Markörhandbok

Här kommer lite tips på hur vi kan agera som markör Har du några synpunkter meddela oss gärna

Författare: Monica Petersson

Hemvärnssjukvårdsgruppchef Gruppledare för skademarkörgruppen, december 1996-februari 1999

Medförfattare: Mary Jalonen

Hemvärnssjukvårdare/Obs-lotta i LOMOS Gruppledare för skademarkörgruppen, februari-december 1999

Författarna vill tacka följande personer för deras ovärderliga hjälp: Mikael Gustafsson,

Röda Kors lärare

Göran Hollsten,

Röda Kors lärare

Christoffer Lord,

hemvärnssjukvårdare och skademarkör

Upplysningar angående markörhandboken, dess tillblivelse eller användning: Författaren:

Monica Petersson

e-postadress:

[email protected]

Röda Korset:

Lennart Pettersson

e-postadress:

[email protected]

DESSA SIDOR SKA DU LÄSA INNAN DU GÅR UT SOM MARKÖR:

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ INNAN DU GÅR UT OCH AGERAR

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR FEEDBACK

ANVISNINGAR FÖR KONSTRUKTIV FEEDBACK

HELKROPPSUNDERSÖKNING OCH HUR DU AGERAR NÄR DEN GÖRS

FRAMSTUPA SIDOLÄGE (FSL)

PLACERING PÅ BÅR

FÖRFLYTTNING MED BÅR

SKADOR

SIDA 2 SIDA 3 SIDA 4 SIDOR 5 OCH 6 SIDA 7 SIDA 8 SIDA 9 SIDOR 10 OCH 11

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ INNAN DU GÅR UT OCH AGERAR:

Du skapar ett rollspel tillsammans med den som omhändertar dig. Det är ett samspel mellan er. Gå aldrig ur rollen – tillrättavisa inte.

Du som markör har ansvaret för att rollspelet blir så realistiskt som möjligt Du skall därför alltid reflektera över dig själv:

•

Är jag tillräckligt tydlig i mitt agerande?

• •

Är jag observant på situationen och de förutsättningar som gäller? Är jag flexibel och anpassar rollspelet realistiskt beroende på det bemötande och omhändertagande jag får?

•

eller kör jag på bara efter min egen mall?

Situationen (bakgrundshistorien) utgör viktiga ledtrådar för sjukvårdaren när han/hon ska göra en bedömning inför ett korrekt omhändertagande. Ha detta klart för dig innan du går ut: Vilken kategori tillhör du? Vem är du?

Kombattant, civilist, fiende, flykting Namn, ålder, kön, familjeförhållanden,

u

tbildnings- och yrkesbakgrund

Varifrån kommer du?

Förband/kompani/bataljon, skogen/vägen, flyktingläger

Hur har du skadat dig/blivit sjuk?

Tänk ut hur du ska berätta det inom ramarna för din roll

Är fler skadade/sjuka?

Är situationen sådan att du bör känna till detta?

Hur ska du i så fall förmedla detta inom ramarna för din roll?

Är/var du ensam eller tillsammans med någon?

Vem/vilka i så fall? I vilken relation stod de till dig?

Gå igenom händelseförloppet flera gånger. Plocka fram känslor. Lev dig in i denna person. Känn dig in i situationen.

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR FEEDBACK

Som markör ska du kunna ge en bra bedömning på omhändertagandet till din markörledare eller övningsledare/instruktör FÖLJANDE ASPEKTER SKALL TAS I BEAKTANDE: 1.

MÄNSKLIGT OMHÄNDERTAGANDE

•

Kommunikation; Talar de med dig, till dig eller om dig?

•

Vänlighet; I bemötandet. Är du någon? Empatisk förmåga?

•

Respekt; För dina känslor/upplevelser/smärtor/dig som person

•

Ärlighet; Information. Är de förtroendeingivande?

2.

3 V = VÄRME, VILA, VARSAMHET

3.

KONTINUERLIG PULSKONTROLL

•

Statuskontroll: hur är ditt tillstånd allmänt?

•

Kontroll av puls ovanför och nedanför skadan

•

Bilateral pulskontroll (i förekommande fall)

4.

HÖGLÄGE

5.

HELKROPPSUNDERSÖKNING Det kan hända att sjukvårdarna erbjuder smärtstillande medel. Om så skulle vara fallet måste du meddela detta till marköransvarig så snart du är tillbaka och kan gå ur rollen!

Detta bedömningsunderlag är endast en liten hjälp på vägen. Innan du ger feedback måste du läsa igenom ”ANVISNINGAR FÖR KONSTRUKTIV FEEDBACK” Håll dig alltid till anvisningarna när du ska ge feedback !!

ANVISNINGAR FÖR KONSTRUKTIV FEEDBACK Som skademarkör ska du för det första aldrig ge feedback direkt till den som omhändertar dig, såvida inte instruktören/övningsledaren särskilt ber dig om detta!!

Har du synpunkter på omhändertagandet (du ska hela tiden vara observant) ska du lämna dina synpunkter till ansvarig markör.

Nedanstående regler gäller, håll dig till dem när du ger feedback

• • • • •

UNDERSTRYK DE VIKTIGASTE PUNKTERNA

.

HÅLL DIG TILL NÅGRA FÅ SYNPUNKTER. Koncentrera dig till vad just du upplevde i mötet med sjukvårdarna. Överlåt resten till instruktören som har den överblick som krävs.

KOMMENTERA INTE PERSONLIGHET UNDVIK DIREKT PERSONANGREPP

• • • •

Koncentrera dig på det mänskliga omhändertagandet just du fick.

VAR SPECIFIK HÅLL DIG TILL KONKRETA SITUATIONER.

Ge dina synpunkter genom att referera till verkliga händelser.

• •

VAR KONSTRUKTIV HÅLL DIG UNDAN FRÅN KLAGOMÅL OCH GNÄLL

Koncentrera dig på vad som kan läras av misstagen och vad som kan förbättras. Lyft fram det som var bra.

LÅT DIG INTE DRAS IN I EN DISKUSSION UNDVIK OMDÖMEN

•

Diskutera aldrig vad den övande borde eller inte borde ha gjort. Det är en uppgift för instruktören/övningsledaren.

HELKROPPSUNDERSÖKNING SCHEMA SJUKVÅRDAREN SKALL TITTA/FRÅGA EFTER:

1.

huvud/hals:

sårskador frakturtecken ömhet-smärta blödning i öron-näsa-mun pupillförändringar stickningar i armar och ben (tecken på huvud/hals/nackskador)

2.

bröstkorg/rygg

sårskador frakturtecken ömhet-smärta andningsrörelser

3.

4.

buk/bäcken

sårskador frakturtecken ömhet-smärta blödningar från urinrör och ändtarmsöppning

extremiteter

sårskador frakturtecken ledskador ömhet-smärta felställning pulskänsel ovanför och nedanför skadan

H

UR DU AGERAR NÄR

EN

HELKROPPSUNDERSÖKNING GÖRS Agerande vid medvetande:

• Markera tydligt och konsekvent var dina skador är.

• Lägg också stor vikt vid det medmänskliga omhändertagandet.

• Agera därför inte bara skadad, utan också människa.

Agerande som medvetslös:

• Tänk på att vara helt avslappnad i kroppen.

• När sjukvårdaren upptäcker och omhändertar skadorna kan du visa reaktion genom att rycka lite i musklerna runt ögonen, kanske rycka till något, men ytterst små reaktioner. •

Rätt omhändertagande

• En lite kraftigare reaktion kan vara att öppna och knyta nävarna/näven något (samma rörelse som spädbarnen gör med händerna).

Det är mycket viktigt att sjv presenterar sig innan undersökningen vidtas.

• • Undersökningen skall sedan genomföras metodiskt, med fast hand och utan stress.

Oavsett om du är medvetslös eller ej ska sjv hela tiden kommunicera med dig och berätta vad han/hon ska göra/gör.

•

Fel omhändertagande:

• Om du är medvetslös måste sjv hela tiden tänka på att du har fria luftvägar, samt lägga dig i FSL efter avslutad undersökning. Presentation och/eller kommunikation saknas från sjv.

• Undersökningen utförs slarvigt och/eller stressigt.

•

Agerande vid fel omhändertagande:

• Sjv pratar över huvudet på dig och om dig till andra.

Du kan välja att antingen bli lite ”gnällig”, smått irriterad eller något orolig, eller en kombination av alltihop.

• Dock ej några överreaktioner. Betänk att dina krafter huvudsakligen går åt till dina skador • • • Är sjv slarvig kan du klaga lite över smärta, både verklig och inbillad Är sjv stressig och far lite hårdhänt fram kan du bli lite irriterad Om sjv inte tänker på att kommunicera med dig kan du bli lite spänd och orolig, dels över ditt tillstånd och dels för vad sjukvårdaren gör med dig samt vilka eventuella skador han/hon finner hos dig.

• Om du får ligga länge utan uppsikt före eller efter helkroppsundersökning kan du säga att du känner dig kissnödig (vilket försätter sjv i en situation som kräver en stor portion medmänsklighet).

• Om du är medvetslös och sjv inte tänker på att du ska ha fria luftvägar kan du markera detta genom att andas rosslande och ansträngt. Om sjv inte uppmärksammar detta kan du efter några minuter sluta tvärt att andas med ett dramatiskt hörbart rosslande andetag. Sjv skall då omedelbart skapa fria luftvägar. Om detta sker kan du börja andas igen. Om sjv inte uppmärksammar din rosslande andning eller ditt sista dramatiska andetag låter du det vara helt enkelt. Fortsätt att agera medvetslös, men rapportera händelsen till ansvarig markör så snart du är tillbaka och har gått ur rollen.

FRAMSTUPA SIDOLÄGE (FSL)

Gamla sättet:

Böj upp benet

närmast dig

. Placera foten (på det böjda närmre benet) under det raka benet (det bortersta). För in armen

närmast dig

under personens kropp. Lägg

den bortre armen

över personens bröst. Ta tag i

Nya sättet:

den bortre höften

och vänd personen mot dig. Stöd huvudet vid vändningen. Lägg personens hand under kinden. Skapa fria luftvägar. Kontrollera att personen ligger bekvämt och stadigt. Maka till axeln som personen ligger på, om så behövs.

Lägg armen

närmast dig

i vinkel utåt, uppåt. Vinkla upp

det bortre benet

. Lägg

den bortre armen

över personens bröst. Ta tag i

den bortre axeln

samt

den bortre höften

luftvägar. Kontrollera att personen ligger bekvämt och stadigt. Dra upp . Vänd personen mot dig. Lägg handen (som följde med i vändningen) under kinden. Skapa fria

det vinklade benet

ytterligare, om så behövs.

Bästa sättet, personen ligger på mage:

Skapa fria luftvägar. Lägg handen

närmast dig

under kinden. Lägg

den bortre armen

utmed ryggen, längs med kroppen. Ta tag i höften

närmast dig

. Vrid/skjut uppåt så att personen hamnar lite på sidan. Ta tag i benet

närmast dig

och dra det emot dig i vinkel. Kolla fria luftvägar.

Rätt omhändertagande:

Innan sjv lägger dig i FSL skall han/hon först: • • • Kontrollera medvetandegraden hos dig Skapa fria luftvägar Kontrollera andning och puls (för att säkerställa att du ej behöver HLR) • Göra en helkroppsundersökning (helst)

OBS!!!

Sjv skall presentera sig och tala om vad han/hon tänker göra (hörseln är det sista som lämnar människan)

Agerande vid fel omhändertagande:

• Om sjv lägger dig så att du inte får fria luftvägar, eller t o m glömmer bort att skapa fria luftvägar, kan du börja andas ansträngt först. Om sjv inte uppmärksammar detta kan du andas mer väsande och något rosslande.

• Om sjv inte uppmärksammar din rosslande andning låter du det vara helt enkelt. Fortsätt att agera, men rapportera händelsen till ansvarig markör så snart du är tillbaka och har gått ur rollen.

PLACERING PÅ BÅR

Rätt omhändertagande:

• Sjv skall lägga en filt på båren som du ska ligga på. Filten bör placeras på tvären för maximalt utnyttjande.

• Sjv skall också lägga något mjukt mellan dig och båren (polstring) för att undvika tryckskador • Armarna ska placeras på bröstet under remmarna, eller så ska sjv fråga om du själv kan hålla armarna på bröstet • • Om det är möjligt ska sjv lägga den skadade kroppsdelen i högläge.

OBS!! Är du skallskadad ska du ligga i planläge (i FSL om möjligt)!

•

Agerande vid fel omhändertagande på bår:

• Personliga persedlar ska följa med på båren om möjligt, eller så ska sjv bära med sig dem så att du har uppsikt över dina saker.

Om sjv har glömt filten kan du klaga på att du fryser.

• Om sjv inte har polstrat upp ordentligt så att du känner att det trycker på någon eller några punkter kan du jämra dig lite och säga att det trycker och känns ”konstigt” .

• Om du är medvetslös eller förlamad ska du inte säga något, hur mycket det än trycker (såvida du inte upplever verkligt svår smärta som du inte kan stå ut med, då talar du om att det är ett skarpt läge).

• • Om du är medvetslös och dina armar har blivit lagda löst på bröstet kan du låta dem falla ner (om det är naturligt). ”Glöm” sedan att du har armar. De kan råka ut för mycket under resans gång, låt sjv upptäcka det själva.

olika grad, beroende på hur du bedömer situationen.

Om sjv glömmer dina saker, vänta först en liten stund. Fråga sedan efter dem. Om sjv bedömer det som omöjligt att plocka med dina saker kan du agera ”krävande” i •

Observera dock

: Du får inte kliva ur din roll. Du får med andra ord inte tillrättavisa.

FÖRFLYTTNING MED BÅR

Rätt omhändertagande:

• Fotändan ska gå först, så att siste bäraren har uppsikt över dig.

• • • • • • • Båren ska bäras i otakt, för att undvika "gungning".

Uppför och nedför sluttning bärs huvudändan högst.

Uppför och nedför sluttning bärs huvudändan högst .

Bärarna ska gå snett uppför, eller snett nedför.

Vid brant sluttning går bärarna på tvären, vända mot varandra.

Vid diken placeras båren med fotändan först.

Båren fattas utmed långsidorna och ”bryggas” över, d v s de ska inte lyfta båren utan hasa den en bit i taget.

•

Agerande vid fel omhändertagande vid bårbärning:

• I trappa bärs huvudändan högst, d en nedre bäraren ska fatta undertag. Visa att du blir orolig om sjv bär fel. Agera oroligt med kommentarer som

försiktigt. Ni får inte tappa mig. Är ni säkra på att ni inte tappar mig? Ser ni var ni går? Tänk om ni snubblar?”.

”Bär

• Om du har skallskada, eller på annat sätt riskerar cirkulationssvikt och bärs så att huvudändan vippar nedåt (i sluttning eller trappa) kan du bli medvetslös för att markera att de bär fel.

