Transcript VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2013
INNEHÅLL:
1-5
Verksamhet
6-11Utskotten
12-13Språkskyddsverksamheten
14-15
Svenska dagen och Svenska veckan
16-17Finlandsarenan
18-20
Internationell verksamhet
21-24
Information och representation
25-28Ekonomi
29-33
Anställda, förtroendevalda och arbetsgrupper
Verksamhet
Angående språkbadslärarutbildningen och också andra frågor
har Folktinget haft ett gott samarbete med Utbildnings- och kulturministeriet samt med Utbildningsstyrelsen, universiteten och
andra utbildningsanordnare. Kontakterna till Kommunförbundet och olika intresseorganisationer har också varit täta.
ALLMÄNT
Folktingets verksamhetsår har präglats av en aktiv diskussion
om svenskans ställning i Finland. Debattinlägg som starkt
försvarar landets två nationalspråk har varvats med stundvis
hätska angrepp mot det svenska språket.
Tjänstemännen vid folktingskansliet har varit medlemmar i flera
arbetsgrupper kopplade till ministerier och organisationer. Folktingssekreterare Markus Österlund har varit ständigt sakkunnig
i nationalspråksnätverket samt i Delegationen för språkärenden
som deltagit och bistått regeringen i tillämpningen av språklagstiftningen.
Diskussionen om svenskans ställning har gått i rätt riktning, dvs.
allt fler argumenterar varför svenskan ska bevaras och nyttoaspekterna betonas. Den nordiska dimensionen lyfts upp och det
förs fram att kunskaper i svenska är en merit som förbättrar
möjligheterna att få jobb såväl i Finland som i övriga nordiska
länder. De vilseledande påståenden om att svenskundervisningen äventyrar det finländska välfärdssamhället, som har förts
fram i medborgarinitiativet med syftet att avskaffa den obligatoriska svenskan, har kommit på skam.
Folktinget har under året hållit en hög profil även internationellt
vad gäller intressebevakningen för det svenska i Finland. Speciellt inom det europeiska nätverket för att främja språklig mångfald, NPLD, har Folktinget intagit en ledande ställning. NPLD
lanserade under året sitt huvudprojekt, som syftar till att utveckla en europeisk vägkarta för språklig mångfald, med förebild
från arbetet med Ahtisaarirapporten och nationalspråksstrategin i Finland. Det av Folktinget initierade och ledda projektet
med vägkartan är ett samarbete mellan NPLD och Europaparlamentets Intergrupp för språkliga minoriteter.
Ledande politiker med statsminister Jyrki Katainen och tidigare statsminister Paavo Lipponen i spetsen har starkt försvarat
det svenska språket, betonat att det är en rikedom att ha två
nationalspråk och att det är naturligt att alla barn i Finland lär
sig båda språken i den grundläggande utbildningen. Helsingin
Sanomat gjorde en historisk markering med att publicera flera
artiklar på svenska och man följde upp sitt engagemang genom
att ordna flera jippon under Svenska dagen.
Folktinget har också intensifierat sina kontakter till Europarådet.
Vi gav ett omfattande utlåtande till Utrikesministeriet i april om
den europeiska stadgans tillämpning i Finland och vår syn på
svenskans ställning och språkklimatet, som även sändes till Europarådets expertkommitté. Folktinget blev även hört av Europarådets rapportör i Finlands riksdag i anledning av en rapport
om situationen för minoriteter i Europa. Samarbetet med Finlands ambassad i Stockholm och de sverigefinländska aktörerna
fördjupades på hösten i och med ett lyckat seminarium i Stockholm med temat Vård och omsorg på eget språk. Seminariet
samlade drygt sjuttio deltagare, främst tjänstemän från finska
förvaltningskommuner och landsting, samt ansvariga för olika
finska förskolor och äldreboenden.
För att motverka fördomar har Folktinget skapat en infobank
tillgänglig på Folktingets förnyade webbplats som lyfter fram
varför det lönar sig att läsa svenska. Infobanken presenterar
motargument till de argument som används för att slopa den
obligatoriska svenskan, och utgör en del av den positiva kampanj för svenskan som riktas till allmänheten och myndigheter
under våren 2014.
Intressebevakning och samarbete
Folktinget har under året arbetat målmedvetet för att främja och
stärka det svenska språkets ställning i Finland. Intressebevakningen har tagit sig uttryck i höranden i riksdagen, utlåtanden
till ministerier och ställningstaganden i frågor av stor vikt för
den svenskspråkiga befolkningen. Riksdagens grundlagsutskott
och förvaltningsutskott hörde Folktinget i fråga om regeringens
förslag till kommunstrukturlag och grundlagsutskottet på nytt
om Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen.
Folktinget har under året haft ett gott samarbete med t.ex.
kultur- och informationscentret Luckan, Sydkustens landskapsförbund, Folkhälsan, tankesmedjan Magma och nätverket
Svenska nu. Samarbete med olika stiftelser och fonder har kommit till uttryck t.ex. under Finlandsarenan i Björnborg där vi samarbetade med Svenska kulturfonden i Björneborg och i samband
med projektet New Pact for Europe där vi har samarbetat med
Svenska kulturfonden. Utöver samarbete och ekonomiskt bidrag
av dessa har vi fått större bidrag från Konstsamfundet, stiftelsen
Brita Maria Renlunds minne och Svenska folkskolans vänner.
Folktinget har haft ett mycket aktivt samarbete med organisationer inom social- och hälsovårdssektorn. I Folktingets arbetsgrupp för social- och hälsovård på svenska har vi arbetat
tillsammans med sakkunniga från kommuner, sjukvårdsdistrikt,
samkommunen Kårkulla, tredje sektorn, utbildning och forskning. Dessutom har vi haft tät kontakt med intresseorganisationer både kring servicestrukturreformen och kring andra lagstiftningsreformer. Till exempel har Folktinget ordnat och deltagit i
diskussioner för att informera och höra intresseorganisationernas åsikt, samt utbytt tankar med olika organisationer gällande
formulering av utlåtanden. Vi har också samarbetat för att försöka åtgärda sådana brister i upphandlingslagstiftningen som
påverkar svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster.
Nationalspråkstrategin
Folktinget har deltagit i arbetet med att implementera och följa
upp nationalspråksstrategin, som godkändes av statsrådet i december 2012. Processen koordineras av Justitieministeriet och
leds av ett nationalspråksnätverk med representanter för varje
ministerium, och med direktör Kirsi Pimiä som ordförande och
språkrådet Corinna Tammenmaa som föredragande sekreterare.
Justitieministeriet har kallat Folktinget som ständig sakkunnig i
nätverket, och Folktinget representeras av folktingssekreterare
Markus Österlund.
1
Under hösten har nationalspråksnätverket utarbetat uppföljningsinstrument för att bättre kunna följa upp vad som har
gjorts för att förverkliga nationalspråksstrategins målsättningar.
Vid nätverkets möten har Folktinget bl.a. lyft upp vikten av att
arbeta för förbättrad rekrytering av svenskkunniga tjänstemän,
att språkliga konsekvenser måste bedömas redan i ett tidigt
skede av reformer samt att man måste skapa bättre möjligheter
för invandrare att integreras på svenska.
vilket kommer till uttryck exempelvis i nationalspråksnätverket.
Inom ramen för denna uppgift föreslås forumet behandla invandrares integrationsutbildning, dagvård och grundläggande
utbildning, arbetsmarknadssituation samt sociala och samhälleliga förhållanden.
Folktingets session
Sessionen hölls 13–14.4.2013 på Scandic Tampere City i Tammerfors. Den allmänpolitiska debatten på Folktingets session
inleddes av justitieminister Anna-Maja Henriksson. Henriksson
tog bl.a. upp utvecklingen av språkbadsundervisningen. Denna
fråga resulterade i en resolution från sessionen, där Folktinget uppmanade Undervisnings- och kulturministeriet att bevilja
nödvändiga resurser för att inleda en språkbadsutbildning för
barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare.
Åtgärder gällande språkundervisning och språkbad har en central plats i nationalspråksstrategin. Under verksamhetsåret har
Folktinget aktivt arbetat för att detta ska förverkligas. Undervisnings- och kulturministeriet beviljade under hösten medel åt
Vasa universitet och Åbo Akademi för planering av språkbadsutbildning och nu har avtal ingåtts om att inleda språkbadslärarutbildningen i Vasa hösten 2014.
Landskapet Åland
Vid sessionen antogs också en resolution där Folktinget påpekade att förvaltningsreformerna måste trygga svenska språkets
ställning. Folktinget förutsatte att kommunernas självbestämmanderätt respekteras till alla delar i reformen och att staten
inte får fatta beslut om en kommunfusion, ifall denna försvagar
kommuninvånarnas språkliga rättigheter. Folktinget uppmanade regeringen att i alla beslut agera på ett sätt som säkerställer det svenska och finska språkets likställdhet i kommunerna.
Dessutom efterlyste man ett gemensamt nationellt uppdrag
inom de nya social- och hälsovårdsstrukturerna på specialupptagningsområdesnivå för att koordinera forskning, utveckling
och utbildning på svenska. Folktinget ansåg också att kompetensen inom vården av vissa utsatta grupper på svenska måste
säkerställas, bland annat genom att man breddar och förstärker
samkommunen Kårkullas verksamhet.
Folktinget har behandlat flera frågor av intresse och betydelse
för landskapet Åland. Därtill besökte Folktingets styrelse Åland i
oktober och träffade representanter för landskapsregeringen
och lagtinget med talman Britt Lundberg och lantråd Camilla
Gunell som värdar. I diskussionerna berördes kontakterna mellan fastlandet och Åland, t.ex. vikten av att knyta Åland närmare Finland genom att myndigheterna kan erbjuda service på
svenska samt genom att ålänningar i högre grad ges möjlighet
att söka sig till Finland för att studera.
Folktinget riktade i början av året en skrivelse till minister
Päivi Räsänen om Gräns- och sjöbevakningsskolans utbildning av sjöbevakare. Orsaken till detta var ministeriets planer
på att överföra utbildningen på finska och svenska från Esbo till
den enspråkigt finska utbildningsorten Imatra. Vi bad ministeriet ta ställning till hur detta påverkar möjligheterna att rekrytera svenskkunniga studerande från de svensk- och tvåspråkiga
delarna av landet och från landskapet Åland samt hur man ämnar tillgodose behovet av svenskkunnig personal inom exempelvis Ålands sjöbevakningsområde, om det visar sig att antalet
åländska och övriga svenskkunniga studerande minskar.
I samband med sessionen ordnades även kringprogram: kvällen
före sessionens öppning hölls en kulturkväll på Svenska samskolan i Tammerfors, där författaren Jörn Donner intervjuades av
redaktör Sonja Kailassaari. Följande morgon bjöd Folktinget på
morgonkaffe i saluhallen i Tammerfors, och många tammerforsare tog vara på möjligheten att träffa representanter för Folktinget, få dagens Hbl samt dricka en kopp kaffe.
Riksdagens grundlagsutskott hörde Folktinget i fråga om Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2013
i december. Folktinget tog bl.a. ställning till myndigheternas
kommunikation på finska och svenska. Vi konstaterade att en
fråga av särskild betydelse är officiella handlingar från ministerierna till landskapet Åland, eftersom skriftväxlingen ska ske
på svenska med stöd av självstyrelselagen för Åland. Detta lyfte
också äldre justitieombudsmannasekreterare Mikko Sarja fram
i sitt anförande.
Berättelse om motionerna från sessionen 2013
Motion 1 om information om språkbad
Enligt beslut vid sessionen fick styrelsen i uppdrag att tillsammans med andra aktörer utarbeta informationsmaterial som
kan användas för att informera kommuner och föräldrar om
språkbadsverksamheten.
Integration
Folktinget har tillsammans med Folkhälsan och Sydkustens landskapsförbund gett ut en ny uppdaterad upplaga av Folktingets
broschyr Ge ditt barn en gåva – Anna lapsellesi lahja. Broschyren
behandlar språkinlärning och barnets språkliga utveckling, och
innehåller också information om språkbad. Broschyren trycktes
ursprungligen i 6 000 exemplar och en tilläggsupplaga har redan
tagits. Den har delats ut på Finlandsarenan i Björneborg, Bokmässan i Helsingfors och framför allt på Neuvolapäivät (Rådgivningsdagarna) i Helsingfors, som gav broschyrbeställningar till
många kommuner runt om i Finland. T.ex. Helsingfors stad har
beslut på att broschyren ska delas ut på stadens samtliga rådgivningsbyråer. I april 2014 ordnas i samarbete med Folkhälsan,
Sydkustens landskapsförbund, huvudstadsregionens kommuner,
För att samla den sakkunskap som finns om integration på
svenska, har Folktingets styrelse beslutat att tillsätta ett integrationsforum bestående av politiker med och utan invandrarbakgrund, tjänstemän från olika myndigheter och representanter
från tredje och den privata sektorn. Syftet med integrationsforumet är att främja integration på svenska genom att sammanföra personer med egen erfarenhet och djupgående sakkunskap
med statliga och kommunala myndigheter.
Integrationsforumets uppgift är att ge underlag för Folktingets
intressepolitiska arbete för att främja integration på svenska,
2
olika utbildningsaktörer och Justitieministeriet ett seminarium
kring de frågor broschyren behandlar, alltså också språkbadet.
Seminariet riktar sig till kommunernas rådgivningspersonal och
beslutsfattare på området.
arbeta för att det finns uppdaterat och aktuellt undervisningsmaterial på svenska som följer landets läroplan. I detta syfte
aktualiserar Folktinget en fördjupad diskussion kring följande
frågeställningar: behovet av konventionella läromedel respektive digitala läromedel, hur finansieringen ska ordnas då läromedelsproduktionen på svenska i Finland inte är lukrativ för författare/producenter och inte lönsam för förlagen samt på vilka
stadier och i vilka ämnen från finskan översatta och omarbetade
läromedel kan användas.
Folktingets utbildningsutskott har också fått information om
forskningen rörande språkbadsundervisning, både i Finland och
i andra länder. Såväl professor Siv Björklund från Vasa universitet som professor Hanna Lehti-Eklund från Helsingfors universitet har besökt utbildningsutskottets möten.
Folktinget uppvaktade Utbildningsstyrelsen i april 2013 med en
skrivelse där de ovan nämnda tre punkterna ingick. Därtill lyfte Folktinget i skrivelsen upp behovet av en modernisering av
undervisningen i svenska i finska skolor och i finska i svenska
skolor och att detta förutsätter nya läromedel och metoder.
Eftersom tillgången på kompetenta språkbadslärare är en
grundförutsättning för en utbyggnad av språkbadsundervisningen i kommunerna, och då det för tillfället inte utbildas
språkbadslärare i Finland, har Folktinget också aktivt verkat för
att den planerade språkbadslärarutbildningen i Vasa ska kunna
förverkligas så fort som möjligt. Nu har avtal ingåtts mellan Vasa
universitet och Åbo Akademi och språkbadslärarutbildningen i
Vasa inleds på hösten 2014.
Folktinget framförde i skrivelsen att man utgår från att det år
2016 då de nya läroplanerna träder i kraft finns tillgång till
adekvat undervisningsmaterial på svenska och att undervisningen i det andra inhemska språket har fått nya moderna läromedel
och undervisningsmetoder som ger kommunikativa färdigheter.
Utbildningsstyrelsen hade år 2013 ett anslag om 50 000 euro
till sitt förfogande för framställning av undervisningsmaterial på
svenska.
Motion 2 om svenskspråkig skolkultur och identitet
Enligt beslut vid sessionen fick Folktingets styrelse i uppdrag
att även i fortsättningen aktivt arbeta för att de svenskspråkiga
skolorna bevaras som svenska med svensk kultur och identitet.
Folktingets utbildningsutskott har under verksamhetsåret satt
sig in i frågor gällande språkbadsutbildningen och tvåspråkiga
skolor, som båda tangerar frågan om svenskspråkig skolkultur
och identitet. Frågan om samlokaliserade skolor finns på utskottets arbetslista. Folktinget följer också med projektet Språkmöten som är ett forskningsprojekt om samlokaliserade skolor i
Finland. Utbildningsutskottets sekreterare deltog i ett seminarium som projektet Språkmöten ordnade i april 2013.
Motion 5 om att garantera service på svenska
Enligt beslut vid sessionen fick Folktinget i uppdrag att bevaka
och aktivt följa upp de språkliga rättigheterna i förvaltningsreformer inom skatteförvaltningen, polisen, domstolsväsendet
och FPA. Dessutom ska Folktinget lägga stor vikt vid de språkskyddsanmälningar som gäller nämnda myndigheter. Folktinget
ska också arbeta för att tryggandet av polisens svenskspråkiga
service klart definieras på författningsnivå, så att förverkligandet inte blir beroende av enskild tjänstemans goda vilja.
Motion 3 om att fördjupa och utöka undervisningsämnet historia i grundskolan
Folktinget har aktivt följt med hur det tredje skedet av polisförvaltningsreformen har förverkligats under verksamhetsåret.
Folktinget gav utlåtanden till både riksdagens förvaltningsutskott och till Inrikesministeriet på våren. Folktinget bad förvaltningsutskottet skriva in i sitt betänkande att de svenska polisenheternas behörighet och uppgifter när det gäller att trygga
den svenskspråkiga servicen ska preciseras på författningsnivå.
Detta ledde dessvärre inte till önskat resultat. I båda utlåtandena lyfte Folktinget fram medborgarnas lagstadgade rätt till
likvärdig polisservice på finska och svenska inom de tvåspråkiga
polisinrättningarna. Folktinget behandlade också polisförvaltningsreformen i det utlåtande om statsrådets språkberättelse
2013, som vi lämnade till grundlagsutskottet i december.
Enligt beslut vid sessionen fick Folktingets styrelse i uppdrag
att arbeta för att vårt lands historia före år 1809, Nordens och
Ålands historia och den europeiska integrationen beaktas mera
ingående i grunderna för den nya läroplanen för den grundläggande utbildningen.
