Transcript Budkavlen - Regionförbundet Örebro

Bud
kavle
Lärdomar från nio år
med regionförbundet örebro
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
1
2
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
Innehåll
Förord och budkavle
4
1.Varför en Budkavle?
7
2.Bakgrund
8
Bildandet av Region Örebro län 10
Ökad tydlighet på den regionala nivån
12
3.Förutsättningar
14
Politiska organisationen
15
Kansliet
16
En efterfrågestyrd organisation
18
Kompetent och kunnig i sakfrågor
21
Liten, smidig och flexibel
22
4. Arbetssätt och metoder
24
Den regionala utvecklingsstrategin (RUS)
26
Handlingsplan – innovation och entreprenörskap28
Regional kompetensarena
30
Kunskapslyftet – Regional enhet för skolstöd
32
Energi- och klimatprogram för Örebro län
34
Länstransportplanen
36
Marit och Vilgot – en struktur för samverkan
38
Sammanhållen vård och omsorg 39
Regionalt program för social välfärd
42
5. Slutsatser
43
Processorienterat arbetssätt
44
Nätverksbaserat arbetsätt
46
Kunskapsbaserat arbetssätt
48
Samverkansorienterat arbetssätt
50
Dialogmöten
52
6.Referenser
54
7.Fotnoter
57
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
3
förord och budkavle
Regionförbundet Örebro län har funnits i nio år. Under åtta av dessa har förbundet haft det
regionala utvecklingsansvaret i Örebro län. Det är ett uppdrag som förpliktigat. Att leda en
gemensam utveckling av ”territoriet Örebro län” är en uppgift som förutsätter nya arbetssätt
och nya metoder. Till skillnad från många andra uppdrag har regionförbundet inte haft
resurser eller mandat att ensamt driva fram utveckling. Det har istället skett genom att
samla, leda, inspirera och aktivt delta i olika sammanhang där utvecklingsarbete sker.
Tillsammans med dem som vill att Örebro län ska bli en bättre plats för den som vill leva,
bo, verka eller besöka vår region. Tillsammans med kommuner, landsting, universitet,
näringsliv, statliga myndigheter och ideell sektor.
Regionförbundets sätt att utveckla det gemensamma arbetet med utvecklingsfrågor i vår
region har varit en viktig del i att vi gemensamt åstadkommit saker. Inför bildandet av
Region Örebro län diskuterades regionförbundets arbetssätt av många intressenter. Många
månade om att det som uppnåtts och att de arbetssätt som används också får plats och kan
utvecklas i den nya organisationen Region Örebro län. Men vad var det vi diskuterade?
Vi talade om ord som process, möten, arena, dialog och samverkan. Det talades om ”asymmetrisk styrning” det vill säga att det krävs olika arbetssätt. Å ena sidan ska vi utveckla egen
verksamhet, å andra sidan ska vi leda ett utvecklingsarbete av ”territoriet Örebro län” tillsammans med många andra. Någon mer djuplodande analys av vad som låg i diskussionen
gjordes inte i detta läge.
Inför bildandet av Region Örebro län konstaterades att det helt enkelt inte finns en samlad
bild av regionförbundets arbetssätt och metoder. Denna skrift – som fått det förpliktigande
namnet Budkavle – försöker råda bot på detta.
Max Jakobsson, filosofie doktor i kulturgeografi har utarbetat rapporten och står för dess
slutsatser och värderingar. Vi vill tacka alla som delat med sig av sina tankar och synpunkter.
4
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
Regionförbundet Örebro län överlämnar till Region Örebro län följande budkavle
om vårt sätt att arbeta.
Ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete inom Region Örebro län kan ta stöd i de arbetssätt och metoder som utvecklats inom ramen för Regionförbundet Örebro läns verksamhet.
Arbetssätten och metoderna utgör en del av den erfarenhet som politiker och medarbetare bär
med sig in i den nya organisationen. Denna kunskap tror vi kan vara hjälpsam för oss tillsammans och leda till nya och ännu bättre arbetsformer som är till gagn för regionens invånare.
Processorienter at arbetssät t
Vårt processorienterade arbetssätt handlar om att ta sig an regionala utmaningar och utvecklingsfrågor så att de enskilda människornas tankar, värderingar och attityder tas med i hela
arbetet. Vårt arbete med processer följer vår projektmodell som bland annat bygger på mål,
aktiviteter och kommunikation.
Nät verksbaser at arbetssät t
Vårt arbete i nätverk bygger på tillit och förtroende mellan aktörer och även inom organisationen. Inom ramen för de övergripande målen finns stora friheter att, i samspel med andra,
utforma medel och metoder för att nå målen.
Kunsk apsbaser at arbetssät t
Vår roll som kunskapsorganisation innebär att politiskt förtroendevalda och tjänsteman
gemensamt bygger upp den kunskap som krävs för att vi ska kunna initiera, leda, samordna
och aktivt delta i det regionala utvecklingsarbetet. Omvärldskunskap och systematiskt
lärande är viktiga medel.
Sa mverk ansorienter at arbetssät t
Vår metod för samverkan bygger på att vi, tillsammans med aktörer, stegvis identifierar
och avgränsar idé, mål och ansvar. Dialogmöten är vår viktigaste metod för samverkan
och innebär att vi är öppna för att lyssna och förändra samt har en vilja att dela med oss.
Örebroregionen den 4 december 2014
Irén Lejegren
Regionråd (S)
Regionstyrelsens ordförande
Lars Elamson
Regionstyrelsens 2:e vice ordförande (M)
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
5
6
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
1. Varför en Budkavle?
En budkavle kan sägas vara en uråldrig motsvarighet till en tweet. På medeltiden, innan
Twitter och andra sociala medier fanns, var en budkavle ett sätt att uppmärksamma en
viktig händelse. Budkavlen var ett trästycke på vilket ett meddelande skrevs för att sedan
spridas från hand till hand. Denna budkavle riktar sig till regionen och till alla dem som
vill ta del av de frågor och ämnen som behandlas.
Utgångspunkten är sammanslagningen av regionförbundet och landstinget som beskrivs
i skriften Region Örebro län – Därför bildar vi en ny regional politisk organisation:
Vi skapar en ny regionorganisation som bygger på styrkorna i de två organisationerna,
Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län, som nu slås samman. Landstinget
tar med sig sin finansiella styrka, sin beslutskraft och en stor verksamhet med hög kompetens.
Regionförbundet tar med sig sitt processarbete, sin förankring i kommunerna, sin öppna
arena för dialog och samarbete och sin flexibilitet.
Det är det som sägs i de sista raderna i citatet ovan som är budkavlens fokus. Det handlar
om en beskrivning av vad som kan sägas vara regionförbundets metoder och arbetssätt.
Arbetet med att skriva budkavlen har bland annat tagit utgångspunkt i regionförbundets
samlade dokumentation. Arbetssätt och metoder finns i viss utsträckning dokumenterade i
olika program och projektbeskrivningar. En viktig del i arbetet har varit att identifiera och
lyfta fram dessa ur den stora mängden text som organisationens dokumentation omfattar.
För att fördjupa och få med aspekter som inte finns dokumenterat vad gäller arbetssätt och
metoder har intervjuer gjorts med personal och ledning inom regionförbundets kansli och
politiska organisation, med kommunchefer samt landstingsdirektören. För att få en så mångdimensionell och täckande bild som möjlighet har även ett antal externa intressenter och
samarbetspartners intervjuats utifrån sina erfarenheter av samarbete med regionförbundet.1
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
7
2. Bakgrund
Den regionalisering som vi nu befinner oss i tog fart i och med Sveriges medlemskap i
dåvarande Europeiska gemenskapen. Då fick idéer och tankar om regioner som alltmer
betydelsefulla arenor för tillväxt och utveckling stor spridning. I diskussioner om regionerna
kom även uttrycket ”regionernas Europa” att bli förknippat med en ny syn på regioner och
regionalisering utifrån ekonomiska och utvecklingspolitiska förtecken.
Samtidigt har också den svenska regionalpolitiska riktningen, som tidigare syftade till att
skapa regional balans genom ekonomiska stödåtgärder, blivit mer fokuserad mot tillväxtskapande initiativ på lokal och regional nivå. En bärande tanke i denna riktning är att
ökande globalisering ger såväl utmaningar som möjligheter samt att de bäst hanteras genom
stark regional självtillit och handlingskraft. Vid sidan av det ökade regionala ansvaret för att
skapa hållbar ekonomisk och social utveckling har frågor som rör regionens gemensamma
idé och tanke samt gemensamma berättelser och bilder hamnat i fokus i regionaliseringsprocessen.
Regionfrågan har diskuterats flitigt i Sverige under 1990- och 2000-talet.2 I samband med
diskussionerna har en regionaliseringsprocess tagit fart i alla delar av riket. Det har varit en
process som präglats av ett underifrånperspektiv där politiker och aktörer på regional och
lokal nivå har förväntats ta initiativ och ansvar för att driva processen framåt.
8
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
En viktig milstolpe för regionaliseringsprocessen i riket var då Gotlands län, Kalmar län och
Skåne län blev försöksregioner med olika former av självstyrelseorgan 1996. Tre år senare
bildades Västra Götalandsregionen som en försöksregion med direktvald regionfullmäktige.3
En annan viktig milstople var när Ansvarskomittén 2003 fick i uppdrag att utreda organisation och uppgiftsfördelning mellan stat, landsting och kommun. Såväl förändrad organisation och ansvar för samhällsfrågor som förändrad politisk och geografisk indelning av riket
stod på agendan för kommittén. Kommitténs rapporter och dess arbete fick även förhållandevis stort genomslag i media.
1 januari 2015 bildar Örebro län region. I backspegeln kommer detta år sannolikt också ses
som en milstolpe i den svenska regionaliseringsprocessen. Så här skriver regiondirektören,
Magnus Persson på regionförbundets hemsida:
Motsvarande process pågår i många andra regioner. Om alla kommer i mål kommer det att
finnas politiska församlingar, regioner eller regionförbund i alla Sveriges län 1 januari 2015.
Med ett undantag – Stockholm. Det betyder att det regeringen önskade, regionbildning i ett
underifrånperspektiv, faktiskt sker. Regionala och lokala politiker tar sitt ansvar för den
omdaning som ger dem ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet, men det blir i
nuvarande län/landsting. (Regionförbundets hemsida, 2014)
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
9
Bildandet av Region Örebro län – en trestegsraket
Örebro län låg inte långt fram i regionaliseringsprocessen i Sverige. Däremot hade informella
politiska samtal om en regional samhällsorganisation tagit fart i länet i början av 2000-talet.
Det bildades studiecirklar där regionfrågan diskuterades. De tidigare bildade regionerna
studerades och en bit in på 2000-talet var regionprocessen igång även i Örebro län. Det
framgår i intervjuer med politiker att det efter hand blev konsensus kring regionaliseringens
steg och former.
