Transcript Följebrev till Proposition 2: SFS ekonomiska ramar 2015-2016

P2
Handläggare: Styrelsen
Datum: 2015-02-20
Dnr: O412-2/1415
1
2
3
Följebrev till Proposition 2:
4
SFS ekonomiska ramar 2015-2016
5
6
7
8
9
De ekonomiska ramarna är en uppskattning över vilka intäkter (pengar
in) och utgifter (pengar ut) som vi kommer att ha under nästa
verksamhetsår. Eftersom en stor del av SFS intäkter är bidrag och
sponsring kan förutsättningarna förändras under året.
10
11
12
13
14
15
Verksamhetsplanen pekar ut riktningen och ambitionen för året. De
ekonomiska ramarna avgränsar och beskriver på vilket sätt vi har
möjlighet att genomföra verksamheten. Omvärlden och våra
bidragsgivare kan förändra våra förutsättningar under året. Då är det
styrelsens uppdrag att se till att årets ekonomiska resultat utfaller så
som SFS fullmäktige har beslutat.
16
17
18
19
20
21
2014/15 har varit ett år fyllt av politiska överraskningar – ett supervalår
då det varit omöjligt att i förväg veta exakt vad som kommer att hända.
En politisk situation kan göra att vi snabbt vill kunna omfördela pengar
till en viss fråga. Supervalåret 2014 är ett exempel på varför det är
därför viktigt att SFS styrelse har möjlighet att anpassa utgifterna efter
verkligheten, men inom de ekonomiska ramarna.
22
23
24
25
De ekonomiska ramarna är gjorda på en övergripande nivå. Det finns
detaljerade underlag för hur vi räknat fram de olika kostnaderna och vi
svarar gärna på detaljfrågor och förklarar hur vi har räknat på olika
områden.
26
27
28
29
30
SFS ekonomiska framtid
Under hösten har en arbetsgrupp undersökt SFS ekonomiska framtid.
Rapporten SFS ekonomiska framtid finns med som bilaga för den som
vill fördjupa sig i frågor som rör ökade eller minskade intäkter och
utgifter.
31
Proposition 2: SFS ekonomiska ramar 2015-2016
Dnr: O412-2/1415
1
1
2
3
4
5
Intäkter
Vi får intäkter via medlemsavgifter, statsbidrag, projektbidrag och
sponsring. Av dessa är statsbidraget, medlemsavgifterna och
sponsorintäkter obundna medel. Det betyder att fullmäktige kan
besluta hur dessa medel ska användas.
6
7
8
9
10
Projektbidrag är bundna medel. Det betyder att pengarnas ändamål
bestäms i samband med att de söks. Fullmäktige kan därför inte
omfördela pengarna till något annat ändamål. Däremot kan fullmäktige
besluta om att verksamhet av ett visst slag bör avslutas eller fortsätta
att bedrivas.
11
12
De obundna intäkterna redovisas först i uppställningen. De bundna
intäkterna redovisas på det område där de kommer att användas.
13
14
15
16
De planerade intäkterna är lägre än under pågående verksamhetsår.
Det beror dels på att vi inte får ett tillägg för
Universitetskanslersämbetets intervjuer, så som vi fått under
föregående år, och dels för att vi räknar med ett lägre medlemsantal.
17
18
19
Under pågående verksamhetsår har ett arbete med att öka
sponsringsintäkterna startat och vi tror att en ökning av sponsorintäkter
är att räkna med. Det finns dock en osäkerhet i denna intäkt.
Planerade intäkter 2015/16
Projekt
27%
Medlemsavgifter
14%
Sponsring
7%
Statsbidrag
52%
20
21
22
23
24
25
26
Utgifter
27
28
Vår största utgiftspost är kostnader för löner till personal och för kansli.
Detta är samtidigt grunden för påverkansarbetet.
Förtroendevalda och anställda verkar för att hålla nere utgifterna.
Påverkansarbetet sker via personliga möten, deltagande i olika
referensgrupper och via sociala och traditionella medier. Den summa
pengar som avsätts för att bedriva verksamheten är liten i förhållande
till resultaten.
Proposition 2: SFS ekonomiska ramar 2015-2016
Dnr: O412-2/1415
2
1
2
3
4
5
Styrelse och personal strävar alltid efter att vara kostnadsmedvetna.
Under innevarande verksamhetsår har kanslichefen gjort en översyn av
olika avtal och rutiner för att minska kostnaderna. Ett exempel är
upphandling av ett nytt ekonomiredovisningssystem. Det har sparat in
både pengar och arbetstid.
Planerade utgifter 2015/16
Projekt
21%
Demokrati och
organisation
22%
Verksamhet
6%
Kansli
51%
6
7
8
9
10
11
12
13
Budgeterat underskott
14
15
16
17
Som ideell organisation får man dessutom inte gå med vinst över längre
perioder (det är dock inte definierat i lag vad en längre period är). Då
kan man klassas som vinstdrivande verksamhet av Skatteverket. Det
kan innebära att organisationen tvingas betala skatt på vinsten.
18
19
20
Under året kommer vi att arbeta med att öka intäkterna ytterligare för
att kunna bedriva samma nivå av verksamhet även framöver utan
underskott.
21
22
23
24
25
26
27
28
Jämförelse med tidigare år
De planerade intäkterna täcker inte de planerade utgifterna. Styrelsen
vill behålla den nuvarande nivån på verksamheten trots minskade
intäkter. Under ett antal år har SFS gjort ett plusresultat vilket betyder
att det finns ett överskott att ta av. Därför anser styrelsen att det är
rimligt att lägga fram ett förslag på ekonomiska ramar som visar ett
minusresultat.
