Transcript HÄR - Juridiska Föreningen

DISSIDENTEN
Juridiska Föreningen i Lund
Nummer 2, 2011
“Det är roligare
att bråka om en
miljon”
Dissidenten träffar Årets Jurist
2010, Christina Ramberg
MARTIN BORGEKE
HD:s färskaste justitieråd
GUIDE MICHELIN
JF STYLE
HANDIKAPPAD PÅ
JURIDICUM
TENTAVAKT ELLER
PENSIONÄRSNÖJE?
Know where you’re going.
Vill du göra karriär på den ledande globala advokatbyrån i Norden? Såväl globalt som på den
nordiska marknaden är vi regelbundet involverade i de största och mest komplexa affärsjuridiska
uppdragen. En förutsättning för detta är vårt sätt att arbeta integrerat i gränsöverskridande team.
Linklaters stockholmskontor rekryterar just nu biträdande jurister till vårt Junior Associate
Program. Inom ramen för programmet får du prova på verksamheten i tre olika arbetsgrupper
under det första året. Vi söker dig som är nyutexaminerad från juristutbildningen och som har
ett genuint intresse för affärsjuridik tillsammans med ett utpräglat kommersiellt tänkande och
klientfokus. Du har även mycket goda akademiska meriter.
Vi kan erbjuda dig mycket goda utvecklingsmöjligheter i en internationell och utmanande
arbetsmiljö där du får arbeta tillsammans med skickliga och engagerade kollegor.
www.linklaters.com/joinus
Linklaters lämnar juridiska råd till världens ledande företag, finansiella institutioner och
organisationer i deras mest komplexa transaktioner och affärer. Med 26 kontor i alla stora
affärs- och finanscentra levererar Linklaters en unik service till klienter i Norden och över
hela världen.
www.linklaters.com/joinus
redaktion
innehåll
Chefredaktör
05
06
Ledare
Skribenter
08
Senaste nytt
... på Juridiska Föreningen
09
Senaste nytt
... om din utbildning
10
Så funkar det
Från jur.kand till professor
12
Lärarintervjun
Dissidenten träffar Peter Westberg
16
Tentavakt eller pensionärsnöje?
Dissidenten granskar senaste tidens tentakaos
18
Martin Borgeke
Dissidenten träffar HD:s färskaste justitieråd
21
Om den ädla konsten att konversera
En krönika om att konversera på en bal
22
Christina Ramberg
Dissidenten möter Årets Jurist 2010
24
Vad är väl en bal på AF-borgen
Dissidenten blickar tillbaka på årets Vårbal
26
Guide Michelin - JF-style
Hungrig? En guide för alla som vägrar matlåda
28
Stockholmsresan
JF drog till Stockholm - Dissidenten var med!
30
Debatt
Avkriminalisera, legalisera - demonisera?
31
Om avsked
Lars Göran Malmberg om att ta farväl
32
Arbeta på Juridicum
Studenter berättar om hur de fick jobb galet nära tysta
läsesalen
36
Vem kommer inte in på Juridicum?
Katten, hunden - rullstolsbunden?
38
Bland kritiska röster och heta diskussioner
Vilka är FUM och vad sysslar de med egentligen?
40
Smått & Gott
Citat, Månadens practical joke och spännande sommarjobb
42
Att slå in öppna dörrar
Miran Crnalic om homofobin inom fotbollen
Charlotte Akej
Miran Crnalic
Ieva Kieslieute
Daniel Kolm
Lena Lundahl
Kajsa Nilsson
Anna Redin
Linn Sandmark
Johanna Wiklund
Fotografer
Martina Vivlund
Linn Sandmark
sid 20
sid 28
sid 13
sid 38
Medverkande i detta nummer: Viktor Norrsell, Adam Påhlsson, Joakim Winnerljung, Emilie Dafgård ([email protected] www.emiliedafgard.com),
Framsida: Vårbalen 2011 Foto: Linn Sandmark
Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen.
All kopiering är förbjuden enligt lag.
DISSIDENTEN är Juridiska Föreningens kårtidning och utkommer med 4 nr om året. Tidningen delas ut gratis till alla studenter och anställda vid Juridiska fakulteten i Lund.
DISSIDENTEN presenterar Juridiska Föreningens åsikter. När avvikande åsikter publiceras,
anges detta. Magasinet är partipolitiskt och religiöst obundet.
ISBN: 14030128
E-mail: [email protected]
Annonsera i Dissidenten: kontakta [email protected]
Telefon: 046-188812
Ansvarig utgivare: Vilhelm Persson
Tryck: AM-tryck och reklam
JF:s ordförande och inspector har ordet
Lovisa Lindholm och Boel Flodgren
3
Bästa tänkbara start
Som affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla
möjligheter. Hos oss får du växa i en stark, djupt rotad företagskultur som bygger på byråns kärnvärden – kvalitet, affärsfokus och laganda.
För oss är du som person lika viktig som dina meriter. Att
du delar våra grundläggande värderingar är viktigt för oss,
liksom ditt intresse och din fallenhet för affärsjuridik och
konsultrollen. Redan från start antar du tillsammans med
oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella
uppdrag i näringslivets centrum. Vår marknadsledande
position gör att vi kan satsa avsevärda resurser på såväl utbildning – exempelvis vad gäller affärsmannaskap, projektledning och förhandlingsteknik – som introduktion och
vidare specialisering inom byråns affärsjuridiska områden.
Just nu rekryterar vi ett flertal nyexade jurister till våra
Öresundskontor i Malmö och Helsingborg. Läs mer på:
www.mannheimerswartling.se/karriar eller kontakta Linda
Wickman på 040-698 59 23 för att få veta mer.
välkommen till möjligheternas byrå!
www.mannheimerswartling.se
LEDARE
Om bommar
Innan jag ens satt min fot i Pufendorfsalen för första
gången hade jag hört flertalet (skräck-) historier om
vad det egentligen innebar att plugga juridik. Historier
om stela kursare med klädkod kavaj, hur man rev ut
sidor i böcker för att hindra andra från att få tillgång
till samma information som en själv och inte minst –
berättelser om den galna betygshetsen.
Idag; sex terminer, elva tentor och sisådär 150 000 kr
i studieskuld senare kan jag konstatera att, tack och
lov, visade sig det mesta vara grava överdrifter. Antalet gånger jag burit kavaj en vanlig skoldag kan räknas
på två händer, att mina kursare är långt ifrån stela och
tråkiga insåg jag redan efter en veckas nollning. Några
utrivna boksidor har jag inte stött på (att ens kursare
lånar upp all tillgänglig doktrin i biblioteket inför en
uppsats trots att lärarna uttryckligen förbjudit detta är
en annan femma).
Däremot kan konstateras att vad gäller betygshetsen
så var historierna dessvärre sanna. Jakten på det nödvändiga AB:et är stundtals galen och otaliga är de som
närmast brutit ihop när 30p tentan resulterat i ett förfärligt B. Jag har själv förändrats under dessa terminer.
Från att ha stått och hoppat och skrikit av glädje, ringt
mina föräldrar och uppdaterat min status på Facebook
efter mitt allra första AB känner jag numera inte någon
överväldigande glädje av ett detta betyg. Snarare är
det en lättnad. Betyget AB har någonstans på vägen
förvandlats från ett toppbetyg till normaltillståndet,
det enda betyget som gäller.
Dessutom verkar idén om AB som ett normaltillstånd
inte bara vara en illusion skapad av hetsiga studenter.
Vid ett byråbesök i höstas fick en av byråns delägare
frågan om hur viktigt det egentligen var med höga betyg. Delägaren kontrade med frågan ”Vad tror ni är bra
betyg?”. När han insåg att studenternas uppfattning
av bra betyg innebar 50/50 AB/BA så smålog han.
”Haha, nej, vi brukar ju säga att två bommar är max.
Tre kanske går an men då ska man ha en civilingenjörsexamen och prata flytande kinesiska också”. En bom
är, för er som undrar, ett BA.
Efter att ha funderat lite över om min juridiska karriär
med detta var över innan den ens hade börjat kom jag
efter lite övervägande fram till att, nej, det är den nog
inte.
För om man tänker efter; hur många juriststudenter
går egentligen ut med AB i allt? En hel del, jag vet,
men långt ifrån alla. Och uppenbarligen går det bra
för dem med. För är det en skräckhistoria jag inte
hört under mina tre år på Juridicum är det den om
juriststudenten som aldrig fick ett jobb. Oavsett hur
många bommar man må ha så finns det alldeles säkert
ett jobb någonstans där ute. Kanske kan man inte gå
raka vägen till den stora affärsjuridiska byrån, men vad
gör det? Jag är fullkomligt övertygad om att man efter
nio terminer på juristutbildningen i Lund har en klar
fördel på arbetsmarknaden. Jag menar, vi pluggar ju
inte direkt i Örebro.
Och för er som det nu mot all förmodan är helt kört
för, så tipsar Dissidenten på sidan 40 om några sommarjobb som garanterat livar upp ditt CV.
Glad sommar!
Charlotte Akej, chefredaktör
5
JF:s ordförande och inspector har ordet
Lovisa
Vad hände med det sunda förnuftet?
Gång på gång under mitt år som ordförande har jag ställt mig denna
fråga. Vi talar om högt till tak, öppenhet och tolerans – men vem är det
som egentligen bestämmer vad som är okej eller inte? Och vad får dagens
tolkning av vad som anses vara ”politiskt korrekt” för konsekvenser för
klimatet i vår studentstad?
Vi säger att det ska finnas utrymme för diskussion både på JF och på Juridicum och att det är viktigt att alla typer av människor och åsikter får plats.
Jag har dock under det senaste året upplevt att detta endast är önskvärt för
en viss typ av åsikt eller person. Jag har många gånger erfarit att dem som
efterlyser en höjning av taket är samma personer som sedan protesterar då
någon, både lärare och studenter, uttrycker en avvikande åsikt eller på annat sätt inte behagar genom sin retorik eller personlighet. Det kan handla
om enskilda lärares anekdoter och sätt att ge feedback, eller en uppfattning
om att det inte är odemokratiskt för en förening att ha en medlemstidning.
I ett klimat där ”den stora massan” (som naturligtvis inte kan beskrivas som en homogen grupp) inte för sin talan tar ytterligheterna över. De
frågor som borde ingå under det sunda förnuftet och goda omdömet (som
de flesta av oss ändå är utrustade med) plockas ut som särfrågor och förflyttas från den centrala plats som de borde ha för oss alla till agendan hos
några få.
När individer delas in i grupper som sedan ställs mot varandra, i såväl
den interna som den offentliga debatten, och individens eget ansvar och
ställningstaganden tas ur fokus, förlorar vi den nyanserade mångfald som vi
alla eftersträvar. Jag har själv under det senaste året upplevt hur jag har sorterats in i olika grupperingar; Exempelvis tillhör jag tydligen, underförstått
enligt tidningen Lundagård, dem som vill att JF ska fortsätta att vara som
det alltid har varit, i motsättning mot dem som vill ha ett mer jämställdhet
och kritiska perspektiv på utbildningen, en gruppering som jag inte upplever ens existerar och än mindre kan identifiera mig själv med.
När det politiskt korrekta klimatet resulterar i att utrymmet i den offentliga debatten blir så litet att det sunda förnuftet plötsligt inte längre anses
rumsrent, försätts majoriteten i ett utanförskap där det blir viktigare vad
man ”ska” säga än vad man egentligen tycker. Ängslighet blir norm och det
vitala diskussionsklimat som borde känneteckna tillvaron i en universitetsstad lyser med sin frånvaro. Exempelvis; tyckte jag att det var osmakligt och
korkat av fyra studenterna på Hallands att klä ut sig till slavar och genomföra en slavauktion – ja, det tycker jag. Tror jag att det tyder på de underliggande rasistiska strömningarna som påstås genomsyra hela studentlivet
i Lund – nej, antagligen inte. Detta ställningstagande är naturligtvis inte
okej enligt det debattklimat som nu råder. Och jag kommer antagligen att
konfronteras med påståenden om att jag är både naiv och främlingsfientlig.
Men faktum är att jag under mina fem år i Lund aldrig har stött på något
som kan identifieras som rasism i den bemärkelsen som det nu diskuteras.
Jag gör denna bedömning utifrån mitt eget omdöme och mina egna upplevelser, även om jag vet att min åsikt, utifrån den
”grupp” jag anses tillhöra, knappast kommer att
tillmätas något värde i debatten.
Jag vill avslutningsvis tacka JF för ett fantastiskt lärorikt och roligt år, när det nu snart är
dags för mig att lämna över till min alldeles utomordentliga efterträdare.
Glad sommar!
6
Lovisa Lindholm, Ordförande
Boel
Återigen slår magnoliorna ut på universitetsplatsen. Ytterligare ett år har
gått i Lund. Återigen har ett gäng aktiva juriststudenter axlat ansvaret
för att nästa år driva Juridiska Föreningen för sina kamraters bästa. Vad
vore livet vid universitetet utan dessa pånytt-födslar? Släkten följa släktens gång… och hela tiden vill man göra något ännu bättre.
Universitetet förnyas ständigt och man behöver inte börja från början,
för tidigare generationer har gått före. I forskningen, där man ju skall se
in i framtiden, talar man om – och det var Newton som först uttryckte
det så – att ”om jag har sett längre än andra, beror det på att jag stått på
jättars skuldror” (on the shoulders of giants). För Newton handlade det
om att sådana som Copernicus och Kepler gått före. I fallet Juridiska
Föreningen handlar det också om att man som ny ledare eller tjänsteman ställer sig på axlarna på sina företrädare och bygger vidare på vad
de har gjort.
Varje generation studenter vill förverkliga sina ambitioner och drömmar ifråga om hur livet som student i Lund skall te sig, såväl studiemässigt som socialt. Det är ofta i studentföreningar (kårer, nationer m.fl.)
som plattformen finns för studenter att förverkliga sina drömmar och
ambitioner och få roliga upplevelser tillsammans med andra. JF är en
sådan plattform. Det är en helt otrolig insats som görs för juriststudenterna, inte minst av JF:s ordförande och vice ordförande. Men även i
sångkören (Culpakören), i spexutskottet, i arbetet för novischerna, för
vårbalen, för JiA-dagarna, på redaktionen för Dissidenten, m.fl. ställen
inom JF arbetas det intensivt för juriststudenternas bästa. Tro mig, jag
har sett på nära håll hur de arbetar.
Det handlar om att med stor energi hantera en kombination av tradition och förnyelse; att ta vara på vad tidigare generationer skapat och
utifrån det – med kritisk blick – omforma och skapa nytt för att tillgodose nya studentgenerationers krav. Det kan handla om allt från samarbete med fakultetsledningen i viktiga utbildningsfrågor, t.ex. vilka
tentamensformer som skall finnas, till vilken färg man ska ha på väggarna i JF:s lokaler. Studentrepresentanternas insatser för livet i Lund
är ovärderliga för universitetet som helhet. Lunds universitets – och då
inte minst juristutbildningens – attraktivitet beror till inte obetydlig del
på att studentlivet i Lund är så innehållsrikt och kul. Tacka de aktiva
studenterna för det! De tar ansvar och håller igång aktiviteter till glädje
och fromma för oss alla, och då inte minst aktiviteter för att göra utbildningen ännu bättre.
Magnoliornas pånyttfödelse drar varje vår till sig vår beundran genom
att framstå som bara vackrare och vackrare. Min beundran omfattar
också er som vid sidan av era studier bidrar till att göra juriststudentlivet
till en ständigt ny, innehållsrik plattform av
skoj och allvar. Tack för fina insatser för
JF under året som gått till Er som nu lämnar och välkomna, ni som nu tar ansvar
för JF:s nästa år, att stiga upp på axlarna,
skåda in i framtiden och med förnyad
kraft driva JF vidare i hägnet av entusiastiska medlemmar!
Boel Flodgren, Inspector
EN BRA
AFFÄRSJURIST
SER LÄNGRE ÄN
JURIDIKEN
Vinge har specialistkompetens inom affärsjuridikens samtliga områden – en förutsättning för att vi ska fortsätta att vara den mest
framgångsrika transaktionsbyrån i Sverige.
Våra uppdrag är till stor del internationella
och vi har ett stort kontaktnät med byråer
över hela världen.
STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI
www.vinge.se
7
JURIDISKA FÖRENINGEN
Senaste nytt...
... på JF
FEJM
Förenade Ekonomer, Jurister och Medicinare – än en gång har den historiska FEJM-festen ägt rum i AF-borgens stora sal.
Det blev en fantastisk maskerad under
Foto: Erik Schuss
temat ”Stars
and Wars” där JF ställde upp med ett 50tal Stormtroopers, ett antal Dark Jedis,
Kejsaren, Darth Vader och Bobba Fett.