SKADOR Vanligt förekommande på övningar SMÅBLESSYRER

INFANTERIELD

LÖST ÖGA

NÄSBLOD

SKAVSÅR

SKRUBBSÅR

LEDSKADOR

AXELLUXATION

STUKAD FOT

MINDRE BROTT (skelettskador)

ARMBROTT, SLUTET

ARMBROTT, ÖPPET

BRUTET FINGER

BRUTET KÄKBEN

BRUTET NÄSBEN

UNDERBENSBROTT, SLUTET

UNDERBENSBROTT, ÖPPET

STÖRRE BROTT (skelettskador)

BÄCKENBROTT

LÅRBENSBROTT, SLUTET

LÅRBENSBROTT, ÖPPET

FÖREMÅL I KROPPEN

FRÄMMANDE FÖREMÅL I KROPP

SPLITTERSKADA

BUKSKADA, SLUTEN

BUKSKADA, ÖPPEN

STORA BLÖDNINGAR

AVSLITEN KROPPSDEL

HUGG I LÅR

PULSÅDERBLÖDNING

SKOTTSKADA I LUNGAN

SID 12 SID 13 SID 14 SID 15 SID 16 SID 17 & 18 SID 19 SID 20 SID 21 SID 22 & 23 SID 24 & 25 SID 26 SID 27 & 28 SID 29 & 30 SID 31 & 32 SID 33 & 34 SID 35 & 36 SID 37 & 38 SID 39 SID 40 & 41 SID 42 & 43 SID 44 & 45 SID 46 & 47 SID 48 SID 49

BRÄNN- OCH KYLSKADOR

ALLMÄN NEDKYLNING (hypotermi)

BRÄNNSKADA, BRÖST

BRÄNNSKADA, HÄNDER

KYLSKADA, DJUP LOKAL

KYLSKADA, YTLIG LOKAL

RYGGSKADA, SKALLSKADOR

RYGGSKADA MED FÖRLAMNING

SKALLSKADA, SLUTEN

SKALLSKADA, ÖPPEN

SVULLNAD I RYGGEN

SJUKDOMAR

ASTMA

DIABETES, lågt blodsocker

DIABETES, lågt insulin

EPILEPSI

MAGSJUKA, epidemisk

MIGRÄN

PSYKISKA TILLSTÅND

APATISK

FÖRVIRRAD

SJÄLVMORDSKANDIDAT

STRIDSUTMATTAD

ÖVRIGA SKADOR/ TILLSTÅND

MEDVETSLÖS

BERUSAD

FOLKRÄTTSFALL

TOTALT: SID 50 & 51 SID 52 & 53 SID 54 & 55 SID 56 & 57 SID 58 SID 59 SID 60 SID 61 & 62 SID 63 & 64 SID 65 SID 66 SID 67 SID 68 SID 69 SID 70 & 71 SID 72 & 73 SID 74 & 75 SID 76 & 77 SID 78 & 79 SID 80 SID 81 SID 82 & 83 & 84 47 SKADOR/TILLSTÅND

SMÅBLESSYRER

INFANTERIELD

Symptom:

”blöjstjärt”

,

rodnande, svidande hud .

Agerande:

•

Gå fram med benen lätt särade (som en cowboy).

•

Se lidande ut. Betänk att detta är genant! Situationen är minst sagt penibel. Du kan t o m våndas över denna situation.

•

Beroende på hur du är som person kan du agera på flera olika sätt. Är din rollkaraktär en blygsam natur har du vissa svårigheter att meddela vad du lider av. Är din rollkaraktär helt ogenerad i situationer som dessa kan du agera klämkäckt och öppet, d v s inbjuda till att skämta om situationen.

• •

Observera att du måste signalera tydligt hur du är som person!

Rätt omhändertagande:

Sjukvårdarna ska tänka på att denna situation kan vara pinsam för dig och därför vara väldigt intuitiva i bemötandet.

•

Huden ska rengöras mycket varsamt samt torkas (genom försiktiga klappningar).

•

Helst ska huden också ”luftas” en stund.

•

Fel omhändertagande:

•

Stora kompresser ska anläggas över det rodnande hudpartiet.

Sjukvårdarna är okänsliga och skrattar och skämtar på ett opassande sätt.

• • •

Huden blir inte rengjord ordentligt.

Sjukvårdaren torkar huden genom att gnugga/frottera den torr.

Sjukvårdaren lägger över kompresser på fuktig hud.

•

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Sjukvårdaren täcker inte helt det rodnande hudpartiet med kompresser.

Bli ledsen och sårad om sjukvårdarna uppträder okänsligt. Betänk att det är du som avgör hur mycket skämt och skoj du ska tåla, och att du måste signalera detta tydligt!

•

Klaga högljutt och ordentligt om sjukvårdaren gnuggar huden torr eller på annat sätt är ovarsam i omhändertagandet. Huden är oerhört känslig.

•

Om sjukvårdaren lägger på kompresser som inte helt täcker den rodnande huden bör du tala om att det inte känns bra, och att det svider.

NY SKADA

LÖST ÖGA

Symptom:

Ögat hänger utanför, Lite blodigt runt ögonhålan.

Agerande:

•

Ha huvudet lätt bakåtlutat, och något snett vridet med det skadade ögat ”närmast himlen”.

•

Håll hela handen för det skadade ögat.

•

Agera med mycket oro. Du är mest rädd att förlora ögat helt. Även om ögat skulle klara sig är du rädd att förlora synen helt eller delvis.

•

Fråga sjukvårdaren flera gånger om du kommer att förlora ögat, alternativt bli blind.

•

Rätt omhändertagande:

•

Var mycket orolig för att sjukvårdaren ska skada ditt öga ännu mer. Visa detta såväl i kroppsspråk som kommunikation. Det bästa är att lägga ett täckande förband över öga och ögonhåla med hjälp av brännskadeförbandsmaterial närmast ögat och täckande kompresser över detta. Det oskadade ögat ska lämnas fritt.

•

Fel omhändertagande:

•

Det är viktigt att sjukvårdaren är ärlig i sina svar på dina oroliga frågor. Sjukvårdaren ska därför inte lova dig att öga eller syn kommer att klara sig, men bör ändå visa förståelse för din oro.

Ett förband som läggs direkt på ögat så att det trycker på .

•

Sjukvårdaren försöker att stoppa tillbaka ögat i ögonhålan.

•

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Ett förband som täcker båda ögonen så att du inte kan se.

Om förbandet läggs direkt på ögat kan du säga att det inte känns bra.

•

Protestera om sjukvårdaren försöker att stoppa tillbaka ögat i hålan.

•

Om sjukvårdaren lovar dig att du kommer att behålla synen måste du meddela detta till marköransvarig så fort du är tillbaka och kan gå ur rollen.

NY SKADA

NÄSBLOD

Symptom:

Blod som kommer ur näsan.

Agerande:

•

Gå mot sjukvårdaren lite lätt framåtlutad.

•

Håll för näsan med ena handen (eller båda, om det känns naturligare för dig).

•

Rätt omhändertagande:

•

Eventuellt kan du tala om för sjukvårdaren att du blöder ur näsan (om du tycker att det känns naturligt för dig att säga så).

Sjukvårdaren ska ge dig en plats där du kan sitta.

•

Du ska få instruktioner att hålla tumme och pekfinger på vardera sidan precis ovanför näsvingarna och trycka lätt.

•

Fel omhändertagande:

•

Du ska också få instruktion att sitta lätt framåtlutad tills det slutar att blöda.

Sjukvårdaren säger till dig att luta dig bakåt.

• •

Sjukvårdaren vill stoppa upp saker i din näsa för att stoppa blödningen.

Du får instruktion att hålla pekfinger och tumme alldeles uppe vid näsroten.

•

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Du får fräsa ur näsan efter att blodet har stoppat (kan skada de känsliga blodkärlen så att du börjar att blöda igen).

Om du måste luta dig bakåt får du markera att blodet rinner ner i halsen genom att börja hosta och harkla. Klaga på att blodet åker ner i halsen och ger dig ”spykänslor” .

•

Vägra att få något uppstoppat i näsan. Eventuellt kan du visa irritation om sjukvårdaren envisas.

•

Om du ska hålla fingrarna alldeles uppe vid näsroten kan du klaga på att det aldrig slutar att blöda.

•

Om sjukvårdaren säger åt dig att fräsa ur efter det att blodet har stoppat kan du klaga på att det gör ganska ont inne i näsan efteråt. (Snyt försiktigt eftersom det gör ont att snyta också).

NY SKADA

SKAVSÅR

Symptom:

Röd irriterad hud

,

Så småningom bildas blåsa

,

Så småningom spricker blåsan som vätskar sig

,

Ganska snart börjar skavsåret blöda.

Agerande:

•

Linka fram

•

Rätt omhändertagande:

•

Se lidande ut Försiktig och varsam rengöring.

•

Sjukvårdaren ska, efter rengöring, låta dig sitta och ”lufta” skavsåret en stund.

hud

•

: Helst ska ett särskilt plåster avsett för skavsår sättas på. Sjukvårdaren ska i samband med detta ge instruktioner om att detta plåster under inga omständigheter får tas av!

Om särskilt skavsårsplåster inte finns:

Vid röd irriterad

En tunn kompress övertejpad med kirurgtejp.

Vid hel blåsa

: En gummisvampskiva med hål i som tejpas med hålet rakt över blåsan. En tunn kompress läggs över gummisvampskivan som tejpas på så att skavsåret skyddas från smuts och bakterier, men fortfarande kan ”andas”.

Vid vätskande blåsa

•

: Plåster på skavsåret, och en gummisvampskiva (med hål i) över plåstret.

Fel omhändertagande:

Ingen rengöring eller särskild åtgärd.

•

Kirurgtejp direkt på skavsåret. (Skavsåret kan fortsätta att utvecklas under den tunna kirurgtejpen. Det är dessutom besvärligt att få bort tejpen från den känsliga huden utan att skada ytterligare).

• •

Gummisvampskiva utan hål.

Punktering av blåsa (ökar infektionsrisken)!

•

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Vid hel eller vätskande blåsa: Inget som skyddar från smuts/bakterier.

Ta emot behandlingen med tacksamhet och lika "hem" så snart situationen tillåter.

•

NY SKADA

Sminka upp ett rejält skavsår med vätska och blod och linka tillbaka till samma sjukvårdsgrupp. Gör klart för dem att det är samma skavsår som de tog hand om tidigare.

SKRUBBSÅR

Symptom:

Hud och underliggande vävnad är söndertrasad

,

Ojämna sårkanter

,

Smuts i såret (oftast).

Agerande:

Eftersom det här är en skada som tillåter mycket småprat mellan dig och sjukvårdaren ska du vara beredd med en bra och detaljrik bakgrundshistorien.

•

Rätt omhändertagande:

•

Om det är händerna som är skrapade kan du hålla dem lite utsträckta med handflatorna uppåt. Är det armbågarna/armbågen vänder du upp/fram dem/den. (Även vid småblessyrer reagerar man med att vilja ”ha koll” på sin skada. Därför försöker man få skadan ”inom synhåll”). Sjukvårdaren ska först och främst rengöra sina egna händer.

• •

Såret ska tvättas ”inifrån och ut”.

Om såret är mycket smutsigt måste borste användas, även där är rörelsen alltid inifrån och ut.

•

Noggrann sköljning innan såret försiktigt torkas (inifrån och ut) med ren kompress.

•

Fel omhändertagande:

•

Ett förband läggs på som täcker och skyddar mot infektioner.

Sjukvårdaren rengör såret utan att ha tvättat sina egna händer.

•

Sjukvårdaren ”gnuggar” runt föroreningar i såret genom att använda cirkulära rörelser.

•

Såret blir slarvigt rengjort så att synlig smuts finns kvar.

•

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Förbandet tillåter smuts att komma i kontakt med såret.

Om sjukvårdaren har påtagligt smutsiga händer kan du be denne att tvätta sina händer först.

•

Om sjukvårdaren använder cirkulära rörelser att rengöra såret med kan du påpeka att smutsen hamnar i såret.

•

Om rengöringen eller förbandet är slarvigt kan du, i samråd med markör ansvarig, gå tillbaka efter ett par timmar med en sårinfektion (i samma roll igen) till samma sjukvårdsgrupp. Klargör att detta har hänt med det sår de omhändertog tidigare. Kännetecken på sårinfektion: Rodnad, svullnad, varbildning, ömhet, värme.

NY SKADA

LEDSKADOR

AXELLUXATION

Symptom:

Det skadade axelpartiet ”sluttar”

,

Den skadade axeln hänger ned och armen är obrukbar

,

Mycket stor smärta.

Agerande:

•

Slappna av så mycket som möjligt i den skadade sidan och låt den slutta i förhållande till den friska.

•

Uttryck mycket stor smärta i ansiktsmimiken.

•

Håll den skadade armen tätt tryckt mot kroppen med hjälp av den friska armen.

• • • •

Rör överhuvudtaget inte på den skadade axeln eller armen Reagera med hög smärta varje gång som axeln rör sig eller någon rör vid den Eventuellt kan du be någon att få smärtstillande medel Om det är första gången som axeln hoppar ur led ska du endast tillåta sjukvårdaren att göra en fixering, allt annat smärtar oerhört. Om däremot axeln ofta hoppar ur led kanske du själv vet bäst hur man enkelt får den tillbaka igen. OBS! Du måste komma överens med marköransvarig eller instruktören om vilken bakgrundshistoria som ska gälla. Hitta inte på något på eget bevåg!!

•

Rätt omhändertagande:

•

Om skadan blir åtgärdad på plats kan du gå ”hem” själv, lätt grimaserande av smärta Sjukvårdaren ska framförallt iakttaga extra stor varsamhet

• •

Sjukvårdaren bör tänka på att fråga om axeln har hoppat ur led förut.

Sjukvårdaren ska ta pulsen ovanför och nedanför skadan för att kontrollera eventuella inre blödningar

•

Du ska inte få något smärtstillande medel

•

Fel omhändertagande:

•

Din axel och arm ska fixeras stadigt i ”mitella-ställning”. Om axeln ofta hoppar ur led kan sjukvården försöka att få axeln tillbaka i led igen. Sjukvårdaren är inte särskilt varsam

• • • •

Du blir inte tillfrågad om det har hänt förut Din puls kontrolleras inte Du får något smärtstillande medel Axel och arm blir inte fixerad, alternativt fixerad i olämplig eller obekväm ställning

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Om sjukvårdaren är alltför ovarsam reagerar du med stor smärta. Om sjukvårdaren fortfarande inte tar hänsyn till din smärta kan du reagera med irritation och vägra honom/henne att röra din skadade axel .

•

Om din axel har hoppat ur led förut och sjukvårdaren inte frågar dig om detta bör du berätta det självman när han/hon ska fixera din axel.

