Transcript Dokumentation framtidsverkstad - Samordnat IT-stöd

Hur kan vi tillsammans arbeta
för att uppnå bästa möjliga IT-stöd
för studenter och anställda?
Dokumentation från
Framtidsverkstad med Samordnat IT-stöd den 9 juni 2010
med projektgrupp, IT-medarbetare, styrgrupp, referensgrupp och studenter
Malin Dellgran, projektkommunikatör
Bakgrund
Bakgrunden till projektet Samordnat IT-stöd är att studenter och anställda vid Lunds
universitet idag möter ett IT-stöd av mycket skiftande kvalitet och utseende. Inom
organisationen finns många olika leverantörer av IT-tjänster, samordningen brister och
för individen innebär detta en onödigt komplex och svårnavigerad IT-miljö i
vardagen. Den fragmenterade IT-miljön begränsar också möjligheten att proaktivt
anpassa IT-stödet efter förändrade förutsättningar.
Målsättningen med projektet är att utveckla en IT-verksamhet vid LU som på ett
effektivt och klokt sätt utformar, levererar och ansvarar för driften av universitetets ITtjänster med utgångspunkt i verksamhetens behov och teknikens möjligheter.
Under en halvdag den 9 juni 2010 arrangerade Samordnat IT-stöd en
framtidsverkstad med temat:
Hur kan vi tillsammans arbeta
för att uppnå bästa möjliga IT-stöd
för studenter och anställda?
40 deltagare – projektgrupp, IT-medarbetare från olika delar av verksamheten,
styrgrupp, referensgrupp och studenter – arbetade tillsammans under en intensiv och
givande eftermiddag med frågeställningen ovan. (Se bilaga 1 för komplett
deltagarlista.)
Inledning
Eftermiddagen inleddes med gemensam lunch och därefter introducerade
projektledare Johnny Nilsson mål och syfte med verkstaden. Han berättade att
projektet Samordnat IT-stöd nu går in i en fas där det finns många möjliga vägar
framåt. Ett samordnat IT-stöd för LU har naturligtvis olika innebörd beroende på vem
man frågar. Projektgruppen tycker att det är viktigt att ta tillvara så många perspektiv
på denna fråga som möjligt och behöver få in fler tankar och idéer kring hur projektet
ska arbeta vidare. När vi nu skapar en ny IT-verksamhet vid LU – vad vill vi ta med
oss in i framtiden och vad vill vi lämna kvar? Vilka nya arbetsformer skall användas?
2
Hur samverkar verksamheten och IT för att bidra till kreativa och effektiva miljöer för
IT-användare? Johnny berättade att projektgruppen kommer att använda de idéer som
formas under framtidsverkstaden som ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet.
Därefter tog framtidsverkstadledarna Eva Broms och Karin Salmson över och
projektgruppen gick över till att bli deltagare. Eva gav först en kort presentation av vad
en framtidsverkstad är:
Framtidsverkstad är en deltagarstyrd metod där deltagarna, utifrån ett tema, står för
innehållet i diskussioner, idéer och planering. Deltagarna är experterna och ledarnas
uppgift är att hålla i strukturen som underlättar för gruppen att dels inventera de
svårigheter, hinder, problem och farhågor som finns idag och dels gemensamma
visioner och mål. Utifrån detta gör gruppen upp konkreta handlings- eller idéplaner
som vilar på gemensam grund. Deltagarnas olikheter i fråga om erfarenheter,
infallsvinklar och utgångspunkter är en stor tillgång.
Utifrån temat sker arbetet i tre faser:
• Kritikfasen, där man tillsammans inventerar problem, svårigheter och
förlegade arbetssätt idag. Vad vill vi lämna bakom oss? Vad vill vi inte ha med
oss in i framtiden?
• Visionsfasen, där man visionerar och gemensamt skapar idéer kring hur man
kan uppnå önskade mål.
• Förankringsfasen, där man utifrån kritik och visioner sållar fram hållbara
uppslag och konstruerar gemensamma idéer för framtiden.