Utöver det kom ytterligare ett stort antal
jurister med olika tolkningar av middagens tema. Det blev en härlig fest och vi
ser fram emot att se hur den formar sig till
våren 2012.
8
Näringslivslivsutskottet
Näringslivsutskottet har varit otroligt aktiva och anordnat en stor mängd events.
Setterwalls har haft immaterialrättskväll
uppe på JF och ett mycket uppskattat
studiebesök för studenter på sitt kontor i Malmö. Roschier åkte ner från huvudstaden och ledde ett stort gäng studenter genom ett case inom bank- och
finansrätt. Mannheimer Swartling höll
CV-granskning och träningsintervjuer på
sitt kontor samt en frukost på JF där de
pratade om sitt ideella arbete. Vinge har
haft en föreläsning om företagsförvärv
och Hannes Snellman bjöd på lunch och
höll i JF:s första lunchföreläsning.
Näringslivsutskottet har även jobbat
hårt för att, tillsammans med idrottsutskottet, planera och genomföra JF-Open,
golfturneringen som än en
gång lever!
Arkivarien
JF:s Arkivarie
Ragnar Petersson har gjort
stordåd i JF:s
arkiv i AFborgen, med
montering av
hyllor och annan möblering.
Ett arbete som är viktigt för att ta tillvara
på JF:s 127-åriga historia.
Culpakören
JF:s fyrstämmiga, blandade, kör har nått
nya höjder i och med nyrekryteringar och
mycket träning. De har genomfört ett
stort antal bejublade uppträdanden och
kommer att synas mer under våren och
försommaren.
ISC
International Student Committee har
bland annat anordnat en mycket välbesökt
Drop-in Easter Dinner, där det bjöds på
alla möjliga traditionella påskrätter och
pyssel.
JiA
JiA-kommittén är utsedd och verksamheten har dragit i gång rejält. Debattämnen diskuteras, mässlokaler bokas och
föredragshållare kontaktas. Inom kort kommer även JiA-dagarnas nya hemsida att var
aktiv – håll utkik! Ni som eventuellt kan
tänka er att vara mässvärdar – börja fundera
på detta redan nu!
Tandem
De två Tandemgeneralerna har gjort ett
hästjobb med att planera biljettsläpp, beställa tröjor, laga mat, fixa cykel, få sponsring
på bland annat reflexvästar och hjälmar
samt leda busslasten med jurister till Göteborg och tillbaka.
Kulturutskottet
Inför Vårbalen ledde Kulturutskottet en
danskväll med fokus på vals och foxtrot. En
uppskattad kväll som i flera fall ledde till ett
klart förbättrat självförtroende på dansgolvet framför storbandet i AF-borgens stora
sal.
Festmästeriet
Köksmästarna har hjälpt till med matlagning vid olika event samt anordnat de mycket uppskattade After School-kvällarna
varannan fredag uppe på JF.
Pubmästarna har varit mycket aktiva och
synts flitigt bakom baren i olika sammanhang. Senast på Vårbalen den 16 april.
Clubmästarna har anordnat en av de
bästa Vårbalerna på många år enligt källor
med historiska perspektiv – läs JF-rävar.
Tillsammans med LundaEkonomernas och
Medicinska Föreningens festfixare genomfördes även ovan nämnda FEJM-fest.
Internationella utskottet:
I internationella utskottets regi genomfördes en resa till våra vänner i Juridisk Diskussionsklub i Köpenhamn. Vidare har de
börjat spåna på en eventuell resa till Bryssel med studiebesök hos olika tänkbara arbetsgivare.
UTBILDNINGSBEVAKNING
Senaste nytt...
... om din utbildning
Examensarbetena
Planeringen inför höstens separation av handledarare och examinator för examensarbetena har nu nått
sitt slutskede. Nya betygskriterier
har tagits fram och förfarandet kring
hur förändringarna ska implementeras börjar falla på plats. Syftet med
förändringen är att få en mer välplanerad sista termin på programmet,
med tydligare förhållningsregler och
bättre förutsebarhet. JF välkomnar
såväl separationen av handledare
och examinator som framförallt en
rättssäkerhetsfråga för studenterna,
som den övergripande förbättrade
strukturen kring examensarbetena.
Detta kommer förhoppningsvis att
leda till bättre, och för studentens
ämne mer relevanta seminarier, ökad
rättssäkerhet och framför allt en ökad
förutsebarhet i vad som förväntas av
såväl student som handledare under
terminens gång.
En annan förändring som kommer
att gälla från och med i höst är att
fakulteten inte längre kommer att
vara ansvarig för utfärdandet av examensbevisen. Istället kommer dessa
att utfärdas av examensavdelningen
inom Sektion student och utbildning
på Lunds universitet centralt. Denna
förändring innebär i praktiken två
saker för studenterna. Den första är
att ansökan om examensbevis inte
längre ska skickas till fakulteten, utan
istället direkt till examensavdelningen.
Den andra är att handläggningstiden
på två veckor inte går att kringgå. Det
är därför mycket viktigt att ansöka om
sitt examensbevis i god tid innan man
behöver det, då det inte kommer att
vara möjligt att få det på kortare tid än
två veckor.
Ändrade förkunskapskrav inom juristprogrammet
Till studenternas fördel och administrationens lättnad genomför nu
fakulteten en generell ändring av vad
som ska krävas för att gå vidare inom
programmet. Kraven för att gå vidare
och läsa en termin kommer från och
med i höst vara att studenten klarat
terminen innan den föregående. Detta
innebär att du för att få gå vidare till
Termin 3 måste har klarat Termin 1
osv.
JF:s kursombud utökar sin verksamhet
JF:s kursombud utökar sin verksamhet och tar ansvar för det sista steget i
universitetets riktlinjer för kursvärderingar. I enlighet med riktlinjerna ska
kursvärderingarna hanteras genom
en så kallad ”tre-stegsraket”. Detta
innebär att studenterna först ska fylla i en kursvärdering som sedan ska
utvärderas och därefter ska lärarna
komma med feedback på studenternas åsikter.
Utvärderingen kommer att ske under
de kurskonferenser kursombuden har
med lärarna på varje kurs. Där diskuteras den föregående terminens
kursvärderingar och andra önskemål
och åsikter som framkommit under
kursens gång. Kursutvärderingarna
kommer från och med i höst lämnas ut
på introduktionen till nästkommande
kurs för att även examinationen ska
kunna inkluderas. På introduktionen
kommer även kursombuden som
deltagit i kurskonferensen att medverka och berätta lite om vad som
diskuterats och kursföreståndaren
kommer att ha möjlighet att kommentera och komma med input om
studenternas åsikter.
JF hoppas genom denna förändring
synliggöra
Utbildningsutskottets
verksamhet och visa på det stora arbete kursombuden lägger ner på att
förmedla studenternas åsikter och
outtröttligt verka för att en bättre av
utbildning. JF hoppas också att detta
kan leda till en ökad uppskattning hos
studenterna om hur viktigt det är att
göra sin röst hörd genom att prata
med sina kursombud och fylla i sin
kursvärdering.
Glöm inte att JF finns för att föra
din talan! Om du har åsikter eller frågor om din utbildning är du
mer än välkommen att vända dig
till ditt kursombud, JF:s utbildningsutskott [email protected] eller
JF:s ordförande [email protected]
9
DISSIDENTEN
Så funkar det
Från jur. stud.
till professor
Har du någonsin undrat hur man blir
professor, eller märkt hur en föreläsares
titel förvandlats från doktorand till lektor över en sommar? Dissidenten ger
dig en kort översikt.
Steg 1: Juristexamen.
Just det. Först måste man bli klar med sina
studier. Och sedan, någonstans mellan juristexamen och doktorsexamen, kan man
välja att arbeta som universitetsadjunkt
eftersom det inte kräver en doktorsexamen.
Om man ändå beslutar sig för att doktorera
så kan man först bli Juris licentiat (JL eller
jur.lic.), precis halvvägs till doktorsexamen.
Steg 2: Juris doktor (JD eller jur.dr.)
Person som avlagt doktorsexamen. Som
doktorand arbetar man framför allt med
den egna doktorsavhandlingen, men är
även anställd på fakulteten och undervisar
på grundnivå.
Steg 3: Lektor
Lärare på fakulteten. För behörighet krävs
doktors- eller licentiatexamen.
Steg 4: Docent
Kräver ca 4 års heltidsforskning efter avlagd
doktorsexamen. Docent är en titel man erhåller när man uppnår tillräckligt hög vetenskaplig nivå. Man kan ansöka om att erhålla
docenttitel.
10
Steg 5: Professor
Den högsta lärartjänsten. En professor är
ansvarig för forskning och forskarutbildning inom sitt ämne. För att vara behörig
ska man ha doktorerat, publicerat ett flertal
akademiska skrifter, undervisat länge samt
handlett doktorander som senare avlagt
doktorsexamen.
Då var det avklarat… eller
vänta, finns det något ytterligare? Jo, bland annat:
Adjungerad professor
En professor som tillsätts med extern finansiering och arbetar deltid
på universitetet, och övrig tid hos sin ordinarie arbetsgivare. Tjänsten omfattar max 6
år. Just nu har Juridicum inga adjungerade
professorer.
Gästprofessor
En tillfälligt anställd professor som inte
behöver vara professorskompetent i traditionell mening. Detta innebär att personen
inte behöver genomgå en sakkunniggranskning av universitetet och förklaras vara
anställningsbar som professor för att kunna
undervisa som gästprofessor. Till exempel,
Nicolas de Sadeleer, professor i miljörätt.
Professor emeritus/emerita:
En pensionerad heltidsanställd professor
som har kvar sin titel och fortfarande är
knuten till fakulteten. Denna titel innehar
exempelvis Hans-Heinrich Vogel och Axel
Adlercreutz.
Vill du bli jur.dr. eller till och med professor, men känner inte för att stanna kvar på
Juridicum efter en avklarad juristexamen?
Då finns det två lösningar:
Hedersdoktor (dr h.c.)
En person som inte har avlagt doktorsexamen utan tilldelats denna titel som en utmärkelse för prestationer utanför det akademiska
examinationssystemet, t.ex. forskare inom
ett annat vetenskapsområde, internationella forskarkolleger, kulturpersonligheter
med
mera.
I år utsågs
Advokat Finn Madsen från Advokatfirman Vinge i Malmö
till hedersdoktor på Juridiska fakulteten.
En ny tendens i svensk akademisk praxis är att även statsråd kan belönas med
hedersdoktorat.
Professors namn
Titel som regeringen eller statschefen kan
på eget initiativ besluta att ge till en äldre
välmeriterad akademiker eller företrädare
för kulturlivet. Efter sin pensionering
blir en sådan professor inte emeritus/
emerita utan behåller hederstiteln livet
ut. Exempel på sådana personer är Benny
Andersson från ABBA (tilldelades professors namn 2004) och Anna Bergenström
(kokboksförfattare; tilldelades professors
namn 2006).
P.S. För er som missade förra numret av
Dissidenten så påminner vi om att prefekt,
dekanus och rektor är administrativa tjänster, inte typer av lärare.
Text: Ieva Kieslieute
Illustration: Emilie Dafgård
- en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer
Gernandt & Danielsson är en av de högst rankade advokatbyråerna
enligt branschmätningarna Commercial Law, International Law
Office, Affärsvärlden, Chambers, Merger Market och Legal 500.
Genomgående lovprisas byråns skickliga jurister och deras förmåga
att hantera komplexa transaktioner, tvister och utredningar.
Gernandt & Danielssons vision är att vara den högst ansedda och
mest eftertraktade rådgivaren respektive arbetsplatsen bland
svenska affärsjuridiska advokatbyråer.
Hos oss får duktiga jurister ett spännande och engagerande arbete,
där många uppdrag utförs i en internationell miljö. Vi erbjuder
utbildning och mycket konkurrenskraftiga anställningsvillkor.
Byrån sysselsätter idag ca 100 anställda.
Vill du veta mer? Besök gärna vår hemsida
www.gda.se.
LÄRARINTERVJUN
12
LÄRARINTERVJUN
“Jag tror att det är
svårt att hitta ett jobb
som skulle slå detta”
Med uppdraget att intervjua Peter Westberg, professor i processrätt vid fakulteten,
styr jag och fotografen Martina stegen
mot Juridicums tredje våning. Vi kommer in i det ljusa, nyrenoverade rummet,
där flyttlådor fortfarande står staplade på
varandra längs ena väggen, och jag frågar
Peter hur han trivs. Det visar sig att han
bara tillfälligt varit utflyttad under tiden
renoveringen pågick, och han alltså nu fått
komma tillbaka till sitt gamla rum. Under
tiden för renoveringen delade han ett litet
rum med Eva Lindell-Franz.
– Det var rena likkistan! Eleverna fick sitta
på papperskorgen, så litet var det!
Nu är det dock gott om plats, så Martina
och jag får istället slå oss ner i de gröna
fåtöljerna med Juridicums logga, vilket
plötsligt känns lite lyxigt i jämförelse.
Du varit professor i tjugo år nu – trivs
du i den rollen?
– Ja, det är jättebra. Man är oerhört fri,
både till tankar och till vad man ska göra,
så jag tror att det är svårt att hitta ett jobb
som skulle slå detta.
Funderar du mycket på hur man ska
skapa en bra kontakt med studenterna?
– Ja, det måste man göra. Jag försöker att
tänka i bilder när jag undervisar, rita mycket bilder och hitta många exempel. Framför allt tror jag att det är ganska bra att
släppa domarperspektivet och fundera på
hur man gör som part eller partsombud,
för då tror jag att man som student mer
kan leva sig in i det. Det där med domare
verkar så allvarstyngt.
Lägger vi för stor tyngdpunkt vid
domarperspektivet på utbildningen
här i Lund?
– Jag tror att man måste kombinera båda
sidorna. Domarperspektivet blir lätt för
trist och partsperspektivet kan lätt bara bli
retorik. Någonstans måste juristerna stanna upp och fundera över hur situationen
ser ut i förhållande till etik och moral. Man
kan inte bara gömma sig i ett partsperspektiv och vad klienten vill, för då tror jag
att man glömmer bort att juridik inte är
någonting som ska kopplas loss från samhällslivet i övrigt. Då tror jag att man är en
dålig jurist.
– Varför är ni så rädda att ställa en dum
fråga? Jag skulle formulera det såhär: Jag
ställer hellre tio dumma frågor och blir
klok på tio olika sätt, än ställer tre bra
frågor som jag redan visste svaret på.
– Det är lite synd att ni inte vågar, för de
frågor jag får i pauserna är väldigt bra. Jag
skulle också ställt dem – juridik är inte
självklart, det är ju påhitt! Ibland är det bra
påhitt, men oftast är det inte så bra påhitt.
Det är kompromisser och konstigheter.
– Ett tips till er som vill ställa frågor är att
sätta er längst fram. Då ser ni inte dem
som eventuellt himlar med ögonen.
Peters tips på hur man ska studera är
att läsa mycket och fundera på exempel.
– Däremot behöver man inte komma ihåg
allt man läser, det är inte det som är poängen. Det sitter där ändå. Jag tror inte man
ska sitta för mycket ensam heller, när man
studerar.
– Och jag är förvånad över att studenterna
är så dåliga på att plåga lärarna! Ni kommer aldrig upp till
oss!
På fritiden spelar Peter gärna piano –
klassiskt, jazz och blues – och så gillar
han skog och mark och att snickra på
sommarhuset. Det kommer även fram
att en av döttrarna är väldigt duktig på
att sjunga.
– Hon sjöng på radio igår!
Vad kan det bero på?
– Jag vet inte. Tidigare uppmanade jag studenterna varje
år, på varje introduktion, att
komma upp och prata. Men
det kom ju aldrig någon, så
nu har jag ersatt detta med att
jag sitter kvar under pausen
på föreläsningarna, för då vet
jag av erfarenhet att frågorna
kommer.
Ska hon bli artist när hon blir stor?
– Självfallet. Världsartist!
Det ska ju alla bli!
“Jag hade
tänkt bli
gympalärare, men så
sumpade jag
betygen”
Peter tycker även att studenterna borde
ställa fler frågor under föreläsningarna.
Visste du själv alltid
vad du ville bli?
– Jag var ett typiskt
idrottsfreak när jag var
ung, jag höll bara på med
idrott, glömde plugget.
Det var inte så bra. Jag
hade tänkt bli gympalärare, men så sumpade jag
betygen där i gymnasiet,
så jag kom inte in på den
utbildningen.
– På den tiden kom man däremot in på Juridicum utan att ha särskilt bra betyg. Det
räckte i stort sett med godkänt.