• •

Om axeln blir fixerad olämpligt ska du reagera med smärta och påpeka detta så att sjukvårdaren kan rätta till fixeringen. Om axeln inte alls blir fixerad ska du be att få hjälp med det.

•

Ta emot smärtstillande medel om du blir erbjuden det. OBS!! Tala om för marköransvarig så fort du är tillbaka att du har fått smärtstillande medel .

NY SKADA

STUKAD FOT

Symptom:

Missfärgning

,

(inte alltid)

,

Svullnad (inte alltid)

,

Nedsatt rörelseförmåga, Svårt att stödja på foten.

Agerande:

•

Det här är en situation som ger stort utrymme för småprat. Ha en detaljrik historia klar innan du går ut. Var beredd på att kunna berätta lite om ditt ”privatliv”

•

Linka fram. Du har mycket svårt att stödja på foten

•

Rätt omhändertagande:

•

Du kan välja att lida ordentligt och högljutt genom att gråta och vara ynklig, alternativt att vara den tappra typen som genomlider sina plågor sammanbitet och tyst Sjukvårdaren ska framförallt iakttaga extra stor varsamhet.

• •

Sjukvårdaren bör tänka på att fråga om axeln har hoppat ur led förut.

Sjukvårdaren ska ta pulsen ovanför och nedanför skadan för att kontrollera eventuella inre blödningar.

•

Du ska inte få något smärtstillande medel.

•

Fel omhändertagande:

•

Din axel och arm ska fixeras stadigt i "mitella-ställning". Om axeln ofta hoppar ur led kan sjukvårdaren försöka att få axeln tillbaka i led igen.

Sjukvårdaren är inte särskilt varsam

• • •

Du blir inte tillfrågad om det har hänt förut Din puls kontrolleras inte Du får något smärtstillande medel

•

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Axel och arm blir inte fixerad, alternativt fixerad i olämplig eller obekväm ställning Om sjukvårdaren är alltför ovarsam reagerar du med stor smärta. Om sjukvårdaren fortfarande inte tar hänsyn till din smärta kan du reagera med irritation och vägra honom/henne att röra din skadade axel .

•

Om din axel har hoppat ur led förut och sjukvårdaren inte frågar dig om detta bör du berätta det självman när han/hon ska fixera din axel.

• •

Om axeln blir fixerad olämpligt ska du reagera med smärta och påpeka detta så att sjukvårdaren kan rätta till fixeringen. Om axeln inte alls blir fixerad ska du be att få hjälp med det.

•

Ta emot smärtstillande medel om du blir erbjuden det. OBS!! Tala om för marköransvarig så fort du är tillbaka att du har fått smärtstillande medel .

NY SKADA

MINDRE BROTT (skelettskador)

ARMBROTT, SLUTET

Symptom:

Svullnad, Missfärgning (oftast)

,

Ibland kan området runt skadan vara lite blekt Lokal smärta (dock ej omedelbart vid skadetillfället).

,

Ingen känsel i fingrarna (ibland, inte alltid), Svårt eller omöjligt att röra hand eller fingrar,

Agerande:

•

Håll armen tätt intill kroppen med din friska hand

•

Grimasera av smärta

•

Markera att det gör mycket ont när sjukvårdaren tar i/rör armen

•

Rätt omhändertagande:

•

OBS! Slutet armbrott kan lätt förväxlas med muskelskada. Markera därför mycket tydligt din orörlighet i hand/fingrar samt om du även har förlorat känseln i fingrarna Armen ska fixeras i en skena som räcker över två leder (över och under skadan)

• •

Därvidlag ska armen polstras i skenan (för att undvika tryckskador) Skenan ska sedan fixeras i ”högläge” tvärs över bröstet, lämpligen i mitella eller genom att armen stoppas in i rocken/skjortan mellan två knapphål i lämplig höjd

•

Sjukvårdaren skall kontrollera puls, färg, känsel och värme nedanför skadan

•

Fel omhändertagande:

•

Om det inte finns skena ska sjukvårdaren fixera armen över två leder med elastisk binda i ett stadigt förband som med fördel binds upp mot kroppen. Observera att sjukvårdaren ska polstra det skadade området! Eventuellt kan polstrade pinnar ersätta skenan som fixeringsmaterial Sjukvårdaren lägger ett tryckförband

•

Din arm fixeras inte i högläge utan får hänga fritt

• •

Sjukvårdaren polstrar inte

Agerande vid fel omhändertagande:

Om sjukvårdaren lägger ett tryckförband, eller inte polstrar runt skadan markerar du ökad smärta och protesterar. Tala om att det gör ont

•

Om sjukvårdaren ändå bandagerar hårt rakt över skadan, kan du efter ett tag börja att klaga över stark smärta som hela tiden tilltar. Be sjukvårdaren att lossa förbandet och göra ett nytt som inte smärtar så fruktansvärt

•

Om armen får hänga fritt kan du klaga på ökad dunkande och pulserande smärta efter ett tag

NY SKADA

ARMBROTT, ÖPPET

Symptom:

Öppet blodigt sår

,

Avbruten del av extremitet som sticker upp ur såret

,

Svullnad

,

Missfärgning (rött närmast brottet, rödblått/blått i området utanför skadan)

,

Eventuellt blek i ansiktet

,

Stark lokal smärta (dock ej omedelbart efter skadetillfället)

,

Ingen känsel i fingrarna (ibland, inte alltid)

,

Omöjligt att röra hand eller fingrar.

Agerande:

•

Håll armen något ifrån dig, men håll den i ett stadigt grepp

•

Om du springer/går mot sjukvårdarna i ett uppjagat tillstånd bör du sätta dig ned så snart du blir omhändertagen

•

Om du står upp när sjukvårdarna kommer till skadeplatsen kan du stå med något böjd överkropp, som om smärtan får dig att krypa ihop något

•

Titta på din arm som om du inte kan tro på vad du ser, du är chockad, kanske också hysterisk

•

Rätt omhändertagande:

•

Ropa efter hjälp om ingen finns i närheten Sjukvårdaren ska polstra och lägga ett skyddsförband över såret

•

Armen skall sedan fixeras i en skena som räcker över två leder (under och ovanför skadan)

• •

Därvidlag skall armen polstras i skenan (för att undvika tryckskador) Skenan skall sedan fixeras i ”högläge” tvärs över bröstet, lämpligen i mitella eller genom att armen stoppas in i rocken/skjortan mellan två knapphål i lämplig höjd

•

Sjukvårdaren skall kontrollera puls, färg, känsel och värme nedanför skadan

• •

Om det inte finns skena skall sjukvårdaren fixera armen över två leder med annat fixeringsmaterial, t ex pinnar som först polstras ordentligt. Om det inte finns något annat material än förbandsmaterial att tillgå bör sjukvårdaren använda det och lägga ett stadigt förband, som är nogsamt polstrat över skadan. Armen bör sedan lämpligen fixeras i högläge genom att armen förbinds intill kroppen

Fel omhändertagande:

Sjukvårdaren lägger ett tryckförband

• •

Du får bara ett skyddsförband, utan att armen fixeras Din arm fixeras inte i högläge utan får hänga ned fritt

• •

Sjukvårdaren polstrar inte

Agerande vid fel omhändertagande:

Om sjukvårdaren lägger ett tryckförband, eller inte polstrar runt skadan reagerar du snabbt och kraftigt med ökad smärta

•

Om armen får hänga fritt kan du klaga på ökad dunkande, pulserande smärta efter ett tag

•

Om sjukvårdarna är väldigt ovarsamma med armen kan du förlora medvetandet, men det är bara undantagsvis, om du är en mycket känslig person och/eller situationen är mycket stressframkallande. Om du förlorar medvetandet ska sjukvårdarna lägga dig i framstupa sidoläge (FSL)

NY SKADA

BRUTET FINGER

Symptom:

Missfärgat och/eller svullet finger

,

Värk/smärta i olika grad OBS!

Det kan förekomma frakturer utan synliga symptom!

Agerande:

•

Gå fram medan du håller i handen mot din kropp

•

Markera att fingret värker genom att grimasera lätt

•

Rätt omhändertagande:

•

Fingret smärtar tydligt när sjukvårdaren undersöker skadan. Reagera tydligt på smärtan, dock inte överdrivet med skrik, gap och tårar. Sjukvårdaren bör undersöka hela handen för att lokalisera alla eventuella frakturer och skador

• •

Sjukvårdaren ska kontrollera cirkulationen ovanför och nedanför frakturen Om endast ytterleden är skadad lederna på det fingret.

räcker det med att tejpa de två yttersta

• •

Fingret skall fixeras med ett bredvidliggande finger, lämpligen med ett 1:a förband, där kudden kan vikas dubbel/tredubbel och användas som stadga

•

Sjukvårdaren måste tänka på att isolera fingrarna från varandra så att huden kan andas fritt i bandaget

•

Bandaget skall gå upp på handen så att fingrarna får ordentlig stadga i bandaget ovanför och nedanför den skadade mellanleden

•

Fel omhändertagande:

•

Sjukvårdaren ska lämna en liten bit av fingertoppen synlig så att det blir möjligt att kontrollera cirkulationen med bandaget på Sjukvårdaren undersöker inte fingret eller handen för att fastställa och lokalisera skadan

• •

Cirkulationen kontrolleras inte ovanför och nedanför frakturen Sjukvårdaren nonchalerar skadan och lämnar den utan åtgärd (trots att han/hon vet/misstänker att det är en fraktur)

•

Sjukvårdaren lägger ett förband med fingrarna hud mot hud (vid mellanledsskada)

•

Sjukvårdaren bandagerar endast det skadade fingret (kan endast anses ”fel” vid en konstaterad mellanledsskada)

•

Sjukvårdaren bandagerar endast fingrarna utan att stadga upp alla tre fingerlederna (kan endast anses ”fel” vid konstaterad mellanledsskada)

•

Fingertoppen lämnas inte synlig vid bandageringen

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Eftersom du har ont i fingret är du angelägen om att du får fingret undersökt. Agera därefter!

•

Om sjukvårdaren lägger ett förband med fingrarna hud mot hud kan du påpeka efter en stund att det känns väldigt ”svettigt”

•

Om sjukvårdaren inte stagar upp frakturen ordentligt markerar du det genom att klaga på rörlighet och smärta. Du kan också be sjukvårdaren att göra om bandageringen

•

Om sjukvårdaren glömmer att kontrollera cirkulationen kan du påpeka efter en liten stund att fingertoppen börjar att kännas konstig. Om sjukvårdaren ändå inte fattar galoppen så låter du det vara såvida inte bandaget är så hårt att det verkligen hindrar blodcirkulationen. Då bör du säga till sjukvårdaren och be att få ett bandage som inte sitter så hårt

NY SKADA

BRUTET KÄKBEN

Symptom:

Missfärgning rött/blått, särskilt i området nedanför skadan, Svullen käke, särskilt nedanför skadan, Blod som rinner ur munnen (blodampull som får ”smälta” i munnen), Blek utanför det skadade och missfärgade området,Ingen rörlighet i käken.

Agerande:

•

Du kan ej prata eftersom du inte kan röra på käken.

•

Använd "teckenspråk" för att kommunicera med andra.

•

Tänk på att käken smärtar mycket, så undvik huvudskakningar och huvudnickningar när du kommunicerar.

•

Se väldigt lidande ut. Agera ut din smärta och frustration med hjälp av kroppsspråket. Låt ögonen spegla all din frustration över att du inte kan kommunicera.

•

Håll ena handen över den skadade sidan av käken.

•

Låt blodet rinna ut ut munnen sakta (stoppa in en blodampull ett par minuter innan du möter sjukvårdarna och låt den smälta, eller bit av den om det behövs)

Rätt omhändertagande:

Eftersom du inte kan kommunicera muntligen är det extra viktigt att sjukvårdaren är inlyssnande och försäkrar sig om en fungerande kommunikation er emellan.

• •

Sjukvårdaren bör lämpligen försöka att stabilisera käken med en elastisk binda på ett sätt som känns bekvämt och stadigt för din käke.

Utstickande benbrottsbittar skall polstras innan käken stabiliseras.

•

Sjukvårdaren bör ta reda på om du har fler skador, lämpligen med en helkroppsundersökningen eftersom du har svårt att kommunicera, alternativt genom att utnyttja penna och papper att kommunicera med.

Fel omhändertagande:

Sjukvårdaren lägger på ett förband utan att kolla med dig att det sitter och känns bra

• • •

Sjukvårdaren tänker inte alls på att kommunicera med dig eftersom du själv inte kan prata. Utstickande benbrottsbitar polstras inte.

Sjukvårdaren kolla inte om du har fler skador.

Agerande vid fel omhändertagande:

Om du får ett förband som inte sitter bra, alternativt känns obehagligt eller ökar din smärta i käken ska du dra till dig sjukvårdarens uppmärksamhet och försöka förmedla detta.

• • •

Försök själv kommunicera om inte sjukvårdarna gör det. Använd teckenspråk. Eventuellt kan du "fråga" efter papper och penna.

Har du ett öppet brott som sjukvårdarna inte polstrar ska du omedelbart markera din smärta när förbandet läggs på. Protestera rejält.

Om du har fler skador och sjukvårdaren inte har undersökt detta kan du börja markera övriga skador en liten stund efter att din brutna käke är omhändertagen. OBS!! Hitta inte på nya skador på eget beväg!

NY SKADA

BRUTET NÄSBEN (öppet)

Symptom:

Öppet blodigt sår, En bit av näsryggen syns vid brottet, utanför det skadade och missfärgade området. Området kring och nedanför brottet är missfärgat rött/blått, samt svullet, Ymnigt med blod runt brottet, Blek

Agerande:

Markera kraftig smärta med hjälp av din ansiktsmimik.

• • •

Håll handen/ händerna över näsan.

Luta dig lite framåt i det första skedet för att markera att det nytt har hänt (om det verkligen nyss har hänt).

Luta sedan huvudet lätt bakåt/ uppåt, fortfarande med händerna för näsan.

•

Om smärtan är väldigt kraftig kan dina ögon tåras.

Rätt omhändertagande:

Sjukvårdaren ska få dig att sitta eller halvligga, rakt upp med huvudet, gärna med en förklaring att det inte är bra att luta huvudet bakåt allt för mycket eftersom det kan rinna ned blod i strupen.

• •

Är brottet mycket kraftigt med en stor bit av näsryggen utstickande bör sjukvårdaren polstra skadan först.

Sjukvårdaren ska sätta på ett täckande förband som skyddar mot infektioner, lämpligen en kompress som tejpas fast.

•

Om området runt näsbrottet är mycket blodigt och skadat kan sjukvårdaren lägga en elastisk binda som ej täcker ögon eller öron.

Fel omhändertagande:

Sjukvårdaren vill att du lutar huvudet framåt eller bakåt.

