Transcript Därför har Axel Calissendorff inte brutit mot god

1
till protokoll den 7 oktober 2011, § 234
Bilaga 152
(D-2011/0466)
(D-2011/0699)
BESLUT
den 7 oktober 2011
av Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd, dels i ett av samfundets styrelse utan anmälan upptaget disciplinärende mot advokat Axel Calissendorff, dels i disciplinärende
KPMG AB, genom bolagsjurist Jacob Fogelberg, Stockholm ./. Axel Calissendorff,
Stockholm
1. Bakgrund
Axel Calissendorff, som är delägare och senior partner i Roschier Advokatbyrå AB
(Roschier), var sedan maj 2008 av KPMG utsedd skiljeman i en tvist mellan KPMG och
ProfilGruppen AB angående ansvar för KPMG angående rådgivning vid s.k. finansiell due
diligence. Skiljedom meddelades den 22 december 2010. KPMG klandrade skiljedomen i
Svea hovrätt. Hovrätten förordnade genom beslut den 22 februari 2011 att vidare verkställighet av skiljedomen inte får äga rum. Genom dom den 27 september 2011 upphävdes
skiljedomen och hovrätten förordnade att inhibitionsbeslutet den 22 februari 2011 ska stå
fast.
Advokaterna Claes Lundblad och Henrik Fieber är också verksamma vid Roschier, Lundblad som delägare och partner, Fieber som advokat och biträdande jurist. Efter förfrågan
från HQ AB (HQ) åtog sig Roschier, med Claes Lundberg som ansvarig advokat, den 19
oktober 2010 att utreda förutsättningarna för ersättningsanspråk mot den eller de som
föranlett skada för HQ och för HQ Bank med anledning av att HQ Bank förlorade sina
tillstånd att driva bankrörelse samt de förluster som drabbade HQ och HQ Bank till följd
av bankens riskfyllda tradingverksamhet m.m. Uppdraget omfattade även ersättningsanspråk mot KPMG och den huvudansvarige revisorn Johan Dyrefors på grund av
fel och försummelse vid fullgörande av uppdrag som rådgivare till HQ och HQ Bank under åren 2007-2010. HQ Bank, som övertagits av Carnegie, hade till HQ överlåtit sin rätt
till eventuellt ersättningsanspråk avseende skada som uppkommit i HQ Bank. Henrik Fieber hade tidigare företrätt KPMG i uppdrag som avsett frågor om försumlig revision, innan han rekryterades av Roschier i augusti 2008.
Genom brev den 20 december 2010 till VD för KPMG och till Johan Dyrefors
underrättades dessa om eventuella ersättningsanspråk från HQ. Breven var undertecknade
av Claes Lundblad och Henrik Fieber i egenskap av ombud för HQ.
KPMG har i ett annat ärende (D 2011/0391) anmält Claes Lundblad och Henrik Fieber till
Advokatsamfundet bl.a. för att de åtagit sig uppdrag för HQ om ersättningsanspråk mot
KPMG trots att Axel Calissendorff redan hade ett pågående uppdrag som skiljeman för
2
KPMG och således advokater hos Roschier på grund av jäv var förhindrade att åta sig ett
sådant uppdrag.
Beslut av nämnden i ärende D-2011/0391 meddelas samtidigt med beslut i det
förevarande ärendet.
2. Ärende D-2011/0699 KPMG ./. Axel Calissendorff
2.1 Anmälan
Anmälan, som kom in till Advokatsamfundet den 18 april 2011, avser att Axel Calissendorff
1. lämnat medvetet oriktiga uppgifter i brev av den 16 februari 2011 till advokaterna
Stefan Bessman och Anders Isgren – ombud för KPMG i tvisten om klander av
skiljedomen – och försökt vilseleda advokatkollegor som på KPMG:s uppdrag har
försökt bringa klarhet i förhållanden med direkt relevans för konfliktfrågan och
förutsättningar för klander av skiljedomen
2. med avseende på skiljeuppdraget där KPMG var en av parterna medvetet underlåtit
att agera internt och förhindra att uppdraget för HQ mot KPMG accepterades av
Roschier
3. med avseende på uppdraget för HQ mot KPMG och de överväganden som därvid
förekom innan uppdraget accepterades, i vilka överväganden Axel Calissendorff
deltog, medvetet underlåtit att agera internt och förhindra att uppdraget mot KPMG
accepterades mot bakgrund av de liknande uppdrag som Roschier och advokater
som rekryterats till Roschier hade haft i närtid.
