Transcript Dissidenten nr 3 2010 - Juridiska Föreningen

DISSIDENTEN
Juridiska Föreningen i Lund
NR 3 2010
Arbetsmarknad
PÅ JOBBET MED
POPJURISTEN
STOR UNDERSÖKNING
VAD VILL VI BLI?
GÖRAN LAMBERTZ
I EXKLUSIV INTERVJU
redaktion
Ale Westerlund
Skribent
Klara Holm
Skribent
Amanda Cederholm
Skribent
Ieva Kisieliute
Skribent
Daniel Backenroth
Skribent
Linda Källström
Skribent
UNIVERSITETSVÄRLDEN
Hedvig Areskoug
Skribent
Emma Svensson
Skribent
07
JF:s ordförande och inspector har ordet
Lovisa Lindholm och Boel Flodgren
11
Senaste nytt om din utbildning och JF
Juridiska Föreningen påverkar din utbildning
12
JiA-kommittén informerar
JiA-general Hanne Kirnö presenterar årets program
15
Uppdrag Novisch
Rapport från en novischperiod
16
Fakultetens Långstrump
Lärarintervju med Boel Flodgren
19
Så funkar det
Utbildningsplanen - vem bestämmer vad vi läser?
INBLICK
Arbetsmarknad
Sanna Kulevska
Skribent
Sara Bengtsson
Skribent
Nina Lind
Redaktör
Vincent Palmqvist
Skribent
Christoffer Letth
Fotograf
Elisabeth Karlsbad
Redaktör
Medverkande i detta nummer:
Agnes Hebert Jagrelius [email protected], Emilie Dafgård [email protected] www.emiliedafgard.com, Linn Sandmark, Sofie Bjärtun,
Julia Reibring.
20
Lunch med Lambertz
Justitieråd Göran Lambertz i exklusiv intervju
23
Kung av pop
På jobbet med Popjuristen
26
29
31
Vem där?
Stor undersökning bland Juridicums studenter
Juriststudent i maktens korridorer
Emma Haraldson är UD:s nya praktikant
Vikten av en hemmapappa
Att förhålla sig till ojämställda siffror
UTBLICK
35
37
sid 46
sid 29
På visit i verkligheten
Sofie Bjärtun på praktik i Frankfurt
The American Dream i Pufendorfsalen
Suffolk Law Summer Program i Lund
K U LT U R
sid 20
sid 44
44
46
SEVEN
Recension av en pjäs som berör
Smått och gott
Citerat, Tre med typsvar och Rätt i rutan
Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen.
All kopiering är förbjuden enligt lag.
DISSIDENTEN är Juridiska Föreningens kårmagasin och utkommer med 4 nr om året.
Den delas ut gratis till alla studenter och anställda vid Juridiska fakulteten i Lund.
Magasinet är åsiktsmässigt fristående från Juridiska Föreningen men framför föreningens
åsikter samt granskar Juridiska fakulteten och Juridiska Föreningen.
Magasinet är partipolitiskt och religiöst obundet. Alla skribenter står för sina egna åsikter.
ISBN: 14030128
E-mail:[email protected]
Telefon: 046-188812
Ansvarig utgivare: Vilhelm Persson
Tryck: AM-tryck och reklam
innehåll
Ledare
4710 anledningar till förändring
M
in kille och jag träffades
på
ärtsoppesittningen.
Spelkort hade klippts
mitt itu och man skulle
hitta sin andra hälft. Han var min ruter
knekt. Det var fint.
”
Det är som att tänka på
att universum expanderar
trots att det är oändligt.
Lite svårt att ta in.
”
Sen dess har vi gått på lika många föreläsningar. Vi har fyllt block med lika många
sidor anteckningar. Jag är mer noggrann
med färgkodifieringen. Vi har lite olika
teknik för lagboksflärpning. Vi har gjort
lika många övningsuppgifter, ofta tillsammans. Ibland förklarar han för mig, ibland
jag för honom. Vi har båda spenderat för
en 20-åring ohälsosamt mycket tid i Lunds
tystaste sal. Jag har suttit där lite mer än
vad han har. Vi har svettats tillsammans
inför tentorna.
Om tre år är vi färdiga jurister. När vi ska
praktisera det där vi nötte in under åren i
Lund kommer min pojkvän enligt statistiken att tjäna 4710 kronor mer i månaden
än jag.*
Det har sagts förut, även här på ledarplats.
Vi måste säga det igen och igen och igen,
tills det inte längre är någonting unga kvinnor och män har att förhålla sig till. Att
min kompetens som jurist värderas lägre
på grund av min eventuella kompetens
som barnaföderska. 2010. Det är som att
tänka på att universum expanderar trots
att det är oändligt. Lite svårt att ta in.
Nina Lind
Redaktör
Älskling, vi är olika på så många sätt. Men
på att lösa juridiska problem är vi precis
lika duktiga. Varför ska mitt arbete vara
mindre värt än ditt?
Ledare
En säker framtid?
J
ag läste till arkitekt innan jag började på juristprogrammet. Eftersom bytet bestod i en smått
våldsam verklighetsomvandling ägnade jag det
många stunders eftertanke innan jag skred till verket. För det gjorde jag till slut, trots att självaste
mördaringressen uppenbarat sig i min morgontidning tio dagar före sista ansökningsdag: ”Om du vill
ha jobb ska du läsa till högskoleingenjör, tandläkare eller arkitekt. Om du vill bli jurist eller ekonom
får du vara beredd på tuffa tider när du är klar med
din utbildning.” Mina båda darlings, provokativt
ställda mot varandra. Det förargliga fenomenet Arbetsmarknadsprognoser förbannades för mitt inre
– vadå ”om du vill ha jobb”? Jag drog slutsatsen att
det där med jobb inte kunde vara avgörande. Att det
fanns andra faktorer som drev mig att vilja bli jurist.
Den senaste tidens debatt om hot mot anställda
inom rättsväsendet får dock min entusiasm att sina.
Hot i dessa sammanhang är knappast någon ny företeelse men tycks nu alltså ha nått någon sorts smärtgräns och tillika nyhetsvärde. Vi serveras det ena
fallet efter det andra; Monica Nebelius hoppar av
som domare i det omskrivna kopplerimålet i Malmö
efter att ha blivit hotad, Barbro Jönsson, f.d. åklagare, lever med skyddad identitet efter ett bombdåd
i hemmet. När min kollega och jag intervjuar justitierådet och f.d. JK Göran Lambertz för detta nummer av Dissidenten vittnar även han om en inte helt
obetydlig hotbild, riktad både mot honom själv och
mot hans fru (läs intervjun på sida 20-21). Fackförbundet JUSEK reagerar med att hävda behovet av
en lagändring som gör att personer med arbete inom
rättsväsendet lättare ska kunna få skyddad identitet.
Ändå säger Barbro Thorblad, ordförande för
Domstolsverket, i tv-soffan att hon inte tror att hot
mot domstolsanställda är en faktor som unga tar i
beräkning när de väljer yrke. Bredvid sitter Mikael
Hiljegren, kommissarie på länskriminalen i Stockholm, och kommenterar kort att han inte heller kan
föreställa sig det.
Nej, med tanke på juristutbildningens höga intagningskrav verkar dess populäritet änsålänge intakt. Det är fortfarande många som vill bli jurister.
Bara de allra flitigaste och klokaste får äran. Men
Thorblad och lagstiftaren får inte glömma att allt
är förgängligt. Att unga människor idag finner juristyrket attraktivt trots tråkiga arbetsmarknadsprognoser och rapporter om allvarliga hot, betyder inte
att det alltid kommer att vara så. Vi ska inte vara så
kaxiga. Vi ska värna vår rättssäkerhet och dem som
är beredda att stå till dess tjänst framöver.
”
Den senaste tidens debatt om
hot mot anställda inom rättsväsendet får dock min entusiasm att sina.
”
Elisabeth Karlsbad
Redaktör
JF:s ordförande och inspector har ordet
Lovisa
J
ag vill börja med att berätta hur glad jag är att jag är Ordförande
för JF just i år och varför jag är övertygad om att det här kommer att bli föreningens bästa år någonsin. Det har hänt mycket
i Lund bara under det senaste året som har inneburit många förändringar för studenterna, och fler är att vänta.
Den största enskilda händelsen är utan tvekan kårobligatoriets avskaffande den 1 juli i år. Våra företrädare kämpade hårt för att hitta
en lösning som skulle bevara Lunds unika studentliv och genom
Studentlundssamarbetet ser vi nu resultatet av deras arbete. Kårer,
nationer och AF har aldrig tidigare haft ett så aktivt och omfattande samarbete som vi har nu, under parollen – ett medlemskap!
Och trots många, främst administrativa och logistiska, utmaningar
så kan jag glatt konstatera att det går bra nu. Tidigare oro för höga
medlemstapp är som bortblåsta och kårerna, nationerna och AF går
framåt med större kraft än någonsin och gläds åt att vi är så många
som vill vara med och bevara vårt rika studentliv.