• •

Sjukvårdaren försöker att stoppa blödningen genom att stoppa upp något i näsan.

Sjukvårdaren vill att du ligger ned.

•

Du får ett tryckförband över näsbrottet.

Agerande vid fel omhändertagande:

Om sjukvårdaren vill att du ska luta huvudet framåt kan du sitta så en stund, sedan resa upp huvudet och klaga på att smärtan har ökat.

• • •

Om sjukvårdaren vill att du ska luta huvudet bakåt gör du det, men nästan omedelbart börjar du hosta eftersom du sätter det nedrinnande blodet i halsen.

Skrik och protestera ljudligt om sjukvårdaren vill stoppa upp något i näsan. Det gör ont!! Om du får ligga ned, sätter du dig upp i sittande eller halvsittande läge efter en liten stund (men ligger inte gärna ned i planläge om man har brutit näsan).

•

Om sjukvårdaren försöker att lägga ett förband som trycker på över brottet måste du markera att det gör rejält ont!

NY SKADA

UNDERBENSBROTT, SLUTET

Symptom:

Svullnad, Missfärgning, Ibland kan området runt skadan vara lite blekt, Ingen känsel i fot eller tår (ibland, inte alltid), Svårt eller omöjligt att röra på fot och tår, Lokal smärta (dock ej omedelbart efter skadetillfället).

Agerande:

• • •

Ligg eller sitt ner med benet liggande mot marken.

Markera att du har mycket ont genom att grimasera, stöna, alternativt skrika (men vråla inte, skrik måttligt).

Ropa på hjälp.

•

Slutet underbensbrott kan lätt förväxlas med muskelskada. Markera därför mycket tydligt din orörlighet i fot/tår samt om du även har förlorat känseln i tårna.

Rätt omhändertagande:

Benet skall fixeras i en skena som räcker över två leder (under och ovanför skadan)

• • • •

Därvidlag skall benet polstras i skenan (för att undvika tryckskador).

Om det inte finns skena att tillgå kan sjukvårdaren använda polstrade pinnar att fixera benet med, eller anlägga ett stadigt förband som är polstrat över skadan.

Benet skall sedan hållas i högläge.

Sjukvårdaren skall kontrollera puls, färg, känsel och värme nedanför skadan.

•

Antingen transporteras du bort på bår, eller så blir du hjälpt bort från platsen utan bår. Båda sätten är bra, under förutsättning att du inte behöver använda ditt skadade ben alls när du ska bort från skadeplatsen

Fel omhändertagande:

Skadan blir inte fixerad över två leder

• • •

Benet blir inte polstrat i skenan, alternativt att opolstrade pinnar används.

Benet får ligga i ett sådant läge att blodet rinner ned till det skadade området.

Sjukvårdaren klappar (vänligt oftast) på förbandet/skadan när allt är klart. Sjukvårdaren kan också placera ena handen eller armen på förbandet och ha kvar den där.

•

Du blir tillfrågad om du kan ta dig bort för egen maskin, t ex med hjälp av ”kryckor” eller hoppandes på ett ben.

Agerande vid fel omhändertagande:

Om skadan inte blir fixerad över två leder kan du markera sakta tilltagande smärta när benet inte är stilla.

• • • •

Klaga på att det känns som att benet kläms inne i skenan (eller mellan pinnarna) om det inte är polstrat.

Om benet får ligga så att det blir blodansamling i det skadade området klagar du på sakta men kraftigt tilltagande dunkande smärta.

Om sjukvårdaren klappar på förbandet när skadan är omhändertagen, eller låter handen vila på förbandet markerar du kraftigt att det gör ont. Om sjukvårdaren gör om samma misstag visar du att du blir irriterad.

Om du blir tillfrågad att gå från skadeplatsen för egen maskin ska du så långt det är möjligt tillmötesgå deras förfrågan (man vill ju inte vara till besvär) men du ska vägra att göra det helt utan hjälp!

•

(Normalt sett klarar man inte av att stappla fram någon längre sträcka ens med hjälp. Cirkulationsrisken är mycket stor. Beroende på hur situationen ser ut kan du efter några steg markera begynnande cirkulationssvikt.)

NY SKADA

UNDERBENSBROTT, ÖPPET

Symptom:

Öppet blodigt sår, Avbruten del av extremitet som sticker upp ur såret, Svullnad, Missfärgning, Stark lokal smärta (dock ej omedelbart efter skadetillfället), Ingen känsel i fot eller tår (ibland, inte alltid), Svårt eller omöjligt att röra på fot eller tår.

Agerande:

•

Ligg eller sitt ned med benet liggande mot marken.

• •

Markera att du har mycket ont genom att grimasera, stöna, alternativt skrika (men vråla inte, skrik måttligt.

Reagera på det öppna blodiga såret på ett sätt som passar din personlighet (är du rädd för blod, är du en person som ”biter ihop” o s v).

•

Ropa på hjälp

Rätt omhändertagande:

Såret skall polstras så att benpipan avlastas och ett skyddsförband skall täcka såret

• • • • •

Benet skall fixeras i en skena som räcker över två leder (under och ovanför skadan).

Därvidlag skall benet polstras i skenan (för att undvika tryckskador).

Om det inte finns skena att tillgå kan sjukvårdaren använda polstrade pinnar att fixera benet med.

Benet skall sedan hållas i högläge.

Sjukvårdaren skall kontrollera puls, färg, känsel och värme nedanför skadan.

•

Antingen transporteras du bort på bår, eller så blir du hjälpt bort från platsen utan bår. Båda sätten är bra, under förutsättning att du inte behöver använda ditt skadade ben alls när du ska bort från skadeplatsen.

Fel omhändertagande:

Benpipan blir inte polstrad

• • • • •

Skadan blir inte fixerad över två leder.

Sjukvårdaren lägger ett tryckförband.

Benet blir inte polstrat i skenan alternativt att opolstrade pinnar används.

Benet får inte ligga i högläge.

Sjukvårdaren klappar (vänligt oftast) på förbandet/skadan när allt är klart, eller låter sin ena hand vila löst på förbandet/skadan.

•

Du blir tillfrågad om du kan ta dig bort för egen maskin, eller gåendes/hoppandes med stöd av sjukvårdare.

Agerande vid fel omhändertagande:

Om sjukvårdaren lägger ett skyddsförband över benpipan utan att först polstra markerar du kraftigt ökad smärta.

• • • •

Om sjukvårdaren försöker att lägga ett tryckförband ska du vråla till ordentligt (det gör ont!!!). Likaså om du får en kärvänlig klapp på ditt förband, eller om sjukvårdaren låter sin hand vila på det skadade området.

Om skadan inte blir fixerad över två leder kan du markera tilltagande smärta när benet kommer i rörelse.

Klaga på att det känns som om benet kläms inne i skenan (eller mellan pinnarna) om det inte är polstrat.

Om benet inte får ligga i högläge klagar du på kraftigt ökande dunkande smärta.

•

Om du blir tillfrågad att gå från skadeplatsen med hjälp av sjukvårdare kan du reagera efter situation och din personlighet. (Normalt sett klarar man inte av att stappla fram någon längre sträcka. Cirkulationsrisken är mycket stor. Eventuellt kan du markera begynnande cirkulationssvikt efter några steg.)

NY SKADA

STÖRRE BROTT (skelettskador)

BÄCKENBROTT (instabilt) (En stabil bäckenfraktur är smärtsam, men kräver ingen speciell behandling förutom varsamhet på skadeplats)

Symptom:

Instabilt bäcken, Smärta, Blek i ansiktet.

Agerande:

• • • • •

Ligg på marken.

Slappna av i underlivet och försök att följa efter i höfterna när sjukvårdaren undersöker om bäckenet är stabilt.

Du är omtöcknad p g a hotande cirkulationssvikt.

Det är mycket svårt att kommunicera med dig p g a ditt tillstånd.

Reagera på smärta, d v s när sjukvårdaren undersöker ditt bäcken samt när de skall placera dig i helkroppsskena.

•

Eventuellt kan du be om något smärtlindrande.

Rätt omhändertagande:

Sjukvårdaren ska göra en helkroppsundersökning från topp till tå

• • • •

Under tiden för helkroppsundersökningen ska sjukvårdaren hela tiden kommunicera med dig och tala om vad han/hon gör.

Sjukvårdarna ska tömma dina fickor på saker innan du placeras i skenan. Dina saker ska sedan följa med dig på båren.

Du ska placeras i helkroppsskena som är ordentligt polstrad.

Sjukvårdarna skall därvidlag iakttaga stor försiktighet och varsamhet, samt ta det mycket lugnt.

•

Eftersom det föreligger stor risk för cirkulationsskador p g a inre blödningar och skador på inre bäckenorgan är det mycket viktigt att sjukvårdarna är uppmärksamma på ditt medvetandetillstånd

Fel omhändertagande:

• •

Sjukvårdarna gör inte någon fullständig helkroppsundersökning.

Dina fickor töms inte, och/eller helkroppsskenan blir inte polstrad ordentligt.

•

Sjukvårdarna är inte uppmärksamma på ditt medvetandetillstånd.

Agerande vid fel omhändertagande:

Om dina fickor inte blir tömda kan du uttrycka oro för att något som du har i fickan blir sönderklämt.

• • •

Betänk att minsta lilla rörelse är smärtsam för dig. Om sjukvårdarna inte iakttar stor varsamhet måste du markera kraftigt ökande smärta.

Om sjukvårdaren är dålig på att kommunicera med dig kan du själv söka kontakt genom att ställa oroliga frågor om ditt tillstånd och din eventuella framtid som invalid. Likaså blir du uppstressad om sjukvårdarna själva är stressade eller t o m irriterade.

Om du blir ”bortglömd” och får ligga för dig själv kan du påkalla uppmärksamhet genom att bli kissnödig eller för att du känner dig ensam helt enkelt.

•

marköransvarige så snart du är tillbaka och kan gå ur rollen

NY SKADA

Om du har fått smärtlindrande medel skall du meddela detta till

LÅRBENSBROTT, SLUTET

Symptom:

Svullnad, Missfärgning, Mycket kraftig smärta, Blek i ansiktet, Känselbortfall nedanför skadan (inte alltid), Pulsbortfall/svag puls kan förekomma nedanför skadan, Ingen rörlighet i benet.

Agerande:

•

Ligg eller sitt ned med benet liggande mot marken.

• • •

Markera att du har mycket ont genom att grimasera, stöna och skrika (men vråla inte rakt ut).

Vid väldigt kraftig smärta brukar tårarna komma. (Det har ingenting med gråt att göra). Beroende på situation och din egen personlighet kan du gråta lite också.

Ropa på hjälp.

•

Eventuellt kan du be sjukvårdarna om något smärtlindrande.

Rätt omhändertagande:

Sjukvårdaren skall göra en helkroppsundersökning. Under tiden som den genomförs skall sjukvårdaren kommunicera med dig och tala om vad han/hon ska göra.

• • • •

Hela benet ska fixeras i skena, alternativt med polstrade pinnar om inget annat finns att tillgå.

Dina fickor skall tömmas och benet polstras ordentligt för att undvika tryckskador.

Sjukvårdarna skall kontinuerligt kontrollera puls, färg, värme och känsel nedanför skadan.

Eftersom det kan föreligga stor risk för cirkulationssvikt ska sjukvårdarna vara extra uppmärksamma på ditt medvetandetillstånd.

•

Du skall transporteras bort på bår eller i helkroppsskena

Fel omhändertagande:

Sjukvårdaren frågar inte dig om du har andra skador, alternativt gör ingen helkroppsundersökning.

• • • •

Sjukvårdaren behandlar dig som ett kolli, och tänker inte på att kommunicera med dig.

Benet blir inte fixerat i båda lederna under och ovanför skadan.

Dina fickor töms inte och/eller benet blir inte polstrat.

Sjukvårdaren glömmer bort att kontinuerligt kontrollera nedanför skadan och/eller att vara uppmärksam på ditt medvetandetillstånd.

•

Du blir tillfrågad om du kan ta dig från skadeplatsen med stöd och hjälp från sjukvårdarna.

Agerande vid fel omhändertagande:

Markera mycket tydligt den oerhört starka smärtan du erfar om sjukvårdaren onödigt ovarsamma med benet

• • • •

Om sjukvårdaren ändå inte uppfattar att de ska försöka ta det försiktigare markerar du cirkulationssvikt.

Om fickorna inte blir tömda och/eller benet inte polstrat kan du klaga på att det känns obekvämt och att det smärtar.

Om benet inte blir ordentligt fixerat kan du klaga på ökande smärta.

Om sjukvårdarna inte kommunicerar med dig kan du söka kontakt genom att ställa oroliga frågor om ditt tillstånd och din eventuella framtid som invalid. Likaså blir du uppstressad om sjukvårdarna själva är stressade eller irriterade.

•

marköransvarige så snart du är tillbaka och kan gå ur rollen

NY SKADA

Om du har fått smärtlindrande medel skall du meddela detta till

LÅRBENSBROTT, ÖPPET

Symptom:

Öppet blodigt sår,

Avbruten extremitet som sticker upp ur såret,

Svullnad, Missfärgning, Mycket kraftig smärta, Blek i ansiktet, Känselbortfall nedanför skadan, Pulsbortfall/svag puls kan förekomma nedanför skadan, Ingen rörlighet i benet .

Agerande:

• • • • •

Ligg eller sitt ned med benet liggand på marken.

Markera att du har mycket ont genom att grimasera, stöna och skrika (men vråla inte rakt ut).

Vid väldigt kraftig smärta brukar tårar komma (det har ingenting med gråt att göra). Beroende på situation och din egen personlighet kan du gråta lite också.

Eventuellt kan du vara lite omtöcknad p g a hotande cirkulationssvikt.

Ropa på hjälp (betänk dock ditt försvagade tillstånd).

•

Eventuellt kan du be sjukvårdarna om något smärtlindrande.

Rätt omhändertagande:

Sjukvårdarna ska göra en helkroppsundersökning. Under tiden som den utförs skall sjukvårdarna kommunicera med dig och tala om vad de ska göra.

• • • • •

Det öppna såret skall polstras så att benpipan avlastas och ett skyddsförband skall täcka såret.

Hela benet skall fixeras i skena, alternativt med polstrade pinnar om inget annat finns att tillgå.

Dina fickor ska tömmas och benet polstras ordentligt för att undvika tryckskador.

Sjukvårdarna skall kontinuerligt kontrollera puls, färg, värme och känsel nedanför skadan.

Eftersom det kan föreligga stor risk för cirkulationssvikt ska sjukvårdarna vara extra uppmärksamma på ditt medvetandetillstånd.

•

Du ska transporteras bort på bår eller i helkroppsskena

Fel omhändertagande:

Sjukvårdarna frågar dig inte om du har andra skador, alternativt gör ingen helkroppsundersökning.