I fråga om punkterna 2 och 3 har KPMG tillagt att underlåtenheten att agera var
anmärkningsvärd och än mer på så på grund av Axel Calissendorffs ställning som ansvarig
för Stockholmskontoret.
2.2 Axel Calissendorffs ställningstaganden till anmälan
Axel Calissendorff har tillbakavisat anmärkningarna och bestritt att han förfarit i strid med
god advokatsed.
2.3 KPMG:s utveckling av anmälan
Genom uppdrag för KPMG hade advokater hos Roschier, Ola Åhman och Henrik Fieber,
fått mycken kunskap om KPMG som var hemlig och som omfattades av deras tystnadsplikt och som kunde ha betydelse vad gällde uppdraget för HQ mot KPMG som således
gällde samma påstådda ansvarsgrund, nämligen försumlig revision. Ola Åhmans uppdrag
avslutades i maj 2007 och Henrik Fiebers sista uppdrag avslutades i augusti 2008.
Roschier hade enligt uppgift från Claes Lundblad den 19 oktober 2010 accepterat uppdrag
för HQ mot bl.a. KPMG gällande påstått försumlig revision m.m. Axel Calissendorff hade
som partsutsedd skiljeman inte reagerat på detta förhållande och hade inte heller upplyst
parterna eller övriga skiljemän i skiljeärendet med påföljd att slutförhandling hölls vid
månadsskiftet november-december 2010 och skiljedom meddelades den 22 december
2010.
3
KPMG har klandrat skiljedomen. Grunden för klandret var att Roschier hade accepterat
uppdrag att företräda HQ mot KPMG vid tidpunkt då skiljeärendet alltjämt pågick.
KPMG har tillskrivit Roschier den 24 januari 2011 och påtalat jäv och begärt att Roschier
skulle frånträda uppdraget för HQ mot KPMG, vilket Roschier hittills vägrat.
Vad särskilt gällde Axel Calissendorff har KPMG framhållit följande förhållanden.
Av Claes Lundblads yttrande till Advokatsamfundet den 29 mars 2011 i ärende
D-2011/0391 framgår att Roschier redan den 15 oktober 2010 mottog formell förfrågan att
företräda HQ mot bl.a. KPMG i mail ställt till Claes Lundblad och Axel Calissendorff och
att uppdraget antogs – efter konfliktkontroll – den 19 oktober 2010. Av samma yttrande
framkommer dessutom att Claes Lundblad och Axel Calissendorff vid denna tid närmare
diskuterade bl.a. hur uppdraget skulle bemannas och att Axel Calissendorff upplyste Claes
Lundblad om att ”han var inblandad i något som berörde KPMG men att han inte bedömde att detta innebar hinder att nu ta ett uppdrag mot KPMG”. Vidare framkommer att
konfliktkontroll genomfördes den 18 oktober, vilket innefattade kommunikation med alla
delägare och seniora biträdande jurister vid Roschier.
I brev från Axel Calissendorff den 16 februari 2011 till advokaterna Stefan Bessman och
Anders Isgren uppgav Axel Calissendorff att ”Den 18 oktober 2010 registrerades ärendet
för HQ AB i vårt klientregister varvid ett antal fysiska personer registrerades som
motparter. KPMG registrerades inte då som motpart.” Han uppgav vidare att han ”…fick
kunskap om att vi hade åtagit oss uppdraget för HQ AB mot KPMG först den 23 december
2010, då han mottog ett mail från Claes Lundblad.” Han fortsatte på samma tema och
uppgav att ”Jag saknade, under hela den tid som skiljeförfarandet pågick, kunskap om att
Roschier hade åtagit sig uppdraget för HQ AB mot KPMG och kunde följaktligen inte
upplysa om förhållandet.”
Axel Calissendorffs uppgifter var inte förenliga med de uppgifter Claes Lundblad lämnat.
Claes Lundblads uppgifter fick stadga av det mail som han bifogat det angivna yttrandet
och av vilket framgick att KPMG identifierats som motpart redan den 18 oktober 2010 i
mail som sänts internt till mottagare under en sändlista benämnd ”ConflictcheckConfidential”, vilken Axel Calissendorff rimligen hade ingått i.
