Transcript 2014-02-17 Punkt Åtgärd Ansvarig 5 a Beredningsgruppen

2014-02-17
Punkt Åtgärd
5a
Beredningsgruppen rekommenderar till SFTI
Styrgrupp att en ny Svekatalog 2.0 publiceras,
baserad helt på BIS 1A men exklusive katalogsvar, för
användning i tillägg till Svekatalog 1.0. Parallellt
läggs en begäran till CEN BII workshop 3 om att
utveckla en ny profil för katalog exklusive
katalogsvar.
5b
Beredningsgruppen rekommenderar till SFTI
Styrgrupp att BIS 5a, version 2, fastställs, för
användning som alternativ till Svefaktura 1.0.
5c
Tekniska kansliet och SFTI Styrgrupp värderar
lämpligt samlingsnamn för SFTI:s XMLmeddelanden
6
Det uppdras åt SFTI tekniska kansli att under våren
analysera hur SFTI bör förhålla sig till PEPPOL
infrastruktur och ta fram ett beslutsunderlag för
Beredningsgruppen.
9
Beredningsgruppens mötesdagar fastställda.
Ansvarig
Tekniska kansliet
producerar nödvändiga
dokument.
Kerstin Wiss Holmdahl
för ärendet till SFTI
Styrgrupp.
Kerstin Wiss Holmdahl
för vidare till SFTI
Styrgrupp.
Tekniska kansliet och
SFTI Styrgrupp
Tekniska kansliet
SFTI – http://www.sfti.se/
SFTI:s huvudmän
 ESV: http://www.esv.se/e-handel
 Kammarkollegiet: http://www.upphandlingsstod.se/
 SKL: http://www.skl.se/
GS1/ESAP – http://www.gs1.se
 Se under ”GS1 i praktiken” för information om specifikationer (ESAP)
 Se under ”Allt om GS1-systemet” för information om klassificeringar
(UNSPSC och GPC)
NEA – http://www.nea.nu/
CEN workshop BII3 – http://www.cenbii.eu/
OpenPEPPOL – http://www.peppol.eu/
e-SENS – http://www.esens.eu/
2014-02-17
Tid: Den 4 februari 2014, kl 09.30-15.00
Plats: Hilton Stockholm Slussen
Deltagare: Se bilaga 1
Per Carlsson, som ordförande i SFTI Beredningsgrupp, hälsade deltagarna
välkomna till dagens möte. Därefter följde kort presentationsrunda.
Ulrika Steidler och Cajsa Ahlinder utsågs att justera protokollet.
Förslaget till dagordning godkändes efter tillägg av punkter för
 Nya e-fakturadirektivet (placerades in under punkt 7) och
 Märkning och spårbarhet (tas som övrig punkt i samband med punkten
för läkemedelsbeställning).
Protokollet från föregående möte, den 19 november 2013, godkändes.
Enligt rekommendation från Beredningsgruppens föregående möte har SFTI
Styrgrupp fastställt sortiments- och prislista respektive ändringsprislista för
läkemedel i version 2.8 av SFTI/ESAP 6. Vidare finns SFTI XML-specifikation
för extempore-beställning upplagd på SFTI:s webbsida med länk till
affärsdokumentspecifikation ADS 7.1.1 på GS1:s webb.
Arbetsgruppen för läkemedelsbeställning fortsätter sitt arbete med extempore
tillverkningsrapport.
En aktuell fråga är att skapa ett globalt säkerhetssystem för läkemedel. I
Sverige lagregleras det via EU-direktiv men frågan drivs även globalt av USA
och Australien, med flera. Kravet är att etablera ett system för märkning och
spårbarhet av läkemedel. Bland annat skall artikelnummer, nummer på
tillverkningsserie och hållbarhet registreras i central databas samt framgå av
förpackningen (datamatrix, 2-dimensionell streckkod). Kraven kommer att bli
obligatoriska på några års sikt, men redan nu ställer flera landsting krav på
sådan märkning. En informationsdag är inplanerad 20 mars i regi av LIF som
är svensk branschorganisation för forskande läkemedelsföretag. Vidare skall
ett teknikneutralt informationsblad tas fram men i praktiken väntas GS1systemet bli det som används.
1(8)
2014-02-17
Thomas Pettersson och Mia Lenman rapporterade från möte 29 januari med
GS1 Användargrupp 6 angående önskemål om ny funktionalitet i ESAP 6.