Första steget – et t ny t t kommunalförbund
1 januari 2006 bildades ett nytt kommunalförbund, vilket kan ses som det första konkreta
steget mot bildandet av Region Örebro län. Det nya kommunalförbundet var under ett år,
ett slags förstadium till det som sedan blev regionförbundets uppgift under åtta år. Uppgiften för det nya kommunalförbundet handlade om samverkan, tillväxt- och utvecklingsskapande uppdrag. Förbundet skulle i så stor utsträckning som möjligt:
…samla länets resurser inom regionalpolitiken till en effektiv, demokratiskt styrd organisation med syfte och uppgift att öka förutsättningarna för hållbar tillväxt och bidra till en så
god livskvalitet som möjligt i hela länet. (Framställan, Örebro läns landsting och samtliga
kommuner i Örebro län, 2005, sid 4)
Det nya kommunalförbundet döptes till Regionförbundet Örebro län. Från Örebro läns
landsting tog regionförbundet över utvecklingsområden inom; näringslivsutveckling, turism,
kommunikationer, infrastruktur, arbetsmarknad, livslångt lärande, social välfärd, miljö och
samhällsbyggnad, internationellt samarbete, kultur samt fritid och rekreation.
Andr a steget – et t kommunalt sa mverk ansorgan
I november 2006 godkändes regionförbundets ansökan om att få bli ett kommunalt samverkansorgan av regeringen. I regeringsbeslutet angavs de uppgifter för utvecklingsarbete i länet
som förbundet tog över från staten, nämligen:
•
•
•
•
•
•
10
Utarbeta program för länets utveckling
Samordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av programmet
Besluta om användning av vissa statliga medel för regional utveckling Besluta om prioritering av åtgärder avseende infrastruktur och upprättande av länsplan
Följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länet
Lämna en årlig redovisning avseende åtgärder och effekter till regeringen.
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
Tredje steget – en region med direkt valt parl a ment
1 januari 2015 tar vi det tredje steget i bildandet av Region Örebro län. Ett direktvalt
regionfullmäktige kommer att väljas och verksamheter från regionförbundet och landstinget
slås samman. Dessutom förs ytterligare utvecklingsuppdrag över från Länsstyrelsen till
Region Örebro län.
Förutsättningarna för att kraftsamla för utvecklingsarbetet generellt och inom respektive
sakområde förbättras i den nya organisationen.
Vi får en helt annan ryggrad, till exempel i förhandlingar med staten och med andra.
Den organisation som vi kommer att vara en del av, kommer att vara en organisation
som har cirka nio miljarder i budget. (Irén Lejegren, regionstyrelsens ordförande)
Regionen blir självfallet en kraftfullare aktör såväl ekonomiskt som politiskt. Det finns stora
förhoppningar tillskrivet den nya organisationens styrka som kommit fram i intervjuerna:
Jag ser positivt på sammanslagningen. Vi kommer in i en större organisation och får tillgång
till en större apparat för att jobba med utvecklingsfrågor. (Anders Ceder, politiker)
Förhoppningar om att storleken och styrkan i den nya organisationen ska gynna det
regionala utvecklingsarbetet återkommer i flera av intervjuerna med politiker och tjänstemän
inom regionförbundet. Sammantaget ger intervjuerna bilden av bred konsensus kring regionbildningen som bra och välbehövlig för det regionala utvecklingsarbetet. Flera pekar dock
på att det finns många frågor kvar att ta sig an och att det finns en risk att förhoppningarna
på vad den nya organisationen ska kunna åtstadkomma blir alltför stora.
Jag hoppas att det här ska leda till att vi använder våra resurser effektivare, att vi får mer
för pengarna och att vi får en större tydlighet i organisationen. Tydlighet i vem som ansvarar
för vad och att det underlättar och tydliggör processerna. Sen är det ju inte så att vi får
särskilt mycket mer pengar eller att vi får väldigt mycket mer muskler i den nya regionen.
Jag ser en fara i att några kommer att tro att den nya regionen kan lösa allt. Det kommer
den inte att kunna, men det blir större tydlighet. Det blir vassare. Vi kan använda resurserna effektivare och jag hoppas att det leder till att vi kan ta ett antal kliv framåt på ett antal
områden. (Ola Karlsson, politiker)
Då regionförbundet går från att vara en förhållandevis liten organisation till en mycket
större väcks även frågor om hur metoder och arbetssätt kommer att påverkas. I syfte att
skapa en utgångspunkt för vidare arbete med dessa frågor fokuserar Budkavlen på att
ge en bild av regionförbundets nuvarande arbetssätt.
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
11
Ökad tydlighet på regional nivå
De två första stegen kan egentligen ses som ett. Då det nya kommunalförbundet bildades
var det redan beslutat att detta skulle bli regionförbundet året därpå. Processens inriktning
var även i det tidiga skedet inställd på att så småningom bilda en region med direktvalt parlament. På så vis kan de första två stegen mot bildandet av Region Örebro län kanske helt
enkelt beskrivas som en transportsträcka mot målet. Men det är i så fall en tunn beskrivning. Det har hänt mycket på den resan.
Det är under de första två stegen som verksamheten och organisationen i regionförbundet
funnit sina former. Regionstyrelsens ordförande lyfter fram att det funnits fördelar med den
stegvisa utvecklingen mot regionbildning, och en mellanliggande period med ett indirekt
valt parlament:
Det direktvalda parlamentet har starka legitima krafter och tydlighet mot väljarna, medan
en organisation där man som politiker är vald i sin egen kommunfullmäktige betyder att det
är själva kommunen som är medlem. Då behöver kommunen också engagera sig och genomföra uppdraget. Det har varit bra att vara tvungen att se till att alla medlemmar, det vill
säga alla kommuner och landstinget, har varit tvungna att vara med på resan. Jag tror att
det är en del i att vi nu är helt överens om att gå vidare till att bli en fullvärdig region.
(Irén Lejegren, regionstyrelsens ordförande)
I intervjuer med såväl politiker som externa aktörer framkommer förhoppningar om tydlighet i det regionala utvecklingsarbetet. Det handlar inte så mycket om tydlighet i arbetssätt
och i arbetsprocesser utan mer om tydlig ansvarsfördelning och tydlighet i vilken offentlig
regional aktör som äger frågorna. Något förenklat kan man säga att de intervjuade ser en
ökad tydlighet i att det blir en regional aktör med ansvar för utvecklingsfrågor.
Jag tror inte att man ska ha för många olika aktörer. Förutom regionförbundet har vi alla
kommuner, landstinget och länsstyrelsen som har sina uppdrag. Jag tror att det är bra att
man genomför regionbildningen. (Björn Åqvist, Carlsson & Åqvist)
Men det finns självfallet fler argument för att tydligheten ökar i och med regionbildningen.
Det direktvalda parlamentet i sig kommer att tydliggöra politiskt ansvar och ledarskap för
de regionala utvecklingsfrågorna i förhållande till invånarna i regionen.
12
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
13
3. förutsättningar
Arbetssätten och metoderna som används inom regionförbundet har formats
både av inre och yttre faktorer såsom politisk styrning, juridiska regelverk och
ekonomiska resurser. Dessa aspekter är väsentliga och de har ofta tagits upp i
intervjuer och samtal med både medarbetare, politiker och andra personer
med anknytning till regionförbundet.
Men det handlar också om de förutsättningar som följer av den indirekt
valda politiska organisationen, synen på regionförbundet som efterfrågestyrd
organisation samt den mindre organisationens för- och nackdelar.
14
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
Politiska organisationen
En förutsättning som tagits upp i många intervjuer, såväl med politiker som medarbetare på
regionförbundet, är att det politiska mandatet för regionförbundets arbete i vissa avseenden
varit svagt och otydligt. I informationen om den nya regionbildningen lyfts också överföringen av landstingets beslutskraft, det vill säga politiska styrka, fram som en viktig och
positiv faktor i och med den nya organisationen. Att den politiska organisationen har varit
befäst med vissa svagheter bekräftas också av regionstyrelsens ordförande.
Den indirekt valda församlingen var det som var möjligt vid starten av regionförbundet.
Den kan ses som ett provisorium. Ett träningsläger där de deltagande parterna lärt sig
mycket under resan fram till den nya politiska organisationen i och med regionbildningen.
(Irén Lejegren, regionstyrelsens ordförande)
En del av lärandet som har skett har varit den nya roll ett antal politiker i organisationen
haft, en roll som till viss del kan beskrivas som en organisatorisk innovation. Det handlar
om ett antal rapportörer, som har varit utsedda av regionstyrelsen och haft till uppgift att
följa och utvärdera verksamheten inom de olika sakområdena.
I intervjuer har det framkommit att rapportörskapet genererat engagemang och fungerat
som en brygga mellan den politiska nivån och tjänstemannaled. Flera av de intervjuade
politikerna tar upp detta som en positiv och betydelsefull del som de gärna vill värna i
den nya organisationen:
Jag har haft ett rapportörskap och jag tycker att det har varit en väldigt bra arbetsmetod.
Det skapar en enighet och ett intresse för de flesta frågorna och ger möjlighet till fördjupning
inom ett område. Jag hoppas att man fortsätter att hitta vägar och modeller för att få en
bred uppslutning och föra kunskapen vidare. (Ewa-Leena Johansson, politiker)
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
15
Kansliet
Ledningsgruppen har uttryckt att man hade vissa problem med att hävda sin roll och sitt
deltagande inom naturliga arbetsområden under de första åren. Det hänger samman med
vad som kan tolkas som en kamp om inflytande mellan aktörer på den regionala arenan.
Det handlade inte om brist på kunskap och metoder för att kunna bidra.
För några år sedan valde Landstinget och Örebro kommun till exempel inte regionförbundet
som plattform för arbetet med storregionfrågan. Då gjordes istället inledningsvis en allians
med länsstyrelsen. Regionförbundet fick inte vara med. (Magnus Persson, regiondirektör)
Uppfattningen nu är att det under de senaste åren arbetats upp en god legitimitet för de
insatser som görs inom förbundet och att man har en god dialog med alla medlemmar
och samarbetsparter.
En annan aspekt av organisationens position på den regionala arenan som tas upp i en
fokusintervju med medarbetare på regionförbundet är att man uppfattas som en neural
aktör, vilket också har uppfattats som en styrka för arbetet:
Det är en väldig styrka att komma från regionförbundet när man ska försöka få till samverkan, vi är en neutral part. Det gör att det är lätt att kunna säga och föreslå saker. Man har
inte tagit parti för någon av de andra organisationerna och det tycker jag var en styrka med
att jobba här. (Fokusintervju, medarbetare på regionförbundet)
16
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
17
En efterfrågestyrd organisation
Medarbetare på regionförbundet har upplevt att man i stor utsträckning försökt att
svara upp till de behov och de förväntningar som medlemmarna har haft.
Jag brukar säga att vi är en efterfrågestyrd organisation till skillnad från andra offentliga
organ som får sitt mandat i lagstiftning eller sitt formella uppdrag från fullmäktige med
beskattningsrätt och liknande. Kan vi inte leverera så får vi inte betalt. Vi har ju varje år
gått ut och synliggjort oss: Är ni beredda att betala ett år till för oss?
(Magnus Persson, regiondirektör)
Regionförbundet har ofta fått förtroende från sina medlemar, men det har också funnits
ett mått av ifrågasättande, menar Magnus Persson. Att regionförbundet är en efterfrågestyrd
organisation beskriver även externa representanter som intervjuats. Då medlemmarna inte
ser nyttan med arbeten som görs är det lätt att det blir ifrågasatt:
Ibland undrar jag: ”Vem frågar efter de här dokumenten som kommer fram?” ”Vem
hade lust att jobba med det här?” Man borde ställt frågan innan man inleder en förstudie:
”Vem räcker upp handen nu och tar ansvar för det som kommer fram?” Jag känner att vi
har otroligt många rapporter och jag undrar: vad blev det av det då? De är tungt duktiga
på regionförbundet, men jag vet inte om jag frågat efter det?