Upplägget för de ekonomiska ramarna är annorlunda än tidigare år.
Bakgrunden är att vi vill att budgeten ska spegla verksamheten så
mycket som möjligt och bli enklare att arbeta efter. Styrelsen har också
velat bryta ut löpande verksamhet från overhead/kansli-posterna för att
synliggöra vad olika verksamheter har för kostnader. Styrelsen har
slagit samman ett antal poster för att visa att pengar i första hand
kommer att omfördelas mellan dessa poster. Om det finns pengar över
Proposition 2: SFS ekonomiska ramar 2015-2016
Dnr: O412-2/1415
3
1
2
efter ett medlemsmöte kommer vi i första hand att använda dem vid
nästa medlemsmöte och så vidare.
3
4
5
I uppställningen finns utfallet för 2013/14 med. Det är utgångspunkten
för förslaget på ekonomiska ramar för 2015/16. Som en jämförelse finns
även med budgeten för innevarande år, 2014/15, med.
6
7
8
Budgetarna de senaste åren har haft olika uppställning. I förslaget är
poster från budgeten 14/15 och utfallet 13/14 hopslagna för att siffrorna
ska vara jämförbara med det upplägg vi föreslår i år.
9
10
11
Förslag till beslut
12
13
att fastställa SFS ekonomiska ramar för verksamhetsåret 2015/16 till
ett minusresultat om 160 000kr.
Fullmäktige föreslås besluta
Proposition 2: SFS ekonomiska ramar 2015-2016
Dnr: O412-2/1415
4
P2
Handläggare: Styrelsen
Datum: 2015-02-20
Dnr: O412-2/1415
1
2
Proposition 2:
3
SFS ekonomiska ramar 2015-2016
Ekonomiska ramar för 2015-2016
Ekonomiska ramar 2015-2016
Jämförelse med tidigare år
Alla siffror är i tusentals kronor
Budget 14/15
Intäkt
Obundna intäkter
Medlemsavgifter
Statsbidrag
Övriga intäkter
Utgift
Summa
Intäkt
Utfall 13/14
Utgift
Summa
Intäkt
Utgift
Summa
1150
4164
530
0
0
0
1150
4164
530
1350
4635
100
0
0
0
1350
4635
100
1315
4339
130
250
0
0
0
-117
1315
4339
130
133
0
0
0
0
0
0
0
-274
-56
-20
-240
-934
-245
-70
-274
-56
-20
-240
-934
-245
-70
0
0
0
0
0
0
0
-274
-50
-15
-239
-1001
-233
-70
-274
-50
-15
-239
-1001
-233
-70
0
0
0
0
0
23
0
-222
-22
-8
-265
-843
-323
-32
-222
-22
-8
-265
-843
-300 *
-32
275
150
-1127
-3010
-852
-2860
338
145
-1330
-2897
-992
-2752
0
321
-991
-2789
0
0
0
0
-75
-50
-150
-180
-75
-50
-150
-180
0
0
0
0
-150
0
-129
-180
-150
0
-129
-180
0
0
0
0
-92
-300
-147
-155
Externfinansierade projekt
VUX- studentinflytande i folkhögskolan
Studentinflytande i yrkeshögskolan
Bästa festen (fd. Studenter och alkohol)
45
0
1635
-45
0
-1635
0
0
0
50
0
2017
-50
0
-2017
0
0
0
50
19
1929
-70
-19
-1929
-92
-300 **
-147
-155
0
0
-20
0
0
TOTALT
7949
-8109
-160
8635
-8635
0
8376
-8324
52
Extra stasbidrag för UKÄ-intervjuer
Demokrati och organisation
SFSFUM
Valberedning
Verksamhetsrevisorer
Styrelse
Presidium
Internationell verksamhet
Doktorandkommitté
Kansli
Kansli
Personal
Verksamhet
Löpande påverkansarbete
Fokusfråga
Aktiviteter för extern synlighet
Medlemsaktiviteter
-991
-2468
* 2014 arrangerades Nordiskt ordförandemöte (NOM) vilket gjorde kostnaden högre
** 108 000 kr av 300 000 fördes över och används under 2014/15
Proposition 2: Ekonomiska ramar 2015-2016
Dnr: O412-2/1415
1
1
2
Noter till de ekonomiska ramarna
Obundna intäkter
Medlemsavgifter
Prognosen är att SFS kommer att
representera 230 000 studenter under
2015/16. Beräkningen är gjord på en
medlemsavgift om 5 kr per representerad
helårsstudent.
Statsbidrag
Summan är baserad på det belopp vi får i
bidrag för kalenderåret 2015.
Summan för kalenderåret 2016 beslutas i
december 2015.
Övriga intäkter
Sponsring, ränta på sparkapital,
försäljning av boken 10 tips för
tillgänglighet.
Vi för långtgående diskussioner med
sponsorer och tror att det är rimligt att nå
upp till den här nivån.
Demokrati och
organisation
SFS fullmäktige
Kostnader för planering och genomförande
av SFS fullmäktige.
Valberedning
7 personer. Planerat för 4 möten samt
deltagande i SFS fullmäktige.
Verksamhetsrevisorer
2 personer. 1 person deltar vid 7
styrelsemöten. Vid ett styrelsemöte samt
vid SFS fullmäktige ska båda två kunna
delta.
Ökning för att båda
verksamhetsrevisorerna ska kunna delta i
det första styrelsemötet och gemensamt
planera för året.
Styrelse
15 personer. 7 styrelsemöten samt
deltagande i SFS fullmäktige.