13
LÄRARINTERVJUN
1974 började så Peter läsa på juristprogrammet i Lund och processrätt blev
han intresserad av redan under grundutbildningen. Alla rättsområden var dock
inte lika roliga.
– Skatterätt var ju förfärligt! Särskilt på den
tiden när det mest handlade om att lära sig
fylla i deklarationsblanketter. Jag klagade
högljutt för dem som undervisade och sa
att det här är förfärligt tråkigt. Nu tror jag
dock att det är bättre. Nu är det juridik i
skatterätten.
Att själv processa har dock aldrig varit
något som lockat.
– Jag tror inte man ska blanda rollerna för
mycket. Att man sitter som adjungerad
domare någon gång då och då är ganska
nyttigt för att få ett bättre perspektiv, men
jag behöver inte agera som advokat för
att förstå vad som händer i en rättegångsal, jag kan ju bara gå dit och lyssna. Sen
har jag mycket uppdrag från
advokater, som ringer och
rådfrågar om allt möjligt, så
jag får en ganska god inblick
i hur advokater tänker och
vad de undviker.
Man lär känna universitetet bättre och inser att det kanske inte är så stora skillnader
som man inbillar sig. Studenter och lärare
kämpar ungefär med samma problem, fast
man uttrycker dem kanske på olika sätt.
Hur ser du på förfarandet att det i princip är kollegorna på Juridicum som
väljer dekanen? Är det ett lämpligt sätt
att få fram en bra chef på?
– Ja det tror jag. Det bygger väl på den där
gamla idén att man aldrig ska ta den till
chef som vill bli chef, man ska ta den som
motvilligt ställer upp. Då får man en som
inte vill bestämma för mycket.
Att sedan gå tillbaka och jobba bland
kollegorna igen tyckte inte Peter
kändes konstigt alls.
– När man, som jag, hade lagt sig i under
sju år så var det ganska skönt att slippa
göra det.
Peter sitter i styrelsen
för
Skiljedomsföreningen, vilken är en intresseförening med syfte
att ge ökade kunskaper
och erfarenheter inom
skiljemannarätten.
– Själva Skiljedomsföreningen är inte någon jättestor
aktiv förening, men den har nog ambitionen att bli det. Nu har den en egen hemsida och jag gör mitt bästa för att skicka
in examensarbeten, som handlar om skiljedomsrättsliga ämnen, för att de ska läggas
ut där. Meningen är att studenter ska kunna
gå in på hemsidan och slänga ut frågor och
få tips från advokater.
“Skatterätt
var
förfärligt!”
Skulle du någonsin vilja
sitta med i HD och döma?
– Nja, jag är nog ingen domare egentligen,
jag tror faktiskt inte det. Jag tycker om att
sitta på läktaren och titta på saker och reflektera över dem. Blir man justitieråd måste
man nog bilda sig en ganska bestämd rättspolitisk uppfattning, eftersom man då har
uppgiften att skapa rätt. Man måste ha en
bild av vad som är bra för samhället.
– Många läser in att jag har en viss rättspolitisk uppfattning när de läser mina
böcker, men då blir jag många gånger
förvånad, för det har jag inte sagt. Jag är
intresserad av de olika perspektiv som finns
och att man får olika konsekvenser när
dessa ställs mot varandra. Sedan överlämnar jag det till läsaren att själv bilda sig en
uppfattning
– Men å andra sidan, skriver man böcker
får man skylla sig själv att folk missuppfattar en.
Under åren 1993 till 1999 var du dekan
på Juridicum. Hur var det arbetet?
– Det var ganska lärorikt, på många sätt.
14
Själv har han dock aldrig jobbat som
skiljeman, eftersom de hellre vill ha
”civilrättare” än ”processrättare” på de
positionerna.
– Men jag har skrivit många utlåtanden i
skiljedomsförfaranden ändå, av den enkla anledningen att i skiljeförfaranden kan
man bara klaga på processuella frågor.
Under kursen i Allmän rättslära på
termin 6 har vi diskuterat huruvida
domaren kan förhålla sig objektiv och
bortse från sina egna värderingar när
man ska döma. Vad tror du om det?
– Det tror jag aldrig man klarar av. Jag har
inte varit med i någon situation där jag hört
en domare öppet deklarera en politisk uppfattning – såhär ska samhället se ut, alltså
tänker jag såhär – det är inte så man ser
det. Jag är inte så säker på att man ska ha
domare som har för mycket insikt. Risken
är ju att de blir partiska och ställer sig på
ena sidan, och då kommer du inte åt dem,
för när de överlägger berättar de inte varför de drar en viss slutsats.
– Sådana som tror att de kan någonting
om världen är de farligaste. Det är bättre
att som domare säga till alla åklagare och
försvarare att de ska berätta hur världen ser
ut, och klarar de inte det kommer domaren
inte själv att fylla ut med något annat.
Då har jag en avslutande fråga, som
många har undrat över – om din ringsignal på mobilen. Är det Bond?
– Ja det är det väl va?
Det är många som har hört att den har
ringt och så…
– Hoppas inte för många gånger, det är ju
slarvigt! Jo men det är Bond! Det är James
Bond.
– Jag köpte den när man fick ett sådant där
erbjudande för en James Bond-telefon. När
man öppnar den här telefonen så kan man
se att det är en Bondtelefon, jag ska se om
jag kan visa er. Sen var det min yngsta dotter som tyckte att jag skulle ha något fräckt
också. Jag hade så fula telefoner förut.
Peter tar fram mobilen ur en rosa (!)
mobilstrumpa och stänger av den. När
han sedan startar om den blinkar det
lite actionliknande och texten ”For
your eyes only” kommer upp.
– Den är unik!
Innan vi går får vi varsitt exemplar av Peters avhandling. Jag blir genast exalterad
och frågar om vi kan få den signerad. Peter skrattar till lite, men säger att visst, det
kan vi väl få. Så tackar vi för intervjun och
med varsin signerad 1000-sidig avhandling
i handen lämnar vi det ljusa rummet med
flyttlådorna i hörnet, och professorn som
heter Westberg. Peter Westberg.
Text: Lena Lundahl
Foto: Martina Vivlund
DISSIDENTEN
”Jag värdesätter verkligen att jag som trainee
räknas till gruppen och byrån som vilken annan
anställd som helst.”
Ur en thesis trainee dagbok. Läs hela storyn på roschierrecruitment.se.
15
DISSIDENTEN
Tentavakt eller
pensionärsnöje?
Tentavakt.
Ett ord som väcker många associationer; de där sura pensionärerna som sitter längst fram och snackar sönder vår
koncentration, eller Lunds viktigaste
volontärer som upprätthåller rättssäkerhet och ordning bland studenterna?
De senaste månaderna har tentavakterna diskuterats livligt bland studenter och anställda på Juridicum och
Dissidenten kommer i denna artikel
att försöka reda ut vad som egentligen
har hänt.
Det var under en salstentamen på termin
två som det började pratas om att någon
eller några studenter fuskade. Tentavakterna informerades om det misstänkta
fusket under tentamenstillfället, men studenten som anmälde fusket hölls inte kvar
utan försvann efter att tentorna lämnats
in.
Lovisa Lindholm, ordförande för JF, är
kritisk till hur situationen har hanterats.
– Detta har lett till att man varken kan
dementera eller verifiera om något fusk
har ägt rum, istället har en ryktesspridning
tagit fart på terminen vilket naturligtvis är
väldigt beklagligt för alla inblandade.
Lovisa anser att två fel har begåtts i
samband med det misstänkta fusket. För
det första borde tentamensvakterna ha
utrett situationen omgående. För det andra har fakultetsledningen varit alldeles
för långsam och inte tagit tag i incidenten
på det sätt de borde ha gjort.
Examination i olika lokaler
På grund av platsbrist händer det ibland
att klasser delas upp och får skriva tentamen i olika lokaler, vilket var fallet på
termin tre. Problemet var bara att ena halvan av klassen stod utanför sin examinationslokal utan att bli insläppta. När tentavakterna väl kom till platsen och låste
16
upp salen fanns det inte tentor så att det
räckte till alla studenter. En av tentavakterna fick åka till den andra salen, där studenterna redan hade redan suttit en lång
stund och skrivit, ovetandes om att deras
kamrater ännu inte fått sätta igång, för att
hämta fler tentor.
De drabbade fick förlängd tentamenstid, men Lovisa Lindholm anser inte att
detta är en tillräcklig kompensation
– Det är under all kritik att något sådant
här kan hända! Det spelar ingen roll vems
fel det är. Det är en enorm stress för studenterna att inte få komma igång att skriva sin tenta och det kan påverka mångas
prestationer.
Ingen koll på tillåtna hjälpmedel
Lovisa upplever att det alltid har klagats
på vakterna.
– Problemet med de olika regler som
finns på varje termin kring tillåtna hjälpmedel är att tentavakterna inte har någon
som helst koll på vad som är okej att
studenterna har med sig till tentamenstillfället och inte! Och om de inte vet
vilka hjälpmedel som är otillåtna kan man
fråga sig vad de gör där över huvud taget!
– Deras enda uppgift kan ju inte vara att
se till att studenterna inte pratar med
varandra eftersom det oftare händer
att studenter får hyssja på tentavakterna än tvärtom, säger ett kursombud som vill vara anonym.
– Om tentavakterna inte kan utföra
sitt jobb överlämnar man åt studenterna att bedriva kamratuppfostran,
att kontrollera varandra så att ingen
fuskar, vilket är ganska olyckligt.
Det är vår skyldighet som juriststudenter att inte fuska, menar
Lovisa Lindholm.
En
möjlig
lösning på
problemen
är enligt Lovisa att den kursansvarige läraren
får befinna sig på plats under hela tentamenstillfället, eventuellt med hjälp av amanuenser
och studentlärare, istället för att bara besöka
tentamenslokalen en kort stund mitt i tentan.
Då skulle man även komma ifrån dilemmat
med att alla studenter inte hinner ställa de
frågor de vill till sin lärare innan denne försvinner från platsen.
Kursombuden uppmärksammade problemen
Maria Linnér, vice ordförande i Utbildningsutskottet är den som ansvarar för studiesociala
frågor på JF. Hon blev
DISSIDENTEN
som tjänsteman i Utbildningsutskottet
kontaktad av kursombuden på termin två
som berättade om problemen med det
misstänkta fusket och är den som har fört
frågan vidare till JF:s ordförande samt till
fakultetens studiesociala kommitté, där
hon är ledamot.
– Vi har diskuterat i Studiesociala kommittén vilka riktlinjer som egentligen finns
för tentavakterna, eftersom det är där det
verkar brista. Prefekten är informerad om
det misstänkta fusket, men jag vet inte vilka exakta åtgärder han har vidtagit, berättar Maria.
Maria anser att det måste vara nolltolerans mot fusk på tentor, och att lösningen är tydligare rutiner. Att en situation
som denna varken kan bevisas eller motbevisas gör att de misstänkta blir dubbelt
drabbade.
Rättssäkerhetsproblem
Kristoffer Danielsson sitter som studentrepresentant i disciplinnämnden vid
Lunds Universitet. I disciplinnämnden
fattas beslut om varning och avstängning av studenter som misstänks för fusk.
Kristoffer anser att det är allvarligt att
misstänkt fusk inte utreds ordentligt.
– För den enskilda läraren kan det ibland
kännas svårt att anmäla misstanke om
fusk. Fakulteten måste ta sitt ansvar och
erbjuda stöd och råd till anmälaren samt
utbilda tentavakter och liknande i vilka åtgärder som kan vidtas och på vilket mandat personen kan agera.
– Det är inte rättvist mot de studenter
som väljer att studera och följa föreskrifterna att förringa beteende som kan ha
disciplinära påföljder. Det handlar i
slutändan om att skapa rättssäkerhet vid
examinationer, säger han och hänvisar till
högskoleförordningens tionde kapitel där
disciplinära åtgärder mot fusk regleras.
Tentavakterna efterlyser engagerade
lärare och klara rutiner
Kurt Ek, som ansvarar för tentavakterna
känner till det misstänkta fusket på termin
två.
– Det var många studenter som lämnade
in sina tentor samtidigt, kanske 25-30
stycken. En student meddelade att några
klasskamrater antagligen hade fuskat
genom att skicka lappar mellan sig men
hon försvann innan vi hann tala mer med
henne. Det var ett misstag att hon försvann, vi hittade henne inte igen.
Vid andra tillfällen har han varit med
om att studenter på Juridicum försökt flytta sina bord närmre varandra, i den situationen ingrep dock tentavakterna. Det
gjorde de även vid examinationen på ett
av mastersprogrammen då en av studenterna gömde fusklappar inne på toaletten.
Lapparna konfiskerades och studenten
blev avstängd.
Angående tillåtna och otillåtna hjälpmedel efterlyser Kurt Ek klarare riktlinjer.
– Det skulle vara bra om lärarna på Juridicum kunde vara så engagerade att de
faktiskt befann sig i tentasalen vid tentamensstarten och kontrollerade vad alla
studenter har med sig. Så går det till på
många andra institutioner och det tar bara
en halvtimme. Det är nonchalant mot studenterna att inte lägga den tiden på dem!
Som det ser ut idag kommer lärarna till
tentan bara under en kort stund för att
svara på frågor.
– Som icke-jurist är det ibland svårt att
bedöma vad som är tillåtna anteckningar i
lagboken och inte. Dessutom är informationen om vilka hjälpmedel som är tillåtna
ofta så bristfällig och oklar att inte heller
studenterna förstår. Många studenter menar nog inte att fuska, de har bara inte
förstått instruktionerna, och då är det mycket olyckligt om de skulle bli anklagade
för att ha fuskat.
Kurt kan inte ge något klart uttalande
om krånglet vid tentan på termin tre. Han
minns inte det exakta tillfället, men berättar att det i vintras rådde totalt kaos i kursadministrationen på Juridicum.
– En kursadministratör sade upp sig, en
var sjukskriven och en var på semester.
Det var amanuenser som skötte hela administrationen och det var stora bekymmer. Nu har nyanställningar skett och
allt fungerar bra igen. Vi har tätare telefonkontakt med kursadministrationen
än innan, en rutin som infördes efter alla
problem i vintras.
Prefekten jobbar med frågan
Mats Tjernberg är medveten om problematiken som funnits kring studieadministrationen.
– All administrativ personal och berörda
kursansvariga lärare gjorde ett fantastiskt
jobb i början av terminen. Till stor del
fungerade allt väl, även om det går att
peka ut vissa saker som inte fungerade
snabbt och tillfredsställande. För dessa,
liksom för dålig framförhållning, bär
givetvis jag som prefekt ansvaret. Vi är
sedan hösten 2010 i en process att utöka
antalet fast anställda studieadministratörer för att skapa kontinuitet och långsiktighet.
Mats upplever att han har vidtagit åtgärder mot det misstänkta fusket.
– Jag har beslutat att kalla till ett möte
med representanter för tentavakter, lärare
och studieadministration för att tydliggöra vad som gäller. Ledningen klargör
med jämna mellanrum för lärarna vikten
av att besöka tentamenslokalerna. Med
tanke på de olika regler som gäller för
tillåtna hjälpmedel så har vi förståelse för
att är det svårt för tentamensvakterna att
kontrollera detta, även om det framgår
av tentamen. Det finns goda exempel på
examinerande lärare som besöker tentamenslokalerna, vilket möjliggör för vakterna att fråga om hjälpmedel och studenterna att uppmärksamma eventuella
oklarheter i frågeställningarna.
– Jag håller med JF om att vi kraftfullt
måste agera för att motverka fusk samt
anmäla till disciplinnämnden om det
finns grundad anledning. Det ligger i allas intresse. Lika viktigt som det är att
förhindra fusk och agera på misstanke
om sådant, lika viktigt är det att beakta oskuldspresumtionen och inte gå vidare till
nämnden om en tydlig grund inte finns.
Jag är alltid beredd att göra anmälan till
disciplinnämnden och har också gjort det
i andra fall.
En hälsning till studenterna
Kurt Ek vill avslutningsvis skicka en hälsning till allas studenter.
– Jag är den första att förespråka att studenterna inte ska ha några bekymmer när
de tentar. Vi är till för att vara studenternas ambassadörer och för att hjälpa dem!
Text: Kajsa Nilsson
Illustration: Emilie Dafgård
17
PROFILEN
Justitierådet Martin Borgeke:
“Domstolarna har aldrig
dömt så strängt som de
gör nu”
Efter tre år som hovrättsråd
och tretton år som hovrättslagman på Hovrätten över
Skåne och Blekinge hade
Martin Borgeke den 1 februari i år första dagen på sitt
nya jobb; som justitieråd i
Högsta domstolen. Dissidenten träffade Borgeke på
kontoret i Malmö och talade om nämndemän, Rödebymålet och om hur tonen
på HD faktiskt är, kollegor
emellan.