En annan stor händelse är att JF, tillsammans med andra kårer som
tidigare stått utanför samarbetet Lunds Universitets Studentkårer
(LUS), sedan den 1 juli i år är fullvärdiga medlemmar i LUS. Det
innebär att LUS för första gången på länge kan sägas representera
100 % av Lunds studenter. Detta samarbete, där stämningen nu är
på topp och vi nio återstående kårer nu alla är delaktiga, betyder
oerhört mycket för vårt påverkansarbete mot universitetet.
Intresset för JF är rekordstort just nu och vi har bara en vakant
tjänstemannapost (IT-ansvarig). Tjänstemannakåren är proppfull av
energi och nya idéer och är laddade till tänderna för att få så många
juriststudenter som möjligt engagerade i föreningen. Jag vill passa på
att tacka Alexandra och Calle, våra novischförmän, för en fantastisk
novischperiod samt tacka alla faddrarna som gjorde en lysande insats i att ta hand om våra nya juriststudenter.
Nu står JiA-dagarna inför dörren – våra arbetsmarknadsdagar och
tillika JF:s största projekt. Jag hoppas att många värdefulla kontakter
kommer att knytas under dessa dagar. Och jag kan knappt vänta på
att de ska dra i gång med spännande debatt, föredrag, workshops,
mässa och Höstfest.
Jag vågar påstå att både JF och Studentlund går från klarhet till klarhet just nu. Obligatoriets avskaffande har fört mycket gott med sig
i form av ökad energi och kvalitet. Alla försöker vi lite mer och är
lite bättre än tidigare. Och visst är det roligare att jobba tillsammans.
Sammanfattningsvis så löper orden samarbete och sammanhållning
som röda trådar genom allt som händer just nu – det blåser positiva
vindar genom Lunds studentvärld!
Lovisa Lindholm, Ordförande
Boel
D
et låter kanske konstigt, men att gå på universitet är en
fråga om förtroende. Det bygger på att universitetet
måste kunna ha förtroende för studentens sätt att arbeta.
Efter genomförd utbildning ska universitetet intyga att studenten
tillägnat sig ämneskunskaper, färdigheter och förståelse men också
personlig mognad och ett självständigt, ansvarsfullt arbetssätt som
gör henne/honom förtjänt av att få en examen. Vägen dit är kantad av olika kontroller – tentor –som universitetet genom lärarna
ansvarar för. Det är omöjligt att kontrollera varje student i alla
situationer. Kunskapskontrollen måste därför bygga på förtroende
och eget ansvar.
Nu har jag – och flera med mig – fått uppmärksamheten fäst på att
det förekommer fusk på Juridicum i samband med tentamina. Som
lärare och ansvarig examinator känns detta oerhört frustrerande.
Man vill ju tro att juriststudenter, som ska vara förebilder vad gäller
att upprätthålla rättssamhällets värden, inte skulle kunna tänka sig
att tillgripa sådana metoder. Bara under det senaste året har jag tre
gånger varit indragen i diskussioner om att det förekommit fusk
eller försök till fusk. Några studenter tog kontakt med en advokatbyrå för att få hjälp med en hemtenta. En student ertappades
nyligen på en salstenta med fullt av material som det uttryckligen
var förbjudet att ha med som hjälpmedel. Efter en annan salstenta
nyligen kom två studenter upprörda och berättade att de sett hur
två andra studenter fuskade på tentan.
Jag kan inte säga om detta är tre unika händelser eller om det bara
är toppen av ett isberg. Hur som helst känns det sorgligt. Universitetsutbildningen är en förberedelse för yrkeslivet och – som
sagt – universitetet vill ge studenten möjlighet att under denna resa
utveckla sin personlighet, omdömesförmåga och ansvarskänsla, allt
genom att visa studenten förtroende, exempelvis genom att låta
studenten göra proven i form av hemtenta utan annan kontroll än
de instruktioner som ges om hur tentan ska utföras (till exempel
”utan att samråda med annan”). Att klara sin tentamen genom att
fuska är dessutom oerhört orättvist mot alla de studenter som inte
tar till otillåtna metoder utan lever upp till det förtroende som universitetet visar dem. Det handlar i slutändan om etik och moral.
Hur ska vi som lärare förhålla oss till detta? Hur ska vi göra för att
leva upp till studenternas berättigade förväntningar på rättvisa i
examinationen? Det känns helt fel att bara låta fusket passera, även
om det bara är en liten minoritet av studenterna som det handlar
om. Det känns också fel att behöva införa stenhård kontroll. Varför
fungerar det inte att helt enkelt tala om vilka regler som gäller och
sedan med förtroende lämna till studenten att leva upp till detta? Att
öva sig i att arbeta i frihet under ansvar, är inte det den bästa förberedelsen för ett kommande yrkesliv?
Boel Flodgren, Inspector
Universitetsvärlden
Senaste nytt...
...om din utbildning
...på JF
Årets prioriterade utbildningsfrågor
Varje år väljer JF ut frågor inom utbildningsbevakningen som
vi anser är särskilt viktiga. Årets prioriterade frågor är varierade
examinationsformer och feedback. Vi tycker att det är viktigt att vi går
ut i arbetslivet som duktiga och väl förberedda jurister och tror att
vi bäst kan åstadkomma detta genom att ha en varierad utbildning.
Vi tycker därför att det är viktigt att vi examineras på ett varierat
sätt, som ger alla studenter en chans att komma till sin rätt och
som bättre rustar oss inför vår framtid. Muntliga uppgifter, uppsatser, hemtentor och seminarier ger oss ytterligare möjligheter att
träna de egenskaper vi behöver och dessutom sprida arbetsbördan
över terminen. Men för att utveckla vår fulla potential behöver vi
få fortlöpande respons på vad vi gör bra och mindre bra, både i
vårt skrivande och i våra muntliga presentationer.
Novischperioden
Juridiska Föreningen har under de gångna veckorna fått uppleva
historiens kanske mest taggade novischgäng. Nivån på sångerna
och utklädningarna var högre än någonsin och temat ”trosskydd”
under Småjurslekarna är redan, och kommer länge att vara, en
klassiker. Novischerna var otroligt duktiga men hela novischperioden hade aldrig blivit så här bra om det inte hade varit för våra
två fantastiska novischförmän Alexandra Tham och Calle Öberg.
De ledde verksamheten med bravur, och har dessutom satt ribban
fruktansvärt högt vad gäller uppträdande under Novischfesten.
Slopat krav på föranmälan till tentorna
På fakultetens initiativ behöver man nu inte längre föranmäla sig
till tentorna via hemsidan. Föranmälan ansågs utgöra ett onödigt
stressmoment för studenterna och har därför slopats helt från
och med den här terminen. Det räcker alltså med att dyka upp på
tentatillfället för att få skriva tentan.
Ny T1 i full gång
Nya termin 1 är i full gång och det nya konceptet verkar hittills ha
varit en succé! Våra nya juriststudenter läser numera introduktion
till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt under juristprogrammets första termin.
Våra första UJIK-are har börjat på programmet
Fakultetens stora nätbaserade satsning, utvidgad juridisk introduktionskurs har nu resulterat i ett tjugotal nya studenter på termin
1. Kursen på 15 poäng är öppen för alla som har grundläggande
behörighet och de 20 bästa studenterna erbjuds en plats på juristprogrammet.
Ändrade regler för anteckningar på T5
Reglerna för anteckningar på T5 har ändrats och det är inte längre
tillåtet att anteckna i lagboken, utan endast att skriva stickord.
Dessa nya regler kommer även att gälla under straffrätten på
terminens andra del.
JiA
JF:s Arbetsmarknadsdagar planeras och förbereds i en fart som
sällan skådats. JiA-generalen Hanne Kirnö leder sina kommittéledamöter mot vad som ser ut att bli ännu en succé. Se till att ta
chansen att komplettera din utbildning med allt från CV-granskning och träningsintervjuer till JiA-debatt och Casetävling.
Informationsutskottet
Sällan har informationsflödet varit så viktigt för JF som det är nu.
För att våra medlemmar ska veta vad som händer och kunna ta del
av våra arrangemang jobbar vi hårt med att synas på bland annat
Facebook, Twitter, i Juridicums reception med mera. I och med
detta arbete behövs du som är intresserad av foto, grafisk design
eller IT! Kontakta [email protected]!
Culpakören
Under flera terminer har Culpakören vuxit fram till den otroligt
duktiga fyrstämmiga, blandade kör den är idag och ingen som satt
med under Novischfesten senast tvivlar på kvalitén. Med en blandning av afrikanska böner, Bellmanvisor, Monica Zetterlundklassiker, Disneymedleyn och mycket, mycket mer har Culpa byggt upp
en repertoar som passar såväl för de som har gedigen erfarenhet
av körsång som de som vill börja på ”äldre” dagar.
JIPPO
Juristernas Interna PartyPrisseOrganisation ansvarar för JF:s
personalvård och genomförde en mycket uppskattad kickoff för
föreningens tjänstemän. God mat, stor brasa, varm bastu, ett överdimensionerat ljudsystem och en tipi – kickoffen hade allt!