Axel Calissendorff har därefter, genom ombud, den 11 april 2011 återkommit genom mail
till ombud för KPMG och dess motpart i skiljeförfarandet. I detta mail hänvisades till de
ersättningsanspråk mot Axel Calissendorff som aviserats om KPMG:s klandertalan vann
bifall och att detta föranlett Axel Calissendorff ”…att göra en omfattande förnyad
genomgång om vad som förekommit under hösten 2010.”. Därefter framfördes ett helt nytt
påstående, nämligen att Axel Calissendorff ”…i november 2010 fått sådan information att
han borde ha förstått att Roschier hade ett pågående uppdrag mot KPMG. Han
reflekterade inte då över jävsproblematiken i skiljeförfarandet.”. Inte heller dessa
uppgifter var förenliga med de uppgifter som Claes Lundblad lämnat enligt vilka det stod
klart för Axel Calissendorff redan den 19 oktober 2010 att uppdraget för HQ mot KPMG
hade accepterats och att diskussion mellan Claes Lundblad och Axel Calissendorff hade
förekommit om ”jävsproblematiken” dessförinnan.
4
KPMG har vidare åberopat och ingett handlingar från ärende D-2011/0391, nämligen anmälan mot Claes Lundblad och Henrik Fieber, yttranden av sistnämnda och KPMG:s genmäle jämte bilagor i förekommande fall.
2.4 Yttrande av Axel Calissendorff (Yttrande I)
Axel Calissendorff har i yttrande den 18 maj 2011 över anmälan anfört bl.a. följande.
KPMG riktade två anmärkningar mot honom, dels underlåten upplysningsplikt m.m. i
samband med att Roschier i oktober 2010 antog ett uppdrag för HQ, dels gjordes det
gällande att han gjort sig skyldig till ett medvetet vilseledande i jävsfrågan i sitt brev till
KPMG:s ombud av den 16 februari 2011. Det senare gjordes med hänvisning till ett mail
av den 11 april från hans ombud, advokaten Christer Danielsson.
2.4.1 Underlåten upplysningsplikt m.m. när uppdraget för HQ antogs
I skiljetvisten utsågs han till skiljeman av KPMG år 2008. Ärendet registrerades i byråns
klientregister, med båda parter som klienter. Det framgick där att uppdraget var ett skiljemannauppdrag. Lagen om skiljeförfarande gällde för förfarandet. Skiljedomen, som meddelades den 22 december 2010, har klandrats av KPMG under åberopande av att han varit
jävig. Klanderprocessen pågår i Svea hovrätt. KPMG har också väckt talan mot honom
vid Stockholms tingsrätt om nedsättning av arvode och om skadestånd. Omständigheterna
är sådana att det är uppenbart att byrån har brustit i sin konfliktkontroll när ärendet för HQ
mot KPMG antogs och att i objektiv mening jäv då förelegat. Kärnfrågan, när det gällde
hans ansvar i den delen, är det samtal som han och Claes Lundblad hade i anslutning till
att uppdraget mottogs.
Inledningsvis vill han framhålla att han, i vart fall sedan Högsta domstolen meddelade sitt
avgörande i klandermålet NJA 2007 s. 841, har haft helt klart för sig de stränga regler som
gäller upplysningsplikt och jäv i samband med skiljemannauppdrag på en advokatbyrå.
Hans övertygelse är att Claes Lundblad, som är en i skiljemannarättsliga frågor mycket
kunnig person, är minst lika förtrogen med rättsläget som han är.
Han och Claes Lundblad hade flera kontakter med anledning av HQ:s förfrågan om
Roschier kunde biträda bolaget med utredning om ansvar för styrelseledamöterna i HQ
AB, HQ Bank och vissa andra fysiska personer samt KPMG. Huvudfrågan i hans och
Claes Lundblads kontakter var huruvida byrån kunde åta sig uppdraget för HQ mot
styrelsens ledamöter. Det var också det som han för sin del uppfattade som det centrala
vid denna tidpunkt. Det krävde en del överväganden och en extern kontakt, som hade en
koppling till ett annat av hans då pågående klientuppdrag. Han kunde så småningom
konstatera att det klientförhållandet inte utgjorde hinder mot att byrån åtog sig uppdraget
för HQ att utreda ansvar för styrelseledamöterna och vissa andra fysiska personer. Det
informerade han Claes Lundblad om. I den delen var de ense om vad som förekommit
mellan dem.
När det däremot gällde deras samtal om KPMG gick deras minnesbilder isär. Han är
övertygad om att han talat om för Claes Lundblad att han var skiljeman i en skiljetvist i
vilken KPMG var part. Samtalet var kort och föranledde inte någon särskild reaktion
5
annat än att byrån i vart fall inte då kunde åta sig uppdrag mot KPMG. Han var för sin del
övertygad om att man inte heller då skulle åta sig uppdraget mot KPMG. Det var också
det enda syftet med att han redogjorde för skiljemannauppdraget. När det gällde
mottagandet av ärendet i övrigt hade han inget att tillägga eller förändra till vad han anfört
i den delen i de av KPMG ingivna handlingarna.