Martin Borgeke började studera
juridik vid Lunds universitet i
början av 70-talet, årtiondet då
den numera ökända betygshetsen kom till Juridiska fakulteten.
– Under 60-talet
fanns det inte
någon
direkt
betygshets, man
fick jobb även
om man hade
slätstrukna betyg. Det vände
dock när jag
började studera
på 70-talet och
jag var därför
medveten om att det var viktigt
att lägga manken till.
Studietiden beskriver han
som ”generellt inte särskilt
rolig”, även om det fanns en del
intressanta ämnen. Vissa ämnen förblev dock något utav en
transportsträcka.
– Juridikstudierna lider av brist
på konkretion; man har inte särskilt mycket livserfarenhet och ska
plötsligt lära sig reglerna för ett
samhällsområde vilket man inte
har någon erfarenhet utav. Det
finns då ingen bild av verkligheten
att falla tillbaka på utan istället blir
det en form av regelinlärning –
man förstår inte hur reglerna passar in i samhället.
Utbildningen då och nu
På tal om skillnaden mellan juristutbildningen på 70-talet och hur
den är idag tycker Borgeke att det
alltid finns en del studenter som
sätter sig längst bak och inte är
förberedda. Han menar även att
man förr var mer
passiv
medan
studenter idag är
bättre på att ta
för sig.
– Som student
skulle jag på min
tid ha känt ett
visst motstånd
att ringa upp ett
justitieråd
och
diskutera
med
denne, men detta motstånd finns
inte idag. Det är en klar fördel att
studenter idag är mer frimodiga.
Martin Borgeke säger sig inte
märka någon skillnad mellan dagens jurister beroende på vilket
lärosäte de studerat vid.
“Juridikstudierna
lider av
brist på
konkretion”
18
– Nej, det är ingenting som jag har
märkt av. Dock är det så att de flesta jag
kommer i kontakt med kommer från
antingen Lund, Stockholm eller Uppsala, vilket troligtvis beror på traditioner. I mitt område straffrätt är främst
Uppsala på hugget, följt av Lund och
Stockholm.
Domarkarriären
Efter avlagd juris kandidatexamen
satt Borgeke ting i Simrishamn. Det
var där intresset för brottmålshantering och straffrätt väcktes och det var
således under notarietjänstgöringen
som planen på en karriär inom polisväsendet förändrades till att innefatta
domaryrket – ett beslut han inte ångrar
idag.
– Inte ett smack! Jag har haft möjlighet att skriva och delta i det juridiska
samtalet, jag har undervisat och drivit
ämnet framåt vilket gjort det ännu mer
stimulerande. Jag kan inte tänka mig att
jag skulle kunna trivas bättre på någon
annan yrkesbana.
Vad gäller möjligheterna att ’göra
karriär’ inom juristbranschen menar
Borgeke att detta blir tydligare inom
domaryrket.
– Inom affärslivet och advokatverksamheten kan man självklart göra väldigt fina karriärer men det är inte lika
tydligt vem som gjort karriär, detta
märks nog snarare på lönekontot.
Inom domaryrket blir det mer uppenbart då man får olika statliga befattningar, nya domartjänster etcetera.
Lagstiftningsorder från den
politiska makten
Förutom domarrollen har Borgeke
i flera år sysslat med lagstiftningsarbete och varit allt från utredningssekreterare till särskild utredare. Borgeke instämmer i min
fråga om det aldrig känns jobbigt
att lagstiftningsarbetet är så pass
politiserat som det idag är.
– Vi borde på ett tydligare sätt föra
en diskussion i vilken utsträckning som domare kan eller bör
kunna utnyttjas av regeringsmakten för att arbeta fram lagförslag.
Den svenska modellen är ovanlig
utomlands. Det kan innebära ett
ifrågasättande av domarens självständighet att man tar direktiv och
order från den politiska makten
och sedan omsätter dessa i praktisk juridik.
– Jag kan för min egen del säga att
jag aldrig skulle kunna ta ett utredningsuppdrag där grundtankarna
inte stämmer överens med mina
egna värderingar och idéer. I
sådana fall tackar jag nej.
Det nya jobbet
Från årsskiftet 2010/2011 har ett
systemskifte ägt rum. Tidigare har
de högsta domartjänsterna tillsatts
direkt av regeringen – ett system
som varit utsatt för kritik på grund av att insynen varit för dålig.
Borgeke är den sista personen som
erhållit denna typ av kallelsetjänst,
nästa justitieråd kommer att tillsät-
PROFILEN
tas via ett öppet ansökningsförfarande där domarnämnden tar ställning till vem som
får tjänsten.
Skillnaden mellan att arbeta på hovrätt respektive i
Högsta domstolen avspeglas
enligt Borgeke främst i diskussionerna.
– I hovrätten sysslar man
med mycket vardagsjuridik, i
Högsta domstolen får denna
typ av mål inte prövningstillstånd. När man väl får upp ett
mål blir det en annan typ av
diskussion som är mer fördjupande då Högsta domstolen ägnar sig åt prejudikatsbildning.
– I Högsta domstolen sitter vanligtvis fem domare,
alla med en hög kapacitet
vilket gör att diskussionen
kan föras på en högre nivå
än i hovrätten. Målen som tas
upp i Högsta domstolen är
svårare och mer utmanande,
det är ofta oklart var man bör
hamna vad gäller utgången i
målet.
Stämningen på den nya arbetsplatsen är enligt Borgeke
god.
– Visst är det ibland en något
formell stämning på ett sätt,
mitt huvudintryck är dock
att det finns en fin kollegialitet där man hjälper och stöttar varandra. Man kan fråga
sina kollegor om hjälp och
får då tips om läsanvisningar
och dylikt. Justitieråden håller
ihop och är medvetna om sin
viktiga roll.
En vanlig dag på Högsta
domstolen
En typiskt vanlig dag på Högsta domstolen existerar inte
enligt Borgeke, istället har
olika dagar olika karaktär.
– Varannan måndag har man
tremanna-mål, ofta är det
resningsansökningar och frågan om huruvida prövning-
stillstånd ska meddelas i ett visst
mål. Ett justitieråd kan visserligen
meddela prövningstillstånd på
eget hand men det är inget som är
särskilt vanligt – åtminstone inte
om man är ett nytt justitieråd!
– Kärnan i Högsta domstolens
verksamhet är tisdagar till torsdagar, då vi har föredragningar, oftast
i femmanna-mål. Syftet är att man
under dessa dagar ska klara av de
mål som ska bli prejudikat. Torsdagar är en dag för återställning då
man träffas på nytt och bland annat går igenom utkast tillsammans.
På fredagar är man fri att arbeta
med vad man själv vill prioritera.
Enbart en “sågning”
När jag frågar Borgeke om det som
underrättsdomare finns en risk att man
tar det personligt när en överrätt ändrar ens dom blir svaret jakande.
– Det finns en risk för det. Givetvis
beror det också på varför domslutet ändras. Om det rör en oklar rättstillämpningsfråga där olika instanser resonerar
olika behöver man inte ha så mycket
synpunkter. Sen är det klart att en
tingsrättsdomare och kanske även en
hovrättsdomare nog känner en särskild
arbetsglädje den dag ett mål har kom-
mit tillbaka från överinstansen
och denna har fastställt hans eller
hennes bedömning. Att få sin dom
ändrad på grund av uppenbara
förbiseenden är såklart inte roligt.
Själv kan Borgeke enbart minnas en gång då ett av honom meddelat domslut ändrats av Högsta
domstolen.
– Det rörde en handläggningsfråga. Jag har fortfarande åsikten
att Högsta domstolen hade fel
här. Målet lades dock i notisavdelningen och blev alltså ej ett vägledande avgörande, vilket får ses
som en halv seger!
19
PROFILEN
Ifrågasätter
nämndemannasystemet
Samtalet glider in på nämndemannasystemet; ett system som
enligt Martin Borgeke borde
förändras.
– Jag kan mycket väl tänka mig
att det finns en poäng med att
ha nämndemän i tingsrätten.
Dock har jag svårt att förstå
deras funktion i överrätterna –
åtminstone som domare med
egen rösträtt. Det systemet ifrågasätter jag. Man bör dra ner
på medverkan av nämndemän
och koncentrera dem till medverkan vid allvarligare brott.
Vidare bör man dra ner antalet
nämndemän till två för att på så
sätt ge nämndemännen bättre
förutsättningar.
– Man måste bli bättre på att
locka folk att bli nämndemän så
att vi får ett rikare urval. Det är
även diskutabelt att urval sker
på basis av
medlemskap i
politiska partier.
gradvis i form av att praxis förändras – ett mål kan få en utgång ett
år som det inte fått tidigare år. Rätten är inte något statiskt även om
det finns en betydande tröghet så
länge det inte rör sig om direkta
lagändringar.
– Vad gäller cynism har jag inte sett
så mycket av det; men visst finns
det en risk. Det ligger emellertid
i domaretiken, som de allra flesta
domare uppfattar den, att vara vaksam på sig själv så att man inte blir
cynisk och drar alla över en kam.
Man måste pröva varje mål utifrån
de förutsättningar som gäller – man
måste lyssna och vara öppen för att
det man hört flera gånger tidigare,
och som då varit osant, kan hålla i
det aktuella målet.
Påföljdsguden
För många är Martin Borgeke något
av en nestor när det gäller påföljdslära. Han har författat en rik
mängd artiklar och
böcker i ämnet, däribland välkända boken ”Att bestämma
påföljd för brott”,
vilken används flitigt av de allra flesta
tingsnotarier i landet. Han välkomnar
den översyn som
pågår just nu av påföljdssystemet.
– Påföljdssystemet mår bra av en
översyn. Några av de straffkombinationer som existerar idag skulle
kunna strykas utan att man skulle
sörja dem. Det viktigaste är att man
har tydliga kriterier för när de olika påföljderna ska användas så att
domarna får lättare att välja.
– Emellertid måste man vara medveten om att påföljdssystemet ska
täcka en väldigt bred verklighet,
från de lägsta bötesbrott till mord
och spioneri. Det ligger en fara i
att tro sig kunna förenkla detta i en
större utsträckning. En rik mängd
med olika påföljder behövs för att
man ska kunna hitta en påföljd som
står i relation till brottet och som i
övrigt är ändamålsenlig.
“Idag dömer
vi för hårt
vid vardagskriminalitet”
C y n i s m
och medial
påverkan
Borgeke var
ordförande i
det kända Rödebymålet. På tal
om hur man undgår att påverkas
av den enorma mediebevakning
som föregick rättegången menar Borgeke att formuleringen i
stället bör vara en annan.
– I stället bör man fråga sig om
det är möjligt att inte påverkas?
Vi domare måste vara öppna för
att vi influeras av det samhälle
som vi lever i; dess tidsanda,
attityd och syn på olika frågor.
Samtidigt har vi en speciell
funktion då vi är rättstillämpare
och ska tillämpa den rätt som
gäller just nu. Självklart får man
inte följa med i tillfälliga opinionsstormar. Jag tror inte heller
att svenska domare gör det.
– Rätten förändras emellertid
20
Borgeke håller med om att
påföljdssystemet idag är svårt att
förstå för någon som inte har juridisk utbildning.
– Det finns givetvis ett intresse av
att göra det så enkelt att var och
en kan genomskåda det och se hur
det fungerar. Emellertid finns det
klara begränsningar i hur långt man
kan gå om man ska kunna upprätthålla ett humant system där olika
påföljder anpassas i proportion till
brottets svårhet. Det måste finnas
någonting mellan böter och fängelse.
Upphovsman till ungdomsreduktionen
Att ungdomar ska bestraffas mildare än vuxna människor är enligt
Borgeke fullt rimligt och helt nödvändigt.
– Det finns de som menar att man
från 18 år inte ska ha någon straffreduktion, den tanken förstår jag
inte alls.
– Det intressanta med ungdomsreduktionen, som systemet med
mildare påföljd för ungdomar kallas, är att man tidigare var osäker
på hur mycket man ska reducera
straffen för olika åldrar. Jag var en
av dem som tog tag frågan och lade
fram ett heltäckande system för hur
det bör se ut. Ganska många tycker
nog att det systemet är bra, men
det finns ännu inget prejudikat från
HD om det. Det ska bli intressant
att se vad de andra justitieråden
tycker om det.
av straffskalan. I Sverige dömer vi
idag för hårt vid vardagskriminalitet; för mycket fängelse och för
hårda ingrepp i de skyldigas liv. Vi
dömer inte för milt eller dåligt vad
gäller svårare brott.
Ett större problem är då missuppfattningen av domstolarnas
påföljdsbestämning.
– Många icke-jurister har uppfattningen att domstolarna dömer för
milt. När man sedan jämför hur
de själva tycker att man ska döma
med domstolens faktiska dom så
visar det sig att personerna dömer
mildare än vad domstolen gjorde.
Det råder alltså en missuppfattning angående domstolarnas
påföljdsbestämning; man tror att
påföljderna är mildare än vad de
faktiskt är.
– Så länge jag har varit med i verksamheten har man aldrig dömt
så strängt som man gör nu. Det
känns lite som att hur domstolarna än dömer så kommer de ändå
att få höra att de dömer för milt.
Karriärtips
Avslutningsvis lämnar Martin
Borgeke några karriärtips till de
juriststudenter som funderar över
en karriär inom domstolsväsendet.
– Om du får chansen – arbeta i
domstol! Det är väldigt lärorikt
och meriterande att tjänstgöra
inom domstolsväsendet, även om
man tänker sig en annan karriär.
Tänker man sig sedan en karriär
inom domstolen är mitt tips att
specialisera sig. Man kan även göra
karriär som generalist men möjliDe svenska straffskalorna
Vårt samtal glider obemärkt in på gheterna är större om man försökde svenska straffskalorna. Borgeke er täcka in helheten men även har
tycker inte att det är ett problem att ett eller ett par ämnen som man
domstolarna vid påföljdsbestämn- verkligen specialiserar sig inom.
ingarna idag lägger sig i den nedre – Pröva även din egen penna relativt tidigt. Försök få dina texter
tredjedelen av straffskalan.
– Inte alls. Straffskalorna är byg- publicerade och fördjupa dig i
gda för att täcka alla tänkbara typer någon fråga. Varför inte skriva en
av brott. Har man mycket allva- liten uppsats eller en artikel i Disrliga brott ska det givetvis finnas sidenten?
utrymme för dem, emellertid är
de allra flesta brotten väldigt alldagliga och kan därför ligga i botten Text: Charlotte Akej
KRÖNIKA
Om den ädla
konsten att konversera
med sin bordsherre
Vilken är den värsta fråga en professor
kan ställa?
Det är inte “Kan du förklara de centrala delarna i Skuldebrevslagen för klassen?”
Det är inte “Skriv ner allt du kan om ne bis
in idem-principen i Europa med hänvisningar till relevant praxis, helt utan anteckningar i lagboken”
Det är inte ens “Pelle kommer från Sverige, bor i USA, har sommarstuga i Frankrike, ett företag i Kenya som han vill sälja
till Kalle, ett dotterbolag till det kenyanska företaget som har sitt säte i Chile men
bedriver produktion i Argentina och exporterar till Honduras och nu undrar Pelle
vilket land han ska skatta i och dessutom så
undrar Pelles fru vilken rätt hon har
till pengarna om de inte har skrivit
äktenskapsförord och Pelles anställda på Bahamas går ut i strejk
eftersom Pelle inte följer kollektivavtalen och Pelles mamma dör
och hon har ett särkullsbarn
och Pelle och Kalle börjar
tvista om sitt köpeavtal och
så finns det en klausul som är
oskälig och dessutom bedriver
de miljöfarlig verksamhet och
var vänlig gör en rättsutredning och ange vilket/vilka
länder som har jurisdiktion samt hur man kan se
på frågan ur ett rättspositivistiskt perspektiv”.
Nej, den värsta frågan
en professor kan ställa är
“Varför har inte du som är
så trevlig och söt någon
pojkvän?”1
Vad ger man en professor för svar på en
sådan fråga?
”Ja, det har jag också grubblat mig gråhårig
över, men jag har kommit fram till att ensam
är stark. Det kommer att bli jag
och mina femton framtida katter mot
världen!”
Eh, kanske inte.
”Jag försöker och försöker, men nu finns
det inte en människa av manligt kön på
hela Juridicum kvar som inte har blivit
granskad och ratad (eller snarare som inte
redan har granskat och ratat) men du har
ju barn har man hört. Söner kanske? Borde
vara i min ålder?”