Presidium
Arvode motsvarande 50% av ett
prisbasbelopp, samt sociala avgifter och
pensioner (2015 innebär ett halvt
prisbasbelopp 22 250 kr).
Det tillträdande presidiet får 1 månads
Proposition 2: Ekonomiska ramar 2015-2016
Dnr: O412-2/1415
2
arvode för att gå parallellt med det
avgående presidiet under juni.
Det avgående presidiet från föregående
verksamhetsår får 1 månads arvode för
juli månad. Detta täcker bland annat tiden
i Almedalen samt skrivandet av
verksamhetsberättelsen.
Rikskuponger och friskvårdsbidrag.
Här ingår även kostnader för resor, boende
vid resa samt deltagaravgifter i
konferenser.
Det är inte budgeterat för ett halvt
månadsarvode extra för presidialer som
blir omvalda, så som tidigare år.
Internationell
verksamhet
3 möten för Komit, SFS internationella
kommitté, 4 personer.
2 personers resa och deltagande i 2
Nordiskt ordförandemöte (NOM).
2 personers resa och deltagande i 2 ESUmöten samt 4 personers resa och
deltagande i 2 ESU-möten. ESU står för
European Students Union.
Ökningen beror på vilka städer mötena
kommer att hållas i. Vi budgeterar även
för ett extra möte för Komit.
Doktorandkommitté
9 ledamöter, 4 möten, samt möjlighet att
betala ett arvode till kommitténs
ordförande.
Kansli
Kansli
Intäkter för overheadkostnader från
externfinansierade projekt.
Utgifter för overheadkostnader så som
kontorslokaler, förbrukningsinventarier,
förbrukningsmaterial, IT och hemsida.
Personal
Lön och bilönekostnader (sociala avgifter,
pensioner mm) för SFS personal.
Beräkningen är gjord utifrån nuvarande
bemanning 520 % tjänst. (Kanslichef 100
%, Pressekreterare 100 %, Utredare 200 %,
Kommunikatör 65%, Projektledare
Proposition 2: Ekonomiska ramar 2015-2016
Dnr: O412-2/1415
3
Aktiviteter 55%)
Kostnader för 180 % personal i projektet
Bästa festen finns under posten Bästa
festen längre ner.
Verksamhet
Löpande
påverkansarbete
Alla kostnader som uppstår i kansliets
löpande påverkansarbete. Det gäller till
exempel tryck av rapporter,
deltagaravgifter på konferenser, layout
som inte görs internt osv.
Summan innehåller även 5000 kr för
deltagande i Stockholm Pride.
Nytt för i år är extra medel (30 000 kr) för
att kunna webb-streama aktiviteter.
Fokusfråga
Summan för fokusfrågan är låg jämfört
med summan som sattes av för #heltsjukt
(50 000 kr jämfört med 300 000 kr). Under
2014/15 har styrelsen avsatt 125 000 kr för
arbete med pedagogik. Styrelsen tror att
det kommer finnas medel kvar att föra
över till nästa år.
Aktiviteter för extern
synlighet
Under året genomför vi aktiviteter för att
SFS ska synas inom utbildningssektorn
och upprätthålla kontakter som kan vara
värdefulla i påverkansarbetet.
Den här potten innehåller deltagande i
Almedalsveckan (90 000 kr), möjligheten
att arrangera mingel eller debatter likt
Högskoleläckan Live eller studentpolitisk
debatt (40 000 kr) samt lanseringen av
Årets studentstad (20 000 kr).
Medlemsaktiviteter
Kost och logi samt program för 50
personers deltagande vid Bootcamp
(introduktion i SFS verksamhet för
nytillträdda kårpresidialer).
2 medlemsmöten.
Externfinansierade
projekt
VUX –
studentinflytande i
Intäkt från Folkbildningsrådet. Bidrag för
den 25% tjänst som arbetar med projektet
under året redovisas under posten
Proposition 2: Ekonomiska ramar 2015-2016
Dnr: O412-2/1415
4
folkhögskolan
personal. Bidraget för kanslikostnader
redovisas som intäkt under posten kansli.
Utgifterna innehåller
verksamhetskostnader för projektet. Utgift
för projektledare redovisas under under
posten personal. Utgiften för
kanslikostnader redovisas under posten
kansli.
Studentinflytande i
Yrkeshögskolan
Under 2014/15 utvecklar SFS ett material
för att öka studentinflytandet inom
Yrkeshögskolan. SFS har även fått bidrag
för att utreda om SFS skulle kunna och
vilja utöka sitt uppdrag till att omfatta
även studerande inom Yrkeshögkolan (ett
eventuellt beslut kommer i så fall att
fattas av SFS fullmäktige).
Det är inte klart om utredningen kommer
att vara färdig under nuvarande
verksamhetsår. Därför står ingen summa.
Bästa festen
Posten innehåller verksamhetskostnader
för projektet samt 180 % tjänst.
Bidraget för kanslikostnader samt
motsvarande kostnader redovisas under
posten kansli.