Deltagarna fick sedan säga något kort om sina förväntningar på eftermiddagen. Att
hitta en gemensam grund, former för samverkan och en balans mellan centralt och
lokalt var några återkommande tankar.
Kritikfas
Eva introducerade sedan det första momentet i framtidsverkstaden – kritikfasen.
Genom brainstorm inventerades de hinder och problem som deltagarna såg i relation
till verkstadens tema. Vilka svårigheter finns för att hitta gemensamma vägar framåt?
Vad finns det för hinder på vägen för att erbjuda bästa möjliga it-stöd till studenter
och anställda? I den här fasen uppmanades deltagarna att inte argumentera eller
diskutera. Det skulle vara korta inlägg om stort och smått, allt fick komma upp.
Utifrån detta skapades en lång lista med problem (se bilaga 2) och sedan fick
deltagarna vardera fem ”poäng” att fördela på de punkter som var och en såg som de
största hindren för att uppnå målet i verkstadens tema. Därefter sammanställdes en
”bottenlista” med de punkter som fick två eller flera poäng.
3
Bottenlista
16p
14p
12p
12p
12p
11p
8p
8p
7p
7p
6p
6p
6p
5p
5p
5p
4p
4p
4p
3p
3p
3p
3p
2p
2p
2p
2p
2p
2p
2p
2p
Historien – bristande förtroende
Saknas gemensam vision
Rädsla för förändringar
Revirtänkande i stället för servicetänk
Underskattar behov av målgruppslösning
Saknas Single-Sign-On
Olika maktförhållande centralt – lokalt, IT – kärnverksamheten
Tar inte tillvara kompetenser
Saknas central strategi
För mycket verkstad – för lätt att starta egen verkstad
Ekonomi uppmuntrar inte centrala lösningar
Historiska arvet
Saknas mötesplatser för IT-utveckling
Identitetshanteringen oorganiserad
Begränsat lyssnande på anställda
Brist på förtroende på lokal nivå för centrala lösningar
Var man sin egen lyckas smed
Saknar gemensam inloggning
Otydliga ansvarsområden
För lite fokus på studenter
Ingen tänker på studenters rörlighet
Ingen lyhördhet för verksamhetens behov
Olika ekonomiska modeller
Inget klimat för utvecklande kritik
De andra förlitar sig på Microsoft
Fokus på problem i stället för möjligheter och goda exempel
För lite återkoppling från användarna
Saknar gemensam lärandeplattform för studenter
Ingen gemensam struktur för kontinuerlig utveckling
Rigida klientsystem
Tar upp IT för sällan med studenter
4
Härnäst delades deltagarna in i fem olika grupper med uppdraget att analysera
innehållet i bottenlistan. Kan man se mönster och strukturera detta på något sätt? Vad
handlar kritikpunkterna egentligen om? Varje grupp uppmanades att välja ut tre
nyckelord som beskriver kritiken och göra en snabb redovisning på blädderblock.
Grupp 1
- Kommunikation
- Förtroende
- Makt
Grupp 2
- Strategi
- Förhållningssätt
- Organisation
Grupp 3
- Förtroende
- Gemensam vision (hellre gemensam än central)
- Användarfokus
Grupp 4
- Avsaknad av IT-strategi
- Historiska arvet
- Bristande kommunikation och tillit
Grupp 5
- Symptomen (vad) ->
- målgruppsfokus (vem) ->
- otydligt ansvar (varför)
Efter redovisningen gjordes några korta reflektioner i storgrupp. Många var överens
om bilden av vad problemen består av i stor utsträckning är gemensam. Förhållandevis
få kritikpunkter handlade om sådant som slutanvändaren märker av, utan om saker
som påverkar vad som sker. Det konstateras att man först måste lösa de strukturella
problemen och inte börja i symptomen.
I och med detta var kritikfasen avslutad och det var dags att helt byta fokus och i
stället börja visionera om framtiden.