Folktinget uppvaktade Utbildningsstyrelsen i april 2013 angående det pågående arbetet med att revidera grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. De nya läroplanerna ska träda i kraft hösten 2016. I skrivelsen som överlämnades
till Utbildningsstyrelsens representanter påtalar Folktinget bl.a.
behovet av att beakta vårt lands historia före år 1809, Nordens
och Ålands historia och den europeiska integrationen i de nya
läroplanerna.
Folktinget har också aktivt följt med övriga strukturreformer som
har betydelse för de grundläggande språkliga rättigheterna.
I sitt utlåtande (5.2.2014) om de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildningen och timfördelning till Undervisnings- och kulturministeriet har Folktinget framfört att man inte
kan godkänna att undervisningen i historia och samhällslära
görs frivillig. Tvärtom, framhåller man, borde den obligatoriska
undervisningen i historia också omfatta Finlands historia före
år 1809.
Språkskyddssekreteraren har tagit emot endast ett fåtal frågor
och anmälningar om den språkliga servicen i nämnda myndigheters verksamhet.
När det gäller polisens verksamhet har Folktinget uppmärksammat Polisstyrelsen på problem i polisens bemanning och
språkliga service. De brister som länge förekommit i trafikövervakningen har framförts till riksdagens justitieombudsman, som
i sitt beslut daterat 16.8.2013 konstaterade att åsidosättande
av språkliga rättigheter inte kan motiveras med tekniska skäl,
såsom datasystem som inte tillåter blanketter på svenska.
Motion 4 om uppdaterat undervisningsmaterial
på svenska
Enligt beslut vid sessionen fick Folktingets styrelse i uppdrag att
3
Det har kommit in en anmälan om skatteförvaltningens telefonservice, som däremot inte ledde till åtgärder på grund av att
anmälaren själv redan framfört klagomål till myndigheten.
för svensk service i och med bolagisering av kommuners verksamhet. När det gäller kommunernas upphandling av lagstadgad service, har Folktinget valt att fokusera på upphandling av
social- och hälsovårdstjänster, eftersom det är ett aktuellt och
viktigt ämne. Problematiken har betonats i flera utlåtanden, i
synnerhet till Social- och hälsovårdsministeriet.
När det gäller domstolarnas verksamhet har språkskyddssekreteraren inte tagit emot några anmälningar. Det har emellertid
kommit frågor om rätten till översättningar av handlingar inom
olika rättsprocesser.
I samarbete med representanter från olika medborgarorganisationer och Kommunförbundet arbetar Folktinget för att
förtydliga myndighetens språkliga skyldigheter i hela upphandlingsförfarandet i den pågående revideringen av upphandlingslagstiftningen.
Motion 6 om språkservice inom social- och
hälsovården
Enligt beslut vid sessionen fick Folktinget i uppdrag att fortsätta
sitt arbete med att utforma en strategi för hur social- och hälsovården i Finland ska ordnas, så att den tryggar den svenskspråkiga befolkningens rätt till likabehandling och social- och
hälsovård på svenska.
För mer information om både upphandling och statliga bolag,
se fliken Språkskyddet.
Motion 8 om översättning av offentliga handlingar
Folktinget tillsatte redan i början av år 2012 en arbetsgrupp
med uppdrag att skapa en strategi för hur den svenska servicen ska säkras i och med reformen av servicestrukturerna inom
social- och hälsovården. Arbetsgruppen har fortsatt sitt arbete i takt med Social- och hälsovårdsministeriets beredning av
reformen. På basis av arbetsgruppens ställningstaganden har
Folktinget gett utlåtanden till riksdagens förvaltningsutskott och
social- och hälsopolitiska utskott samt till Social- och hälsovårdsministeriet. Arbetsgruppen har även gett en mellanrapport som
beskriver dess arbete fram till oktober 2013.
Enligt beslut vid sessionen fick Folktinget i uppdrag att bevaka
att de allmänt bindande kollektivavtalen översätts till svenska
inom utsatt tid (senast oktober 2014) och därefter vid behov
arbetar för att processen påskyndas. Folktinget ska också arbeta för att lagberedningshandlingar i större omfattning och med
snabbare tidtabell översätts till svenska, när den svenskspråkiga
befolkningens intressen så kräver.
Folktinget har följt med hur översättningen av kollektivavtalen
framskrider. I januari 2014 har alla, dvs. 168 av 168, allmänt
bindande kollektivavtal publicerats på svenska på Finlex.
Folktinget har också deltagit i olika diskussioner kring hur social- och hälsovård ska garanteras på svenska i framtiden.
Folktinget följer också med hur relevanta lagberedningshandlingar översätts till svenska. Översättningarna sköts tillfredsställande i samband med viss lagberedning, såsom kommunreformen och reformen av servicestrukturerna inom social- och
hälsovården, men brister förekommer på andra områden. Till
exempel har Folktingets social- och hälsopolitiska utskott föreslagit att Folktinget kontaktar Justitieministeriets och Socialoch hälsoministeriets ledning och uppmärksammar dem på de
problem som förekommer inom viss lagberedning på Social- och
hälsovårdsministeriet.
För mer information, se kapitlet om social- och hälsovård under
fliken Utskott.
Motion 7 om ansvar för svensk service vid utläggning och upphandling
Enligt beslut vid sessionen fick Folktinget i uppdrag att arbeta
för att de statliga myndigheterna aktivt följer upp att statliga
affärsverk och bolag med statlig bestämmanderätt iakttar sina
språkliga skyldigheter när de utför offentliga uppgifter. Folktinget ska också arbeta för att kommunerna som upphandlar
myndighetsuppgifter av privata aktörer under hela upphandlingsförfarandet är medvetna om sina språkliga skyldigheter,
och följer upp att den privata aktören tillgodoser de språkliga
rättigheterna.
Motion 9 om valet av Folktingets ledamöter
Enligt sessionens beslut föranleder motionen inte åtgärder.
Motion 10 om framtidsutskott för Folktinget
Sessionen beslutade att inte utse ett framtidsutskott. Det är
fortfarande Folktingets styrelse som har ansvaret att följa med
och agera i frågor av vital betydelse för svenskans framtid i Finland. Det här har gjorts t.ex. genom att tillsätta den s.k. Ahtisaarigruppen, som utarbetade ett handlingsprogram för ett
Finland med två levande nationalspråk, och under 2013 genom
den arbetsgrupp som bevakat reformen av servicestrukturen
inom social- och hälsovården och som utvecklat riktlinjer för
hur den svenska servicen ska tryggas. Styrelsen har också inlett
ordnandet av strategidiskussioner för folktingsledamöterna för
att behandla frågor av vital betydelse för den svenskspråkiga
befolkningen i Finland.
Inom Folktingets språkskyddsverksamhet har flera statliga bolags bristfälliga svenska service uppmärksammats. Bland annat
kontaktade Folktinget trafikminister Merja Kyllönen och Finavias
ledning, när Finavias förnyade webbplats inte innehöll tillräcklig information på svenska. Finavias VD Kari Savolainen gav ett
snabbt svar och berättade att Finavia kommer att låta översätta
väsentliga sidor av sin webbplats till svenska, vilket också har
genomförts. Folktinget har också samarbetat med VR kring en
ordbok för att förbättra kundservicen på svenska. Ordboken har
delats ut till VR:s konduktörer. Folktinget har tagit upp de statliga bolagens bristfälliga service på svenska också på nationalspråksnätverkets möten, och statsrådets kansli kommer att ge
instruktioner till myndigheterna om deras ansvar.
Motion 11 om riksväg 8
I sitt utlåtande om ändring av kommunallagen har Folktinget
har uppmärksammat riksdagens förvaltningsutskott på ansvaret
Enligt sessionens beslut föranleder motionen inte åtgärder.
4
Finlandsarenan 2013 i Björneborg
Svenska dagen och Svenska veckan 2013
Finlandsarenan
Svenska dagens huvudfest 2013 ordnades i Korsholms kulturhus. Tidigare statsminister Paavo Lipponen höll festtalet. Folktinget arrangerade också en fest i Åbo och en mottagning i Helsingfors stadshus. Alla festligheter var mycket välbesökta och
lockade sammanlagt drygt 1200 personer.
Finlandsarenan arrangerades av Folktinget i samarbete med
SuomiAreena och Pori Jazz för andra gången sommaren 2013
och var det svenskspråkiga inslaget i debattveckan i Björneborg.
Den finlandssvenska arenan samlade politiker och andra samhällspåverkare till diskussion på svenska. Diskussionerna ordnades
på SuomiAreenas scener och på Mikaelsgården, som förvaltas av
Svenska kulturfonden i Björneborg.
Svenska veckan firades 4-10.11 på 12 orter i Finland. Totalt
ordnades närmare 200 evenemang, varav Folktinget stod för
arrangemangen av 46 evenemang. De största evenemangen
var musikkonserterna för barn i daghemsålder som ordnades
i Helsingfors, Åbo, Lahtis och Borgå. Totalt deltog över 2000
barn. Också de finlandssvenska teatrarna Åbo Svenska Teater
och Wasa Teater reste ut på turnéer till olika Svenska veckan-orter, bl.a. språköarna Björneborg och Uleåborg.
5
Utskotten
FÖRVALTNING
Metropolområdet
Folktingets förvaltningsutskott bevakar svenska intressen inom
den statliga och kommunala förvaltningen. Folktinget anlitas
som remissinstans av ministerier och riksdagens utskott och ger
också ställningstaganden på eget initiativ.
Finansministeriet bad Folktinget om ett utlåtande i fråga om
förhandsutredningen om metropolområdet i mars. Folktinget
behandlade de alternativa förslagen till metropolförvaltning,
social- och hälsovården och integration av invandrare i sitt utlåtande. På hösten hörde förvaltningsutskottet konsult Marcus
Henricson som sakkunnig, eftersom Finlands Kommunförbund
hade utsett honom till utredare med uppdrag att föreslå en förvaltningsmodell för svensk service i metropolen.
Förvaltningsutskottets mandatperiod avslutades på våren,
och Folktingets styrelse tillsatte i maj ett nytt utskott för perioden 2013-2015. Styrelsen utökade utskottets medlemmar
från tio till tolv, ordföranden medräknad. Styrelsen återvalde
Mats Brandt till ordförande, och utskottet utsåg Nina LindroosHolmström till vice ordförande vid sitt första möte i september.
Kommunallagen
Finansministeriets beredning av totalreformen av kommunallagen fortgick under året. Förvaltningsutskottet hörde specialplanerare Niklas Wilhelmsson från Justitieministeriet som sakkunnig om aktuella demokratifrågor i anslutning till beredningen
av kommunallagen i mars. Utskottet följde upp demokratitemat
på hösten när Siv Sandberg, ständig sakkunnig i förvaltningsutskottet, presenterade sina forskningsresultat om lokaldemokrati i växande strukturer.
Verksamhetsåret inleddes med ett aktivt engagemang som omfattade flera förvaltningssektorer. Förslaget till strukturlag för
kommunerna, totalreformen av kommunallagen och det tredje
skedet av polisförvaltningsreformen (Pora III) ledde till åtgärder
och initiativ från Folktingets sida. Finansministeriet, riksdagens
förvaltningsutskott och grundlagsutskott hörde Folktinget flera
gånger under året. Utöver detta följde Folktingets förvaltningsutskott aktivt med hur Justitieministeriets nationalspråksnätverk
tillämpade och följde upp statsrådets principbeslut om nationalspråksstrategin.
Finansministeriet bad kommunerna om synpunkter på ändringsbehov i kommunallagen i juli, och Folktingets arbetsutskott
fattade beslut om att Folktinget lämnar ett eget utlåtande till
ministeriet. Folktinget behandlade ansvarskommunernas språkliga ställning, organiseringen av undervisningsförvaltningen,
förvaltningsstadgan i tvåspråkiga kommuner och kommunernas
skyldigheter vid konkurrensutsättning i sitt utlåtande.
Kommunförvaltningen
Kommunstrukturreformen
Finansministeriets förslag till kommunstrukturlag och ändringar i språklagen ledde till att Folktinget gav ett digert utlåtande
till ministeriet i mars. Eftersom ärendet har en stor betydelse
anlitade Folktinget grundlagsexperten Kaarlo Tuori och sände
hans expertutlåtande med Folktingets eget utlåtande till ministeriet. Professor Tuori analyserade hur språkliga rättigheter och
skyldigheter enligt grundlagen beaktades i lagförslagen, och
hans ställningstaganden utgjorde en viktig utgångspunkt för
Folktingets eget utlåtande. Under den fortsatta behandlingen
hörde både riksdagens förvaltningsutskott och grundlagsutskott
Folktinget i fråga om regeringens lagförslag. Folktingssekreterare Markus Österlund och Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden, deltog i utskottens höranden.
Polisförvaltningen
Folktinget lämnade ett klagomål till justitiekanslern om svenska
språkets ställning inom polisförvaltningen i slutet av förra verksamhetsåret. Folktinget bad justitiekanslern ta ställning till om
Inrikesministeriet i beredningen av polisförvaltningsreformens
olika skeden (Pora I-III) har utfört en tillräckligt grundlig och
omfattande bedömning av reformens språkliga konsekvenser
för de språkliga rättigheterna och skyldigheterna enligt grundlagen. Justitiekanslern lämnade sitt avgörande i mars och svarade att han inte kommer att vidta åtgärder med anledning av
Folktingets klagomål. Han konstaterade emellertid att grundlagsutskottets riktlinjer och övriga synpunkter om språkliga
konsekvensbedömningar måste beaktas också i den fortsatta
beredningen av reformen.
Vid Folktingets session i Tammerfors i april antog ledamöterna en resolution om att förvaltningsreformerna måste trygga
svenska språkets ställning. Folktinget har beaktat resolutionens
riktlinjer i sina ställningstaganden om kommunstrukturreformen
under året.
Folktinget gav två utlåtanden i anslutning till polisförvaltningsreformen på våren. Riksdagens förvaltningsutskott bad Folktinget ta ställning till regeringens proposition med förslag till lagar
om ändring av polisförvaltningslagen, och Kristina Beijar deltog
i utskottets hörande i april. I det betänkande som förvaltningsutskottet gav om propositionen ingick ett kapitel om hur de
språkliga rättigheterna ska tryggas. Utskottet framhöll i sitt betänkande att omstruktureringen av den lokala polisens förvaltning ska genomföras så att de språkliga rättigheterna tryggas
också i praktiken. Samtidigt uttryckte utskottet oro för att sammanslagningen av enspråkiga och tvåspråkiga polisdistrikt kan
På senhösten sände Folktinget en skrivelse till Finansministeriet med anledning av kanslichef Martti Hetemäkis beredning
av åtgärder för att minska hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin. Folktinget framhöll att regeringens kommande
åtgärder inte får äventyra den finsk- och svenskspråkiga befolkningens likhet inför lagen och nationalspråkens likställdhet.
Folktinget bad också ministeriet utreda de språkliga konsekvenserna av åtgärdsförslagen redan i beredningsskedet.
6
leda till att behörighetsvillkoren gällande kunskaper i svenska
blir alltför krävande, i synnerhet för äldre polismän i en ny tvåspråkig polisinrättning. Utskottet hänvisade till dispensförfarandet, men ansåg också att det är nödvändigt att polismännens
språkstudier ges konkret stöd, särskilt när språkkunskapskraven
blir striktare.
rikesministeriet tryggar verksamhetsförutsättningarna för utbildningen på svenska inom respektive förvaltningssektor i sitt
betänkande. Folktinget kommer att följa upp ministeriets beslut
om sjöbevakarutbildningen.
En vecka senare gav Folktinget ett utlåtande på eget initiativ till
Inrikesministeriet. Detta gällde utkastet till statsrådsförordning
om polisinrättningarnas verksamhetsområden och placeringsorten för polisinrättningarnas verksamhetsenheter. Folktinget
behandlade också polisförvaltningsreformen i det utlåtande om
statsrådets språkberättelse 2013, som vi lämnade till grundlagsutskottet i december.
Folktinget har kontaktat Brottspåföljdsmyndigheten flera gånger under årens lopp och uppmärksammat myndigheten på
svenskspråkiga fångars situation. Utöver detta riktade Folktinget en skrivelse till Justitieministeriets kriminalpolitiska avdelning år 2012. Efter Folktingets kontakt till ministeriet slutförde
Brottspåföljdsmyndigheten två utredningar i ärendet. Dessutom
visade det sig glädjande nog att statsrådets språkberättelse
2013 innehåller ett kapitel om fångarnas språkliga rättigheter.
Folktinget skrev i sitt utlåtande till grundlagsutskottet i december att Justitieministeriet och Brottspåföljdsmyndigheten borde
vidta snabba åtgärder för att tillgodose fångarnas språkliga
rättigheter och bad också grundlagsutskottet uppmärksamma
behovet av åtgärder i sitt betänkande.
Svenskspråkiga fångars språkliga rättigheter
Ordförande Gestrin gav i egenskap av riksdagsledamot ett
skriftligt spörsmål till regeringen om den kommande situationsledningscentralen inom Österbottens polisinrättning i december.
Orsaken till detta var att ledningscentralen inte kommer att placeras i anslutning till huvudpolisstationen som finns i Vasa, trots
att detta är fallet inom övriga polisinrättningar i landet. I stället
inrättas den i Seinäjoki, där möjligheterna att rekrytera personal
som behärskar svenska är ytterst utmanande.
Förvaltningsutskottet höll fyra möten under verksamhetsåret
och hörde följande personer som sakkunniga: specialplanerare Niklas Wilhelmsson från Justitieministeriet, konsult Marcus
Henricson, forskare Siv Sandberg, ständig sakkunnig i utskottet
och folktingssekreterare Markus Österlund. Kristina Beijar har
fungerat som utskottets sekreterare.
Polisstyrelsen har under året vidtagit vissa åtgärder för att stärka svenska språkets ställning inom polisförvaltningen, vilket är
positivt. Man har emellertid inte visat beredskap att stärka de
svenska polisenheternas ställning och befogenheter med avseende på deras lagstadgade uppgift att trygga och utveckla polisservicen på svenska. Det här är klart bekymmersamt, eftersom
ansvaret för en välfungerande svenskspråkig polisservice inte
endast kan överlåtas till enskilda polismän som kan svenska.
