda film
och rörlig bild som ett pedagogiskt verktyg i skolan.
I Svenska Filminstitutets uppdrag ligger att verka för en stark nationell filmpolitik
som bygger på ett nära samspel med kommuner och regioner. Vi är därför tacksamma
för Film Stockholms betydelsefulla insatser för att utveckla ett rikt filmliv i Sveriges
befolkningsmässigt största region. Vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete under
det kommande decenniet!
//Elisabeth Wengström, enhetschef Svenska Filminstitutet
”Film Stockholm har i hög grad medverkat till att filmfrågorna
på kort tid fått en framskjuten plats i länets kulturliv.
Det gäller i synnerhet insatserna för barn och unga,
den primära målgruppen för verksamheten där den ökade
tillgängligheten till modern teknik och det senaste decenniets
utbud inom spelmarknaden skapar behov av breddad kunskap
om såväl film som rörlig bild i vidare mening. Jag tycker
också att det har varit glädjande och inspirerande att se den
entusiasm som präglar medarbetarna inom Film Stockholm.”
//Hans Ullström, förvaltningschef Kulturförvaltningen SLL
00:13:13
Stockholms l än
består av 26 kommuner
Norrtälje
Sigtuna
Vallentuna
Upplands-Bro
Upplands
Väsby
Österåker
SollenTäby
tuna
Järfälla
Danderyd Vaxholm
Sundbyberg
Lidingö
Solna
Ekerö
Stockholm
Salem
Nykvarn
Nacka
Huddinge
Värmdö
Tyresö
Botkyrka
Haninge
Södertälje
Nynäshamn
Från Hallstavik i Norrtälje kommun i norr till Nynäshamn i söder är det 168
km, i väst-östlig riktning sträcker sig länet från mälarlandskap till yttersta
skärgårdsklippor. Totalt bor det 2 019 182 personer i Stockholms län, ca 2o
procent av Sveriges befolkning. 829 417 bor i Stockholms stad.
Källa Statistikuppgifterna och länskartan är tagna ur Årsstatistik för Stockholms
läns landsting 2010, utgiven av Regionplanekontoret i landstinget.
01:14:14
01:15:15
Bild ur filmen Mio av Jonas Embring.
01:16:16
VISNING &
SPRIDNING
Biografen är en viktig mötesplats, inte minst i förorterna,
kranskommunernas stadskärnor och på mindre orter.
Film Stockholm arbetar för att det ska finnas ett varierat
utbud av filmer på biografer runt om i hela länet samt att de
filmer som görs i länet ska spridas till en publik.
01:17:17
Biografen – en viktig mötesplats
Den lokala biografen har en viktig roll som mötesplats för alla
åldrar och intresseriktningar. Film Stockholm arbetar för att de små
biograferna ska finnas kvar där människor bor.
Det är nödvändigt för att skolbioverksamheten ska fungera och ge barn och unga
regelbunden tillgång till kvalitetsfilm och möjlighet att visa de egenproducerade
filmerna på stor duk. Den lokala biografen är också mötesplatsen för filmklubbar, festivaler och specialvisningar med olika teman där de lokala behoven och önskemålen
kan vara styrande. Med den nya digitala visningstekniken kommer tillgängligheten till
nya filmer underlättas och bli väsentligt billigare. Investeringarna i den digitala tekniken föreslås av filmutredningen bli ett delat ansvar mellan staten, kommunerna och
biografägaren. Film Stockholm arbetar tillsammans med de regionala resurscentra i
Mälardalen med olika insatser för att digitaliseringen skall kunna genomföras utan att
de små biograferna slås ut.
Visningar i länet
Film Stockholm stödjer visning av ungas egna filmer genom att vara medarrangör till
filmklubbar och festivaler i länet. Vi hjälper också till med distribution och
lansering till olika visningsfönster. Här följer några exempel.
Distribution genom Svensk kortfilm c/o Folkets bio
Utvalda kortfilmer från Film Stockholms produktion distribueras nationellt genom
Svensk kortfilm c/o Folkets Bio - en satsning på digital distribution av högkvalitativ
svensk kortfilm på biograf och DVD. Satsningen stöds av Svenska Filminstitutet.
Filmerna visas på 25 biografer över hela landet. Bland de filmer som ingår i urvalet
för 2009-2010 finns bland annat Bristningar, Tord & Tord, Inte Panik och Små barn,
stora ord som gjorts med stöd av Film Stockholm.
01:18:18
Eleverna tar över bion
Eleverna tar över bion är ett samarbetsprojekt mellan skola och biograf där eleverna är
delaktiga i alla delar av en filmvisning. I mars 2009 intog årskurs sex från Fittjaskolan
Bio Rio i Hornstull. Genom gemensam brainstorming kring begreppet biograf fastställdes
ett ”drömscenario” hur en biodag skulle se ut om eleverna själva fick bestämma. En filmgrupp valde ut filmer, en biljettgrupp förberedde och genomförde all försäljning och redovisning, och ekonomigruppen sökte medel från kommunen, fonder och organisationer,
gjorde budget och redovisningar, teknikgruppen hjälpte till i körrummet och cafégruppen
stod för servering. Biografen fylldes sedan av glada och stolta föräldrar och syskon.
”Det var 36 stolta elever som åkte från Hornstull. Det blev
ett projekt med både ekonomisk och kunskapsmässig vinst.”
//lärare Fittjaskolan
Hundra historier
Under 2006 skapade hundra länsbor
från tretton kommuner i länet varsin
kort digital historia (kortfilm) om sina
liv. Urvalet av berättare inspirerades av
en statistisk bild av hur befolkningen i
Stockholms län såg ut sett till ålder, kön,
kulturell bakgrund, geografisk hemvist
med mera. Filmerna presenterades i en
vandringsutställning som 2007 turnerade på bibliotek i Stockholms län, och
finns nu på en samlings-dvd att beställa
från Film Stockholm. Projektet är ett
samarbete med Regionbibliotek Stockholm och Stockholms Länsmuseum.
Still från filmen Godset av Göran Lindahl,
ur Hundra historier.
01:19:19
Deltagare på biografkonferens i Eskilstuna 2010, med 3D-glasögon. Foto: Jerry Eriksson.
Film är bäst på bio
Att visa sin film på stor duk i riktig salong är viktigt. Filmklubben Cinemat startade i september 2009 som en gratis kortfilmsklubb med och för unga vuxna för
att ge möjlighet att visa och diskutera de egna filmerna. Klubben drevs av en ideell
förening, med stöd av Film Stockholm. Publiken försågs med värmande soppa och
dryck i foajen, innan de tog plats i salongen på Bio Rio. Under 2010 hade Cinemat
sammanlagt 1 000 besökare! Nu utvecklas klubben vidare i en levande process styrd
av målgruppens önskemål.