Visionsfas
Med hjälp av samma metod som under kritikfasen, det vill säga brainstorm med korta
inlägg och utan diskussion eller argumentation, påbörjades visionsfasen. Vad är det
som fungerar bra idag? Hur vill vi ha det i framtiden? Hur ser det bästa möjliga ITstödet ut för anställda och studenter i den bästa av världar? Hur skulle ni jobba? Stort
och smått var välkommet, det spelade heller ingen roll om det var orealistiska idéer
eller låg långt fram i tiden. Utifrån den långa listan med visioner (se bilaga 3) fick
deltagarna återigen fem poäng att fördela och utifrån detta sammanställdes en
”toppenlista” med de punkter som fick två eller flera poäng.
5
Toppenlista
23p
17p
15p
11p
10p
9p
8p
7p
7p
6p
6p
5p
5p
5p
4p
4p
4p
3p
3p
3p
3p
3p
3p
2p
2p
2p
2p
2p
2p
2p
2p
2p
2p
Tillförlitligt basblock med möjlighet till enskilda lösningar som bärs av
användaren
Visa vilka tjänster och systen som finns/resursdatabas
Bas – à la carte – on your own
Ta vara på de som kan
Bas-IT med befintlig kompetens
Förutsättningar för nätverksbildning
Samverka kring gemensamma gränsytor
Inser att det är levande process
Klara besked om man vill skapa, tydliga ramar/regler
Släpper det vi har
Positiv bild av samverkan sprids bland medarbetarna
Bra förvaltning av befintliga system
Gemensam kravspec, endast kompatibla växter
Miljö för mångfald
Gemensamma söknycklar och metadata
Samverkan – innovativa miljöer
Medvetenhet om att vi nu inte är unika
IT – vi gör många saker men inte på 1000 olika sätt
Tänk nytt resa tillsammans
Kvalitetssäkring
Identifiera vem som kan och skapa rätt förutsättning för dem
Användarvänlighet
Ha gemenskap och samverkan – centralt/lokalt tydliga ansvar roller
Lund är bäst, tävla mot andra och inte internt
Vi säger vad vi menar vid rätt tillfälle centralisering/samordning
Vi ska veta vilka tjänster och krav på dem
Definierade roller och användarprofil
Utvärderar systematiskt system och tjänster
Direkttillgång till fakultetsöverskridande system
Trädgårdsmästarstyrning – tota ihop folk
Tydlig ansvarsfördelning centralt/fakultet
Våga göra andra saker – lär av varandra/kopiera
Erbjuder tjänster och system, kommunicera det – trädgårdskatalog
Förankringsfas
Efter välförtjänst kaffe var det dags att återigen arbeta i mindre grupper. Med
utgångspunkt i botten- och toppenlistan, fick sex grupper uppdraget att identifiera tre
olika frågor och områden som projektet Samordnat IT-stöd borde suga tag i och jobba
vidare med. Det ska handla om vad och inte hur i det här skedet. Grupperna skrev
vardera tre olika papper som bildade öar på golvet.
Grupp 1
- Gemensamt basblock, a la cart-meny, you’re on your own
- Kvalitetssäkring – användarvänlighet, uppföljning, måluppfyllelse
- Struktur för kontakt, informationsspridning, kompetensutbyte
6
Grupp 2
- Definiera och avgränsa bas
- Samverkan
- Fånga användare men en ingång
Grupp 3
- Bas-IT
- Samverkan
- Visioner
Grupp 4
- Bestämma basblocket
- Definiera gemensamma gränsytor
- Samverkansformer, matcha områden kompetenser
Grupp 5
- Skapa kultur vi-känsla, uppmuntra samarbete
- Hitta russinen i kakan, ta fram de goda exemplen
- Belysa ekonomi och styrning
Grupp 6
- Basblock, en version, krav på enhetlighet
- Katalog med kontext
- Ansvar och relaterad ekonomi
Efter redovisningen hade det bildats en skärgård av olika öar på golvet. Efter lite
pusslande och diskussion om vilka öar som kunde slås ihop eller som borde ligga nära
varandra, var det dags för varje enskild deltagare att utifrån intresse välja en ö med den
fråga man ville arbeta vidare med under resten av verkstaden. Detta val resulterade i
väldigt blandade grupper med olika antal deltagare. Uppdraget blev att skriva ner
några rekommendationer till projektet, om man hann skulle man även tala om hur
dessa idéer skulle genomföras. Eva påpekade att man givetvis inte skulle hinna arbeta
klart med frågorna på så kort tid, men att detta arbete ska betraktas som en startpunkt.