Utlåtanden och skrivelser
14.1.2013 Skrivelse om Gräns- och sjöbevakningsskolans utbildning till inrikesminister Päivi Räsänen
Utbildningen av sjöbevakare på svenska
7.3.2013 Utlåtande om kommunstrukturlag och vissa ändringar
i språklagen till Finansministeriet
Folktinget riktade i början av året en skrivelse till inrikesminister
Päivi Räsänen, eftersom ministeriet hade planer på att överföra Gräns- och sjöbevakningsskolans utbildning för sjöbevakare från Esbo till den enspråkigt finska utbildningsorten Imatra.
Folktinget konstaterade att rekryteringen av studerande från
de svensk- och tvåspråkiga delarna av landet samt landskapet
Åland kommer att försvåras, om studieorten är finskspråkig.
Detta gäller också möjligheten att i praktiken överföra tjänster
som innehas av svenskspråkiga personer. Ärendet väckte intresse i medierna och resulterade i artiklar och ledare i flera tidningar både på fastlandet och på Åland.
26.4.2013 Utlåtande gällande statsrådets redogörelse om hur
statens regionförvaltningsreform har verkställts och utfallit till
riksdagens förvaltningsutskott
26.4.2013 Utlåtande gällande regeringens proposition med
förslag till ändring av polisförvaltningslagen till riksdagens förvaltningsutskott (RP 15/2013). Utskottet hörde Kristina Beijar,
sakkunnig i förvaltningsärenden, som sakkunnig.
3.5.2013 Utlåtande om utkast till statsrådsförordning om polisinrättningarnas verksamhetsområden och utkast till beslut av
Inrikesministeriet om placeringsorten för polisinrättningarnas
verksamhetsenheter till Inrikesministeriet
I sitt svar till Folktinget hänvisade minister Räsänen till att en
omorganisering är nödvändig av ekonomiska orsaker. Ministern
ansåg emellertid att beslutet om att koncentrera Gräns- och
sjöbevakningsskolans verksamhet till Imatra får positiva konsekvenser för förmågan att utbilda finsk- och svenskspråkig personal också i framtiden. Den marina undervisningen kommer att
hållas vid Porkala sjöbevakningsstation av undervisningspersonal som kan svenska.
8.5.2013 Utlåtande om regeringens proposition med förslag
till lagar om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen, upphävande av vissa bestämmelser i kommunindelningslagen och ändring av språklagen till riksdagens grundlagsutskott (RP 31/2013 rd). Utskottet hörde folktingssekreretare
Markus Österlund och Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden, som sakkunniga.
Folktinget konstaterade i sitt utlåtande till grundlagsutskottet i
december att utbildningen på svenska inom Inrikesministeriets
ansvarsområde (sjöbevakningen m.fl.) har en särställning med
tanke på tillgången till personal som kan svenska i framtiden.
Folktinget bad grundlagsutskottet skriva in det viktiga i att In-
22.5.2013 Utlåtande om förhandsutredningen över metropolområdet till Finansministeriet
7
24.5.2013 Tre utlåtanden till riksdagens förvaltningsutskott.
Dessa gällde:
- regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och
temporär ändring av kommunindelningslagen, upphävande av
vissa bestämmelser i kommunindelningslagen och ändring av
språklagen (RP 31/2013 rd).
- regeringens proposition med förslag till komplettering av RP
31/2013 rd (RP 53/2013 rd)
- regeringens proposition med förslag till lag om ändring av
kommunallagen
(RP 32/2013). Utskottet hörde Markus Österlund och Kristina
Beijar som sakkunniga.
två skrivelser med frågor i anslutning till läroplansarbetet. De
nya läroplanerna ska tas i bruk hösten 2016.
Tankesmedjan Magma lät under året utföra en utredning om
tvåspråkiga skolor, vilket har varit ett livligt debatterat ämne.
Som utredare fungerade professor Marketta Sundman, och Folktinget var representerat i utredningens styrgrupp genom biträdande folktingssekreterare Anders Björklöf.
Folktinget har också under året deltagit i ett nätverkssamarbete
kring språköskolorna tillsammans med representanter för bl.a.
Utbildningsstyrelsen, Kommunförbundet och skolorna i Tammerfors och Lahtis.
13.9.2013 Utlåtande gällande lagutkast om gemensam kundservice inom den offentliga förvaltningen (Kundservice 2014) till
Finansministeriet
Utbildningsutskottet
Folktingets utbildningsutskott har till uppgift att bevaka utbildningssituationen i Svenskfinland och vid behov ta initiativ i
utbildningsfrågor. Vidare ska utskottet upprätthålla förbindelser
med statliga och kommunala myndigheter inom utbildningssektorn. Utskottet bevakar också undervisningen i svenska som det
andra inhemska språket.
17.9.2013 Utlåtande gällande totalreformen av kommunallagen till Finansministeriet
15.11.2013 Skrivelse med anledning av regeringens planer på
åtgärder för att minska hållbarhetsunderskottet i den offentliga
ekonomin till förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen
Folktingets styrelse utsåg i mitten av maj ett nytt utbildningsutskott för perioden 2013-2015. Styrelsen utsåg Fredrika Åkerö
till ordförande och utskottet valde på sitt första möte i september Mikael Hiltunen till vice ordförande.
12.12.2013 Utlåtande om Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2013 till riksdagens grundlagsutskott. Utskottet hörde Markus Österlund och Kristina Beijar
som sakkunniga.
Utbildningsutskottet har under verksamhetsåret hört ett flertal
sakkunniga och besökt en utbildningsanordnare.
UTBILDNING
Vid mötet i februari behandlade utskottet verksamhetsberättelsen för år 2012 och gav sessionen i Tammerfors förslag till
svar på fyra motioner, som behandlade utbildningsfrågor. Vidare gjorde man en utvärdering av utskottets verksamhet för den
gångna perioden.
Många viktiga frågor inom utbildningens område har under
verksamhetsåret var mål för offentlig debatt. Det är framför allt
frågan om tvåspråkiga skolor, avskaffandet av den obligatoriska
svenskan i de finska skolorna, den svenskspråkiga lärarutbildningen och upprättandet av språkbadslärarutbildning i Vasa
som har diskuterats.
På mötet i mars fick utskottet en redogörelse om språkbadsundervisningen i Finland och andra länder, om olika forskningsrön
inom området och om planerna på språkbadslärarutbildning i
Vasa. Språkbadet har ju en central plats i nationalspråksstrategin. Professor Siv Björklund från Vasa universitet stod för redogörelsen och hade inbjudits till mötet.
Från början av år 2013 överfördes lagberedningen och förvaltningen av småbarnsfostran och barndagvårdsservicen från
Social- och hälsovårdsministeriet till Undervisnings- och kulturministeriet. I december 2012 tillsatte Undervisnings- och kulturministeriet två arbetsgrupper för lagberedning. Den ena arbetsgruppen har arbetat med att förnya gymnasieutbildningens mål
och timfördelning, och den avlät sin rapport till undervisningsministern 17.12.2013. Den andra arbetsgruppen har arbetat med
att förnya lagstiftningen rörande småbarnsfostran och den ska
ha sitt arbete klart till 28.2.2014. Utbildningsutskottet sände en
skrivelse till Undervisnings- och kulturministeriet om språkinlärning inom dagvården och förskolan. I skrivelsen föreslås att alla
barn i Finland ska ges möjlighet att bekanta sig med åtminstone
ett främmande språk redan i dagvården och förskolan.
Det avgående utbildningsutskottet höll sitt sista möte i april
på Folktingets kansli i Helsingfors. Med på mötet var professor
Hanna Lehti-Eklund från Helsingfors universitet, som hade inbjudits för att redogöra för forskningen kring tvåspråkiga skolor
och hur befintliga modeller kunde fungera i Finland. Vid mötet
avtackades avgående ordförande Märta-Lisa Westman för ett
gott ordförandeskap och stort engagemang.
Det nya utskottet höll sitt första möte i september. På mötet
fastslogs mötestidtabellen och behandlades utskottet uppgifter,
medlemmarnas önskemål och förväntningar på verksamheten,
implementering av verksamhetsplanen och uppföljning av motionerna från sessionen i Tammerfors. Utskottet beslöt också att
fungera som medarrangör till ungdomsutskottets diskussion i
november om högskolepolitiska frågor och delegationsvalen.
Novembermötet hölls i Yrkesinstitutet Prakticum i Helsingfors.
Rektorn och vd Harriet Ahlnäs presenterade yrkesutbildningen,
Efter att statsrådet i juni 2012 fastställt timfördelningen inom
den grundläggande utbildningen har arbetet med läroplansgrunderna pågått. Folktingets ordförande Christina Gestrin,
folktingssekreterare Markus Österlund och biträdande folktingssekreterare Anders Björklöf uppvaktade i april direktörerna
Jorma Kauppinen och Bob Karlsson på Utbildningsstyrelsen med
8
vuxenutbildningen och läroavtalsutbildningen som bedrivs vid
Prakticum. Det rör sig sammanlagt om 1200 studerande. Hon
redogjorde också för underhandlingarna om en gemensam
upprätthållare för Prakticum och Inveon samt konstaterade att
ingen lösning ännu har nåtts. Utskottet beslöt också sända en
skrivelse till Undervisnings- och kulturministeriet om språkinlärning inom dagvården och förskolan.
– Samarbetsförbundet kring funktionshinder, Psykosociala förbundet, Finlands svenska socialförbund och Folkhälsans förbund.
Arbetsgruppen gav i oktober ut en mellanrapport om sitt arbete.
Arbetsgruppen har år 2013 hållit fyra möten. Eftersom regeringens proposition om lagen om ordnande av social- och hälsvården beräknas bli klar våren 2014, kommer arbetsgruppens
uppdrag att fortsätta ännu in på det kommande året.
Utskottet höll fem möten under året. Biträdande folktingssekreterare Anders Björklöf har fungerat som utskottets sekreterare.
Utlåtanden och skrivelser
På basis av arbetsgruppens ställningstaganden har Folktinget
gett utlåtanden om reformen till Social- och hälsovårdsministeriet, riksdagens social- och hälsopolitiska utskott och förvaltningsutskott. Folktinget har också gett två pressmeddelanden i
frågan.
19.4.2013 Skrivelse till Utbildningsstyrelsen om uppdaterat och
aktuellt undervisningsmaterial på svenska
19.4.2013 Skrivelse till Utbildningsstyrelsen om läroplansgrunderna inom den grundläggande utbildningen
Förutom det intressebevakningsarbete som har förts inom ramarna för arbetsgruppens uppdrag, har Folktingets ansvariga
för social- och hälsovårdsfrågor, språkskyddssekreterare Johanna Lindholm deltagit i olika tillställningar som behandlat reformen. Bland annat deltog hon i en diskussion om den svenska
socialvårdens och Kårkullas framtid, som ordnades av justitieminister Anna-Maja Henriksson. Tillsammans med folktingssekreterare Markus Österlund deltog Johanna Lindholm också i en
diskussion med svenskspråkiga medborgarorganisationer, som
Folkhälsan ordnade. Hon höll också en föreläsning om språkaspekten på servicestrukturreformen vid Finlands svenska socialförbunds kongress.
5.12.2013 Skrivelse till Undervisnings- och kulturministeriet om
språkinlärning inom dagvården och förskolan
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD
Social- och hälsovården har varit mycket aktuell under det gångna året. Folktinget och dess social- och hälsopolitiska utskott
har aktivt bevakat de språkliga rättigheterna i lagstiftnings- och
strukturreformer samt i kommuners ordnande av social- och
hälsovård. Utbildningar har ordnats för studerande och personal inom vårdsektorn och samarbetet med olika organisationer
har fördjupats.
Rundabordsdiskussionen
I juni samlades representanter från flera riksdagspartier till rundabordsdiskussion i riksdagen, under ledning av Vänsterförbundets riksdagsgrupp. Folktinget skötte i likhet med tidigare år om
sekretariatsuppdraget. Detta år var temat för diskussionen servicestrukturreformen inom social- och hälsovården. Göran Honga,
direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt, höll det inledande inlägget.
I egenskap av medlem i Social- och hälsovårdsministeriets beredningsgrupp informerade han om dagsläget i servicestrukturreformen. Deltagarna diskuterade också de hotbrev, som hade
skickats till personer och organisationer som öppet försvarar
svenska språkets ställning.
Reform av servicestrukturerna inom social- och
hälsovården
Även detta år har reformen av servicestrukturen inom socialoch hälsovården krävt ett aktivt engagemang av Folktinget för
att bevaka individens rätt till service och vård på svenska. Arbetsgruppen som Folktingets styrelse i slutet av år 2011 beslöt
att tillsätta har fortsatt sitt uppdrag. Arbetsgruppens uppgift var
att utveckla en strategi för hur social- och hälsovården i Finland
ska ordnas så att den tryggar en grundlagsenlig och välfungerande service på svenska.
Social- och hälsopolitiska utskottet
Folktingets session i Tammerfors antog en resolution som behandlade både kommunreformen och servicestrukturreformen.
I resolutionen konstaterades bland annat att Folktinget förutsätter att det skapas ett gemensamt nationellt uppdrag inom
de nya social- och hälsovårdsstrukturerna på specialupptagningsområdesnivå för att koordinera forskning, utveckling och
utbildning på svenska. Dessutom bör kompetensen inom vården
av vissa utsatta grupper på svenska säkerställas, bland annat
genom att man breddar och förstärker samkommunen Kårkullas verksamhet. Detta ställningstagande har legat som bas för
gruppens arbete.
Social- och hälsopolitiska utskottet bevakar de språkliga rättigheterna inom social- och hälsovården. Mandatperioden för
utskottet 2011-2013 avslutades på våren och ett nytt utskott
2013-2015 tillsattes av Folktingets styrelse i maj. Styrelsen beslöt att utöka utskottets medlemmar från dåvarande åtta till nio,
inklusive ordföranden. Styrelsen valde Hildur Boldt till ny ordförande för utskottet och utskottet valde Michael Luther till vice
ordförande.
På sitt avslutande möte avtackade det gamla utskottet sin ordförande Britta Lindblom för hennes mångåriga och aktiva engagemang. Det nya utskottet tog vid där det gamla utskottet
slutade. Reformen av servicestrukturerna inom social- och hälsovården har varit ständigt aktuell. Utskottets gamla och nya
ordförande har varit medlemmar i den arbetsgrupp som Folktinget tillsatte för att utveckla en strategi för hur social- och
För att höra intresseorganisationernas åsikt om hur social-och
hälsovården bör ordnas på svenska, bjöd arbetsgruppen in representanter från olika organisationer till en diskussion i oktober. I diskussionen deltog representanter från Finlands svenska
handikappförbund, Förbundet de Utvecklingsstördas Väl, SAMS
9
Mentalvård på svenska
hälsovården i Finland ska ordnas på svenska. Utskottets sekreterare har fungerat som arbetsgruppens sekreterare. Utskottet
har under sina möten diskuterat servicestrukturreformen och
gett kommentarer till det material som Folktingets arbetsgrupp
framställt.
Till följd av en motion om mentalvård på svenska, som godkändes på Folktingets session i Karleby år 2011, inledde tankesmedjan Magma en utredning om hur mentalvården i huvudstadsregionen fungerar på svenska. Utredningen ”De talar finska över
huvudet på mig” – perspektiv på svenskspråkig mentalvård
(Magma 1/2013) publicerades i januari 2013. I utredningen
konstaterades att det behövs någon form av kunskaps- och
resurscentrum för att trygga vård på svenska. Finlandssvenskt
samarbetsforum r.f. inledde därefter ett projekt för att utreda
hur de finlandssvenska organisationerna kan samarbeta kring
denna fråga. Johanna Lindholm deltar som medlem i arbetsgruppen.
Förutom servicestrukturreformen har även följande lagberedningsprojekt behandlats av utskottet:
Implementeringen av det så kallade patientrörlighetsdirektivet
ger möjlighet till icke-akut vård från andra EU-länder. Folktinget
har gett två utlåtanden i ärendet, i vilka Folktinget bland annat
har betonat att möjligheten till vård i andra nordiska länder inte
får ta bort ansvaret för tvåspråkiga kommuner att ordna högkvalitativ vård på svenska.
Helsingfors stads social- och hälsovårdsreform
Social- och hälsovårdsministeriet lät göra en utredning om barnskyddsverksamheten och gav kvalitetsrekommendationer på
basis av utredningen. Den språkliga aspekten saknades både i
utredningen och i rekommendationerna, även om barnets och
vårdnadshavarnas delaktighet i processen och kommunikation
med socialvårdens personal betonades. I sitt utlåtande beklagade Folktinget bland annat att barnets och vårdnadshavarnas
språkliga rättigheter inte hade behandlats, trots att dessa är en
förutsättning för ett fullvärdigt deltagande och en fungerande
kommunikation.
Vid årsskiftet 2012-2013 strukturerade Helsingfors stad om
sin social- och hälsovård så att allt kom under samma administration. I och med reformen avvecklades svensk socialservice
och integrerades med den finska verksamheten. Detta väckte
oro både bland klienter och bland personal. För att diskutera
situationen med den berörda personelen ordnade Folktinget ett
möte till vilket svenskspråkig personal inom Helsingfors social- och hälsovårdsverk bjöds in. Diskussionen resulterade i att
Folktinget uppvaktade biträdande stadsdirektör för social- och
hälsovården Laura Räty och barnskyddschefen Sisko Lounatvuori i frågan.
Folktinget har också aktivt försökt påverka beredningen av lagen om klientens självbestämmanderätt inom social- och hälsovården. Språkskyddssekreteraren deltog i en diskussion för
svenskspråkiga aktörer som Social- och hälsovårdsministeriet
ordnade. I samband med diskussionen gav Folktinget också ett
utlåtande, där vi betonade de språkliga rättigheternas betydelse
i situationer då offentlig makt utövas i form av åtgärder som
vidtas mot klientens vilja och som begränsar klientens grundläggande rättigheter. Folktinget lyfte också fram frågan om
de språkliga rättigheternas tillgodoseende då privata aktörer
handhar sådana förvaltningsuppgifter som begränsar klientens
grundläggande rättigheter.