I samarbete med lokala biografer har Film Stockholm också regelbundna visningar
av de filmer som produceras i de mediepedagogiska projekten då de unga får visa sina
filmer för kamrater, lärare och föräldrar. På biograferna kan vi också samla länet till
gemensamma fortbildningar och konferenser.
01:20:20
Regissörssamtal på Novemberfestivalen 2010. Foto: Julia Lindström.
Festivaler
Runt om i länet genomförs en rad olika festivaler. Film Stockholm bistår i marknadsföringen av specialfestivaler som exempelvis Filmfestival Junior, Dövfilmfestivalen,
Rumänska filmfestivalen och CinemAfrica. Vi samarbetar med Tempo dokumentärfilmfestival genom priset New Doc, instiftat för att lyfta fram nya unga dokumentärfilmare.
Film Stockholm stöder lokala festivaler ekonomiskt och genom informationssamordning och kompetens. Exempel på lokala festivaler är Filmgala norr, filmgalan för
barn och unga upp till 20 år bosatta i någon av Stockholms läns norra kommuner, och
Megafon som vänder sig till ungdomar i Södertälje.
01:21:21
L ät t viktarna
Lättviktarna har under ett antal år arrangerats av
Vallentuna Kultur & Bibliotek, i samarbete med Film Stockholm,
för unga filmare upp till 16 år bosatta i Stockholm. Från 2011 kommer de
yngsta filmarna i länet få fler lokala festivaler att visa sina filmer på.
Vårrullen
Vårrullen är Stockholms största filmfestival för unga. Festivalen
arrangeras av Xenter i Botkyrka i samarbete med Film
Stockholm. Inom ramen för Vårrullen arrangeras bland
annat den officiella Stockholmsuttagningen till
Novemberfestivalen för sektionerna
mellanvikt (17–21 år) och tungvikt
(22–26 år).
Novemberfestivalen
Novemberfestivalen utgör en unik
mötesplats där filmare och publik kan
utbyta erfarenheter, vädra åsikter
och knyta nya kontakter över
ålders- och regiongränser.
Festivalen som arrangeras
i Trollhättan, är
Sveriges nationella
arena för unga
oetablerade
filmare.
Filma i landstingets lokaler
För att underlätta professionella filminspelningar i landstingets lokaler har Film Stockholm lett en samordningsgrupp där företrädare för vårdgivarna har ingått tillsammans
med fastighetsförvaltare Locum AB, och Stockholm Film Commission. Den senare fungerar som kontakten till filmbranschens aktörer och Filmregion Stockholm Mälardalen.
01:22:22
Barn på Möja, under workshop i Digital Storytelling inom projektet Yo!BaNa. Foto: Annika Karlsson.
Utmaningar för länets filmkultur
I Stockholms län, med en befolkning på över två miljoner invånare,
finns det 64 biografer i början av 2011, innehållande 158 salonger.
Ändå saknar inte huvudstadslänet glesbygdens utmaningar, i
synnerhet i dess skärgårdskommuner.
Nästan 80 procent av länets biografsalonger (125 stycken på 28 biografer) är koncentrerade till sju kommuner i länet. I resterande kommuner finns det, med två undantag, enbart en biograf. I tre kommuner finns det ingen biograf alls. Även i Stockholm, länets största kommun, med hälften av salongsantalet, finns det
en glesbygdsutmaning. I de allra flesta förorter och stadsdelar så lyser biografen med
sin frånvaro. Baksidan av denna utveckling är en utarmning av förortsmiljöer och
offentliga platser där människor lever och verkar. Även om kollektivtrafiken och bilen
i viss mån kan göra så att människor kan ta sig till biograferna, kulturen och affärerna
så är det inte svaret på frågan hur närhetsmiljöer i framtiden skall bli attraktiva för
01:23:23
sina boende. Trångsundsbon i Huddinge kommun befinner sig i samma situation som
Evertsbergsbon i Älvdalens kommun. Det är bilen som gäller om man skall få sig en
aktuell filmupplevelse i den egna kommunen.
Filmbranschen står inför det största teknikskiftet i biografens historia. Många
av länets mindre biografer kommer ha stora svårigheter att klara finansieringen
av den nya digitala visningstekniken, med nedläggning som följd. Men för de biografer som klarar övergången öppnas stora möjligheter. Hoppet står till att börja
utveckla en politik som börjar se möjligheterna i de lokala miljöerna och mötesplatserna och göra dessa attraktiva för sina medborgare. Det är en uppgift skräddarsydd för länets kommuner och där kan filmen och biografen spela en nyckelroll.
Det gäller att slå vakt om en mångfald av filmutbud, visningsformer, mötesplatser,
driftsformer och biografägare.
Film Stockholm har givetvis en viktig roll att spela i denna utmaning, inte minst i att
bygga upp ett nätverk och utveckla kontakterna med länets kommuner, visningsorganisationer, lokala filmaktörer och biografägare. Lycka till inför de kommande tio åren!
//Lars Gillegård, biografkonsulent på Riksföreningen Våra Gårdar
02:24:24
Bild ur filmen Blybarnen
av Lars Edman och William Johansson.
02:25:25
02:26:01
MEDIE­
PEDAGOGIK
Utgångspunkten för vårt mediepedagogiska arbete är
begreppet Media Literacy som EU identifierat som en
nyckelkompetens för att vidmakthålla en vital demokrati
där alla kan delta. Media Literacy är inte en teknisk
kompetens utan innefattar förmågan att kombinera kritiskt
tänkande, kreativitet, kommunikation, och multikulturell
kompetens i en digital omvärld.
02:27:02
En revolution för digitalt berättande i skolan
I Sverige tog skolbioverksamheten fart 1988 genom det bidrag som
inrättades vid Svenska Filminstitutet. Skolbiovisningarna har varit
enkla att arrangera och skapa delaktighet kring. Utmaningen för
många regionala resurscentra för film har bestått i att på lika bred
front inspirera elever och lärare till eget filmskapande.
Även om Film Stockholm etablerades något senare än övriga resurscentra så innebar
Film Stockholms första initiativ på det filmpedagogiska området en revolution för filmpedagogiken och en omtumlande aha-upplevelse för lärare och filmpedagoger. Under
hösten 2001 genomförde Film Stockholm projektet Digitala historier, inspirerat av den
amerikanska berättarmetoden Digital Storytelling. Metoden, som ursprungligen riktades
till vuxna utan tidigare datorkunskaper, utgår från att alla kan berätta en egen historia
utifrån ett antal bilder som sammanfogas i datorns redigeringsprogram. Totalt besökte
filmpedagogen Julia Jarl under denna termin 17 skolor i elva av länets kommuner.
