F I R S T I S S U E A R B E T S M A R K N A D , A R B E T S R Ä T T O C H A R B E T S M I L J Ö

Mikael Abrahamsson

Utbildad jurist vid Uppsala Universitet, tog examen år 1988 och fortsatte sedan praktik vid en advokatbyrå. Har varit advokat i 25 år nu, och har sin egen byrå tillsammans med sin yngre bror i Norrköping.

z

Livet som advokat

Livet som advokat är inte alltid lätt, och det krävs mycket hårt jobb och mycket engagemang för att vara en framgångsrik sådan. Men hur ser egentligen livet som advokat ut?

z Jag har träffat advokat Mikael Abrahamsson för att få en större inblick i hur livet som advokat ser ut. Vi fick träffa honom på hans kontor i Norrköping. Text: Aïcha Petersson Kone Han berättade för mig att efter gymnasiet går man juristutbildningen på en högskola, denna utbildning tar fem år. Efter det är man då utbildad jurist och får titeln Juris Kandidat. Efter dessa fem år vid universitet måste man göra praktik. Det betyder att man under cirka fem år ska jobba på en advokatbyrå eller på en domstol. Där får man arbeta med lättare fall och visa att man klarar av arbetet. Efter dessa fem år är man äntligen berättigad till att bli advokat. Men innan man får gå med i Sveriges Advokatsamfund ska man upp till Stockholm och ta advokatexamen, där det ingår ett muntligt och ett skriftlig prov. Man ska även redovisa sin ekonomi och visa sina referenser från de man har arbetat med under de fem åren av praktik, och om man klarar allt detta så blir man en ledamot i Sveriges Advokatsamfund. Det tar alltså tio år innan man är en färdig advokat, och det är bara efter dessa tio år som man har rätt att arbeta med grövre brottmål. När man nått titeln advokat kan man egentligen inte komma längre, men om man vill kan man bli domare.

Vad krävs för att bli advokat idag?

Man måste ha tagit studenten från gymnasiet, och läst kurserna Samhällskunskap 1b / 1a + 2a och Historia 1a. Sedan läser man juridik på en högskola, det läser man i fem år och kursen är på 270 högskolepoäng.  

En dag i Tingsrätten

Jag och några fler gick till Tingsrätten för att se hur det fungerar vid en huvudförhandling. En huvudförhandling kallas det när advokaten tillsammans med sin klient - den tilltalade, sitter tillsammans med åklagaren och målsägande - offret. En advokats klient är den som blivit åklagad för ett brott, och advokatens jobb är att se till att den tilltalade främst blir friad från anklagelserna, men om det inte går även för att kanske få ner straffet. Vid en huvudförhandling sitter även en domare, en tingsnotarie och några nämndemän närvarande. Domaren har makten i rättssalen, han bestämmer när advokaten, åklagaren, målsägande eller den åtalade får prata. Tingsnotarien dokumenterar allt som händer i salen och nämndemännen är lekmannadomare, de medverkar i alla beslut som görs i rätten och har rätt att bifoga reservation emot domen ifall de inte håller med. Men nämndemän har ingen juridisk utbildning, och är enligt Mikael Abrahamsson inte kvalificerade att agera vid en rättegång. Han jobbar på att få bort dem, eftersom de inte har någon juridisk utbildning är de heller inte lika informerade om lagen, och då måste man ibland förklara för dem hur lagstiftningen ser ut, detta är både onödigt och tidskrävande. H

UR GÅR EN HUVUDFÖRHANDLING TILL

?