Samarbete med Sitra
Samarbetet med Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra har fortsatt. År 2013 har Folktinget tillsammans med
Svenska pensionärsförbundet och Sitra inlett ett samarbete
kring ett projekt om IT-baserat stöd för svenskspråkiga äldre.
Projektet tar fart år 2014.
Utlåtanden
Utöver den intressepolitiska bevakningen ordnade utskottet
också två seminarier om patientens språkliga rättigheter. Seminarierna ordnades i Helsingfors och Åbo och riktade sig till
studerande och personal inom vårdsektorn. Seminarierna var
lyckade, och samma koncept kommer att användas även under
det kommande året.
15.3.2013 Utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet om
hälso- och sjukvård över gränserna
Utskottet 2011-2013 höll två möten under året, varav ett var
beslutfört. Det nya utskottet 2013-2015 höll tre möten, som alla
var beslutföra. Johanna Lindholm fungerade som sekreterare för
utskotten.
24.5.2013 Utlåtande till riksdagens förvaltningsutskott om förslag till komplettering av förslaget till kommunindelningslag (RP
53/2013 rd). Regeringspropositionen behandlade reformen av
servicestrukturerna inom social- och hälsovården
Jag är här för dig – en finsk-svensk ordlista för vårdare
31.5.2013 Utlåtande till Justitieministeriet om förslag till likabehandlingslag
I samarbete med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,
Vasa sjukvårdsdistrikt och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt
lät Folktinget på våren 2013 trycka en nionde upplaga av publikationen Jag är här för dig – en finsk-svensk ordlista för vårdare.
Upplagan trycktes i 40 000 exemplar, varav sjukvårdsdistrikten
beställde och bekostade 10 000 exemplar vardera för att dela ut
till sin personal. Folktinget finansierade de återstående 10 000
med egna medel. Ordlistan har nu tryckts i sammanlagt 104
000 exemplar och är fortsättningsvis mycket efterfrågad.
24.5.2013 Utlåtande till riksdagens social- och hälsopolitiska
utskott om social- och hälsovårdsaspekten av förslagen till kommunindelningslag (RP 31/2013 rd)
16.7.2013 Utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet om
förslag till lag om hälso- och sjukvård över gränserna
23.8.2013 Utlåtande till Utrikesministeriet om Europarådets
konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot
kvinnor och av våld i hemmet
10
11.10.2013 Utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet om
lägesrapporten om ordnande av social- och hälsovård
14.10.2013 Utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet om
barnskyddsutredning och kvalitetsrekommendationer
19.11.2013 Utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet om
lag om klientens självbestämmanderätt inom social- och hälsovården
Uppvaktningar och skrivelser
15.2.2013 Skrivelse om Helsingfors svenskspråkiga socialvård
överlämnades till biträdande stadsdirektör Laura Räty i samband
med att Markus Österlund och Johanna Lindholm uppvaktade
henne med anledning av stadens social- och hälsovårdsreform.
14.6.2013 Skrivelse om Helsingfors svenskspråkiga barnskyddsverksamhet överlämnades till barnskyddschef Sisko Lounatvuori i samband med att Markus Österlund och Johanna
Lindholm uppvaktade henne med anledning av stadens socialoch hälsovårdsreform.
Riksdagsledamot Päivi Lipponen
Utskottet sammanträdde även till ett möte i november. Utskottet sammanträdde i ungdomsverkstaden SVEPS utrymmen i
Helsingfors och hörde en presentation om SVEPS verksamhet
och om hur ungdomsgarantin fungerar nationellt på svenska av
verksamhetsledaren Peter Rolin. Ett uttalande om förverkligandet av ungdomsgarantin på svenska planeras till januari 2014.
UNGDOM
Folktingets ungdomsutskott har som uppgift att bevaka svenska
ärenden från de ungas perspektiv och vid behov ta initiativ i
frågor som berör den unga svenskspråkiga befolkningen. Vidare
ska utskottet upprätthålla kontakter till unga finska politiker i de
partier som är medlemmar i Folktinget.
Utskottet beslöt också på mötet att under det kommande verksamhetsåret rikta in sig på att nå ut till unga finska politiker i de
partier som är medlemmar i Folktinget. Flera äldre politiker har
på ett berömvärt sätt försvarat det svenska språkets ställning i
Finland, men intresset för det svenska och det nordiska är inte
lika självklart hos den kommande beslutsfattargenerationen.
Folktingets ungdomsutskott kommer i januari 2014 att inleda
arbetet med en dialog med unga finskspråkiga politiker genom
att träffa ordföranden för Centerns ungdomsförbund, för att sedan under det kommande året systematiskt sammanträda med
de övriga partiernas ungdomsförbund.
Det avgående utskottet sammanträdde en gång under år 2013.
På mötet sammanfattades verksamheten, och en förhoppning
om att den uppsökande ungdomsverksamheten kunde vara ett
fokusområde gavs i arv till det nya utskottet.
Det nya ungdomsutskottet, som utsågs av Folktingets styrelse
under sommaren 2013, sammanträdde två gånger under verksamhetsåret. På det första mötet i september beslöt utskottet
att ägna hösten 2013 åt utbildningsrelaterade frågor och våren
2014 åt ungdomsgarantin. På mötet lyftes också medborgarinitiativet om frivillig svenska, kommunreformen samt den höjda
läropliktsåldern upp till diskussion. Benjamin Ellenberg (SFP)
är utskottets ordförande, med Anette Karlsson (SDP) som vice
ordförande.
Informatör Anna Jungner-Nordgren har fungerat som utskottets
sekreterare.
Många av de frågor som påverkar och intresserar ungdomar,
t.ex. utbildningsfrågor, behandlas i dag av Folktingets utbildningsutskott. Ungdomsutskottet efterlyste därför en koordinering med Folktingets utbildningsutskott. Som resultat ordnade
ungdomsutskottet tillsammans med utbildningsutskottet ett
seminarium i november om aktuella frågor i studentpolitiken.
Akavas ordförande Sture Fjäder och riksdagsledamot Päivi Lipponen var talare vid seminariet. Deras inlägg, som bl.a. berörde
arbete under studietiden och studentreformen, kommenterades
förtjänstfullt av ungdomsutskottets medlemmar Anette Karlsson
och Sofi Weckman. Utbildningsutskottets ordförande Fredrika
Åkerö fungerade som moderator. Seminariet var lyckat och samlade ca 30 personer.
Akavas ordförande Sture Fjäder
11
Språkskyddsverksamheten
Allmänt
Statliga bolag
Språkskyddsarbetet är en del av Folktingets verksamhet att
främja Finlands svenskspråkiga befolknings rättigheter och
bevaka att de språkliga rättigheterna tillgodoses av olika myndigheter. Arbetet går ut på att ta emot och behandla klagomål
om brister i myndigheternas språkliga service, vilket i de flesta
länder med liknande språklagstiftning handhas av myndigheter. Verksamheten utgör en lågtröskelkontakt mellan individ
och myndighet, och individen får stöd för att själv tillvarata sina
språkliga rättigheter. Den som anser att en myndighet inte uppfyllt sina skyldigheter enligt språklagstiftningen kan anmäla det
till språkskyddssekreterare Johanna Lindholm som kontaktar
myndigheten eller hjälper personen på annat sätt.
Språklagen innehåller bestämmelser om statliga bolag som utför myndighetsuppgifter, men förverkligandet av de språkliga
rättigheterna brister hos många av dessa bolag. De anmälningar och frågor som kommit till Folktinget har gällt främst Itella,
VR och Finavia. Folktinget har kontaktat bolagen med påminnelser om deras skyldigheter att ge service på svenska. I flera
fall har bolagen vidtagit åtgärder för att förbättra sin service. Till
exempel har Itella förbättrat de svenskspråkiga instruktionerna
om smartpostboxar i tvåspråkiga kommuner. Finavia har låtit
översätta stora delar av sin webbplats till svenska och VR har
i samarbete med Folktinget gjort en kundbetjäningsordbok för
sina konduktörer.
Genom att påminna myndigheterna om deras språkliga skyldigheter och genom att stödja privatpersoner så att de själva
tillvaratar sina rättigheter vill Folktinget uppnå en större medvetenhet om hur språklagstiftningen fungerar i vardagen. Många
myndigheter reagerar positivt när Folktinget kontaktar dem och
genomför sådana förbättringar i den språkliga servicen som
Folktinget föreslår.
Språklagens bestämmelser om statliga bolag lämnar ett visst
tolkningsutrymme, vilket syns i flera språkskyddsanmälningar.
De tolkningsproblem språkskyddssekreteraren har behandlat är
gränsdragningen för vad som anses vara en myndighetsuppgift
i statsbolags verksamhet. När det gäller verksamhet som utgör
en myndighetsuppgift ska språklagens bestämmelser om myndigheter tillämpas. I övrig verksamhet ska bolaget betjäna och
informera allmänheten på finska och svenska i den omfattning
det behövs med tanke på verksamhetens art och saksammanhanget, samt på ett sätt som enligt en helhetsbedömning inte
kan anses oskäligt för bolaget. Detta utgör det andra tolkningsproblemet – omfattningen av den språkliga service som behövs
och som är skäligt att kräva i statsbolagens verksamhet.
Anmälningarna uppgår år 2013 till 102 anmälningar. De berör
alla sektorer av myndigheternas verksamhet, t.ex. social- och
hälsovård, dagvård och grundläggande utbildning, statsbolagens service, polisverksamheten och myndigheternas information till allmänheten. Personer tar också ofta kontakt med
Folktinget för att få råd om hur de ska tillvarata sina språkliga
rättigheter och vilka regler som gäller i olika situationer.
Folktinget lyfte fram problematiken med de statliga bolagen i
sitt utlåtande 12.12.2013 till riksdagens grundlagsutskott om
Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen
2013. Också JO betonade ärendet i sitt utlåtande och framförde
förslag på att ärendet utreds i kommande språkberättelser.
I sitt arbete samarbetar språkskyddssekreteraren med olika instanser. Till exempel är samarbetet med Justitieministeriets enhet för demokrati, språk och grundläggande rättigheter viktigt
för att utbyta information om aktuella ärenden och om tolkning
av språklagstiftningen. Språkskyddssekreteraren är vid behov i
kontakt med riksdagens justitieombudsmans (JO) kansli, för att
informera om sådana ärenden som är viktiga ur grundlagssynvinkel eller som kan användas i behandlingen av liknande ärenden. Samarbetet med Finlands Kommunförbund har utökats
när det gäller de språkliga rättigheterna i kommunerna. Språkskyddssekreteraren samarbetar också aktivt med olika medborgarorganisationer, speciellt inom social- och hälsovårdssektorn,
för att få information om problematiska ärenden och för att
sprida information om de språkliga rättigheterna. Till exempel
har språkskyddssekreteraren hållit presentationer om språkliga
rättigheter vid olika möten och seminarier.
Nationalspråksnätverket har också uppmärksammats på problemen med de statliga bolagens språkliga skyldigheter och
kommer att behandla ärendet våren 2014.
Social- och hälsovård
Många språkskyddsanmälningar handlar om social-och hälsovård. Betydelsen av att klienten och personalen förstår varandra
är särskilt viktig när det gäller en persons hälsa och välfärd.
Nedan följer exempel på några ärenden.
Rätten till berättelser om vården (epikris) och läkarutlåtanden på
svenska är ett återkommande ärende som berör flera områden
inom hälsovården och flera kommuner och samkommuner. Folktinget valde i början av året att särskilt uppmärksamma sådana
utlåtanden som getts inom psykvården. Psykosociala förbundet
gjorde en utredning av språket på läkarintygen som personer
med psykisk ohälsa får för att kunna anmäla sig till förbundets
rehabiliteringskurser (svenska klienter, svenskt förbund). En dryg
femtedel av alla intyg var skrivna på finska. På basis av informationen kontaktade Folktinget Regionförvaltningsverket i Västra
och Inre Finland, som ännu inte har gett svar.
Exempel på språkskyddsärenden
Språkskyddssekreteraren har behandlat många intressanta
ärenden, varav några har varit ofta återkommande och några
speciellt viktiga eller problematiska ur lagtillämpningssynvinkel.
Nedan följer exempel på sådana ärenden.
12
När det gäller psykiatrisk sjukhusvård har två fall har kommit till
Folktingets kännedom. Missförstånd och dåligt bemötande har
uppstått när klienten och personalen inte har förstått varandra.
I ett fall förvärrades klientens tillstånd avsevärt av den stress
hon upplevde då hon inte blev förstådd och inte kunde uttrycka
sig så nyanserat som hon ville. I det andra fallet avbröt klienten
vården (öppen avdelning) pga. kommunikationsproblemen. I ett
av fallen kontaktade språkskyddssekreteraren den kommunala
vårdenheten och fick ett sakligt svar. Enheten vidtar emellertid
inga åtgärder för att förbättra situationen. I det andra fallet
önskades inga vidare åtgärder av Folktinget.
Under två års tid har språkskyddssekreteraren arbetat med ett
ärende som nu avgjorts i förvaltningsdomstol. Ärendet handlade om en svenskspråkig elev med särskilt stöd i undervisningen
som bor med sin familj i en enspråkigt finsk kommun. Eleven
gick i förskola och första klass i en svenskspråkig skola i en
tvåspråkig kommun, varefter hemkommunen fattade beslutet
att eleven ska gå i en enspråkigt finsk skola. Den svenskspråkiga undervisningen planerades så att eleven ensam har en egen
svenskspråkig lärare för att sköta hela undervisningen. Beslutet
överklagades till regionförvaltningsverket som i sin tur förkastade besväret. Ärendet överklagades till förvaltningsdomstol, som
fattade beslutet att kommunens undervisningsarrangemang
strider mot lagen om grundläggande undervisning. Domstolen
konstaterade att beslutet inte uppfyller lagens bestämmelser om
undervisningsspråk. Enligt domstolen är det, på grund av elevens specialbehov, speciellt viktigt att hela undervisningsmiljön
är svenskspråkig, vilket inte uppfylls i den finska skolan. Beslutet
går inte att överklaga. Förvaltningsdomstolens beslut ledde till
att kommunen lät eleven fortsätta i sin gamla svenskspråkiga
skola, tills kommunen har nått en ny lösning.
Ett ärende som Folktinget har arbetat mycket med under året
är Helsingfors stads social- och hälsovårdsreform. När Helsingfors vid årsskiftet 2012-2013 strukturerade om sin social- och
hälsovård så att allt kom under samma administration, försvann
svensk socialservice som tidigare varit en egen enhet, både administrativt och fysiskt. I samband med detta omplacerades den
svenska personalen. Oron har varit stor över hur den svenska
servicen ska fungera och många brister har konstaterats. I samarbete med två kommunalpolitiker och Helsingfors koordinator
av den svenska social- och hälsovården har språkskyddssekreteraren besökt de socialvårdsenheter som den svenska personalen flyttades till – bland annat den öppna åldringsvården,
familjeverksamheten, handikappservicen och barnskyddet. För
att diskutera situationen med den berörda personelen ordnade
Folktinget ett möte till vilket svenskspråkig personal inom Helsingfors social- och hälsovårdsverk bjöds in. Diskussionen resulterade i att Folktinget uppvaktade biträdande stadsdirektör för
social- och hälsovården Laura Räty och barnskyddschefen Sisko
Lounatvuori i frågan.
Integration
Det har under året kommit några ärenden som gäller invandrares rätt till integrering på svenska. För att hitta lösningar på
problematiken har Folktinget bland annat samarbetat med de
svenskspråkiga Delaktig i Finland-projekten och Luckans Bridge-verksamhet, samt haft kontakt med ansvariga myndigheter
när det gäller enskilda personers rätt till integration på svenska.
Folktinget har också träffat personer som deltar i svenskspråkig
integrationsutbildning för att höra om de problem de stött på.
Ärendena kommer att behandlas som en större helhet i Folktingets integrationsforum.
Upphandling
Till Folktingets kännedom kommer med jämna mellanrum information om kommuner som köper tjänster av privata aktörer som
inte klarar av att ge den språkliga service som kommuninvånarna enligt lag har rätt till. Även om det är entydigt att språklagstiftningen ska iakttas vid offentlig upphandling, visar praktiken
att myndigheter inte alltid uppfattar detta. I många kommuner
beaktas inte språklagstiftningen i tillräcklig utsträckning i upphandlingen. Problemet verkar vara stort, men Folktinget har inte
haft tillgång till behövlig information om kommunernas praxis.
Därför sammankallade språkskyddssekreteraren representanter
från bl.a. Kommunförbundet och olika medborgarorganisationer
för att utreda situationen och samarbeta kring förbättringsförslag. Arbetsgruppen har sammanställt förslag på hur de språkliga rättigheterna bör uppmärksammas i revideringen av lagen
om offentlig upphandling, som Arbets- och näringsministeriet
nyligen har inlett. Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete år 2014.
Dagvård och grundläggande utbildning
Folktinget har även detta år blivit kontaktat av flera personer
som uttryckt sin oro över svenskspråkig grundläggande utbildning och barndagvård som inte uppfyller de krav som ställs på
kommunerna enligt lagstiftningen. Biträdande folktingssekreteraren och språkskyddssekreteraren har besvarat frågor, gett råd
och även kontaktat vissa kommuner för att klargöra rätten till
grundläggande utbildning och dagvård på svenska.
13
Svenska dagen och Svenska veckan
Tidigare folktingsordförande, riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos belönades med Folktingets förtjänstmedalj i silver. På
festen utdelades även tre förtjänstmedaljer. Under kvällen stod
bl.a. Stina Emaus och Lucas Backström från Korsholms musikinstitut för de musikaliska inslagen och festligheterna avslutades
med en konsert med Jeanette Ohlsson ackompanjerad av Jan
Simons band.