7
Efter en halvtimmes arbete fick varje grupp två minuter på sig att redovisa sina
idéskisser med rekommendationer till projektet.
Grupp 1 – Katalogfunktionen och russinen i kakan
Kataloginnehåll: metadata och sök
Katalogen består av
- Metadata bas
- Metadata organisation
- Dokumentation av system
Individ kopplar mot katalog med sitt system
- Crowd development
- Q-kontroll -> Godkänt -> Till katalog
Kontaktpersoner för söksystem
- Dataloger
- Sökalgoritmer
Kanal för russin: öppenhet, rättighetsbegränsning, kvalitetskontroll
Goda russin
- Synliga via katalogen
- Q-kontroll – barometer katalog + bas är verktyget, visa best practice-exempel
- Skicka in sina egna lösningar till webben
- Job rotation: testa andra erfarenheter i ny miljö
Gruppen har tagit fram exempel på vad som bör finnas i en katalog och idéer till hur
det skulle kunna fungera i praktiken. Katalogen ska även fungera som en kanal för att
hitta russin – de goda exemplen och best practice. Om man utvecklat något helt själv
kan man få den katalogiserad efter granskning. Som en Wiki fast med bättre styrning
Grupp 2 – Möjliggöra samverkan
TRÄFFAS (typ halvdagen på AF)
SAMARBETSPLATTFORM (forum el dyl)
KOMPETENSDATABAS + PROJEKTDATABAS (jmf Gula sidorna)
REFERENSGRUPPER
Gruppen menar att IT-medarbetarna bör träffas personligen för att inse att man har
gemensamma intressen. Den halvdag som projektet arrangerade för alla ITmedarbetare eller liknande koncept som idag (framtidsverkstaden) är bra. Man borde
ha en teknisk samarbetsplattform, typ forum, community.
För att kunna vidmakthålla samarbetet behövs kompetensdatabas där man talar om
vad medarbetare kan, är duktiga på och vill jobba med. Det är också viktigt att
användarna organiseras i referensgrupper.
8
Grupp 3 – Support och återkoppling till användarna, fånga en gång
Utnyttja befintlig servicedesk som finns hos LDC -> flyttas till en central/gemensam
portal som har hand om alla IT-ärenden på universitetet.
Den centrala servicedesken skall vara en central oberoende organisation som tar emot
vidarebefordrar ärendet till områdesansvarig.
Den centrala servicedesken har som uppgift att följa ärendet, ställa krav på aktuell
organisation och återkoppla till användare.
Servicedesken skall bidra med support via telefon, email samt via ett öppet fourm
(nätbaserat) där organisationerna (LDC, fakulteterna …) skall finnas representerade
för direkt kontakt med användaren.
Gruppen vill ha en central servicedesk à la typen som finns på LDC idag men med
skillnaden att alla kan vända sig dit. Det ska vara en central organisation dit man kan
ta hand om alla IT-ärende oberoende vem man är. Användaren ska kunna följa sitt
ärende. Gruppen önskar även ett nätbaserat forum som är organiserat så att de olika
enheterna, t ex LDC, fakulteter har egna kanaler som man kan nå ut och få dialog
direkt med användare. Kunskapsdatabas.
Grupp 4 – Basblock och gränsytor
- Bygg en modell med kravspec för systemintegration – förutsättningslöst
- API
- Metadata
- GUI
Ev. central certifiering av system!
- Identifiera komponenterna i basblocket – håll isär som separat projekt
- Klienthantering
- Gemensamma datasystem
- Användarbastjänster
Vilka riktar sig respektive komponent till? T ex studentrepresentant, ej gemensamma
datasystem
Gruppen vill att man ska ta itu med att bygga en konkret modell för kravspecifikation
för gemensamma gränsytor. Man ska inte utgå från de befintliga systemen. Central
certifiering för moduler för att visa att dessa passar in i systemet är ett förslag. Det är
viktig att identifiera vad det är som ska ingå i basblocket. Bra att hålla isär de olika
delarna för de har olika användare.