• • • • • •

Sjukvårdarna behandlar dig som ett kolli och tänker inte på att kommunicera med dig.

Såret blir inte polstrat runt benpipan.

Sjukvårdaren lägger ett tryckförband på såret.

Dina fickor töms inte och/eller benet blir inte polstrat i skenan.

Benet blir inte fixerat i båda lederna under och ovanför skadan.

Sjukvårdarna glömmer bort att kontinuerligt kontrollera nedanför skadan och/eller att vara uppmärksamma på ditt medvetandetillstånd.

•

Du blir tillfrågad om du kan ta dig från skadeplatsen med stöd och hjälp från sjukvårdarna.

Agerande vid fel omhändertagande:

Markera mycket tydligt den oerhört starka smärta du erfar om sjukvårdarna är onödigt ovarsamma med benet.

• • • • •

Om sjukvårdarna ändå inte uppfattar att de ska ta det försiktigare kan du markera cirkulationssvikt.

Om sjukvårdaren inte polstrar benpipan eller lägger ett tryckförband markerar du cirkulationssvikt. Eventuellt kan du förlora medvetandet om sjukvårdarna har varit onödigt hårdhänta och oförsiktiga.

Om fickorna inte är tömda eller benet inte är polstrat i skenan kan du klaga på att det känns obekvämt och att det smärtar.

Om benet inte blir ordentligt fixerat kan du klaga på ökande smärta.

Om sjukvårdarna inte kommunicerar med dig kan du söka kontakt genom att ställa oroliga frågor om ditt tillstånd och din eventuella framtid som invalid. Likaså blir du uppstressad om sjukvårdarna själva är stressade eller irriterade.

•

OBS!! Om du har fått smärtlindrande medel skall du meddela detta till marköransvarige så snart du är tillbaka och kan gå ur rollen

NY SKADA

FÖREMÅL I KROPPEN

FRÄMMANDE FÖREMÅL I KROPPEN

Symptom:

Öppet sår med föremålet kvar, Blödning, Missfärgning, Blek i ansiktet (inte alltid).

Agerande:

• • •

Antingen kan du hålla händerna över, som om du vill stoppa blodet, eller agera som om du vill dra ut föremålet.

Du är mycket orolig över skadan som har tillfogats dig.

Beroende på hur du själv är som person kan du agera antingen ”öppet” och oroligt (A) eller ”slutet” och sammanbitet (B). Du kan också ha reagerat med att avskärma dig känslomässigt från situationen (C).

A) Är du öppen kan du babbla osammanhängande och upprört om vad som har hänt samt vara mycket uppstressad och orolig. Eventuellt kan du vara lite svår att få kontakt med eftersom du är så uppfylld av att berätta vad som har hänt dig och därför har svårt att lyssna på någon som vill ställa frågor. B) Är du sluten kan du krampaktigt hålla händerna över såret och prata korthugget samt endast svara på frågorna du får. Eventuellt kan du vara lite svår att få kontakt med eftersom du riktar all din uppmärksamhet och koncentration på din skada. C)Är du känslomässigt avskärmad uppträder du väldigt sakligt och utan känslor, men är ändå fullt medveten om vad som händer och lätt att få kontakt med. Du kan lätt redogöra för vad som hänt, på ett detaljerat och ”mekaniskt” sätt

Rätt omhändertagande:

•

Sjukvårdaren ska placera den skadade delen i högläge

•

Sjukvårdaren måste stadga föremålet samt polstra runt om föremålet som ska sitta kvar.

•

Hela skadan ska täckas av ett skyddsförband.

•

Sjukvårdaren ska göra kontinuerlig puls- och känselkontroll nedanför skadan.

Fel omhändertagande:

• • • •

Din skadade kroppsdel placeras inte i högläge.

Sjukvårdaren lägger ett förband utan att polstra runt föremålet eller så pass hårt att föremålet trycks in i kroppen ytterligare.

Förbandet täcker inte skadan tillräckligt, utan smuts kan komma in i såret.

Sjukvårdaren drar ut föremålet ur såret.

•

Sjukvårdaren gör inte någon kontinuerlig puls- och känselkontroll nedanför skadan.

Agerande vid fel omhändertagande:

• • • •

Om sjukvårdaren glömmer högläge kan du själv hålla upp din skadade kroppsdel, alternativt fråga sjukvårdaren om han kan göra det.

Det gör väldigt ont att få ett förband som trycker in eller på föremålet. Agera med detta i åtanke! Om sjukvårdaren stressar upp sig och fumlar kan du agera lite lugnare och erbjuda din hjälp med förbandsomläggningen.

Om sjukvårdaren drar ut föremålet kommer det så småningom att börja blöda. Är du en känslig person kan du markera en begynnande cirkulationssvikt. Du kan också reagera på sjukvårdarens handling med en lätt chockartad ”förvåning” (låt endast kroppsspråket tala).

•

OBS!! Tala om för marköransvarig så snart du är tillbaka att föremålet drogs ur såret

NY SKADA

SPLITTERSKADA

Symptom:

Splitter som har trängt in i kroppen, Blodigt/blodiga sår, Missfärgning, Ev ”sotstänk” runt och i skadan.

Agerande:

• •

Du är chockad över oväsendet och att just du har blivit träffad.

Beroende på situation och din egen personlighet kan du reagera olika på att du har fått splitter in i din egen kropp. Du kan reagera antingen ”öppet” och oroligt (A), eller ”slutet” och sammanbitet (B), eller genom att avskärma dig känslomässigt från situationen (C).

A) Är du öppen kan du babbla osammanhängande och upprört om vad som har hänt samt vara mycket uppstressad och orolig. Eventuellt kan du vara lite svår att få kontakt med eftersom du är så uppfylld av att berätta vad som har hänt dig och därför har svårt att lyssna på någon som vill ställa frågor. B) Är du sluten kan du krampaktigt hålla händerna över såret och prata korthugget samt endast svara på frågorna du får. Eventuellt kan du vara lite svår att få kontakt med eftersom du riktar all din uppmärksamhet och koncentration på din skada. C) Är du känslomässigt avskärmad uppträder du väldigt sakligt och utan känslor, men är ändå fullt medveten om vad som händer och lätt att få kontakt med. Du kan lätt redogöra för vad som hänt, på ett detaljerat och ”mekaniskt” sätt

Rätt omhändertagande:

•

Den skadade delen ska placeras i högläge.

•

Sjukvårdaren ska polstra runt splittret och sedan lägga ett skyddsförband.

•

Sjukvårdaren ska göra kontinuerlig puls- och känselkontroll nedanför skadan.

Fel omhändertagande:

• • •

Din skadade kroppsdel placeras inte i högläge.

Sjukvårdaren polstrar inte runt splittret, kanske t o m lägger ett tryckförband för att stoppa blödningen.

Du får inte ett skyddsförband som täcker såret.

•

Sjukvårdaren gör inte någon kontinuerlig puls- och känselkontroll nedanför skadan

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Det gör väldigt ont att få ett förband som trycker på splittret. Om din splitterskada inte blir polstrad ska du markera kraftigt att det smärtar när förbandet läggs på. Ryck till ordentligt och ryck undan samtidigt som du uttrycker din smärta.

•

Om du får ett skyddsförband som endast delvis täcker såret kan du påpeka detta och fråga om sjukvårdaren kan täcke det lite bättre.

•

OBS! Sjukvårdaren bör inte ta bort det förband som redan finns.

NY SKADA

BUKSKADOR

BUKSKADA, SLUTEN

Symptom:

Brädhård buk, Smärtor i buken/mellangärdet (kan kännas som diffusa smärtor inne i buken), Svårt att räta ut kroppen utan smärtor .

Agerande:

• • • • •

Spänn magen så att den blir stenhård, och håll den spänd så.

Sitt eller ligg med lätt uppdragna ben .

Håll händerna över magen.

Gny/stöna lite på grund av dina smärtor.

Agera ut smärtan i ansiktsuttrycket.

•

Andas kort och lätt, så högt upp i lungorna som möjligt

Rätt omhändertagande:

•

Sjukvårdaren skall undersöka buken/mellangärdet för att fastställa lokalisering av smärtan samt bukens hårdhet.

• •

Du skall bli tillfrågad hur du själv vill sitta för att, om möjligt, minska smärtan.

Sjv måste vara mycket uppmärksam på ditt medvetandetillstånd eftersom du kan ha stora inre blödningar med risk för cirkulationssvikt.

•

Sjv skall kontinuerligt ta din puls ovanför och nedanför skadan (i ljumsken och på halsen).

•

Du skall bli borttransporterad på bår, liggandes på sidan med lätt uppdragna ben som i fotändan är placerade i lätt högläge på, ett för dig, bekvämt sätt

Fel omhändertagande:

• • • • •

Sjv känner inte efter hur smärtan är lokaliserad.

Sjv kontrollerar heller inte om buken är mjuk eller hård.

Du blir placerad i en ställning med uträtade ben, alternativt i FSL.

Sjv är inte uppmärksam på ditt medvetandetillstånd.

Din puls blir inte kontrollerad på ett tillfredsställande sätt.

•

Du blir tillfrågad om du kan gå själv, alternativt försöker de med milt tvång och mycket hjälp att få dig att gå.

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Markera tydligt dina svåra buksmärtor.

• •

Protestera om sjv vill placera dig med uträtade ben. Dra upp benen mot buken igen om du ändå blir placerad i ”obekväm ställning”. Betänk att dina krafter går åt till smärtorna. Anpassa dina protester därefter. Om du blir ”bortglömd” eller om din puls inte kontrolleras kontinuerligt markerar du en begynnande cirkulationssvikt.

•

Om sjv försöker få dig att gå ska du vägra detta. Dina smärtor och din rädsla för ditt tillstånd tillåter inte dig att gå. Enda undantaget är vid livsfarligt läge då du väljer att försöka gå med sjukvårdares hjälp, eftersom faran för ditt liv överväger rädslan för ditt tillstånd. På grund av de stora blödningarna i din buk råkar du emellertid i cirkulationssvikt så fort ni har kommit undan livsfarligt läge.

NY SKADA

BUKSKADA, ÖPPEN

Symptom:

Öppet sår med tarmar/inälvor synliga genom såret, eller hängande utanför såret.

Agerande:

•

Sitt eller ligg på marken, alternativt gå mycket sakta och stapplande och fall ihop när sjukvårdare ser dig.

• •

Håll händerna över magen som om du vill förhindra att ditt innanmäte åker ut.

Var mycket chockad och orolig över att ditt innanmäte ”rinner ut” ur dig. Oroa dig för att resten ska åka ut också.

• • • •

Uttryck förskräckelse, förmedla en känsla av vämjelse över att du ser dina tarmar utanför magen.

Uttryck oro för infektionsrisken.

Fantisera om att du för alltid har förlorat dina tarmar och måste gå med påse på magen resten av livet, och vad det kan innebära. Uttryck dina oroliga fantasier.

Var allmänt medtagen och lite orkeslös.

•

Du vill sitta med lätt uppböjda ben mot kroppen.

Rätt omhändertagande:

• • • •

Sjv skall låta dig sitta så bekvämt som möjligt samt vara väldigt varsam.

Tarmarna skall polstras och ett täckande förband, helst ett brännskadeförband, skall läggas över hela skadan.

Sjv skall vara uppmärksam på ditt medvetandetillstånd.

Pulsen skall kontinuerligt kontrolleras ovanför och nedanför skadan (ljumsken och halsen) för att upptäcka eventuella stora inre blödningar.

•

Du skall borttransporteras på bår liggandes på sidan med benen lätt upphöjda.

Fel omhändertagande:

•

Sjv försöker att stoppa tillbaka tarmarna.

• • • •

Sjv kontrollerar inte pulsen kontinuerligt.

Du får ett förband utan polstring, eller ej täckande.

Sjv är inte uppmärksam på ditt medvetandetillstånd efter slutförd uppgift.

Du blir tillfrågad att gå själv eller borttransporterad på bår i olämplig ställning.

•

Sjv gör ingen helkroppsundersökning eller frågar om andra eventuella skador.

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Du förlorar medvetande om sjv försöker att stoppa tillbaka tarmarna.

• • •

Uttryck mycket stark oro för att sjv ska skada dina tarmar om du får ett förband utan polstring.

att det inte skyddar dina tarmar.

korrekt.

Om förbandet inte täcker ordentligt kan du påpeka det samt uttrycka oro för Markera snabbt förändrat medvetandetillstånd om du blir lämnad åt dig själv en längre stund. Kom till sans om sjv åtgärdar ditt förändrade tillstånd

•

Om du blir tillfrågad att gå själv kan du, beroende på situationen, antingen vägra eller försöka. Om du försöker, behöver du mycket hjälp och stöd. Du klarar emellertid inte någon längre sträcka innan du börjar känna av cirkulationssvikt.

NY SKADA

STORA BLÖDNINGAR

AVSLITEN KROPPSDEL

Symptom:

Mycket blek i ansiktet, Hudytan närmast skadan är blek, Mycket stor blödning.

Agerande:

• •

Du är chockad över att ha förlorat en kroppsdel. Antingen är du utåtagerande och närmast hysterisk över detta, eller så kan du agera förvånad och något förvirrad.

Eftersom du har förlorat något av dig själv är du naturligtvis orolig för att din kroppsdel ”ska komma bort”. Du kanske t o m är så orolig för din kroppsdel så att du inte ens tänker på att du blöder och löper risk för infektioner.

•

Du börjar att frysa och huttra efter ett tag

Rätt omhändertagande:

•

Sjukvårdaren skall stoppa blödningen med avsnörande förband, samt hålla den skadade kroppsdelen i högläge. Dessutom skall du själv placeras i högläge.

• •

Stumpen skall skyddas med ett täckande förband.

Sjukvårdaren skall leta efter din kroppsdel och stoppa den i plastpåse eller dylikt (fuktigt och svalt) under förutsättning att situationen medger detta.

•

Det är av yttersta vikt att sjukvårdarna kommunicerar med dig och tar sig tid att svara på alla frågor som du kan ha.

•

Du bör få en filt eller liknande att svepa om dig med.

•

Sjukvårdarna skall kontinuerligt kontrollera din puls samt ha ett vakande öga på ditt tillstånd.

Fel omhändertagande:

• • • • •

Sjukvårdaren håller inte din skadade kroppsdel i högläge.

Du placeras inte i högläge.

Det avsnörande förbandet är inte tillräckligt brett. I värsta fall består det av ett snöre eller liknande.

Stumpen lämnas öppen för smuts och bakterier.

Din avslitna kroppsdel blir felaktigt förvarad (t ex inlindad i torr näsduk/bandage/strumpa eller utsatt för värme).

•

Du lämnas obevakad utan att sjukvårdarna är uppmärksamma på eventuella tillståndsförändringar.