Svenska dagen 2013
Folktinget arrangerade två Svenska dagen-fester och en mottagning den 6 november. Huvudfesten ordnades i Korsholms
kulturhus och tidigare statsminister Paavo Lipponen höll ett
uppskattat festtal. Han sade i sitt tal att det råder en allmän
andlig regression i Finland och att populisterna söker enkla lösningar och syndabockar. Han fortsatte med att säga att alla
i Finland borde uppskatta svenskhetens betydelse för Finlands
framgång och värna om de svenskspråkiga finländarnas rättigheter att använda sitt modersmål och få service på svenska
hos myndigheter, skolor och alla andra samhälleliga tjänster. Vi
tillhör den nordiska familjen och språkfrågan är en ödesfråga
för vår identitet. Tidigare statsminister Lipponen betonade också
att svenskan inte kan ställas mot andra språk, som till exempel
ryskan i östra Finland. Studie- och arbetsmarknaderna omfattar
hela Finland och Norden också för elever i östra Finland som
kanske inte stannar kvar i sin region.
Huvudfesten i Korsholm lockade 330 deltagare. Folktinget ordnade också en efterfest på O’Malleys i Vasa, även den lockade
många människor.
Folktinget ordnade också en lyckad fest i Åbo med ca 600 personer i publiken. Festen hölls i konserthuset i Åbo och skådespelaren Birgitta Ulfsson var årets festtalare. Publiken fick också
lyssna till musik av Johanna Grüssner Quintet samt ÅSMFs kör
med Åboländsk svit av Patrick Wingren. En förtjänstmedalj delades ut på festen.
Folktingets ordförande Christina Gestrin lyfte i sitt hälsningsord
fram utmaningarna med de pågående förvaltningsreformerna.
Hon poängterade att frivilliga utredningar är att föredra och att
kommunernas rätt att säga sista ordet om kommunfusioner är
en viktig princip som bör respekteras. Hon önskade att kommunerna i Svenskfinland själva aktivt ska verka för strukturer som
på lång sikt allra bäst garanterar servicen på nationalspråken.
I sitt tal nämnde ordförande Gestrin också medborgarinitiativet vars syfte är att avskaffa den obligatoriska undervisningen
i svenska. Hon poängterade att svenskan är en bro mellan Finland och de övriga nordiska länderna. De nordiska länderna
bildar ett starkt ekonomiskt område som ger unga goda möjligheter till arbete, vilket är särskilt värdefullt under en tid då
ekonomin är svag.
Folktinget ordnade också den traditionella Svenska dagen-mottagningen på Stadshuset i Helsingfors. Åtta förtjänstmedaljer
delades ut, varav en i silver som mottogs av landskapsdirektör
Olav Jern. Dessutom överräcktes Bojan Sonntag-stipendiet, som
utdelas årligen till en mottagare som har främjat svenskan i Finland. Årets mottagare var redaktören och läkaren Juhani Seppänen som belönades för sitt arbete med att levandegöra Finlands
gemensamma historia med Sverige i och med tv-succén Suomi
on ruotsalainen. Ordföranden för Svenska Finlands folktings
garanter r.f. Marcus Rantala överräckte priset och sade att vår
nästan 700-åriga gemensamma historia med Sverige är viktig
för att förstå att det svenska i Finland och dess fortlevnad inte
bara är en fråga för finlandssvenskarna, utan för hela nationen
och för bägge språkgrupperna.
Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg framförde kommunens hälsning vid festen och sade att Finland står nationellt
inför ett vägskäl för huruvida den svenskspråkiga befolkningen
ska vara ett statsbärande element eller inte.
Svenska dagens huvudfest i Korsholm drog fullt hus
och bl.a. försvarsminister Carl Haglund och riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta deltog i festen. Tidigare
statsminister Paavo Lipponen höll det uppskattade
festtalet.
14
Folktingsmedaljörer 2013
Lahtis och Borgå. Över 2000 barn såg Arne Alligator och Djungeltrumman på scenen. I Åbo insamlades en liten biljettintäkt
som oavkortat tillföll Åbo universitets centralsjukhus barnavdelning.
Folktingets förtjänstmedalj i silver
Olav Jern, landskapsdirektör, Vasa
Ulla-Maj Wideroos, riksdagsledamot, Närpes
Också de finlandssvenska teatrarna Åbo Svenska Teater och
Wasa teater reste ut på turnéer till olika Svenska veckan-orter,
däribland på språköorterna Björneborg och Uleåborg. Genom
att samarbeta med lokala teatrar kunde många av föreställningar ges på professionella scener så som Porin teatteri eller
Oulun kaupunginteatteri. Wasa teater turnerade med familjeföreställningen Nils Karlsson Pyssling medan Åbo Svenska teater
turnerade med föreställningen Middag med vänner.
Folktingets förtjänstmedalj
Michael Björklund, kock, Finström, Åland
Ingegerd Ekstrand, pensionerad chefredaktör, Helsingfors
Stig Engman, pensionär, Pargas
Ulla-Maija Forsberg, prorektor, Helsingfors
Samarbetet med yrkeshögskolan Haaga-Helia i Borgå (studerande från programmet visuell marknadsföring) var mycket
lyckat. Studerandena ordnade tre större evenemang som var
välbesökta. Utöver Svenska natten på restaurang Seurahovi,
som hade närmare 1000 gäster, ordnades program för daghem
i Borgåtrakten samt lågstadiedisko. Studerandena upplevde arbetet med Svenska veckan som lärorikt, positivt utmanande och
studierelaterat.
Ann-Marie Ivars, professor emerita, Helsingfors
Benita Kavander, lektor, Vasa
Sinikka Marila, lektor, Joensuu
Ville Niinistö, miljöminister, Åbo
Anders Rusk, undervisningsråd, Esbo
Gun Spring, bibliotekarie emerita, Raseborg
Årets nya samarbete med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt fick också ett mycket varmt mottagande. Jippot som
genomfördes av magistrarna Streng (Thomas Lundin) och Snell
(Lilli Sukula-Lindblom) riktade sig till sjukhuspersonalen. Med
jippot ville magistrarna erbjuda snabba språkkurser på sjukhusavdelningarna som ett avbrott i arbetsdagen. Vidare ville de
uppmuntra personalen till att använda sina språkkunskaper och
uppmärksamma patienternas modersmål i vårdprocessen.
Nils-Erik Ström, pensionär, Korsholm
Harry Swanljung, ämbetsverksdirektör, Vasa
Svenska veckan 2013
Svenska veckan som är en viktig del av Folktingets verksamhet, arrangerades år 2013 redan för trettonde gången på 12
orter i Svenskfinland. De officiellt medverkande orterna var
Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Lahtis, Lovisa, Borgå, Uleåborg,
Tammerfors, Kristinestad, Karleby och Björneborg. Under veckan
arrangerades närmare 200 evenemang. Folktinget stod för arrangemangen av 46 enskilda programpunkter.
Fototävlingen med temat Tänk om! som Folktinget ordnar i
samarbete med De Ungas Akademi fortsätter hela november
månad och vinnaren utsågs 12.12 på G18 i Helsingfors, varefter
fotoutställningen fanns kvar på G18 till slutet av januari 2014.
Vinnaren i fototävlingen var Ananya Tanttu.
Svenska veckan är ett evenemang vars målsättning är att under
veckan lyfta fram svenskan i Finland. Evenemanget utgår från
behovet att skapa en händelse som kan komplettera och bredda
firandet av Svenska dagen 6.11. Svenska veckan vill marknadsföra Finland som ett levande tvåspråkigt land och Folktinget
som projektets huvudman vill genom evenemangshelheten lyfta
fram den svenska befolkningen, tvåspråkigheten och det breda
kulturutbudet i Finland. Svenska veckan upplevs berika och förstärka den finlandssvenska identiteten, det svenska språket och
upprätthållandet av viktiga traditioner, och upplevs allt mer som
hela landets festdag. Det här visade bland annat den storsatsning som Helsingin Sanomat ordnade samtidigt som Svenska
veckan, då flera skolor, företag, museer, restauranger etc. uppmärksammade svenskan genom olika mindre jippon, rabatter
och tävlingar. Folktinget syntes också i Sanomahuset, där jippot
Päivä på svenska gick av stapeln.
Årets nya samarbete med Kulturkarnevalen, som ordnades i Lovisa, resulterade i den välbesökta konserten Dark Side of The
Moon­­- A Tribute To Pink Floyd. Arrangörerna gladde sig speciellt
då konserten förutom Kulturkarnevalens 500 deltagare, drog en
mängd intresserade lovisabor.
Efter Svenska veckan hösten 2013 fick arrangörer, artister och
publiken besvara en utvärderingsblankett. Resultatet visade tydligt på att både artisterna och arrangörerna av Svenska veckan
är nöjda med evenemangsveckan. Artisterna är speciellt nöjda
med det varma mottagandet och arrangemangen på platserna de besöker och flera artister skrev att de gärna deltar på
nytt i Svenska veckan. Stormötesgruppen, som består av de
12 medverkande orternas representanter, upplever stormötena
som givande och inspirerande. Övriga programarrangörer som
inte deltar i stormötena efterfrågar ytterligare information kring
Svenska veckan och möjligheterna att marknadsföra sina evenemang via Svenska veckan. Det är viktigt att upprätthålla
dialogen med publiken också via sociala medier under året tills
det är dags för Svenska veckan 2014 och därför utvecklades en
längre mediestrategi för Svenska veckan i december 2013.
Under Svenska veckan erbjuds på de tolv orterna ett brett utbud
av konst- och kulturverksamhet på svenska. I evenemangskalendern fann man i år språkbad, sagostunder, musikworkshops,
teaterföreställningar och stora föreningsmässor för att lyfta fram
några. De största enskilda programpunkterna var musikkonserterna för barn i daghemsåldern som ordnades i Helsingfors, Åbo,
15
Finlandsarenan
Seppänen. Panelen diskuterade mediernas ansvar som diskussionsskapare och pådrivare, hur en negativ debatt kan styras
av medierna och hur man bör agera då sociala medier blir ett
forum för osaklig debatt som kränker minoriteter.
Finlandsarenan, som arrangerades av Folktinget i samarbete
med SuomiAreena och Pori Jazz, var det svenska inslaget i debattveckan i Björneborg under sommaren 2013. Evenemanget
representerar det finlandssvenska i det annars helt finska programutbudet på SuomiAreena och har nu med stor framgång
arrangerats två somrar i rad.
Diskussionerna ordnade av Folktinget väckte publikens intresse,
vilket speciellt märktes i det höga deltagarantalet. Pressens bevakning av Finlandsarenan var god och spred sig också utanför
nationens gränser. Bl.a. SVT gjorde ett inslag från diskussionen
Ge ditt barn en gåva. Hufvudstadsbladet rapporterade också
synligt från Björneborg och lyfte fram de diskussioner som Folktinget ordnade.
Under Finlandsarenan arrangerade Folktinget tre diskussioner
som alla ingick i SuomiAreenas officiella program. Diskussionerna fördes främst på svenska, men var och en kunde delta
i diskussionerna på det språk som kändes bekvämast. Två av
diskussionerna ordnades på Mikaelsgården som förvaltas av
Svenska kulturfonden i Björneborg och som fungerar som en
naturlig samlingsplats för de svensktalande i Björneborg i och
med att det svenska daghemmet, skolan och seniorboendet är
centrerat på ett och samma ställe.
Samarbetet med musikfestivalen Pori Jazz intensifierades och
resulterade i en ny konceptkväll, den så kallade Svenska natten. Under Svenska natten uppträdde Stefan Jansson Quartet
tillsammans med Johanna Grüssner och Jan Simons Funk All
Stars band och det dansades in på småtimmarna på Restaurang
Svenska klubbens innergård. Också barnfestivalen Pori Jazz
Kids festival bjöd på fint program för barnen. Tillsammans med
Kids Festival bjöd Folktinget på konsert med a capella -gruppen
FORK.
Diskussionen Ge ditt barn en gåva inledde diskussionsdagarna under Finlandsarenan. I panelen deltog justitieminister Anna-Maja Henriksson, riksdagsledamot Miapetra Kumpula-Natri
och generalsekreterare för Sverige-finska ungdomsförbundet
Markus Lyyra. Diskussionen leddes av skådespelare Nicke Lignell. Panelen diskuterade det ökade antalet två- och flerspråkiga familjer och frågan om vilket språk som ska vara det så kal�lade hemspråket. Föräldrar kan känna sig osäkra på hur barns
språkutveckling ser ut om man växer upp i en tvåspråkig vardag.
Grunden till barnets språk läggs i hemmen och tiden före skolgången är viktig för barnets fortsatta språkutveckling. Barnet
vill förstå sin omvärld och göra sig förstådd. När människor i
barnets vardag talar olika språk vill barnet lära sig språken, här
behöver barnet stöd och föräldrarnas och samhällets aktiva och
medvetna insats är betydelsefull. Diskussionen var en del av
Folktingets kampanj Ge ditt barn en gåva och den reviderade
broschyren med samma namn presenterades under veckan i
Björneborg.
Den finlandssvenska paviljongen på Medborgartorget hade i
sommar temat sagovärld. I paviljongen ordnades olika programpunkter, bl.a. kunde publiken träffa svenska representanter från
de politiska partierna, tävla i snabbaste spikslagningen med Jim
Björni från Strömsö och bekanta sig med tidningen HBL:s nya
produkt HBL+. År 2013 stora framgång var språkbadsjippot
Fräscha upp din svenska, då tre duschskåp placerades ut på
Jazzgatan och i köpcentrum. Genom att ställa sig i duschen och
lyssna på det svenska ljudbandet som hördes genom hörlurarna fick publiken en konkret språkdusch. Jippot kryddades av en
tävling, där språkduscharen skulle sända in ett foto på sig själv
i duschen för att delta i utlottningen av en helg för två personer
till Nådendals spa.
Den andra diskussionen med rubriken Den nordiska välfärdsmodellen ordnades på Björneborgs stadshus. I panelen deltog
utrikesminister Erkki Tuomioja, försvarsminister Carl Haglund,
Vänsterungas ordförande Li Andersson och Folktingets ordförande Christina Gestrin. Panelen leddes av journalist Peter Nyman. Panelen diskuterade den nordiska välfärdsmodellen som
exportvara och vilken form av expertkunskap de nordiska länderna kan erbjuda resten av Europa och världen. Som en av de
grundläggande frågorna behandlades den nordiska välfärdsmodellens trovärdighet, och om den kan anses hållbar i längden.
Planerna för Folktingets medverkande i SuomiAreena 2014
startade i augusti 2013. Ett av Folktingets mål för Finlandsarenan 2014 är att öka den svenska och nordiska närvaron under SuomiAreena och Folktinget kommer att samarbeta med
Nordiska ministerrådet. Nordiska ministerrådet och Folktinget
ordnar en diskussion gemensamt och förhandlingar med andra
finlandssvenska organisationer har påbörjats. Avsikten är att
ordna temamässigt oväntade och överraskande diskussioner
med högklassiga experttalare.
Även den sista diskussionen Hot mot minoriteter – hur ska media hantera yttrandefriheten? väckte ett stort publikintresse.
Panelen bestod av chefredaktör Jens Berg, internetchef Mary
Gestrin, redaktionschef Paula Salovaara och chefredaktör Micaela Röman. Panelen leddes av journalisten och läkaren Juhani
16
17
Internationell verksamhet
Verksamheten inom NPLD – den europeiska
vägkartan lanseras
Allmänt
Folktinget fortsatte under verksamhetsåret sin aktiva internationella verksamhet, med speciell betoning på kontakterna till
Sverige, nätverkssamarbetet med EU-institutioner, Europarådet, regionala myndigheter samt minoritetsorganisationer och
-nätverk främst i Europa. Verksamheten syftar till konkret utbyte av erfarenheter inom språkplanering och främjande av
språklig mångfald. I all sin internationella verksamhet informerar Folktinget om best practices från Finland och om finlandssvenskarnas ställning, och samarbetar i detta med finländska
institutioner såsom riksdagen, ministerier och olika intresseorganisationer. Det stora antalet internationella besöksgrupper till
Folktinget vittnar om ett brett intresse för vår verksamhet och
för det svenska i Finland.
Folktinget fortsatte under året sin aktiva insats inom det europeiska nätverket för att främja språklig mångfald, NPLD (Network
to Promote Linguistic Diversity). Folktinget leder arbetet med
den europeiska vägkartan, ett av de projekt som NPLD fått
EU-finansiering för under åren 2013-15. Projekten koordineras
av NPLD:s tankesmedja, där Markus Österlund är medlem. På
årsmötet i Bilbao i juni fick Peggy Heikkinen förnyat förtroende som nätverkets vice ordförande fram till årsmötet 2014, och
fortsatte därmed som medlem i NPLD:s presidium att utveckla
nätverkets strukturer och verksamhet.
Utvecklandet av den europeiska vägkartan (European Roadmap
for Linguistic Diversity), som Folktinget har initierat enligt modell från Finland och arbetet med Ahtisaarirapporten och nationalspråksstrategin, har under verksamhetsåret varit ett spjutspetsprojekt inom NPLD. Som ett led i arbetet träffade Markus
Österlund i februari europaparlamentariker François Alfonsi,
ordförande för Intergruppen för språkliga minoriteter i Europaparlamentet, och europaparlamentariker Kinga Gál för att diskutera upplägget för vägkartan, som är ett gemensamt projekt
mellan Intergruppen, NPLD och Folktinget. Samma dag träffade
Österlund också Jonathan Hill, som är medlem i kabinettet för
EU-kommissionär Androulla Vassiliou som har ansvar för bl.a.
utbildning, kultur och flerspråkighet.
Samarbetet med Sverige fördjupas
Efter den lyckade första rundabordsdiskussionen i Stockholm
som ordnades av Folktinget i samarbete med Kulturfonden för
Sverige och Finland samt Finlands ambassad hösten 2012, stod
det klart att det fanns ett stort intresse för en fortsättning och
fördjupning av erfarenhetsutbytet mellan det finska i Sverige
och det svenska i Finland.
