Transcript Referat med inlägg från dialogforum 19 november 2013 Vad kan

Regeringskansliet
Samordningsrådet för smarta elnät (N 2012:03)
Kv. Garnisonen, 103 33 Stockholm
Besöksadress: Karlavägen 100A
2013-11-19
Referat med inlägg från dialogforum 19 november 2013
Vad kan göras för att stimulera utvecklingen av smarta elnät och
vad kan lösas i förhandsregleringen
Välkomnande och inledning
Bo Normark, Senior Advisor, Power Circle, vice ordförande i samordningsrådet och
dagens moderator, hälsade alla välkomna och bjöd in till en presentationsrunda.
Samtliga OH-presentationer som visades redovisas separat.
Bo fortsatte med en kort presentation av samordningsrådets uppdrag. Arbetet har fortlöpt
sedan augusti 2012 och kommer att avslutas i december 2014. Uppdraget består i två
centrala delar dels en handlingsplan, dels en kunskapsplattform. Mer information om rådet
och dess arbete finns att läsa på rådets webbplats www.swedishsmartgrid.se.
Dialogforum är ett viktigt sätt att kommunicera och få in synpunkter från olika berörda
intressenter. Den 7 maj hölls ett dialogforum där elnätsföretagens roll och framtidens elnät
diskuterades. Forumet behandlade många olika aspekter på smarta elnät som t.ex.
konsekvenser av mer förnybart i elnäten, kundinflytande, roller och relationer mellan
elnätsföretaget och kunden, marknadsdesignsfrågor samt hur regelverket kan behöva
anpassas för att stödja utvecklingen av smarta elnät. Där tar vi vid idag med
presentationer från bl.a. Energimarknadsinspektionen (Ei) och presentationer från olika
talare. Det ska också ges utrymme för dialog och alla som önskar ska få komma till tals.
Detta dialogforum kommer också att webbsändas.
Anne Vadasz-Nilsson, generaldirektör (GD) Ei och ledamot i samordningsrådet
Anne Vadasz-Nilsson inledde med att framföra att det är positivt att Ei och
samordningsrådet genomför detta dialogforum gemensamt. Hon berättade också att hon
är ordförande i en referensgrupp inom samordningsrådet som fokuserar på
incitamentsstrukturer och kundinflytande. I sitt framförande kommer hon att dela med sig
av sina tankar kring incitament för företagen och kunderna.
Anne nämnde tre områden där elnätsägaren har en viktig roll i framtidens elnät. En av
elnätsföretagens kärnuppgifter både idag och framtiden är att hantera mätning, insamling
1 (17)
och rapportering. Smarta mätare kommer innebära att det utvecklas nya marknader inom
energiområdet som gör att kunderna kan bli mer flexibla och effektiva i sin
energianvändning. Både elnätsföretagen och andra företag kommer säkerligen att vilja
vara en del av dessa marknader. En annan uppgift för elnätsnätägaren som de har redan
idag, men som kommer att öka i omfattning i framtiden, är att på ett kostnadseffektivt och
flexibelt sätt ansluta förnybar elproduktion. En fråga som ligger i skärningspunkten mellan
elnätsföretaget och producenten, är problematiken med tröskeleffekter vid anslutning av
förnybar energi. I denna fråga kommer Regeringen att lämna uppdrag till både Svenska
Kraftnät och Energimarknadsinspektionen. Vid en eventuell elektrifiering av
vägtransportsektorn i Sverige kommer det också att behövas investeringar i
laddningsinfrastruktur, och där kommer säkerligen elnätsägarna att ha en viktig roll att
spela.
På vilket sätt ska regleringen ge elnätsföretagen incitament att ta sig an dessa uppgifter
och roller? Tre viktiga aspekter kring regleringen lyftes fram – att regleringen ska vara
teknikneutral, investeringsvänlig och ge ökade incitamenten för en effektiv nätdrift. Det
sistnämnda kommer nästa talare att gå in på mer i detalj. Det lyftes också fram att
kundperspektivet inte får glömmas bort – tekniken ska vara till nytta för kunderna.
Forskningsfrågan är aktuell och Anne tog upp den debattartikel i Ny teknik som hon
tillsammans med Erik Brandsma, GD Energimyndigheten, skrivit. Av denna framgår bl.a.
att ett generellt forskningspåslag på intäktsramen inte anses vara rätt väg att gå. Anne
framförde också att det är viktigt att definiera vad man menar med forskning.
Elnätsföretagen bör inte ägna sig åt grundforskning, men om det är fråga om
testverksamhet av t.ex. smarta nät så är det en annan fråga. Ei disponerar inte egna
forskningsmedel, men försöker få till stånd kortsiktig uppdragsforskning.
En stor fråga är hur slutanvändarna kan engageras. Här är ledordet enkelhet. Det måste
vara enkelt för kunderna för att de ska vilja vara med. Detta kan uppnås genom att flytta
de kundnära processerna till elhandelsföretaget dvs. en kontaktpunkt i dessa frågor.
Elnätsföretaget har dock fortfarande en viktig roll att spela i relation till kunden och det är
inte önskvärt att gå så långt som i Danmark. Där är bandet mellan kund och
elnätsföretaget helt klippt och elhandelsföretaget kan fritt sätta elnätspriset mot kund.
Linda Werther Öhling, Energimarknadsinspektionen, projektledare för Ei:s projekt om
incitament för smarta nät i förhandsregleringen
Linda presenterade projektet att utveckla incitament för smarta nät i förhandsregleringen.
Detta initierades dels mot bakgrund av Eis eget initiativ att en sådan utveckling skulle ske
till kommande reglerperiod, dels på grund av förslag till ändringar i ellagen till följd av
energieffektiviseringsdirektivet. Ett av förslagen till ändring i ellagen är att intäktsramen
ska sättas med hänsyn till i vilken utsträckning som nätverksamheten bedrivs på ett sätt
2 (17)
som är förenligt med eller bidrar till ett effektivt utnyttjande av elnätet. En sådan
bedömning kan medföra en ökning eller minskning av vad som anses vara en rimlig
avkastning på kapitalbasen. Denna skrivning liknar mycket den som tillämpas idag för
kvaliteten.