1
Proposition 2: Ekonomiska ramar 2015-2016
Dnr: O412-2/1415
5
P2 bilaga
Handläggare: Styrelsen
Datum: 2015-01-09
Dnr: O44-69/1415
1
2
3
Bilaga till Proposition 2:
4
SFS ekonomiska framtid
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Innehåll
1. Bakgrund .................................................................................................2
2. SFS - som organisation .........................................................................2
3. Olika typer av finansiering..................................................................3
3.1 Finansieringen idag .............................................................................3
3.2 Medlemsavgifter ..................................................................................3
Höjning eller sänkning av medlemsavgiften? ........................3
Olika sätt att beräkna medlemsavgiften ................................4
3.3 Statsbidrag ...........................................................................................5
3.4 Ansöka om att få ett särskilt uppdrag från regeringen .....................6
3.5 Projektbidrag .......................................................................................6
3.6 Sponsring..............................................................................................7
3.7 Samarbeten ..........................................................................................8
3.8 Aktiviteter som genererar ett överskott .............................................8
3.9 Varor som genererar ett överskott ......................................................8
3.10 Gåvor ..................................................................................................9
3.11 Starta företag inom område som passar verksamheten ..................9
4. Prioriteringar vid en förändrad ekonomisk situation..................9
Scenario 1: SFS förlorar hela statsbidraget .............................................9
Scenario 2: SFS förlorar halva statsbidraget .........................................10
Dagens nivå på finansiering: proaktiv organisation..............................11
Ökad finansiering ....................................................................................11
5. Slutsatser och förslag ......................................................................... 12 31
Bilaga till proposition 2: SFS ekonomiska framtid
Dnr: O44-69/1415
1
1
2
3
4
5
6
7
8
9
1. Bakgrund
SFS ekonomi bygger till stor del på extern finansiering. Den externa
finansieringen består av två kategorier: pengar som är öronmärkta (ska
användas till ett visst ändamål) och pengar som får användas till valfritt
ändamål. Både de öronmärkta och de fria medlen har gemensamt att
SFS är beroende av att någon annan vill ge SFS bidrag. Den mest
stabila intäkten är medlemsavgifterna, som ger organisationen fria
medel. Medlemsavgiften har varit oförändrad sedan kårobligatoriet
avskaffades 2010.
10
11
12
Många ideella organisationer har en liknande situation med osäker
finansiering och intäkter som kan variera stort från år till år. SFS måste
rusta sig för att hantera denna osäkerhet.
13
Arbetsgruppens uppdrag såg ut såhär:
14
15
16
Arbetsgruppen ska undersöka möjliga vägar, och vägval, för att stärka
SFS ekonomi, men också på ett realistiskt vis redogöra för vilka
konsekvenser de olika vägvalen kan komma att få.
17
18
19
Den övergripande frågan som gruppen ska utreda är ”Vilken typ av
organisation (med vilken typ av verksamhet) kan SFS vara utifrån de
olika finansieringsalternativen som finns?”
20
21
Arbetsgruppens uppgift har inte varit att undersöka möjligheter att
sänka kostnader. Det sker i det löpande arbetet på kansliet.
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
2. SFS - som organisation
35
36
37
38
39
För att SFS ska kunna verka långsiktigt och självständigt behövs en
långsiktig och fri finansiering. Arbetsgruppen anser att SFS måste
överväga balansen mellan olika intäkter och skaffa flera intäktskällor.
Det bör även göras regelbundna analyser av organisationens
finansiering.
40
41
Situationen för studentkårerna är liknande som för SFS, eftersom de
flesta är beroende av bidrag från lärosätet som de granskar. En separat
SFS ekonomi och finansiering påverkar vilken typ av verksamhet
organisationen kan bedriva. En viktig fråga är organisationens
oberoende i förhållande till olika typer av finansiering och olika
finansiärer. Arbetsgruppen anser att det är problematiskt att en så stor
del av finansieringen (56%) kommer från en och samma källa, nämligen
från staten. SFS påverkansarbete riktar sig ofta till de beslutsfattare
som påverkar utbildningspolitiken. Samma personer beslutar om eller
har stort inflytande över vilket statsanslag SFS ska få. I dagsläget ser vi
inte att detta påverkar SFS vilja eller möjlighet att lobba för olika
frågor. I en situation där utbildningsministern och
utbildningsdepartementet är mindre välvilligt inställda till SFS skulle
det kunna påverka oss.
Bilaga till proposition 2: SFS ekonomiska framtid
Dnr: O44-69/1415
2
1
2
undersökning av kårernas villkor och beroende genomförs i början av
2015.
3
3. Olika typer av finansiering
4
5
6
7
3.1 Finansieringen idag
I budgeten för verksamhetsåret 2014/15 ser finansieringen ut på följande
sätt. Arbetsgruppen har fört en diskussion kring var och en av
intäktstyperna och försökt identifiera möjligheter och utmaningar.
8
9
•Statsbidrag (4 630 000 kr)
10
•Medlemsavgifter (1 350 000 kr)
11
•Projektbidrag (2 250 000 kr)
12
•Sponsring (100 000 kr)
13
14
15
16
17
18
19
20
21
3.2 Medlemsavgifter
22
23
Arbetsgruppen har resonerat kring olika möjligheter att förändra
medlemsavgiften.
24
25
26
Höjning eller sänkning av medlemsavgiften?
Medlemsavgiften är SFS tryggaste intäktskälla och också den intäkt
som medlemmarna helt och hållet kan styra över. SFS medlemsavgift är
idag 5 kronor per representerad helårsstudent. Avgiften har varit
oförändrad sedan kårobligatoriet avskaffades 2010. En proposition från
styrelsen om att höja medlemsavgiften till 6 kr röstades ner vid
SFSFUM 2014.
En del av de kårer som gått ur SFS senaste åren har uppgett att de gått
ur av ekonomiska skäl. Det går att diskutera om en sänkt medlemsavgift
Bilaga till proposition 2: SFS ekonomiska framtid
Dnr: O44-69/1415
3
1
2
skulle göra skillnad för dessa kårer. Ändå används ofta argumentet att
en högre medlemsavgift riskerar att minska SFS representativitet.