(Fokusintervju, kommunchefer/landstingsdirektör)
Detta dilemma har även kommit fram i andra intervjuer. Det handlar om synen på värdet
och nyttan med det arbete som görs inom regionförbundet. Samarbetspartner och medlemmar som inte ser den direkta nyttan i de arbeten som gjorts inom regionförbundet tenderar
att ifrågasätta varför resurser läggs på olika projekt och arbeten inom verksamheten. Samtidigt lyfts ofta utvecklingsarbeten och projekt fram som regionförbundet har gjort och som
anses viktiga utifrån medlemmarnas behov. Regionalt skolstöd och den regionala utvecklingsstrategin är ett exempel på sådana arbeten som lyfts fram i flera av intervjuerna.
Regionalt skolstöd beskrivs som ett arbete som initierats på gräsrotsnivå, vilket framhålls
som positivt i intervjuerna:
Det var första gången då arbetet om regionalt skolstöd diskuterades som jag kände att vi
hade något inflytande. Innan var det bara färdiga produkter och budgeten redan lagd.
(Fokusintervju, kommunchefer/landstingsdirektör)
18
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
I fokusintervjun som refereras ovan uttrycktes en viss indignation kring andra arbeten som
gjorts och som man inte har kunna se något direkt värde av och användbarhet för i den egna
organisationen. Däremot ser man både framtagandet och resultatet av den regionala utvecklingsstrategin som värdefullt och användbart.
Spänningen och dilemmat bottnar i en delvis pedagogisk utmaning. Ofta behövs en stor
mängd grundarbeten, studier, kartläggningar och utvärderingar för de arbeten som sedan
syns och uppfattas som värdefulla och användbara. Grundarbetena kan vara prövande och
utforskande till sin karaktär och upplevas av dem som berörs som onödiga och tidsödslande.
Att förklara att det varit en förutsättning för ett arbete och ett resultat som uppfattas som
relevant och användbart kan vara en svår utmaning. Inte sällan är det som uppfattas som
ett gott och användbart arbete i en utvecklingsorganisation endast toppen av ett isberg och
ett resultat som vilar på mängder av olika typer av arbeten. I vart och ett av dessa enskilda
arbeten kan det vara svårt att finna den direkta nyttan och användbarheten.
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
19
20
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
Kompetent och kunnig i sakfrågor
Att visa hög grad av kompetens i sakfrågor kan ses som en uttalad strategi för att möta den
skepsis som hänger samman med att medlemmar och andra intressenter inte alltid kunnat
se den direkta nyttan med arbetet.
En samlad bild från intervjuerna med medarbetare visar att man kämpat med att vinna
legitimitet för sitt arbete genom att vara lyhörd, samarbetsinriktad och ha god kompetens
inom sakområdena.
I många sammanhang är vi en serviceorganisation. Nästa gång har vi på experthatten,
sen nätverkshatten, sen samordningshatten och allt vad det kan vara. (Fokusintervju,
medarbetare på regionförbundet)
När det gäller tjänstemännens förmåga har de externa personer som intervjuats generellt
givit en positiv, eller mycket positiv, bild av kompetensen inom sakområdena. Kompetensen
och kunnandet anses ofta ligga på hög nivå, såväl hos enskilda medarbetare som i organisationen som helhet. Några axplock ur intervjuerna visar på detta:
Tittar man på tjänstemannasidan så är det ofta samma person som samverkar inom
Mälardalsrådet. Han har varit med länge vilket skapar kontinuitet och erfarenhet som
är väldigt uppskattad. (Maria Nimvik Stern, Mälardalsrådet)
Framförallt måste jag nog ändå säga att det finns mycket kompetens inom utvecklingsfrågorna. (Fokusintervju, kommunchefer/landstingsdirektör)
Klimatfrågan har de gjort flera konferenser om. Det tror jag är av värde för att få fler
engagerade. Tjänstemännen på regionförbundet är mycket mer kompetenta än gemene man.
Det gäller att hitta rätt, motivera mer och göra arbetet förståeligt. (Eva Nilsson, E-on)
Ta frågan om kompetensförsörjning. Det händer mer än vad vi tror på olika nivåer och det
beror ju på att det finns personer på regionförbundet som faktiskt håller igång processerna.
(Fokusintervju, kommunchefer/landstingsdirektör)
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
21
Liten, smidig och flexibel
Förutom hög kompetens inom sakområden har smidighet och flexibilitet lyfts fram som en
styrka för regionförbundet i intervjuerna. Det är också egenskaper som de intervjuade anser
prägla samverkansklimatet i länet generellt:
Jämför man med andra regioner så upplever jag det som att vi är väldigt tighta i vår region.
Vi är ett litet län och en liten region. Vissa kanske tycker att det är negativt, men det är ju en
fördel. Man kan hantera saker och kraftsamla. Det kanske vi ska göra ännu mer i frågor
nationellt. (Anna Ragén, Örebro universitet)
Sedan jag kom hit har både det kreativa klimatet och processerna för att göra saker tillsammans som är nyttigt för hela Örebroregionen blivit bättre. Spontant är känslan att det blir
mer verkstad, mer handling än att bara snacka. På de möten, både officiella och inofficiella,
som jag varit med på är känslan att forumen har blivit effektivare. Även då med regionförbundet som samverkanspartner. (Jan Karlsson, ÖSK)
Örebroregionen är inte liten, som sägs i ett av citaten ovan. Inte i jämförelse med andra
svenska län och regioner sett till befolkningsmängd. Regionen är ungefär medelstor mätt
i svenska förhållanden. Flera av de intervjuade har pekat på att regionförbundet bidragit
till att skapa det som i citaten beskrivs som en ”tight region där man kan hantera saker och
kraftsamla” och ”mer verkstad och mer effektivitet”. Detta hänger samman med att man har
kunnat vara flexibel och att vägar till att få kontakt med tjänstemännen varit enkla.
En annan aspekt av att vara en liten, smidig och flexibel organisation är att det även hänger
samman med en stor grad av tillit till tjänstemännens professionella kunnande och arbete.
Det tar sig uttryck i en långt driven deligering från politik till tjänstemän. Det ger även en
relativ stor grad av handlingsutrymme inom sakområdena. Det har i vissa fall i intervjuerna
med medarbetare framkommit en oro om att organisationens smidighet och flexibilitet ska
minska när man slås samman med landstinget.
Det är viktigt att vi skapar bra relationer, har gott rykte och har flexibla arbetssätt. Det är
viktigt för oss att knyta kontakter. Det kan bli svårare att vara den där snabba utvecklingsorganisationen som är så rolig att jobba i. Den smidiga samarbetspartnern. (Fokusintervju
medarbetare på regionförbundet)
Smidigheten och flexibiliteten bygger dels på tillit till tjänstemännen, men också på närhet
mellan personer med olika kompetenser och roller. Närheten betyder att personer med olika
roller och kompetenser snabbt kan samordna handlingar för att få saker gjorda.
22
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
Enkla vägar till kontakt med rätt personer, personliga möten, korta ledtider mellan idé, förfrågan och beslut, hög grad av flexibilitet och kreativitet i arbetet har lyfts fram som styrkor i
regionförbundets arbete. På Central Swedens kontor i Bryssel ser man dock en fara i att den
snabbhet som präglat regionförbundet ska försvinna då organisationen växer i storlek:
När möjligheter för att haka på politiska initiativ, projekt eller liknande dyker upp så är det
ofta väldigt kort varsel att reagera. Det är snabba puckar. I det tror jag att det är en styrka
att vara en liten organisation som regionförbundet. Man kan reagera ganska snabbt, även
om vi från vårt kontor tycker att man kan bli ännu snabbare.
… i en större organisation kommer ledtiderna att bli längre. Då kommer det vara svårare att
haka på politiska initiativ. Det är en utmaning för regionförbundet i sin nuvarande form och
en ännu större utmaning för den nya organisationen. (Daniel Frelen, Central Sweden)
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
23
4. Arbetssätt och metoder
I detta kapitel presenteras arbetssätt och metoder som identifierats i dokumentation som
rör projekt, handlingsplaner, årsredovisningar och program för utvecklingsarbete. För att
komplettera och ge en djupare bild används även sådant som tagits upp i intervjuerna kring
regionförbundets arbete.
Regionförbundets arbete är uppdelat på tre olika enheter – Enheten för social välfärd och
skolstöd, Enheten för hållbar samhällsbyggnad samt Enheten för näringsliv och kompetens.
Utöver dessa enheter finns ett kansli för den regionala utvecklingsstrategin (RUS) som har i
uppgift att skapa delaktighet och engagemang kring strategin. Kansliet arbetar även stödjande och övergripande över sakområdena med information, projektfinansiering, analys och
omvärldsbevakning. De ansvarar för den internationella samordningen bland annat genom
kontakt med Central Sweden – Örebroregionens, Region Dalarnas och Region Gävleborgs
gemensamma kontor i Bryssel.
Slutligen finns även en enhet för ekonomi och administration som framför allt har en intern
funktion där man ger övriga enheter samt politiken administrativt stöd inom till exempel
personalfrågor och ekonomi.
De projekt, handlingsplaner och program som presenteras har valts ut av enhetscheferna
för de olika sakområdena inom regionförbundet.
Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) presenteras först och ges en mer utförlig presentation eftersom den är styrande för arbetet inom regionförbundet. Därefter presenteras ett
urval av projekt och arbeten inom regionförbundet i en slumpvis ordning.
Metod ses i denna skrift som ett något snävare begrepp, kopplat till ett visst beskrivet
tillvägagångssätt. Arbetssätt ses som ett bredare begrepp vilket relaterar till helheten i
arbetet där olika metoder kan ingå.4
24
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
25
Den regionala utvecklingsstrategin (RUS)
I RUS sätts fokus på fyra prioriterade utvecklingsområden.
Kunsk ap och kompetens
Kunskapslyft i skolan och Kunskapslyft i arbetslivet
Innovationer och entreprenörsk ap
Entreprenörskap och företagande, Förvaltningsstaden Örebro samt Innovativa miljöer
Lustfyllda möten och upplevelser
Sprudlande kulturliv, Stora evenemang samt Rika naturupplevelser
Den öppna regionen
Bästa grannen, Fler boende i Örebroregionen samt Aktiv regionförstoring
Målområdena är systematiskt och pedagogiskt framställda i texten. De presenteras i rubriker
med en kort förklarande text om vad målområdet rör och varför det är viktigt för regionens
utveckling. Därefter presenteras i tur och ordning inriktningsmål och tidsatta etappmål.
För att nå målen i strategin har regionförbundet utsett målområdesansvariga. Deras uppgift
är att se till att projekt och processer kommer igång och genomförs.
Utöver målområdena har fem perspektiv som ska genomsyra arbetet inom samtliga målområden antagits. De genomsyrande perspektiv är: ekologisk hållbarhet, mångfald och integration, barn och unga, en jämnställd region samt en god folkhälsa. För respektive perspektiv
har en granskare utsetts. Granskaren är en expert inom området och har till uppgift att följa
upp och bevaka sitt perspektiv i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin.
I intervjuerna har det framgått att programmets innehåll, såväl målområden som de genomsyrande perspektiven, har uppfattats som relevanta och viktiga. Programmets användbarhet
har understrukits.
Jag tyckte att det blev verkstad när vi pratade om RUS. Det var ett konkret arbete.