Universitetsvärlden
JiA - Juristen i Arbete
Vi som läser juridik har gjort ett bra studieval, en bred arbetsmarknad med många spännande möjligheter väntar på oss.
N
u öppnar vi dörren för JiA-dagarna som ger oss chansen att
se vilka jobb som framtiden har att erbjuda oss som jurister.
Syftet med JiA-dagarna är att skapa kontakter och nätverk mellan
studenter och framtida arbetsgivare. Av JiA-mässans 52 utställare är
jag säker på att du kan finna någon som tilltalar just dig.
Ett annat syfte med JiA är att inspirera oss studenter
genom att lyssna på spännande föredrag. I år har vi arbetat för att
JiA-dagarna ska få större internationell prägel och presenterar stolt
ett föredrag med Marie Jacobsson som berättar om sitt jobb som
folkrättsrådgivare på UD och ledamot i FN:s folkrättskommission.
Är din dröm att arbeta på en EU-institution kan jag glädja dig med
att JiA också gästas av Thomas Belius från Regeringskansliet och
Sten Ramstedt från EU-kommissionen som berättar om vägen till
arbete inom EU:s institutioner. På mässdagen får vi besök av juridikens entreprenörer Nadja Hatem & Anuta Sjunghamn. Två unga
jurister som gjorde verklighet av drömmen om att starta egen byrå.
Kom och lyssna på dem i JiA-Loungen där du också bjuds på kaffe
och goda praliner.
JiA vill dessutom ge dig som student möjligheter till
praktiska övningar. Under JiA Training Day kan du gå på CV-granCase 15 oktober
13.00 Kom och lyssna på slutpresentationerna.
Rättegångssalen
Vinnarna annonseras av Lindahl på höstfesten 21 oktober.
Training Day 20 Oktober
09.00- 17.00 Löpande aktiviteter (Föranmälan
krävs)
skning och träningsintervjuer. Nytt för i år är möjligheten till
karriärcoaching. Där får du ytterligare tips, råd och stöd för
vilka karriärvägar som finns för dig som jurist. Profiltester är
ett annat nytt inslag. Ett enkelt test där du får reda på din profil
som kanske hjälper dig att komma fram till vilket jobb som du
är mest lämpad för.
Training Day avslutas på kvällen med debatten ”Rättvisan och dårarna - ett sinnessjukt rättssystem?”. Vi ser
fram emot en kväll med starka åsikter och fartfyllda diskussioner. Kom och lyssna i Lilla Salen i AF-borgen. Se till att vara
där i tid, det är hårt tryck på platserna!
Mer information om allt som händer under JiA finns
i JiA-katalogen som vi har lagt ner mycket tid på att utveckla
i år. Vi har samlat ALL information i den, inga lösa programblad eller handböcker, ALLT finns i katalogen. Se därför till att
skaffa dig ett exemplar!
Oavsett vilken termin du går har JiA något att erbjuda, dra nytta av det!
Ta chansen att träffa Sveriges mest spännande
yrkesmänniskor, de är här för att träffa dig!
Vi ses den 20 och 21 oktober!
Hanne Kirnö
JiA-General
PROGRAM
JiA-mässan 21 oktober
9.30-15.00 JiA-mässan
Stora salen, AF.
9.30-15.00 Kontaktsamtal
AF-borgen
(Föranmälan krävs)
Juridicum
11.00 Heta stolen – Rekrytering
JiA-Lounge
09.30 Profiltester med Karriärservice
Telaris
12.30 Heta stolen - Livet som jurist
JiA-Lounge
11.00 CV-skola med Jusek
Telaris
Miniföredrag
13.30 Hatem & Sjunghamn om drömmen
om egen byrå som blev verklighet.
JiA-Lounge
Föredrag
13.00 Marie Jacobsson - folkrättsrådgivare på
UD och ledamot i FN:s folkrättskommission.
Pufendorf
14.30 Thomas Belius och Sten Ramstedt –
om vägen till arbete inom EU:s institutioner.
Pufendorf
17.30 Debatt
Rättvisan och dårarna.- ett sinnessjukt rättssystem?
Lilla salen, AF.
18.30 Höstfest
Stora salen, AF-borgen
18.30 Välkomstdrink
19.00 Dörrarna stängs
24.00 Eftersläpp
Vänligen observera att alla tider är (.).
Juridiska Föreningens medlemmar har företräde
till samtliga aktiviteter.
Universitetsvärlden
UPPDRAG NOVISCH
Mycket är nytt på termin 1 i höst. Stats- och förvaltningsrätten har blivit konstitutionell rätt, Per
Hellsvik har fått ge upp sin roll som kung över Grunken. Men en hel del är precis som vanligt.
Se här - rapport från en Novischperiod.
Text: Amanda Cederholm Bild: Linn Sandmark
Förberedelsen: Jag hade planerat allting in i minsta detalj, köpt pennor och block och kunde knappt vänta innan jag fick börja anteckna.
Jag hade åkt till Lund dagen innan inskrivningen, letat upp Juridicum,
frågat i receptionen var jag hittade Pufendorfsalen och fått tydliga
instruktioner.
Första dagen: På inskrivningsdagen gick jag upp i god tid, åt
en rejäl frukost och allt det där.
Jag anlände till busstationen i
tid, men det gjorde inte bussen.
Paniken smög sig på mer och mer
under hela bussfärden. Önsketänkande hjälpte inte, jag missade
tåget. Nu var det panik på riktigt.
Jag ringde upp en av våra novischförmän och sa att jag inte skulle
komma till Lund förrän tio över
nio. Då fick jag lugnt och sansat
förklarat för mig att akademisk
kvart rådde. Jag var räddad!
Faddergruppen: Faddergruppen är ändå något alldeles särskilt. Jag måste säga att utan en faddergrupp hade jag (och många
med mig) tyckt att det var mycket svårare att lära känna folk. Min
faddergrupp är helt underbar och det är mest de i gruppen som
jag umgås med.
Efteråt: De första dagarna somnade jag på bussen hem. Det kan
dock ha haft något litet samband med Adlercreutz bok om avtalsrätt,
men berodde nog mycket på att jag blev så trött av allt det nya.
Sittningarna: Ärtsoppesittningen, som var vår
första sittning, var kantad av underliga händelser.
Jag och en annan novisch skulle ta bussen hem
till en tredje novisch för att byta om där men
missade att hoppa av på rätt ställe, fick vänta på
slutstationen i tjugo minuter och sedan åka hela
vägen till Lundagård, springa in på Juridicum och
byta om på toaletten. Men vi hann i tid. Det var
även första gången i mitt liv som jag åt ärtsoppa.
Det var faktiskt riktigt gott!
Första temasittningen var helt galen. Större delen
av kvällen spenderades ståendes på stolarna,
sjungandes och skrikandes. En mycket udda upplevelse, men kul var det.
Universitetsvärlden
Fakultetens
Långstrump
Text: Ale Westerlund Foto: Christoffer Letth
Uppdrag: Intervjua Boel Flodgren, professor
i Handelsrätt och före detta rektor för Lunds
universitet. Jag: Märkbart nervös, då jag som
gammal Lundabo kände till Boelspexet innan
jag hörde talas om Boel. Intervjun blev ett utmärkt tillfälle för mig, och er, att lära känna
personen bakom fenomenet.
Ett tips till nyutexaminerade jurister?
– Nu ska vi ju ha den här Arbetsmarknadsmässan och det är klart
att den kommer att innehålla en massa nya initiativ och lockelser.
Jag tror på att man ska söka det man är road av, verkligen känna
efter vad man vill ägna sitt professionella liv åt, för det kommer ju
att styra så mycket av ens intellektuella och sociala liv. Det är lika
bra att försöka vara lite självinsiktsfull från början. Men testa sen
gärna runt lite grann!
Vad anser du om jämställdheten på juristernas arbetsmarknad?
– Det finns en del att rätta till där, tycker jag. Där ser man mönstret, att i offentlig sektor är merparten kvinnor och det har jag full
förståelse för. Där är arbetsförhållandena dels lite könsneutrala,
man konkurrerar på sakliga meriter, dels finns det ett system om
man får barn och bildar familj där man kan, i trygghet, vara ledig
och veta att man kan komma tillbaka och ha sitt jobb kvar. Det är
en oerhörd fördel, inte minst för kvinnor.
Jag tror att arbetsförhållanden på många byråer trycker ut kvinnor;
de passar inte den kvinnliga livssituationen under alla perioder i
livet och det måste man ändra på. Det här ser advokatbyråerna
själva som ett stort problem: att många duktiga flickor och kvinnor lämnar för att man inte gillar arbetsförhållandena. Det ligger
mycket på advokatbyråerna själva att ändra dessa arbetsförhållanden och arbetsvillkor.
Vilken sorts student gillar du mest?