9
Grupp 5 – Kvalitetssäkring
Skapa kvalitetssäkringsmodell
- Standard både för lokala system, centrala system och helheten
- Skall vara med i förvaltningsplan
- Budgetmedel skall avsättas för utvärdering och åtgärder
- Regelbunden uppföljning av
- användarvänlighet
- måluppfyllelse
- utvecklingspotential
Gruppen menar att det borde utvecklas standard för system och tjänster för och
helheten. I budgeten ska det finnas pengar för att utveckla systemen och för
utvärdering. Regelbunden uppföljning bör ske en gång om året.
Grupp 6 – Ekonomi, ansvar, styrning
Koppla ekonomi ansvar/styrning till olika scenario
Aggergerad IT-budget
Effektiv samordning LU – fakultet – institution
+ Utvecklingsprojekt
Projektgruppen bör tänka igenom och ta ställning till koppling mellan ekonomi och
styrning. Man bör tänka igenom om områdena behåller ansvar eller om universitetet
ska ta över. Bryt ut ur budgeten en IT-budget, det skulle ge en bra bild över vad IT
kostar på olika nivåer och totalt. Det skulle också ge möjligheter att plocka upp olika
utvecklingsprojekt. Koppla till treårsplan där man redovisar vad man tänkt göra i sin
IT-verksamhet.
Avslutning
Efter en lång och intensiv eftermiddag fick deltagarna med hjälp av ett enda ord
utvärdera framtidsverkstaden. Trött, roligt, inspiration, samverkan och bra var ord
som förekom. Slutligen gav alla varandra en klapp på axeln och konstaterade att det
var bra jobbat.
Projektgruppen kommer att använda de idéskisser som framtidsverkstadens deltagare
tagit fram som underlag i det fortsatta arbetet.
Bilagor:
1. Deltagarlista
2. Kritikpunkter
3. Visionspunkter
10
Bilaga 1
Deltagarlista
Anders Kullberg
Anders Sjöö
Birgitta Larsson
Birgitta Lastow
Bodil Danielsson
Christian Rohman
Colm Doyle
Daniel Huledal
Elizabeth Hägg
Erik Bodin
Fredrik Ericson
Gabriele Kalus
Gert Pettersson
Håkan Mejstad
Jan-Inge Månsson
Jens Wretborn
Johnny Nilsson
Jonas Enander
Jonas Ledendal
Jörgen Norén
Lars Kindberg
Lars Olsson
Lennart Okla
Magnus Winberg
Marie Hagerstad
Mats Cedervall
Mats Tjernberg
Mikael Ivarsson
Mikael Sundström
Morgan Persson
Paul Haglund
Per Foreby
Peter Svensson
P-G Nilsson
Richard Mauritsson
Rikard Stymne
Rosa Nylander
Susanna Björverud
Tobias Johannesson
IT-samordnare
Bitr projektledare
Forskningshandläggare
Bitr projektledare
Systemansvarig
Prefekt
Biblioteks- och IKT-chef
Systemansvarig
Prefekt
Student
Student
Datachef
IT-ansvarig
IT-föreståndare
Avdelningschef
Student
Projektledare
Student
Doktorand
Husintendent
Forskningsingenjör, datoransvarig
Kundansvarig
Systemansvarig
Systemansvarig
Teamledare
Lektor
Prefekt
Teamledare
Lektor
Systemansvarig
Nätverksspecialist
Datordriftchef
Tekniskt ansvarig
Kanslichef
IT-samordnare
Programmerare
Student
Supporttekniker
Student
Ledare: Eva Broms och Karin Salmson
Dokumentation: Malin Dellgran och Petra Svensson
11
Bilaga 2
Kritikpunkter
-
Funktionalitetsfokus är ett problem, bara det. Identitetetshanteringen
oorganiserad. Samma användarnamn. Mera lösenord.