Denna gång arrangerades rundabordsdiskussionen som ett
samarbete mellan Folktinget och Finlands ambassad i Stockholm i november, i Finska Borgen på Gärdet i Stockholm. Diskussionen som hade rubriken Vård och omsorg på eget språk,
lyckades mycket väl och fokuserades främst på dagvård/förskola
och äldreomsorg som sverigefinnarna har rätt till enligt Sveriges minoritetslag. Seminariet öppnades av socialrådet Anne
Eriksson från Finlands ambassad, och inleddes med ett informationspaket om Finlands system av Johanna Lindholm (socialoch hälsovård) och Anders Björklöf (utbildning) från Folktinget,
samt överinspektör Aija Ström från Regionförvaltningsverket i
Västra och inre Finland om tillsynen av kommunernas språkliga
service. I programhelheten om Sverige informerade utvecklingsledare Tiina Kiveliö från länsstyrelsen i Stockholms län om hur
förskolan och äldreomsorgen på finska har utfallit nationellt,
medan samordnaren för finska förvaltningsområdet Raija Arvidsson gav konkreta exempel från Norrköpings kommun. Till
slut gav riksdagsledamot Raimo Pärssinen, även ordförande för
Svensk-finska föreningen vid Sveriges riksdag, sina synpunkter
på hur tillämpningen och övervakningen av den svenska minoritetslagen kunde göras effektivare. Folktingssekreterare Markus
Österlund fungerade som diskussionsledare.
Under NPLD:s första styrelsemöte i Bryssel i februari, var den
europeiska vägkartan ett av mötets centrala teman. I samband
med mötet arrangerade NPLD också en konferens om språklig
mångfald, där prof. Colin Williams från Wales presenterade sin
jämförande studie om långsiktiga språkstrategier. Finlands färska nationalspråksstrategi presenterades som ett utmärkt best
practice-exempel, och också övriga finländska initiativ som t.ex.
Svenska kulturfondens Brysselkonferens i november 2012 samt
arbetet med den europeiska vägkartan för språkstrategier, var
synligt framme. Markus Österlund höll en förberedd kommentar
under konferensen. I april arrangerade NPLD en festlig och välbesökt lansering av den europeiska vägkartan i Bryssel i samarbete med Irlands EU-ordförandeskap. Under lanseringen talade
bl.a. irländske kultur- och språkministern Dinny McGinley och
europaparlamentarikern Kinga Gál från Europaparlamentets Intergrupp för språkliga minoriteter.
Övriga styrelsemöten hölls i Bryssel i april, i Bilbao i juni och i
Dublin i oktober. I samband med årsmötet i juni hölls ett seminarium om hur Baskien främjar sitt språk inom olika samhällsområden. Markus Österlund och Peggy Heikkinen deltog
i samtliga möten. Tankesmedjan hade två möten, i januari och
oktober, som Markus Österlund deltog i.
Seminariets drygt sjuttio deltagare representerade bl.a. Sveriges finska förvaltningskommuner och landsting, men också t.ex.
ansvariga för förskolor och äldreboenden som verkar på finska
i Sverige, och dessutom deltog flera representanter för de sverigefinländska organisationerna.
NPLD:s ordförande och två vice ordförande fungerar samtidigt
som bolaget NPLD Ltd:s directors, med ansvar för bl.a. ekonomisk planering och uppföljning. Den ändrade bolagsformen,
personbytena i presidiet och administrationen i samband med
18
EU-understödet medförde en del extra arbetsinsatser, och under
året möttes presidiet till hela fyra möten (februari i Bryssel och
augusti i Amsterdam, mars- och novembermötena ordnades via
Skype). Peggy Heikkinen deltog i alla möten.
Europeiska konferenser är ett utmärkt sätt att dels lära sig nytt
om språkplanering och -förhållanden, dels fördjupa kontakterna
till olika samarbetspartners. I juni hade FUEN (Federal Union for
European Nationalities) som Folktinget är associerad medlem i,
sin årskongress i Brixen, Sydtyrolen i Italien som Peggy Heikkinen deltog i. Under kongressen lanserade FUEN sitt europeiska
medborgarinitiativ, European Citizen’s Initiative on Minority SafePack, som under hösten dessvärre förkastades som initiativ
av EU-kommissionen. Svenska kulturfonden ordnade sitt årliga
Brysselseminarium i november. Denna gång var temat språkstrategier och utbildningsfrågor från ett minoritetsperspektiv under
rubriken Education – a Life Changing Experience. Anders Björklöf och Peggy Heikkinen deltog.
Övriga kontakter i Europa
Även i övrigt har Folktinget hållit en hög profil vad gäller kontakter till ledande beslutsfattare och centrala institutioner och
organisationer runtom i Europa.
I mars höll Markus Österlund en presentation om finlandssvenskarna och Finlands tvåspråkighet som best practice-exempel i Europa vid ett seminarium i Europaparlamentet, där han
också presenterade Folktingets arbete med Ahtisaarirapporten
och Finlands nationalspråksstrategi. Seminariet arrangerades
av François Alfonsi, ordförande för Intergruppen för språkliga
minoriteter i Europaparlamentet. I diskussionen med syfte att
stärka språkliga minoriteters ställning deltog representanter för
Europaparlamentet, EU-kommissionen, Europarådet och UNESCO.
I april fick Folktinget besked om att ECMI:s (European Centre for
Minority Issues i Flensburg) finansieringsansökan till EU-kommissionen om projektet Active Border Citizens for Europe, där
Folktinget deltog som partner, hade fått avslag. Trots planer på
att förnya ansökan, gjordes detta inte under verksamhetsåret.
Europarådet – två utlåtanden och ett hörande
Folktinget gav i april ett utlåtande till Utrikesministeriet om til�lämpningen av Europarådets konvention som gäller landsdelsoch minoritetsspråk, den s.k. europeiska stadgan. Utlåtandet
gällde Finlands kommande femte periodiska rapport. Folktinget
ger i det drygt 20-sidiga utlåtandet sin syn på språkklimatet och
språkkunskaper i Finland och om svenskans aktuella ställning
visavi administrativa reformer inom utbildning, social- och hälsovård, massmedier och i fråga om andra former av samhällsservice. Folktinget lät översätta hela utlåtandet till engelska och
sände det i maj även direkt till Europarådets expertkommitté
och sekretariat för den europeiska stadgan. Utlåtandet har också getts för kännedom till NPLD:s medlemsorganisationer och
delades även ut på FUEN:s årskongress.
Folktinget har tillsammans med Utrikespolitiska institutet och
Svenska kulturfonden deltagit i ett stort europeiskt projekt A
New Pact for Europe som diskuterar EU:s framtid på såväl EUsom på nationell nivå. Projektet koordineras av King Baudouin
Foundation och tankesmedjan European Policy Center i Bryssel
och finansieras av ett konsortium av europeiska stiftelser och
tankesmedjor, bland dem Svenska kulturfonden. En Reflection
Group med opinionsbildare tillsattes för att utforma projektets
innehåll, och Markus Österlund invaldes som medlem. Folktinget kommer att ansvara för en nationell aspekt av projektet,
vars konkreta evenemang äger rum under våren 2014. Under
år 2013 deltog Österlund i tre planeringsmöten i Bryssel och
Berlin, samt planerade projektets finländska utformning med
representanter för Utrikespolitiska institutet och Taloustutkimus.
I augusti gav Folktinget också ett utlåtande till Utrikesministeriet om ikraftsättandet av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Konventionen förpliktar medlemsstaterna att bland annat
inrätta ett tillräckligt antal skyddade boenden samt en riksomfattande gratis hjälptelefon. I sitt utlåtande betonade Folktinget
vikten av att dessa tjänster fungerar på svenska, också när de
på uppdrag av stat eller kommun utförs av privata aktörer.
Även i år ordnade tankesmedjan Magma en studieresa inom
Europa, i syfte att närmare stifta bekantskap med språkliga minoriteter och flerspråkighet. I oktober deltog Peggy Heikkinen
i studieresan till Rumänien, där gruppen lärde sig om de ungerska och romska minoriteterna på två orter, Cluj Napoca och
Budapest. Gruppen som leddes av Johan Häggman från Bryssel och som bestod av representanter för Magma, Folktinget,
Svensk Presstjänst och Svenska Yle, bekantade sig bl.a. med
det ungerska minoritetspartiets verksamhet på både partikansliet och inom parlamentsgruppen, med ungerska dagstidningen Szabadság, och besökte även det trespråkiga universitetet
Babes-Bolyai. I Budapest träffade gruppen representanter och
talesmän för den romska minoriteten och hade möjlighet att
besöka en skola där man på projektbasis ordnar verksamhet
och stödundervisning för romska barn.
Folktinget blev också inbjudet till riksdagen i november för ett
hörande om Europarådets rapport Situation of Traditional Minorities in Europe. Markus Österlund, Johanna Lindholm och
Peggy Heikkinen berättade om Folktingets verksamhet och roll
som företrädare för finlandssvenskarna, och förde en mångsidig
diskussion med Europarådets rapportör, den ungerska riksdagsledamoten Ferenc Kalmár, om bl.a. språkklimatet i Finland. Rapportören berättade att man för Europarådets rapport hade valt
ut tre områden i Europa som man bekantar sig med – förutom
Finland även Sydtyrolen och Serbien – och att man vill betona
best practice-exempel från dessa regioner om hur man sköter
minoritetsfrågor. Ett PM om Folktingets syn på språkklimatet
i Finland och det svenska språkets ställning överlämnades till
rapportören, som också fick ta del av Folktingets utlåtande om
tillämpningen av den europeiska stadgan från maj (se ovan).
Den ungerska minoritetens situation i Rumänien presenterades
i samband med en s.k. Magma-lunch i november, då det ungerska minoritetspartiet i Rumänien RMDSZ:s vice ordförande och
tidigare ministern Lászlo Borbely, som besöksgruppen även träffade i Budapest, besökte Helsingfors.
19
Besök på Folktinget
Folktinget är ett intressant besöksobjekt för internationella grupper av beslutsfattare och tjänstemän som besöker Finland, ofta
på inbjudan av riksdagen, ministerier eller organisationer. I maj
fick Folktinget besök av de sex personer från länsstyrelsen vid
Stockholms län och Sametinget som arbetar med minoritetsfrågor och koordinerar insatserna kring minoritetslagen i Sverige.
Markus Österlund, Anders Björklöf, Anna Jungner-Nordgren och
Peggy Heikkinen presenterade Folktingets verksamhet för det
svenska i Finland, och presenterade också NPLD:s verksamhet
för gruppen. I maj kom också Ned Thomas från Wales, långvarigt
aktiv inom bl.a. den tidigare minoritetsspråksorganisationen
EBLUL, till Folktinget för att diskutera språk- och utbildningsfrågor, och träffade Markus Österlund och Peggy Heikkinen.
På hösten var det dags för en grupp om ca 20 politiker och
tjänstemän från Borås stad som besökte Folktinget. Folktingets verksamhet, intressebevakning och språkskyddsverksamhet
presenterades av Anders Björklöf, Johanna Lindholm och Anna
Jungner-Nordgren. I november presenterade Markus Österlund
och Johanna Lindholm det svenska i Finland samt Folktingets
verksamhet och intressebevakning för en grupp från Kosovo
som var på studiebesök i Finland. Gruppen om 30 personer bestod av kommunala tjänstemän, företagare samt representanter för arbets- och välfärdsministeriet, utbildningssektorn och
medborgarorganisationer i Kosovo. Studiebesöket hänför sig till
EU-projektet Promoting Social and Economic Development of
Minority Communities, där Institutet för hälsa och välfärd deltar.
Folktinget ordnade tillsammans med Finlands ambassad i Stockholm
en rundabordsdiskussion med rubriken Vård och omsorg på eget
språk. För Folktingets del hölls föredragen av Anders Björklöf och
Johanna Lindholm.
20
Information och representation
Allmänt
Under år 2013 omarbetades Folktingets webbplats och fick därmed ett helt nytt utseende och ny samt mer lättnavigerad struktur. De nya sidorna publicerades i början av november 2013 och
arbetet med den förnyade webbplatsen fortsätter under 2014
med att omfatta de engelskspråkiga sidorna.
Biträdande folktingssekreterare Anders Björklöf:
Viceordförande i Kommittén för den språkliga servicen i Nylands
förbund 1.1.2011–
Medlem i styrgruppen för tankesmedjan Magmas utredning
Tvåspråkiga skolor?
april-november 2013
Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden:
Medlem i Statens regionindelningsdelegation 9.2004–
(Markus Österlund ersättare)
Medlem i Nylands NTM-centrals delegation för svensk service
1.9.2010–
(Anders Björklöf ersättare)
Medlem i styrgruppen för tankesmedjan Magmas och Kommunförbundets gemensamma studie Den nya kommunen 18.1–
29.5.2013
Folktinget har under år 2013 aktivt informerat om sin verksamhet genom pressmeddelanden som fått god synlighet, speciellt i
den svenskspråkiga pressen.
Pressmeddelanden 2013
8.3
Kommunerna självbestämmanderätt måste
respekteras
21.3
Folktinget vill lägga servicestrukturreformen på is
13.4 Folktinget inledde sessionen i Tammerfors
14.4
Resolutioner från Folktingets session
14.4 Folktingets styrelse 2013-2015
23.4 Avsaknaden av svenskspråkigt kampanjmaterial
inte acceptabelt
Språkskyddssekreterare Johanna Lindholm:
Medlem i Justitieministeriets arbetsgrupp för förnyandet av lagstiftningen om likabehandling 30.11.2012–31.5.2013
Medlem i panelen av aktörer för grundläggande och mänskliga
rättigheter 13.6.2012–31.12.2013
Medlem i referensgruppen för Delaktig i Finland – huvudstadsregionen 1.3.2012–30.6.2013
Peggy Heikkinen, internationell koordinator:
Styrelsemedlem i NPLD (Network to Promote Linguistic Diversity) 1.1.2009– och nätverkets vice ordförande 13.5.2011–,
samt en av tre ansvariga ’directors’ i bolaget NPLD Ltd, maj
2012–
23.5 Svenskans ställning får inte försvagas inom
metropolområdet
18.6 Folktinget satsar stort på Finlandsarenan
9.7
Fräscha upp din svenska på Finlandsarenan
15.7
Ge ditt barn en gåva – tvåspråkig i tidig ålder
18.7
Den nordiska välfärdsmodellen – lösningen på
Europas kris?
24.10
Finlandssvenskarna 2012 – hur ser framtiden ut?
31.10
Barnkonserter under Svenska veckan för över 1200 barn i Folktingets regi
Informatör Anna Jungner-Nordgren:
Styrelsemedlem i Fiblul 1.1.2009– (Anders Björklöf ersättare)
Seminarier, uppvaktningar och besök:
Januari 2013
6.11
Folktingets förtjänstmedalj i silver till Wideroos och Jern
6.11
Juhani Seppänen premieras av Folktingets garanter
1 9.12
Folktinget: Lagförslaget saknar en lösning för att trygga svenskspråkig social- och hälsovård
Informationstillfället för nya folktingsledamöter på Folktingets
kansli i Helsingfors.
Tidningen Västra Nyland och Ålandstidningen intervjuade Kristina Beijar med anledning av Inrikesministeriets planer på att
överföra Gräns- och sjöbevakningsskolans utbildning för sjöbevakare från Esbo till Imatra.
Folktingets representation i olika organ
F olktingssekreterare Markus Österlund:
Ständig sakkunnig i Delegationen för språkärenden 1.3.2012–
Ständig sakkunnig i Nationalspråksnätverket 1.6.2013–
Medlem i Delegationen för 100-årsjubileet av Finlands självständighet 14.8.2013–
Medlem i Delegationen för den svenska verksamheten vid Helsingfors universitet 1.1.2013–
Medlem i referensgruppen för Rådet för pedagogisk forskning
och utveckling vid Åbo Akademi 1.5.2012–
Styrelsemedlem i tankesmedjan för det europeiska nätverket
Network to Promote Linguistic Diversity (NPLD) 1.4.2011–
Markus Österlund och Johanna Lindholm besökte Social- och
hälsovårdsministeriet och träffade överdirektör Aino-Inkeri
Hansson och regeringsråd Viveca Arrhenius för att diskutera reformen av social- och hälsovården.
Markus Österlund höll en kommentar vid presentationen av
Magmarapporten om svenskspråkig mentalvård De talar finska
över huvudet på mig
21
Kretsstyrelsen för SFP i Nyland besökte Folktinget. Markus
Österlund berättade om Folktingets verksamhet.
Johanna Lindholm föreläste om servicestrukturreformen inom
social- och hälsovården på Finlands svenska socialförbunds
kongress i Borgå.
Februari 2013
Johanna Lindholm höll en presentation om svenskspråkiga barns
rättigheter för en delegation på Centralförbundet för Barnskydd.
Markus Österlund och Johanna Lindholm träffade Helsingfors
biträdande stadsdirektör Laura Räty med anledning av Helsingfors reform av social- och hälsovårdsväsendet.
Johanna Lindholm föreläste om språkliga rättigheter i vården
på HNS seminarium Dagen för patientens rättigheter på Biomedicum.
Folktinget gav ett utlåtande till Utrikesministeriet om Finlands
tillämpning av Europarådets konvention som gäller landsdelsoch minoritetsspråk (den s.k. europeiska stadgan) för svenska
språkets del.
Folktinget ordnade en diskussionskväll för svenskspråkig personal från Helsingfors social- och hälsovårdsväsende. Markus
Österlund, Kristina Beijar och Johanna Lindholm deltog.
Mars 2013
Anders Björklöf deltog i TV-Nytts sändning och kommenterade
Språkstrategin för Svenska samskolan i Tammerfors och Folktingets kommande session.
Social- och hälsopolitiska utskottet ordnade två seminarier om
patientens språkliga rättigheter för studerande och personal
inom vårdsektorn. Ett seminarium hölls på Biomedicum i Helsingfors och det andra på Åbolands sjukhus i Åbo.
Kristina Beijar och Anders Björklöf intervjuades för Avisenes Nyhetsbyrå (ANB) från Norge om kommunreformen och skolsystemet i Finland.
Anders Björklöf deltog i det fjärde riksomfattande Språkparlamentet som ordnades i Helsingfors.
Maj 2013
Markus Österlund presenterade Folktingets arbete med Ahtisaari-rapporten och Finlands nationalspråksstrategi i en rundabordsdiskussion i Europaparlamentet i Bryssel som sammankallats av europaparlamentariker Francois Alfonsi, ordförande
för Intergruppen för språkliga minoriteter i Europaparlamentet.