Hrm. Nej.
”Jag håller med! Varför har jag inte någon
man i mitt liv? Jag har banne mig letat med
ljus och lykta! Till och med i en släng av
total misströstan gått på speed-dating på
Östgöta nation och träffat LTH-bytisar
från Spanien i tre minuters-pass. INGET
FUNKAR!”
Eh, NEJ. Man vill ju inte verka desperat!
Vad svarar man?
Man svarar “Eh... ja... alltså... hmm...”
Ännu värre blir det när professorn
försöker byta samtalsämne och frågar
vad man gör på fritiden.
Vad svarar man?
“Fritid? Vilken fritid? Jag pluggar Juridik! Och du om någon borde väl
veta att man inte har någon fritid
då”
Nej. Skulle nog minska mina
chanser att lyckas bra på nästa icke-anonyma tenta.
“Jag pluggar på Juridi-
cum, jobbar på Juridicum, äter på Juridicum, tillbringar ganska många läsesalstimmar sovandes på Juridicum, har nyckel till
det mytomspunna personal-gymmet (som
finns på riktigt, det är sant!) så jag skulle
kunna träna på Juridicum om jag bara iddes.
Jag har under vissa sjuka tentaperioder smitt
seriösa planer på att i hemlighet börja sovsäcks-övernatta i vilorummet på Juridicum
(som tur är klarade jag folkrätten ändå!). Jag
har inget liv. Jag är en sorglig människa. Det
är därför jag saknar både man och fritidsintressen.
Nej. Professorn skulle behöva gå i terapi om
jag slängde allt det där i ansiktet på honom.
Vad svarar man?
Man svarar “Eh... ja... alltså... hmm…”
Allra värst blir det när professorn inser att
det är lönlöst att försöka ställa fler frågor till
den stackars inkompetenta studenten med
noll ordförråd och istället börjar berätta lite
om sig själv. Hur det gick till när han träffade sin fru. Vad han tycker om att göra på
fritiden.
För helt plötsligt, precis just då, kan det
hända att det går upp för en att man sitter och konverserar med en oerhört lyckad
människa. Som har karriär, kärlek och fritid.
Medan man själv inte ens kan få ihop ett
vettigt svar på en simpel fråga, än mindre få
ihop ett vettigt liv.
Detta måste åtgärdas! Steg ett blir att anmäla sig till 7,5 hp i konversationsteknik. En
sommarkurs. Så på höstfesten - då jäklar!
Text: Kajsa Nilsson
Illustration: Emilie Dafgård
Frågan ställdes alltså inte i en föreläsningssituation. Det hade
varit förfärligt. Nämnde professor var min bordsherre på en
random bal.
1
21
INTERVJU
Christina Ramberg, årets jurist 2010:
“Att förbereda sig inför
en förhandling är som i
en Rambo-film”
22
INTERVJU
En sann kärlek till juridik. Så förklarar
Christina Ramberg att landets unga jurister
nyligen röstat fram henne till årets jurist.
Hon övertar därmed titeln från justitierådet
Torgny Håstad som förra året vann den för
andra gången.
- Det är framför allt mitt arbete med Avtalslagen 2010 och Agell & Malmströms Civilrätt som har framhållits. Jag tror att det beror på att jag älskar juridik. Jag försöker alltid
förmedla glädjen i juridiken och studenterna
blir glada av att jag tycker att det är kul.
Under sina 19 år vid Göteborgs universitet
har Christina Ramberg alltid undervisat mycket, också för att vara professor. Hon trivs
i föreläsningssalen och brinner för att göra
juristutbildningen så bra som möjligt. Därför har hon också under hela sin akademiska
karriär försökt göra det som så många pratar om, men inte lyckas omsätta i handling;
att bredda utbildningen från ett regelrätt
domarperspektiv.
- Jag delar alltid, från termin 1, in mina studenter i två lag. De företräder varsin part
och jag agerar domare. Sedan säger jag ”go
for my heart” och låter dem argumentera.
Det skapar en levande juridik där studenterna lär sig att juridik är en argumentationskonst. Det är ett roligt och väldigt enkelt
pedagogiskt knep.
Men nu är det slut på undervisningen. Åtminstone i några månaders tid. För ett tag
sedan sade Christina Ramberg nämligen upp
sin professur. Än så länge har hon inget nytt
jobb att gå till, men den som hoppades på
att få se Christina i Lund kan förbereda sig
på en besvikelse. Siktet är inställt på Stockholms universitet och Stockholm Center for
Commercial Law.
och kritiserad i juristsverige.
- Hur man än vrider och vänder på det så
vinner Stockholm när det gäller kommersiell juridik. Jag brukar säga att det är två
nollor mer i Stockholm och det är trots allt
roligare att bråka om en miljon än om tiotusen kronor. Handlar det om stora affärer
finns det också pengar att satsa på oss som
orkar och gillar att utveckla tankar kring affärsjuridik. Det är alltså inte universitet i sig
utan allt runt omkring, själva miljön.
Bland dess försvarare finns yrkesverksamma jurister och studenter som fått ett
enkelt verktyg som strukturerar över hundra års rättspraxis till en helt ny avtalslag.
Bland dess kritiker finns professor Christian Dahlman, som menar att sidan presenteras på ett vilseledande sätt. Enligt Dahlman kan den inte betraktas som rättskälla,
åtminstone inte ännu. Det skulle kunna
uppfattas som en skepsis mot ett nytt sätt
att sprida kunskap, men att det skulle ligga
en traditionsbunden skepsis hos akademin
avfärdar Christina direkt.
Att det skulle bli en karriär inom affärsjuridik stod helt klart efter att Christina flyttat
från Östermalm till Nymölla och gjort sin
tingsmeritering vid Kristianstad tingsrätt.
Egentligen är det inte nödvändigt att sitta
ting om man vill arbeta med kommersiell
juridik menar hon, men det är bra för att
stilla sin egen nyfikenhet. Att prova olika alternativ ger en känsla av var man passar in
och känner frid. Genom att prova på olika
vägar kan man bli fullständigt säker på vart
man hör hemma.
- Jag var ung och lärde mig mycket som jag
skäms över att jag inte redan kunde. Att uttrycka mig i skrift till exempel, det fick jag
lära mig den hårda vägen att jag var ganska
dålig på.
Mycket vatten har runnit under broarna sedan tiden i Kristianstad. Förutom en gedigen akademisk karriär, senast som professor
i civilrätt, har Christina Ramberg hunnit med
att arbeta på advokatbyrån Vinge och att
vara adjungerat hovrättsråd i hovrätten för
västra Sverige. Då har vi inte ens nämnt alla
artiklar och böcker som bär hennes namn.
Sedan förra året driver hon också hemsidan
avtalslagen2010.se som blivit både hyllad
- Nej, det tror jag inte. Jag uppfattar Christian Dahlman som en frisk fläkt och inte
alls särskilt traditionell. Det brukar inte
heller lundaprofessorerna vara. Ta Anna
Christensen, till exempel. Hon var en reformistisk och ibland ifrågasatt professor
som banade väg för många helt nya tankar
som utvecklat juridiken mycket. Att vara
traditionell till formen och sättet, men att
sedan våga tänka provokativt och bana väg
för nya idéer är egentligen det optimala.
Det tråkiga är motsatsen, när man har en
otroligt provocerande stil men i själva verket är en traditionell tänkare som inte vågar
bryta ny mark.
Det är inte alldeles osökt att dra en parallell till Christinas egen karriär. Trots att
hon följt sin fars, den kände professorn
Jan Ramberg, fotspår in i juridiken har hon
inte gått några givna vägar sedan dess. Det
märks tydligt att Christina Ramberg följt
sitt hjärta genom karriären. Och det är lika
tydligt att hjärtat bultar för affärsjuridik.
Text och foto: Daniel Kolm
4 snabba
Favoritlag?
- Haha, min egen så klart, det är ett givet svar, säger Christina och blinkar skämtsamt.
Röd eller blå lagbok?
- Blå, det är väl den jag har hemma? Jag använder egentligen bara InfoTorg.
Adlercreutz eller Ramberg?
- Jag svarar pappa, så klart. Jag känner inte Axel Adlercreutz även om vi träffats många gånger, men det intryck jag har fått är att han är en
väldigt sympatisk person.
Domare eller ombud?
- Ombud! Har du sett Rambo-filmerna? I den första när han springer omkring och äter råa ägg, laddar och förbereder sig? Precis så är det
inför en förhandling. Det är ganska krävande, så frågan är om man hade orkat i längden.
23
DISSIDENTEN
Vad är väl en bal
i AF-borgen?
Så var det dags. Efter månader av
förberedelser och längtan öppnade
AF-borgen återigen upp dörrarna för
Juridiska Föreningen. Denna gång för
vårens (årets?) höjdpunkt – Juridiska
Föreningens Vårbal.
Det må ha varit en gråmulen Lundadag
i april, vädret var dock inget som hindrade gästerna från att ta på sig sina finaste kläder, sina obekvämaste skor och
sina bredaste leenden för att därefter inta
glädjens högborg. När den nya röda mattan, skänkt till Juridiska Föreningen av
Domvilleorden, rullades ut och fotoblixtarna mötte de glada och förväntansfulla
ansiktena förstod alla – nu är det bal!
Atmosfären som slog emot mig när jag
kom in i AF-borgen är svårbeskriven.
Stråkorkestern spelade otroligt vackert
och Vårbalens marskalkar hälsade alla
gäster välkomna. Fördrinken serverades
som vanligt utanför stora salen och det
minglades för fullt bland broscher och
medaljer. Stämningen var på topp.
Själv ville jag se Vårbalen ur ett annat
perspektiv, och valde därför ett kameraperspektiv.
Många kanske tror att det
är ett snävt och trångsynt
perspektiv, men det stämmer inte alls. Det är det
mest vidvinklade perspektivet man kan använda sig
av. Genom att strategiskt
rotera runt i folkmassan
24
snappade jag upp precis det jag ville åt,
nämligen stämningen. När dörrarna till
stora salen ställdes upp insåg jag plötsligt
vad Festmästeriet hade ägnat all sin tid och
tankekraft åt den senaste tiden.
Likt ett sagolikt bröllop hade Festmästeriet dukat fram, tänt det varmaste och
mest välkomnande ljuset, för att sedan
bjuda på festlig underhållning av allt från
Culpakören och Dolu§pexet till Karin
Adlercreutz som talade om våren och det
välbekanta faktum att det inte finns några
omfester. JF:s vice ordförande -08/09,
Madelene Nilsson, höll talet till mannen
och Björn Ranelid höll, mer eller mindre,
talet till kvinnan. Lägg till detta två utomordentligt bra toastmastrar som både
hann med att stiga ned från himlen och att
svischa förbi på rollerblades.
Mitt uppe i festligheterna stannade jag till
ett ögonblick. Trots att jag jobbade som
fotograf och inte gick på balen själv så
kändes det ändå som att jag satt till bords.
Jag kunde känna knackningarna på spritbolagets port, höra Bacchus spela på gitar-
ren och till och med se punschen komma
in i salen. Allt var som det skulle vara, och
ännu lite mer därtill.
Men som alla kvällar, så lider också de
trevligaste mot ett slut. När själva sittningen var över tog marskalkarna på sig sopsäckar och började städa upp tillsammans
med Tegnérs otroligt duktiga serveringspersonal. Från att ha varit ett kärleksland med levande ljus förvandlades stora
salen nu till ett dansgolv med musik som
skulle ljuda hela natten lång. Jag var själv
inte kvar till sexan, men har hört att det
var väldigt kul. Som traditionen sig bör
serverades god pyttipanna, dock var den
en aningen torr, konstigt nog räckte inte
ketchupen. Ryktesvägen har jag även fått
höra om ett imponerande karaeoke-nummer framfört av JF:s vice ordförande Carl
Lundgren och pubmästare emeritus Jakob
Lindblad.
När jag trampade mig genom Lunds gator
på väg hem, kände jag mig glad och nöjd
med kvällen som bara hade flugit förbi.
Kameraperspektivet var ett lyckat perspektiv på en bal. Bilderna hade
blivit bra och jag tycktes mig ha
lyckats fånga den magiska stämningen. Men trots mitt tappra
försök till att beskriva Vårbalen
i skrift känns det ändå inte tillräckligt. En bild säger mer än
femhundrafemtioen ord.
Text och foto: Linn Sandmark
DISSIDENTEN
25
DISSIDENTEN
Magen kurrar och klockan närmar sig 12 men hemma ligger gårdagens rester
kvarglömda i en trött liten matlåda. Hur löser du problemet?
Dissidentens Guide Michelin vägleder dig i den snåriga lunch-restaurang-skogen.
GUIDE MICHELIN:
JF STYLE
Bedömningen:
En paragraf – “en väldigt bra restaurang i sin kategori”
Två paragrafer – “utomordentlig matlagning, värt en omväg”
Tre paragrafer – “exceptionellt bra kök, värt en egen resa”
Grönt o’ Gott
Läge: Stora Gråbrödragatan 3 (Ett stenkast bort)
Koncept: Kombinera din egen sallad genom att välja mellan pasta/
grönsallad, en huvudingrediens, tre tillbehör samt bröd och en dressing
Prisklass: Från 45 kr
Lokal: Kompakt och med få sittplatser men med en gemytlig
uteservering
Service: Personalen är trevlig och tempot är högt (ett tips är att
bestämma sig innan man beställer)
Helhetsintryck: Ett fräscht och prisvärt lunchalternativ med ett brett
utbud av salladsingredienser…sannerligen grönt, onekligen väldigt
gott.
Betyg: §§§
Stortorget
Läge: Stortorget 1 (Inom räckhåll)
Koncept: Dagens lunch samt en stående lunchmeny
Prisklass: Från ca 80 kr (C-kortet ger 25% rabatt)
Lokal: Mysigt och med stans absolut bästa uteservering
Service: Visst dröjsmål men annars utan anmärkning
Helhetsintryck: För den som vill avnjuta en vällagad lunch i solen
och samtidigt uppleva pulsen i stadens kärna, är uteserveringen på
Stortorget ett måste. Läget väger på sätt och vis upp att maten inte
helt och hållet kan anses vara prisvärd.
Betyg: §§
26
DISSIDENTEN
Widerbergs kött charkuteri
Läge: S:t Petri Kyrkogata (runt hörnet)
Koncept: Bröd, bröd, bröd…
Prisklass: Från ca 30 Kr
Lokal: Charmig på ett traditionellt sätt, dock endast
för avhämtning
Service: Trevligt bemötande, god service
Helhetsintryck: Det är smidigt att kunna grabba
en god och matig macka i farten men det är synd
att dessa delikata verk är slut redan vid halv ett en
vardag.
Betyg: §§
Juridicums café
Läge: Lilla Gråbrödersgatan 4 (mitt i smeten)
Koncept: Allt från köttbullar-med-mos till hamburgertallrik-medpommes
Prisklass: Runt 60 Kr
Lokal: Fördelaktigt nära men dock väldigt högljutt under lunchtimmen.
Service: Bra
Helhetsintryck: Lunch á la husmor-style, sannerligen! Välsmakande på ett okomplicerat men för den sakens skull, inte tråkigt sätt.
Helhjärtat och uppskattat, framförallt om man har en förkärlek till
French fries…
Betyg: §
Mui Gong
Läge: Kyrkogatan 21(alldeles i närheten)
Koncept: Buffé (Dryck, kaffe och en liten salladsbuffé
ingår)
Prisklass: 69 kr
Lokal: Trångt men för all del hemtrevligt
Service: Ett trevligt bemötande men i kassan går det verkligen undan
Helhetsintryck: En kinarestaurang precis så som en kinarestaurang ska vara. Buffén är visserligen liten men utbudet
ändå klart godkänt. Ett bra alternativ när lunchen allt för
länge har bestått av fantasilösa matlådor.
Betyg: §
Text: Anna Redin
Foto: Lukas Norrsell
Illustration: Emilie Dafgård
27
DISSIDENTEN
PÅ STUDIEBESÖK
I STOCKHOLM
JF är kanske inte den charmigaste platsen
att vara på klockan 02:00 en torsdagsmorgon men alla deltagare infann sig i tid och
stämningen var förväntansfull inför resan
upp till Stockholm för att träffa några av
landets största byråer. Ett par snarkningar
senare så rullade den buss som skulle ta
oss upp till Stockholm i väg. Aningen trötta och sömndruckna klev vi ut i Södertälje
för att snabbt byta om till mer representativa kläder och därefter begav vi oss i väg
mot den första byrån: Hannes Snellman.