Man lär sig så mycket när man gör dokumentärfilm. Det är som att ha
bild, samhällskunskap, historiekunskap och svensklektion samtidigt.
//elev, Stockholms län
Digitala historier visade att filmberättande öppnar nya möjligheter att uttrycka sig
för de elever som inte alltid gör sig gällande när det gäller att läsa och skriva. Elevernas eget filmskapande gav också nya perspektiv på de ungas liv och värld. Metoden
har utmanat skolan utifrån den kraft som finns i det personliga berättandet och
bidragit till att lärare och skolledare i allt högre grad lärt sig formulera de till synes
osynliga kvalitéer som uppstår i skolan då eleverna arbetar med estetiska processer.
Metoden Digitala historier plockades upp av Utbildningsradion inom ramen för
projektet ”Rum för berättande” och rekommenderades av Myndigheten för skolutveckling som en del av deras kompetensutveckling vad gäller IT i skolan.
Det som Film Stockholm för tio år sedan drog igång som ett utmanande projekt
bland regionens förskolor och skolor är idag en ordinarie verksamhet i de flesta kommuner, både i länet och i landet. Grattis till ett fantastiskt arbete!
//Klas Viklund, tidigare skolbioansvarig, Svenska Filminstitutet
02:28:03
”Arbetet ska utformas så att eleven tar ett eget ansvar och
projektet ska ha ramar och en storlek som möter elevens nivå och
frågeställningar. Då har vi förutsättningar för en skapande skola
där barnen blir delaktiga”
//Fredrik Nordbladh, konsulent för mediepedagogik på Film Stockholm
02:29:04
Film i skolan
Skolbio innebär att se film på biograf, arbeta med film på olika
sätt i klassrummet och låta eleverna själva skapa i rörlig bild. Den
gemensamma filmupplevelsen ger en utgångspunkt för samtal kring
olika livsfrågor, men också kring filmens språk och uttrycksmedel.
Svenska Filminstitutet tar kontinuerligt fram metodmaterial till aktuella filmer i form
av filmhandledningar, artiklar och pedagogisk dokumentation. Film Stockholm arbetar tillsammans med länets kommuner för att utveckla skolbions former och innehåll.
Vi arrangerar också den årliga skolbiodagen, en fortbildningsdag som samlar pedagoger, skolledare och filmansvariga i kommunerna tillsammans med representanter
från filmorganisationerna i länet. Syftet med dagen är att ge inspiration till olika sätt
att arbeta ämnesöverskridande med film, och att skapa nya nätverk.
”Det här var min första skolbiodag och jag är överväldigad av alla
resurser och tillgångar som finns. En ny värld öppnade sig, trots att
jag sett mig som en ’filmisk’ pedagog. Jag ska missionera om detta!”
//deltagare Skolbiodagen 2010
Inom det statliga projektet Skapande skola genomförs årligen ett antal filmprojekt där Film Stockholms roll är alltifrån att vara rådgivande vid formulering av projekt
och ansökan till att medverka till att professionella filmare och mediepedagoger tillsammans med de ordinarie pedagogerna ger elever möjlighet till personlig utveckling
och skapar nya former för lärande i skolan. Ett exempel är ett projekt på Vällingby­
skolan våren 2010 där eleverna skulle gestalta mobbing i korta filmer. De fick i grupper
tydliga roller som regissör, skådespelare, ljudansvarig, redigerare och fotograf.
Det är ännu inte självklart att enskilda skolor har den teknik och kompetens som behövs för elevernas filmskapande. Därför har Film Stockholm teknik för utlåning som
är kopplad till de projekt vi är inblandade i. Vi utvecklar och utökar nu den servicen
tillsammans med Järfälla och Botkyrka kommuner för att de ska kunna fungera som
noder för norra respektive södra länsdelen, även för fortbildningar för pedagoger
inom förskola, skola och fritid.
02:30:05
Kulan
I Stockholms stad är Film Stockholms mediepedagogiska arbete en del i projektet
Kulan, en webbplats där skolans och kulturens världar möts. Kulan har fungerat
som ett forum för utbyte av erfarenheter mellan konstarterna. Fokus har legat på
en strategisk utveckling av kulturområdet som helhet snarare än varje konstart för
sig. Utbudsdagar, konferenser och fortbildningar anordnas och på webbplatsen kan
skolorna hitta den kompetens de eftersöker. Där finns också den mediepedagogpool som byggts upp under de senaste åren, genom träffar och fortbildning hos Film
Stockholm. Film Stockholms konsulent för film och mediepedagogik har halva sin
tjänst vikt åt arbetet inom Stockholms stad.
Utanför Skapande skola samarbetar vi i olika projekt tillsammans med förskola,
skola och fritid och andra aktörer för att skapa och pröva modeller och metoder i
olika genrer, tekniker och teman. Genom det arbetet kan vi visa på möjligheter och
framgångsvägar som kan tjäna som exempel för andra. Under 2011 genomför vi
exempelvis tillsammans med Fanzingo ett dokumentärfilmsprojekt i samverkan med
tre fritidsgårdar, Stadsteatern Skärholmen och Tempo dokumentärfilmfestival och
samordnar ett projekt mellan Folkoperan och en skola i Botkyrka.
”Minibio är numera en del av bibliotekets
verksamhet och förhoppningsvis kommer
Nykvarns barn få se många bra filmer.
Tack för det Film Stockholm!”
//Henrika Åström, bibliotekarie i Nykvarn
För de yngsta barnen har vi samarbetat med Regionbibliotek Stockholm i projektet Minibio. Under ett år har sex Stockholmsbibliotek prövat att arbeta med
småbarnsfilm, i samarbete med lokala förskolor. Syftet är att visa kvalitetsfilm för
de yngsta på biblioteken och att pröva om film kan vara ett redskap i arbetet med
förskolebarnens språkutveckling. Projektet har utvärderats och sammanfattats i en
rapport, författad av Nils-Thomas Andersson, 2010. Rapporten finns att ladda ner
via Film Stockholms hemsida.
02:31:06
”Jag känner mig
så vuxen när
jag får gå ut
och intervjua
människor med
mikrofon och
kamera. Det känns
som om det är på
riktigt liksom.
Jag blir tagen på
allvar.”