Riksdagens grundlagsutskott hörde Folktingets representanter
Markus Österlund och Kristina Beijar om RP med förslag till
kommunstrukturlag och ändringar i språklagen. Folktinget lämnade därtill ett skriftligt utlåtande till utskottet.
Riksdagens förvaltningsutskott hörde Folktingets representanter
Markus Österlund och Kristina Beijar gällande följande regeringspropositioner:
- förslag till kommunstrukturlag och ändring av språklagen
- förslag till komplettering av förslaget till kommunstrukturlag och ändring av språklagen
- förslag till lag om ändring av kommunallagen.
Folktinget lämnade tre skriftliga utlåtanden till utskottet i
anslutning till hörandet.
Markus Österlund intervjuades av Iltalehti och Radio Vega om
medborgarinitiativen kring frivillig svenska.
Markus Österlund kommenterade Metropolutredningen i Aktuellt och som TV-Nytts studiogäst.
April 2013
Ordförande Christina Gestrin, Markus Österlund och Anders
Björklöf besökte Utbildningsstyrelsen och uppvaktade direktörerna Jorma Kauppinen och Bob Karlsson med två skrivelser som
berör Läroplanen 2016 och Undervisningsmaterial på svenska.
Studerande från Turun Kauppakorkeakoulu besökte Folktinget,
där Anna Jungner-Nordgren höll en föreläsning om språkklimatet och svenskan i Finland.
Besök till Folktinget från enheten för minoritetsfrågor vid länsstyrelsen vid Stockholms län och Sametinget. Markus Österlund,
Anders Björklöf, Peggy Heikkinen samt Anna Jungner-Nordgren
presenterade Folktingets verksamhet.
Svenska riksdagsgruppens assistenter besökte Folktinget. Markus Österlund, Johanna Lindholm och Alexandra Furuhjelm tog
emot och berättade om Folktingets verksamhet.
Riksdagens förvaltningsutskott hörde Folktingets representant
Kristina Beijar om regeringens proposition med förslag till ändring av polisförvaltningslagen. Folktinget lämnade därtill ett
skriftligt utlåtande till utskottet.
Markus Österlund höll en presentation vid SAMS årsmöte (Samarbetsförbundet kring funktionshinder) om hur vi ska garantera
svensk service i reformen av social- och hälsovården.
Folktingets session i Tammerfors. I samband med sessionen ordnades också en kulturkväll på Svenska samskolan i Tammerfors
med författaren Jörn Donner.
Jörn Donner
22
De svenska socialdemokratiska föreningarna i Helsingfors besökte Folktinget. Markus Österlund och Anders Björklöf presenterade Folktingets verksamhet.
Markus Österlund deltog i riksdagens öppning.
Anders Björklöf föreläste om Folktinget på Metallarbetareförbundets svenska rådplägningsdagar i Tammerfors.
Folktingets årsdag uppmärksammades genom att Folktinget
ordnade inflyttningsfest på Snellmansgatan 13. Cirka inbjudna
100 gäster deltog i festen.
Oktober 2013
Folktinget deltog med en monter på Rådgivningsdagarna i Helsingfors. Broschyrerna Ge ditt barn en gåva samt Jag är här för
dig hade stor åtgång.
Tankesmedjan Magmas seminarium om Maria Brommels rapport Den nya kommunen. Markus Österlund deltog i programmet med en sammanfattning av rapporten.
Representanter från Folktingets sakkunnigarbetsgrupp kring
social- och hälsovårdsstrukturerna hörde medborgarorganisationer med anledning av servicestrukturreformen.
Ned Thomas från Wales besökte Folktinget och träffade Markus
Österlund och Peggy Heikkinen.
Markus Österlund höll festtal om Svenskans ställning i Finland
på Malaxdagen.
Markus Österlund intervjuades i Helsingin Sanomat om de hot
som har riktats mot personer som försvarat svenskans ställning
i Finland.
Juni 2013
Folktingets styrelse besökte Åland och träffade representanter
för landskapsregeringen och lagtinget.
Seminariet Vem vårdar vem hölls i Kommunernas hus. Johanna
Lindholm föreläste om språkliga rättigheter och deltog i seminariet.
Kommunförbundet (Svenska gruppen) höll möte på Folktinget.
Markus Österlund, Kristina Beijar och Johanna Lindholm deltog
i början av mötet och diskuterade samarbetsformer.
Markus Österlund representerade Folktinget på Svenska folkpartiets partidag i Borgå.
Folktinget deltog med en monter på Helsingfors bokmässa.
Folktingets monter var välbesökt och Folktingets broschyrer
hade stor åtgång. Språkduschskåpet som introducerades under
Finlandsarenan i Björneborg väckte stort intresse och figurerade
stort i ett inslag i TV-nytt.
Rundabordsdiskussion på riksdagen om strukturreformen inom
social- och hälsovården, arrangerad av Vänsterförbundets riksdagsgrupp. Folktinget fungerade som sekretariat.
Juli 2013
Folktinget ordnade Finlandsarenan i Björneborg.
Markus Österlund intervjuades i Sveriges Television om finlandssvenskarnas situation i Finland.
Augusti 2013
Personalens planeringsdagar i Fiskars.
Markus Österlund intervjuades i Ilta-Sanomat om nyttan av att
lära sig svenska.
September 2013
Bokmässan 2013
En grupp om 25 personer med politiker och tjänstemän från
Borås stad besökte Folktinget. Folktingets verksamhet och intressebevakning inklusive språkskyddsverksamheten presenterades av Anders Björklöf, Johanna Lindholm och Anna Jungner-Nordgren.
Folktinget höll presskonferens om den statistiska rapporten
Finlandssvenskarna 2012 i samband med Helsingfors bokmässa.
Eivor Sommardahl, Pirkko Nuolijärvi, Nina Martola och Aino
Piehl från Institutet för de inhemska språken besökte Folktinget. Markus Österlund, Kristina Beijar och Johanna Lindholm tog
emot.
Anders Björklöf medverkade i radiosändningen Aktuellt 17/Yle
Nyheter som handlade om svenskundervisningen i finskspråkiga
skolorna.
Markus Österlund höll en kommentar på seminariet Språkliga
konsekvenser i förvaltningsreformer som arrangerades av tankesmedjan Locus på Hanaholmen.
Folktinget deltog i Kommunmarknaden genom att erbjuda
språkdusch på evenemanget. Det var fråga om samma duschskåp som funnits på Finlandsarenan som nu placerades på Kommunmarknaden.
Deltagare i Helsingfors Arbis integrationsutbildning besökte
Folktinget. Markus Österlund, Johanna Lindholm och Peggy
23
Heikkinen presenterade Folktingets verksamhet och diskuterade
integration på svenska.
Nätverket för de svenska språköskolorna höll möte hos Folktinget. Anders Björklöf deltog.
Folktingets ordförande Christina Gestrin och Markus Österlund
besökte YLE och diskuterade frågor som berör svenska YLE med
direktör Marit af Björkesten och mediechef Carin Göthelid.
Markus Österlund, Anna Jungner-Nordgren och Alexandra Furuhjelm besökte MTV och träffade Esa Nieminen, producent för
SuomiAreena, för att utvärdera Finlandsarenan 2013 och planera 2014.
Markus Österlund och Anders Björklöf representerade Folktinget på Finlands Svenska Socialdemokraters kongress i Raseborg.
November 2013
Ungdomsutskottet och utbildningsutskottet ordnade gemensamt seminarium om aktuella frågor i studentpolitiken. Seminariet ordnades på Social- och kommunalhögskolan i Helsingfors.
Anders Björklöf intervjuades för webbsidan This is Finland om
rätten till utbildning på svenska i Finland.
Svenska dagens huvudfest hölls i Korsholm, en regional fest i
Åbo och mottagning i Helsingfors.
Svenska veckan arrangerades på 12 orter i Finland. Alexandra
Furuhjelm deltog i YLE;s morgonsändning Min Morgon och presenterade projektet.
Europarådets rapportör för traditionella minoriteters situation
och rättigheter Ferenc Kalmár besökte Finland och hörde Folktinget om vårt arbete. Markus Österlund, Peggy Heikkinen och
Johanna Lindholm berättade om Folktingets intressebevakning
och om språkklimatet i Finland. Folktinget organiserade tillsammans med Finlands ambassad
en rundabordsdiskussion på Finlands ambassad i Stockholm
om rätten till omsorg på eget språk. Markus Österlund, Anders
Björklöf och Johanna Lindholm medverkade i programmet, och
Peggy Heikkinen och Anna Jungner-Nordgren deltog i arrangemangen.
Seminariet Handikappolitisk och personlig assistans-dag ordnades av
bl.a. de finlandssvenska handikapporganisationerna på Kommunernas hus. Folktinget var medarrangör. Språkskyddssekreterare Johanna
Lindholm deltog och höll en kort presentation.
Direktör Kirsi Pimiä, språkrättsråd Corinna Tammenmaa, specialsakkunnig Maj Krogell-Haimi och överinspektör Maria Soininen från
Justitieministeriet besökte Folktinget och träffade Markus Österlund,
Kristina Beijar och Johanna Lindholm.
Studiebesök till Folktinget från Kosovo. Gruppen om 30 personer bestod av kommunala tjänstemän, företagare samt representanter för
arbets- och välfärdsministeriet, utbildningssektorn och medborgarorganisationer i Kosovo. Markus Österlund och Johanna Lindholm presenterade Folktingets verksamhet.
Egentliga Finlands landskapsförbunds kommitté för språklig service
ordnade seminariet Hur trygga den språkliga servicenivån då statsoch kommunförvaltningen omstruktureras? i Åbo. Johanna Lindholm
föreläste och deltog i seminariet.
Diskussion för svenska social- och hälsovårdsorganisationer organiserad av Folkhälsan. Markus Österlund och Johanna Lindholm höll
en presentation med rubriken Hur kan vi tillsammans bidra till att
garantera service på svenska i framtiden?
December 2013
Riksdagens grundlagsutskott hörde Folktingets representanter Markus Österlund och Kristina Beijar i fråga om Statsrådets berättelse om
tillämpningen av språklagstiftningen 2013. Folktinget lämnade därtill
ett skriftligt utlåtande till utskottet.
Markus Österlund besökte tillsammans med Svenska pensionärsförbundet SITRA och träffade ledande expert Tuomo Melin samt rådgivare Mirjami Laitinen för att diskutera samarbete kring ett projekt om
IT-baserat stöd för svenskspråkiga äldre.
Markus Österlund deltog i TV-Nytts sändning och kommenterade förslaget till anordnande av social- och hälsovård.
24
Ekonomi
Resultaträkningen uppvisar ett överskott på 218,36 euro.
Det egna kapitalet är negativt, - 44 839,74 euro.
Kostnaderna för Svenska dagen-firandet på tre orter samt mottagningen i Helsingfors var 76 982 euro. Invigningsfesten för de
nya kanslilokaliteterna kostade 8 059 euro. Kostnaderna för den
inter-nationella verksamheten uppgick till 42 516 euro. Beloppet inkluderar medlemsavgifter samt runda-bordsdiskussionen
i Stockholm.
Ordinarie verksamhet
Intäkter
Folktinget erhöll 675 000 euro i statsanslag från Undervisningsoch kulturministeriet, vilket är detsamma som året innan.
I arvoden för olika expertutlåtanden betalade Folktinget 3 537
euro. Kostnaderna för infoträffar med de nya folktingsledamöterna uppgick till 1 729 euro. Diverse seminarier och konferenser i vilka ledamöter och tjänstemän deltog, samt personalens
planeringsdagar i Fiskars kostade sammanlagt 8 681 euro medan kostnaderna för övrig allmän verksamhet var 3 265 euro.
Det kommunala understödet till verksamheten var 17 970 euro,
drygt 5 900 euro mer än föregående verksamhetsperiod. Aderton kommuner betalade det frivilliga understödet, fem fler än
året innan. De understödande kommunerna var Esbo, Grankulla,
Helsingfors, Karleby, Larsmo, Lovisa, Lumparland, Malax, Mörskom, Nykarleby, Närpes, Pargas, Pedersöre, Raseborg, Saltvik,
Vårdö, Vörå och Åbo.
Projektverksamhet
Intäkter
Stödet från Folktingets garantiförening uppgick till 64 000 euro,
medan Svenska översättningsbyrån Ab ersatte Folktinget för
hyra, kansliomkostnader samt för administrativa tjänster med
31 020 euro.
Fonder och stiftelser understödde Folktingets projektverksamhet med 422 026 euro av vilket beloppet 34 860 euro överfördes som förskottbetalda anslag för olika projekt till följande
verksamhetsperiod. Svenska kulturfonden bidrog med de största anslagen. Övriga bidragsgivare var Svenska kulturfonden i
Björneborg, föreningen Konstsamfundet, Svenska Folkskolans
Vänner, stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, stiftelsen Emilie
och Rudolf Gesellius fond, William Thürings stiftelse, stiftelsen
Tre Smeder, foundation Roi Baudouin, Letterstedts stiftelse samt
de till Folktingets garantiförening anknutna Bojan Sontags fond
och Svenska kommunalfonden i Finland.
Svenska kulturfonden bidrog till den allmänna verksamheten
med ett anslag på 130 000 euro.
FPA ersatte Folktinget för dess hälsokostnader med 4 293 euro.
Det europeiska nätverket NPLD betalade ut reseersättningar om
5 282 euro för resor med anknytning till dess verksamhet. Letterstedts stiftelse bidrog med 1 116 euro för prenumeration på
Dagens Nyheter. För ordlistan Jag är här för dig inflöt frivilliga
bidrag om 554 euro. I övriga kostnadsersättningar inflöt 1 237
euro.
Kostnader
Projektkostnaderna uppgick sammanlagt till 361 163 euro. Här
ingår kostnaderna för arvoden, externa tjänster samt löner och
socialkostnader samt semesterreserveringar.
Folktingets nettoränteintäkter var 588 euro.
Kostnader
Kostnaderna för Svenska veckan var 123 073 euro och för projektet Finlandsarenan 141 533 euro inkluderande förskottsanslag 20 000 euro för år 2014. Nyupplagorna av ordlistan Jag är
här för dig kostade 9 765 euro och språkvalsprojektet Ge ditt
barn en gåva 15 000 euro. Vägkartaprojektet kostade 24 934
euro. Det av kung Baudouin´s fond finansierade New Pact for
Europe-projektet kostade inledningsvis 11 250 euro, anslagsresten 5 750 euro överförs som förskottsbetalt anslag till verksamhetsperioden 2014. Kostnaderna för den uppdaterade statistiska rapporten Finlandssvenskarna 2012 uppgick till 8 747
euro.
Kostnaderna för den ordinarie verksamheten uppgick totalt
till 942 599 euro. Personalkostnaderna utgjorde den största
utgiftsposten, 512 252 euro, inklusive semesterreserveringar.
Sessions- och möteskostnaderna var 106 555 euro. Hyres- och
kansliomkostnaderna var 188 722 euro, en ökning på närmare
40 000 euro med anledning av högre kanslihyra i de nya utrymmena.
Med anledning av en önskan som hyresvärden, Svenska Litteratursällskapet, ställt, har Folktinget deponerat en hyresgaranti
motsvarande tre månaders hyra, 21 900 euro, på ett separat
konto för en tid motsvarande avtalad hyrestid om åtta år. Folktingets garantiförening beviljade Folktinget beloppet som lån
redan år 2012.
Övriga projekt som genomfördes eller påbörjades var ett Social- och hälsopolitiskt seminarium som kostade 4 333 euro, ett
samarbete kring en ordlista för VR:s tågpersonal, kostnad 1 187
euro samt en ny webbplats för Folktinget, kostnad 32 762 euro.
Projektet Våga svenska avsett att genomföras år 2014 påbörjades, ett förskottsbetalt anslag på 8 000 euro överfördes till
verksamhetsperioden 2014.
År 2012 lät Folktinget ta fram och tillverka representationsgåvor vilkas kostnader lagerbokfördes. Användningen av representationsgåvorna bokförs årligen som kostnad i resultaträkningen.
År 2013 blev kostnaden 854 euro.
25
Avskrivningar
Den ordinarie avskrivningen om 25 % på inventarier var 8 707
euro medan avskrivningen på dataprogrammen var 519 euro.
Vidare företogs en skild avskrivning, 2 655 euro, på överflödiga
inventarier. Jämnavskrivningen för utgifter med lång verkningstid, den nya golvbeläggning som Folktinget lät utföra vid inflyttningen till de nya lokaliteterna, var 1 250 euro.
26
Revisionsberättelse
Till Svenska Finlands Folktings session
Vi har reviderat Svenska Finlands Folktings bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden
1.1.2013 – 31.12.2013. Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet.
Styrelsens och folktingssekreterarens ansvar
Styrelsen och folktingssekreteraren ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att de ger riktiga och
tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse.
Styrelsens svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och folktingssekreteraren för
att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.
Revisorns skyldigheter
Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter
att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi
planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga
felaktigheter och om huruvida styrelsens medlemmar har gjort sig skyldiga till handlingar eller försummelse som kan leda till
skadeståndsskyldighet gentemot Folktinget, eller brutit mot lagen eller Folktingets stadgar.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och
verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en
väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en
betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn
bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om
effektiviteten i Folktingets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper
som har använts och av rimligheten i Folktingets lednings bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den
övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen.
Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt utlåtande.
Utlåtande
Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om Folktingets ekonomiska ställning samt
om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria.