I enlighet med förslaget till ändring i ellagen blir avgränsningen av smarta nät-begreppet
ur ett reglerperspektiv ”ett effektivt utnyttjande av nätet” och projektet ska utveckla
incitament som kan främja detta. Huvudsyftet är att frigöra kapacitet och skapa en
flexibilitet i nätet. Kunderna finansierar elnätsbranschen genom elnätstarifferna och därför
är det viktigt att se till att kostnadsbesparingen av ett effektivt utnyttjande av näten också
gagnar kunderna. De incitament som skapas kommer därför finansieras av en verklig
kostnadsbesparing.
Regleringen ska vara teknikneutral och inriktas på funktionalitet. Istället för att detaljstyra
vilken teknik som elnätsföretagen ska investera i så införs indikatorer för att mäta hur
effektivt företagen utnyttjar näten. Dessa indikatorer måste vara mätbara och möjliga att
påverka för elnätsföretagen.
Projektet har tagit fram två förslag på incitament som syftar till ett effektivt utnyttjande av
elnätet. 1) Det första införs i syfte att minska nätförluster. Kostnaderna för nätförluster
hanteras som en opåverkbar kostnad i intäktsramen, vilket innebär att om kostnaderna
för nätförlusterna ökar så ökar också intäktsramen och kunderna för högre tariffer. Hur
mycket nätförluster ett nätföretag har påverkar inte företagets vinst, så idag finns inget
incitament att minska nätförlusterna.
Nyckeltalet för nätförluster som incitamentet ska grundas på definieras som nätförluster
genom inmatad energi. Historiskt ligger detta nyckeltal runt 4 % för de flesta företagen,
men det finns en stor spridning allt från 2 % till 12 %. Det är sannolikt inte tekniska
förluster som uppstår i ledningar och transformatorer på 12 % utan en del av dessa
förluster kan vara omätta anläggningar som vägbelysning etc. Priset på incitamentet
föreslås vara relaterat till terminspriser eftersom det är så elnätsföretagen upphandlar
sina förluster. Ei presenterade olika sätt som elnätsföretagen kan påverka nätförlusterna.
En fråga från publiken var vad som händer om kunderna ändrar sin lastprofil så att
förlusterna ökar. Linda svarade att regleringen ger incitament till elnätsföretaget.
Företaget får i sin tur föra vidare incitamentet till kunderna t.ex. genom att sätta
tidsdifferentierade nättariffer.
En annan fråga som ställdes från publiken var hur incitamentet kommer att påverkas av
mycket förnybar produktion som kan leda till ökade förluster. Det påpekades även att
man måste kunna mäta hur nätförlusterna förändras. Linda svarade att Ei är medveten
om att ökad andel förnybar produktion kan leda till ökade nätförluster, men att
3 (17)
elnätsföretaget med ett incitament förhoppningsvis kommer hantera det på bästa möjliga
sätt. Det förslag som Ei arbetar med är att låta varje elnätsföretag jämföras med sina
egna historiska nätförluster. Om ett elnätsföretag får in mycket förnybar produktion så
kommer det att tas med till nästa tillsynperiod när normen mot vilken man jämförs med
sätts på nytt. Ei kommer att granska nätförluster på årsbasis per redovisningsområde.
Remy Kolessar, Ei, kommenterade att detta får ses om ett första steg och att regleringen
får utvecklas allteftersom. Frågan är dock om det kommer att anslutas så mycket
förnybar produktion så att det kommer att få en märkbar effekt på nätförlusterna under
kommande reglerperiod.
Ett praktiskt exempel som lyftes fram i diskussionen av E.ON var två alternativ för att
ansluta en vindkraftspark på Öland. Antingen kan en ny kabel läggas med traditionell
teknik vilket blir dyrt för produktionsägaren som får en hög anslutningsavgift, men ökar
elnätsföretagets kapitalbas. Alternativt kan elnätet köras lite hårdare. Det innebär att den
befintliga förbindelsen kan ta emot ca 98 % av produktionen istället för 100 %. Detta ger
dock ökade förluster som en bieffekt. Det är en stor skillnad i kostnadsbild mellan dessa
två alternativ varav det senare är betydligt mindre kostnadsdrivande. Hur får man rätt
incitament för detta i regleringen? En annan fråga som lyftes var hur det blir om man
redan gjort förbättringar. Linda svarade att då kommer man inte få något incitament.
Incitamentet är tänkt att stimulera de företag som har höga nätförluster.
2) Det andra incitamentet införs i syfte att minska belastningen i gränspunkterna. Om
belastningen kan utjämnas kan flexibilitet skapas för att hantera den intermittenta
produktionen. Mätdata finns tillgängliga eftersom elnätsföretagen är skyldiga att mäta
belastningen i gränspunkterna. Genom att använda belastningen i gränspunkterna kan
den aggregerade sammanlagringseffekten fångas upp. Ei har tittat på flera olika nyckeltal
som speglar lastvariationen över dygnet i gränspunkterna. Just nu samlas mätdata in för
att analysera vilket av de föreslagna nyckeltalen som är att föredra. Priset på incitamentet
ska sättas genom att se till kostnadsbesparingen mot överliggande nät. Elnätsföretagen
kan påverka belastningen på olika sätt t.ex. genom tidsdifferentierade tariffer,
laststyrning och energilager.
En fråga från publiken var om det är uttagseffekttoppen eller produktionseffekttoppen
som ska kapas i gränspunkten. Ei svarade att syftet är att jämna ut belastningen i
gränspunkten, vilken topp som kapas för att få en jämnare belastning beror av flödena i
nätet; om den lokala produktionen sväljs av lokal konsumtion. Syftet är att ta hänsyn till
både lokal produktion och konsumtion och inte att bara räkna bort produktionen. En
deltagare i publiken poängterade att det är önskvärt att se till helheten och ta med både
produktion och konsumtion. En annan fråga som lyftes från publiken var hur de nya
balanstjänsterna där kunderna aggregerat kan sälja balanstjänster till
4 (17)
transmissionsägaren rimmar med de nya incitamenten. Ei svarade att incitamenten i
nätregleringen inte borde hindra detta. Annan ny reglering som ecodesigndirektivet etc.