Det kändes väldigt motiverande att jobba med tycker jag. Vi hade någonting att jobba
med som var väldigt bra. (Fokusintervju kommunchefsgrupp)
Framtagandet av RUS pågick mellan år 2007 till 2010. Processen har omfattat många
arrangemang för att få till stånd brett inflytande och en så bred förankring som möjligt i
regionen. Såväl framtagande som genomförande och uppföljning präglas av en hög grad
av systematik. Systematiken illustreras med ett årscykel, där en mängd olika aktiviteter
har periodiserats och tidsatts.
26
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
I arbetet med att ta fram RUS:en har en metod för omvärldsanalys, scenarioplanering,
strategi‐ och organisationsutveckling använts – TAIDA (Tracking ‐ Analysing ‐ Imaging ‐
Deciding ‐ Acting). Den beskrivs som ett analytiskt förhållningssätt som ger ökad kännedom om det regionala utvecklingsarbetet i relation till omvärlden.
En annan metod som använts är openspace. Openspace, Öppet forum, beskrivs som en
mötesteknik där deltagarna i stor utsträckning styr dagordningen och innehållet.
Lärande ges en framskjuten position i projektplanen för den regionala utvecklingsstrategin.
Lärandet är framför allt inriktat på utvärdering, uppföljning och kunskapsinhämtning.
Kunskapsinhämtning har skett i form av omvärldsbevakning genom olika kanaler såsom,
nationella nätverk, via deltagande på konferenser och seminarier, informationsmöten,
information i nyhetsbrev, massmedia, bevakning av nyhetsdatabaser med mera.
En lärandeplan har tagits fram som syftar till:
1.Stärka systematiskt arbete kring uppföljning och utvärdering
2.Synliggöra formellt och informellt lärande. Lärandet ska bidra till att omsätta
kunskap och erfarenheter till förnyelse av den regionala utvecklingsstrategin,
program och handlingsplaner.
Utöver lärandeplanen arrangeras kunskapsevenemang inom ramen för den regionala
utvecklingsstrategin, till exempel Lokadagarna, Regionalt utvecklingsforum samt
Regionalt utvärderingsforum.
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
27
Handlingsplan för innovation och entreprenörskap
Handlingsplanen för innovation och entreprenörskap lyfter fram förutsättningar och utmaningar inom ett antal olika områden. Det handlar bland annat om de genomsyrande
perspektiven som återfinns i den regionala utvecklingsstrategin, finansieringsmöjligheter för
nystartade och växande företag, rådgivning, utbildning med mera kopplat till aktörer såsom
ALMI, Inkubera, Science Park, Innovationskontoret med flera.
Planen har jobbats fram tillsammans inom stödsystemet för innovation och entreprenörskap
som består av aktörer inom forskning, utbildning, affärs- och innovationsrådgivning samt
finansiering. Stödsystemet har till uppgift är stötta innovationer och entreprenörskap hos
såväl nystartade som hos etablerade företag.
I handlingsplanen för innovation och entreprenörskap har man tydliggjort aktiviteter,
roller och ansvar på ett systematiskt sätt. Genom att tydligt utgå från respektive organisations roll och uppdrag har var och en kunnat göra åtaganden som kan tidsättas och följas
upp. Åtagandena har bedömts som realistiska och är kopplade till de gemensamma ambitioner som finns i överordnade styrdokument, till exempel RUS. Varje organisation ansvarar för
sin uppgift även om många kräver fortsatt samverkan med andra aktörer. Planen följs upp
årligen och revideras systematiskt med några års mellanrum. För närvarande är det den
tredje handlingsplanen som genomförs.
Detta är ett exempel på de samordningsuppdrag som regionförbundet tar på sig, men där
utförandet i allt väsentligt finns hos andra.
Det systematiska arbetssättet har inspirerat till hur även andra områden lagt upp sina planer,
till exempel kompetensområdet och utvecklingen av besöksnäringen.
Idébärare
Forskare Örebro universitet
Forskare Örebro läns landsting
Studenter
Offentlig sektor
Företag
Enskilda personer
Stödsystemet för innovation och entreprenörskap
28
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
aktörer
Innovationskontoret
Innovationskontoret och ÖLL
Drivhuset
Almi, Coompanion
Almi
Almi, Coompanion och
NyföretagarCentrum
idémottagare
Idé till Inkubera
Idé till universitetets utvecklingsbolag
Nya företag, nya varor/tjänster
Nytt socialt företagande
Ny forskning
Nya utvecklingsprojekt
Patent, licensieringar
Idé till Örebroregionen Science Park
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
29
Regional kompetensarena
I intervjuerna med medarbetare framkommer att det systematiska arbetet med kompetensfrågorna i projektet Regional kompetensarena har inspirerat och givit avtryck i arbeten inom
andra områden. Kompetensförsörjningsområdet är komplext då det i hög grad påverkas av
såväl nationella som internationella faktorer och beslut. Området överlappar olika politikområden, såsom näringslivs-, utbildnings-, och arbetsmarknadspolitik. Utifrån områdets
komplexitet är det viktigt att samverkan och processer är tydliga och har en genomarbetad
systematik.
… när det gäller kompetensförsörjning så tycker jag att regionförbundet har jobbat bra. När
vi tittade på vilka utbildningar som är kopplade till näringslivet hade vi ingen koll på det.
Nu håller man faktiskt ihop det i regionen. (Lena Baastad, kommunstyrelsens ordförande i
Örebro)
Projektet Regional kompetensarena utgår från regeringsuppdraget som regionförbundet fick
2009 om att etablera kompetensplattformar för ökad samverkan inom kompetensförsörjning
och utbildningsplanering. Syftet med den gemensamma plattformen är …att samla kunskap
och analysera kompetensbehov, sprida information, öka samverkan mellan utbildningsanordnare
och branscher/arbetsliv och spana in i framtiden efter nya kompetensbehov.
En mängd olika aktiviteter har genomförts inom ramen för projektet, bland annat etablering
av ett regionalt kompetenskansli som drivs och organiseras av regionförbundet. Kompetenskansliet kan ses som en arena för samverkan mellan olika strategiska aktörer inom kompetensförsörjningsområdet. De ingående organisationerna i kompetenskansliet utgörs av representanter från arbetsgivare, utbildningsanordnare samt kompetensmäklande aktörer.5
En annan viktig del i projektet har varit framtagande av en regional handlingsplan för
kompetensförsörjning. Planen har tagits fram i samverkan mellan en rad aktörer inom området: Arbetsförmedlingen, Business Region Örebro (BRO), folkhögskolorna i länet, Handelskammaren Mälardalen, Teknikcollege, Vård- och omsorgscollege, Örebro kommun och
Örebro läns landsting utifrån ett arbetsgivarperspektiv, Karriärcentrum – Örebro universitet, representanter från grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen i kommunerna.
Beskrivning av metod och arbetssätt finns i dokumentationen kring Regional kompetensarena.
En modell visar förhållandet mellan fyra faktorer som påverkar matchning mellan utbud och
efterfrågan på kompetens. Modellen är en arbetsmetod för att identifiera behov och ansvar för
insatser inom kompetensförsörjningsområdet. ”Modellen ger ett stöd och ramverk för att svara
på frågorna: Vad är problemet? Vilka är lösningarna?” (Regionförbundet,
Handlingsplan för kompetensförsörjning, sid 6)
30
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
tillgång till
arbetskraftens
och utbud av
krav och vad de
arbetskraft
efterfrågar
arbetsgivarnas
tillgång till
krav och vad de
och utbud av
efterfrågar
utbildning
Modell för bättre matchning mellan utbud och efterfrågan.
Ytterligare en metod som beskrivs är 4 P-metoden som tar fasta på fyra kritiska områden
(Perspektiv, Policy, Plattform, Process) för genomförande av åtgärderna som tas upp i handlingsplanen. Metoden ska bland annat säkerställa att genomsyrande perspektiv (kön, ålder
och etnicitet) i handlingsplanen integreras i åtgärderna.
I handlingsplanen presenteras slutligen en modell för samverkan Samverkanstrappan, som
illustrerar samverkan i en process bestående av fyra steg. Modellen är representativ för det
arbetssätt som genomsyrar dokumentationen kring regional kompetensarena. Arbetssätt kan
sammanfattas som ett processorienterat arbetssätt, vilket bland annat karaktäriseras av sammankopplade serier av aktiviteter, framlyftande av flöden, resultatfokus och kundorientering.
Processer och metoder inom projektet är tydligt beskrivna och ofta illustrerade i modeller
och flödesscheman. Roller och ansvar i processerna är tydligt definierade.
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
31
Kunskapslyftet – Regional enhet för skolstöd
Projektet Kunskapslyft – Regional enhet för skolstöd har tillkommit mot bakgrund av att kunskapsresultaten i Örebroregionen legat under riksgenomsnittet under lång tid. Kunskapslyft
i skolan är även ett utvecklingsområde som lyfts fram i den regionala utvecklingsstrategin.
Skolstödsprojektet har drivits inom regionförbundet sedan 2012. Målet är att projektet ska
bidra till att öka måluppfyllelsen i regionen och bidra till att de mål som satts upp för
utvecklingsområdet i den regionala utvecklingsstrategin på sikt uppnås.
Många har i intervjuerna lyft fram just skolutvecklingsprojektet som ett viktigt och
angeläget projekt som svarar väl mot behov i kommunerna.
Jag måste ju även ” highlighta” regionala skolstödsgruppen som lyckats skapa regional
samling där alla lägger pengar kring ett angeläget ämne. De har hittat en form som
verkar funka. (Fokusintervju, medarbetare på regionförbundet)
Att regionförbundet skulle arbeta med projekt för skolutveckling var dock ingen självklarhet. I dialog med kommunerna kom man ändå fram till att skolstöd ska ses som en regional
tillväxtfråga.
… vi hade mycket diskussioner om man kunde vara så tydlig i en regional utvecklingsstrategi
att man går ner på faktisk grundskolenivå. Därför att det är det direkta kommunala ansvaret. Skolorna är ju kommunernas. Det är de som är ansvariga. Vi var i dialog med alla våra
medlemmar överens om att det var en regional tillväxtfråga. Vi kan inte tro att vi kan skapa
en god tillväxt, en god regional utveckling om vi inte också gemensamt försöker ge oss på att
vi faktiskt ligger ganska dåligt till när det gäller skolresultat. (Irén Lejegren, regionstyrelsens
ordförande)
I projektplanen framgår att ”kulturanalys” används som metod i projektet. Kulturanalys
som metod för skolutveckling ägs av Regionalt utvecklingsnätverk (RUN).6
Kulturanalys som metod för skolutveckling utgår från att en skolas utvecklingsarbete tar sin
utgångspunkt i den jordmån – de kulturer – som är närvarande i vardagsarbetet (undervisningen, elevaktiviteter på skolgården, informella samtal i personalrummet, föräldramöten,
konferenser etc). Resultatet av kulturanalysen ger inblickar i skolans vardagsarbete och sådana
kunskaper är en nödvändig beståndsdel för att kunna driva skolutveckling. Med Kulturanalysen som bas tas sedan idéer till utvecklingsområden fram och utifrån dessa väljer
skolan verksamhetsriktning och färdmål. (Regional Utvecklingsnätverk, RUN)
32
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
Kunskapslyftsprojektet präglas av ett processorienterat arbetssätt, ett interaktivt lärande och
ömsesidigt erfarenhetsutbyte mellan projektmedarbetare på regionförbundet och deltagande
skolor. I en beskrivning av arbetet på en av projektets så kallade pilotskolor skriver skolstödsgruppen att man vill: verka för ett arbetssätt som präglas av nyfikenhet och intresse för att dela
med sig till varandra.