//elev efter
filmprojekt
Under 2009–2010 genomfördes projektet Partnerskola i samarbete med Svenska
Filminstitutet. Syftet var att lyfta fram och redovisa olika mediepedagogiska metoder
och processer som pågår i landets skolor. Broängsskolan i Botkyrka kommun, som
länge arbetat på ett strukturerat och långsiktigt sätt med att använda den rörliga bilden
som ett hjälpmedel i lärandet i alla ämnen, utsågs till Film Stockholms partnerskola.
Det har definitivt inspirerat till att fler projekt har
genomförts av pedagoger som i vanliga fall arbetat mer sparsamt
med film och medier då deras förståelse för lärprocesserna och
bedömning ökat. Alla våra barn och unga får den mediekompetens
vi vet att de behöver stå rustade med idag och imorgon.
//Jannie Jeppesen, Utbildningsförvaltningen Botkyrka kommun
02:32:07
”Mitt starkaste och trevligaste minne är från Yo!BaNa filmlägret
hösten 2010 på Barnens ö utanför Stockholm. 35 elever och 15
lärare skrev manus, gjorde storyboards och filmade från tio på
morgonen till tio på kvällen. Ivern och glädjen över att få skapa
svävade över området i tre magiska dagar.”
//Örjan Ohls, projektledare Yo!BaNa Väståboland
02:33:08
Young Baltic Narratives: Yo!BaNa
Yo!BaNa är unga berättelser på film – en gemensam kultursatsning
som öppnar nya dörrar till kreativitet och livsinnehåll för unga
skärgårdsbor i Östersjöregionen.
Unga skärgårdsbor har efterlyst fler aktiviteter och kultur att ta del av, och mer
kontakter med unga i liknande miljöer. Yo!BaNa-projektet skapades utifrån detta
behov, och för att stärka rörlig bild som uttrycksform och höja mediekompetensen
hos lärare genom fortbildning inom mediepedagogik. Projektet tar fasta på begreppet
Media Literacy som EU identifierat som en nyckelkompetens för att vidmakthålla en
vital demokrati. Media Literacy innefattar förmågan att kombinera kritiskt tänkande,
kreativitet, kommunikation, och multikulturell kompetens i en digital omvärld. Detta
är precis vad vi arbetar med inom Yo!BaNa. I projektet ingår workshops för lärare och
”Detta filmläger var något av det bästa jag varit med om,
inte minst gällande bra fortbildning. Jag har som bildlärare
saknat just denna kunskap och ropat efter fortbildning inom
filmområdet i många år.”
//Eva-Lena Nordrup, Runmarö skola
elever, filmläger, seminarier och internationella sammankomster för lärare, filmfestivaler och virtuellt utbyte av filmer som skapas i projektet. Projektet har också som
ambition att genom filmen stärka de ungas identitet som skärgårdsbor, skapa långsiktiga internationella kontakter och ett ökat erfarenhetsutbyte i östersjöregionen.
I Stockholms län deltar ö-skolorna i Norrtälje och Värmdö kommuner. Övriga
deltagare är skärgårdsskolor på Gotland, Åland, i Västbolands skärgård samt på de
estniska öarna. Totalt når Yo!BaNa elever i ett 30-tal skolor.
Det treåriga projektet delfinansieras av EU:s Östersjösatsning Central Baltic INTERREG IV A Program 2007-2013,
Archipelago and Islands.
02:34:09
Hälsningar från Gaza
Ett tiotal filmer har animerats på fyra Stockholmsskolor, utifrån
manus som författats av barn i Gaza. Initiativtagare till projektet är
animatören och tv-producenten Erling Ericsson som under flera år har
arbetat med filmprojekt för barn i Mellanöstern. Efter att det senaste kriget i Gaza slagit sönder många av barnens möjligheter att göra
film fick han idén att ta med sig Gazabarnens bildmanus till svenska skolor. Fisksätraskolan i Nacka, Askebyskolan i Rinkeby, Freinetskolan Kastanjen samt Fittjaskolan
i Botkyrka har under läsåret 2009/2010 jobbat med projektet. Skolorna har tolkat
berättelserna med hjälp av hemspråkslärare och flerspråkiga elever; skrivit, animerat
och inte minst ljudlagt filmerna, som sedan skickats tillbaka till barnen i Gaza.
Film Stockholm har sammanfört skolorna med kunniga mediepedagoger och
animatörer. Lärare vittnar om hur projektet fått elever som annars kan vara mer
tillbakadragna, på grund av flerspråkighet, läs- och skrivsvårigheter eller blygsel, att
ta plats och utvecklas på oväntade sätt.
”Eleverna fick bilda grupper utifrån det manus som de
tyckte verkade intressanta. Tack vare en webbkamera, två
kontorslampor och en dator började våra berättelser sakta
men säkert få liv. Orden ”klick” och ”klar” ekade som
kommandon mellan eleverna som snabbt förstod principen för
animering - teamwork och kommunikation.”
//Catrin Leichsenring, lärare på Fittjaskolan som har
dokumenterat arbetsprocessen på Fittjaskolan på bloggen
www.berattelserblirfilm.blogspot.com
03:35:10
”Det är ett projekt som ligger mig varmt om hjärtat
och som inte gått att genomföra utan Film Stockholm.”
//Erling Ericsson, animatör & mediepedagog
Bild ur filmen Vänner för
livet, av barn på Freinetskolan
Kastanjen, Botkyrka kommun.
02:36:11
Film i vården
Sedan 2009 samarbetar Film Stockholm med andra enheter på
Kulturförvaltningen: Konstenheten och Kultur i vården. Film Stockholm
vill öka patienternas delaktighet genom möjligheten att delta i samtal
om film samt själva berätta med bild och ljud i korta filmer.
Under september och oktober 2010 har de barn som besökt Lekterapiavdelningen
på Astrid Lindgrens barnsjukhus fått prova på att själva göra film. Med hjälp av
en enkel webbkamera kopplad till en bärbar dator har 27 filmer producerats. Det är
korta animationer gjorda av modellera och annat material från lekterapin. I filmerna
har legobyggen och andra gubbar fått liv, helt styrda av en ung regissör. Att få agera
regissör och ta kommando och bestämma själv vad som ska hända i filmen är kanske
extra viktigt för de barn som styrs av en längre tids sjukdom. Även barn med begränsad rörlighet, smärtpåverkan och andra funktionshinder har kunnat ta kommando
över sin film. De unga regissörerna har varit mellan 6–15 år och deras filmer visar
allvar, lekfullhet och humor. Drömslut på sjukhusvistelser, omtänksamma kompisar
men också crazy historier och action har filmats.
På ätstörningskliniken Mando i Huddinge har Film Stockholm hösten 2010
genomfört en förstudie där sju patienter tillsammans gjort en animerad film i cut-out
teknik. De handleddes av en professionell animatör. Personalen vittnar om att projektet brutit det fokus patienterna har på sin problematik. Många av patienterna var
mycket kreativa och fick utlopp för det i animationsarbetet.