Bland de önskemål som behandlats finns
 Markering/flaggning av pris på artikel (i prislista och faktura) som
gäller under kampanjperiod
 Ny pristyp för listpris (till skillnad från den redan existerande
rabatterat listpris) i prislista och faktura
 Tydligare definition av vad som menas med ledtid i prislista
 Ny term för sökord (ett eller flera) i prislista
 Ny term Leveransinstruktion i avrop/order (skild från instruktion om
godsmärkning)
 I faktura skall bankgiro, plusgiro och bankkonto (den senare blir ny
term) kunna anges både för Leverantör och för Betalningsmottagare,
och även ifall endast ett enda val finns
 Ny term för leverantörens uppgift om F-skatt i faktura (förutsättningarna skall först utredas).
Dessutom utreder GS1 frågan om hur prislistor skall avgränsas när det finns
flera avtal i en kund-leverantörs-relation och där artiklar kan förekomma på
flera avtal. Användargrupp 6 vill också få översyn på hantering av ”punch
out”/varukorg där flera varianter finns. Frågan skall diskuteras vid workshop
efter Beredningsgruppens möte den 4 februari.
Tidplanen för fortsatt arbete är att GS1 tar fram förslag som behandlas i
användargruppen den 12 mars, därefter skickas förslaget ut på öppen remiss
(inklusive till SFTI Beredningsgrupp) varefter ny version av ESAP 6 beslutas.
PEPPOL var ett europeiskt så kallat storskaligt projekt för införande av
e-handel. Sedan 1 september 2012 drivs förvaltning och vidareutveckling i en
icke vinstdrivande förening, under namn av OpenPEPPOL, bildad av
intressenter inom offentlig och privat verksamhet.
Alla PEPPOL:s implementationsanvisningar (Business Implementation
Specification, BIS) bygger på standardiserade profiler för meddelandeutväxling som utvecklats av CEN BII. Två av dem, PEPPOL BIS 30A
(Leveransavisering) och BIS 28A (Order med ordersvar), fastställdes som SFTI
hösten 2013.
a) Katalog
En ny version av PEPPOL BIS 1A, innefattande katalog och katalogsvar, har
publicerats och dokumentationen av denna hade distribuerats med kallelsen
2
2014-02-17
till Beredningsgruppen med förslag om att BIS 1A tas upp till behandling för
eventuell fastställelse som SFTI-specifikation.
Thomas Pettersson presenterade hur BIS 1A förhåller sig till nuvarande
Svekatalog 1.0 som utgår från samma CEN BII-specifikation men som
utvecklades innan den senare var klar. Därför finns visa skillnader i innehåll
och struktur mellan BIS 1A och Svekatalog. En annan skillnad är att SFTI
avsiktligt valde att begränsa Svekatalogens funktionalitet. I fall att PEPPOL
BIS 1A antas bör det ske utan förändring så att den kan användas
gränsöverskridande.
I sent skede har katalogsvarets funktion kommit upp till förnyad
genomlysning, vilket har resulterat i klargörande av dels att svaret utgör
obligatorisk del av profilen, dels att svarets funktion skall innebära
godkännande alternativt förkastande av katalogen på affärsnivå.
Mötesdeltagarna menade att kravet på katalogsvar gör BIS 1A olämplig för
svenskt vidkommande. Däremot fanns intresse för att arbeta med katalogen
exklusive katalogsvar. I valet mellan att då vänta på utveckling av ny
katalogprofil den formella vägen via CEN BII och OpenPEPPOL, vilket kan ta
år i anspråk, eller att nu direkt definiera en ny (svensk) version av Svekatalog
med BIS 1A-katalogen som grund, föredrogs det senare alternativet. Önskemål
om att CEN BII utvecklar motsvarande ny profil kvarstår, deltagarna menade
att eventuella förändringar i samband sådan nyutveckling bör vara hanterbara.