”The Art of War” är en bok som beskriver taktiken för att påverka en konfliktsituation till sin fördel. Det är uppenbarligen också något av ett internt ledord på
Hannes Snellman då en hel väg i byråns
matsal var pryddes av texten. Hannes
Snellman är en tämligen ny byrå på den
svenska marknaden och inledningsvis så
förklarade byråns representanter det mest
grundläggande av byråns historia samt
dess framtidsvisioner. Efter en kort husesyn i Hannes Snellmans öppna kontorslandskap så bjöds vi på en efterlängtad
mat- och frågestund där medarbetarna på
byrån svarade på frågor så som vad som
är skillnaden med att jobba på Hannes
Snellman jämfört med andra byråer, om
det finns några debiteringskrav samt
vilket som är bästa Skånelag i årets herrallsvenska.
Stämningen var uppsluppen när vi vandrade ut ur byråns lokaler på väg mot
nästa mål. Halva gruppen begav sig till
Cederqvist medan andra halvan besökte
28
Gernandt och Danielsson, däribland undertecknad. Dramaten är byråns granne på
Hamngatan och det var några av (Dolus-)
spexarna som var med på resan inte sena
med att påpeka. Väl framme på Gernandt
och Danielsson så bjöds vi på eftermiddagsté med tilltugg och frågestunden inleddes spontant under minglet.
Precis som Hannes Snellman så har även
Roschier sitt ursprung i Finland, vilket
vi fick reda på under vår sista anhalt för
dagen. Byrån har sitt kontor på Blasieholmen. Ett par grillade hamburgare samt lite
häng på byråns minst sagt imponerande
takterrass var ett perfekt slut på dagen och
det märktes att Roschier – precis som de
andra byråerna vi mötte under vårat besök
– verkligen ansträngde sig för att vi skulle
trivas. Frågorna var många då det över en
hamburgare (eller två…) gavs möjlighet
att prata med de anställda. Baren var öppen hela kvällen och när klockan hade slagit, kanske några varv för mycket, så följde
byrån med resans mest festsugna deltagare
till Spy Bar. För den nyfikne så bör det väl
tilläggas att varken Dr. Alban, Fadde Darwich eller Linda Rosing gick att skymta på
utestället.
08.30 följande dag var det dags igen. Utcheckning från vandrarhemmet på Fridhemsplan och därefter begav vi oss i raskt takt
till Linklaters för frukost. Linklaters är en
byrå med stor inriktning på internationell
affärsjuridik vilket märktes av under deras
presentation där tonvikt främst lades på
företagsöverlåtelser. Från en internationell
byrå till en annan då revisorerna på Deloitte stod i fokus under lunchtid. Efter
en redogörelse av byråns verksamhet, mat
och mingel så följde en intressant paneldebatt där fyra av byråns medarbetare
deltog och svarade på frågor.
Hamilton sponsrade de minst sagt uppmärksammade Stormtrooper-dräkterna
under FEJM och byrån blev sista anhalt
på resan. En Stormtrooper-medalj tilldelades byrån vilket en av dess medarbetare
stoltserade med under hela besöket. Precis
som under besöket föregående dag med
Roschier så bjöds det på hamburgare och
en mer privat frågestund. Mellan doften
av hamburgerkött och surret på byråns
takterrass så kunde undertecknad bland
annat urskilja frågor om vilket status
tingsmeritering har inom byråvärlden, de
moraliska aspekterna kring affärsjuridiken
samt när bitarna egentligen borde falla på
plats i termin 4:s tentapluggande.
Väl i bussen så satte man sig med ett par
erfarenheter visare och lite tröttare. Intrycken hade varit många under de två senaste dagarna och väl framme i Lund väntade ett Valborgsfirande i solsken. Och
kanske kan vi även avsluta denna text med
att sammanfatta resan som en solskenshistoria som förhoppningsvis återupprepas
även nästa år.
Text: Miran Crnalic
Foto: Adam Påhlsson, Joakim Winnerljung, Hamilton Advokatbyrå
DISSIDENTEN
29
DEBATT
Avkriminalisera,
legalisera
- demonisera?
H
andlingar kriminaliseras
regelmässigt för att de
kränker ett av samhället erkänt skyddsintresse; liv o c h
hälsa, förmögenhet, allmän ordning och
statsväsendet utgör välkända och vida
accepterade exempel. Det egna livet och
den egna hälsan verkar dock inte omfattas av de regleringar som vi återfinner i
straffrätten. Man kan exempelvis inte
straffas för självmord i svensk rätt (jämför orden: ”berövar annan livet” i 3 kap
1 § BrB). Alla de brott som kan begås
mot människor genom att kränka deras
liv, hälsa, frihet eller integritet förutsätter att brottsoffret är någon annan än
förövaren. Det synes således inte vara
principiellt följdriktigt att ådömas straff
för en handling som inte skadar någon
annans liv och hälsa; det finns ju inget
skyddsvärt intresse som kränks. Detta
synsätt stämmer även väl med den liberalistiska grundtanke som genomsyrar vårt
samhälle: du skall vara fri att göra vad du
vill så länge du inte skadar någon annan.
Där friheten krockar med ett grundläggande skyddsvärt intresse upphör den, en
systematisk och principiell riktighet som
utgör en av grundvalarna för vårt moderna samhälles funktionalitet och existens.
Det förefaller därvid underligt att det
finns (minst) en kategori handlingar som
är kriminaliserade trots att det inte finns
något reellt skyddsvärt
intresse bakom kriminaliseringen, nämligen narkotikabrott.
Skall man ändå fösöka hitta ett skyddsvärt intresse är det som ligger närmast
till hands individens egen hälsa. Här
föreligger dock en systematisk felaktighet i hur hänsyn inte verkar tas till i vilken utsträckning andra preparat kan anses
vara skadliga och därvid konsekvent förbjuda dem i relation till deras skadlighet.
Många studier visar att bruket av cannabis är långt mindre skadligt än bruket av
alkohol1, varför en schematisk oriktighet
här gör sig gällande, även om vi accepterar att kriminalisera på den grunden att
någonting skadar brukaren.
Bruket av cannabis är långt mycket mindre skadligt än bruket av
alkohol, ändå kvarstår kriminaliseringen. Detta är, enligt författaren, en konsekvens av tradition och rädsla. Alkohol
har funnits i Europa i tusentals år och
har blivit en del av vår kultur, medan
cannabis, även om det brukats länge i
olika delar av världen, är en relativ nyhet i västerlandet. Rädslan kommer från
att cannabis i Sverige sedan länge varit
att betrakta som ett illegalt preparat och
därmed klumpats ihop med andra, mer
skadliga substanser.
En studie genomförd vid KI konstaterade dessutom att risken att begå brott
är ca 13 ggr högre vid alkoholpåverkan,
samt att 58% av de som begår våldsbrott
intog alkohol under dygnet före brottet.
Ingen annan drog hade en tillnärmelsevis
lika stor sammankoppling med vare sig
brottslighet eller våldsbrott2.
I Sverige är den övre tredjedelen av
straffskalan i princip reserverad för
narkotikabrott och används ytterst sällan ifråga om andra brottskategorier. Om
man beaktar att straffet för innehav av 5
kg cannabis resulterar i högre straff än
för en våldtäkt torde detta te sig närmast stötande, om inte annat för offren
för det senare brottet. Kan det verkligen
anses proportionerligt mot handlingens
förkastlighet och kränkningen av ett mot
friheten stående intresse?
Alltså: var finns det skyddsvärda intresset
och var finns den påföljdsutlösande
kränkningen av ett sådant intresse? I enlighet med vårt samhälles liberala grundtanke skall man inte dömas för att man
utsätter sig själv för en risk, möjligen skall
man vårdas för att bli kvitt ett potentiellt
skadligt beteende. Men då skall skadan
först fastställas; precis som man kan
vårdas för alkoholmissbruk tas inte alla
om hand som påträffas med en flaska i
handen. Dessutom kan man fråga sig om
långa fängelsestraff är rätt sätt att hantera och bota ett eventuellt missbruk.
Även om det är viktigt i en demokrati att
följa lagen är det viktigt att hålla i minnet
att lagstiftaren är en person med rädslor
och fördomar; en produkt av sin uppväxt
i trygga Sverige. Även lagstiftaren gör
misstag och bara för att lagen sett ut som
den gör länge betyder inte det att den för
den sakens skull är rätt. En sak blir inte
mer riktig för att vi trott på den länge;
en lögn inte mer sann av att många tror
på den.
Text: Stieg
Fotnot: Åsikterna i debattartikeln ovan är skribentens egna och är inte att betrakta som JF:s ståndpunkt
Vill du svara Stieg i nästa nummer av Dissidenten? Maila ditt svar till [email protected]
30
1
Lancet. 2007 Mar 24;369(9566):1047-53. Development of a rational scale to assess the harm of
drugs of potential misuse.
2
Addiction. 2006 Jan;101(1):100-8. The role of alcohol and drugs in triggering criminal violence:
a case-crossover study
SÄLLSKAPET LUNDAJURISTER
Om avsked
U
nder ett liv upplever de flesta av oss
ett antal avsked. En del är smärtsamma avsked av nära familjemedlemmar
och vänner. En del avsked är sådan som är en
naturlig följd av att man går vidare, epoker avslutas och nya möten sker. Många av er kommer nu under de sista månaderna på terminen
att bli klara och förbereder er på ert avsked
till Alma Mater. Jag har själv ett par avsked att
göra under de kommande månaderna, något
som behöver förberedas. I sammanhanget kan
sägas att det blivit ett alldeles för stort antal
sorgliga avsked redan under året. Det har varit alldeles för många dödsfall i den närmaste
vänkretsen dessa årets första månaderna. Men
det avsked som ligger närmast till hands är att
ta farväl av ett nästan femton år långt förhållande till landet Vietnam och det projekt som
fakulteten drivit, som under många år var mitt
skötebarn. Nu skall det tas farväl.
marknaden stod ett kollosalt fult skinande
marmorpalats med gallerior på marknadens
plats. Hur kan man tillåta att ett sådant bygge
får uppföras i det som betraktas som Hanois
kulturkvarter. Inom mig reagerade jag våldsamt på det vi såg. Jag kunde inte för mitt liv
tro att något sådant skulle kunna hända just
här, men konsekvensen av denna upplevelse
ledde fram till en ändrad inställning till staden.
De var tid att lämna, tid att ta farväl. Hanoi är
inte längre mitt gamla Hanoi. Det som kallas
”utveckling” lämnar sina fotavtryck varhelst
man ser. Den lilla asiatiska staden befinner sig
i ett utvecklingsstadium som kan liknas vid att
trollsländans nymf går över i en ny skepnad,
i en ny dimension. Det kommer trots allt att
kännas i det inre när denna period i mitt liv
definitivt tar slut, ett farväl av en gammal vän
som efter ett par år då vi inte setts har hunnit
skifta skepnad.
Projektet som det skrivits om i denna krönika
vid flera tillfällen och inte bara av mig utan även
av min företrädare på posten som ordförande
i sällskapet, Kjell-Åke Modéer har medfört många resor till Vietnam för fakultetens
medlemmar. Själv tillbringade jag fem år av
mitt liv i staden. I detta farväl ligger alltså ett
långt kärleksförhållande till staden Hanoi. Redan vid första resan dit 1998 tog mig staden till
sitt hjärta och vi har haft en fin relation ända
sedan dess. Men nu närmar sig slutet. I och
med att projektet avslutas, avslutas också mina
regelbundna resor till staden jag bodde i under
fem långa år och därmed är det dags att slutligen taga farväl av varandra. Att avslutet var
nära förstod jag då jag den sista veckan i februari var tillbaka i Hanoi tillsammans med Christian Häthén. Tillsammans vandrade vi i Hanois
gamla kvarter på väg till en marknad som heter
Hang Sa för att komplettera lite av det vietnamesiska porslin som under åren kantstötts
mer än lovligt. Mötet med marknaden var inte
vad vi väntat, istället för den gamla invanda
Ett annat avsked blir denna krönika. Jag lämnar
ordförandeklubban för Sällskapet Lundajurister vidare till en ny ordförande i samband med
Sällskapets årsmöte som sammanfaller med
Juristernas högtidsdag vilken i år är detsamma
som pingstafton. Jag har under åren mött ett
antal fantastiska företrädare för JF, ordförande,
sekreterare, tjänstemän och framförallt redaktörer för denna, en av de mera prisade, kårtidningarna i landet. Något att vara stolta över. Det
har varit roande att inför varje deadline med
adrenalinet forsande genom kroppen försöka
få några vettiga tankar på pränt men det känns
som om kreativiteten göds med ett rödbrusigt
stressmoment. Jag önskar alla medarbetare på
JF jag arbetat med under åren allt gott och
kommande tjänstemän på JF lagom mycket utmaningar, det skall inte överdrivas det där med
adrenalin och stressfaktorer. En Glad Sommar,
som lurar bakom hörnet, önskas er alla.
Nedtecknat 26 april 21:45
Lars-Göran Malmberg
31
DISSIDENTEN
Studenterna som springer runt med vita nyckelkort fastsatta med liftkortshållare i sina byxor. Som dricker
gratiskaffe i svarta muggar med Juridicumlogga istället för i bruna sjukronorsmuggar i papp. Som kallar sig
för amanuenser. Vilka är de? Vad gör de? Hur ska du göra för att bli en av dem? Dissidenten har kartlagt
vad man egentligen kan jobba med på Juridicum om man inte känner för att doktorera.
Att arbeta på
Ondskans Högborg
Tone Gustavsson, termin 5, receptionen
Hur gick det till när du blev anställd?
Jag sökte efter att amanusenserna hade informerat på en föreläsning om att de skulle nyanställa.
Hur mycket arbetar du?
Jag jobbar 25%, ca. 10h/veckan men kan variera lite. Det är väldigt flexibelt då vi själva sätter schemat och ställer
upp för varandra när det behövs och det är sällan problem att byta tider med någon.
Vad ingår i dina arbetsuppgifter?
Dels är det ett klassiskt receptionsjobb då vi hjälper studenter och personal med lite allt möjligt, tex. säljer vi
kompendium, sköter grupprumsbokningarna och skriver ut ladokutdrag och dels har vi hand om boklånen i biblioteket. Vi tar också hand om cafeteriaförsäljning när caféet har stängt.
Vad tjänar du i månaden?
130kr/h
Vad är bäst respektive sämst med att arbeta på Juridicum?
Att jobba i receptionen är väldigt socialt! Det är kul då man alltid träffar mycket folk och det är bra mingel! Vi är även ett väldigt bra gäng
som jobbar och har väldigt kul tillsammans! Det sämsta med att jobba i receptionen det är nog att sätta upp böcker i biblioteket och damma
bokhyllor...
Har du något övrigt kul att tillägga?
Jag tror att receptionen kommer vara en av de roligaste arbetsplatserna jag någonsin kommer att ha haft, jag har lärt känna människor som
jag kanske inte hade lärt känna annars!
Jens Andersson, termin 6, amanuens
Vad jobbar du med?
Jag innehar två amanuenstjänster. Den ena som Vietnamamanuens och den andra som Förvaltningsamanuens.
Hur blev du anställd?
Jag sökte en tjänst i receptionen och fick den. Efter hand har mina arbetsuppgifter sedan skiftat till vad de är idag.
Vad ingår i dina arbetsuppgifter?
Som Vietnamamanuens administrerar jag fakultetens biståndsprojekt, Strengthening Legal Education in Vietnam.
Den andra tjänsten som Förvaltningsamanuens gör jag allt möjligt, från att planera ombyggnationer till att projektera fakultetens säkerhetssystem.
Hur mycket jobbar du?
Min tjänst är på 50% men det är mer regel än undantag att jag jobbar betydligt mer än så.
Vad tjänar du i timmem?
Min grundlön är 10000 kr i månaden.
Vad är bäst resp. sämst med att jobba på Juridicum?
Både det bästa och sämsta med jobbet är att det är på Juridicum. Jag spenderar nog mer tid än de allra flesta innanför fakultetens väggar.
Men å andra sidan är det nära till skolan.
Har du ett eget kontor eller andra förmåner?
Det har varit en förmån att få jobba med Vietnamprojektet då jag träffat många spännande människor från hela världen och hunnit med att
32 i tjänsten bl.a. resa till Vietnam för att anordna en internationell konferens.
DISSIDENTEN
Christina Englén, termin 7, studievägledningen
Hur gick det till när du blev anställd?
Jag kom i kontakt med studievägledningen som tjänsteman i JF. Sedan skickade jag in mitt cv och ett
personligt brev.
Hur mycket jobbar du?
Min tjänst är på 50%
Vad ingår i dina arbetsuppgifter?
Jag har hand om utlandsstudier, har drop-in mottagning, sysslar med antagningen till juristprogrammet
och andra studievägledaruppgifter
Vad är bäst respektive sämst med att arbeta på Juridicum?