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Om inte din kroppsdel eller du placeras i högläge faller du in i medvetslöshet. Markera innan att du börjar må ”konstigt”. Om sjukvårdarna då korrigerar sitt misstag kvicknar du till utan att bli medvetslös.

•

Visa väldigt stor oro för din avslitna kroppsdel. Uttryck stor ångest över att du riskerar att för alltid förlora den. Ställ frågor till sjv hur de förvarar den, om det går att sätta tillbaka/sy fast den igen o s v.

•

Om du blir lämnad utan att någon är uppmärksam på ditt tillstånd kan du ex vis markera att du håller på att få cirkulationssvikt.

NY SKADA

HUGG I LÅR

Symptom:

Öppet sår, eventuellt sitter föremålet kvar, Stor blödning (livshotande), Blek.

Agerande:

• •

Håll händerna över såret, som om du vill stoppa allt blod.

Du är mycket orolig över allt blod, agera därefter!

•

Beroende på hur du själv är som person kan du agera antingen ”öppet” och oroligt (a), eller ”slutet” och sammanbitet (b). Du kan också ha reagerat med att avskärma dig känslomässigt från situationen (c). A/ B/ C/

Rätt omhändertagande:

• • •

Är du öppen kan du babbla osammanhängande och upprört om vad som har hänt och hur du fick såret samt vara mycket uppstressad och orolig för allt blod. Eventuellt kan du vara lite svår att få kontakt med eftersom du är så uppfylld av att berätta vad som har hänt dig och därför har svårt att lyssna på någon som vill ställa frågor Är du sluten kan du krampaktigt hålla händerna över såret och prata korthugget samt endast svara på frågorna du får. Eventuellt kan du vara lite svår att få kontakt med eftersom du riktar all din uppmärksamhet och koncentration på ditt sår Är du känslomässigt avskärmad uppträder du väldigt sakligt och utan känslor, men ändå fullt medveten om allt som händer och lätt att få kontakt med. Du kan lätt redogöra för vad som har hänt, på ett detaljerat och ”mekaniskt” sätt. Sjukvårdaren måste mycket snabbt placera dig i högläge, samt stoppa blödningen.

Om föremålet sitter kvar i såret måste sjukvårdaren stadga föremålet samt polstra runt om.

Förbandet skall stoppa blödningen. Finns inget föremål är ett tryck-förband det bästa. Finns föremålet kvar skall förbandet vara så stadigt och stoppande som möjligt utan att ytterligare trycka in föremålet i kroppen.

• • •

Förbandet skall täcka hela skadan.

Det är av yttersta vikt att sjukvårdaren behåller sitt lugn och talar med dig i lugnande ton eftersom ditt tillstånd snabbt kan förvärras om sjukvårdaren skulle stressa upp dig (Du löper ju mycket stor risk för cirkulationssvikt).

Det är också mycket viktigt att du får något värmande om dig.

•

Du skall transporteras på bår med benet i högläge

Fel omhändertagande:

•

Sjukvårdaren lägger förband utan att polstra runt föremålet eller så pass hårt att föremålet trycks in i kroppen ytterligare.

• •

Sjukvårdaren drar ut föremålet ur såret.

Sjukvårdaren lägger först ett felaktigt (för löst) förband och tar bort det för att lägga ett nytt förband.

• • •

Sjukvårdaren glömmer bort att placera dig i högläge och/eller tänker inte på att försöka att stoppa blödningen innan förband kan läggas.

Du får inte någon värmande filt eller dylikt om dig.

Sjukvårdaren stressar upp sig själv vid åsynen av allt blod.

•

Du blir tillfrågad om du kan gå själv (med hjälp får man hoppas)

Agerande vid fel omhändertagande:

• • • • •

Det gör väldigt ont att få ett förband som trycker in eller på föremålet. Agera med detta i åtanke! Om sjukvårdaren drar ut föremålet kommer det att blöda mycket kraftigt. (Blödningen kan du endast markera om du i förväg är preparerad med en blodpumpsanordning). Du ska emellertid alltid markera snabbt begynnande cirkulationssvikt. Om sjukvårdarna gör allt vad de kan för att stoppa blödning samt har ett bra högläge kan du behålla ditt medvetande, annars blir du medvetslös. Om sjukvårdaren glömmer högläge och/eller att försöka få stopp på blödningen innan förbandet läggs markerar du att du är på väg in i cirkulationssvikt. Om sjukvårdarna dessutom är oförsiktiga i omhändertagandet kan du falla in i medvetslöshet.

Om sjukvårdarna stressar upp sig och fumlar kan du agera lite lugnare och erbjuda din hjälp med att stoppa blödningen vid förbands-omläggningen.

Markera att du fryser rejält om sjukvårdaren inte har gett dig något värmande att svepa om dig med.

•

Om du blir tillfrågad om du klarar att gå själv kan du gå med på det med viss tvekan

”Ja, jag tror det. Om ni stöder mig”.

väldigt svag och ramlar nästan ihop. Du kan klaga över plötsligt illamående för att markera snabbt annalkande cirkulationssvikt. Om du inte placeras i högläge blir du medvetslös. Under tiden som ni går blir du

NY SKADA

PULSÅDERBLÖDNING

Symptom:

Pulserande, sprutande blödning med mycket kraftigt tryck, Blek.

Agerande:

•

Skynda dig fram mot sjukvårdarna (om du inte ska sitta/ligga ned). Ropa

•

hjälp. Håll handen framför dig och fokusera din uppmärksamhet mot blödningen på samtidigt som du paniskt söker kontakt med sjukvårdare som kan hjälpa dig.

•

I ren självbevarelsedrift försöker du själv stoppa blödningen genom att hålla för såret (men det går inte bra för blodet sprutar pulserande fram).

Rätt omhändertagande:

• • •

Sjukvårdaren ska stoppa blödningen genom hårt fingertryck, samt hålla kroppsdelen (handen) i högläge.

Om du är i sådant tillstånd att du kan hjälpa till bör sjukvårdaren be dig om hjälp.

Utan att släppa taget på trycket skall sjukvårdaren lägga ett tryckförband.

•

Sjukvårdaren skall sedan ha dig under uppsikt eftersom han/hon inte vet hur mycket blod du har förlorat. Det föreligger stor risk för att du ska få cirkulationssvikt.

Fel omhändertagande:

• • • • •

Sjukvårdaren stoppar inte din blödning medan han/hon tar fram förbandet.

Den skadade kroppsdelen (handen) hålls inte i högläge.

Du får inte något tryckförband på skadan.

Sjukvårdaren gör ett tryckförband med hjälp av en sten/pinne eller dylikt.

Du blir lämnad utan uppsikt efter det att du har fått skadan omlagd.

•

Sjukvårdaren ger dig något att dricka.

Agerande vid fel omhändertagande:

• • •

Om blödningen lämnas utan åtgärd medan sjukvårdaren tar fram förbandet kan du markera att du håller på att få cirkulationssvikt.

Om skadan läggs om på ett felaktigt sätt (plåster, skyddsförband eller dylikt) pumpar du fram blod så att det blöder igenom ordentligt, och påpekar detta för sjukvårdaren. OBS! Sjukvårdaren får ej ta bort det gamla förbandet.

Om du blir lämnad en längre stund utan uppsikt efter det att du har fått skadan omlagd kan du ”må lite dåligt” för att påkalla uppmärksamhet (Du kan må illa, känna dig yr eller svag, matt o s v. Du avgör själv hur du vill markera ditt försämrade tillstånd). Du kan också be om lite vatten för att du är törstig, eller om en filt/jacka för att du fryser. OBS! Sjukvårdaren får inte ge dig vatten!

•

Om sjukvårdaren använder en sten eller pinne som tryckkudde klagar du väldigt på att det känns hårt och att det gör förskräckligt ont. Om det inte rättas till fortsätter du att klaga över förbandet så länge du är kvar hos dem (utan att vara gnällig).

OBSERVERA! Rapportera till markörledaren när du är tillbaka om sjukvårdarna tog bort det gamla förbandet för att lägga ett nytt, om du fick vatten eller om ett föremål användes som tryckkudde.

NY SKADA

SKOTTSKADA I LUNGAN (Genomskjuten med ingångs- och utgångshål)

Symptom:

Ansträngd, väsande, rosslande andning, Luftfyllt blod ur munnen (ljust, bubbligt), Två skotthål, ett i bröstet och ett i ryggen.

Agerande:

• • • • • •

Andas väsande, rosslande med ett gurglande ljud.

Spotta blod (förbered dig innan med en blodampull i munnen).

Halvsitt framåtlutad eller ligg ner.

Du är mycket medtagen och orkeslös.

Eftersom din lungkapacitet är starkt nedsatt kan du inte skrika.

Jämra dig och ”gny” lite.

•

Tänk på att du är jätterädd!! Du har blivit skjuten i en mycket vital kroppsdel! Agera med detta i minnet!

Rätt omhändertagande:

•

Sjukvårdaren ska hela tiden se till att du har fria andningsvägar.

• • •

Det är extra viktigt att sjukvårdaren pratar med dig i lugn och förtroendeingivande ton.

underlaget.

Sjukvårdaren bör inte lämna dig, men om situationen är sådan att han/hon måste lämna dig bör sjukvårdaren lägga dig i framstupa sidoläge (FSL) på den skadade lungan, d v s du ska ligga med den skadade lungan närmast Om du är vid medvetande och absolut inte vill ligga i FSL skall sjukvårdaren se till att du har det bekvämt innan han/ hon lämna dig.

•

Du ska inte ges någon dryck, inte ens om du frågar efter något att dricka.

Fel omhändertagande:

• •

Sjukvårdaren tänker inte på att underlätta din andning (om det behövs).

Du får inte något skyddsförband, alternativt ett förband över bara ett av hålen.

•

Sjukvårdaren lägger dig i FSL liggande på din friska lunga.

Agerande vid fel omhändertagande:

• •

Om dina luftvägar inte är fria kan du kvävas till döds. Börja med att andas ännu mer markant ansträngt, låt paniken lysa ur ögonen. Hjälper inte denna fingervisning om vad som håller på att ske så tappar du medvetandet efter en stund. Om du blir lagd i FSL på den friska lungan får du mycket svårt att andas. Om detta inte uppmärksammas blir du medvetslös efter en stund (om du inte redan var medvetslös när du blev lagd i FSL).

•

Om sjukvårdaren ”bökar” mycket med dig medan de lägger förband på dig smärtar det ganska rejält, vilket kan leda till att du tappar medvetandet. Om sjukvårdaren då lägger dig i FSL på den skadade lungan kan du kvickna till efter en stund.

NY SKADA

BRÄNN- OCH KYLSKADOR

ALLMÄN NEDKYLNING (hypotermi)

Symptom:

Blek, blånande och kall hud, Huttrande, Orkeslös och apatisk, Irriterad, Förvirrad, kan t o m ha hallucinationer, Tillståndet leder till medvetslöshet om inga åtgärder görs.

Agerande:

Innan du går ut: markera din puls i ljumsken (skriv på en bit kirurgtape).

• • •

Ligg eller halvsitt på marken. Tänk på att du är helt muskelsvag! Du har svårt att samla tankarna och att få tungan att lyda dig. Tala därför med få ord, samt sakta och mödosamt. Gör långa tankepauser.

Visa viss irritation om inte sjv förstår vad du säger, om de frågar mycket, eller om de försöker få dig att svara på tilltal hela tiden.

•

Om du har hallucinationer kan du (fortfarande mödosamt) svamla om dem.

Rätt omhändertagande:

•

Överhuvudtaget är det viktigt att sjv behandlar dig mycket varsamt, d v s utan kraftiga rörelser. Alla förflyttningar måste ske med stor varsamhet.

• •

Sjv skall se till att du själv undviker egna kroppsrörelser.

I första hand skall sjv skydda dig mot markkylan genom att låta dig ligga på ett underlag eller en filt.

•

Sjv skall sätta på dig torra (ej på förhand uppvärmda) kläder (om du inte redan har det. Då räcker en filt bra). Helst ska dina våta/kalla kläder klippas av din kropp för att undvika onödiga kroppsrörelser.

• • •

Dina armar och ben ska isoleras för sig så att de inte leder kylan från dem in i kroppen. Även kroppen ska lindas in i filt eller dylikt.

Du skall föras i lä eller inomhus. Inomhus måste sjv hålla dig långt bort från värmekällan.

Om du själv kan hålla i en mugg skall du få varmt att dricka.

•

Vid medvetslöshet skall sjv genast lägga dig i FSL.

•

Sjv skall kolla puls i ljumsken.

Fel omhändertagande:

• • • • • •

Sjv tänker inte på att skydda dig fån markkylan.

Sjv iakttar ingen varsamhet och du blir utsatt för kraftiga rörelser.

Du blir utsatt för värmekälla eller får uppvärmda filtar/kläder på dig.

Dina armar och ben läggs direkt mot din bål innan du blir ”inkapslad” i filtar/kläder.

Sjv tänker inte på att linda in ditt huvud i filt eller sätta på dig en mössa.

Pulsen tas i halsen på dig.

•

Du blir inte placerad i FSL vid medvetslöshet.

Agerande vid fel omhändertagande:

• •

Du inträder sakta i medvetslöshet om sjv inte har skyddat dig från kyla ordentligt.

Om du blir utsatt för kraftiga rörelser blir du medvetslös, eftersom kallt/surt blod alltför snabbt har passerat ditt hjärta, likaså om du blir utsatt för uppvärmning ( du skall vistas i högst 18 grader Celsius).

•

Om sjv tar pulsen på dig i halsen kan det framkalla störningar i hjärtat. Om pulstagningen är alltför uppenbar kan du markera detta genom att bli medvetslös.

NY SKADA

BRÄNNSKADA, BRÖST

Symptom (fullhudskada):

Öppna sår, Gulvit, förkolnad hud, Blåsor, perifert, Ingen känsel i huden på de värst utsatta ställena, Något ansträngd andning med lite hosta, Sot i ansikte och i ytterkanten av brännskadeområdet.

Agerande:

•

Om du kommer gående till tältet ska du gå med böjd rygg.

• • •

Du är väldigt chockad och medtagen så tänk på att berätta din bakgrundshistoria med stor ansträngning. Om du har en kompis med dig, låter du kompisen berätta vad som har hänt. OBS! Ni måste vara förberedda och helt överens om vad som har hänt!! Du har inte ork att gå eller stå en längre stund. Segna sakta ner mot marken. Ta gärna emot hjälpande händer.

•

Prata inte i onödan. Svara bara på frågorna med stor ansträngning. Tänk på att du lider och är i chocktillstånd.

• •

Huttra rejält.

Rätt omhändertagande:

Sjv ska genast gå till mötes och stötta dig om du kommer gående. De ska omedelbart kyla ned brännskadan med vatten. Sjv ska, samtidigt som de kyler brännskadan, också hålla dig varm med filtar och närhet.

•

Du ska ligga/halvsitta och ha benen i högläge eftersom det föreligger risk för cirkulationssvikt.