är också på gång och viktigt är att incitamenten som tas fram inte motverkar varandra. Till
sist så belystes problematiken att en kund kan få olika styrsignaler från marknaden
respektive elnätsföretagen. Elpriset skulle kunna vara lågt under perioder då nätet är
överlastat. Ei förklarade att man är medveten om detta, men att fokus ligger på nätet
vilket också sätter begränsningen. Finns det ingen kapacitet i nätet så kan den inte
överföras även om elpriset är väldigt lågt. Linda avslutade presentationen med att
välkomna fler synpunkter, helst innan jul för att de ska kunna beaktas i projektet.
Efter Linda Werther Öhlings framförande följde inlägg från fyra representanter i projektets
referensgrupp.
Lars Ohlsson, VD Fahlbygdens Energi AB
Falbygdens Energi har genomfört mycket av det som nämnts under dagen. Timmätning
för alla kunder genomfördes redan 2005, effekttariffer infördes för några år sen,
energilager, timmätning av nätförluster etc. har också studerats. Lars delade med sig av
de erfarenheter som erhållits och hur de kopplar till Ei:s föreslagna incitament.
En erfarenhet är att effekttariffer måste införas med viss försiktighet så att det inte blir ett
tapp på intäktssidan. Något omedelbart resultat kan inte förväntas utan det handlar om ett
långsiktigt arbete. Det går att ändra kundbeteende, men för att åstadkomma detta behövs
mätning, visualisering och rätt prissättning. Framförallt måste kunderna utbildas. För att
informera och utbilda kunderna har visualisering i realtid testats i ett projekt. Energilager
har tagits i full drift sedan några år tillbaka och företaget tittar på effekterna av att lager
kombineras med vindkraft. Det har studerats hur man med hjälp av lagret kan filtrera bort
övertoner för att förbättra elkvaliteten. Energilager fungerar på ett rent tekniskt plan, dock
är det svårt att få lönsamhet. Mätutrustning installeras i nätstationer för att mäta
nätförlusterna per timme, men det är inte helt lätt när flera olika system ska samordnas.
Det går att mäta nätförluster på timbasis både på nätstation och i gränspunkt, det kräver
en del eftertanke.
Det är positivt att införa incitament som premierar bättre prestation. Den här typen av
incitament möjliggör en effektivare elanvändning och minskade nätförluster, men det
inträffar inte över en natt. Det går också att ansluta en stor andel intermittent produktion.
Falbygden Energi har anslutit 40 MW med en topplast på 80 MW. Däremot är det viktigt
att den intermittenta produktionen tas med i nyckeltalen. Det skulle ge incitament att
ansluta intermittent produktion för att jämna ut lasten och aktiva kunder kommer också
kunna få ta del av fördelarna om incitamentet förs vidare. Det går att göra väldigt mycket
med de mätdata på timbasis man har idag i gränspunkterna. De föreslagna nyckeltalen
måste dock testas på olika typföretag för att utvärdera dem.
5 (17)
Ett nyckeltal som borde rapporteras i årsrapporterna och som ERGEG föreslagit är andel
förnybar produktion som går att ansluta i näten (hosting capacity). Ett annat förslag är att
se över om man kan omfördela de pengar som redan finns i elcertifikatsystemet och
effektreserven för att stimulera laststyrning och satsa på forskning och utveckling.
Elnätsföretag borde satsa mer på forskning och utveckling eftersom kunskapsnivån i
dessa frågor behöver höjas.
Lars fick frågan vad som har varit mest utmanande. Han svarade att det har varit olika
typer av utmaningar som att ansluta 16 MW vindkraft till ett svagt nät, eller att våga testa
energilager trots dess barnsjukdomar. Svårast är ändå att skapa engagemang hos
personer i ledande position inom den egna organisationen för sådant som man inte kan
se nyttan av på en gång.
På frågan om potentialen i laststyrning, så svarade Lars att Falbygden tillsammans med
Chalmers tittar på en aggregator där många små laster aggregeras. Idag saknas
incitament, men det finns en potential om incitamenten för kunder att ha den teknik som
krävs skapas.
Thorstein Watne, Affärsstrateg Vattenfall Eldstiribution AB
Thorstein kommenterade det incitament som ämnar att skapa en jämnare belastning för
ett mer effektivt utnyttjande av nätet som Ei presenterat. Som Ei betonat så ska
indikatorerna vara teknikneutrala, mätbara och påverkbara. En indikator som Thorstein
föreslår är utnyttjningsgrad, vilket kan beräknas från utnyttjningstid som definieras som
energi genom effekt. För utnyttjande av elnätet föreslås kalenderårsvärden för överförd
energi genom maxeffekt.
Thorstein instämde i att det är i gränspunkterna indikatorn bör definieras och håller med
föregående talare om att den lokala produktionen måste tas med i nyckeltalen genom att
låta begreppet överförd energi innefatta både inmatad energi och lokal produktion. Men i
och med att ett stort elnätsföretag kan ha runt 100 gränspunkter och både har konsumtion
och produktion, så blir det komplext när nyckeltalet ska beräknas per
redovisningsområde. Energi går att summera men vid effekt måste sammanlagringen
beaktas. De vedertagna begreppen utnyttjningstid och utnyttjningsgrad är en bra början,
dock krävs det en hel del funderingar för att komma vidare till ett praktiskt mått.
Vad gäller värderingen för indikatorn så är själva kostnaden mot överliggande nät en bra
utgångspunkt, eftersom den avspeglar många faktorer såsom t.ex. leveransspänning.
Thorstein föreslår således att incitamentet ska definieras som utfallet av
utnyttjningsgraden jämfört med dess historiska referens multiplicerad med en värdering av
denna indikator som bygger på kostnaden mot överliggande nät. Fördelen med detta
förslag är att det baseras på ett vedertaget begrepp och är en teknikneutral metod samt
6 (17)
att uppgifter om kostnader mot överliggande nät redan rapporteras till Ei. Nackdelen är att
det krävs ny inrapportering till Ei av uppgifter för att beräkna utnyttjningsgrad och att
denna påverkas av slumpmässiga orsaker såsom väder och konjunktur.