Det är sjukt kul, det är bra att ha nära till jobbet, fungerar bra att kombinera med plugget då de jag arbetar
med förstår min studiesituation. Sämst är att det är svårt att hålla isär plugg och jobb - det känns som att man alltid är på jobbet
Vad tjänar du i månaden?
Jag får ut cirka 10 000 kr i månaden
Jonas Fast, termin 7, nätkurslärare
Vad jobbar du med?
Jag jobbar som lärare på nätkursen i arbetsrätt.
Hur gick det till när du blev anställd?
Jag sökte som vanligt och gick på intervju.
Hur mycket jobbar du?
Jag jobbar 40%.
Vad ingår i dina arbetsuppgifter?
Jag rättar inlämningsuppgifter på kursen och svarar på frågor från studenterna. Sen är det ganska mycket
administrativt arbete med kursen och jag springer en del i korridorerna med viktiga papper. Ibland gör jag
lite filmer som har koppling till nätkurserna också.
Vad tjänar du?
Vi får inte timlön utan månadslön på 20.000*procenten vi jobbar = 8.000 innan skatt.
Vad är bäst respektive sämst med att arbeta på Juridicum?
Det bästa är tiofikat utan tvekan. Sen är det grymt bra häng på kontoret. Det sämsta är att man slutar plugga så mycket som man borde.
Har du eget kontor eller några andra förmåner?
Jag får tillbringa mina dagar i nätkursernas nya fina kontor och jag har en egen plats. Sen är det eat-what-you-kill och julbonus.
Filip Pålsson, termin 7, studentlärare
Hur gick det till när du blev anställd?
Intervjuförfarande.
Hur mycket jobbar du?
Cirka sju timmar i veckan, varav fyra avser undervisning .
Vad ingår i dina arbetsuppgifter?
Förbereda och genomföra utlagda studentledda övningar på kursen Allmän förmögenhetsrätt. Förberedelserna tar mer tid än man tror. Man måste alltid vara uppdaterad på gällande rätt i den juridiska disciplinen som
övningen avser och på förhand tänka ut vilka frågor som kan tänkas ställas under övningen. Dock kan man
självfallet inte förutse alla frågor och argument. Sedan ingår det även att förändra och förnya övningarna samt att besvara studenternas
frågor via e-post.
Vad tjänar du i timmen?
Pengar, vilket är en stor fördel i relation till nations- och kårarbete. För att vara exakt 164,50 kronor per klocktimme.
Vad är bäst resp. sämst med att jobba på Juridicum?
Det bästa med att vara studentlärare är alla nya möten med begåvade studenter. Kompetensen på Juridicum är enorm och det är därför
oerhört lärorikt och utvecklande att ta del av studenternas tankegångar och argument. Sedan bör det tilläggas att det är underbart att ha
ett oerhört starkt lärarlag som alltid ställer upp och hjälper till när det behövs. Det finns många frågor som övergår en studentlärares
sunda förnuft och som behöver dryftas med experterna helt enkelt! Det sämsta med att vara studentlärare är uppdragets begränsade
omfattning, man vill undervisa mer. Det är fantastiskt att få vara med och se hur briljanta studenterna är på att lösa övningsuppgifterna.
33
DISSIDENTEN
Madelene Eriksson, termin 6, forskningsassistent
Vad arbetar du som?
Jag är anställd som forskningsamanuens i aktiebolagsrätt för professor Per Samuelsson.
Hur gick det till när du blev anställd?
Jag blev uppringd med en förfrågan om jag var intresserad att jobba extra med aktiebolagsrätt. I princip på grund av
ett tentasvar, som jag fortfarande inte riktigt fattar hur jag fick till...
Vad ingår i dina arbetsuppgifter?
Jag har inte jobbat så länge, men hittills har jag skrivit utkast till kommentarer till aktiebolagslagen till de paragrafer
som är nya och ändrade.
Hur mycket jobbar du?
Jag är anställd på 20 %, så 8 timmar i veckan, som jag kan planera lite som jag själv vill.
Vad tjänar du?
Jag har månadslön och får ut ca 2800 efter skatt. Tror det blir ca 125 kr i timlön.
Vad är bäst respektive sämst med att jobba på Juridicum?
Det ger bra erfarenhet utöver studierna och det motiverar på ett annat sätt att skriva när man inte ska bli betygsatt! Dessutom ser jag det som
en utmaning att faktiskt prestera något juridiskt relevant. Det är såklart också trevligt att ha ett arbetsrum och tillgång till lokalerna.
Har du eget kontor eller någon annan förmån?
Jag delar ett ”reservrum” där vi är tre stycken forskningsamanuenser som sitter. Jag har nyckelkort och tillgång till Juridicum när jag vill och
jag får också kaffe och förmiddagsfika om jag vill. Hittills är jag dock ganska dålig på att utnyttja det..
Annika Andersson, termin 8, kursadministratör
Hur gick det till när du blev anställd?
När den ordinarie studieadministratören blev sjukskriven fick jag frågan om jag var intresserad av att hjälpa till,
inledningsvis vid terminsstart och sedan har jag fått förlängt.
Hur mycket jobbar du?
Min anställning är på 30 procent, så det ska motsvara 12 timmar i veckan.
Vad ingår i dina arbetsuppgifter?
Jag gör gruppindelning, hjälper till med uppkopiering av material, planerar schemat för nästa termin, förbereder
resultatlistor samt försöker hålla kurshemsidan uppdaterad.
Vad tjänar du?
Jag har en fast måndadslön på 6000 kronor, slår man ut det blir det ca 115 kronor i timmen.
Vad är bäst respektivte sämst med att jobba på Juridicum?
Det bästa i jämförelse med ett annat extrajobb är att ha allting samlat på ett ställe, både plugg och jobb. Det roligaste är att träffa studenter
från andra terminer än min egen. Det sämsta med att jobba här är nog att jag ibland skulle behöva ett miljöombyte.
Övrigt kul att tillägga?
När jag började som studieadministratör hade jag redan skrivit min sista tenta. Hade jag haft någon tenta kvar att skriva hade jag skänkt en
extra tanke till kursens studieadministratör som jag nu vet lägger ner otroligt mycket tid på att allt ska klaffa.
Ragnar Petersson, termin 5, datalärare
34
Hur gick det till när du blev anställd?
Efter annonsering skickade jag in ett personligt brev med CV och fick därefter komma på en anställningsintervju.
Hur mycket jobbar du?
Det varierar mycket, uppskattningsvis 4 timmar per vecka i genomsnitt.
Vad ingår i dina arbetsuppgifter?
Lektionsundervisning, förberedelse innan lektioner, göra manual till lektioner, sammanställa kursutvärderingar och
gå på avstämningsmöten.
Vad tjänar du?
164,5 kr (även för förberedelser inför lektionerna).
Vad är bäst respektive sämst med att arbeta på Juridicum?
Det bästa: jobbet är lätt att kombinera med studierna och ger dig stora möjligheter att få träffa intressanta människor från andra terminer.
Det sämsta: finns egentligen inget negativt. Möjligen kan det lyftas fram att du tillbringar större delen av din tid i samma byggnad och vidgar
inte vyerna på samma sätt som i ett motsvarande arbete utanför fakulteten.
Har du något övrigt kul att tillägga?
Detta extrajobb rekommenderas varmt till den som vill bli duktig på att söka juridisk information, tala inför folk och arbeta i en trivsam miljö.
Jag upplever att det är ett riktigt trevligt gäng datalärare som har mycket kul tillsammans.
Stiftelsen Juristförlaget i Lund
- Höga ambitioner och låga priser för goda resultat -
DISSIDENTEN
VEM KOMMER INTE
IN PÅ JURIDICUM?
Katten, hunden... rullstolsbunden?
Handikapphissar som inte går att stänga på egen hand, gator översvämmade
av cyklar och en handikappingång som
låses vid fyra på eftermiddagen. Att vara
funktionshindrad på Juridicum visar sig
vara långt ifrån enkelt.
36
Var är ingången?
Det är onsdagseftermiddag och jag möter
upp min testperson för dagen, Birgitta,
utanför Juridicums svängdörrar.
- Finns det en handikappingång här någonstans? Varför är det inte skyltat?
Jag förklarar för henne att handikappingången ligger på baksidan av byggnaden och att
vi därför måste gå runt. En förklaring som
hon skakar på huvudet åt.
- Är det inte väldigt typiskt att vi som är
rörelsehindrade alltid ska behöva ta oss
längst för att komma in?
Att ta sig fram till handikappingången
är inte heller det enklaste, gatorna svämmar nästintill över med cyklar som inte får
plats i cykelställen. Väl framme vid handikappingången visar det sig att den är låst –
klockan är efter fyra på eftermiddagen. Tursamt nog uppmärksammar en student inne
i byggnaden problemet och släpper in oss.
När vi tar oss igenom Juridicum uppmärksammas jag på saker som jag tidigare
aldrig tänkt på. Dörren till Gula tornrummet är tung och slår igen otroligt snabbt,
några av grupprummen på bottenvåningen
är för trånga för att manövrera med rullstol
och om man som rullstolsbunden vill gå på
toaletten på andra våningen krävs att man
tar sig hela vägen längst in i tysta läsesalen.
Hissen som går upp till tysta läsesalen är tillika omöjlig att stänga på egen hand.
- Problemen i sig är inte oöverstigliga. Det är
små steg i sig som inte är jobbiga, men om
det blir för många små steg så orkar man till
slut inte, menar Birgitta.
Vi lämnar Juridicum och beger oss över
gatan till Tryckeriet. Här stöter vi direkt på
ett oöverstigligt hinder i form av en låst hiss
utan anvisning om vart man ska vända sig
för att hitta nyckeln. Det visar sig sedermera vara receptionen man ska prata med,
men där har inte alla koll på vad som egentligen förväntas av dem.
- Jag är lite osäker på var nyckeln till hissen
är och hur man faktiskt manövrerar den,
säger personen som jobbar i receptionen.
När man tagit sig upp för hissen dyker
nästa problem upp bara någon meter senare, i form av en mycket tung ytterdörr utan
dörröppnare. Uppe på andra och tredje våningen i Tryckeriet är såväl bord som stolar
fastskruvade utanför lektionssalarna vilket
omöjliggör för en rullstolsbunden att nyttja dem.
Efter en knapp timmes rundvandring
har jag över två sidor nedtecknat med olika
fel och brister vad gäller Juridicums handikappanpassning. En ganska nedslående läsning. Birgitta är dock inte helt nedslagen av
resultatet.
- Nej, jag hade faktiskt förväntat mig värre.
I sommar - äntligen
Magnus Svensson är ansvarig för
fakultetens infrastruktur och därmed även
för fakultetens handikappanpassning. Han
menar att det är en utmaning att tillgänglighetsanpassa en så pass gammal byggnad
som Juridiska fakulteten.
- Innan vi flyttade hit 1996 var lokalerna
inte tillgängliga alls. När vi flyttade in fick
vi mycket beröm för att vi lyckats få en så
gammal byggnad så pass tillgänglig som
den faktiskt är. Sedan dess har kraven
skärpts. Idag anpassar vi oss i takt med att
vi bygger nya lokaler.
Magnus har intrycket att Juridiska
fakulteten är bra på att ta hand om sina
funktionshindrade elever.
- Rent generellt är det väldigt få funktionshindrade studenter som har läst här. När
vi väl har haft rullstolsbundna studenter
så har vi alltid hittat individuella lösningar.
De har aldrig känt sig exkluderade utan har
varit nöjda med den support de fått. Däremot är vi mindre duktiga på att ta hand om
spontanbesökare – där måste vi bli bättre.
Däremot håller han inte med om att det
skulle vara dåligt skyltat till handikappentrén.
- Den som sitter i rullstol ser ju att det är en
trappa upp till svängdörrarna. Jag upplever
att det är en tydlig ingångsskylt på dörren.
Dessutom får vi inte lov att sätta skyltar på
fasaden hursomhelst.
Utemiljön, med alla cyklar som står
parkerade på gatan är ett välbekant problem.
- Trottoaren ägs av Lunds kommun. Jag
har ett antal gånger ringt kommunen och
bett dem rensa upp bland de felparkerade
cyklarna, men de har aldrig kommit. Vi på
Juridicum kan dock inte göra så mycket,
det vore ju egenmäktigt förfarande.
Att handikappdörren låses klockan
sexton på vardagar och tillika är låst hela
helgen utan möjlighet att kontakta receptionen är något som kommer att förändras
under sommaren.
- Det kommer att komma upp porttelefoner, både vid handikappingången samt vid
hissen vid Tryckeriet.
Sommaren därpå, 2012, kommer även
de höga borden och stolarna i Tryckeriet
att bytas ut. De kommer att ersättas med
möblemang i normal nivå. Vad gäller hissen till Pufendorf kommer denna däremot
även i fortsättningen att vara låst. Detta
på grund av säkerhetskrav. Däremot lovar
Magnus att se till att personalen i receptionen hädanefter känner till hur de ska
DISSIDENTEN
hantera handikapphissen vid Tryckeriet.
På frågan om varför en så pass relativt
enkel sak som porttelefon utanför handikappingången tagit flera år finns inget bra
svar.
- Porttelefonscentralen sitter på fjärde våningen och det innebär att man ska igenom
fyra bjälklager med tätning när man drar
kablar. Vi har därför avvaktat en annan kabeldragning som skulle varit gjord för länge
sedan. Nu när denna är gjord kan vi skaffa
porttelefoner under sommaren. Det är en
dålig förklaring, men det är den jag har.
Måste ligga på
Dennis Ivarsson går sjätte terminen på juristutbildningen. Som synskadad får han
från Juridiska fakultetens håll hjälp med
bland annat inläsning av det tryckta material som fakulteten säljer. Dennis ansvarar
själv för att höra av sig och tala om vilket
material han behöver, det är inget som sker
automatiskt. Ansvaret för inläsning av material låg tidigare på studievägledningen
men från och med HT10 har ansvaret för
detta legat på biblioteket som sedan delegerat detta till studenter. Övergången har
inte fungerat helt friktionsfritt.
- Det negativa är att det är nya personer som
sköter detta varje termin. Det blir således
ingen kontinuitet och ingen har erfarenhet
av detta. Det finns inte heller någon som är
ansvarig för att det blir gjort i tid.
I det stora hela menar Dennis dock att det
mesta under studietiden fungerat bra så här
långt.
- Lärarna är tillmötesgående. Jag har fått
väldigt mycket hjälp av studievägledningen
när jag väl bett om det.
Dennis hoppas kunna bidra med att
fakulteten i framtiden sätter upp en rutin
för studenter som behöver anpassat material.
- Det hade varit bra om det fanns någon
som kollade upp vilket material som studenten behöver terminsvis. Att jag får fixa
min egen lagtext är något som visserligen tar
tid, men jag lär mig av det. Att jag behöver
ligga på och kräva att få mina kompendier
inlästa är däremot dåligt.
Delvis studentens eget ansvar
Lena Swärd är anställd vid studievägledningen och ansvarig för samordningen av
pedagogiskt stöd. Totalt rör det sig om ett
trettiotal studenter spridda över juristutbildningens samtliga terminer. Vad det pedagogiska stödet innebär varierar, varje students
behov utreds centralt vid Lunds universitets
avdelning för pedagogiskt stöd.
- Allt är inte hela tiden förberett för folk
med en funktionsnedsättning utan ofta får
man ordna det utifrån de behov som personen har. Det kan vara alltifrån att boka en
extra tentavakt till att involvera vaktmästaren
om det är något särskilt med lokalerna som
behöver ordnas.
Lena menar att det är omöjligt för studievägledningen att förutse vad varje student
behöver.
- Studenten har själv ett ansvar för att påtala sådana saker. Det är omöjligt för oss att
förutse vad som behövs på varje kurs, den
framförhållningen måste studenten själv ha.
Studenterna har sin integritet, vi kan inte
lämna ut dem genom att gå till läraren och
be om saker utan studentens medgivande.
Generellt anser Lena att fakulteten hanterar denna typ av frågor på ett bra sätt.
- Jag har jobbat på en annan institution i
många år som studievägledare. Juridiska
fakulteten tillsätter resurser på ett sätt som
man inte gjorde på min förra arbetsplats. Här
är det aldrig ett problem.
- I slutändan är det dock viktigt att studenten
är väldigt tydligt. Det är viktigt att ha en dialog. Studenterna måste ha framförhållning
och vara tydliga. De äger sitt eget funktionshinder.