2.4.2 Påståendet om medvetet vilseledande
Den av KPMG tydligt angivna utgångspunkten för påståendet att han gjort sig skyldig till
medvetet vilseledande är att Claes Lundblads redogörelse för vad som förekom vid samtalet mellan honom och Axel Calissendorff i oktober 2010 var riktig och att han dessutom
skulle ha haft samma perception som Claes Lundblad om vad som då förekommit. Som
framgått är det inte så. Det framgår redan av Christer Danielssons korta mail att det inte är
fråga om ett medvetet vilseledande.
2.4.3 Tillämpligt regelverk
Enligt 3.8 i Vägledande regler om god advokatsed (VRGA) gäller inte
jävsbestämmelserna i VRGA då advokat är underkastad jävsregler som skiljeman. Det
innebar att frågan om han varit jävig som skiljeman, brustit i sin upplysningsplikt och om
KPMG känt till byråns parallella uppdrag och på den grunden inte kunde göra gällande
jäv mot honom som skiljeman exklusivt skulle avgöras av domstol. I sin egenskap av
skiljeman var han alltså undantagen från disciplinär kontroll.
2.5 Genmäle från KPMG (Genmäle I)
KPMG har i genmäle, som inkom den 7 juni 2011, anfört bl.a. följande.
Av anmälan framgick klart att tre anmärkningar riktades mot Axel Calissendorff. Han
bemötte ingen av dessa anmärkningar på ett adekvat sätt och två av dem inte alls. I anmärkning 1. riktades anmärkning mot Axel Calissendorff för att han lämnat medvetet oriktiga uppgifter vid två tillfällen. Calissendorff bemötte inte anmärkningen i sak. KPMG gör
i det följande gällande att han lämnat ytterligare en medvetet oriktig uppgift, totalt således
tre.
Varför KPMG skulle ha förts på tal mellan Claes Lundblad och Axel Calissendorff om
KPMG inte var motpart till HQ var till att börja med svårt att förstå. Hur Axel
Calissendorff, som ansvarig för kontoret, hade kunnat undgå vetskap om att uppdraget,
inklusive det mot KPMG, nästan omgående accepterades var inte ens möjligt att förstå.
Axel Calissendorff anförde att KPMG:s utgångspunkt för anmärkningen i denna del var
Claes Lundblads redogörelse för vad som förekom vid samtalet dem emellan i oktober
2010 och talade om ”perception”. Axel Calissendorff misstog sig. Denne hade i brev den
16 februari 2011 påstått att han fått kännedom om uppdraget mot KPMG först den 23 december 2010 genom mail från Claes Lundblad. Axel Calissendorff har via ombud i mail
den 11 april, uppgett att han i november 2010 borde ha förstått att Roschier hade uppdrag
mot KPMG. Båda uppgifterna har framförts mot bättre vetande. De var sinsemellan
oförenliga, vilket innebar att minst en av dem är oriktig redan av det skälet.
6
Axel Calissendorff har, enligt egna uppgifter, påtalat för Claes Lundblad att uppdrag mot
KPMG inte kunde accepteras och säger sig nu ha varit övertygad om att så inte heller
skedde. Detta var uppenbarligen ytterligare en medvetet oriktig uppgift, dels av de skäl
som redan angetts, dels av skäl som framgår av det följande. Det är allmänt känt att
delägarna vid Roschier (i likhet med flertalet större advokatbyråer) hade veckovisa möten
där nya uppdrag redovisades och arbetsläget diskuterades. Om det således, mot förmodan,
vore sant som Axel Calissendorff uppgav att KPMG och Johan Dyrefors till skillnad från
övriga motparter till HQ inte samtidigt registrerades som motparter i advokatbyråns
klientregister hade Axel Calissendorff hur som helst genom dessa veckovisa möten fått
klart för sig att så var fallet och således att uppdraget för HQ hade accepterats och att
mycket omfattande arbete hade inletts och pågick. Uppdraget för HQ var ett uppdrag av
sådan dignitet att den kontorsansvarige delägaren, Axel Calissendorff, redan av detta skäl
hade måst hålla sig väl underrättad om uppdraget, vad det avsåg och hur det utfördes.