”Det har varit det roligaste och mest
spännande arbete jag gjort, en riktig
utmaning. Det bästa av allt är att jag kommer
att fortsätta arbeta med Filmverkstan under
2011 på lekterapiverksamheten på Astrid
Lindgrens barnsjukhus. ”
//Eva Valentin, filmpedagog
02:37:12
Bild ur filmen Paradiset av Ahang Bashi.
Inom Kultur i vårdens ordinarie program visas film ute på vårdinstitutioner genom
Bio-dax. Ett samarbete med Bio-dax har etablerats för att undersöka hur man
kan fördjupa filmvisningen genom uppföljande samtal. Filmerna visas främst inom
geriatrik och psykiatri och arrangemangen utformas efter de olika förutsättningar som
råder på respektive institution.
I dokumentärfilmen Paradiset (producerad med stöd av Film Stockholm och
vinnare av priset New Doc 2010) berättar regissören Ahang Bashi om sin persiska
mormors försök att kommunicera med sin omgivning på äldreboendet hon befinner
sig på. Filmen är en utmärkt start för diskussioner om hur vården ska möta alla de
äldre som av olika anledningar (språk, demens etc) har svårt att uttrycka sina behov.
Film Stockholm har verkat för att filmen visats för kontaktpersoner i landstingets
jämställdhets- och mångfaldsnätverk. Utdrag ur filmen visades också på de framtidsdagar SLL arrangerade för sin personal i maj 2010.
På tur står nu Barn- och ungdomspsykiatrin BUP och planeringsarbetet för projektet Seniorer berättar är i full gång. Äldre och patienter inom psykiatrin är grupper
vi riktar oss till för att de ska få möjlighet att berätta sina historier på sitt eget vis.
Vi kommer att arbeta för att visa resultatet av arbetet, filmerna, och berätta om våra
erfarenheter för alla intresserade inom berörda områden inom landstinget.
I våra kontakter inom vården har vi upplevt enorma behov av meningsfulla och
stimulerande projekt där patienternas egen kreativitet får blomstra oberoende av den
diagnos som stänger in dem. Vi ser också vilka möjligheter som finns att med förhållandevis enkla medel öka livskvaliteten och underlätta för de som har svårt att göra
sin röst hörd och inte självklart kan ta till sig av kulturutbudet i länet.
03:38:13
Bild från inspelningen av Because the
night av Alexandra Dahlström.
03:39:14
03:40:15
TALANGUTVECKLING
Sedan länge har Film Stockholm haft visionen att skapa
en ny form av växtplats för unga filmare i Stockholms län.
2008 fick den ta plats i ett eget hus – Filmbasen i Botkyrka.
Filmbasen har vuxit till en mycket livskraftig verksamhet och
är redan en av Skandinaviens mest intressanta plattformar
för unga filmare och nya talanger.
03:41:16
Filmbasen
Filmbasen drivs av Film Stockholm och föreningen Fanzingo och
finansieras gemensamt av Stockholms läns landsting och Botkyrka
kommun. Filmbasen är både en fysisk mötesplats för tekniklån,
filmvisning och workshops, och en virtuell mötesplats genom
hemsidan Filmbasen.se, där kunskap, kontakter och samarbeten
uppstår mellan filmare med olika erfarenheter och bakgrunder, i ett
kretsloppsliknande system.
Från 2010 är Filmbasen.se navet för unga filmare från alla fyra regionala resurscentrum runt Mälardalen: Film Stockholm, Film i Sörmland, Film i Västmanland och
Film i Örebro län.
Många av filmerna som fått stöd av Filmbasen och våra samarbetspartners runt
Mälardalen har mött stora framgångar på den nationella och internationella film­
scenen och vunnit stora och erkända priser. Hela tre filmer från Filmbasen har nominerats för Guldbagge för bästa kortfilm de två senaste åren: A good friend of Mr
World av Axel Petersén, Tord och Tord av Niki Lindroth von Bahr och Inte panik
av Elisabeth Marjanovic’ Cronvall. Flera av Filmbasens filmer har också visats på de
prestigefyllda festivalerna Cannes, Sundance och Berlinale. Varje år har antalet filmer
producerade med stöd av Film Stockholm ökat på festivaler. 2011 blev ett rekordår på
Göteborgs filmfestival med 14 tävlande i kategorin Svenska Bilder.
Vi har genom www.filmbasen.se gjort upp med filmbranschens gamla traditioner
om att hålla projekt för sig själv så länge som möjligt. Att lära sig kommunicera sitt
projekt redan från starten är en nyckel för att få med sig intressenter och deltagare
och finna fruktbara samarbeten.
”Vi vill verka för en filmkultur som är mer jämlik och som
innehåller en större mångfald av berättelser och berättare.
För att komma dit måste vi arbeta vidare med att aktivt scouta
de nya berättarna och ge dem stöd och självförtroende att
fortsätta inom filmbranschen. Detta för att göra den svenska
filmen modigare, mer utmanande och bättre.”
//Joakim Blendulf, projektledare Filmbasen.
03:42:17
Produktionsstöd
Filmbasen ger stöd till filmare genom kontanta medel, rådgivning till
exempel i form av en personlig coach, tekniklån och workshops. De
senaste åren har vi fördelat cirka 1,2 miljoner per år i stöd, fördelat
på 35–40 projekt. Under 2009–2010 regisserades 56 procent av
projekten som gavs stöd, av kvinnor.
Coachstödet innebär rent praktiskt att en ung filmare matchas med en mer erfaren filmare, och att dessa två träffas under en längre period för att diskutera och utveckla den
unge filmarens projekt. Filmbasen erbjuder också kostnadsfria kurser inom den senaste
tekniken, regi, och kreativ processutveckling. Kurserna fungerar ofta som mötesplats
och startpunkt för kreativa samarbeten och som en trampolin till högre utbildningar.
Utgångspunkten i varje kurs är att den unga filmaren alltid bär på historier som
är värda att berättas på film. Men ofta finns en inre kritiker där och sätter stopp för
idéerna redan innan de fått luft under vingarna. Genom övningar och reflektioner där
man får lära känna sig själv som kreatör får filmarna en skjuts i sina skapandeprocesser. Genom att producera sin egen film får unga regissörer ovärderlig kunskap om ett
filmprojekts hela arbetsprocess. Vi ser att talangutveckling inte bara bidrar till en mer
dynamisk framtida filmbransch, utan även en mer jämställd bransch.