Text: Charlotte Akej
37
DISSIDENTEN
Bland kritiska
röster och
heta diskussioner
Fullmäktige – vad är det? Ett hemligt
organ inom Juridiska Föreningen som
sitter bakom stängda dörrar och fattar
viktiga beslut? En förtäckt syjunta med
tillhörande kaffe och kakor? Ibland
får jag frågor från utomstående (dvs.
”icke JF-are”) som undrar vad FUM
är. Jag svarar då att fullmäktige är JF:s
beslutande organ. Vanligtvis får jag
endast en tom frågande blick tillbaka.
När jag då utvecklar mitt svar till ”typ
som riksdagen” förstår de flesta. Men
vad händer egentligen på ett fullmäktigemöte och vad tycker ledamöterna
själva om sin roll? Dissidenten talade
med ordförande Lovisa Lindholm för
att reda ut vad fullmäktige egentligen
sysslar med.
Lovisa sitter för tredje gången i fullmäktige och är således en av veteranerna. Lovisa inleder med att säga att fullmäktige – mycket riktigt – är det högsta
beslutande organet inom JF. Vid en titt
i JF:s reglerande stadga framgår det att
det i fullmäktige ska sitta 21 stycken
ledamöter vilka utses i allmänna val.
Här har alla medlemmar i JF rätt att
kandidera och även rätt att rösta.
Fullmäktiges uppgifter kan delas in i
tre delar. Första delen rör alla de stora ekonomiska frågorna. Fullmäktige
fastställer och kontrollerar föreningens
budget samt godkänner alla större in-
38
vesteringar. Exempelvis ska JF i sommar renovera golven, vilket kommer
att gå på ca 100.000 kronor. Detta är
något som fullmäktige tagit beslut om
och godkänt. Likaså beslutade FUM
att köpa in de nya microvågsugnarna
som nu finns i köket, till alla hungrande
och köande microvågsanvändares stora
glädje.
Inom Juridiska Föreningen finns en
uppsjö av diverse förtroendeuppdrag
såsom valberedning, styrelse och tjänstemän. Den andra delen av fullmäktiges uppgifter består i att besluta om
vilka som ska sitta på dessa poster, en
arbetsuppgift som upptar större delen
av mötena under våren. Det är även
här det bestäms hur mycket pengar de
olika utskotten ska ha tillgång till. Är
det någon som tycker att Culpakören
fått för stor alternativt för liten budget
så vet ni nu vart ni ska vända er med era
klagomål.
Fullmäktiges sista stora uppgift består i
att fastställa JF:s åsiktsprogram – vilken inriktning föreningen ska ha samt
prioriterade frågor inom utbildningsbevakningen. Tillika utser FUM en
pedagogisk pristagare bland lärarna,
ett pris som förra läsåret delades ut till
Ola Svensson. Lovisa önskar att det på
fullmäktiges möten fanns mer tid att
diskutera ärenden av principiell natur.
I dagsläget tar valförfaranden och de
ekonomiska frågorna upp mest tid.
Vem är det då som bestämmer vad
som ska diskuteras? Till största del
är det styrelsen och ordförande som
lyfter olika frågor, men även en fullmäktigeledamot eller en grupp om 10
medlemmar kan inkomma med en motion. Denna ska i sådana fall vara styrelsen tillhanda senast 10 arbetsdagar
innan sammanträdet. Att medlemmar
inkommer med en motion är ovanligt
och har åtminstone inte inträffat de senaste tre åren. Kanske är det på tiden
att vi medlemmar blir mer aktiva i vår
förening? Protokollen från fullmäktiges
möten är offentliga och finns uppe på
JF.
Efter mitt samtal med Lovisa kan jag
konstatera att fullmäktiges möten är
långt ifrån någon syjunta med tillhörande kafferep. Istället är det här som
JF:s inriktning tar form och utvecklas.
Varje medlem har både rätt och möjlighet att påverka. Min liknelse om att
fullmäktige i JF är ”som riksdagen”
stämmer således rätt bra – jag kan med
gott samvete fortsätta använda denna
bild när mina kompisar i framtiden frågar mig vad fullmäktige gör.
Text: Johanna Wiklund
DISSIDENTEN
Röster om FUM
Carl Lundgren – flest röster i valet
Vice ordförande Juridiska Föreningen.
Du fick flest röster i FUM-valet, vad tror du detta beror på?
- Jag hoppas det är för att medlemmarna uppskattar den tid och det engagemang jag lagt ner i föreningen.
Jag har varit tjänsteman tidigare och synts i olika sammanhang. För närvarande sitter jag som heltidare och
de flesta förstår nog att jag tar mitt engagemang seriöst och vill göra skillnad.
Vad ska du göra av detta enorma förtroende?
- Jag ska försöka förvalta det efter bästa förmåga. Mitt mål är att JF ska vara det naturliga forumet att lägga
ner sitt engagemang i oavsett vad man är intresserad av. Folk som inte känner varandra privat ska kunna
träffas på JF. Sedan gäller det att vara öppen och mottaglig för medlemmarnas synpunkter samt att inte
vara rädd för att uttrycka sina åsikter.
Vilket är det bästa beslut som FUM tagit under din tid?
- Beslutet att välja mig och Lovisa till presidie!
Lovisa Lindholm – gammal i gamet
Ordförande Juridiska Föreningen.
Varför vill du fortfarande vara med?
- Det handlar om att de stora besluten i föreningen fattas där. Om man är intresserad av föreningen är det
i fullmäktige man ska vara. Sedan är jag väldigt nyfiken på det nya FUM, det är roligt med så många nya
kandidater.
Vilket är det bästa beslut som FUM tagit under din tid?
- Beslutet om att ta bort den faktiska formuleringen i Dissidentens reglemente om att tidningen ska granska
föreningen. Dissidenten har i praktiken aldrig varit granskande. Det är bra att diskussionen har lyfts och det
bästa är att Dissidenten nu står mycket närmre föreningen än den tidigare gjort.
Valkampanjade du?
- Nej, men jag stod och uppmanade folk att rösta sista dagen. I övrigt tycker jag det är jättekul med så många kandidater till årets fullmäktige. Det är ett kvitto på att JF lyckats engagera fler det senaste året!
Hanna Carlsson – nyinvald i fullmäktige
Termin 2
Vad har du för förväntningar inför det kommande verksamhetsåret?
- Ingen aning vad som väntar mig. Kanske lika bra... Men jag längtar redan till nästa års JF Open. Hört att
det ska byta namn till JF Closed – bara för dig som har råd att odla dyra intressen.
Finns det något inom JF som du vill ändra på?
- Ja. JF måste bli en fungerande demokratisk organisation som passar alla medlemmar. Det är oerhört trist
att det första man möts av när man börjar på Juridicum är en novischperiod som i princip går ut på att supa
och skrika enligt mer eller mindre förlegade eller störande procedurer. Jag vet att jag inte är ensam om att
känna mig totalt felplacerad i sådana sammanhang. Ett relaterat problem är att interndemokratin brister.
Man ska kunna få engagera sig och komma till tals oavsett om man är kompis med styrelsen eller inte. Beslut ska fattas demokratiskt i
FUM, inte bakom stängda dörrar i utskottsrummet. Dessutom hoppas jag på att arbetsmarknadsevanemangen kan bli mindre likriktade
och att föreningen tänker om lite angående vad man väljer att lägga sina pengar på. Här skulle Dissidenten kunna fylla en viktig funktion som vakande öga, men det är tydligen inte så uppskattat från alla håll. Man kan ju fråga sig varför.
Valkampanjade du?
- Vi var några stycken som kampanjade tillsammans. Jag tycker det är viktigt med kampanjer i ett demokratiskt val, så att folket vet
vilka olika ståndpunkter det finns att välja mellan. Annars blir det lätt att man röstar på dem man känner och inte riktigt bryr sig om
vad de står för.
39
DISSIDENTEN
Smått&Gott
””
CITERAT
“Skavsårsplåster och tre sorters värktabletter. Jaha, då
har man allt man behöver inför Vårbalen!”
“Anonym” styrelseledamot till förskräckt apotekare
“En yrkesprostituerad som
säljer, för att bara ha ett exempel, tre tjänster om dagen,
tjugo dagar i månaden, och
som riggar en videokamera skulle kunna inkassera
300 000 kr i månaden från
allmänna medel”
“Why on earth is it snowing in
Stockholm now? Any way to stop this?
Utrikesminister Carl Bildt upprörs av undermåligt
Maj-väder i huvudstaden. Publicerat på
twitter.com/carlbildt den 3/5 2011
Mårten Schultz, professor i civilrätt vid
Uppsala Universitet kommenterar Gudrun
Schymans förslag att låta prostituerade få
brottsofferstatus. Från Newsmill den 18/4
2011
MÅNADENS PRACTICAL JOKE
Eloge till JF Uppsala och JF Umeå som på Vårbalen lyckades sno med sig JF:s nyinköpta flagga.
Någonting ska även ni lyckas med.
ALTERNATIVA SOMMARJOBB
Gav de fyrtio sommarnotarieansökningarna inget resultat? Vägrar
du slita på ett hederligt kontorsjobb?
Önskar du dig nya livserfarenheter?
Dissidenten guidar dig i djungeln av lediga arbetsplatser och
kan här presentera tre jobb
som troligtvis resulterar i en
annorlunda sommar och ett
framtida CV som sticker ut i
högen av ansökningar.
40
1. Medium
2. Organist
3. Grisskötare
Bokförlaget New Page AB söker
åtta stycken medier. Som medium arbetar du hemifrån med din
egen fasta telefon. Önskvärt för
anställning är att du kan något
av följande: Se in i framtiden, se
tidigare liv, kommunicera telepatisk med djur, tyda drömmar,
lägga tarot, ha kontakt med andevärlden. Att hitta bortsprungna djur eller se borttappade saker är det ett plus.
Arvidsjaurs församling söker
en samarbetsvillig musiker med
öppenhet för olika musikaliska
stilar och uttryckssätt i gudstjänster såväl som körverksamhet
och konserter. Stor vikt läggs vid
personlig lämplighet. I Arvidsjaurs kyrka finns 19-stämmig
Grönlundsorgel, Yamahapiano,
cembalo och orgelharmonium.
Ekeby Gård i Katrineholm
söker en person som är van vid
att arbeta självständigt och tillsammans med andra. Arbetet
innefattar skötsel av suggor och
grisar. Arbetet kräver att man
kan ta egna intiativ men även
att du känner ansvar. Tidigare
erfarenheter inom yrket är ett
plus.
Ansökan sker via e-post till Ansökan sker via e-post till
arvidsjaursforsamling@sven- [email protected]
Ansökan sker via e-post till su- skakyrkan.se
[email protected]
DISSIDENTEN
TÄNK OM
DU VAR KUND
I EN BANK SOM
INTE BARA BRYDDE
SIG OM PENGAR
Värdepaket Student kostar ingenting och innehåller Internetbanken,
Mobilbanken, Telefonbanken, BankID, Bankkort VISA, Betal- & Kreditkort
MasterCard och Näthandelsdepå. Allt du behöver för att förenkla din
vardagsekonomi. Men allt handlar ju inte bara om pengar.
Sparbanken Öresund är inte som andra banker. Att ge tillbaka till
samhället ligger i vår grundidé. Det innebär att delar av vår vinst
kommer att gå till projekt för barn och ungdomar, utbildning och
forskning, kultur, idrott samt företagsamhet i västra Skåne.
Skaffa ditt Värdepaket redan idag så bjuder vi dig dessutom på bio.
tet på
e
k
a
p
m
o
r
e
m
Läs
d.se
n
u
s
e
r
o
n
e
k
n
a
b
www.spar
0 kr
41
KRÖNIKA
Att slå in
stängda dörrar
N
ågonstans i Sverige saknas det en dörr in till ett
omklädningsrum. Anton
Hysén är 20 år, Glenns pojk och homosexuell. Anton knackade aldrig
på den där dörren – han slog in den.
Fast vi kan väl ta det från början. Herrfotbollens problem har sedan länge
varit den tämligen stereotypa bilden av
en fotbollsspelare vars enda intressen
är fotboll, brudar och krök - just i den
ordningen. Även om bilden är långtifrån sann så går det inte komma ifrån
de mer avskräckande exemplen. John
Fashanus karriär tog fart i England under 1980-talet och han blev rikskändis
över en natt då han som första svarta
spelare värvades för mer än en miljon
pund när han tog steget från Norwich
till Nottinham Forest. När Fashanus
tränare i Nottingham fick höra rykten
om att spelaren var homosexuell så
ströks han ur truppen med förklaringen att ingen ”poof ” skulle få speltid
och någonstans just precis där inleddes
en historia. Så fort rykten började löpa
om Fashanus sexuella läggning så bytte
han klubb, stad och land. När Fashanus
utan ett pund på fickan år 1990 ställde
upp i tidningen The Sun så betalades
han för att berätta om sin läggning.
Han fick därefter aldrig ett kontrakt
igen.
Det finns liknande historier. När den
dåvarande Chelsea-spelaren Graeme
42
Le Saux hade en ledig kväll över så
gick han till Londons konstgallerier
istället för puben och när han slog upp
tidningen på morgnarna så läste han
kultursidorna istället för sportspalterna. Genom hela sin 14-åriga elitkarriär följdes han av fotbollsfansen med
ramsor som ”Le Saux takes it up his
arse” och han har i efterhand berättat
att han flera gånger funderade på att
sluta. Han passade aldrig in i den uppsnickrade machokulturen – och blev
därför en ”bögjävel” för såväl fans
som motspelare.
Fast egentligen räcker det med att vi
håller oss till nutiden. Kroatiska fotbollsförbundets ordförande meddelade för en tid sedan att så länge han
är ordförande så kommer inga homosexuella att spela i landslaget. Italiens
före detta förbundskapten Marcello
Lippi förklarade att ”det aldrig skulle
fungera med en ett homosexuell i mitt
lag” och när en av Norges främsta pojklandslagsspelare under fjolåret tämligen överraskande lade av med fotbollen så motiverade han det med att han
inte orkade med ”den hårda och homofoba stämningen i sporten”.
Jag älskar fotboll och trycker mer än
gärna ner juristen i mig varje gång jag
går ut på en fotbollsplan, för att för ett
ögonblick eller två få vara den Maradona som alla drömmer om att bli innan man återvänder till vardagslunken.
Det går dock inte att förneka att fotbollen har ett problem att ta tag i.
Enligt RFSL är ingen av de 600 registrerade elitfotbollsspelarna i Sverige
homo- eller bisexuell. Av den statistiken kan man antingen dra slutsatsen
att fotbollen är unik och att den miljö
som skapats rensat bort alla homosexuella – eller så är det ingen som vågar
träda fram.
Anton Hysén är ingen Zlatan. Ännu
mindre är han en allsvensk fotbollsspelare. Anton Hysén inser dock
vad hans pappa Glenn och äldre bror
Tobias Hysén riskerar att få utstå nästa
gång de rör sig i närheten av exempelvis en motståndarklack. Han inser även
att han för att få berätta om sig själv
även riskerar sin framtida fotbollskarriär. Kanske är det naivt att tro att Hysén är en slags messias för alla de grabbar som sitter i låsta och igenmurade
omklädningsrum runt om i landet.
Kanske bör man beundra hans mod
för att han i en värld med många låsta
dörrar äntligen slagit upp en.
Jag väljer att hoppas på att han ökat
möjligheten att öppna desto fler.
Miran Crnalic
Redaktör
DISSIDENTEN
Lindahls
studentpool
– en genväg
till karriären
Nu kan du ta ett steg på vägen till en karriär som affärsjurist. Som en del av
Lindahls studentpool har du chansen att jobba på en av Sveriges största och
ledande affärsjuridiska advokatbyråer, redan under studietiden.
Till vårt kontor i Malmö söker vi flera drivna juriststudenter som vill jobba
extra, bland annat som assistent till våra jurister, i receptionen, i biblioteket
eller med Due Diligence-arbete. Du kommer att kallas in vid arbetstoppar,
semestrar och sjukdom.
Är du den vi söker? I sådana fall är du välkommen att skicka in din ansökan
till [email protected]. Läs mer på www.lindahl.se/rekrytering
Svensk och internationell affärsjuridik
S TOCKHOL M
GÖTEBORG
M A L MÖ
HEL SING BORG
UPP SA L A
ÖREBRO
www.lindahl.se
43
Room for individuality, space for success
The business law market is dynamic and ever-changing, which calls for flexibility and diversity.
That is why we are looking for individuals with different backgrounds and personalities to be part
of our team. If you possess flexibility, imagination and ambition, we can offer you opportunities
within Swedish and international business law. Our unique cross-border approach has taken us
out into the world, with offices in more than 40 countries, and it could also be your path to an
exciting and successful career in international business law.
Take your rst step by visiting us at:
www.dlanordic.se