Axel Calissendorff hänvisade till ytterligare ett pågående klientuppdrag som krävde
överväganden och extern kontakt i sammanhanget. Det framstår som uppenbart att dessa
överväganden och denna externa kontakt, som ju syftade till att undanröja en
intressekonflikt, hade krävt att Axel Calissendorff hade haft grundläggande fakta om det
konkurrerande uppdraget klara för sig; vem som var klienten och vilka som var
motparterna. KPMG konstaterar att Axel Calissendorffs redogörelse i nu aktuella delar är
så osannolik att den borde lämnas utan avseende och att slutsatsen med nödvändighet blir
att Axel Calissendorff lämnade medvetet oriktiga uppgifter. Försöket att förklara det
inträffade med otydlig kommunikation med kollegan Claes Lundblad och att man inte haft
”samma perception” adderar till denna slutsats. Fråga är inte om ”perception” av några
svåra eller otydliga bedömnings- eller gränsdragningsfrågor utan om ett fundament för
advokatyrket, vilket Axel Calissendorff dessutom vidgår genom sitt medgivande att jäv
förelåg. Om jäv förelåg visste varje advokat vad som gällde.
I anmärkning 2. riktas anmärkning mot Axel Calissendorff för att han mot bakgrund av det
skiljeuppdrag han hade och där KPMG var en av parterna inte reagerade och avböjde
uppdraget för HQ mot i vart fall KPMG. Inte heller denna anmärkning har Axel Calissendorff bemött i sak. KPMG påstår i denna del helt enkelt att Roschier på grund av jäv
som följd av skiljeuppdraget var förhindrat att ta uppdrag för HQ mot KPMG, vilket Axel
Calissendorff insett, och i stället för att avböja uppdraget mot KPMG – uppenbarligen av
hänsyn till advokatbyråns intresse av att få ett mycket omfattande och lönsamt uppdrag –
har Axel Calissendorff i strid med VRGA medverkat till att uppdraget accepterades.
I anmärkning 3. riktas anmärkning mot Axel Calissendorff för att han mot bakgrund av de
tidigare betydande uppdrag Roschier hade haft för KPMG i närtid inte reagerade och
avböjde uppdraget för HQ mot i vart fall KPMG. Inte heller denna anmärkning har Axel
Calissendorff bemött i sak. KPMG påstår i denna del helt enkelt att Roschier på grund av
jäv som följd av tidigare liknande uppdrag för KPMG i närtid var förhindrat att ta uppdrag
för HQ mot KPMG, vilket Axel Calissendorff hade insett. I stället för att avböja uppdraget
mot KPMG hade Axel Calissendorff i strid med VRGA medverkat till att uppdraget
accepterades. Att VRGA var tillämpligt på Axel Calissendorffs agerande i denna del,
alldeles oavsett hans uppdrag som skiljeman, var uppenbart. Till det kom att skiljeman
som var advokat och som inom ramen för uppdraget som skiljeman underlät att följa det
regelsystem som gällde för skiljeförfarandet, exempelvis den regel om upplysningsplikt
7
som fanns i 9 § lagen om skiljeförfarande, inte heller kunde anses ha handlat i enlighet
med vad god advokatsed krävde.
KPMG:s anmälan mot Axel Calissendorff innehåller konkreta och lättfattliga påståenden.
Av det anförda framgår KPMG:s uppfattning att Axel Calissendorff tydligt ansträngde sig
för att undvika att bemöta anmärkningarna eller försökte förvilla begreppen samt att han
framförde nya osanna påståenden.
2.6 Ytterligare yttrande av Axel Calissendorff (Yttrande II)
Axel Calissendorff har med anledning av KPMG:s genmäle i yttrande den 22 juni 2011
anfört i huvudsak följande.
2.6.1 Omständigheterna kring mottagandet av uppdraget
Han vidhåller vad han tidigare anfört. Någon oriktig uppgift har han inte lämnat, än
mindre har han medvetet lämnat en oriktig uppgift. Syftet med hans samtal med Claes
Lundblad i mitten av oktober 2010 om sitt skiljemannauppdrag var inget annat än att undvika jäv i förhållande till KPMG. Han utgick också från att samtalet hade haft det resultatet.
Det hade varit enkelt att på olika sätt undvika den situation som nu uppstått, t.ex. genom
att upplysa parterna i skiljetvisten om uppdraget mot KPMG. Om resultatet av en sådan
upplysning skulle ha föranlett KPMG att lämna sitt samtycke, att han hade lämnat sitt
skiljeuppdrag eller om HQ:s uppdrag hade kommit att begränsas var en hypotetisk fråga.