Beslut. Beredningsgruppen rekommenderar till SFTI Styrgrupp att en ny
Svekatalog 2.0 publiceras, baserad helt på BIS 1A men exklusive katalogsvar,
för användning i tillägg till Svekatalog 1.0 – tekniska kansliet får i uppdrag att
lösa dokumentationen rent praktiskt. Parallellt läggs en begäran till CEN BII
workshop 3 om att utveckla en ny profil för katalog exklusive katalogsvar.
b) Faktura och kreditnota
OpenPEPPOL har tagit fram en andra version av profilerna BIS 4A Invoice
(faktura) respektive BIS 5A Billing (faktura och kreditnota). Faktura i BIS 4A
är identisk med den i BIS 5A, så när som på värdena för CustomizationID och
ProfileID, och för att förenkla specifikationernas förvaltning har man för BIS
5A valt att hänvisa till BIS 4A vad gäller fakturans detaljer.
Båda dokumentationerna hade distribuerats till Beredningsgruppen med
kallelsen. I sent skede, efter utskicket, hade dock några fel påträffats och
rättats. Sören Lennartsson redogjorde för förändringarna, vilka medför att
dokumenten behöver publiceras i ny utgåva, dvs inklusive de redaktionella
rättelserna. Han gav också en jämförande översikt över hur BIS 4A och 5A
förhåller sig till Svefaktura (där faktura och kreditnota särskiljs endast av en
typkod, 380 respektive 381). Många nya uppgifter har tillkommit i BIS 4A och
3
2014-02-17
5A, ett fåtal uppgifter som saknas har fått annan lösning (t.ex. köparens
kontaktID i stället för beställarreferens) eller bedöms vara oväsentliga.
Beredningsgruppen bedömde att det är lämpligt att bara använda BIS 5A
eftersom det är ett rimligt minimikrav att IT-lösningar hanterar både faktura
och kreditnota. Allt innehåll behöver kunna hanteras/visas, och till stöd för
detta kommer testmeddelanden och stilmall att tillhandahållas för referens.
Ytterligare verktyg och tjänster kan behöva utvecklas centralt efterhand.
Beslut. Beredningsgruppen rekommenderar till SFTI Styrgrupp att BIS 5a,
version 2, fastställs, för användning som alternativ till Svefaktura 1.0.
c) Namnfrågan
I anslutning till behandlingen av nya specifikationer från OpenPEPPOL har
fråga väckts om vilka principer SFTI skall ha för namngivning. SFTI har hittills
tilldelat prefixet ”Sve-” för de fristående XML-baserade meddelandena och
som inofficiellt samlingsnamn använt begreppet ”Svefamiljen”. När det gäller
meddelanden som egenutvecklats är det naturligt att namn och versionsnummer kontrolleras av SFTI. När SFTI antar specifikationer som utvecklats
av andra är det väsentligt att ursprungligt namn och versionsnummer är lätt
igenkännbart (som till exempel BIS 5A version 2).
Samtidigt har SFTI behov av ett samlingsnamn på alla XML-meddelanden,
motsvarande SFTI/ESAP för de EDIFACT-baserade meddelandena.
Deltagarna föreslog och diskuterade olika namn-teman och ansatser för
namngivning. Dessa lämnades för tekniska kansliet och Styrgruppen att
värdera och utveckla.
Martin Forsberg presenterade PEPPOL:s infrastruktur. Förutom Business
Implementation Specification, BIS (se föregående punkt) förvaltar och vidareutvecklar OpenPEPPOL även en teknisk infrastruktur för utväxling av
affärsmeddelanden. Viktiga begrepp i denna är
 Accesspunkt (funktion för att skicka och ta emot meddelanden, erbjuds
vanligen av operatör)
 Mottagningsregister/SMP (register över accesspunkter för mottagning)
 Registerlokaliseringstjänst/SML (central tjänst för att lokalisera ”rätt”
mottagningsregister)
OpenPEPPOL organiserar olika operatörer som vill ingå i infrastrukturen. Det
sker genom att OpenPEPPOL, via PEPPOL-myndigheter (i Sverige är ESV en
sådan) som svarar för operatörernas anslutning genom standardiserade så
kallade PEPPOL Agreements. En operatör behöver alltså bara avtala med en
PEPPOL-myndighet för att etablera samtrafik med alla PEPPOL-anslutna
4
2014-02-17
operatörer. Infrastrukturen börjar nu testas på flera håll och i Norge används
den t.o.m. redan i stor omfattning. I Sverige har den hittills främst använts vid
gräns-överskridande trafik. Bland nytillkommande intressenter bör
byggsektorns BEAst nämnas. Det finns nu skäl att ta ställning till hur PEPPOL
infrastruktur kan utnyttjas i SFTI. Funktionen för sökning/uppslagning av
mottagaradresser saknas i Sverige varför infrastrukturen skulle underlätta
anslutning och migrering.