Kenneth Mårtensson, VD Sala-Heby Energi AB
Kenneth sätter kunden i centrum. Han introducerade en ny förkortning PKV som står för
På Kundens Villkor. Det är viktigt att försöka förstå hur kunden tänker. Sala-Heby Energi
har inga fasta avgifter i energitaxor. Detta ska göra det enkelt för kunden att förstå
incitamentet, enligt filosofin handlar man inte så kostar det inget. Företaget arbetar också
med olika avtal såsom timspot. Sala-Heby Energi började med effekttaxa tidigt eftersom
det kändes ologiskt att köpa in elen på effektbasis, men att sälja den på energibasis. De
första försöken gjordes redan 2003 med en grupp villaägare (200 st.).
Timmätningsutrustning möjliggjorde att effekttaxa kunde genomföras till alla kunder (utom
lägenhetskunder) redan 2009. Erfarenheten säger att det är framgångsrikt att prata
beteende med kunden - inte energi eller effekt. För att nå ut till kunderna och få dem att
förstå de nya tarifferna har Sala-Heby Energi använt sig av olika informationskanaler
såsom telefonsupport och öppet hus. Kenneth beskrev hur effekttaxan är konstruerad.
Kunden kan också följa hur det ser ut för egen del och t.ex. jämföra sitt
förbrukningsmönster med en annan dag eller motsvarande period förra året. För att
kunderna ska kunna vara aktiva måste de få information om det aktuella priset, men
också en förvarning om hur priset ser ut längre fram. Ett intressant resultat är att
effekttariffen också tycks föra med sig energieffektivisering, eftersom kunden med den
nya tariffen blir mer medveten.
Kenneth lyfte fram problematiken med att en del av förtjänsten som uppstår vid en
beteendeförändring hos kunderna är svår att dra nytta av, eftersom det är riskabelt att
sänka den abonnerade effekten mot överliggande nät då straffet för överträdelse är högt.
På frågan om kundernas beteende skiljer sig åt nu jämfört med innan införandet av
effekttariffen svarade Kenneth att det går att se är att många kunder inte drar igång diskoch tvättmaskin samtidigt utan nu istället startar denna utrustning efter varandra.
Cajsa Bartusch, forskare på institutionen för teknikvetenskaper Uppsala Universitet
Cajsa är forskare inom marknadsbaserade styrmedel såsom effektbaserade nättariffer.
Den här typen av affärsmodeller baseras på att kunder kan få information i realtid och
därför forskar hon också på återkoppling till kund såsom displayutformning.
Cajsa har genomfört studier tillsammans med Sala-Heby Energi för att utvärdera
konsekvenserna av införandet av effekttariffer. Hon visade lastkurvor för referensperioden
innan införandet och för en period två år efter införandet. Genom att jämföra kurvorna går
det att se att tariffändringen gjort att kunderna faktiskt flyttat mycket av sin last till
7 (17)
tidpunkter utanför topplast-perioden. Kunder har till exempel valt att tvätta vid en senare
tidpunkt. Dock var det små förändringar vid tidpunkter för matlagning. Matlagning är
således inte en aktivitet som kunden gärna flyttar på. Man kan också urskilja att kunderna
inte bara flyttat last utan även genomfört en energieffektivisering.
Cajsa har gjort en uppföljning för att se om samma respons bland kunderna finns kvar sex
år efter införandet av tariffen. Resultaten visade att det inte var fråga om nyhetens behag
utan att kunderna fortfarande hade samma förändring i förbrukningsmönstret som två år
efter införandet. Baserat på djupintervjuer med kunder, fokusgrupper och workshops
konstaterar Cajsa att det tog ett tag innan kunderna förstod begreppet effekt och hur de
skulle agera för att få en behållning av det. Därför var det större respons från kunderna år
två jämfört med första året. Kunderna har generellt en positiv attityd till den nya tariffen
eftersom de får en känsla av att det finns en koppling till gynnsam inverkan på miljön.
Eftersom det inte finns mycket pengar att tjäna för kunden så kan slutsatsen dras att den
ekonomiska drivkraften inte vara den enda. Kunderna måste ha genomskådat den lilla
effekten i plånboken, men agerade ändå även sex år efter införandet.
Cajsa presenterade också två pågående projekt; ett projekt som utvecklar gränssnittet till
kunden och ett examensarbete som försöker få fram det monetära värdet av att få aktiva
kunder. Gränssnittet till kund ger både realtidsinformation till kund och indikerar om en
effekttopp närmar sig som blir debiteringsgrundande. Gränssnittet har vidare den
klassiska visualiseringen med olika tidsupplösning. Kunden kan också få information om
priset för det kommande dygnet.
Examensarbetet som utförs av Tobias Eklund, syftar till att sätta en peng på vinsten av att
kunderna blir aktiva. Tre aspekter tas upp i arbetet: minskade nätförluster, minskade
kostnader mot överliggande nät och minskade kostnader genom att kunna senarelägga
investeringar. Inputen till den framtagna metoden är lastkurvan innan och efter införandet
av nya tariffer. Tobias har så här långt beräknat den teoretiska maximala utjämningen (vid
konstant lastkurva) för att få fram storleken. Nästa steg blir att titta på en mer realistisk
kurva. Resultatet visade att alla tre nämnda faktorer påverkas av ett förändrat
förbrukningsmönster och ledde till minskade kostnader. På frågan om Cajsa sett likande
icke-ekonomiska drivkrafter inom något annat område, svarade Cajsa att hon stött på
likande engagemang inom andelsägda solcellsanläggningar.