Det fanns emellertid skäl att, eftersom KPMG inte bara insinuerade utan också påstod att
det i vart fall från hans sida skulle ha varit fråga om ett medvetet beslut att i strid med
regelverket i syfte att Roschier skulle tjäna mer pengar, närmare begrunda det skäl som
KPMG angett.
Skiljemannauppdraget var inte särskilt stort och endast en relativt liten del av hans arvode
i uppdraget var upparbetat vid denna tid. För hans del stod det helt klart att det skulle ha
tett sig uppenbart att KPMG, med hänsyn till ärendets karaktär, tämligen omgående skulle
ha fått kännedom (vilket ju också rent faktiskt skedde) om uppdraget från HQ. Han ville
härutöver också betona att Roschier var ett true partnership och sysselsättningsnivån både
var och hade genomgående varit god. Ett övervägande av det slag som KPMG insinuerade
skulle inte ha aktualiserats. Kulturen i byrån är och var att de tog konflikthanteringen på
stort allvar. Det har således, sammanfattningsvis, saknats varje anledning att underlåta att
iaktta konfliktreglerna och KPMG saknade fog för påståendet att han hade överträtt eller
medverkat i en överträdelse av konfliktreglerna i syfte att byrån skulle kunna åta sig ett
stort och lönsamt uppdrag.
2.6.2 Upplysningar om interna förhållanden på Roschier
KPMG ställde flera frågor om de interna förhållandena hos Roschier. De flesta kan inte
rimligen ha någon betydelse för disciplinnämndens prövning av de påståenden som gjordes mot honom. Han kunde dock upplysa att veckomöten förekom inom verksamhetsgrupperna. Han och Claes Lundblad verkade i olika verksamhetsgrupper. Några protokoll
8
från interna möten i verksamhetsgrupperna som upptog nya ärenden fördes inte. Det var
dock allmänt känt på byrån att de hade ett stort uppdrag för HQ och han hade, som han
tidigare upplyst, alldeles klart för sig att motparter var styrelseledamöter och vissa andra
fysiska personer. Några kontorsvisa genomgångar av det slag KPMG utgick från förekom,
hölls däremot inte. Det var tydligt att KPMG grundade sitt påstående om medvetet vilseledande från hans sida även i denna del på löst grundade antaganden.
Det var den för ett ärende ansvarige delägaren som ansvarade för konfliktkontroll och
ärenderegistrering. De upplysningar som Axel Calissendorff lämnat till KPMG i
hithörande frågor vidhölls till alla delar. Några ytterligare efterfrågade upplysningar om
Roschiers interna förhållanden var det, med utgångspunkt i vad som kunde ha betydelse
för prövning av disciplinärendet mot honom, inte påkallat att lämna.
När det gällde de uppdrag som Roschier tidigare hade haft för KPMG (Anmärkning 3.)
hade KPMG uppenbarligen inte ansett att de utgjorde hinder, eftersom KPMG en tid efter
att de avslutats utsett honom till skiljeman. Han hade ingen anledning att fördjupa sig i
den frågeställningen i anslutning till att ärendet antogs eftersom det inte var han som
ansvarade för konfliktkontrollen. Frågan syntes sakna relevans vad gällde
disciplinanmälan mot honom.
2.6.3 Påståendet om medvetet vilseledande i frågan om jäv förelegat efter skiljeförfarandet
Det som i denna del var underlaget för KPMG:s anmärkningar mot honom var hans brev
till KPMG:s ombud av den 16 februari 2011 och hans ombud Christer Danielssons meddelande till KPMG:s ombud av den 11 april 2011. Inte heller i den delen fanns det något
som helst fog för KPMG:s påstående om att han medvetet skulle ha vilselett KPMG. Det
förhöll sig så som hans ombud angav. Det var alltså en med stor omsorg vidtagen efterhandsanalys och kartläggning av allt som förekommit, som föranlett det ändrade ställningstagandet. Något medvetet vilseledande, som hävdas av KPMG, har alltså inte
förekommit. När det gällde vad som i övrigt förekommit efter skiljeförfarandet vill han
liksom tidigare framhålla att frågor om han varit jävig, brustit i sin upplysningsplikt enligt
lagen om skiljeförfarande eller om det förelåg skadeståndsskyldighet var omständigheter
som var undandragna disciplinär kontroll och var frågor som skulle avgöras av domstol.