– Jag har ingen absolut favorit. Jag gillar till exempel de kåraktiva
vilket är ett skäl till att jag engagerar mig i JF. Det här lite mer
tungrodda och slitsamma att bevaka utbildningsfrågor tycker jag
är så intressant och viktigt. Ett universitet som inte har studenter
som tar av sin tid och sitt engagemang för att driva utbildnings-
frågor är inget bra universitet, och därför tycker jag om att vi äldre
kan ställa upp för att göra det lättare för studenterna.
Har du någon förebild?
– Jag brukar säga Pippi Långstrump, haha! Hon har alla goda
egenskaper, som det här att ”den som är väldigt stark måste också
vara väldigt snäll”. Och så har hon en god portion humor, och sen
är hon ju på något sätt alltid igång och håller på med saker. Det
tycker jag är stimulerande.
Är det något särskilt du brinner för?
– Ja, jag tycker väl att det är roligt att arbeta med juridik för att jag
har någon slags idealistisk grundsyn på juridiken med vad som är
rättvist, vad som är ett rättssamhälle och fattiga länder, det är lite
det som driver mig i de här handelspolitiska frågorna. Även om
man efter hand blir mindre radikal, för att man blir mer och mer
bekväm när man blir gammal, så finns det kvar en rättvisepatos.
Någonstans finns det kvar saker att göra för att ställa saker till rätta
där ute i världen och det har jag faktiskt ett brinnande intresse för,
jag vill gärna medverka till att det sker.
Hur håller du dig i form?
– Knack i trä! Jag säger att så länge man får vara frisk och får vara
med så tycker jag att livet är stenkul. Jag gör olika grejer, det gör
jag faktiskt: jag spelar tennis, spelar golf och jag tycker om att åka
skidor, jag går till skogen med våra hundar och är nog en rätt så
aktiv människa. Och så cyklar jag som en galning i stan hela tiden.
Att få vara bland studenter är ju också oerhört hälsosamt…
När jag går hemåt blir jag omkörd av Boel på sin cykel, vinkandes
med ett brett leende, innan hon påbörjar den långa stigningen
mot nordöstra Lund. Det är verkligen som om Pippi Långstrump
har vuxit upp och blivit jurist, tänker jag. Och tur det!
r
Bo
älje
v
l
e
Zeteo Karnov
Coop Ica
Vårtermin Hösttermin
Beatles Stones
Dissidenten Sydsvenskan
DISSIDENTEN
Lärarintervjun
DISSIDENTEN
Så funkar det
UTBILDNINGSPLANEN
Har du någonsin under en föreläsning ställt dig frågan: Varför läser jag det här?
Från stats- och förvaltningsrätt till allmän rättslära – vem är det som skapar vår utbildningsplan
och vad avgör vilka rättsområden vi ska studera på juristprogrammet? Dissidenten förklarar – så
funkar det!
Text: Linda Källström Illustration: Emilie Dafgård
K
raven och kriterierna på hur vår utbildningsplan ska se ut finns i högskoleförordningen (1993:100). Det är regeringen och Utbildningsdepartementet som beslutar om den. I bilaga 2 stadgas de mål som ska uppfyllas för att erhålla en juristexamen. För att få
formell behörighet att arbeta som domare, åklagare, advokat och kronofogde är juristprogrammet ett måste, då det är den enda
utbildningen som ger en sådan behörighet. På så vis kan arbetsmarknaden, genom att förse vissa yrken med detta behörighetskrav, styra vad
som ingår i juristprogrammet.
I förordningen står även att studenten ska visa kunskap i andra ämnen som kan ha betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna.
Vissa universitet i Sverige har därför valt att föra in kurser såsom företagsekonomi och nationalekonomi då dessa kunskaper anses kunna
vara av betydelse för tillämpningen av studenternas jurisdiska kunskaper, med andra ord vara till fördel i deras yrkesliv. Ytterligare mål för juristexamen är att man ska känna till rättssystemets roll, både nationellt och internationellt - därav läser vi internationell och komparativ rätt.
Enligt Högskoleverket utformar universiteten och högskolorna själva utbildnings- och kursplanerna, inom ramarna och kriterierna som
har satts upp av regeringen i högskoleförordningen. En utbildningsplan ska innehålla kursbenämningarna, upplägget av kurserna och
vilka förkunskapskrav som gäller vid antagningen. Ska utbildningsplanen ändras måste universitetet fatta ett formellt beslut. I Lund fattar
juridiska fakultetens styrelse övergripande beslut. Under styrelsen jobbar Nämnden för utbildningen på grund- och avancerad nivå (NUGA).
NUGA:s uppgift är att bereda styrelsen för dessa beslut samt att, på delegation från styrelsen, ansvara för att utbildningen uppfyller de mål
och krav som styrelsen satt upp. I NUGA ska både lärare och studenter vara representerade, av totalt nio ledamöter ska det finnas sex lärare
och tre studentrepresentanter.
Inblick Arbetsmarknad
Det är någonting med honom som påminner om en seriefigur. Eller en pojke som växt för fort. Benen lite för
långa, öronen lite för stora. Han är en av Sveriges ledande
jurister, var ofta i blåsväder som JK men har sedan ett
knappt år tillbaka dragit ner på tempot – och blivit justitieråd i Högsta Domstolen.
Text: Elisabeth Karlsbad och Nina Lind Bild: Elisabeth Karlsbad
- När jag berättade för Torgny Håstad att jag skulle bli intervjuad av en tidning som heter ”Dissidenten” konstaterade vi att ni nog har valt fel justitieråd...
Göran Lambertz tar emot oss i sitt arbetsrum på HD:s sjunde våning. För att komma dit ska man
ta sig uppför stora, tysta stentrappor. Mellan våningarna finns avsatser med tunga mattor och
antika möbler. Våning sju verkar följa på våning fem, som följde på våning tre. Lite kafkastämning råder, alltså. Är det så här det är på HD? Sitter det kvinnor och män i peruker bakom de där
dörrarna?
- Just peruker har vi inte, men det sitter ganska mycket tradition i HD. Man beter sig på ett visst
sätt här. De som har varit här länge säger att det är mycket mer otvunget nu, fler vanliga samtal,
förr var det mer strikt, säger Göran Lambertz.
Han säger att han ibland kan önska lite mer frimodighet. Ibland är det lite stelt. Men
Göran Lambertz trivs på sitt jobb, även om det var roligare att vara JK:
- JK var utan tvekan det roligaste jobbet jag har haft; man fick tillämpa juridiken på ett så bra sätt,
använda den för att ändra på saker i samhället som inte är bra. Ett rent juristjobb, som det jag har
nu, har sina begränsningar. Kanske är det lite för lite blod i det här, säger han och vilar huvudet
i händerna.
Med eller utan blod - vad gör ett justitieråd hela dagarna?
- Idag på förmiddagen satt jag och två till med sex mål, som vi bestämde vad vi ska göra av. En
vanlig dag går man upp efteråt och skriver dom eller beslut.
Jaha. Det är alltså så här de blir till, de mystiska NJA som för oss fungerar som facit för
juridiska problem.
- Det är viktigt att domar härifrån är perfekta. Vi ägnar väldigt mycket tid åt det. Smakar på varje
ord.
- De andra blir sura om jag säger det, men det här är det lugnaste jobbet jag har haft.
Göran Lambertz tar upp en pappersbunt och tillägger:
- Det finns de som lägger tjugo timmar på en sådan här. Jag lägger kanske en.
Men varför juridik? Göran Lambertz ville egentligen bli diplomat och var bäst på matte i skolan.
” Redan i början
av utbildningen
ska man bestämma sig för att drivas av sanningen
och sitt samvete.
”
FAKTA
Jobbar: Som justitieråd i HD. 60 timmar i veckan.
Ålder: 60 år.
Familj: Fru som är mikrobiolog på Livsmedelsverket. En son och två döttrar, varav den ena läser juridik.
Senast sedda film: Den där filmen om 11 september... men det är pinsamt! Skriv Miraklet i Lourdes.
Favoritbok: Blonde av Joyce Carol Oates.
Äter till frukost: Yoghurt med müsli och smörgås med ost. På helgen kaffe på sängen.
Inblick Arbetsmarknad
jobbar som sjutton och är bra på de juridiska grundbultarna. Jag har deltagit i problemlösning i tusentals fall och tycker faktiskt att det bli bäst
på mitt sätt. Göran Lambertz lutar sig bakåt i skrivbordsstolen, spricker
upp i ett spjuveraktigt leende och brister ut i skratt.
Det knackar på dörren och justitieråd Lena Moore tittar in.
- Lunch?
- Tja Lena! Jag äter med mina besökare och intervjuare här. Tack ändå!
Göran vänder sig åter till oss. Och det är dags för lunch. Vi går
rakt över gatan till en liten italiensk kvarterskrog – där Lambertz verkar
välkänd. När vi knör oss in mittemot honom i de små bänkarna kommenterar han den försmädliga placeringen i “Årets jurist”-mätningen.
- Torgny Håstad har blivit utsedd till årets bästa jurist, igen. Jag kom
tvåa. Nästa gång ska jag göra något för att sabotera för honom.