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
33
Energi- och klimatprogram för Örebro län 2013-2016
Miljö-, klimat- och energifrågor har haft en framskjuten position inom organisationen och
de lyfts i intervjuerna fram som ett område där arbetet ligger i kunskapsmässig framkant.
Inom enheten för hållbar samhällsbyggnad återfinns en särskild avdelning för arbete med
regionala energi- och klimatfrågor, Energikontoret.
Verksamheten utgörs i huvudsak av externfinansierade projekt, men även interna projekt,
uppdrag samt utbildningar och konferenser. Arbetet har av de intervjuade värderats högt
och man har pekat på att energikontoret är kunniga och drivande i sakfrågorna och när
det gäller att hitta och organisera för extern finansiering.
Det är trevlig och duktig personal som tar sitt uppdrag seriöst, driver och återkopplar på ett
bra sätt. De är bra på att ha koll på vad det finns för möjligheter att utveckla länet med
hjälp av stöd från EU. Det finns mycket stöd och det varierar över tiden. Utan extern
finansiering blir det mycket svårare. (Eva Nilsson, E-on)
Den framskjutna positionen för miljö-, klimat- och energifrågor återspeglas även i att en
särskild nämnd för energi och klimat inrättades 2011 av regionfullmäktige. Nämnden ska
verka för ökad energieffektivitet, ökad andel förnybar energi och minskad klimatpåverkan i
regionen. Nämnden är styrande för Energikontoret.
Ungefär samtidigt gav regionstyrelsen uppdraget att ta fram ett brett förankrat regionalt
energi- och klimatprogram. Med utgångspunkt i erfarenheterna från tidigare processarbeten
och arbetsmetoder för program och handlingsplaner planerades genomförandet av arbetet
som ett projekt enligt PIRÖ-modellen. Eftersom länsstyrelsen hade ett liknande statligt
uppdrag byggdes ett gemensamt samverkansprojekt för framtagandet.
Processen genomfördes i bred dialog med länets kommuner, företag och organisationer.
Fyra tematiska arbetsgrupper var kärnan i arbetet. I dessa fanns representanter från regionala
myndigheter, kommuner, universitetet, ideell sektor och näringslivet. Tre större dialogmöten
med olika teman genomfördes. Sammanlagt var ett 50-tal olika organisationer representerade i processen. Parallellt med dessa dialogmöten genomfördes uppsökande möten med
personer från berörda samhällssektorer och kommuner.
Genomförandet av programmet har också organiserats enligt projektmodellen PIRÖ och
med inspiration av arbetsmetoderna i genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin.
Ett exempel på detta är rapportörerna som utsågs för olika delområden i programmet,
liknande de målområdesansvariga som utsågs för genomförandet av RUS.
34
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
35
Länstransportplanen
Länstransportplanen grundas i ett regeringsuppdrag att upprätta en länsplan för regional
transportinfrastruktur. Planens syfte är att …visa hur fördelningen av medlen för perioden
ser ut, vilka prioriteringar som gjorts och varför de gjorts. Vidare beskrivs den omfatta: investeringsbehoven för det regionala vägnätet, trafiksäkerhetsåtgärder, järnväg, byggande av stationer, terminaler, hållplatser och andra viktiga anläggningar, cykel- och gångåtgärder, åtgärder för
ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för resenärer med funktionsnedsättning samt investeringar i
flygplatser.
Länstransportplanen är framtagen i förhållande till en mängd andra styrdokument och underlag för infrastrukturplanering på olika nivåer, se bilden nedan. Det handlar bland annat
om EUs direktiv och riktlinjer för transportpolitiken, nationella mål samt kopplingar till
såväl RUS som till RÖP (Regional översiktlig planering). Energi och klimatprogrammet för
Örebro län är ett särskilt viktigt dokument som länstransportplanen förhåller sig till. Denna
slår fast att regionen ska effektivisera sitt energianvändande och bli mer klimatsmart, bland
annat genom en kraftfull ökning av resandet med kollektivtrafik. Koppling till nationell
plan och transportplaner i omgivande grannlän har varit en självklar och viktig förutsättning
för framtagandet av länstransportplanen för Örebroregionen.
Förutsättningar
underlag
Regeringsbeslut 2012/13:119
Regionalt
trafikförsörjningsprogram
Nationell plan för transport-systemet 2014–2025
Regional utvecklingsstrategi
Regional översiktlig planering
Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyler
Prognoser för personoch godstransporter
konsultation
och dialog
Intressentdialog
Politisk beredningsgrupp
Miljöbedömning
Samlad effektbedömning
Energi- och klimatprogram för Örebro län
Transportforskning
och omvärldsanalys
Planeringsprocessen för framtagande av länstransportplanen.
36
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
länsplan
för regional
transportinfrastruktur
När regionförbundet 2007 tog över ansvaret för länstransportplanen från länsstyrelsen
byggdes en helt ny samrådsmodell upp. Kommuner, landsting, näringslivsorganisationer
och andra organisationer blev viktiga parter i diskussioner kring mål, strategier och genomförande. Dialog och dialogmöten med parterna beskrivs ha spelat en central roll i framtagandet av planen. Det regionala perspektivet och kopplingen till RUS blev också betydligt
viktigare.
En av deltagarna i fokusintervjun med kommunchefer beskriver att processen kring
transportplaneringen förändrats till att kommunerna gjorts mer involverade sedan
regionförbundet tog över arbetet.
Det har blivit en process som vi äger på ett annat sätt. Innan var det statens grej helt
och hållet. (Fokusintervju, kommunchefer/landstingsdirektör)
I genomförandet av planen har man lånat en planeringsmodell från Trafikverket som
anpassats till de regionala förhållandena och förutsättningarna i Örebroregionen. Modellen
beskriver en systematik med olika aktiviteter och beslut som är periodiserade över ett år.
Beslut genomförande
Regionförbundet beslutar vilka
planer och byggen som ska
starta kommande år.
Infrastruktur- och trafikdag
Summering föregående år.
Årets genomförande.
Kunskap och inspiration.
Önskemål och planer nästa år
Möte med kommuner, länstrafiken
och Trafikverket. Kommuner och
länstrafiken presenterar sina planer
och önskemål för kommande år.
Uppstart nästa år
Möte med kommuner, länstrafiken
och Trafikverket. Förutsättningar
och riktlinjer inför kommande år.
Årscykel för dialog och prioriteringar.
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
37
Marit och Vilgot – en struktur för samverkan
Marit och Vilgot är egentligen inte ett arbetssätt eller en metod. Det beskrivs i dokumentationen som en struktur för samverkan mellan landsting och kommunerna. Denna samverkansstruktur utgör i flera fall en slags grund på vilken andra projekt och utvecklingsarbeten
drivs inom vård- och omsorgfältet. Strukturen kom till i samband med Ädel-reformen, som
bland annat innebar att kommunerna tog över mer av den samlade vården och omsorgen av
äldre och handikappade.
Marit/Vilgot utgörs av två huvudsakliga gruppkonstellationer – Marit och Vilgot. I Maritgruppen har förtroendevalda inom landstinget och kommunerna i uppgift att ta länsövergripande ansvar för strategiska utvecklings- och samverkansfrågor. Inom Vilgotgruppen återfinns tjänstemän på chefsnivå inom landstinget och inom deltagande kommuner. Gruppen
har i uppgift att ta beslut om samarbetsformer samt att bereda ärenden till Maritgruppen.
Under Vilgotgruppen finns tre fasta tematiskt organiserade samverkansgrupper samt ett
antal permanenta och tillfälliga samverkansgrupper. De fasta samverkansgrupperna är:
Gränssnittsgruppen, Vilmergruppen samt Barn och ungdomsgruppen. Grupperna arbetar
med samverkan kring vårdkedjan mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst, elevhälsa och skolhälsovård.
Viktiga frågor och uppgifter som hanterats i denna samverkansstruktur är bland annat
länsgemensamma riktlinjer och överenskommelser mellan landstinget och kommunerna.
Riktlinjerna och överenskommelserna finns samlade på en gemensam webbportal. De ska
bland annat bidra till och underlätta för det som kallas obruten vårdkedja (OVK).
Flera av de intervjuade har lyft fram Marit/Vilgot som ett särskilt viktigt arbete och ett gott
exempel på god samverkan. Det framhålls att gränssnittsfrågan har varit central för gruppernas arbete. Överlappande ansvar och oklarheter var gränserna för organisationernas ansvar
går har i det närmaste tvingat dem att finna en stabil form för samverkan. Marie Gustafsson,
som är enhetschef för Social välfärd och skolstöd beskriver att arbetet över tid har förändrats
från att ha startat i ett konfliktorienterat perspektiv till ett mer utvecklingsorienterat
perspektiv.
Arbetet med samverkan mellan kommunerna och landstinget startade utifrån ett väldigt tydligt konfliktperspektiv mellan parterna. Man har haft olika intressen kring vem som ska göra
vad inom vården. Så ser det inte riktigt ut nu. Ansvarsfördelning och delen som handlar om
kunskapsutveckling kan man säga har växt samman idag. Vi jobbar med uppdraget att
kunskapsutveckla. (Marie Gustafsson, enhetschef Social välfärd och skolstöd)
38
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre är ett projekt för att ge stöd till
verksamheter i syfte att förstärka arbetet med att gemensamt ta ansvar för de mest sjuka äldre. Fem målområden beskrivs i handlingsplanen Sammanhållen vård och omsorg om de mest
sjuka äldre i Örebro län 2014-2015. Det handlar bland annat om rutiner för att samordna
individuella planer, beslutsstöd och säker utskrivning. Utgångpunkten är överenskommelsen
mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om en sammanhållen vård
och omsorg om de mest sjuka äldre 2014. Vidare handlar projektet om att implementera den
så kallade Visam-modellen (Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell)
som tagits fram för att förbättra kvaliteten och ge förutsättningar för en sammanhållen vård
och omsorg.
Projektet har mynnat ut i en handlingsplan som syftar till att utveckla möjligheterna till
samarbeten mellan landsting och kommuner. Målet är att man som äldre och sjuk i
Örebro län ska:
•
•
•
•
•
kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg
få den vård man behöver, när man behöver den, på det sätt man önskar få den
inte märka landstingets och kommunernas organisatoriska gränser
möta kompetens, säkerhet, hög kvalitet och gott bemötande
uppleva en värdig sista tid i livet.
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
39
För detta projekt har samverkansstrukturen Marit/Vilgot utgjort en viktig grundpelare.
Därutöver har en bred samverkan skett tillsammans med intresseorganisationer, landstingets
pensionärsråd, patientorganisationer, handikappråd, brukarråd samt anhörigråd.
I projektbeskrivningen tas två arbetssätt upp, Arbeta med evidensbaserad praktik samt
Systematiskt förbättringsarbete. I texten beskrivs att evidensbaserad praktik innebär att beslut
som fattas i det dagliga arbetet ska vila på bästa tillgängliga kunskap utifrån forskning och
erfarenhet. Även den äldres kunskaper och delaktighet lyfts fram som en del i evidensbaseringen. Omsorgsmottagarens delaktighet tillsammans med användande av bästa tillgängliga
vetenskapliga kunskap ligger i linje med hur Socialstyrelsen definierar evidensbaserad
praktik.