8 (17)
Avslutande diskussion
I slutdiskussionerna innan lunchen lyftes det fram att det är viktigt att ha en helhetssyn
och att hantering av den reaktiva effekten inte får glömmas bort. Den reaktiva effekten
borde vägas in när det talas om utnyttjningsgrad, effekttoppar etc. En annan synpunkt
som framfördes var att realtidsmätning och visualisering idag erbjuds av
elhandelsföretaget, men Sala-Heby Energi har funderat på möjligheten att erbjuda denna
möjlighet till alla kunder om det blir tillåtet att lägga in kostnaden i kapitalbasen. Ei
hänvisade till energieffektiviseringsdirektivet som håller på att implementeras där detta
kanske kommer att behandlas. En annan reflektion var att kunderna verkar ha tagit till sig
en ny lastprofil. Frågan är hur det blir med mer dynamiska tariffer där kunderna måste
agera olika under olika dagar. En fråga som lyftes via webben var att det borde
genomföras kundundersökningar för att ta redan på vad kunderna är beredda att betala
för. Cajsa reflekterade över att i dessa tider med klimatmål är det kanske rimligt att kunder
som inte agerar också får ta konsekvenserna av detta. Anne poängterade att vi behöver
veta mer om kundernas beteende och att det behövs mer långsiktig forskning på området.
Ei har inlett en dialog med Energimyndigheten för att få tillstånd sådan forskning.
Moderatorn Bo avslutade passet med att lyfta fram att en intressant slutsats som tagits
upp under förmiddagspasset är att energieffektivisering är en spännande bieffekt av
effekttariffer!
Föranmält inlägg Anders Pettersson, Svensk Energi
Anders påtalade elnätsföretagens centrala roll och behovet av att elnätsregleringen
stödjer elnätsföretagens verksamhet och utvecklar elnäten så att de kan möta alla nya
krav som uppställs. Det är en snabb utveckling som sker med nya flöden i näten och
påverkan på den tekniska kvaliteten. Detta kräver ny utveckling och utrustning samt att
nya smarta system prövas i verkligheten. Det innebär inte att elnätsföretagen ska ägna sig
åt grundforskning, men testverksamhet i verklig miljö måste möjliggöras och den måste
utgå från de olika förutsättningar och typer av företag som finns.
Att få aktiva kunder som reagerar på prissignaler är också en utmaning. Idag finns ingen
möjlighet att testa olika tariffer inom samma kundgrupper. Finansieringen får inte heller
vara för fragmenterad. Den norska modellen skulle här kunna utgöra förebild och
utvecklas för svenska förhållanden. I korthet innebär den att elnätsföretagen utöver den
fastställda intäktsramen kan ansöka om en pott för utveckling av speciella projekt.
Projekten/försöksverksamheten och nyttan måste motiveras av elnätsföretaget. Fördelen
är att många olika företag kan medverka i försöksverksamheten. Detta skapar både större
bredd och delaktighet – bland företag och kunder. Regleringen måste också vara
långsiktig och stabil. Det skulle vara ett stort stöd om Ei kunde peka ut den önskvärda
inriktningen bortom den närmaste reglerperioden 2016-2019. Ett företag som står inför en
9 (17)
investering exempelvis 2017 får annars leva med osäkerheten om vad som händer
bortom reglerperiodens slut 2019, vilket givetvis kan påverka investeringsviljan.
Anne kommenterade Anders inlägg och höll med om att regleringen inte ska motverka
elnätsföretagens verksamhet eller vägen mot smarta elnät. Hon delade dock inte
tolkningen att elnätsregleringen är till för att stödja elnätsföretagen. Syftet är att reglera
elnätsverksamheten eftersom elnätsföretagen inte verkar på en konkurrensutsatt
marknad. Anne kommenterade forskningsfrågan och vikten av att hålla isär vilken typ av
forskning som avses. Hon konstaterade att det är bra att det råder enighet om att
elnätsföretagen i första hand inte ska bedriva grundforskning. Vad avser renodlad
testverksamhet menade Anne att det kan finnas skäl för elnätsföretagen att ägna sig åt
sådan verksamhet. Hon är däremot inte i nuläget beredd att bejaka ett generellt påslag
enligt den norska modellen, och pekade på skillnaderna mellan myndigheternas
ansvarsområde i Sverige respektive Norge. Ei:s ansvarsområde kan inte jämföras med
norska Norges vassdrags- og energidirektoratet (NVE). NVE är en kombination av Ei och
Energimyndigheten med ansvar och kompetens att bedöma även forskningsfrågor. Anne
förklarade att hon är öppen för att diskutera frågan vidare under förutsättning att det går
att hitta ett sätt att bedöma forskningen. Hon lyfte vidare fram att samordningsrådet har en
särskild referensgrupp som tittar på forskningsfrågorna.
Det finns också ett forskningsbehov, som är bredare än elnätsföretagens verksamhet,
kring elmarknaden i stort och marknadsdesignfrågor. Hon ser därför positivt på den
förstudie om svensk elmarknadsforskningen framåt som Elforsk bedriver gemensamt med
Energimyndigheten. Vidare har Ei en dialog med Elforsk om hur behovet att bedriva
forskning inom områden som bedöms viktiga, men där det inte bedrivs någon forskning i
större omfattning, ska tas om hand. Anne instämde i vikten av att elnätsregleringen är
stabil. Inom kort kommer pågående domstolsprocesser att avgöras och det återstår att se
på vilket sätt utslagen kommer att bidra till ökad stabilitet.
Catarina Naucler, Fortum Distribution, poängterade vikten av att elnätsföretagen kan
bedriva utveckling. Fortums utvecklingsverksamhet har bidragit till att företaget har byggt
upp en stor kunskapsbas om smarta elnät i två års tid, vilket medfört att större krav kan
ställas på tillverkarna. Detta påverkar kostnadsbilden gentemot kunden på ett gynnsamt
sätt. Hon menade också att om elnätsföretagen kan arbeta med utvecklingsverksamhet
mer systematiskt skulle elnätsverksamheten kunna bedrivas mer effektivt och med större
intelligens på ett sätt som kan komma kunderna till godo.
Agnetha Linder, Umeå Energi framförde via webben att system för realtidsinformation och
kommunikation samt IT-system för att möjliggöra den tänkta utvecklingen har en kostnad.