Helsingfors den 11 mars 2014
Rabbe Nevalainen, CGR
Agneta Mannberg-Jansson
27
Svenska Finlands folkting
Resultaträkning
01.01.2013-31.12.201301.01.2012-31.12.2012
Ordinarie verksamhet
Intäkter
hyror, ersättningar
41 832,64
34 921,47
Kostnader
personalkostnader
402 189,63
425 023,10
arvoden
19 370,00
17 287,24
socialkostnader
88 305,03
93 466,39
socialförmåner
20 104,61
12 113,19
hyra, underhåll
107 529,47
81 526,32
kansliomkostnader
119 722,68
125 076,78
verksamhet
185 377,67 -942 599,09
173 893,07
-928 386,09
Projektverksamhet
Intäkter
ersättningar
554,00
690,62
Kostnader
löner, arvoden
69 743,18
35 783,38
socialkostnader
14 427,09
7 750,71
socialförmåner
506,70 374,90
externa tjänster
47 810,71
36 440,85
kansliomkostnader
26 517,18
30 477,11
verksamhet
202 158,37 -361 163,23
165 891,20
-276 718,15
Finansiella int./kostn.
ränteintäkter
587,77
999,95
Allmänna bidrag
statsanslag
675 000,00
675 000,00
kommunala bidrag
17 970,00
12 090,00
fondbidrag
508 167,46
471 522,67
egna fonder
73 000,00 1 274 137,46
25 000,00
1 183 612,67
Avskrivning
-13 131,19
-15 089,48
Periodens resultat
218,36
30,99
Balansräkning
31.12.-1331.12.-12
Aktiva
Anläggningstillgångar
inventarier/dataprogram
26 484,70
21 227,29
utgifter med lång verkningstid
7 500,00
33 984,70
8 750,00
29 977,29
Finansieringstillgångar
varor i lager
13 101,67
13 956,13
förskottsbetalningar
29 566,55
14 469,88
kontofordr./resultatregleringar
26 787,32
31 754,19
placeringar
100,00 100,00
deponerad hyresgaranti
22 120,43
21 902,43
kassa/banktillgodohavanden
35 277,79
126 953,76
17 967,77
100 150,40
160 938,46
130 127,69
Passiva
Eget kapital
eget kapital
-45 058,10
-45 089,09
periodens resultat
218,36
-44 839,74
30,99
-45 058,10
Främmande kapital
Långfristigt
hyresgaranti
21 900,00
21 900,00
Kortfristigt
projektförskott
34 860,00
47 910,95
kontoskulder
62 815,88
17 948,74
resultatregleringar
86 202,32
183 878,20
87 426,10
153 285,79
183 878,20
160 938,46
130 127,69
28
Anställda, förtroendevalda och arbetsgrupper
Anställda
Pol.dr. Markus Österlund, folktingssekreterare
Pol.kand. Anders Björklöf, biträdande folktingssekreterare
Pol.mag. Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden
Pol.mag. Peggy Heikkinen, internationell koordinator
Pol.kand. Anna Jungner-Nordgren, informatör
Jur.mag. Johanna Lindholm, språkskyddssekreterare
Fil.mag. Alexandra Furuhjelm, projektkoordinator
Pol.kand. Karl Erik Lindman, ekonom med ansvar för kanslifunktionen t.o.m. 31.10.2013, då han avgick med pension.
Merkonom Pia Häggblom, ekonomisekreterare på deltid fr.o.m. 14.10.2013.
Christina Kroll, kanslist
Folktingets adress är Snellmansgatan 13 A, 00170 Helsingfors.
Övriga kontaktuppgifter är tfn 09-6844 250, fax 09-6844 2550,
e-post [email protected] och Folktingets webbplats www.folktinget.fi.
Svenska översättningsbyrån Ab
Svenska översättningsbyrån Ab översätter texter från finska till svenska.
Byrån har specialiserat sig på översättningar av krävande myndighetstexter.
De största kunderna har varit myndigheter och organisationer, men i viss mån
också företag och privatpersoner. Styrelsemedlemmar var Christina Gestrin (ordf.),
Jan Rosqvist och Markus Österlund. Folktingssekreteraren fungerade som byråns
verkställande direktör. Fil.mag. Nina Ekholm var byråns övertranslator. Karl Erik Lindman ansvarade
för byråns ekonomi till och med den 31 oktober 2013 och efterträddes av Pia Häggblom
den 14 oktober 2013. Verksamheten har sysselsatt ett trettiotal frilansöversättare.
Byrån delar utrymmen med Folktinget.
Byråns kontaktuppgifter: tfn 09-6844 288, fax 09-6844 2550, e-post [email protected].
Svenska Finlands folktings garanter r.f.
Svenska Finlands folktings garanter r.f. understöder Folktinget ekonomiskt. Dess styrelse bestod av Marcus Rantala (ordf.), Christina Gestrin,
Christel von Martens, Jan Rosqvist (vice ordf.), Dag Wallgren, Roy Wenman samt Markus Österlund. Karl Erik Lindman verkade som
föreningens ekonom, ombudsman och sekreterare. Föreningen förvaltar Finlands svenska kommunalfond och Bojan Sonntags fond.
29
Folktingsledamöter 2013-2016
Centern i Finland r.p.
Övriga Finlands valkrets
Ann-Sofi Backgren, Korsnäs
Helsingfors valkrets
Kimmo Sasi, Tammerfors
Annika Kvist-Östman, Vörå
Carl-Gustav Mangs, Kaskö
Mauri C Elovainio, Helsingfors
Vasa valkrets
Svenska folkpartiet i Finland r.p.
Siv Sundberg, Jakobstad
Peter Nygård, Kristinestad
Helsingfors valkrets
Christina Nygård, Malax
Nils Torvalds, Helsingfors
Curt Björkskog, Larsmo
Finlands Socialdemokratiska Parti r.p.
Päivi Storgård, Helsingfors
Bernt Storbacka, Kronoby
Helsingfors valkrets
Nylands valkrets
Håkan Omars, Korsholm
Elisabeth Helander, Helsingfors
Christina Gestrin, Esbo
Övriga Finlands valkrets
Hildur Boldt, Helsingfors
Thomas Blomqvist, Raseborg
Leif Vikman, Kotka
Nylands valkrets
Mikaela Nylander, Borgå
Ralf Friberg, Raseborg
Johan Johansson, Grankulla
Vänsterförbundet r.p.
Markus Hammarström, Borgå
Fredrika Åkerö, Raseborg
Helsingfors valkrets
Maarit Feldt-Ranta, Raseborg
Thomas Rosenberg, Lovisa
Joonas Leppänen, Helsingfors
John Liljelund, Esbo
Tiina Kujala, Esbo
Nylands valkrets
Åbolands valkrets
Werner Orre, Raseborg
Birgitta Gran, Hangö
Jari Lehtivaara, Kimitoön
Christel Raunio, Borgå
Åbolands valkrets
Vasa valkrets
Jan-Erik Eklöf, Vanda
Risto Nurmela, Pargas
Steven Frostdahl, Nykarleby
Marie Bergman-Auvinen, Ingå
Karita Blom, Vasa
Nina Björkman-Nystén, Lovisa
Landskapet Åland
Richard Sjölund, Jakobstad
Anna-Lena Karlsson-Finne, Grankulla
Jan Salmén, (c)
Linnéa Henriksson, Raseborg
Tony Asumaa (lib)
Gröna förbundet r.p.
Christel Liljeström, Sibbo
Christian Beijar (sd)
Helsingfors valkrets
Roger Forsman, Kyrkslätt
Sara Kemetter (sd)
Lena Sjöberg-Tuominen, Helsingfors
Britta Idman, Hangö
Eva Dahlén (m)
Nylands valkrets
Tim Karike, Borgå
Charlotta Wolff, Raseborg
Åbolands valkrets
Åbolands valkrets
Kjell Wennström, Åbo
Catrine Huhta, Kimitoön
Staffan Sundström, Pargas
Vasa valkrets
Annalena Sjöblom, Kimitoön
Tapio Osala, Vasa
Barbro Schauman, Åbo
Vasa valkrets
Kristdemokraterna i Finland r.p.
Anna-Maja Henriksson, Jakobstad
Vasa valkrets
Mats Nylund, Pedersöre
Kurt Hellstrand, Jakobstad
Viveca Bäck, Vasa
May-Gret Axell, Vasa
Ralf Skåtar, Nykarleby
Gunvor Skogman, Närpes
Samlingspartiet r.p.
Hannes Wallin, Vasa
Helsingfors valkrets
Michael Luther, Korsholm
Michael Berner, Helsingfors
Hans Snellman, Karleby
Harry Bogomoloff, Helsingfors
Anna-Lena af Hällström, Kristinestad
Nylands valkrets
Roger Eriksson, Pedersöre
Linda Karhinen, Sibbo
Kristian Jernström, Ingå
Vasa valkrets
Mikael Perjus, Kristinestad
30
Folktingets beslutande organ år 2013
Styrelsen 2011-2013
Folktingets styrelse har under perioden fram till sessionen i april bestått av
18 ledamöter med personliga ersättare enligt följande:
Ordinarie ledamöterErsättare
Christina Gestrin (1)
SFP
Mats Nylund
SFP
Steven Frostdahl (I vice ordf.) (1)
SDP
Nancy Lökfors
SDP
Kimmo Sasi (II vice ordf.) (1)
Saml
Michael Berner Saml
Päivi Storgård (-)
SFP
Anna Litonius (1)
SFP
Bodil Lund (-)
SFP
Tiina Kujala (1)
SFP
Marie Bergman-Auvinen (-)
SFP
Werner Orre
SFP
Jan-Erik Eklöf (1)SFPJohan JohanssonSFP
Kjell Wennström (1)SFPAnne ErikssonSFP
Viveca Bäck (1)
SFP
Susanna Slotte-Kock
SFP
Hans Snellman (1)SFPUlf SouranderSFP
Suzanne Sjöholm (-)
SFP
Peter Nordman SFP
Gunvor Skogman (-)
SFP
Anna-Lena af Hällström SFP
Camilla Grundström (1)
SDP
Anna Sundback
SDP
Pekka Buttler (-)
VF
Risto Nurmela (1)
VF
Mikaela Sundqvist (-)
GF
Lena Sjöberg-Tuominen
GF
May-Gret Axell (1)KDBjarne BergstenKD
Jan Salmén (1)
Åland
Roger Slotte
Åland
Magnus Ahlskog (-)
C
Mauri C. Elovainio
C
Styrelsen sammanträdde till ett möte under verksamhetsperioden.
Parentesen efter namnen anger närvarostatistik.
Styrelsen 2013-2015
Folktingets styrelse har under perioden efter sessionen i april bestått av
18 ledamöter med personliga ersättare enligt följande:
Ordinarie ledamöterErsättare
Christina Gestrin (3)
SFP
Mats Nylund
SFP
Steven Frostdahl (I vice ordf.) (2)
SDP
Nils-Johan Englund (1)
SDP
Kimmo Sasi (II vice ordf.) (2)
Saml
Michael Berner (1)
Saml
Päivi Storgård (2)SFPTom BiaudetSFP
Bodil Lund (1)
SFP
Thomas Rosenberg (1)
SFP
Marie Bergman-Auvinen (2)
SFP
Werner Orre
SFP
Jan-Erik Eklöf (2)SFPTiina KujalaSFP
Kjell Wennström (3)SFPBarbro SchaumanSFP
Viveca Bäck (2)
SFP
Michael Luther (1)
SFP
Hans Snellman (2)
SFP
Märta-Lisa Westman (1) SFP
Patrick Ragnäs (3)
SFP
Gunvor Skogman SFP
Camilla Grundström (3)
SDP
Nancy Lökfors
SDP
Risto Nurmela (3)VFJoonas LeppänenVF
Maria Vuorelma (3)GFMikaela SundqvistGF
May-Gret Axell (-)KDMikael Nylund (3)KD
Jan Salmén (2)
Åland
Erica Sjöström Åland
Mauri C. Elovainio (3)
C
Peter Nygård
C
Styrelsen sammanträdde till tre möten under verksamhetsperioden. Parentesen efter namnen anger närvarostatistik.
31
Styrelsens arbetsutskott 2011-2013
Under perioden fram till sessionen i april har arbetsutskottet haft följande sammansättning:
Christina Gestrin (1)
Steven Frostdahl (1)
Kimmo Sasi (-)
Mats Brandt (-)
Bodil Lund (-)
Armi Murto (1)
Märta-Lisa Westman (1)
Britta Lindblom (1)
Jan Salmén (1)
SFP
SDP
Saml
SFP
SFP
SFP
SFP
SDP
Åland
Arbetsutskottet sammanträdde en gång under verksamhetsperioden.
Parentesen efter namnen anger närvarostatistik.
Styrelsens arbetsutskott 2013-2015
Under perioden efter sessionen i april har arbetsutskottet haft följande sammansättning:
Christina Gestrin (3)
Steven Frostdahl (2)
Kimmo Sasi (1)
Mats Brandt (3)
Bodil Lund (-)
Benjamin Ellenberg (3)
Fredrika Åkerö (1)
Hildur Boldt (3)
Jan Salmén (1)
SFP
SDP
Saml
SFP
SFP
SFP
SFP
SDP
Åland
Arbetsutskottet sammanträdde tre gånger under verksamhetsperioden. Parentesen efter namnen anger närvarostatistik.
Utskotten 2011-2013
Förvaltningsutskottet (Två möten fram till sessionen varav båda beslutföra) Mats Brandt (ordf.) (2), Sandra Bergqvist (1), Mauri Casimir
Elovainio (2), Mikael Enberg (2), Kari Hagfors (2), Jari Lehtivaara (1), Nina Lindroos-Holmström (1), Mikko Ollikainen (1), Roger Slotte (-),
Mia Wikström (-) och som ständig sakkunnig Kaj Lindqvist, Finlands Kommunförbund (1). Kristina Beijar fungerade som utskottets sekreterare.
Utbildningsutskottet (Tre möten fram till sessionen varav tre beslutföra) Märta-Lisa Westman (ordf.) (3), Sune Alén (3), Viveca Bäck (3),
Linnéa Henriksson (1), Mikael Hiltunen (1), Edward Krogius (1), Stephan Rantala (-), Lena Sjöberg-Tuominen (3), Mariann Skog-Södersved
(2), Kurt Torsell (1), Maria Österholm (-) och som ständig sakkunnig Bob Karlsson, Utbildningsstyrelsen (-). Anders Björklöf fungerade som
utskottets sekreterare.
Social- och hälsopolitiska utskottet (Två möten fram till sessionen varav ett beslutfört) Britta Lindblom (ordf.) (2), Christian Beijar (-),
Susanne Kollin (-), Annika Kvist-Östman (2), Michael Oksanen (-), Susann Sjöström (1), Eva-Johanna Slotte (2) och Anna Lena Karlsson-Finne (2). Johanna Lindholm fungerade som utskottets sekreterare.
Ungdomsutskottet (Ett möte fram till sessionen varav inget beslutfört)
Armi Murto (ordf.) (1), Li Andersson, Marcus Beijar, Nils-Johan Englund (1), Anssi Holmström, Julia Lindfors, Camilla Mäkinen, Jacob Storbjörk och Frida Westerback (1). Anna Jungner-Nordgren fungerade som utskottets sekreterare.
Parentesen efter namnen anger närvarostatistik.
Utskotten 2013-2015
32
Förvaltningsutskottet (Två möten efter sessionen varav båda beslutföra)
Mats Brandt (ordf.) (2), Sandra Bergqvist (1), Mauri Casimir Elovainio (2), Mikael Enberg (2), Jari Lehtivaara (2), Nina Lindroos-Holmström
(1), Carl-Gustav Mangs (2), Thorolf Sjölund (1), Erica Sjöström (1), Ralf Skåtar (1), René Söderman (2), Mia Wikström (1) och som ständig
sakkunnig Kia Leidenius, Finlands Kommunförbund (1) och Siv Sandberg, Åbo Akademi (1). Kristina Beijar fungerade som utskottets
sekreterare.
Utbildningsutskottet (Två möten efter sessionen varav två beslutföra)
Fredrika Åkerö (ordf.) (1), Sune Alén (2), Viveca Bäck (2), Mikael Eriksson (2), Elisabeth Helander (2), Mikael Hiltunen (2), Edward Krogius
(2), Vilho Liimatainen (2), Martina Reuter (1), Lena Sjöberg-Tuominen (2), Johanna Stenman (2) och som ständig sakkunnig Bob Karlsson,
Utbildningsstyrelsen (1) och Kurt Torsell, Kommunförbundet (-). Anders Björklöf fungerade som utskottets sekreterare.
Social- och hälsopolitiska utskottet (Tre möten efter sessionen varav alla beslutföra) Hildur Boldt (ordf.) (3), Christian Beijar (2),
Per-Elof Boström (2), Åsa Gustafsson (2), Anna Lena Karlsson-Finne (1), Annika Kvist-Östman (2), Britta Lindblom (3), Michael Luther (3)
och Bernt Storbacka (1). Johanna Lindholm fungerade som utskottets sekreterare.
Ungdomsutskottet (Två möten efter sessionen varav två beslutföra)
Benjamin Ellenberg (ordf.) (2), Beata Björkvall (1), Mia Haglund (2), Tim Karike (2), Anette Karlsson (2), Lisa Palm (1), Gabriel Sjöström (1),
Jacob Storbjörk (-), Sofi Weckman (1) och Frida Westerback (1). Anna Jungner-Nordgren fungerade som utskottets sekreterare.
Folktingets arbetsgrupp för social- och hälsovård på svenska (Fyra möten under år 2013)
Mats Brommels, professor, Karolinska Institutet (ordf.)
Maria Andersson, chef för socialservice, Borgå
Christina Gestrin, riksdagsledamot, folktingsordförande
Carola Grönhagen-Riska, ledande överläkare, HNS
Göran Honga, direktör, Vasa sjukvårdsdistrikt
Henrik Hägglund, rektor, Svenska social- och kommunalhögskolan
Britta Lindblom, f.d. ordförande, Folktingets social- och hälsopolitiska utskott 2011-2013
Märta Marjamäki, samkommunsdirektör, Kårkulla samkommun Torbjörn Stoor, verkställande direktör, Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området
Kristian Wahlbeck, utvecklingschef, Föreningen för Mental Hälsa i Finland
Kristina Wikberg, direktör för svenska och internationella ärenden, Kommunförbundet
Markus Österlund, folktingssekreterare
Hildur Boldt antogs som medlem i arbetsgruppen i egenskap av ordförande för social- och hälsopolitiska utskottet 2013-2015.
Johanna Lindholm fungerade som arbetsgruppens sekreterare.
33