Beskrivningen av systematiskt förbättringsarbete tar upp mätning, redovisning och synliggörande av resultat som centrala inslag. Spridning av goda exempel samt att lära av varandra
tas upp som delar i det systematiska förbättringsarbetet. Behov av metodutveckling och
användning av statistikdatabaser tas också upp i relation till systematiskt förbättringsarbete.
I projektet finns beskrivningar av stöd och stödfunktioner för dessa arbetssätt. En plattformsledare ska bland annat utveckla en regional plattform där stöd för evidensbaserad praktik ska
ges. Inom samverkan mellan kommunerna och landstinget knyts personer som ska fungera
som motorer genom att till exempel informera, följa upp och utbilda i det systematiska
förbättringsarbetet.
Marie Gustafsson säger i intervjun att hon upplever att regionförbundets sätt att arbeta med
systematiskt förbättringsarbete har uppskattats av berörda intressenter och medarbetare:
… att jobba med systematiskt utvecklingsarbete och förändringsarbete är ju någonting
som alla organisationer i samhället idag har uppdrag kring och som man säger sig göra.
Men det är väldigt få som har verktyg för det. Jag tycker ofta att vi får ”credit” för att
vi jobbar systematiskt. (Marie Gustafsson, enhetschef Social välfärd och skolstöd)
40
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
41
Regionalt program för social välfärd
2011 togs ytterligare ett steg för ökad samverkan och utveckling inom området Social
välfärd. Då tog regionförbundet, i dialog med politiker, chefer, strateger och medarbetare
från regionens kommuner, landstinget, universitetet och brukarorganisationer fram sveriges
första regionala program för social välfärd. Det har i intervjuerna beskrivits som nödvändigt
att komplettera den regionala utvecklingsstrategin med ett regionövergripande program som
specifikt fokuserar de sociala frågorna.
I programtexten står det att programmet ska vara vägledande för regionförbundets
arbete samt stödjande för regionförbundets medlemmar. Följande målbilder anges:
• Barn och ungas välfärd och rättigheter
• Ett aktivt deltagande i samhället för personer med funktionsnedsättning
• Ett liv fritt från missbruk och beroende
• En god äldreomsorg
Lars Elamson exemplifierar i intervjun hur målbilderna och programmet använts i
kommunernas planering och arbete inom området för social välfärd:
Man har med sig texten när man utformar egna program inom området för social välfärd
i kommunerna. (Lars Elamson, regionstyrelsens 2:e vice ordförande)
Liksom för många andra arbeten inom sociala välfärd pekar de intervjuade på att den goda
samverkansstrukturen som etablerades i Marit/Vilgot varit en viktig faktor för att beslutet
togs att ta fram programmet. Att arbeta fram ett socialt välfärdsprogram har annars inte
varit en uppgift som varit ålagd regionförbundet.
Liksom i de övriga beskrivna arbetena inom social välfärd läggs stor vikt vid organisering
och genomförande av samverkan mellan kommunerna och landstinget. Det slås även fast att
samverkan med den ideella sektorn och andra aktörer är viktig och för detta behöver nya former utvecklas och prövas. Viktigt är också omvärldsbevakning, förebyggande förhållningssätt, evidens, kunskapsutveckling samt systematisk metod- och kompetensutveckling.
I programmet pekas två förutsättningar ut för att utveckla samverkan och samarbete:
1. Medarbetarna måste ha god kunskap om varandras verksamheter och uppdrag.
2. Det måste finnas arenor för erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer.
Gemensam kompetensutveckling framhålls vara ett sätt för utveckling av samverkan och
samarbete. För att kunna genomföra strategierna, ger programmet regionförbundet en viktig
roll i att vara motor för ett evidensbaserat arbete och utgöra arena för samverkan.
42
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
5. SLUTSATSER
Följande arbetssätt och metoder har identifierats i dokumentation och intervjuer.
•
•
•
•
Processorienterat arbetssätt
Nätverksbaserat arbetssätt
Samverkansorienterat arbetssätt
Dialogmöten
Det finns inga absoluta gränser mellan de arbetssätt som diskuteras. De är i flera avseenden
överlappande och de utgör på flera sätt förutsättningar för varandra. Att arbeta nätverksbaserat har till exempel beskrivits som en förutsättning för att arbeta samverkansorienterat. Det
som närmast kan beskrivas som en gemensam metod för organisationen är det som benämns
som dialogmöten.
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
43
Processorienterat arbetssätt
Processer och processorienterat arbetssätt har en framskjuten position i regionförbundets
organisation och i framtagandet av projektplaner, handlingsprogram och annan dokumentation. Det kan sägas utgöra ett överordnat synsätt på arbetet med regional utveckling.
Det handlar om att ta sig an regionala utmaningar och utvecklingsfrågor med ett processorienterat arbetssätt. Denna syn återkommer i intervjuer och i texter, såväl på kansli- som
på politiknivå i organisationen.
Processorienterat arbete beskrivs i olika projekt- och handlingsplaner. En organisationsgemensam projektmodell med riktlinjer för drift, styrning och roller finns beskrivna. Det
finns ingen övergripande beskriven processorganisation eller processtyrningsmodell för organisationen som helhet. Däremot har stora insatser genomförts i syfte att kompetensutveckla
personalen i processledning. Medarbetarna har fått en förståelse för ledningsprocesser och
kunskap i att leda mänskliga resurser genom en process. Arbetet har präglats av ett coachande förhållningssätt, att kunna se sammanhang och struktur, relatera till olika målgrupper
samt definiera olika processer. Att tillsammans med aktörer grunda, aktivera, bygga och
fokusera arbetet genom kommunikation och dialog har också varit en viktig ingrediens.
Projektmodellen – PIRÖ
Generellt kan regionförbundets arbete med projekt definieras som ett processorienterat
arbetssätt. Man arbetar utifrån en gemensam projektmodell – PIRÖ – som beskriver
flöden, aktiviteter, roller och ansvar.
PIRÖ-modellen beskriver arbetsprocessen i fem steg, som bryts av med fyra avstämningspunkter efter vart och ett av stegen, så kallade beslutspunkter. Resultat av dessa har
betydelse för huruvida projektet fortsätter, avbryts eller pausas.
44
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
Synen på utveckling har förändrats. Ingen tror längre att utveckling kan
administreras fram. Utveckling är en process där de enskilda människornas
tankar, värderingar och attityder är avgörande för en regions utveckling.
Planeringsperspektivet har övergivits till förmån för processperspektivet.
Det finns därför ett behov av helhetssyn och ett länspolitiskt inflytande
över strategier och resurser för länets utveckling.
Framställan, Bildande kommunalförbund och samverkansorgan i Örebro län, 2005
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
45
Nätverksbaserat arbetsätt
Att styra i och genom nätverk7 har blivit centralt för det politiska arbetet. Enligt regionstyrelsens ordförande Irén Lejegren är tillit och förtroende mellan aktörer, tjänstemän och
politiker bärande delar för en fungerande nätverksstyrning. Utmaningen är att det är oskarpa gränser mellan rollerna: i politiken, i tjänstemannaledet, i civilsamhället och i näringslivet. Det kan i många fall vara en svår balansakt att tydliggöra ansvar och roller i det
regionala utvecklingsarbetet.
Jag är mer åt governance-hållet. Jag säger inte åt tjänstemännen att: ”Nu ska ni jobba med
kapitel fem i den regionala utvecklingsstrategin”. Det fungerar inte i en sådan här organisation. Samtidigt är det svårt eftersom man behöver hålla koll på sig själv som politiker
lite mer. Man måste också som politiker sätta ner fötterna ibland och ta politiska beslut.
Det får inte bli en sörja. (Irén Lejegren, regionstyrelsens ordförande)
Regionförbundet ingår i totalt 118 olika nätverk – 52 nationella, 62 regionala och 4 internationella, se bilagan. I femtio av dessa nätverk är regionförbundet drivande organisation.
I majoriteten av nätverken definieras regionförbundet som en drivande part.
Från mitt perspektiv så tycker jag att regionförbundets engagemang i nätverket har fungerat väldigt bra. Tittar man på både politisk nivå och på tjänstemannasidan så upplever jag
att man är väldigt intresserad av det storregionalasamarbetet och prioriterar det verkligen.
Jag upplever att man är engagerad och beredd att bidra tidsmässigt och att man inte tvekar.
(Maria Nimvik Stern, Mälardalsrådet)
Ofta beskrivs arbete i regionförbundet med hjälp av den metaforiska omskrivningen,
”att vara en motor”.
Regionförbundet är motor i det arbete som pågår för att bygga en stödstruktur för en evidensbaserad praktik inom socialtjänstens arbete. (Regional program för social välfärd, sid 14)
Med utgångspunkt i det som sagts i intervjuerna med medarbetarna kan metaforen förstås
som en förmåga att dels inspirera till handling och dels ha uthållighet för att fullfölja
projektarbeten och andra åtaganden. Det handlar om att hålla något igång, att driva på
och inte låta ett arbete stanna av på grund av sjunkande engagemang hos någon av samarbets-/samverkanspartnerna.
46
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
Vi har tagit på oss att vara motor i många samverkanssammanhang. Det har ju varit vår
roll, när andra säger ”Ja, det vore bra om någon gjorde det här” och så sitter alla och passar.
Då har regionförbundet klivit fram och sagt att ”Ja, vi kan ta på oss att vara motor i det här,
eller driva det här tillsammans med er”. (Peter Åslund, enhetschef Hållbar samhällsbyggnad)
Att uppfattas av andra och se sig själv som en motor kräver självfallet att det finns kraft,
energi och engagemang kring frågorna i den egna organisationen. Det finns många exempel
där de intervjuade lyft fram detta då de beskrivit hur de uppfattat regionförbundets arbete.
Jag tycker att regionförbundet har haft en enorm utvecklingskraft i sitt arbete och det är
värt att lyftas fram. De har klivit in. De hade förhållandevis små resurser när de började
och ändå hade de en enorm utvecklingskraft i arbetet. Det hoppas jag verkligen ska kunna
behållas när de går in i den nya organisationen. (Lena Baastad, kommunstyrelsens
ordförande i Örebro)
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
47
Kunskapsbaserat arbetssätt
Att regionförbundet ska vara en kunskapsorganisation slogs fast i verksamhetsplanen 2007.
Regionförbundets roll är att i första hand vara en kunskapsorganisation. Det betyder att
politiskt förtroendevalda och tjänstemän gemensamt bygger upp den kunskap som krävs för
att förbundet ska kunna fullgöra sina uppgifter – att initiera, leda, samordna och aktivt
delta i det regionala utvecklingsarbetet inom de prioriterade områdena.
(Verksamhetsplan 2007-2010, sid 12)
Vid sidan om samverkan har kunskapsinsamling och kunskapsspridning varit mycket
centralt i regionförbundets arbete. Inte minst framhålls vetenskaplig kunskap inom de olika
sakområdena. Evidensbaserad praktik lyfts fram i programmet för social välfärd, vetenskapligt förhållningssätt inom regionalt skolstöd och hänvisningar till forskning är återkommande i de övriga sakområdenas dokumentation. Även i genomförande och uppföljning av den
regionala utvecklingsstrategin har effektiv kunskapsanvändning och kunskapsspridning
tydligt lyfts fram i projektplanen.
Det har funnits ett stort mått av kompetens- och fortbildande satsningar för personal
inom regionförbundet. Till exempel en processcoachutbildning som omfattat sju lärdagar
och en uppdragsutbildning i samverkan med Örebro universitet kring regional utveckling
och strategiskt tillväxtarbete. Den senare har arrangerats i två omgångar. Den har omfattat
15 högskolepoäng och examinerats genom att deltagarna har skrivit ett projektarbete med
koppling till sitt arbete på regionförbundet.