Göran beställer en pizza och en lättöl. Vi är nyfikna – hur är
det egentligen att jobba med den där HD-domaren som köpte sex, vars
avsked Lambertz som JK valde att inte pröva?
- Han sitter två dörrar ner. Det var lite konstigt i början. Jag föreslog att
vi skulle prata om det någon gång, men det ville han inte. Han vill bara
stänga den dörren. Jag tycker synd om honom, han har verkligen gjort
bort sig.
På senaste tiden har debatten om säkerheten för anställda
inom rättsväsendet gått varm. Göran Lambertz menar att han inte har
blivit ”så utsatt för hot” – men kanske är han coolare än många. Han
har fått tillkalla SÄPO och mottagit en hel del otäcka mail, vissa riktade
mot sin fru.
- Juridik handlar väldigt mycket om logiskt tänkande, att stoppa saker i
rätt boxar, att hålla ordning. Det lockade mig. Och för att vara skicklig
på den rena juridiken krävs de egenskaperna.
Vi sitter mittemot mannen som förra året blev utsedd till en
av Sveriges bästa jurister. Vad kan han lära oss?
- Jobba väldigt hårt. Man får ingenting gratis, säger Göran och rullar en
meter bakåt med sin skrivbordsstol. Han rekommenderar att vi ska akta
oss för mekaniskt problemlösande.
- Jag har haft stor hjälp av att sätta in mig själv eller mina närmaste
i juridiska problem. Vad känns rätt – rättfärdigt, rimligt och rättvist?
Göran spånar vidare:
- “Jag skulle bli jätteupprörd om jag drabbades av den där lösningen!”
Så kan man tänka. Det är viktigt att koppla juridiska problem till verkligheten.
Dessutom uppmuntrar han oss att jobba med vår integritet:
- Det mår man väl av, inte bara som jurist. Redan i början av utbildningen ska man bestämma sig för att drivas av sanningen och sitt samvete.
Vi undrar vad Göran Lambertz har gjort för att komma dit han är idag.
Han tar av sig glasögonen, lägger dem på bordet. Flyttar dem två decimeter till höger.
- Det är nog juridisk skicklighet, och ganska mycket arbetskapacitet. Jag
Tillbaka på kontoret. Hemma i Lund väntar för vår del en ångestladdad
tentavecka. Vi kan inte låta bli att fråga: kommer vi någonsin att ha glädje av alla tentor vi överlevt? Göran Lambertz drar i sin gråblonda lugg.
- Tentaplugget var det allra jobbigaste för mig som student. Men jag har
haft nytta av det i jobbet! Man lär sig att koncentrera sig otroligt hårt,
och att få ur sig någonting när det verkligen behövs.
Tentaångesten är alltså ett generationsöverskridande inslag i
juristutbildningen. Annat har förändrats. Vad tycker Göran Lambertz
om dagens utbildning?
- De unga jurister som kommer ut från Juridicum idag är klokare och
vettigare än vad vi var på 70-talet. Juristutbildningen drar till sig väldigt
duktiga studenter nuförtiden, och det är en välsignelse för oss i arbetslivet. Den enda invändningen är mot nyutexaminerade som försöker
skriva ”fin juridiska”. Det är rent åt helvete, och precis sådant språk vi
försöker jobba bort. När det gäller utbildningens innehåll undrar jag
om man pratar tillräckligt mycket om rättssäkerhet och den sortens
värden i föreläsningssalarna.
Göran Lambertz fäster blicken på ett fotografi bakom oss.
Där möts den av en gammal samekvinnas. Hon har en pipa i munnen
och ett småblommigt huckle över håret.
- Jag tycker att hon har en ovanligt uppfordrande och intensiv blick.
Jag har använt den som energigivare under många år. Man får egentligen inte sätta upp grejer på väggarna här inne, men jag klarar mig inte
utan henne.
Inblick Arbetsmarknad
KUNG
AV
POP
I ett kontorslandskap delat med författare, redovisningskonsulter och en radiostudio sitter Andreas
Wendén, även känd som Popjuristen. Härifrån driver han sitt företag vars mål är att ge juridisk rådgivning till populärkulturella kreatörer. Dissidenten tog tåget till Malmö för att få veta mer.
Text och bild: Hedvig Areskoug
Din affärsidé är att hjälpa olika
kreatörer. Hur började det?
– Främst hjälper jag designers och
artister; både i grupp och enskilda.
Redan under min studietid engagerade jag mig utanför skolan. Det är väl
ett råd jag kan ge - gör något roligt
vid sidan av. Jag var engagerad i olika
musiktidningar här i Malmö och ordande olika konserter och klubbar.
På så vis lärde jag känna artister som
jag även började hjälpa under tiden
jag pluggade. Det här med att nätverka, det kan man nog inte säga tillräckligt många gånger. Det är viktigt
att knyta kontakter och det tror jag
arbetsgivare uppskattar. Det är viktigt att man inte går genom utbildningen och bara pluggar, då har man
inte särskilt stor social kompetens.
Och det tror jag att vissa missar, att
juridik faktiskt väldigt mycket är ett
socialt arbete.
Var kommer namnet Popjuristen
ifrån?
– Jag satt och skulle välja något
namn. Musikjuristen kändes inte
riktigt träffande, så det blev Popjuristen. Sen kan man ju tycka vad man
vill om det, att det är konstigt, men
det har väckt mycket uppmärksamhet. Det visar lite vad jag vill jobba
med; populärkultur.
Men det är ingen dold artistdröm
bakom namnet?
– Nej, nej. Jag spelade piano när jag
var tio, men jag har aldrig velat blir
artist.
Hur ser en typisk arbetsdag ut för
dig – sitter du här 08-17?
– Njä, kanske inte från åtta, haha,
men nio. Ofta sitter jag här från 9-18,
men det är ju så när man är egen,
man jobbar alltid på något vis, även
på helger. Det blir lite som en livsstil.
Vad gör du om dagarna?
– Det blir mycket avtalsläsning och
tolkning. Det är ofta man har ett
avtal framför sig som klienten inte
förstår någonting av, så det är mycket
pedagogik bakom också. Sen diskuterar vi och jag kanske ger min
synpunkt och så får de ta ställning.
Det har även varit fall där någon har
trängt sig in i någon annans rättigheter och vi har försökt styra upp det.
”Det tror
jag att vissa
missar, att
juridik faktiskt väldigt
mycket är
ett socialt
arbete.”
Tror du det finns ett stort behov
av din kompetens?
– Det tror jag absolut att det finns.
Jag är ute på musikhögskolor och
konsthögskolor och föreläser om
vad juridik är. Det är många som har
behov av hjälp, de vet ingenting och
många är rädda för att besöka byråer efter att de slutat skolan. Många
av dem startar eget sen och någon
gång kommer de att komma i kontakt med avtal och då behöver de
någon som förstår och kan förklara.
Avslutningsvis: vilket är det roligaste uppdraget du har?
– Det är svårt… Ida Sjöstedt, designer, ska i dagarna börja genomföra
en kampanj, Passion for Fashion,
med Coca-Cola i hela Sverige där
hon har gjort en klänning. Där har
jag varit juridisk rådgivare. Även att
föreläsa tycker jag är väldigt roligt.
Man får mycket frågor som ger nya
infall. Jag vill gärna ha en kombination av att sitta här och läsa kontrakt
och av att vara ute och träffa folk. Så
det är väl så jag kommer att fortsätta
att köra.
Inblick Arbetsmarknad
Ve m d ä r
Stor undersökning bland Juridicums studenter, utförd av
Dissidenten i samarbete med Utbildningsutskottet.
Vet ej 1%
Upplever vi
att vi har
möjlighet att
påverka juristutbildningens innehåll
under vår
studietid?
41%
Mycket /
en del
58%
Väldigt lite
/ inte alls
Har vi kommit
i kontakt med
förebilder från
den yrkesgrupp
vi vill tillhöra?
nej
44%
ja
56%
Vi saknar förebilder inom:
1. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
2. HUMANJURIDIK
Eva Ryrstedt, ordförande för NUGA, och Annika Nilsson, bitr. prefekt kommenterar:
1.
Fler än hälften upplever att de väldigt lite eller inte alls kan påverka juristutbildningen.
2.
De studenter som vill arbeta inom områdena mänskliga rättigheter respektive
humanjuridik är de som i högst utsträckning saknar förebilder på juristutbildningen.
3.
Många anger att de saknar ämnen som retorik och praktik på juristutbildningen.
1
Det finns flera vägar som är möjliga att gå för dem. Samtliga dessa
vägar kräver dock ett eget initiativ från studentens sida - utom kursvärderingarna:
1) Vi har studentrepresentanter i alla viktiga berednings-och beslutsorgan.
2) I varje kurs finns också studenter att vända sig till (kursombud).
3) Den enskilda studenten kan också alltid vända sig till en lä rare,
eller till någosom sitter i en nämnd eller i styrelsen.
4) Samtliga studenter ombeds att fylla i och ge in kursvärderingar.