•

Sjv ska använda ett täckande brännskadeförband alternativt ett bandage som blöts rikligt med vatten (om brännskadeförband inte finns).

•

Överhuvudtaget är det mycket viktigt att brännskadan håll nedkyld hela tiden med hjälp av vatten.

•

Viktigt är också att sjv tar reda på att det inte är risk för att du har fått lungorna brännskadade. Överhuvudtaget bör sjv kommunicera med dig hela tiden.

•

Sjv ska ha dig under uppsikt hela tiden eftersom risken för cirkulationssvikt är mycket stor.

Fel omhändertagande:

• • • • •

Brännskadan blir inte nedkyld omedelbart.

Sjv glömmer att dina ben ska vara i högläge.

Förbandet hålls inte vått.

Sjv förhör sig inte om vad som har hänt.

Sjv ”baxar” mycket med dig som om du vore ett paket.

•

Du blir lämnad ensam utan uppsikt en längre stund.

Agerande vid fel omhändertagande:

Cirkulationssvikten tilltar om följande inträffar:

• • •

Brännskadan blir inte nedkyld omedelbart.

Sjv ”baxar” mycket med dig.

Förbandet hålls inte vått hela tiden.

•

Om Du blir lämnad ensam utan uppsikt en längre stund kan du också markera begynnande cirkulationssvikt.

NY SKADA

BRÄNNSKADA, HÄNDER

Symptom:

Djup delhudskada ( t ex skållning av hett vatten): Blåsor, Rodnad, Stor smärta. Fullhudskada ( t ex öppen eld, brand i kläder, frätande ämnen, elektricitet): Öppna sår, Gulvit eller förkolnad vävnad, Känsel i huden saknas.

Agerande:

•

Håll händerna framför dig när du närmar dig sjukvårdstältet. Du kan agera på två sätt; Antingen är du utåtagerande och upprörd eller så är du så pass chockad att du helt lugnt konstaterar att du har bränt dig.

• • •

Ha en tydlig och klar bakgrundshistoria klar. Sjv är beroende av din historia för att kunna klargöra vilken typ av brännskada du har. Berätta kort men kärnfullt.

Betänk att du är lite skakad av händelsen. Du kan därför ha lite svårt att dra dig till minnes de små detaljerna. Viktigt är dock att markera om du känner smärta eller ej!! (delhud- eller fullhudskada).

Markera att du fryser genom att huttra lite smått.

•

Tala om att du är både törstig och hungrig. Om du är rökare är du förstås fruktansvärt röksugen.

Rätt omhändertagande:

• • • • • •

Sjv ska genast kyla av dina händer i kallt vatten, i minst 20 minuter.

Sjv skall svepa in dig i en filt och vara nära dig och/eller ha uppsikt över dig hela tiden.

Sjv ska vara observant på att cirkulationssvikt kan uppstå vid större brännskada.

Efter avkylningen ska sjv lägga om ett brännskadeförband som är blött. Mellan fingrarna skall blöta kompresser läggas.

Förbandet skall blötas med jämna mellanrum.

Sjv ska ge dig att äta och dricka och om du i övrigt mår väldigt bra kan du bli bjuden på cigarett.

•

Värme, vila och vänlighet gäller, du ska med andra ord bli ordentligt ompysslad.

Fel omhändertagande:

• • •

Dina händer blir inte avkylda genast, eller alldeles för kort stund.

Du blir inte insvept i något värmande trots att du är kall.

Förbandet är inte ordentligt blött.

•

Sjv tycker att du är besvärlig och krävande och du blir därför bemött utan förståelse.

Agerande vid fel omhändertagande:

• •

Om du har delhudskada tilltar smärtan i dina händer om de inte genast blir avkylda. Markera detta mycket tydligt.

Har du fullhudskada frågar du efter hjälp att kyla av dina händer. Om det ändå inte sker kan du markera att cirkulationssvikt är på väg.

• •

Visa att du fryser ordentligt och tala också om det.

Om förbandet inte är tillräckligt blött kan du påpeka det helt enkelt.

•

Om sjv blir irriterade på din hjälplöshet och törst/hunger ska du bli ordentligt modfälld. Du kan reagera på två sätt, antingen stå på dig och be om hjälp eller också att du tystnar då du är rädd att vara i vägen. Oavsett vilket reaktionssätt du väljer så tänk på att det inte känns bra att vara till besvär och totalt hjälplös. Agera därefter!

NY SKADA

KYLSKADA, DJUP LOKAL

Symptom:

Känselbortfall,

Kall, blek hud (vit marmorhud), Huden kan även vara missfärgad,

Stel och hård hud som är fixerad (ej förskjutbar) mot underliggande vävnad.

Agerande:

• •

Tänk på att din primära tanke är att själv försöka hålla din nedkylda kroppsdel varm, genom självbevarande instinkt !!! Försök att värma den nedkylda kroppsdelen med din egen kroppsvärme eller andedräkt. (Är det din hand så kan du hålla om den med andra handen mot magen, kanske även blåsa på den medan du håller den så nära magen/bröstet som möjligt. Är det dina öron kan du försöka att tina upp dem med kroppsvärmen från dina kupade händer som du håller för).

•

Gå fram på detta viset mot sjukvårdarna.

•

Det är oerhört smärtsamt att tina upp en djup kylskada, så du måste markera smärta mycket kraftigt när din känsel återkommer.

Rätt omhändertagande:

• • • • • • •

Du skall snabbt tas in i värmen i tältet eller föras i lä åtminstone.

Sjv skall i första hand värma den skadade kroppsdelen med sin egen kroppsvärme, lämpligen i sin armhåla eller ljumske.

Åtsittande kläder skall lossas för att befrämja blodcirkulationen.

Sjv skall försöka få dig att röra på så många muskler som möjligt för att befrämja blodcirkulationen i kroppen.

Du skall få torra värmande kläder på dig samt något varmt i dig.

Om kylskadan ej har blivit bra ( d v s att känseln återvänder) efter ca 15 minuter skall sjv ombesörja att varmt vatten (40-42 grader Celsius) görs i ordning. ( Ibland kan sjv bedöma läget som ett nödläge och ombesörja varmt vatten som en första åtgärd. Det är också rätt).

Den skadade kroppsdelen skall sänkas ned i det varma vattnet, som hela tiden fylls på så att samma temperatur bibehålls.

•

Du skall sitta så till dess att färg och känsel återkommer. OBS !! Detta är mycket smärtsamt för dig!

Fel omhändertagande:

• • • •

Du får vara kvar utomhus i kyla och blåst.

Sjv försöker att frottera och gnugga den skadade kroppsdelen varm. OBS!! Detta ställer till med oerhört stora skador på hud och underliggande vävnad! Du får inga torra värmande kläder, ej heller något varmt att dricka.

•

Du blir satt alldeles för nära kaminen i tältet.

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Huttra och visa att du fryser rejält om du får vara kvar utomhus utan att ens komma i lä.

• •

Frys också rejält om du inte får varmt om och i dig.

Be att få flytta bort från kaminen om du tycker att det är för varmt och för nära ( för din skada).

•

Om sjv gnuggar och frotterar kylskadan markerar du förskräckelse. Protestera mot behandlingen. ( I ”normala” fall lossnar stora hudbitar och underliggande vävnad vid sådan behandling, men det kan vara svårt att sminka upp). Rapportera det inträffade till uppdragsansvarig markör så snart du är tillbaka och kan gå ur rollen.

NY SKADA

KYLSKADA, YTLIG LOKAL

Symptom:

Känselbortfall, Kall, blek (vaxartad) och oelastisk hud, Mjuk hud som är förskjutbar mot underliggande vävnad.

Agerande:

• •

Tänk på att din primära tanke är att själv försöka hålla kroppsdelen varm, genom självbevarande instinkt !!! Försök att värma den nedkylda kroppsdelen med din egen kroppsvärme eller andedräkt. (Är det din hand så kan du hålla om den med andra handen mot magen, kanske även blåsa på den medan du håller den så nära magen/bröstet som möjligt. Är det dina öron kan du försöka att tina upp dem med kroppsvärmen från dina kupade händer som du håller för).

•

Gå fram på detta viset mot sjukvårdarna.

Rätt omhändertagande:

•

Du skall snabbt tas in i värmen i tältet eller föras i lä åtminstone.

• • •

Sjv ska i första hand värma den nedkylda kroppsdelen med sin egen kroppsvärme.

Sjv ska lossa på hårt åtsittande kläder ( för att lättare få igång blodcirkulationen).

Du ska få något värmande om dig, varmt att dricka och gärna något att äta också.

•

Sjv skall be dig att du rör på dig såpass att det ökar din blodcirkulation.

Fel omhändertagande:

•

Du får vara kvar utomhus i kyla och blåst.

• • •

Sjv försöker att tina upp den nedkylda kroppsdelen genom att gnugga och frottera den varm.

Du får inget värmande, varken om dig eller i dig.

Din nedkylda kroppsdel värms upp med något som har het temperatur.

•

Du blir satt för nära kaminen i tältet.

Agerande vid fel omhändertagande:

• •

Huttra och visa att du fryser rejält om du får vara kvar utomhus eller inte får något värmande om/i dig. Om sjv inte förstår vinken kan du fråga om du inte får komma in i tältet/i lä, alternativt om de har någon filt eller dylikt.

Dra snabbt åt dig handen/foten/näsa/öron om sjv värmer genom frottering eller något som är hett. Uttryck smärta, dock ej alltför kraftigt.

•

Be att få flytta bort från kaminen om du sitter för nära.

NY SKADA

RYGGSKADOR, SKALLSKADOR

RYGGSKADA MED FÖRLAMNING

Symptom:

Hel eller delvis förlamning, beroende på var skadan sitter, Ingen känsel i den förlamade delen av kroppen, Blek, Eventuellt kan det finnas en synlig utgjutning på ryggen.

Agerande:

• • • •

Du ligger ner utan att kunna förflytta dig.

Slappna av i hela kroppen och rör inte på den del som är skadad.

Reagera inte med någon som helst känsel i den skadade delen av kroppen när sjukvårdaren undersöker dig.

Du är mycket orolig för att du inte känner dina ben. Eftersom du har svårt att lyfta huvudet tillräckligt för att se efter är du särskilt orolig för att du kan ha förlorat dem.

•

När du ligger i avvaktan på att bli hämtad för transport börjar du att oroa dig för din framtid. Fråga sjukvårdaren om du kommer att bli invalid för resten av livet. Bli ledsen när du tänker på hur eländig din framtid kanske kommer att bli. Varför skulle det här drabba just dig????

Rätt omhändertagande:

• • •

Sjukvårdaren måste göra en rejäl helkroppsundersökning, dels för att upptäcka eventuella skador och dels för att undersöka din egen känsel och rörlighet.

Det är mycket viktigt att dina fickor töms innan du läggs i skenan (för att undvika tryckskador).

Helkroppsskenan skall vara ordentligt polstrad innan du placeras däri.

•

Sjukvårdarna skall iakttaga mycket stor varsamhet när de omhändertar dig.

•

Sjukvårdarna skall hela tiden hålla ett vakande öga på dig, om möjligt skall en sjukvårdare finnas placerad hos dig hela tiden.

Fel omhändertagande:

• •

Sjukvårdaren gör inte någon fullständig helkroppsundersökning.

Dina fickor töms inte och/eller helkroppsskenan polstras inte ordentligt.

•

Sjukvårdarna lämnar dig ensam längre stunder utan att hålla dig under uppsikt.

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Om dina fickor inte blir tömda innan du placeras i helkroppsskenan kan du uttrycka oro för att något som du tror att du har i fickan blir sönderklämt, t ex en spegel eller ett par glasögon. Om sjukvårdaren tömmer dina fickor kan du bli förvånad och orolig för att du har tappat det när han/hon inte hittar något.

•

Om du blir ”bortglömd” och får ligga för dig själv kan du låta tankarna fara iväg rejält angående din framtid och begränsade möjligheter. Kanske börjar du t o m att fantisera ordentligt om att din familj inte kommer att vilja veta av dig nu när du är ”ett paket grönsaker” som är till besvär bara. Lev ut din oro och ledsnad så att de måste finnas nära dig.

NY SKADA

SKALLSKADA, SLUTEN (i kombination med hjärnskakning)

Symptom:

Illamående (nästan alltid),

Yrsel (ofta),

alltid), Huvudvärk (inte alltid). Omtöcknad (inte alltid), Minnesluckor (inte

Agerande:

• • •

Du mår illa och känner dig kräksjuk av och till. (Utnyttja ditt illamående till att styra spelet i den riktning du har planerat. Ha lite bröd i fickan som du tuggar och sedan ”kräks upp”).

Du kan vara lite omtöcknad och inte ha en riktigt klar bild över vad som har hänt.

Du orkar inte gå omkring längre sträckor eller stunder, för då blir du yr och börjar att må ännu mer illa.

•

Eventuellt kan du sakna sjukdomsinsikt också, det beror på situationen. I så fall tycker inte du att det är något allvarligt du har råkat ut för, utan du tycker att du snart kan lämna sjukvårdarna. Du har ingen förståelse för att de tycker att du ska ta det lugnt, kanske t o m ligga ner, ännu mindre kan du förstå att de tycker att du ska vara kvar under uppsikt.

Rätt omhändertagande:

• •

Sjukvårdarna skall ställa sådana frågor att de säkerställa att du troligen har fått hjärnskakning.

Sjukvårdarna skall sedan se till att du tar det lugnt, antingen halvsittande eller liggande plant beroende på hur pass omtöcknad och illamående du är. Ju mer omtöcknad och yr du är desto bättre att du ligger ner.

•

Du bör ha någon vid din sida som har dig under uppsikt hela tiden.

•

Du ska bli borttransporterad på bår, i planläge.

Fel omhändertagande:

•

Du blir omhändertagen som en förvirrad person, kanske blir du även ombedd att hjälpa till med olika småsysslor i omhändertagandet av andra skadade.

•

Sjukvårdarna lämnar dig utan uppsikt.

•

Sjukvårdarna lägger dig med benen i högläge, alternativt transporterar dig på båren i högläge.

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Om du inte får ta det lugnt kan du klaga på att du är yr, mår illa och sedan sätta dig ned i närheten av sjukvårdare. Om du ändå inte blir uppmärksammad kan du kräkas lite.

•

Om du blir lämnad utan uppsikt kan du kräkas där du befinner dig.

•

Om du blir placerad med benen i högläge förvärras den inre blödningen i skallen. Markera tydligt att du är på väg att sjunka i medvetande. Om sjukvårdarna inte uppmärksammar detta går du in i medvetslöshet.

NY SKADA

SKALLSKADA, ÖPPEN (ej i kombination med hjärnskakning)

Symptom:

Öppet blödande sår i huvudet, Ömhet i den skadade delen av hjässan, Eventuellt även en utgjutning.