Det är bra med energieffektivisering, men fördelar och nackdelar behöver vägas mot
varandra. Ett annat exempel som lyftes fram var Svenska Kraftnäts investeringar i
10 (17)
stamnätet som ska möjliggöra mer förnybar produktion. Detta leder till en fördubbling av
stamnätsavgiften på 10 år för elnätsföretagen som är anslutna till stamnätet. Kostnaden
förs vidare till kunden. Kunderna borde tillfrågas av Ei om vad de tycker om nyttan
respektive kostnaden för olika åtgärder.
Karima Björk, samordningsrådets kansli och Tomas Wall Desiderate AB
Karima introducerade programpunkten Erfarenheter från samordningsrådets arbete med
aktörsanalys, incitament och kundinflytande på elmarknaden. Med utgångspunkt i
kommittédirektivet och i syfte att strukturera arbetet har samordningsrådet identifierat ett
antal fokusområden av speciell betydelse för utvecklingen av smarta elnät. Ett av
dessa fokusområden är incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden. Karima
exemplifierade vad som innefattas i fokusområdet, som t.ex. incitament och
nyttofördelningsmekanismer, påverkan på olika aktörsroller och ökat kundinflytande. Hon
beskrev också den referensgrupp som är kopplad till fokusområdet och redogjorde
översiktligt för det arbete som bedrivs på området. Tomas Wall, Desiderate AB, som utgör
expertstöd i arbetet, gick igenom detta mer i detalj med tyngdpunkt på elnätsföretagets
perspektiv.
Med utgångspunkt i dagens elmarknad har referensgrupp 2 genomfört en kartläggning av
aktörer och aktörsroller. En aktörskarta som illustrerar hur elmarknaden är organiserad
idag och hur de olika rollerna och aktörerna är sammankopplade har tagits fram.
Utgående från aktörskartan beskrev Tomas hur aktörsrollerna hänger ihop och hur man
byter tjänster med varandra i elmarknaden samt hur pengarna flödar mellan olika aktörer.
I analysen av aktörerna har mål, behov, uppdrag och affärsmodell beaktats. Även
drivkrafter som inte är direkt kopplade till ekonomi har identifierats – det kan t.ex. vara en
ansträngning att genomföra något.
Större delen av marknaden är konkurrensutsatt och har en marknadsmässig drivkraft och
monopolföretagen utgör basen som möjliggör elmarknadens funktion. Utnyttjandet av
smarta elnät kommer sannolikt att föra med sig mer teknik och nya tjänster och därför har
en grupp som inte är så framträdande idag på elmarknaden lagts till i aktörskartan –
teknik- och tjänsteleverantörer. Kundperspektivet och behovet av enkelhet och robusthet
har beaktats i en elmarknad som kan bli mer komplex och avancerad.
Vårt elsystem är i omvandling och sannolikt går vi mot en elmarknad med andra
egenskaper än den vi har idag med stor påverkan på alla aktörer. I diskussionen om
smarta elnät är framtidsperspektivet viktigt eftersom det i många fall handlar om
situationer som är under förändring eller som ännu inte uppkommit.
11 (17)
Nätanslutning och transport av el är en av elnätsföretagets mest primära uppgifter, men
elnätsföretaget har också en viktig roll för mätning rapportering och hantering av
masterdata för att få hela marknaden att fungera.
Genom att beskriva framtida situationer/användningsfall (16 st.) som utgör drivkrafter för
behov av smarta elnätsfunktioner har påverkan på elmarknaden samt praktiska och
ekonomiska konsekvenser för olika aktörer analyserats. Exempel på sådana
användningsfall är användningen av vindkraft, ökad mängd mikroproducerad solcellsel,
användningen av elfordon och kapacitetsutjämnande laddningslösningar, användningen
av teknik för flexibel elförbrukning och effektreduktion hos olika typer av elanvändare samt
central energilagring i elnätet. Det ska dock tilläggas att vi inte vet vad som kommer att
inträffa utan måste hantera en osäker framtid.
Elnätsföretagets samverkar sannolikt med flest antal andra aktörer i elmarknaden. Tomas
går i korthet igenom vad som händer för elkunden respektive elnätsföretaget i olika
situationer under rubrikerna mer förnybart och ökad lokal elproduktion, mer aktiva
dynamiska och energieffektiva kunder samt kapacitetsutnyttjande och effektivisering av
elnätet. Han avslutade med att gå igenom några övergripande slutsatser av
användningsfallen med betoning på elnätsföretagen.
Det fortsatta arbetet inriktas på att klarlägga drivkrafter och hinder/incitament som
föreligger för olika aktörer och kundkategorier relaterat till smarta elnät samt behoven att
på kort och lång sikt förstärka drivkrafter och/eller påverka incitamentsstrukturer. I
analysen ingår också att bedöma hur kostnads- och nyttofördelning för olika aktörer.
Anders Pettersson, Svensk Energi, frågade om staten har tagits upp som en aktör. Tomas
svarade att de roller som är beskrivna är de mest centrala myndigheterna som t.ex.
Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen. I arbetet har hänsyn tagits till den
skillnad det medför för olika kunder att belastas av olika skatter. Lars Ohlson, Falbygdens
Energi, undrade om det i arbetet har analyserats vilka incitament som idag påverkar
aktörerna och i så fall på vilket sätt. Lars påtalade också att det är viktigt att titta på hur
befintliga styrmedel fungerar och hur de kan användas och förstärkas.
Tomas förklarade att i analysen av de olika aktörsrollerna har intäkter, kostnader samt
egna bidrag för att vidta en åtgärd tagits med. I arbetet framåt ingår att titta på vilka
incitament som kan behövas. Han instämde också angående styrmedlen.
Peter Takács, E.ON undrade över beskrivningen att elnätsföretagen ska sköta styrningen
av laster hos kunderna och om det inte är något som ska skötas av den konkurrensutsatta
delen av marknaden.
Tomas svarade att detta är en möjlighet och att det i arbetet med användningsfallen inte
har förutsatts att det ska bli på det ena eller andra sättet. Han pekade också på rådets
12 (17)
scenariearbete som syftar till att förstå hur den framtida utvecklingen kan gå i skilda
riktningar med olika konsekvenser för marknaden, aktörerna etc.