2.7 Skrivelse från KPMG (Genmäle II)
KPMG har den 5 juli 2011 inkommit med en ytterligare en skrivelse som omfattar redogörelser för enligt KPMG klarlagda förförhållanden och bevisomständigheter av betydelse. Under sistnämnda avsnitt har särskilt redovisats omständigheter under rubrikerna
Jäv på grund av skiljemannauppdraget och Jäv på grund av tidigare uppdrag för KPMG
enligt följande.
2.7.1 Jäv på grund av skiljemannauppdraget
Vad gällde kritiken mot Axel Calissendorff för att han inte såg till att uppdraget för HQ
mot KPMG avböjdes på grund av det jävsgrundande skiljeuppdraget har följande klarlagda omständigheter bevisbetydelse.
9
 Axel Calissendorff har enligt egna uppgifter fått del av förfrågan från HQ och hade
påtalat jävet för Claes Lundblad men inte vidtagit några andra åtgärder.
 Axel Calissendorff har därefter fått del av mail där intern jävskontroll gjordes den
18 oktober och där KPMG fortfarande angavs som motpart, trots att han sade sig
efter kontakterna med Claes Lundblad i dagarna före ha varit ”övertygad om” att
uppdraget mot KPMG inte skulle antas.
 Axel Calissendorff har försökt värja sig mot kritiken genom att utan grund kritisera
KPMG för att de utsåg honom till skiljeman. Skiljeman prövar själv sin behörighet,
vilket Axel Calissendorff väl visste, utom då förhållande som angavs i 8 § lagen
om skiljeförfarande förekom. Sådant förhållande hade inte förekommit och han har
således inte varit obehörig som skiljeman. Axel Calissendorff har dock med stor
sannolikhet haft en upplysningsskyldighet enligt 9 § samma lag. Vilka
överväganden han gjorde eller åtgärder han vidtog i denna del kände KPMG inte
till.
 Axel Calissendorff har alltsedan i oktober 2010 uppenbarligen tagit lätt på jävsproblematiken, ägnat stor möda åt icke trovärdiga bortförklaringar och sökt distansera sig från numera utredda fakta.
2.7.2 Jäv på grund av tidigare uppdrag för KPMG
Vad gällde kritiken mot Axel Calissendorff för att han inte tillsåg att uppdraget för HQ
mot KPMG avböjdes på grund av de jävsgrundande uppdrag som Roschier och där verksamma advokater tidigare haft för KPMG hade följande klarlagda omständigheter bevisbetydelse.
 Axel Calissendorff har överhuvudtaget inte bemött denna kritik, trots påpekande
därom från KPMG.
 Axel Calissendorffs tystnad kan tolkas som ett försök att låta påskina att denna
jävsproblematik överhuvudtaget inte uppmärksammades eller föranledde några
överväganden. Det är dock uppenbart att KPMG redan fanns registrerad som klient
i advokatbyråns klientregister.
 Ingen förklaring förekommer från Axel Calissendorff hur det kan komma sig att
advokatbyråns ledning, dvs. han själv, var omedveten om att en stor och namnkunnig klient som KPMG helt plötsligt förekom som motpart i ett sällsynt omfattande och uppmärksammat fall som engagerat och sysselsatt en stor del av advokatbyråns personal.
2.7.3 Sammanfattning
De ostridiga uppgifterna är mycket graverande och visar med klar övervikt att Axel
Calissendorff vid åtminstone två tillfällen, med normal bevisvärdering tre tillfällen, har
lämnat medvetet oriktiga uppgifter i syfte att försöka manövrera sig bort från den exponering som KPMG:s kritik mot honom innebär. Att han, som han skrev den 11 april 2011, i
november 2010 inte reflekterade över jävsproblematiken var oförenligt med hans påstående att han påtalat jäv för Claes Lundblad medio oktober samma år. Att han i april 2011
skulle ha glömt bort att han påtalade jäv för Claes Lundblad i detta gigantiska uppdrag var
så osannolikt att det med normal bevisvärdering var en möjlighet som kunde bortses från.
10
Avslutningsvis kan konstateras att Axel Calissendorff varit tillfrågad av HQ om uppdraget
och han har deltagit i jävsprövningen gällande KPMG. Axel Calissendorff var ansvarig för
Roschier, såväl som verkställande direktör och som ordförande i advokatbyråns styrelse.
Han kan därmed inte undgå ansvar för underlåtet agerande när han faktiskt konstaterat att
jäv förelåg. Denna plikt åvilar envar advokat. Axel Calissendorff har i kraft av sin
ställning utan vidare kunnat och bort se till att situationen inte uppstod och fortsatte.