Regionförbundet har genom åren organiserat en omfattande kurs- och konferensverksamhet
för aktörer och samarbetspartners i regionen. Kurserna och konferenserna har haft ett stort
inslag av vetenskapligt innehåll.
Ett återkommande inslag har varit ”fredagsakademierna” där såväl unga som mer seniora
forskare från Örebro universitet, andra lärosäten och forskningsmiljöer erbjudits en arena för
att presentera sin forskning. Fredagsakademierna har varit öppna för intresserade i regionen.
Vid fredagsakademier liksom vid andra former för kunskapsspridning har även erfarenhets-/
förtrogenhetsbaserad kunskap utgjort viktiga inslag. Medarbetare inom regionförbundet och
personer med olika kompetenser och bakgrund har stått för kunskapsinnehållet på möten
och konferenser. I regionförbundets dokumentation från dessa olika arrangemang under
åren finner vi såväl politiker, tjänstemän i olika roller, representanter för ideella organisationer som har förmedlat erfarenheter och goda exempel på arbetssätt och organisation.
48
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
En viktig del i kunskapsbanken kring regional utveckling är deltagandet i forumet RegLab
som är ett nationellt forum för lärande om regional utveckling. I forumet ingår 24 organisation bestående av regioner, regionförbund, landsting, Sveriges kommuner och landsting,
Vinnova samt Tillväxtverket. Kärnan i RegLabs verksamhet är lärprojekt där man bland
annat studerar best practice med inspel från forskare och experter. Seminarier, gemensamma
analyser, tematiska nätverk, kunskapsspridning och forskarforum är exempel på aktiviteter
och former för kunskapsarbetet. Regionförbundets deltagande och aktivitetsgrad i RegLab
ligger på en hög nivå:
Samarbetet är upplagt på det sättet att vi tillsammans bestämmer oss för att driva ett antal
lärprojekt, vilka kan ha väldigt olika inriktningar. Det kan handla om kompetensförsörjning, om innovationer, om infrastruktur eller kollektivtrafik. För varje lärprojekt så tar
regionerna ställning till om man ska delta. Regionförbundet Örebro är ett aktivt regionförbund så min känsla är att man deltar i de allra flesta projekt. (Christer Östlund,
Sveriges kommuner och landsting)
Foto: Riksföreningen Teknikcollege
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
49
Samverkansorienterat arbetssätt
Det framgår också i dokumentation av projekt, handlingsplaner och program att mycket av
det arbete som görs handlar om att organisera eller driva samverkan. I vissa fall handlar det
om att skapa goda förutsättningar och organisera för samverkan mellan olika parter i andra
fall kan regionförbundet själv vara en av de samverkande parterna. Arbetssätten och metoderna har i olika utsträckning använts i syfte att stärka samverkan. I vissa fall har samverkan
varit i fokus och utgjort ett mål för arbete i andra fall har det funnits med som en förutsättning för att nå andra mål. Den centrala position som samverkan har i regionförbundets
arbete gör att man kan prata om ett samverkansorienterat arbetssätt.
Förbundet är medlemmarnas organ för samarbete i regionala utvecklingsfrågor och för demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet. Förbundet kan behandla frågor som
kräver samverkan och samordning mellan medlemmarna. (Regionförbundet Örebro
– Förbundsordning, sid 1)
Det samverkansorienterade arbetssättet kännetecknas av att det finns en målsättning att
organisera, driva samt skapa goda förutsättningar för samverkan. Det genomsyrar alla delar
och är styrande för hur arbetet utformas. Det samverkansorienterade arbetssättet anses vid sidan av formella avtal vara en avgörande förutsättning för om samverkan ska bli framgångsrik.
Det finns en övergripande systematik som genomsyrar arbetet med samverkan och framtagande av handlingsplaner inom regionförbundet. Den kan ses som en slags metod för
samverkan som organiskt vuxit fram i verksamheten. Systematiken bygger på identifiering
och avgränsning av idé, mål, ansvar för genomförande samt samverkande aktörer. Denna
systematik illustreras ofta i tabeller som återfinns i handlingsplanerna, se nedan.
ÅTGÄRD Utveckla arbetsmarknadskunskap
ATT GÖRA
START
• Fortsätta processen utifrån resultatet av
förstudien om arbetsmarknadskunskap
(Förstudien genomförd 2013).
Kvartal 1
2014
• Säkerställa att ett aktivt arbete bedrivs kring studie- och
yrkesorienteringsplan enligt Skolverkets allmänna råd för
studie- och yrkesvägledning.
Kvartal 1
2014
50
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
PROCESSANSVAR
SAMHANDLING
UPPFÖLJNING
Regionförbundet
Regional
skolchefsgrupp
Teknikcollege
Handelskammaren
Mälardalen
Vård- och omsorgscollege
Arbetsförmedlingen
Business Region Örebro (BRO)
Kvartal 2
2014
Regional
skolchefsgrupp
Länets grund- och
gymnasieskolor
Skolverket
Kvartal 4
2014
Samverkan handlar mycket om att man alltid utgår från att det här kan vi inte göra själva.
Det här måste vi hjälpas åt med och att få andra att förstå det också. Det är ett förhållningssätt och ett sätt att arbeta på. Det måste ske i dialog.
Samverkan stöds ju av avtal eller överenskommelser. Samarbete är ju relation mellan
människor. Det bygger också på ett ömsesidigt förtroende där man både ger och tar, försöker
jobba utifrån samma målsättning, att man vill uppnå någonting i den samverkan och samarbetet som sker mellan olika parter. (Fokusintervjuer, medarbetare på regionförbundet)
Samverkan mellan organisationer kan medföra att gränser för respektive organisationers
verksamhet överskrids, vilket också ofta är ett syfte i samverkansprojekt. Det handlar nödvändigtvis inte om att de samverkande organisationernas kärnverksamheter förändras eller
att de regelverk som styr dem åsidosätts.
… att man tillsammans med andra, ofta personer med annan utbildning, som är styrda av
andra regelsystem och i en annan organisatorisk position, arbetar mot gemensamma mål.
(Fokusintervjuer, medarbetare på regionförbundet)
Det finns goda skäl att se samverkan som en process där handlingar utförs tillsammans med
andra. I denna process behöver förutsättningar, flöden och roller preciseras. Frågor som rör
makt, inflytande och känslor behöver hanteras.
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
51
Dialogmöten
Dialogmöten är en vanligt förekommande form av möten som arrangerats av regionförbundet och på flera sätt en grundpelare i det samverkansorienterade arbetssättet. En sökning på
regionförbundets hemsida ger drygt 120 träffar på ordet dialogmöten, ordet dialog ger mer
än 900 träffar.8 Det säger något om hur pass central roll dialog spelar för verksamheten.
Vi vill skapa mötesplatser för dialog där vi bjuder in andra att delta.
(Eva Getzman, enhetschef RUS-kansliet)
Vanligtvis förstås dialogmöten som en dialog mellan beslutsfattare eller genomförare och
de som har intressen av, eller är föremål för att något ska genomföras. Stiftelsen Cesam och
Malmö stad menar att dialogmöten är en metod för att finna lösningar och på vem som ska
göra vad. Kommunikationen i en dialog vilar på ett förhållningssätt som handlar om att vara
öppen för att lyssna, förändra och att vilja dela med sig (Cesam och Malmö stad, 2009).
I intervjuer med medarbetare på regionförbundet har dialog också kopplats samman med ett
förhållningssätt som handlar om öppenhet och vilja till samarbete. Det framkommer vidare
att dialog ses som en förutsättning för att lyckas med samverkan.
Att skapa, tillhandahålla och vara en mötesplats eller arena är ofta generellt förekommande
beskrivningar av regionförbundet. En slutsats som man kan dra utifrån intervjuerna är att
det handlar om att organisera och skapa goda förutsättningar för dialog.
Jag tycker att vi förstår mer och mer hur olika områden kan hänga ihop med varandra och
att vi på ett bättre sätt känner till varandra. Regionförbundet har inneburit en kommunal
arena där vi träffas. Det är så vi upptäcker att vi har gemensamma frågor eller gemensamma
problem som vi kanske kan finna bra lösningar på. Skolan är ju ett sådant exempel.
(Ewa-Leena Johansson, politiker)
Flera av de intervjuade har framhållit regionförbundets arbete med att skapa mötesplatser
och arenor som väsentligt för dialog och samförstånd mellan aktörer i regionen. Det är
något som de intervjuade ser som viktigt att försöka bevara i den nya organisationen.
Vi har bra kontakter och det känner jag att vi även måste ha i den nya organisationen.
Dialog och förståelse, just det här att man tar det i olika forum. Det är jätteviktigt för att
fortsätta, annars jobbar var och en för sig. Det är viktigt att bibehålla den öppna dialogen.
(Eva Nilsson, E-on)
52
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
Ofta kallas möten som anordnas av regionförbundets för ”mötesplats”. Mötesplats är ett
positivt laddat begrepp som för många leder tankarna till öppenhet och tillgänglighet.
I en rapport för Region- och trafikplanekontoret, Stockholms läns landsting definieras
mötesplats som: … ställen där människor möts och interagerar i någon form. Mötet och interaktionen med andra utgör för individen en dimension av livskvalitet och bidrar till att stärka den
sociala sammanhållningen (Dethorey S., Tunström M., Cars G., 2010)
Många möten definieras som mötesplatser i regionförbundets dokumentation. En stor del
av de möten som man kallar för mötesplatser kan dock definieras som dialogmöten. Karaktäristiskt är annars att de möten som kallas mötesplatser ofta är regelbundet återkommande
möten, för samma eller liknande målgrupper. Flera av de intervjuade, såväl medarbetare på
regionförbundet som andra, återkommer till begreppet mötesplatser då man lyfter fram
sådant som man tycker fungerat väl och varit betydelsefullt i regionförbundets arbete.
Lokadagarna har varit en bra mötesplats. Dagarna har utvecklats hela tiden.
Det gäller att behålla det. (Fokusintervju, kommunchefer/landstingsdirektör)
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
53
6. Referenser
Alsterdal, L., Engwall, K., Gustafsson, H. (odaterad) Arbetssätt och metoder inom
LSS-verksamheter FOU- Södertörns Skriftserie nr 82/10. Hämtad 2014-09-28,
http://www.fouvalfard.se/$2/2010-arbetssatt-och-metoder.pdf
Ansvarskommitténs slutbetänkande (2007). Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft.
SOU 2007:10
Brulin, G., Jansson, S., Sjöberg, K. (Red). Lärande utvärdering genom följeforskning.
Lund: Studentlitteratur
Dethorey, S., Tunström, M., Cars, G. (2010). Mötesplatser i Stockholmsregionen.
Rapport 2:2010. Regionplanekontoret, Stockholms läns landsting.
Eliasson, F. (2009). Revidering av det regionala tillväxtprogrammet - Erfarenheter,
förbättringsförslag och nulägesbeskrivning. Rapport 2008:01. Regionförbundet Örebro län
Ellström, P-E. (2011). Användning och nytta av utvärderingar: ett lärandeperspektiv.
Finansdepartementet (2006). Uppgiftsöverföring till samverkansorganet i Örebro län.
Regeringsbeslut 2006-11-23.