På Tingsrätten i Norrköping är rummen rektangulära, och längst fram i rummet finns ett bord där domaren, tingsnotarien och nämndemännen sitter tillsammans. Detta bord är riktat mot rummet, längs bort från dörren. Mitt emot detta bord finns det ett mindre bord till vänster, där åklagaren och målsägande sitter. Mitt emot domarens bord till höger finns det ett, eller två bord bakom varande där advokaten och den tilltalade sitter. Nu mera finns det även en kamera som finns till för att filma vittnesmål. Domaren öppnar förhandlingen, och man går igenom fallet, vad som har hänt. Sedan ger domaren ordet till åklagaren som då frågar ut målsägande om fallet, och sedan frågar åklagaren ut den tilltalade. Sedan får advokaten ordet och gör då samma sak. Sedan ger domaren ordet till målsägande, som blir filmade när denne berättar sin egen historia om vad som har hänt, samtidigt som domaren ställer frågor. När målsägande är klar med sin version är det den tilltalades tur, även denne blir filmad samtidigt som denne berättar och domaren ställer frågor. Efter detta får åklagaren och advokaten ställa frågor igen om det är något de undrar från de bådas vittnesmål. Om det finns och behövs kan även ett utomstående vittne tas in för att vittna. H

UR FÖRBEREDER MAN SIG INFÖR EN HUVUDFÖRHANDLING

?

Mikael Abrahamsson är en mycket framgångsrik advokat och han har många fall han jobbar med samtidigt. Han berättade för mig att han innan en rättegång eller förhandling sitter uppe till halv två på nätterna och pluggar in hela fallet så att han kan det näst intill utantill. Detta gör han för att vara beredd på allt åklagaren kan tänkas komma med, och för att själv kunna ställa så bra frågor som möjligt, till målsägande och till den tilltalande för att få denna att låta så lite skyldig som möjligt. Han måste också veta allt om vad lagen säger om just detta brott, och hur han på bästa sätt ska kunna se till att hans klient får ett så milt straff som möjligt inom ramen för brottet. Om hans klient är oskyldig måste han så klart vara förberedd så att han på bästa sätt kan lägga upp fallet för att bevisa att hans klient är oskyldig.

Hur mår man som advokat?

Mikael berättar för mig att han arbetar väldigt mycket, mellan 70-80 timmar varje vecka. Dagar och nätter blir jobbiga eftersom man hela tiden måste förbereda sig inför kommande rättegångar, och Mikael talar om att förbereda sig inför en rättegång är som att förbereda sig inför ett prov. Varför undrar jag då, -Man läser prov och måste ge svar till en domstol och man måste göra det logiskt och förklara hur man kommer fram till olika slutsatser. Man är mycket spänd hela tiden, säger han då. Jobbet är mycket stressigt eftersom folks öden hänger på att man gör ett bra jobb. -Man kan inte koppla av och halvsova, eftersom det är människor som är beroende av att man gör ett bra jobb säger Mikael. Det är även stressande eftersom alla advokater har tystnadsplikt - ännu strängare än den läkare och präster har - och det man får höra kan ibland vara jobbigt att inte få dela med sig av. Tystnadsplikten är så sträng att han inte ens får prata om sina fall med hans kollegor på byrån. Detta gör att livet som advokat kan bli ganska ensamt, eftersom han måste jobba helt själv med sina fall. Men detta gör det så mycket roligare att träffa andra med samma yrke i rättegångarna. O

CH VARFÖR BLIR MAN ADVOKAT

för att bli en bra advokat. Men fördelarna uppväger nackdelarna. ?

Att jobba som advokat kan vara mycket stressanda, och det kräver mycket engagemang och ambition För det först är man som advokat privat anställd, alltså inte anställd av staten som poliser, åklagare och domare är. Detta gör att man som advokat fungerar som en garant för rättssäkerheten. Man ser till att poliser inte missköter sig och att domare inte är partiska. För det andra kan man själv styra över sina arbetstider utöver tiderna i domstolen, man behöver inte jobba med kroppsligt arbete, alltså inte slita ut sig i förtid och man kan jobba hemma, vilket betyder att om man känner för en paus kan man ta en sådan och sedan fortsätta med arbetet. Arbetet blir väldigt flexibelt.

Men de allra största fördelarna är att man kan påverka en annan människas liv så mycket. Mikael säger att det känns underbart när man kan få en oskyldig människa friad från anklagelser. Och det allra bästa är när man lyckas få en ung människa tillbaka på rätt spår, att få dem att tänka om. Även om hans klienter ibland blir dömda så försöker han då dem att se att det de har gjort är fel, men att man alltid har möjligheten att ändra sig. -Om de har ändrat sig får jag ibland julkort från dem och det tycker jag är kul, att hjälpa människor.