”Utvecklingsstödet från Filmbasen var det första stödet vi
fick och det betydde oerhört mycket, framför allt som ett
slags erkännande att vårt projekt har potential.”
//Zanyar Adami, regissör till dokumentären Gerillasonen,
nominerad till Tempo Documentary Award 2011 och vinnare av
publikpriset för bästa pitch vid IDFA 2010.
03:43:18
Inspelningsbild från På bar gärning.
”Coachskapet med Jesper Klevenås gav mig mer än mina 1,5 år
på Stockholms filmskola. Det är när man håller på med ett
konkret projekt som man lär sig mest om filmskapande”
Olof Leth, regissör till kortfilmen På bar gärning, vinnare
av Nordic Competition på Minimalen i Trondheim 2010.
03:44:19
”Filmbasen introducerade mig för filmvärlden och
visade att jag kunde nå en proffsig bransch, de gjorde
filmbranschen verklig för mig. Min coach har hjälpt mig
enormt mycket och Filmbasen ger världens största stöd,
jag är kär i dom!”
//Ida Svenonius, vinnare Lättviktarna 2010
”Hela min upplevelse av Film Stockholm och dess
stödsystem, både ekonomisikt och i dess personliga
samtalsform är på det hela taget en positiv Faust-liknande
upplevelse. 25 000kr och Joakim Blendulf är liksom en
positiv förpliktelse som man inte slänger i sjön. Det är
bara att börja ro.”
//Jakob Marky, regissör
”Film Stockholm betydde allt för det här filmprojektet,
ni var de enda som trodde på det initialt. Jag erbjöds
en coach som var animatör, vilket var väldigt viktigt.”
//Niki Lindroth von Bahr, regissör till Tord och Tord,
prisbelönt animation som bland annat visats i Sundance,
Abu Dhabi och Berlinale.
03:45:20
Från inspelningen av Så ja, min älskling.
”Kursen 360 har betytt väldigt mycket för min utveckling.
När vi började var många nybörjare inom film men de flesta
har fortsatt och kommit en bra bit på vägen.”
//Erik Lindeberg, kursdeltagare i workshopen FILM 360 , 2009
”Vi har fått stöd för flera av våra produktioner, bland annat Ebbe
- the movie och Broder Daniel Forever. Film Stockholm/Filmbasen har ett
äkta engagemang för film och driver en viktig verksamhet. De är bra
samarbetspartner för att hitta och utveckla nya spännande filmtalanger.”
//Britta Lübeck, producent Acne
03:46:21
Talangprogrammet
Inom ramen för Filmbasens talangprogram utses tre-fyra särskilt
talangfulla filmregissörer för ett årslångt stipendium. Syftet med
programmet är att individinriktat stödja unga filmares utveckling som
konstnärer och entreprenörer, för att de bättre ska kunna förverkliga
sig själva och sina visioner inom filmbranschen.
Satsningen var avsedd att korta utvecklingsperioderna för nya och utexaminerade
filmskapare och har redan efter tre år gett två långfilmsdebutanter: Tora Mårtens och
Axel Petersén. Dessutom gör också dokumentärfilmarna Måns Månsson och Ester
Martin Bergsmark sina spelfilmsdebuter. Filmbasens talangprogram har gett en
vitamininjektion till den svenska långfilmsbranschen och kommer att fortsätta vara
en plattform och växtplats för nya spännande regissörer.
Filmbasens talanger deltar också i ett nationellt talangmöte som äger rum under den
årliga Bergmanveckan på Fårö. I en inspirerande omgivning diskuteras kreativa processer, ges möjlighet att visa work-in-progress och knyta kontakter för framtida samarbeten.
Deltagare och huvudcoach för Talangprogrammet 2009, fr.v. Måns Månsson, Elisabeth Marjanovic’ Cronvall,
Anne-Marie Söhrman Fermelin och Fijona Jonuzi.
03:47:22
”Filmbasen har gett mig förtroende och
självförtroende samt väldigt mycket stöd;
ekonomiskt, fysiskt och känslomässigt.”
//Axel Petersén, regissör som deltagit i
talangprogrammet, långfilmsdebutant 2011
”...på kvällens mingel hörde jag framtidens regissörer sprudla av
intressanta idéer om allt från hur de ser på yrkesrollen, hur filmer
ska nå ut och att via sociala nätverk involvera den blivande publiken
redan under filmens tillkomst. Resurscentrumen gör uppenbarligen ett
jättejobb i den svenska filmen […] och tar på egen hand itu med den
havererade jämställdhetspolitiken […].”
Hynek Pallas, filmskribent, om talangmötet på Bergmanveckan 2010
”När jag började betydde Filmbasen allt, utan
er hade jag aldrig klarat mig. Filmbasens
talangår är väldigt viktigt, det möjliggör
för oetablerade filmare att få hjälp och
stöd, man behöver inte vara en erkänd filmare
för att slå sig fram.”
//Tora Mårtens, regissör som deltagit i
talangprogrammet, långfilmsdebutant 2011
04:48:23
Foto Marie Rustan.
03:49:24
04:50:25
Vart
onske­
scenario
Idag är den rörliga bilden en så dominerande del av
vardagen att kompetensen att läsa, tolka och skapa
bilder är lika viktig som att kunna läsa och skriva. Genom
att berätta i bilder kan du också få fram det som är svårt
att beskriva i ord. Du når publiken rakt i hjärtat utan att
gå omvägen om hjärnan. Då kan du också nå fram med
insikter och ny kunskap som landar i mottagarens egen
känsla och erfarenhet. Det är Film Stockholms ambition
att med den rörliga bilden som verktyg vara med och
förändra världen till det bättre.
04:51:01
En stark kraft i länets filmkultur
Film Stockholm vill fortsatt vara en stark kraft i länets filmkultur och ha
kapacitet att upprätthålla information om myllret i branschen. Genom
vår omvärldsbevakning, analyser, utredningar och strategier kan vi
vara en resurs för länets aktörer och kommuner i det egna arbetet, i
samverkan mellan kommuner och i samverkan på regional nivå.
Under den kommande tioårsperioden arbetar vi för att alla kommuner ska ha digitala
hus som fungerar som mötesplatser, och att samverkan sker vid dessa mötesplatser
med lokalt kulturliv och med andra konstarter än film. Kvalitetsfilm ska kunna visas i
alla delar av länet och ungas egna filmer visas på lokala biografer. Film visas också på
andra visningsplatser som museer, inom vår­den, under broar. Festivaler och filmklubbar finns över hela länet och vänder sig till olika åldrar och målgrupper.
Om tio år har vi kapacitet att vända oss till alla åldrar. Våra kommunkontakter har
ut­vecklats och stärkts och mediekompetens är ett vardagligt inslag i all undervis­ning.