Frankelius, P. (2010). Örebroregionen – Igår och idag. Rapport 2010:5. Regionförbundet
Goldkuhl, G. (2000). Från process till praktik. Forskningsgruppen VITS och Centrum för studier
av Människa, Teknik och Organisation, Linköpings universitet, Internationella handelshögskolan
i Jönköping. Hämtad 2014-09-08, http://www.vits.org/publikationer/dokument/407.pdf
Granberg, O., Ohlsson, J. (2005). Kollektivt lärande i team - Om utveckling av kollektiv
handlingsrationalitet. Pedagogisk Forskning i Sverige, 2005 nr 3/4 s. 227–243.
Hallencreutz J., Johansson, J., Wynn-Williams, M. (2007). Processmodell för bättre helhetssyn och kundfokus. Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning,
FEN 340:2 Hämtad 2014-09-08, http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:205314/FULLTEXT01.pdf
Lahdenperä, P. red. (2011). Forskningscirkel – arena för verksamhetsutveckling i mångfald.
Forskningsrapport 2011:1 Studies in Social Sciences. Mälardalens högskola.
Lind, M. (2000). Det svårgripbara nätverket. En sociologisk studie av företagare i nätverk. Örebro,
Örebro universitet.
54
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
Malmberg, A. (2002). Klusterdynamik och regional näringslivsutveckling – begreppsdiskussion
och forskningsöversikt. A2002:008. ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier
Montin, S., Hedlund, G. (2009). Governance på svenska. Stockholm: Santérus Förlag.
Montin, S. (2006). Styrnings- och organisationsspåret - teoretiska perspektiv och empiriska illustrationer.
Uppsalaprojektet. Arbetsrapport inom projektet Utvärdering av ny nämnd- och förvaltningsorganisation i
Uppsala kommun. Örebro Universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
Regional utvecklingsnätverk RUN (odaterat) Kulturanalys Skolutveckling utgår från frirumsteorin.
Hämtad 2014-09-11, http://www.miun.se/
Scherp, H-Å., Scherp, G-B. (2007). Lärande och skolutveckling. Ledarskap för demokrati
och meningsskapande. Karlstad University Studies 2007:3, Karlstads Universitet.
SKL (2005) Gör och lär - Ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i
hälso- och sjukvården. 2:a utgåvan. Hämtad 2014-09-08 http://webbutik.skl.se/
Socialstyrelsen (odaterad). Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik.
Hämtad 2014-09-10, http://www.socialstyrelsen.se/
Styrgruppen Kommunalt samverkansorgan Örebro län (2005). Framställan, 2005-06-23. Dnr. 005/0087.
Urval av dokument fr ån regionförbundet
Regionförbundet Örebro län (2013). Slutrapport från projektet ViSam
– Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell.
Regionförbundet Örebro län (2012). Protokoll, 2012-02-10. Nämnden för energi och klimat.
Regionförbundet Örebro län (2011). Förbundsordning.
Regionförbundet Örebro län (2010). Regional översiktlig planering Bakgrundsanalys.
Regionförbundet Örebro län (2010). Idéstudier september 2010 - Så når vi målen 2015.
Regionförbundet Örebro län (2009). Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin.
Regionförbundet Örebro län (2007). Yttrande, 2007-09-17. Dnr. 06-514
Regionförbundet Örebro län (2006). På väg mot större uppgifter och större roll.
Sammanfattning av intervjuer. Rapport 2006:1.
Regionförbundet Örebro län & Örebro läns landsting (odaterad) Region Örebro län: Förslag till ny
förvaltning regional utveckling inför 2015. Slutrapport. Hämtad 2014-09-28, http://www.regionorebro.se
Regionförbundet Örebro län, Örebro läns landsting (odaterad). Nu bildar vi Region Örebro län.
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
55
Tillvä xtprogr a m och regional ut vecklingsstr ategi
fr ån regionförbundet
Regionförbundet (odaterad). Utvecklingsstrategi för Örebroregionen
Regionförbundet (2009). Tillväxtprogram för Örebroregionens näringslivsutveckling, 2009 – 2013
Utvecklingsrådet Örebro län (2004). Regionalt tillväxtprogram för Örebro län, 2004 – 2007
Övriga program och handlingsplaner från regionförbundet
Energi- och klimatprogram för Örebro län 2013–2016
Innovationer och entreprenörskap – Handlingsplan för Örebro regionen
Kompetensförsörjning – Handlingsplan för Örebro regionen
Länsplan för regional transportinfrastruktur
Regionalt program för social välfärd
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län 2014-2015
Verksa mhetspl aner och årsredovisningar fr ån regionförbundet
Regionförbundet Örebro län (2006). Verksamhetsplan 2006
Regionförbundet Örebro län (2007). Verksamhetsplan 2007-2010
Regionförbundet Örebro län (2009). Verksamhetsplan 2009-2010
Regionförbundet Örebro län (2011). Verksamhetsplan 2011
Regionförbundet Örebro län (2012). Verksamhetsplan 2012
Regionförbundet Örebro län (2013). Verksamhetsplan 2013
Regionförbundet Örebro län (2014). Verksamhetsplan 2014
Årsredovisning, 2013
Årsredovisning, 2012
Årsredovisning, 2011
Årsredovisning, 2010
Urval av hemsidor som har använts i arbetet
Central Swedens hemsida: http://www.centralsweden.se
Regeringens hemsida: http://www.skl.se
Regionförbundets hemsida: http://www.regionorebro.se
Region Skånes hemsida: http://www.skane.se
RegLabs hemsida: http://www.reglab.se
SIQ, Institutet för kvalitetsutvecklings hemsida: http://www.siq.se
Socialstyrelsens hemsida: http://www.socialstyrelsen.se
Sveriges kommuner och landstings hemsida: http://www.skl.se
Västra Götalandsregionens hemsida: http://www.vgregion.se
Örebro läns landstings hemsida: http://www.orebroll.se
56
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
7. Fotnoter
1.Följande intervjuer har gjorts och utgör underlag för Budkavlen:
Tre fokusgrupper, medarbetare från Regionförbundet Örebro
En fokusgrupp, ledningsgruppen på Regionförbundet Örebro
En fokusgrupp, kommunchefer och landstingsdirektören
Tre telefonintervjuer med nationella myndigheter
Sju telefonintervjuer med politiker i Örebro län
Fem telefonintervjuer med externa regionala aktörer
2. Regionfrågan är dock inte ny. Den har behandlats i en mängd olika utredningar
sedan 1960-talet. Exempel på statliga utredningar som rört regionfrågan är:
Länsdemokratiutredningen (1968), Länsberedningen (1974),
Länsdemokratikommittén (1982) och Regionutredningen (1992).
3. Region Skåne och Västra Götalandsregion permanentades år 2011 tillsammans
med region Halland och region Gotland.
4.Alsterdal, Engwall & Gustafsson (odaterad) beskriver metod som ”…ett planmässigt tillvägagångssätt som används för att uppnå ett visst resultat” (s.6). Metoder i arbetslivet kan
sägas vara beskaffade med en mer eller mindre detaljerad systematik och mer eller mindre uttalade instruktioner för hur man ska eller bör gå tillväga för att uppnå ett önskat
resultat. De är ofta beskrivna på en generell nivå och ”…gör anspråk på att vara generellt
användbara”. I praktiken behöver dock metoder som förs in i en verksamhets arbete oftast
anpassas till lokala omständigheter och förutsättningar. De behöver också utvecklas i takt
med att förutsättningar i och utanför verksamheten förändras.
När det gäller begreppet arbetssätt menar författarna att det kan beskrivas som handlingssätt, sätt att utföra handlingar, som utvecklats på en arbetsplats under det att arbetet
pågår. I något som beskrivs som ett arbetssätt kan det ingå flera olika metoder (Alsterdal,
Engwall & Gustafsson odaterad).
5.De kompetensmäklande aktörerna är Arbetsförmedlingen, Vård- och omsorgscollege,
Teknikcollege, Yrkeshögskola Mälardalen, BRO – kompetens (Business Region Örebro),
Karriärcentrum – Örebro universitet.
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
57
6. RUN är ett regionalt utvecklingsnätverk bestående av kommunerna i Jämtlands län,
Västernorrland och Hälsingland tillsammans med Mitthögskolan och Specialpedagogiska
skolmyndigheten (http://www.miun.se/sv/naringslivosamhalle/Skolor/run/omrun/)
7. En variant av processinriktat arbetssätt som framträder i analys av dokument och intervjuer är vad som skulle kunna kallas ”ett nätverksbaserat arbetssätt”. En närmare definition av detta arbetssätt behöver starta i en definition av nätverk, vilket är en komplex och
svår uppgift. Lind (2002) menar att det under 1990-talet blev en så kallat ”modeord” i
organisationssammanhang, vilket oftas betyder att tolkningarna av vad det egentligen är
blir många och vaga. I forskningen, menar han finns flera olika förklaringar där nätverk
kan ses som metod, som ett perspektiv eller som ett fenomen. Det är lätt att konstatera att
en genomgång av litteraturen kring nätverk skulle bli mycket omfattande. Ramarna för
denna skrift medger inte att fånga begreppets hela komplexitet. Detta till trots är en
definition av hur nätverk ska uppfatta i detta sammanhang nödvändig.
Montin (2006) menar nätverk ofta beskrivs en samling aktörer och/eller organisationer
”som är relativt självständiga men samtidigt ömsesidigt beroende av varandra för att
åstadkomma resultat önskvärda för var och en” (s.9). De är ofta självorganiserade med
gemensamt överenskomna, och mer eller mindre formaliserade, spelregler. Samman hållning och arbetet i nätverket bygger i stor utsträckning på tillit och förtroende.
När det gäller styrning i och av nätverk, nätverksstyrning, menar Montin (2006) att detta
”…i första hand förknippas med horisontella relationer” (s.9). Nätverksstyrning är i sin
renodlade form att betrakta som motsatsen till hierarkisk styrning i en traditionell organisationsmodell. I praktiken sker ofta styrning med en blandning av hierarkiska styrmekanismer och horisontella, i form av nätverksstyrning. Inom organisationer där nätverks styrning förekommer i mer eller mindre utsträckning är, återigen, tilltro mellan såväl
individer som mellan olika nivåer i organisationen central.
Det nätverksorienterade arbetssättet kan förstås i ljuset av det som forskare inom fältet för
analyser av samhällsstyrning pratar om som en förändring från ”government” till ”governance”. Mycket kort kan det sägas markera att styrning i ökande omfattning omfördelats
från central politisk makt till nätverkande konstellationer mellan olika samhällsaktörer.
Men det är inte hela bilden, för samtidigt skjuts makten uppåt inom EU, vilket bidrar till
en ökande komplexitet i politisk styrning. Montin och Hedlund (2009).
8.Ordet dialog använd ofta både som prefix och suffix för olika handlingar och aktiviteter
i regionförbundets arbete. Hit hör till exempel dialogforum och projektdialog.
58
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
59
form
60
bu d k avle – regi o n fö rbu n d et ö rebro 2014
www.remarc.se
bilder
Regionförbundet Örebro, 701 83 Örebro
besök Forskarvägen 1, Örebro
tfn 019- 602 63 00
e-post [email protected]
www.regionorebro.se
Hans Jonsson, Sofia Kjörk, Pär Persson, Ove lundqvist, Maskot: Serny Pernebjer, Jens Lennartsson, Marcus Trotzig. Scandinav Björn Svensson, Jörgen Wiklund. Shutterstock.
tryck
Prinfo Welins
MILJÖMÄRKT