Johan Lundqvist, Svensk Energi, saknade Svenska Kraftnät, transmissionsägaren, i
beskrivningen och systemaspekterna och pekade på vikten av balanseringen i marknaden
etc. Tomas förklarade att även detta finns med som en viktig del i arbetet och Svenska
Kraftnät finns beskriven i aktörskartan både som elnätsföretag och systemansvarig. I
dagens presentation ligger fokus dock på elnätsföretaget i redovisningen.
Thorstein Watne undrade om det fanns någon europeisk förebild eller annat bra exempel
på att man har lyckats med dynamiska tariffer och dynamiskt agerande/dynamisk
laststyrning.
Det var ingen i publiken som kände till något sådant exempel, men Tomas pekade på att
styra och reglera elsystemet på ett dynamiskt elpris är komplext. Det kan vara svårt att få
elsystemet i balans i en decentraliserad lösning med den modell vi har idag som är mer
hierarkisk och centraliserad. Här behöver olika vägar prövas t.ex. genom att förenkla den
balanseringsmodell vi har idag och att göra den mer kundvänlig eller hitta en ny modell.
Det behöver också diskuteras på vilken nivå kunden förväntas vara dynamisk och om alla
kunder ska vara dynamiska i sitt agerande.
Efter de inledande presentationerna bjöds deltagarna in till diskussion kring tre
frågeställningar som diskuterades gruppvis.
Fråga 1: Mer förnybart hos elanvändaren och i lokalnäten - hur kan elnätsföretagen
möjliggöra detta på ett effektivt sätt? (nätplanering, utbyggnad, anslutningsformer, ny
teknik och nya tjänster)
Fråga 2: Kunden förväntas effektivisera sin elanvändning och bidra med flexibilitet - på
vilket sätt kan elnätsföretaget skapa förutsättningar för detta?
Fråga 3: Vilka kreativa prissättningsformer, nya tjänster och ny teknik kan elnätsföretagen
utveckla för att förbättra kapacitetsutnyttjandet av elnätet?
Kortfattad redovisning av gruppdiskussionerna:
Grupp 1
I denna grupp föreslogs ett fast pris på elnätsdelen och att elhandeln/ energipriset ska
styra effekten. Lars Ohlsson, Falbygdens Energi framförde dock att han önskade ha kvar
möjligheten att mäta och visualisera kapacitet samt styra produktion och konsumtion
genom mer avancerade effekttariffer. Han förordade också ”smart energiskatt”
innebärande differentierad energiskatt - hög skatt på dagen och ingen skatt på natten –
vilket skulle vara enkelt att hantera idag med timmätning. Till sist behövs öppna gränssnitt
både vad avser det som mäts i nätet och det som mäts hos kunden. Två andra viktiga
13 (17)
delar som framfördes var att aggregera effekt (finns redan) och aggregera energihandel.
Dynamiken ska i första hand hänföras till den konkurrensutsatta delen av marknaden,
men med hänsyn till elnäten så att det inte uppstår flaskhalsar. I det långa perspektivet
måste den fria delen i elmarknaden vara styrande, men i det korta perspektivet kan
effekttariffer testas i elnätet för att undersöka vad det får för resultat.
Grupp 2
Det är viktigt med helhetsperspektiv och enkelhet för kunden och renodlade roller. Elnätet
måste vara transparent och enkelhet ska råda i prissättningen. Det föreslås att
kapacitetsavgifter införs. Ett tydligt gränssnitt ska gälla gentemot kunden.
Elhandelsföretaget ska ansvara för kapacitetsavgiften och erbjuda kunden ett paket
(tjänst) som också innehåller elkostnad, skatter etc. Att förlita sig på beteendeförändringar
är en stor utmaning och kan ta alltför lång tid. Förslaget är istället att kombinera smarta
elnät med smart teknik.
Jan-Erik Olsson, E.ON Elnät tillade att E.ON anser att i arbetet med nordisk
slutkundsmarknad bör steget tas fullt ut med endast en kontaktpunkt (elhandelsföretaget)
för kunden.
Grupp 3
Denna grupp hade haft liknande diskussioner om enkelhet, men var inte lika övertygande
om att en kontakt för kunden innebär att elnätsföretaget inte ska ha någon kontakt med
kunden. Det finns flera processer som t.ex. anslutning av en anläggning där
elnätsföretaget har en viktig roll att fylla gentemot kunden. Tillgång till mätvärden i realtid
och ett standardiserat harmoniserat gränssnitt skapar nya möjligheter. Det är emellertid
kunden som ska investera i önskvärd styrutrustning i hemmet m.m. samt välja den aktör
som ska stötta i processen. Elnätsföretaget kan här vara en tjänsteleverantör bland andra
som enkelt ska kunna leverera helhetslösningar. Alla elnätsföretag måste dock ha samma
möjlighet att erbjuda energieffektiviseringstjänster inklusive kommunala bolag.
Ett regelverk som tillåter en enkel prissättningsmodell är viktigt. När det gäller flexibla
tariffer skulle en möjlighet kunna vara att öppna upp för att samma typ av kund kan ha
olika tariffer beroende på vad kundens användning av elnätet får för konsekvenser. Vidare
schablonisering och enkelhet för mikroproducenter att få tillbaka pengar för den el som
levereras ut på det allmänna elnätet.
Grupp 3
Gruppen har diskuterat hur förnybar elproduktion kan subventioneras, men kom fram till
att det måste vara marknadssignaler som avgör hur marknaden ska utvecklas och då
behövs effekttariffer. Investeringsstöd framstår som mer effektivt än feed-in tariffer, men
marknaden måste ligga som grund. Den långsiktiga effekten av lokala lösningar för
14 (17)
produktion och lagring riskerar annars att bli att kostnader flyttas till kunden och samtidigt
finns de allmänna näten och kostnaderna för dessa kvar. Frågan blir då hur man skapar
ett samhällsekonomiskt effektivt system. Introduktionen till nya effekttariffer/dynamiska
system, effekttariffer etc. måste ske på ett sätt så att det är tydligt vad det innebär och att
kunden förstår.