Vi fortsätter stödja och utveckla det mediepedagogiska arbetet inom nya områden och
för nya målgrupper.
Vår roll inom produktionsområdet har stärkts och vi arbetar med kunskapsbyggande, talangutveckling, cross media och entrepre­nörsutveckling. De filmare som börjat
sin bana inom Filmbasen kan gå vidare inom branschen, i alla genrer och format,
genom vår samverkan med Filmregion Stockholm – Mälardalen, Svenska Filminstitutet och filmbranschen. Med detta scenario för ögonen tror vi de kommande tio åren
blir roliga, inspirerande och framgångsrika.
”Mitt arbete känns som mest meningsfullt när jag ser hur det egna
skapandet förvandlar människor. Hur intresse och engagemang väcks
och växer och blir till lust och lärande och hur stoltheten över
resultatet lyser i ögonen. Den processen ser likadan ut om du är fem
år eller 85, alldeles nybörjare och gör 15 sekunder animation eller om
du är på väg att bli professionell och visar din film på festival.”
//Kerstin Olander
04:52:02
En filmbyråkrats retrospektioner
Att från sidan blicka tillbaka på Film Stockholms nu tioåriga historia
är som att återse en gammal film. Knappast ett klassiskt svartvitt
hollywoodspektakel, mer en lite stökig men älskad experimentell kortfilm.
Landstinget hade kommit överens med Filminstitutet att starta verksamheten och ville ha ut det på entreprenad. Jag kollar hemsidor och ringer
runt, Stockholms Filmfestival ansöker om uppdraget, vinner och vips finns
Kunskapscentrum Film Stockholm AB. Det hissas många ögonbryn. Där
och då var jag nog lika tveksam själv.
Den första scenen äger rum på en fullsatt invigning på biografen Skandia.
”Alla” är där. Vi presenterar en programförklaring med sponsrat vin i
glasen. Det räcker dock inte för att blidka de bakre raderna med arga – men
inte längre så unga – män och filmare. De köper inte idén med digital teknik på den Filmverkstad vi snart ska ta över. ”Ni dödar filmen”.
Det är istället våra mediepedagogiska projekt som bryter isen. Vi skaffar
Ulf Andersson Greek
en filmbuss och fyller den med datorer och mini-dv-kameror. Vi sätter
tre unga, men oerhört driftiga mediepedagoger bakom ratten. I händerna
får de en länskarta med ett 70-tal prickar på. Det är de skolor där det ska göras film
under höstmånaderna. Jag och min kollega Lotti Fred (idag projektledare för EUprojektet Yo!BaNa) inser att vi har skapat ett monster. Men monstret tas emot med
öppen famn och snart är ”digitala historier” ett begrepp i Sverige.
Parallellt i styrelserummet drar våra ledamöter upp pilar och boxar på en annan
karta. Filmproduktionen har dragit till skogs och ska nu återerövras till Stockholm.
Till kommande möte bjuder Filminstitutet in sig självt och meddelar att den nya filmkartan inte har någon huvudstad. Det finns dock tre regionala resurscentra i andra
väderstreck.
Istället koncentrerar vi oss på den kort- och dokumentärfilmsverksamhet som
(trots dödförklaringen) redan sväller över alla bredder. Av ansökningar, filmmanus,
vhs-kassetter, excelark och filmare i korridorerna som vill ha beslut och pengar. Snart
har vi kortfilmer i Cannes. Men glädjen blir kort. Pengarna i stiftelsen Filmverkstan
har sinat. SFI och SVT vill inte fylla på längre, Landstinget kan inte täcka upp och
Stockholms stad vill inte vara med. Jag ringer då Botkyrka kommun. Det ska bli
många ytterligare samtal. Fyra år senare har vi ett avtal.
04:53:03
Tills dess får jag hitta annat att göra. Filmbranschen har inte gett upp hoppet om
att filma i Stockholm igen. Jag sätter mig att skriva en utredning. Länsstyrelsen och
Mälardalsrådet betalar. Bio Victor på Filmhuset är knökfull när allt presenteras
och än en gång är alla där. När väl Film i Västs vd Tomas Eskilsson släpps in för att
kommentera är stämningen laddad. ”Kul”, säger Tomas, ”det finns plats för mer
pengar och film i Sverige”. Matadoren lägger ner svärdet, blodutgjutelsen uteblir och
viss besvikelse sprider sig bland publiken.
Efter en del turer förs resurscentret tillbaka till landstingets kulturförvaltning.
Som verksamhetsledare får jag uppdrag av landstingsstyrelsen att putsa vidare
på ”den där filmfonden”. Åker till Cannes och träffar chefer för otaliga regionala
filmfonder med imponerande representationskonton (min irrfärd där förevigas i en
rätt kul artikel i Film & TV).
”Kultur främjar hälsa, filmen stimulerar regional utveckling
och tillväxt och en aktiv och verksam filmbransch i
Stockholmsregionen ger fler jobb och ökad sysselsättning. Jag
välkomnar härmed andra kommuner och landsting i Mälardalen att anta
den utmaning som vi nu tillsammans har ställt upp.”
//Ingela Nylund-Watz, finanslandstingsråd SLL 2002-2006
I april 2006 arrangerar vi en kick-off för filmsatsningen i Stockholm-Mälardalen
på Kulturhuset i Stockholm. Behöver jag nämna att alla är där? Kulturminister Leif
Pagrotsky äntrar scenen och välkomnar satsningen med brasklappen att ”det inte
räcker att göra världens bästa Åsa-Nisse-filmer”, han vill ha något att exportera.
Regissören Tomas Alfredsson lockar fram en del skratt när han säger att han vill ”sätta
Blackeberg på kartan” i en ny film om vampyrer. Lasse Åberg undrar varför det inte
går att göra ett Film i Västberga. Tillställningen avslutas med att finanslandstingsrådet,
kulturborgarrådet, Botkyrkas kommunalråd och SVT:s grand old man Sam Nilsson
låter en filmklappa slå igen för en symbolisk start. Ansluter sig gör även Örebros
landstingsråd, som symptomatiskt nog är den ende som pratar om pengar.
Den 18 augusti samma år presenterar vi ett mer fullfjädrat förslag till bildandet av
Filmpool Stockholm-Mälardalen. Sedan kommer valet. Ridå. Det är min egen ”point
of no return” i denna historia. Men likafullt står snart Filmpoolen på fötter. Utan vare
sig landstinget, Staden eller jag själv ombord. Ej heller värst mycket pengar på fickan.
Ännu en början och ett slut och ett omtag.