Beslut. Det uppdras åt SFTI tekniska kansli att under våren analysera hur SFTI
bör förhålla sig till PEPPOL infrastruktur och ta fram ett beslutsunderlag för
Beredningsgruppen.
Nya upphandlingsdirektiv (innefattande upphandlingsdirektivet, försörjningsdirektivet och regler om tilldelning av koncessioner) antogs den 15 januari av
Parlamentet. Som nästa steg väntas att de antas av Rådet för att därefter
publiceras. Medlemsstaterna har sedan 24 månader på sig att implementera
det.
Elektronisk upphandling finns beskrivna specifikt i några artiklar, bland
annat:
 Artikel 22: Allmänna regler kring e-kommunikation, speciellt för
ingivande av anbud; undantag från kravet på elektroniskt ingivande av
anbud listas. Bestämmelser finns kring integritet, sekretess, kryptering
och tidsstämpling. Säkerhetsnivåerna skall ställas i relation till risker.
Det finns vidare regler om att ifall medlemsstaterna konstaterar att
risknivån är sådan att elektroniska signaturer enligt Direktivet
1999/93EG krävs ska upphandlande myndigheterna godta avancerade
elektroniska signaturer som stöds av kvalificerade certifikat som
tillhandahålls av certifieringstjänst som finns med i Kommissionens
förteckning, sk ”Trusted list” under förutsättning att de uppfyller vissa i
direktivet angivna villkor (se Art 22).
 Artikel 34: Regler för dynamiska inköpssystem finns och de är mer
utförliga än tidigare. Det står bl a uttryckligt att vid genomförande av
upphandling med dynamiskt upphandlingssystem ska reglerna om
selektivt förfarande användas. Samtliga anbudssökande som uppfyller
urvalskriterierna får delta i systemet.
 Artikel 35: Regler för elektronisk auktion.
 Artikel 36: Regler för elektronisk katalog: Anbud kan lämnas i form av
e-katalog eller innefatta en sådan. En e-katalog upprättas av
anbudssökande eller anbudsgivare enligt tekniska specifikationer och
format som fastställs av den upphandlande myndigheten och den får
åtföljas av andra handlingar som kompletterar anbudet.
Medlemsstaterna får besluta ifall e-katalog skall vara obligatorisk i
5
2014-02-17
samband med vissa typer av upphandlingar. En e-katalog kan vidare
användas vid förnyad konkurrensutsättning.
Arbetet med implementering av direktiven till svensk lagstiftning pågår redan.
I januari träffades också en så kallad trilogue-överenskommelse om ett
direktiv om e-fakturering i samband med offentlig upphandling. Det innebär
att överenskommelse träffats mellan Europaparlamentet, Rådet och
Kommissionen och nu återstår formella beslut i parlamentet och rådet. Enligt
detta direktiv får upphandlande myndigheter och enheter inte vägra att ta
emot e-fakturor som följer den standard som ska tas fram samt syntax enligt
lista som ska publiceras. Det innebär att Kommissionen skall ge CEN i
uppdrag att inom 3 år utveckla en europeisk standard för datamodell över
faktura, ta fram en lista över lämpliga syntaxer (max 4 stycken) samt se till att
datamodellen mappas till respektive syntax. Resultaten från CEN kommer
sedan att ikraftsättas genom att Kommissionen publicerar dem i EU:s officiella
tidning. Medlemsstaterna har därefter viss tid på sig att se till att
upphandlande myndigheter inte vägrar ta emot e-fakturor som följer de
anbefallda specifikationerna. Mer information kommer när direktivet
publicerats.
a) SFTI Styrgrupp
Styrgruppen slutför arbetet med verksamhetsplanen för 2014. Arbetet med att
uppdatera SFTI:s webb har påbörjats.