Grupp 4
Angående frågan om förnybart så behöver elnätsföretagen en enkel process för
anslutning och refererade till nätkoderna. ”Hosting capacity” – dvs. hur mycket förnybar
elproduktion som kan tas emot är av betydelse. Viktigt är också att mäta och övervaka
näten för att förstå hur elnätet beter sig och bedöma effekterna. Påverkan kan bli olika
beroende på vilken styrmodell som används. Ett exempel är en bostadsrättsförening med
solceller på taket. Om en bostadsrättsinnehavaren får en andel solcellsel motsvarande
andelen i bostadsrättsföreningen så skulle detta kunna bidra till att förnya innehavet av
solcellsanläggningar i städerna. Då kan så kallade virtuella mätpunkter skapas
innebärande att produktionen på solcellerna, kundens egen förbrukning och t.ex.
användningen av elbilen mäts. Data för den virtuella mätpunkten kan elnätsägaren enkelt
skicka vidare till t.ex. elhandelsföretaget.
Det måste vara möjligt att styra produktionen. Att bygga motorvägar för att ta emot
förnybar el är inte rimligt. Ibland måste produktion kunna styras bort i det lokala nätet och
sannolikt rör det sig inte om många timmar då detta är nödvändigt. För att elnätsföretaget
ska kunna skapa förutsättningar för kunden att vara flexibel m.m. är det viktigt att ha ett
standardiserat lokalt gränssnitt från den smarta elmätaren. Då kan
energieffektiviseringstjänster i realtid möjliggöras. Till detta kommer timmätning som är
viktigt för kunden dels för att skapa förutsättningar för elanvändningen, dels för att få en
uppfattning om vad det är som drar energi i hemmet. Mätningen måste dock vara
kostnadseffektiv.
Karima läste upp Umeå Energis svar på frågorna som skickats in via mail:
Fråga 1:
Vi tror att förslaget på skatteavdrag och fortsatt investeringsbidrag från Länsstyrelser kan
gynna mer mikroproduktion. Elnätsföretag/Elhandlare kan erbjuda kompletta solcellspaket
vilket efterfrågas av kunder som vill ha en färdig anläggning och vill medverka till mer
förnyelsebar produktion. Det är viktigt att mer forskning görs för att förstå konsekvenserna
av stor andel solcellsel i näten. Det vi vet idag är att vi kan slippa nätförstärkning till viss
del om en solcellsanläggning ansluts trefasigt (främst för en effekt överstigande
3 kW) samt förebygga problem med elkvalité. Vid problem med t.ex. stor andel av solel
kan vi komma att behöva utrusta våra nätstationer med spänningsreglering eftersom
15 (17)
spänningen varierar mer vid produktion långt ut i nätet där det ofta är mindre
dimensionerat samt att produktion och elanvändning är olika under året och över dygnet. I
dag regleras spänningen i våra fördelningsstationer.
Att ansluta elproduktion till befintligt elnät kan vara möjligt med effektstyrning (effektvakt)
och innebär att nätet inte behöver förstärkas. Ökade kostnader för nätförluster får påföras
elproducenter över 1500 kW.
Fråga 2
När nordisk slutkundsmarknad införs, får alla elnätskunder effekttariff. Vilket styr mot
minskad effekt samt minskade kostnader för fakturering för elhandlare, om alla ”mindre
kunder/säkringskunder” har samma typ av tariff.
Fråga 3
En tjänst som innebär effektstyrning av stora elanvändare (företag/industrier) kan införas
där nätbolaget kan minimera sin abonnerade effekt mot överliggande nät. Eller tjänst av
effektstyrning av elanvändare där nätet är dåligt dimensionerat för att senarelägga eller att
inte alls behöva nätförstärka.
Uppsummering
Efter redovisningen summerade Bo dagen med några korta reflektioner. Han lämnade
därefter över ordet till Anne för en sammanfattning. Anne inledde med att konstatera att
framtiden inte är given, men att i det korta perspektivet utgör
energieffektiviseringsdirektivet, smarta elnät och effektiv nätdrift något att ta fasta på. Ei
har fått många bra kommentarer på sitt arbete med att utveckla incitament för smarta nät i
förhandsregleringen för elnätsföretag. Hon har uppfattat att förslagen om nätförluster och
utjämning i gränspunkterna kan ses som ett första steg. Det har också framförts att det
finns andra nyckeltal att undersöka vilket Ei tar till sig och kommer att titta vidare på.
En annan intressant frågeställning som kommit upp är exemplet från Öland som E.ON
framförde. Att valet av tillvägagångssätt kan innebära lägre investeringskostnader, men
också medför att nätet ansträngs hårdare vilket ger ökade nätförluster. Detta är viktigt att
ta till sig och fundera vidare på t.ex. om det ska finnas en ventil där en åtgärd inte ska
bestraffas om det som uppnås på totalen är bättre.
Helhetsperspektiv ska eftersträvas, men innebär också en utmaning när många olika
regelverk som ska samverka.
Det har vidare varit intressant att få ta del av erfarenheterna från Falbygdens Energi och
Sala-Heby Energi om att göra det enklare för kunden samt Cajsas forskning som också
visat att det inte bara är plånboken som styr.
16 (17)
Anne sammanfattade inställningen om att det inte ska ges något generellt påslag för
forskning i elnätsregeleringen och kommenterade att det i diskussionerna ibland har
sammanblandats vad man avser med forskning. Ju närmare kommersialisering desto mer
tillåtande reglering.
Avslutningsvis poängterade Anne vikten av tillgång till mätvärden för att kunderna ska
kunna agera.
Bo avslutade mötet med att tacka alla deltagare för deras medverkan. Karima tackade för
den input som lämnats till referensgruppsarbetet och meddelade att all dokumentation
kommer att finnas på samordningsrådets webbplats.
Vid anteckningarna
Karima Björk
Karin Alvehag
Kommittésekreterare
Enheten Teknisk analys
Samordningsrådet för smarta elnät
Energimarknadsinspektionen
[email protected]
[email protected]
Tel: 08-4052342
17 (17)