2
Vår ambition är att så många yrkesgrupper i form av ämnesrepresentanter som möjligt skall vara möjliga för studenterna att träffa. Detta
sker i olika former, som t.ex. yrkeslivsinformationsdagen på T3. Där
ges således ALLA studenter en möjlighet att komma i kontakt med en
humanjurist. Det enda sättet att inte träffa en humanjurist är således
att inte gå vid det tillfället.
3
ÄMNEN VI SAKNAR
retorik
moral & etik
immigration
genusvetenskap
politik
vetenskapsteori
ledarskap
praktik
rättssociologi
Vi kan aldrig täcka allt inom ramen för utbildningen. Vi försöker
dock ha ett system där det som
inte finns som obligatoriska kurser, så långt som möjligt finns i
det valfria utbudet. Det finns redan idag möjlighet till exempelvis
praktik i vissa specialkurser. När det gäller retorik är detta ett
ämne som är viktigt för oss jurister och vi gör fortlöpande olika
försök att integrera det i utbildningen.
Undersökningen genomfördes september 2010 bland ett urval av studenterna på juristprogrammet i Lund, termin 1-6. Alla 2000
studenter har alltså inte tillfrågats, varför en nypa salt gör gott till statistiken.
Inblick Arbetsmarknad
Vad tror vi att de flesta av våra kursare vill
arbeta med efter juristutbildningen?
Övrigt 4%
Humanjuridik 3%
Mänskliga rättigheter 3%
Och det här vill vi egentligen:
27%
T1 - INTERNATIONELL/EU
63%
affärsjuridik
domstol
T2 - DOMSTOLSVÄSENDET
T3 - MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
T4 - AFFÄRSJURIDIK
T5 - HUMANJURIDIK
T6 - DOMSTOLSVÄSENDET
16%
82%
ja
Vill vi
sitta ting
efter juristexamen?
VAD VILL MÄN JOBBA INOM?
12
Affärsjuridik
Domstolsväsende
Internationell rätt
Då har du fel, precis som många andra. Intresset för affärsjuridiken är inte alls lika stort som vi tror. Det är som störst
på termin 2 (24%) och sjunker drastiskt på termin 6 (6%). Det
är inte helt omöjligt att Ola Svensson fungerar som vår främsta
inspirationskälla fram tills domstolspraktiken på termin 5, som
tydligen utgör ett avgörande utbildningsmoment för vissa. I
början av utbildningen tror en fjärdedel av oss att de vill jobba
inom domstolsväsendet; på termin 5 sjunker antalet till 4%
(!), och på termin 6 ökar det igen och når upp till 29%. Beror
det på att litteraturlistan på termin 5 är avskräckande? Hur
som helst kan man säga att två veckors praktik gör skillnad;
straff-och processrättsliga fördjupningskurser blir fullsatta så
småningom.
Intresset för mänskliga rättigheter varierar däremot inte
mycket mellan terminerna och är störst bland kvinnliga studerande. Manliga studerande föredrar i sin tur affärsjuridiken.
Förvaltningsrätten är också alltid lika aktuell; det finns ca 3,5%
studenter på varje termin som inget hellre vill än att gå i Bengt
Lundells fotspår.
VAD VILL KVINNOR JOBBA INOM?
1 Mänskliga rättigheter
2Domstolsväsende
3Humanjuridik
Tror vi att det
finns något
samband mellan kön och
framtida val
av yrke?
ror du också att de flesta av dina kurskamrater helst vill bli
affärsjurister?
Intresset för humanjuridiken ligger i genomsnitt på drygt
15% , förutom på termin 5, då det ökar kraftigt (till 33%).
Denna procentsats innefattar troligtvis även de som temporärt
tappat intresset för domstolsväsendet.
Vet ej 2%
nej
T
nej
28%
ja
EU-rätten är som roligast när man inte hunnit läsa den:
termin 1 domineras av internationella ambitioner som hinner
svalna redan på termin 2.
Mer än hälften av studenterna upplever att de väldigt lite
eller inte alls kan påverka utbildningens innehåll. Det de saknar
mest är mer praktik, mer kontakt med yrkesverksamma jurister
– speciellt inom området mänskliga rättigheter, samt en separat
kurs i retorik – som för övrigt finns, men har ställts in denna
termin...
Text: Ieva Kisieliute
72%
72% tror att det finns samband mellan kön och framtida val av yrke. Vad kan det beror på? Vi frågar
Sara Nilsson, som är aktiv inom Jämställdhets- och likabehandlingsgruppen.
- Könsstereotypa intressen, säger Sara.
- Dessutom tror jag att de skilda framtidplanerna, tyvärr, beror på att kvinnor inte deltar i yrkeslivet på samma
villkor som män. Huvudansvar för hem och barn kombinerat med hög arbetsbelastning i många juristyrken
påverkar många tjejers yrkesval. Denna uppfattning styrks av den undersökning Jämställdhets- och likabehandlingsgruppen genomförde i samband med årets internationella kvinnodag. Genusfrågorna måste tas upp på dagordningen på vår utbildning.
Text: Ieva Kisieliute
Inblick Arbetsmarknad
Juriststudent i maktens korridorer
Hämta kaffe och springa ärenden? Nej, snarare förbereda underlag till Europadomstolen och
fördjupa sig i den stenhårda folkrätten. Emma Haraldson är jurisstudenten från Umeå som fick en
praktikplats som många drömmer om: på Utrikesdepartementet. För Dissidentens läsare berättar
hon vad det innebär och ger dessutom sina bästa tips för hur just du får din drömpraktikplats.
Text: Klara Holm Foto: Elisabeth Karlsbad
kelt.
Hur är praktikplatsen upplagd?
– Jag har två handledare genom hela
praktikperioden som ger mig olika
uppgifter och som jag kan och ska
fråga om olika ämnen. Processgruppen har ett väl utarbetat system för
hur de ska ta emot praktikanter och
jag upplever att mina handledare
är lyhörda för vad jag tycker är intressant, men även att de tar ansvar
för att praktiken inte ska bli betungande för mig.
Hur har bemötandet från UD:s
sida varit?
– Väldigt bra! Alla har hälsat mig
varmt välkommen, så jag har skakat
hand och småpratat i korridoren
och vid kaffebryggaren hela veckan.
Något som gjorde mig mer bekväm
var också insikten om att jag inte är
ensam om att ta med matlåda och
att klädkoden går under betecknin-
Vad fick dig att söka till UD och hur gick det till när du fick platsen?
– Under utbildningen har jag alltid känt att jag kommer mest till
min rätt när vi har fördjupat oss i de rättsområden inom juridiken
som behandlar internationell rätt i allmänhet och folkrätt, mänskliga rättigheter, rättsstaten och statsförvaltning i synnerhet. En
del raljerar över det här gebitet och kallar det för mjuk juridik,
men jag har alltid tyckt att den är stenhård. Jag skickade därför in
ett CV och personligt brev till UD när praktikplatserna utlystes,
blev uppringd för en telefonintervju och någon vecka senare
ringde gruppchefen upp och meddelade att jag hade fått platsen.
Vad har du hittills fått göra?
– Jag gör min praktik på processgruppen som är en del av UD:s
enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt. I korthet förbereder processgruppen Sveriges underlag när Sverige är
svarande inför Europadomstolen, och hittills har jag bland annat fördjupat mig i ett mål där Sverige fälldes, läst och diskuterat
pågående mål som rör både Sverige och andra medlemsstater,
skrivit enklare utkast och sammanfattningar i några ärenden och
varit med på möten och en föreläsning med Elisabet Fura, vår
svenska domare i Europadomstolen. Insupit atmosfären helt en-
”En del raljerar över det här gebitet och kallar det för
”
mjuk juridik, men jag har alltid tyckt att den är stenhård.
gen ”hel och ren”.
På vilket sett tror du att man kan ha nytta av en praktikplats? Vad
tror du för din egen del att det betyder?
– Jag tror definitivt att det kan vara värdefullt om man aldrig tidigare
har tillämpat sina juridiska färdigheter på en juridiskt tillämpande arbetsplats. För min egen del ser jag praktiken som en unik möjlighet att
få en inblick i hur det är att vara på en arbetsplats dit man kanske aldrig
skulle få en ingång som examinerad jurist.
Har du några tips till studenter som vill ha en praktikplats?
– Välj praktikplats med omsorg, utgå från att du själv har krav och att tanken med en praktikplats inte är att du ska vara en gratis extraresurs som utför
okvalificerade arbetsuppgifter. Förhoppningsvis kan det utgöra ingången
till en anställning, och då kan det ha varit roligt att faktiskt ha fått realistisk
bild av vad arbetet innebär. Gör något som du tycker har bäring på dina
intresseområden och som kan ge dig fördjupade kunskaper inom det fältet.
Lägg ner tid på din ansökan och framförallt, ha tilltro till dig själv.