04:54:04
”Vi måste bygga från grunden, precis som man har gjort inom
musiken. Musikindustrin i Sverige är ett bra exempel på hur man med
en kommunal bas har byggt upp en grogrund för en hel generation
musiker. Jag tror vi ska jobba på samma sätt inom filmen.”
//Jens Sjöström, kommunalråd Botkyrka kommun och ledamot
landstingets kulturnämnd
Jag återgår lite slokörad till landstingets kulturförvaltning på Söder.
Organisationen av resurscentret är på tapeten igen; ska vi knoppas av? Parallellt drar
vi igång Filmbasen tillsammans med Botkyrka kommun och föreningen Fanzingo.
Tillsammans med Stockholms stads kulturförvaltning inrättar vi en gemensam
mediepedagogisk tjänst. Och äntligen börjar Film Stockholm växa i den kostym vi en
gång tryckte våra näsor mot skyltfönstret för att få en skymt av. Med en legitimitet, ett
nätverk och ett team ombord jag bara hade drömt om. Och där, sommaren 2009, gör
jag min andra och förhoppningsvis sista sorti.
Nu ska Film Stockholm in i tonåren och bli vuxet. Allt tyder på fortsatt stadig
tillväxt, förhoppningsvis under något lugnare former. Jag hoppas och tror dock att
man fortsätter odla ungdomens stora drömmar under huvudkudden. För minns: vi
kommer alltid att behöva de där lite jobbiga experimentella kortfilmerna för att inte
nicka till i biofåtöljen, för att fortsätta göra (film)världen till ett bättre ställe att leva i.
Grattis på födelsedagen!
//Ulf Andersson-Greek, fd verksamhetsledare
”Förutom många filmiska haleluljamoments minns jag när jag och
Ulf Andersson-Greek arbetade med uppbyggnaden av Filmbasen och
ägnade många timmar och kreativa diskussioner åt att komma på
vad det som kom att bli Filmbasen skulle heta. Vi var långt
ut och svävade bland namn som Film Soc, Filmtrampolinen, Turbo
och Ground Control to Major Tom när vi till slut landade i
Filmbasen, en bas för unga att utgå ifrån och komma tillbaks
till för att fylla på med ny kunskap, inspiration och resurser.”
//Stina Balkfors, verksamhetsledare Fanzingo
04:55:05
Medarbetare på Film Stockholm 2011,
teckning av Vilmer, 9 år.
00:56:25
Tack!
Vi vill till sist tacka alla våra samarbetsparter, kollegor och vänner:
Ni finns i kommuner och filmbransch i länet, hos andra länsinstitutioner och de regionala resurscentra i landstingen i Sörmland, Västmanland och Örebro, Filmregion Stockholm – Mälardalen, i övriga Sverige och Regionala Filmresurscentrums samarbetsråd, i
Norden genom Nordiskt Panorama, Kulturkontakt Nord, Nordiska Rådet, resurscentra
och filmaktörer i de nordiska länderna, i Central Baltic-projektet i Gotland, Åland,
Väståboland i Finland och Estland och hos festivaler och tävlingar i hela världen.
Och tack alla ni i alla åldrar i alla delar av Stockholms län som under åren gjort film
och deltagit i projekt och därmed varit med och format Film Stockholms verksamhet.
Välkomna att följa med på den fortsatta resan!
//Kerstin Olander, verksamhetsledare Film Stockholm
inför
mmanställt
11.
Ett urval sa
ubileum 20
sj
år
o
ti
s
lm
o
h
ck
o
St
Film
KORTFILM
Tord och Tord, av Niki Lindroth von Bahr
Guldbaggenominerad animation (2010) som visats på Berlinale och Sundance
A good friend of Mr World, av Axel Petersén
Kortfilm som utvecklats inom Filmbasens talangprogram,
guldbaggenominerad 2009
Små barn, stora ord, av Lisa James-Larsson
Utsågs 2010 att kvala till Bästa kortfilm på Academy Award (OSCAR)
Inte Panik, av Elisabeth Marjanovic’ Cronvall
Guldbaggenominerad 2010 och utsågs till Bästa kortfilm på Uppsala
kortfilmfestival 2010
Bye Bye C'est Fini, av Tora Mårtens och Idji Maciel
Prisbelönt dokumentär som distribuerats genom Svensk kortfilm c/o Folkets bio
The Cut
Kortfilm gjord av unga förstagångsfilmare under en helg, inom Filmbasens
workshop Big Bang.
MEDIEPEDAGOGIK
Mediepedagogiska smakprov:
Broängsskolan – en dokumentation, av Iréne Lopez (2010)
Nedslag i det mediepedagogiska arbetet på vår partnerskola Broängsskolan i
Botkyrka.
Ett fall för Österman & Västerman
Animation gjord av barn på Möja, under ledning av Erling Ericsson, 2007.
Steg för steg, Yo!BaNa, av Annika Karlsson
Workshop i Digital Storytelling inom ramen för Yo!BaNa, Möja 2010.
Två bröder, en fajt, av Palle Andrén
Tillämpning av metoden Digital Storytelling, inom EU-projektet YoBaNa!,
Björkö-Arholma 2010.
Lekterapi:
Animationer gjorda av barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus, som
jobbat med film som lekterapi under hösten 2010.
Dum, dummare, dummast
Grönsakspuréa
Gubben som växer
Hundra historier:
Under 2006 skapade hundra länsbor från tretton kommuner varsin kort
digital historia om sina liv, baserat på metoden Digital Storytelling.
Godset, av Göran Lindahl
Syskon och kärlek, av Nicole Lindahl
Stockholm 2006, av Arja Uusitalo
Hälsningar från Gaza:
Animationer av Stockholmsbarn, utifrån manus av barn i Gaza.
Initiativtagare till projektet: Erling Ericsson.
Kulturnytt i Sveriges Radio P1, Inslag 2010-06-03 – Reporter Sofia Olsson
Vänner för livet – Fisksätraskolan, Nacka kommun
En riktig fotbollsspelare träffar målet – Freinetskolan Kastanjen,
Botkyrka kommun
Rädslan efter kriget – Freinetskolan Kastanjen, Botkyrka kommun
00:02:02
Redaktion: Nils-Thomas Andersson,
Karin Ekberg
Foto: där inget annat anges, Film Stockholm
Tryck: Danagårds grafiska 2011
Grafisk form: ETC Kommunikation AB
Stockholm februari 2011
Film Stockholm
Film Stockholm
Stockholms läns landsting
Box 38204, 100 64 Stockholm
Besöksadress:
Bergsund strand 39, Tel: 08-690 51 00
E-post: [email protected]
www.filmstockholm.sll.se
www.filmbasen.se