Inte ens telefonin fungerar som telefoni
Man vill skapa makt genom egna IT-system
Stuprörstänkande
Fel ingångsvärde, centralt mot lokalt
Decentraliserad utveckling av systemen
Brist på kommunikation mellan fakulteter och institutioner.
Olika traditioner och kultur
Alldeles för många olika kalendersystem, om den ens finns,
Oöverblickbarhet
Hitta lämpliga abstraktionslager för hela organisationen saknas idag.
Designkonkurs
Begränsande områdesindelningar.
För lite fokus på studenter
Insulärt tänkande best practice
Historien. Bristande förtroende.
Känner inte varandra och vet inte vad de andra kan.
Otydlig ansvarsfördelning, ansvarsområden
Otydliga mandat för alla, vem har huvudansvar
Bristande kommunikation till användaren
Tillhandahåller system i stället för tjänster
Det historiska arvet.
Ingen möjlighet att ge feedback som användare, eller få feedback som
utvecklare.
Begränsat lyssnande på anställda
Ad Hoc-lösningar
Rigida klientsystem
Bristande förutsägbarhet
Ickefungerande sökfunktioner, kan inte hitta det man vill om maninte vet var
det finns
Långa beslutsvägar
Ekonomi som inte uppmuntrar till gemensamma lösningar, saknas gemensam
pott
Dåligt tillvaratagande av lokal IT-kompetens
Visionslöshet, framförallt centralt
Hjulet
Ingen gemensam struktur för kontinuerlig utveckling
Mycket snack, lite verkstad.
Bristande beställarkompetens
Saknas utvecklingspengar
Problemlösning snarare än utveckling
Tar inte tillvara kompetens
Saknas gemensam vision
Byråkrati – tar lång tid
12
-
Bristande helhetssyn
Bristande insikt om komplexiteten med iT hos ledningen
Fel fokus på anställda i stället för studenter
Rädslor i största allmänhet, allt är så svårt, vet inte var man ska börja, det går
inte
Rädsla för förändringar
Saknar gemensam inloggning
Många olika system inom LU, men vi har ingen aning om vad som finns.
Borde kunna samla ihop vad som finns.
Vet inte vad som finns (kompetens/system)
Oklara maktförhållanden IT lokalt och centralt, och mellan stöd- och
kärnverksamheten
För mycket verkstad – för lätt att starta egen verkstad
Fokuserar på problem i stället för möjligheter och goda exempel
Finns ej gemensamma iT-lösningar som underlättar min studietid!
Otydliga mål, var och en gör sitt
Dagens IT kostar massor. Dubbel eller tredubbel finansiering som ger mindre
pengar till utbildning och forskning.
Saknas ett basblock
Saknas central strategi
Saknas vilja att göra saker för varandra, fokus på det egna
Mentaliteten, ser inte oss som ett universitet, ser bara mitt område,
Saknas single-sign-on
Saknas mötesplatser för IT-utveckling.
Inget klimat för samtal och diskussion
Inget klimat för utvecklande kritik
Historiken, det har lösts på det här sättet innan.
Traditionen med decentraliserad IT-miljö.
Ingen tanke på studenternas rörlighet – läser på olika institutioner
För höga förväntningar på vad vi kan lösa med it
Stor fokus på teknik.
Revirtänkande i stället för servicetänk
Brist på förtroende på lokal nivå på centrala lösningar
Ingen lyhördhet för verksamhetens behov.
Saknar gemensam lärandeplattform för studenter.
Allemansrättsyndromet – gemensamma beslut är bra så länge jag som forskare
tycker de är bra. Annars kan jag göra som jag vill i alla fall.
Tillsätter kommittéer
Skapar detaljlösningar som blir centrala system
Tar problem via email
Var man är sin egen lyckas smed
Köper in olika tvingande system som inte liknar varann. Dåliga på olika sätt.
Många olika och dåliga lösningar
De andra för bra lösningar men delar inte med sig
De andra förlitar sig på Microsoft
De andra tänker inte på slutanvändarnas situation
Ifrågasätt IT – kritik mot mig
För mycket personligt
Tar upp it för sällan med studenter
13
-
För lång tid sedan de andra var studenter själva
Rädd att mista jobbet om man centraliserar
De andra kan inte tillverka vettiga gränssnitt
De andra kan inget!