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Det finns organisationer som inte har någon medlemsavgift, och där
medlemskapet bekräftas på annat sätt. Det finns olika teorier kring om
ett kostnadsfritt medlemskap stärker organisationen eller inte, till
exempel om organisationen får lojala medlemmar och om medlemskapet
upplevs som mer värdefullt. Vi kan bara konstatera att flera
organisationer utan medlemsavgift har många medlemmar. Samtidigt är
organisationer utan medlemsavgifter mer sårbara, då de inte har någon
finansiering kopplat till medlemmarna. Även om medlemsavgifterna
bara utgör 16% av SFS intäkter idag, har de en viktig roll för
organisationens självständighet. Därför anser arbetsgruppen att det i
dagsläget inte är möjligt att avskaffa medlemsavgiften i SFS.
14
15
16
17
18
19
Arbetsgruppen har tittat på hur mycket våra medlemskårer betalar till
andra studentorganisationer och för andra medlemskap. Kårernas
medlemskap i andra organisationer varierar mycket, liksom hur stora
avgifter andra organisationer har, och informationen är inte till hjälp i
frågan om SFS medlemsavgift. Det centrala är vilken nytta kårerna
upplever att SFS har, och vilket ekonomiskt ansvar kårerna tar för SFS.
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Innan kårobligatoriets avskaffande (verksamhetsåret 10/11) utgjorde
medlemsavgifterna runt, och ofta mer än, 95% av organisationens
finansiering. SFS verksamhet var i princip lika omfattande som idag, om
än med delvis annorlunda fokus. Det innebär att medlemsavgifternas
betydelse för organisationen har minskat dramatiskt. Om sponsring och
externa projekt räknas bort, är det idag statsstödet som finansierar
närmare 80% av kärnverksamheten. Med andra ord har SFS
finansiering blivit mycket osäkrare. Om medlemskårerna vill ha ett SFS
med stor integritet och långsiktighet borde medlemsavgifterna höjas.
Samtidigt har kårobligatoriets avskaffande lett till så mycket sämre
förhållanden på en del kårer att det inte är möjligt.
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
Olika sätt att beräkna medlemsavgiften
41
42
43
De medlemskårer som idag har en låg anslutningsgrad i det här
exemplet missgynnas antagligen av dagens system, medan de med
många medlemmar gynnas. Vid närmare undersökning visar det sig att
Arbetsgruppen har funderat över om det vore möjligt att ändra principen
för hur SFS medlemsavgift beräknas. Idag är medlemsavgiften knuten
till hur många helårsstudenter studentkåren har i sitt
representationsområde, eftersom SFS liksom kårerna har i uppgift att
representera alla studenter, inte bara medlemmar. En förändring
arbetsgruppen har övervägt är att ändra från att medlemskårerna
betalar en viss summa per representerad helårsstudent till att de
betalar en avgift per medlem i studentkåren. En sådan förändring skulle
innebära både för- och nackdelar.
Bilaga till proposition 2: SFS ekonomiska framtid
Dnr: O44-69/1415
4
1
2
3
4
5
6
det inte fullt överensstämmer med verkligheten eftersom
medlemskårernas övriga finansiering varierar och kårernas totala
ekonomiska storlek inte har en så stark koppling till antalet medlemmar
i en studentkår. Vid ett byte från dagens system skulle det fortfarande
vara ungefär hälften av medlemskårerna som skulle missgynnas relativt
andra.
7
8
9
10
11
12
13
En del organisationer inom studentvärlden har en fast medlemsavgift
per organisation. SFS använder inte denna modell. Vid ett byte av
system skulle denna metod behöva användas vid en första omräkning.
Andra organisationer har istället medlemsavgifter som till exempel
beror på medlemsorganisationens ekonomiska storlek, till exempel
omsättning. Sådana system där avgiften inte är proportionell mot
antalet representerade studenter har inte diskuterats i arbetsgruppen.
14
15
16
17
18
19
20
21
22
Ett ändrat beräkningssystem skulle ge administrativa problem både för
SFS och medlemskårerna. Bland annat att skulle det vara svårt att
budgetera nästa års verksamhet då medlemsantalet varierar mer än
vilka studenter som är representerade. Att beräkna antalet medlemmar
skulle också vara problematiskt eftersom SFS medlemskårer har flera
olika medlemssystem och kriterier för medlemskap. Vissa kårer skulle
också uppleva att de missgynnades av att verka för att få fler
medlemmar, eftersom det skulle innebära en ökad kostnad för
medlemsavgiften till SFS.
23
Arbetsgruppen rekommenderar
24
-
att medlemsavgiften hålls oförändrad under 2015/16.
25
-
att behålla dagens beräkningsgrund för medlemsavgift till SFS
26
27
-
att ett aktivt arbete med att få fler kårer att vilja ansluta sig till SFS
genomförs.
28
29
30
31
32
33
3.3 Statsbidrag
34
35
36
37
38
39
40
Statsbidraget beslutas av regeringen och meddelas via regeringens
regleringsbrev. Regleringsbrev är ett regeringsbeslut som innehåller
regeringens mål- och resultatkrav på myndigheterna och deras
finansiella förutsättningar, bland annat hur stora anslag myndigheterna
får använda. En löpande dialog sker med företrädare för
utbildningsdepartementet om vikten av att behålla statsbidraget på
nuvarande nivå.
Sedan kårobligatoriet avskaffades får SFS ett statsbidrag via
utbildningsdepartementet. Bidraget har blivit större sedan första året.
Vi har dock anledning att tro att statsbidraget inte kommer att ligga
kvar oförändrat i framtiden eftersom bidraget kom till som ett
omställningsbidrag när kårobligatoriet avskaffades.