Nästa möte är inplanerat till mitten av februari och då kommer Styrgruppen
att behandla rekommendationerna från dagens möte med Beredningsgruppen.
b) ESV
Anna-Karin Wahlström berättade att ESV gjort en ny så kallad trafikljusmätning avseende statusen på myndigheternas förberedelse för elektroniska
beställningar. Resultatet kommer att publiceras inom kort men bilden är att
det går för långsamt. Med anledning av regeringens förordning om ebeställningar förbereder ESV föreskrift och allmänna råd med regler som
myndigheter skall följa – bland annat inkluderas SFTI:s standarder här. En
aktivitet till stöd vid myndigheternas e-handelsinförande är ESV:s arbete med
samordnad leverantörsbearbetning. På europeiskt plan är ESV engagerat i
OpenPEPPOL och projektet e-SENS (Electronic Simple European Networked
Services).
c) Kammarkollegiet
Magnus Matts informerade om att man inom Upphandlingsstödet håller på att
färdigställa en processmodell för LOV (lagen om valfrihet). Liksom tidigare
modeller innehåller den 3 ”simbanor” som visar hur aktörerna (upphandlande
6
2014-02-17
myndighet, IT-stöd respektive leverantör) interagerar. Processen vid LOV är
speciell och den kan passa även för dynamiska inköpssystem. Kvalitetssäkring
återstår, resultatet kommer inom kort att publiceras.
Upphandlingsstödet har regeringsuppdrag att utreda vad obligatorisk eupphandling innebär för Sverige. I en förstudie tas utgångspunkt i svaren på
en enkät 2012 om användning av e-upphandling i offentlig sektor. Utifrån den
kartläggs problem och orsaker i de fall e-upphandling inte använts, för att
därefter utveckla förslag till åtgärder och lösningar. En första delrapport
kommer att levereras sista februari.
Från och med början av mars kommer Upphandlingsstödets verksamhet att
drivas från Konkurrensverket.
d) SKL
Kerstin Wiss Holmdal meddelande att det kommit förslag om höjda
tröskelvärden vid upphandling. SKL har i sitt remissvar ställt sig positiva till
förslaget om höjning av tröskelvärdena.
e) NEA
Kerstin informerade om att NEA:s arbetsgrupp Handel och Logistik har
lunchmöte 7 februari. Gruppen Juridik och Säkerhet har möte inom kort (den
17 februari) och ska se vilka frågor som ska hanteras framöver. Hittills har
juridiska frågor mest hanterats i det nationella e-fakturaforumets juridiska
grupp, där man bl a tittat på dataskydds-förordningens krav som påverkar
möjligheterna att kunna referera till personnamn i e-faktura. NEA:s årsmöte
hålls den 20 februari. Ett planerat möte med Nationellt forum för e-faktura
senareläggs i avvaktan på att EU-kommissionens ändrade direktiv inte är
klart. Se mer information på www.nea.nu
Lars Dykert påpekade att fler deltagare från offentlig sektor behövs som
medlemmar i NEA och speciellt finns behov av en kandidat från offentlig
sektor att fylla en vakans i NEAs styrelse.
För 2014 bekräftades följande mötesdagar med Beredningsgruppen:
 13 maj
 10 september
 18 november.
Inga frågor kvarstod under denna punkt.
7
2014-02-17
Ordföranden tackade deltagarna för visat engagemang och intresse.
Deltagarna inbjöds att stanna kvar efter Beredningsgruppens möte för en
workshop om krav på hur webb-beställningar bör hanteras och med särskilt
fokus på s.k. punch-out/varukorg.
Per Carlsson
ordförande
Sören Lennartsson
sekreterare
Justeras:
Ulrika Steidler
Cajsa Ahlinder
8
1(1)
Per Carlsson, ordförande
Anna Engström
Anna-Karin Wahlström
Axel Eriksson
Cajsa Ahlinder
Carl-Johan Rasch
Catarina Holmqvist
Erik Ryrlind
Esa Koponen
Hans Nolander
Kerstin Wiss Holmdahl
Lars Dykert
Magnus Matts
Martin Forsberg
Mia Lenman
Niklas Kling
Per-Jörgen Stockhaus
Sara Killander
Siv Waldén
Sören Lennartsson
Thomas Pettersson
Ulrika Steidler
Sigtuna kommun
AGA Gas AB
Ekonomistyrningsverket
Martin & Servera AB
Visma Commerce
CGI
Apoteket AB
Arbetsförmedlingen
Agresso
Arbetsförmedlingen
SKL/SFTI
LRD Revision & Rådgivning
Kammarkollegiet
SFTI tekniska kansli
GS1 Sweden
FMU
eBuilder
Malmö stad
Stockholms läns landsting
SFTI tekniska kansli
SFTI tekniska kansli
Lunds Universitet