Inblick Arbetsmarknad
Vikten av en hemmapappa
Text: Sara Bengtsson
ur förhålla sig till följande siffror? På juristutbildningarna är 60 % kvinnor. De slutför studierna i högre
utsträckning än vad män gör. Bland de biträdande juristerna på byråer utgör kvinnor 55 %. Bland delägare är de 17 %.
Fler än hälften av biträdande jurister i advokatkåren är kvinnor,
men bland advokater uppgår siffran endast till 22 %. 68.4 % av
de antagna till domarutbildningen är kvinnor. Bland ordinarie
domare utgör de 41.3 %. Drygt hälften av statsanställda är kvinnor. Bland chefer utgör de 39 %.*
H
Återigen, hur förhålla sig till dessa siffror? Det enklaste vore att peka
på slumpen. Till exempel den slump som gör att män helt enkelt råkar
vara mer kvalificerade för chefsjobb. En annan enkel lösning skulle
kunna vara att peka på det individuella valet. Man prioriterar olika.
Eller? Redan konstaterat är att kvinnor som grupp finns representerade med hög procentuell andel i det ena, lägre hierarkiskt rankade
och sämre betalda sammanhanget och med låg procentuell andel i det
motsatta. Slutsats kan dras att kvinnor generellt inom juristkåren (och
i arbetslivet i stort) prioriterar bort höga poster. Vad väljer de i stället?
Är kvinnor mindre intresserade av erkännande, meriter; är de mindre
auktoritärt lämpade, mindre organisatoriskt begåvade?
Skulle det inte vara för att siffrorna ovan går hand i hand med den norm
som säger vad en man respektive en kvinna är, skulle kanske svaret att människor är och prioriterar olika vara nog. Men då dessa siffror är uttryck för
en struktur som generellt ger män makt och undanhåller kvinnor densamma, så är inte ”det individuella valet” tillräckligt som argument för varför
en grupp väljer (eller inte väljer) som den gör.
Istället för att prata om vad kvinnan bör göra för att ta sig högre upp på
arbetslivsstegen, alternativt dissekera hennes val med biologin som skalpell–
och således än idag göra jämställdhet till en ”kvinnofråga” – så borde vi
prata om mannen. För en stor del av problemet ligger i att utvecklingen av
mansbilden inte alls haft samma takt som utvecklingen av kvinnonormen.
Tack vare decennier av kvinnokamp har den kvinnliga normen utvidgats till
att omfatta yrkesarbete utan att därmed utesluta det aktiva föräldraskapet.
Att vara hemma med barn måste dock för arbetsgivare börja betraktas som
del av den mänskliga verkligheten, snarare än den kvinnliga sådana. En
person som, ofta i början av karriären, stannar hemma med barn hamnar
automatiskt efter i arbetslivet och för arbetsgivaren kommer en person som
väntas stanna hemma med barn vara osäker arbetskraft. Den personen
är oftast en kvinna. Så länge mannen endast har en uppgift– yrkesarbeta
– kommer kvinnan aldrig att ha samma chans, i juristvärld såsom i annat
offentligt rum.
* Statistik från nätverket Hilda.
Utblick
Att läsa juridik i Lund är stimulerande, intensivt och lärorikt. Men kunskapen vi förvärvar räcker
inte för att vi ska efterfrågas som affärsjurister, särskilt inte internationellt. Sex veckors praktik på
den internationella affärsjuridiska byrån Norton Rose i Frankfurt i somras stärkte min uppfattning: vi måste komplettera vår så teoretiska utbildning med praktisk erfarenhet av världen utanför studierna.
På visit i verkligheten
och de ibland högljudda mötena var
nya erfarenheter. För en svensk kan
arbetssättet framstå som hårt men
det medför en ofta önskvärd tydlighet och många effektivitetsvinster.
Arbetssättet ska inte heller förväxlas
med själva arbetsklimatet. Tvärtom
präglades veckorna på Norton Rose
av synnerligen trevligt umgänge med
kollegorna såväl under som efter arbetstid.
Text: Sofie Bjärtun
Illustration: Agnes Hebert Jagrelius
”Vilka av er har sett ett sådant här
under utbildningen?” frågade Tomas Gärdfors, svensk delägare på
Norton Rose, när han presenterade
byrån i Lund i våras. Låneavtalet
kändes igen av två juriststudenter i
en välfylld Pufendorfsal.
Att tolka liknande låneavtal var,
precis som andra uppgifter jag ställdes inför i somras, lika svårt som
spännande. Men de största utmaningarna låg inte i de juridiska frågeställningarna utan i det kringliggande. De mest påtagliga intrycken
kan uppfattas som kallduschar men
bör snarare betraktas som utmaningar för dig som vill arbeta som
affärsjurist internationellt: dina juridikkunskaper är bara en plattform,
din sociala förmåga är avgörande
och hur bra du än skriver och talar
så gör du det inte bra nog.
Som affärsjurist ska du lösa ett
specifikt problem eller maximera
en uppkommen möjlighet. Klienten
vill veta sitt nästa steg, inte höra dig
rabbla relevanta rättsfall. Förutom
att ha den juridiska kunskapen måste du därför vara insatt i klientens
verksamhet och bransch. Detta kräver att du kan en eller ett par branscher väl. Norton Rose har specialiserat sig på fem områden: energy,
infrastructure and commodities,
transport, technology och financial institutions. Det medför högre
kvalitetsnivå på arbetet men ställer
samtidigt strängare krav på affärsjuristens kunskapsbredd. Pluggandet
och informationsgallringen under
tidspress fortsätter alltså efter examen. Nu accepteras dessutom bara
full pott, det finns inte längre någon
omtenta och du ska inte visa vad du
kan, utan leverera det din klient behöver.
Grupparbeten i all ära, men din
sociala förmåga får du öva upp
främst utanför utbildningens ramar.
På en internationell byrå är det särskilt viktigt att anpassa sig efter kulturförhållandena. Att en tysk arbetsplats har en helt annan hierarki än en
svensk blev jag snabbt varse i Frankfurt. Delägarna leder och delegerar
arbetet till de biträdande juristerna
som delegerar vidare till trainees.
Även det snabba beslutsfattandet
”
Nu accepteras dessutom
bara full pott,
det finns inte
längre någon
omtenta.
”
Slutligen kan jag garantera: oavsett hur bra du talar och skriver är du
ännu inte tillräckligt duktig om du vill
arbeta med affärsjuridik internationellt. Vi skriver på tok för lite under
utbildningen, på engelska ingenting
alls. Redovisningar inför klassen är
i princip den retorik- och argumentationsträning som erbjuds. Beklämmande, eftersom världen bortom
studierna kräver att vi är experter på
just detta.
Att göra visiter i verkligheten är
inte bara spännande i stunden. Byråerna kan samtidigt visa hur vi bör
komplettera utbildningen och chansen finns att vi hittar förebilder redan
som studenter. Tomas Gärdfors var
den som med sin smittande drivkraft
lockade mig till Norton Rose. Genom
arbetet med honom kom han även att
bli en sann inspirationskälla.
Praktisk erfarenhet ger både insikt
och inspiration. Till en teoretisk juristutbildning är det ett nödvändigt
tillskott!
Utblick
Några veckor varje sommar kommer USA till Lund. Amerikanska studenter blandas med svenska,
professorer från Boston undervisar tillsammans med våra egna. Det gemensamma intresset är juridik, mycket annat skiljer sig. Sanna Kulevska fick drömsommarjobbet: att administrera Suffolk Law
Summer Program, med möjlighet att utforska kulturella skillnader juriststudenter emellan – utan att
behöva lämna Juridicum.
The American Dream
i
Pufendorfsalen
Text och foto: Sanna Kulevska
”Jag var ute och sprang en runda idag och
hälsade glatt på människorna jag mötte på
gatan, men ingen svarade, utan nöjde sig
med att titta ner i den så mycket intressantare
asfalten. Gjorde jag något fel?”. Frågan fick
jag av en amerikansk student som i somras
deltog i Suffolk Law Summer Program på
Juridicum. Sedan jag konfunderat svarat att
man inte gör så i Sverige, har jag funderat på
detta fenomen. Medan samhället har fostrat
oss in i ett artigt uppförande på bjudningar
och anställningsintervjuer, tycks vi ha glömt
bort den vardagliga godheten och effekten av
de intryck vi ger, på vägen mot våra framtida mål. Ordspråket ”många bäckar små,
blir en å” tycks ha förlorat sin första hälft.
Vi förväntar oss en å innan de små bäckarna
runnit ihop.
”You never get a second chance to make
a first impression” var den amerikanska
schampojätten Head & Shoulders slogan under 1990-talet. Det som från början var ett till
synes enkelt sätt att locka människor till sig
med imponerande mjällfritt hårsvall, har idag
utvecklats till en konkurrensinriktad profilering på arbetsmarknaden.