Bilaga till proposition 2: SFS ekonomiska framtid
Dnr: O44-69/1415
5
1
2
3
4
5
SFS driver studentfrågor på nationell nivå genom att påverka riksdag,
regering och andra aktörer inom sektorn. Det finns en utmaning i att
vara beroende av finansiering från den part som en samtidigt granskar
och vill påverka. För att SFS ska kunna fortsätta vara en oberoende
organisation måste intäkterna komma från fler källor.
6
Arbetsgruppen rekommenderar
7
8
-
att ett arbete med att öka intäkter från andra håll än via statsbidrag
genomförs.
9
10
11
12
13
14
3.4 Ansöka om att få ett särskilt uppdrag från regeringen
15
16
17
18
19
20
Det förekommer att regeringen och myndigheter ger civilsamhällets
organisationer sådana uppdrag. Till exempel skulle det kanske gå att
hitta ett sådant uppdrag inom ramen för det nya
kvalitetssäkringssystemet. Det handlar alltså inte om att vi ska vara
delaktiga i processer som till exempel UKÄ hanterar, utan om att SFS
ska vara ansvariga för någon del av systemet.
21
22
23
24
25
26
Att få ett externfinansierat uppdrag från regeringen innebär likt för
projekt (se nedan) inga nya pengar till SFS kärnverksamhet utom det
som kan vinnas på delade kostnader mellan verksamheterna. Däremot
har det fördelen att verksamheten ligger närmare SFS kärnverksamhet
och kan stödja den, och bidra med kompetens till kärnverksamheten.
Det gör oss däremot inte mindre sårbara om statsanslaget minskas.
27
Arbetsgruppen rekommenderar
28
29
-
30
31
32
33
34
35
36
37
38
3.5 Projektbidrag
39
40
41
Kårerna har lyft kritik kring hur vissa projekt har kommit till. Kritiken
handlar främst om kårernas möjlighet att påverka vilka projekt som
söks. Det finns även andra utmaningar kopplade till projekten så som
Statsbidraget är ett bidrag som regleras årligen. Pengarna får användas
på valfritt sätt. För att säkra en mer långsiktig finansiering till ett
specifikt område, som ligger inom SFS kärnverksamhet, skulle SFS
kunna ansöka om att få särskilda uppdrag från regeringen, det vill säga
sådana uppdrag som också medför egen finansiering.
att undersöka möjligheten att för SFS att få ett särskilt uppdrag från
regeringen.
SFS bedriver olika typer av projekt med extern finansiering (VUX med
finansiering från Folkbildningsrådet, Bästa festen med finansiering från
Allmänna Arvsfonden samt ett utrednings- och
materialutvecklingsprojekt med finansiering från Myndigheten för
Yrkeshögskolan). Utgångspunkten är att projektfinansieringen förutom
att tillföra ett innehåll även möjliggör att ha heltidstjänster istället för
deltidstjänster samt att projekten på olika sätt bidrar till SFS kansli och
overhead-kostnader (lokaler, förbrukningsinventarier osv).
Bilaga till proposition 2: SFS ekonomiska framtid
Dnr: O44-69/1415
6
1
2
3
ökat behov av arbetsledning vid flera anställda samt att projekt som inte
ligger inom ramen för verksamhetsplan och långsiktigt uppdrag kan ta
fokus från andra frågor och göra organisationen mindre spetsig.
4
5
6
7
8
9
Arbetsgruppens bedömning är att det finns potential att söka ytterligare
projektmedel. Både befintliga och nya bidragsgivare bör undersökas
löpande. Tumregeln bör vara att projekt inom befintlig verksamhet ska
syfta till att förverkliga inriktningen i verksamhetsplanen och att nya
projekt ska upplevas ligga i linje med SFS eller medlemskårernas syfte
och verksamhetsområden.
10
11
12
13
14
På EU-nivå finns ofta möjlighet att söka pengar för mer långsiktiga
projekt. Det krävs mycket tid och administration för att söka och
redovisa pengarna men beloppen är ofta stora om de väl beviljas.
Sannolikt finns möjlighet att söka pengar för kompetensutveckling eller
solidaritetsarbete/utbyte med andra länder.
15
16
17
Ytterligare bidragsgivare så som Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällsfrågor (MUCF), Sida, Nordiska ministerrådet och så vidare
bör undersökas.
18
Arbetsgruppen rekommenderar SFS
19
-
att genomföra ett aktivt arbete kring att söka projektmedel.
20
21
-
att söka projektmedel främst för verksamhet inom
verksamhetsplanen
22
23
24
-
att söka projektmedel för att bredda verksamheten om den
verksamhet projektmedlen ska gå till kan drivas fristående och
ligger nära kärnverksamheten.
25
26
27
28
29
30
3.6 Sponsring
31
32
33
34
Arbetsgruppen ser en möjligheter att skapa sponsorpaket kring olika
aktiviteter. En mässa på SFSFUM dit vi bjuder in olika företag skulle
kunna vara ett sätt att ta steget vidare eller sponsrade aktiviteter (“Stå
värd för en del av SFSFUM” tex ett mingel eller debatt osv).
35
Exempel på olika sorters sponsring:
SFS har ett starkt varumärke och många företag är intresserade av att
nå studenter. Det finns potential att öka sponsorintäkterna. Förutom
sponsring vid enstaka tillfällen finns möjligheter till mer långsiktiga
partnerskap med företag, där man enas om en kommunikation som
stärker båda parter utan att tumma på organisationens oberoende.