För lite återkoppling från användarna. Bara när det illa. Ingen konstruktiv
utvecklande feedback
Underskattar behovet av målgruppsanpassning
Finns ingen synlig möjlighet att ge feedback till de andra
Funkar nåt?
För lite hänsyn till Microsoft
Tekniska möjligheter utnyttjas inte av ”politisk anledning”
Halvtaskiga lösningar åt alla
Olika ekonomiska modeller för att mäta olika saker
14
Bilaga 3
Visionspunkter
-
Identifiera tjänsterna och kravspecifikationen
Tydlig ansvarsfördelning – vad sköts centralt och vad sköts på
fakultet/institution
Definierade roller med användarprofil
Skapa förutsättningar för att uppmuntra nätverksbyggande
Skicka goda idéer på verktyg
Sätt att som utvecklare få feedback
Öka beställarkompetens genom att ha användarråd
Utvärdera olika system och tjänster
Kvalitetssäkring
Annan typ av styrning på utvecklingssidan
Innovativa miljöer, samverkan
I alla lägen se att vi är en del av universitetet
Gemensam kravspecifikation, endast kompatibla växter i trädgården
Metoder att hantera mångfald och snabb utveckling
System för att hantera mångfald
Snabba upp byråkratin
Var rädd om värdefulla rödlistade växter, det som är unikt
Riktad finansiering till projekten: gödning
Ta tillvara kompetens som finns på IT-sidan
Bas som finns i mitten
Direkttillgång till fakultetsöverskridande system, tillgång till varandras system
Göra studenterna medvetna om det arbete som pågår, även de som inte
pluggar data
Gör det tydligt vilka resurser som finns att tillgå som användare
Mer mod och risktagande, tillåta saker att gå med förlust innan de bevisat sina
kvaliteter. Mer företagstänkande.
Gemensamma söknycklar och metadata.
Användarvänlighet
Kravspecifikation, vad ska de lokala enheterna ha för krav på sig i vad de ska
leverera
Enkelt för nya att komma in och förstå och bidra
Våga göra andra saker. Lära av vad andra gör.
Tydlig mandatuppdelning med ekonomiskt ansvar kopplat.
Lund är bäst – tävlar mot andra och inte internt
Inse att de tär en levande process som aldrig blir färdig
Ta vara på de som kan
Identifiera vem som kan saker och ting och ge rätt förutsättningar för dem
Ökad samverkan mellan oss här i rummet
Samverka kring gemensamma gränsytor
Innovation, miljö för mångfald
Utrymme för olika system och lösnignar
Tillgång till snabb och kompetent support
Personal som är kunnig och kompetent
Sprida en positiv bild av samverkan
15
-
Wow – samverkan är skoj
Arbeta för mer innovation, ta vara på den kunskapen som finns
Flexibla open source-system
Lätt att realisera goda idéer
Upparbetade vägar för att kunna konkretisera goda idéer – ekonomiska
förutsättningar och mandat
Bra förvaltning av befintliga system
Enfald (prisvärt)
IT – vi gör många saker men inte på tusen olika sätt
Erbjud tjänster och system och kommunicerar det som finns
Fokusera på de största behoven och lösa de problem som uppenbarligen finns
och göra det nu
Dokumenterade och väl beskrivna system
Gemensamma skitbra lösningar för oss som studerar vid Lunds universitet
Tillförlitligt basblock. Med möjlighet till enskilda lösningar som bärs av
användaren.
Våga tänka nytt i det här – vi har världens möjlighet att göra något nu.
Släpper det vi har!
Vi inser att vi inte är unika
Få samverkan mellan centrala och lokala system och enheter
Forskningsstödet unikt
Veta att vi är som andra
Vi har den centrala kärnan och utanpå den en organiserad à la cart som en
ring runt
Vi säger vad vi menar vid rätt tillfälle (centralisering/samordning)
Klara besked om man vill skapa något nytt, tydliga ramar/regler
16