Som administratör för Suffolk Law Summer Program fick jag ta del av ett gediget
samarbete mellan Juridicum och Suffolk
Law School i Boston, karakteriserat av juridik i allmänhet, men av ett påtagligt driv
från en generation målinriktade amerikanska studenter i synnerhet; ivrigt hungriga att
profilera sitt namn som ett varumärke i det
som komma skall: Framtiden. Medan mina
dagar fylldes av intensivt arbete på kontoret
tillsammans med de amerikanska professorerna, med efterföljande trevliga middagar,
midsommarfirande och 4th of July-fest,
slungades jag in i skådandet av professorernas professionella men personliga relation
till sina studenter. Respektfullt, naturligtvis.
Dominerat av betyg baserade på muntlig aktivitet under föreläsningarna samt av titulering och en ständigt överhängande tacksamhet över de små sakerna i tillvaron.
Trots vårt i stor utsträckning likasinnade
västerländska tankesätt kunde jag omöjligt
Sanna tillsammans med två studenter från Suffolk Law Summer Program.
undgå kulturkrocken som infann sig. Amerikanerna verkade ha insett vikten av ‘många
bäckar små’ och Head & Shoulders på ett
annorlunda sätt än vi. Professor Teninbaum,
som föreläste om övertygelse i juridiska
sammanhang, gestaltade tydligt vikten av
att göra ett första bästa intryck, genom att
följa en metod som han benämnde ’PEST’,
där P stod för ”Posture”, E för ”Eye contact” medan S var förenat med ”Smile” och
T ”Touch”.
Vikten av att vårda sitt namn som ett varumärke har blivit allt viktigare i en ständigt
växande konkurrens på arbetsmarknaden.
Främlingen som du möter på gatan kan vara
din kommande arbetsgivare. I en allt mer
internationaliserad värld och i stundande
JiA-dagar krävs en erforderlig insats från oss
medborgare i det lilla landet lagom för att
blotta oss inför det okända mötet; på gatan,
under joggingturen.
Så sprid PESTen genom att sträcka på dig, se
dina medmänniskor i ögonen, le och rör vid
varandra, för ”You never get a second chance
to make a first impression”.
Alla deltagande professorer och studenter.
Kultur
SEVEN
Sju kvinnor. Sju livshistorier.
Ett fullsatt Café Athen lyssnade när bland andra Ann Heberlein, Gudrun Schyman och Johanna
Koljonen läste och diskuterade en pjäs om människorättskamp, maktstrukturer och juridikens och ordets makt.
Dissidentens rescensent var där.
Text: Emma Svensson
Bild: Linn Sandmark och Nina Lind
”En man är guld, en kvinna är ett stycke vitt tyg.” I Kambodja är detta ett ordspråk med skrämmande sanningshalt. I ett land där trafficking är ett stort problem ses en
våldtagen flicka som befläckad, det vita tyget är förstört,
men hur är det med smutsigt guld? Putsar man det skiner det igen med samma glans som innan. Det är lite av
vad Kambodjas dåvarande minister för kvinnofrågor Mu
Sochua, som även fått Nobels fredspris, delar med sig av
i sin berättelse i Seven. I pjäsen, som är en dokumentär
berättarteater, beskrivs ytterligare sex kvinnors erfarenheter och kamper som är vitt spridda; från Nordirland
och Ryssland till Afghanistan och Nigeria. Problem som
berörs är kvinnomisshandel, hedersrelaterat våld, flykt,
diskriminering, sexslaveri och fattigdom.
Seven sattes upp av Juridiska Föreningens jämställdhetsgrupp i samarbete med Riksteatern och Lunds
Studentteater. Pjäsen turnerar runt om i världen och har
haft stark genomslagskraft. En celeber ensemble gav röst
åt kvinnornas berättelser i Lunds uppsättning av Seven:
fakultetens egen lektor i straffrätt Ulrika Andersson, producenten för projektet Hedda Krausz Sjöberg, politikern
Gudrun Schyman, radioprofilen och författaren Johanna
Hedda Kraus Sjöberg
Diana Mulinari
”Seven är,
tack vare
kvinnornas
framgång,
på något
sätt betryggande och
hoppfull.
”
Koljonen, ordförande för RFSL Malmö Tina-Håkan Jönsson, Ann Heberlein som är filosof och författare samt
Diana Mulinari, professor i genusvetenskap. Uppradade
i fåtöljer framför en publik som till bredden fyllde Café
Athen läste de kvinnornas berättelser och höll publiken
fängslad till sista meningen. Växelvis, med stor dramaturgisk effekt, flätades historierna samman och som utlovat
tror jag inte att många lämnade AF-borgen oberörda.
Som juriststudent fängslades jag särskilt av Annabella
de Leons berättelse om sin studietid som fattig, kvinnlig
juriststudent i Guatemala, möjliggjort av ett stipendium
för goda studieresultat. Hon var ständigt utsatt för diskriminering och accepterades inte i de sociala kretsarna
vid universitet men lyckades genom sin utbildning ta sin
familj ur fattigdom.
Seven är ögonöppnande utan att vara anklagande
eller www.googleömkande. Jag kom dit med förväntningen
att jag skulle bli berörd av de sju kvinnorna i pjäsen och med
recensionen i åtanke rafsade jag ner gripande citat, ett efter
ett. Men vad jag tog med mig därifrån var inte bara medlidande och ett bredare perspektiv på problem i världen. Seven
är, tack vare kvinnornas framgång, på något sätt betryggande
och hoppfull. Fokus ligger inte bara på deras utsatthet, utan
nyanser av problemen och andra aspekter av situationerna
försöker framhållas, om än i skuggan av tragedi.
Ulrika Andersson
Ann Heberlein
Kultur
Efter den knappt timmeslånga föreställningen inbjöds det till en diskussion som blev engagerande och tänkvärd. Skådespelarna delade med sig av sina egna reaktioner
efter att ha läst texterna och deltagit i framförandet. Ann
Heberlein beskrev medverkandet som att sjunga i kör. Gudrun Schyman drog en parallell mellan arbetet att starta kvinnojourer i Sverige och Marina Pisklakova-Parkers historia om
hur hon drog igång Tillitslinjen i Ryssland, en hjälplinje för
misshandlade kvinnor, som gjorde att både hon och hennes
familj utsattes för hot. Många synpunkter och kommentarer
kom även från publiken och denna avslutande del framhöll
Sevens sensmoral att vi alla måste bli medvetna om samhällets maktstruktur och förhålla oss till den, kanske särskilt som
jurister.
Johanna Koljonen
Tina-Håkan Jönsson
Vad? Jämställdhetsgruppen satte
tillsammans med Riksteatern och
Lunds Studentteater upp den dokumentära berättarpjäsen Seven.
Var? Café Athen.
När? 7 oktober 2010.
Gudrun Schyman
7
DISSIDENTEN
Smått & Gott
””
C I T E R AT
“No consumer could reasonably
be misled into thinking vitaminwater
was a healthy beverage.”
Coca-colas försvar i rätten när de blev stämda för vilseledande marknadsföring i samband med marknadsföringen
av sin produkt Vitaminwater (i vilken de hävdar att vitaminvattnet är hälsosamt trots ett sockerinnehåll på
motsvarande sju bitar per flaska.)
”Är det, och ska det vara, lagligt att på ett kön stryka på något som för exempelvis en hund smakar eller luktar
gott, för att låta denna hund slicka av det som är påstruket på könet?”
Jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) uttalar sig med ett färgstarkt exempel om de svåra bedömningsfrågor
lagstiftaren måste ta ställning till om djursex ska kriminaliseras.
”Förhållandena i Sverige är mer groteska än i Östeuropa.”
Pia Kjeersgaard, ledare för det nationalistiska Danske Folkeparti, vill tillsammans med regeringspartierna Venstre och Konservative Folkeparti sända valobservatörer till Sverige efter TV4:s beslut att inte sända Sverigedemokraternas valfilm.
Rätt
i rutan
En serie av illustratören Agnes Hebert Jagrelius i samarbete med Nina Lind.
3
TRE MED TYPSVAR
Från den 1 juli 2010 får studenter vid
statliga universitet och högskolor själva
bestämma om de vill vara medlemmar
i en studentkår. Dissidenten haffade tre
glada juriststudenter under lunchruschen
i Juridicums cafeteria, och frågade:
Ӏr du fortfarande med i
Juridiska Föreningen?”
Björn Westerfors T4
- Ja. Det är bra att JF
organiserar studenterna. Jag vill inte att mina
pengar ska gå till att
ordna vårbalen. Vore
fint med billigare fika
till JF-medlemmar!
Felicia Winberg T9
- Ja. Är ju gammal
JiA-general, så JF:s
verksamhet ligger mig
varmt om hjärtat!! Det
är viktigt med till exempel utbildningsbevakning.
Emma Malm T3
- Nej. Jag har familj
och barn, och bor långt
från Lund. Är inte involverad i studentlivet.
Kanske skulle jag gå
med om JF drev frågor
för oss som pendlar och
har barn.
NYFIKEN?
DISSIDENTEN ÄR JURIDISKA FÖRENINGENS KÅRTIDNING.
GILLAR DU ATT SKRIVA, FOTA, ILLUSTRERA ELLER REDIGERA?
VÄLKOMMEN.
[email protected]
facebookgrupp ”Dissidenten”