36
37
•
Företagspaket – företaget bli t ex "guld eller silverpartner" och
får någon form av marknadsföringspaket som tack
38
•
Julgåvor – istället för traditionell julklapp till anställda/kunder
39
40
•
Sponsoravtal – partnerskap där företag främst vill använda
samarbetet för att marknadsföra sig mot sina kunder
Bilaga till proposition 2: SFS ekonomiska framtid
Dnr: O44-69/1415
7
1
2
•
Partnerskap kopplat till företags arbete med Corporate Social
Responsibility
3
•
Företaget säljer produkt till förmån för organisationen
4
5
6
•
Samarbete där företaget tar ut ett mindre belopp av sina kunder
som går vidare till SFS. (t.ex. Runda-upp till närmaste krona,
dyrare plastkasse med er logga etc.)
7
8
9
10
11
Många studentkårer har sponsorer samt samarbetar med företag i
samband med arbetsmarknadsdagar och andra evenemang.
Arbetsgruppen tror därför att det inte skulle ses som något konstigt om
SFS inleder fler sponsorsamarbeten. SFS har en sponsringspolicy som
självklart ska följas.
12
Arbetsgruppen rekommenderar SFS
13
-
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
3.7 Samarbeten
25
26
Vid samarbeten är det viktigt att vara noggrann med att SFS inte
kopplas ihop med politiska agendor som inte är SFS egen agenda.
27
Arbetsgruppen rekommenderar
28
- att skapa fler och gärna oväntade samarbeten.
29
30
31
32
33
34
35
3.8 Aktiviteter som genererar ett överskott
36
37
38
39
3.9 Varor som genererar ett överskott
att inleda ett aktivt arbete kring sponsorskap av olika slag.
SFS skulle i större utsträckning än idag kunna göra verksamhet och
aktiviteter tillsammans med andra. Det skulle kunna leda till att vi dela
på kostnader samt få större genomslag kommunikativt. SFS har
arrangerat seminarium tillsammans med TCO samt med SUHF i
Almedalen. Vi skulle kunna ta fram Bostadsrapporten tillsammans med
till exempel Hyresgästföreningen eller Studentbudgeten tillsammans
med någon aktör som är intresserad av ekonomi och så vidare. Fler
samarbeten skulle kunna leda till breddad finansiering och pengar från
fler håll än från staten. Oväntade samarbeten kan också leda till större
genomslag medialt.
Många organisationer arrangemang aktiviteter som genererar överskott
till exempel konferenser eller utbildningar. Arbetsgruppen har inga
idéer kring vad för slags aktivitet det skulle kunna vara men tycker att
det är värt att fundera vidare på om det finns några möjligheter inom
det här området. Det finns skatteregler att ta hänsyn till innan en
liknande verksamhet påbörjas.
Idag säljer SFS boken 10-tips för tillgänglighet. Arbetsinsatsen kring
försäljningen är större än försäljningsintäkterna. Däremot kan det
finnas andra produkter som skulle kunna säljas till förmån för
Bilaga till proposition 2: SFS ekonomiska framtid
Dnr: O44-69/1415
8
1
2
3
4
organisationen. Det här är vanligare sätt att finansiera verksamhet hos
insamlingsorganisationer. Exempel på varor skulle kunna vara att SFS
fram en fin och symbolisk produkt som säljs till medlemmar i Senaten1
eller andra som har ett hjärta som brinner för SFS.
5
6
7
8
9
10
3.10 Gåvor
11
12
13
14
15
16
17
3.11 Starta företag inom område som passar verksamheten
18
19
Arbetsgruppen har inga affärsidéer just nu, men vill inte utesluta att det
skulle kunna finnas i framtiden.
20
4. Prioriteringar vid en förändrad ekonomisk
situation
På samma sätt som det går att sälja produkter som genererar överskott
kan man som organisation arbeta med gåvor från privatpersoner. Med
ett insamlingskonto skulle privatpersoner kunna uppmanas att ge gåvor
vid födelsedagar, till jul och i testamenten. Huruvida det finns möjliga
givare kopplade till SFS är svårt att bedöma.
Det finns flera exempel på företag som har grundats av SFS eller av
studentkårer: Studentkortet, Kilroy travels, Akademibokhandeln och så
vidare. Ett exempel på en organisation som driver ett framgångsrikt
företagande är RFSU som via RFSU AB producerar och säljer kondomer
och andra produkter koppade till sexualitet. På det viset genererar
organisationen ett stort överskott till övriga verksamheten.
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
Arbetsgruppen har fört en längre diskussion kring prioriteringar vid
händelse av att SFS förlorar finansiering. Följande scenarion bygger på
att SFS förlorar delar av statsbidraget men har nuvarande nivå på
medlemsavgift kvar som finansiering. Ingen hänsyn har tagits till
externfinansierade projekt. Prioriteringen ska ses som ett exempel på
vilken typ av organisation och vilken omfattning på verksamhet
organisationen skulle kunna ha på olika ekonomiska nivåer. Om en
liknande situation faktiskt skulle inträffa måste styrelse och kanslichef
göra en prioritering och en förhandling enligt lagen om
medbestämmande i arbetslivet.
Scenario 1: SFS förlorar hela statsbidraget
32
33
Bemanning:
34
•
1 heltidsarvoderad
35
•
1 anställd
36
•
Inga arbetsgupper med fysiska möten
1
SFS Senat är en fristående alumniförening för SFS, där många personer med ett förflutet i SFS
och olika positioner i samhället utgör ett bra kontaktnät för SFS.
Bilaga till proposition 2: SFS ekonomiska framtid
Dnr: O44-69/1415
9
1
2
I det här scenariot skulle SFS bara kunna verka reaktivt, och vår
representation på nationell nivå skulle vara mycket selektiv.