KPMG anser sig ha styrkt sina påståenden om att Axel Calissendorff allvarligt har
åsidosatt sina plikter som advokat och de vägledande reglerna om god advokatsed.
2.8 Skrivelse från Axel Calissendorff (Yttrande III)
Axel Calissendorff har i skrivelse den 23 augusti 2011 kommenterat KPMG:s avslutande
skrivelse och därvid anfört bl.a. följande.
KPMG:s kritik mot honom grundas genomgående på påståenden om att han skulle ha
lämnat medvetet oriktiga uppgifter. Kritiken saknar fog eftersom så inte är fallet.
KPMG synes mena att han utöver sitt samtal med Claes Lundblad vid vilket han redogjorde för sitt skiljemannauppdrag haft ytterligare skyldigheter grundade på hans olika
uppgifter i byråns och kontorets ledning. Några utökade skyldigheter föreligger inte på
grund av sådana funktioner. Han har således gjort vad som ankommit på honom för att
undvika en klientkonflikt eller annat brott mot samfundets etiska regler. En annan sak är
att han, naturligtvis, beklagar den situation som uppstått.
KPMG redovisar också kritik mot att han inte agerat i anledning av de ärenden som
KPMG tidigare anförtrott Ola Åhman och Henrik Fieber. Den kritiken är svår att förstå.
KPMG utsåg Axel Calissendorff som skiljeman i skiljeärendet uppenbarligen utan att anse
de tidigare ärendena som hans kollegor handlagt utgjorde jäv. Härtill kommer att han inte
haft något internt ansvar för jävskontrollen i uppdraget för HQ utöver att reagera med
anledning av hans skiljemannauppdrag. Det var den för ärendet ansvarige delägaren, dvs. i
detta fall Claes Lundblad, som var ansvarig för jävskontrollen. Inte heller i den delen
följde ett utökat ansvar av hans ledningsansvar i byrån. Således varken var eller borde han
heller ha varit involverad i den delen. När han nu i efterhand har tagit del av
skriftväxlingen inför disciplinnämnden delar han emellertid Claes Lundblads och Henrik
Fiebers uppfattning att de tidigare uppdragen inte utgjort hinder för att anta det aktuella
uppdraget för HQ.
De synpunkter om bevisvärdering som KPMG redovisat föranleder påpekandet att
disciplinnämnden handlägger disciplinärenden enligt förvaltningslagen och allmänna
förvaltningsrättsliga principer. Något utrymme för att tillämpa den civilprocessuella
överviktsprincipen eller 35 kap. 4 § RB fanns inte.
3. Ärende D-2011/0466 Av samfundets styrelse utan anmälan upptaget ärende mot Axel
Calissendorff
Styrelsen upptog disciplinärendet mot Axel Calissendorff genom beslut den 8 april 2011,
dvs. innan KPMG:s anmälan mot Axel Calissendorff gjordes. Bakgrunden var de uppgifter som framkommit, främst genom KPMG:s klandertalan av den berörda skiljedomen,
11
och som framgår av den bakgrundsbeskrivning som inleder detta beslut av disciplinnämnden. Vidare hade styrelsen inhämtat yttrande från Axel Calissendorff.
Det yttrande som Axel Calissendorff därefter avgav efter styrelsens beslut var likalydande
med det yttrande som han ingett i ärende D-2011/0699 (Yttrande I) och är redovisat under
avsnitt 2.4.
Nämndens bedömning och beslut
Nämnden konstaterar att den på grund av bestämmelserna i 3.8 i de vägledande reglerna
om god advokatsed inte kan pröva frågan om Axel Calissendorff som skiljeman brutit mot
regler om intressekonflikter.
Nämnden har i ärende D-2011/0391 funnit att det biträde Henrik Fieber och Ola Åhman
tidigare lämnat KPMG inte utgjort hinder för Roschier att anta det nya uppdraget mot
KPMG.
Utredningen visar inte att Axel Calissendorff när uppdraget mot KPMG antogs brutit mot
god advokatsed.
KPMG har i sin anmälan mot Axel Calissendorff även gjort gällande att Axel
Calissendorff lämnat osanna eller vilseledande uppgifter till företrädare för KPMG när
dessa har försökt utreda förutsättningar för att klandra skiljedomen. Utredningen visar inte
att Axel Calissendorff heller i detta avseende brutit mot god advokatsed.
KPMG:s anmälan föranleder därför inte någon åtgärd.
_____
Emilia Ekberg Lindström