3
Organisationen kan utföra följande uppgifter:
4
5
•
Viss närvaro i sektorn (möten med politiker och företrädare för
sektorn)
6
7
•
Viss press och påverkan (debattartiklar och uttalanden),
framförallt reaktioner på andras utspel.
8
•
Remissvar i de fall vi har kompetens
9
Verksamhetens omfattning:
10
•
SFSFUM genomförs under en dag
11
12
•
Allt deltagande i SFSFUM och andra arrangemang bekostas av
kårerna själva
13
•
2 styrelsemöten per år (12 styrelseledamöter)
14
15
Scenario 2: SFS förlorar halva statsbidraget
Bemanning:
16
•
2 heltidsarvoderade presidialer
17
•
1 chef*
18
•
2 anställda
19
Organisationen kan utföra följande uppgifter
20
21
•
Närvaro i sektorn (möten med politiker och företrädare för
sektorn)
22
•
Deltagande i paneler och debatter
23
•
Press och påverkan (debattartiklar och uttalanden)
24
•
Vissa remissvar och i mån av tid vissa mindre utredningar
25
Verksamhetens omfattning:
26
•
SFSFUM genomförs under en dag
27
28
•
Allt deltagande i SFSFUM och andra arrangemang bekostas av
kårerna själva
29
•
4 styrelsemöten per år (12 styrelseledamöter)
30
31
32
33
34
35
* Arbetsgruppen tycker att det är prioriterat att ha en chef om
organisationen har mer än en anställd för att dessa uppgifter inte ska
hamna på presidiet samt för att förbättra arbetsmiljö för de anställda. I
en så här liten organisation har chefen operativa uppgifter utöver sitt
chefskap.
Bilaga till proposition 2: SFS ekonomiska framtid
Dnr: O44-69/1415
10
1
2
I detta scenario skulle organisationen kunna ha en större närvaro i
sektorn, men ändå främst ha en reaktiv roll.
3
4
Dagens nivå på finansiering: proaktiv organisation
Bemanning:
5
•
2 heltidsarvoderade presidialer
6
•
1 chef
7
•
3,5 anställda (ej projektfinansierade)
8
9
Organisationen kan utföra följande uppgifter:
10
11
•
Hög närvaro i sektorn (möten med politiker och företrädare för
sektorn)
12
•
Deltagande i paneler och debatter
13
•
Aktivt press och påverkan (debattartiklar och uttalanden)
14
•
Mycket aktiva i sociala medier
15
•
Remissvar och utredningar
16
•
Tillsättning av studentrepresentanter
17
18
Verksamhetens omfattning:
19
•
SFSFUM genomförs under tre dagar
20
21
•
SFS bekostar delegaternas deltagande i SFSFUM, samt
detlagande i medlemsmöten (ej resor)
22
•
8 styrelsemöten per år (12 styrelseledamöter)
23
24
25
26
I dagsläget har vi kapacitet att inte bara följa utvecklingen och
representera som den nationella studentrösten inom högre utbildning
och forskning, utan också att i begränsad utsträckning vara proaktiva
och påverka agendan inom högskolepolitiken.
27
28
29
En reflektion vi gör är att mycket av pengarna är uppbundna i tjänster
och att det vore önskvärt att ha mer fria pengar som går att använda till
verksamheten.
30
31
Ökad finansiering
32
33
34
Om SFS finansiering ökar skulle vi vilja prioritera saker som:
a) stärker våra företrädare i externa möten och representation (det
vill säga att presidiet kommer piggare, mer pålästa och med mer
långsiktighet när de går på möten)
Bilaga till proposition 2: SFS ekonomiska framtid
Dnr: O44-69/1415
11
1
2
3
4
b) möjligheten att öka kvaliteten och öka verksamhetens omfattning
genom att ha mer fria pengar att köpa in tjänster för. Det kan till
exempel handla om kampanjmaterial, utveckling av hemsida och
så vidare.
5
6
c) dialogen med medlemskårerna och verksamhet som stärker
kårernas påverkansverksamhet
7
Ny prioriterad bemanning
8
•
Ledningsassistent för att avlasta presidiet och kanslichefen
9
•
Ökad finansiering för medlemskontakt
10
11
12
13
14
5. Slutsatser och förslag
15
Arbetsgruppen rekommenderar
Arbetsgruppen tycker att det är viktigt att ett aktivt och strategiskt
arbete sker kring att öka SFS intäkter från olika källor. Vi ser en stor
risk i att för stor andel av finansieringen kommer från samma håll. Det
påverkar både SFS oberoende och varumärke.
16
•
att medlemsavgiften hålls oförändrad under 2015/16.
17
•
att behålla dagens beräkningsgrund för medlemsavgift till SFS
18
19
•
att genomföra ett aktivt arbete med att få fler kårer att vilja
ansluta sig till SFS.
20
21
•
att undersöka möjligheten för SFS att få ett särskilt uppdrag från
regeringen.
22
•
att genomföra ett aktivt arbete kring att söka projektmedel.
23
24
•
att söka projektmedel främst för verksamhet inom
verksamhetsplanen
25
26
27
•
att söka projektmedel för att bredda verksamheten om den
verksamhet projektmedlen ska gå till kan drivas fristående och
ligger nära kärnverksamheten.
28
•
att inleda ett aktivt arbete kring sponsorskap av olika slag.
29
•
att skapa fler och gärna oväntade samarbeten.
Bilaga till proposition 2: SFS ekonomiska framtid
Dnr: O44-69/1415
12