Agerande:

• •

Det gör rejält ont att slå sig i huvudet, vilket du lämpligen kan markera genom att krypa ihop något, hålla händerna för huvudet samt grimasera och stöna ordentligt.

När sjukvårdaren lägger huvudförband på dig ska du grimasera och markera smärta tydligt när han/hon kommer åt det skadade området.

•

OBS!

Du uppvisar inga andra symptom, såsom illamående, yrsel, att du är omtöcknad eller har minnesluckor. (sjukvårdarna ska dels öva sig i att lägga huvudförband och dels fundera på olika symptom som kan uppstå i samband med huvudskador).

Rätt omhändertagande:

• • • • •

Du ska få ett täckande förband som sitter stadigt på ditt huvud, utan att täcka båda öronen/ögonen eller ge obehagskänslor vid struphuvudet.

Sjukvårdarna ska fråga dig om du mår illa, är yr och om du minns vad som hänt.

Sjukvårdarna ska hela tiden vara uppmärksamma på ditt tillstånd utifall det skulle försämras.

Du ska bli tillfrågad om du är skadad någon annanstans.

Sjukvårdarna ska göra bedömningen att du kan gå själv, med stöd av någon annan.

•

Om sjukvårdarna är underbemannade kan de fråga dig om du kan hjälpa till med att ex vis sitta hos någon. Det avleder dessutom dina tankar på din egen situation och du får känna dig nyttig.

Fel omhändertagande:

• • •

Sjukvårdarna befarar det värsta och utgår från att du har hjärnskakning utan att ställa några frågor. Du kanske t o m blir bortburen på bår.

Sjukvårdarna har eliminerat möjligheten att du har hjärnskakning och utgår från att det inte är någon fara med dig så att du blir sittandes ensam utan att någon ser till dig.

Du får ett förband som inte täcker ordentligt och/eller inte sitter kvar som det ska.

•

Du får ett förband som ger dig obehagskänslor, t ex för att det täcker båda ögonen/öronen eller sitter för hårt vid struphuvudet (kanske ger dig kväljningskänslor).

Agerande vid fel omhändertagande:

• •

Om du blir sittandes ensam kan du söka kontakt genom att t ex erbjuda din hjälp att vårda eller vaka över andra skadade.

Be sjukvårdarna att lägga om förbandet om det inte sitter som det ska, likaså om det sitter för hårt vid struphuvudet (då påpekar du att du får kväljningskänslor).

•

Om sjukvårdarna vill lägga dig på bår kan du protestera lite svagt och påpeka att du säkert kan gå själv.

NY SKADA

SVULLNAD I RYGGEN (inga andra symptom) Denna skada brukar användas då sjv skall träna på att hitta skador genom en korrekt genomförd helkroppsundersökning. En korrekt genomförd undersökning kräver kommunikation med den skadade (där det är möjligt). Markören brukar påträffas liggande, ibland med multipla skador.

Symptom:

Svullnad någonstans på ryggen, Eventuellt kan svullnaden vara missfärgad.

Agerande:

•

Ha din bakgrundshistoria klar för dig innan sjv kommer fram (bakgrundshistorian ska kunna fungera som ledtråd till vilka skador du har, och som sjv därför bör leta efter).

•

Vid direkt förfrågan kan du säga att du har ont i ryggen. Du kan specificera vilken sida du har ont i men i övrigt är smärtorna lite diffusa.

Rätt omhändertagande:

• • •

Sjv skall göra en noggrann helkroppsundersökning av dig (innanför kläderna där det behövs) samt ta pulsen på dig.

Innan sjv påbörjar undersökningen skall han/hon presentera sig. Sjv skall också förklara vad han/hon gör hela tiden så att undersökningen kan genomföras i samförstånd med dig.

Sjv skall också kontinuerligt fråga dig hur det känns, om det gör ont, känns obehagligt o s v.

•

Sjv skall fråga dig om du är okey förutom smärtan i samband med bulan på ryggen. Om du försäkrar att du är helt okey (d v s att du inte har fler skador och att du mår bra) bör sjv fråga dig om du är kapabel att gå själv. Om du anser att du kan gå själv ska du få göra det, med lite hjälp och under uppsikt. Om du har flera skador, mår dåligt eller är osäker på att du klarar av att gå själv ska sjv ta det säkra före det osäkra och transportera dig på bår (du kan ju ha skadat ryggraden).

Fel omhändertagande:

• • • •

Sjv presenterar sig inte.

Sjv gör en slarvig/hafsig undersökning, kanske t o m utan pulstagning.

Sjv kommunicerar inte med dig, kanske t o m får dig att känna dig som ett objekt.

Sjv tar inte reda på om du klarar av att gå själv, utan tar för givet att du behöver bårtransport.

•

Sjv passar på att klämma lite extra på ”mjukdelar” (oftast är det kvinnor som råkar ut för detta).

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Prata med sjv, fråga om dennes namn om han/hon inte presenterar sig.

• • • • •

Om sjv inte kommunicerar med dig under tiden som han/hon genomför undersökningen kan du markera detta genom att visa oro för ditt tillstånd. Ställ frågor till sjv angående ditt tillstånd samt vilka skador sjv finner. Om du ändå inte får kontakt med sjv insisterar du att få svar. Läs av situationen.

Om dina ”mjukdelar” blir extra undersökta agerar du precis så som du känner att du reagerar (mest kvinnor råkar ut för detta).

Om sjv tar för givet att du behöver bårtransport utan att fråga dig om du klarar av att gå kan du säga till sjv att du kanske kan gå själv (under förutsättning att du inte har några andra skador som kräver bår).

Om du har varit otydlig i ditt agerande och gett vaga svar så att sjv har blivit osäker på hur pass allvarligt skadad du är bör du inte alls reagera när de vill transportera dig med bår

.

•

Tänk på att din bakgrundshistoria tillsammans med ditt agerande är tydliga ledtrådar för sjv när de ska göra en bedömning av din status!!!

NY SKADA

SJUKDOMAR

ASTMA

Symptom:

Ansträngd andning (vid utandning),

Bröstkorgsandning,

När andningen lättat lite kan hosta ( hård, ihålig) uppstå.

Agerande:

•

Gå fram mot sjv framåtlutad .

•

Andas mycket ansträngt, väsande och pipande (Ansträngd andning åstadkommer du genom att spänna halsmuskulaturen inuti maximalt).

• • •

Släpp knappt ut utandningsluften.

Helst vill du räta på kroppen så att bröstkorgen ska kunna fyllas med luft, men det är lite svårt för dig eftersom du också har ont i bröstet. Agera med detta i minnet !

•

När andningen börjar att lätta kan du hosta en enstaka hostning eller två, då och då.

Rätt omhändertagande:

•

Sjv ska fråga om du har haft liknande anfall tidigare och om du har medicin på dig mot detta.

•

Sjv bör även fråga om du har ont/känner smärta någon annanstans för att säkerställa om du är skadad i övrigt eller ej (och inte stirra sig blind på ditt anfall).

•

Du ska också få hjälp att räta upp bröstkorgen och bli placerad i bekväm sittande ställning.

•

Fel omhändertagande:

•

Sjv frågar inte om du har haft liknande anfall tidigare och om du tar/har medicin mot detta.

•

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Sjv omhändertar dig på ett sådant sätt att bröstkorgen och bukmuskulaturen inte kan fyllas fritt med luft.

Låt ditt anfall sakta tilltaga i styrka till dess att sjv gör ett korrekt bedömande och omhändertagande.

• •

Om bröstkorg och/eller bukmuskulatur förhindras att fyllas med luft kan du få ett nytt anfall igen. Denna gång blir du även paniskt rädd. Du kan ju inte andas !! Är dessutom sjv stressad och nervös, blir du det också.

•

Om ingen uppmärksammar ditt anfall, sluta tvärt med anfallet och fall ihop. Andas mycket ansträngt, väsande och oregelbundet.

NY SKADA

DIABETES , lågt blodsocker

Symptom vid insulinkänning (lågt blodsocker):

Kallsvettig,

Darrig, yr, Hungrig/sugen på sött, Snabb puls, Aggressiv, retlig, irriterad,

Kan visa bristande sjukdomsinsikt, Ryckningar.

Agerande:

• • •

Indikera lätt yrsel.

Var lite svag och matt.

Tala om och visa att du är hungrig, alternativt sugen på något sött.

•

Förneka först din sjukdom vid förfrågan (med lätt irritation). Vid fortsatt förfrågan om ditt tillstånd medge (med ökad irritation) att du brukar känna dig så här ibland, alternativt någon gång.

Rätt omhändertagande:

•

Vänligt och lugnt bemötande.

•

Kontinuerlig pulstagning.

• •

De ska fråga om du har diabetes och om du har ett märke/kort som visar detta. När du förnekar sjukdom ska de fråga om du har känt så här förut.

•

Du skall få något sött att dricka eller äta exempelvis juice, mjölk, smörgås eller socker.

Fel omhändertagande:

•

Ett irritabelt bemötande.

•

Ett bryskt omhändertagande.

• •

Inte en tanke på att det kan vara diabetes.

Ingen pulstagning

•

Felbedömning av tillståndet med åtföljande inkorrekt åtgärd/omhändertagande.

Agerande vid fel omhändertagande:

• •

Starkt ökande irritation.

Klaga högljutt och gnälligt över sötsaksbehov och hunger.

•

Motsätt dig starkt omhändertagandet (

”Vad gör ni?” ”Näej, det tänker jag inte alls!” ”Är ni inte kloka, vad tror ni att ni håller på med, va!?”

) Alternativt ifrågasätt omhändertagandet (

”Vad ska det vara bra för?” ”Varför då, påstår ni att jag är sjuk kanske?”

).

NY SKADA

DIABETES, lågt insulin/högt blodsocker

Symptom vid utveckling av diabeteskoma (högt blodsocker/lågt insulin):

Ökad törst, Slö och omtöcknad, Rosig, torr ansiktshud, Acetondoftande andedräkt, Tung, djup andning, Snabb puls.

Agerande:

• • • • •

Agera slött och trögtänkt.

Var något omtöcknad.

Andas mycket tungt och långsamt hela tiden.

Fråga efter vatten, du är jättetörstig.

Vid förfrågan ska du tala om att du har diabetes, du har mått så här förut. Då åkte du in med ambulans och fick ligga på sjukhus.

•

Du blir sämre och sämre. Efter en timme är du medvetslös.

Rätt omhändertagande:

• • • •

Sjv ska fråga om du har diabetes.

Sjv ska fråga efter märke/kort som visar detta.

Sjv ska fråga hur länge du har mått så här dåligt.

Sjv ska kontinuerligt ta din puls.

•

OBS !! Första hjälpen till en diabetiker som är vid medvetande och mår dåligt ska alltid vara att ge något att äta eller dricka

Fel omhändertagande:

• • •

Inte en tanke på diabetes.

Ingen förfrågan om kort/märke.

Ingen pulstagning.

•

Felbedömande av tillståndet med åtföljande inkorrekt åtgärd/omhändertagande.

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Du får snabbt försämrat tillstånd med ökad slöhet och omtöcknelse.

•

Berätta spontant att du har mått så här förut. Om sjv fortfarande inte bedömer situationen korrekt, berätta att du förut en gång blev medvetslös och fick åka ambulans in till sjukhuset.

•

Fall in i koma om omhändertagandet fortfarande är inkorrekt.

NY SKADA

EPILEPSI

Symptom:

•

Plötslig medvetslöshet (faller oftast handlöst), Kramper/ryckningar, Urin /avföringsgång, Det rinner skum ur munnen.

Agerande:

• • • • • •

Fall ihop medvetslöst.

Ryck med hela kroppen i ett par minuter.

Hela kroppen ska samtidigt vara mycket spänd.

Huvudet ska vara mycket rörligt med krampartade rörelser.

Ögonen kan vara halvöppna och rullande (livliga) i ögonhålan.

Käklederna ska vara spända i krampartade rörelser.

Efter anfallet:

•

Vakna upp något lätt förvirrad och mycket utmattad.

•

Du behöver vila ordentligt i lugn och ro.

Rätt omhändertagande:

Sjukvårdarna ska:

• • • • • •

förhindra att du skadar dig genom att lätt följa kramprörelserna.

hålla ditt huvud stadigt och följa med i rörelserna.

tala till dig med lugn röst.

kontrollera din andning.

kolla om du har kort/märke (som kan ge information om ditt tillstånd).

ta tid på kramperna.

Efter anfallet:

•

fråga om du tar medicin för detta.

Fel omhändertagande:

•

Stressigt omhändertagande.

•

Sjv håller fast dig och hindrar dig från att krampa.

• • • •

Ditt huvud hålls fast så hårt att du inte kan röra det.

Sjv pratar över huvudet på dig om ditt dåliga tillstånd.

Sjv kontrollerar inte om du har kort/märke på dig.

Ingen andningskontroll.

•

Sjv stoppar något i munnen för att förhindra ”fradgatuggandet”

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Låt anfallet öka i intensitet och längd.

•

Oroligt uppvaknande, med ett nytt anfall efter en stund. Du kan gärna förvarna och säga att du tror/känner att ett nytt anfall är på väg.

NY SKADA

MAGSJUKA (epidemisk)

Symptom:

Illamående, Magont, Kräkningar, Diarré, Feber (ibland), Matthet, Blek och kallsvettig.

Innan du går ut: Förbered dig om du ska kräkas genom att tugga kex, skorpor, äpple, banan och liknande. Den upptuggade ”sörjan” har du i munnen tills det är dags att kräkas. Du kan också ta med dig något och tugga upp vartefter som det är läge att kräkas lite. Observera att du tuggar upp detta i smyg. Överraskningsmomentet är mest lärorikt!

Agerande:

•

Ha en bra bakgrundshistoria klar innan du träffar på sjv.

•

Gå/stappla fram mot sjv böjd framåt och med händerna på magen.

• • • •

Klaga på ont i magen och illamående.

Kräks lite på marken.

Svara bara på de frågor du får. Sjv skall själva komma på att fråga om det är flera som har insjuknat och i vilket sammanhang det kan vara.

Fortsätt att kräkas lite då och då.

•

Frys och huttra väldigt mycket efter en liten stund. Var lite ynklig.

•

När du börjar att må lite bättre kan du fråga efter lite vatten.

Rätt omhändertagande:

•

Sjv ska fråga om det finns fler som är magsjuka, och om alla har ätit samma mat.

• • •

Du ska genast bli placerad ”i karantän” (sjukstuga för smittade).

Endast en sjv ska ta hand om dig för att undvika att smittan sprids bland sjukvårdarna.

Du ska få filtar om dig.

•

Sjv ska passa upp på dig så att du kan ligga still i lugn och ro.

Fel omhändertagande:

•

Du blir inte isolerad, utan placeras med övriga sjuka och skadade.

•

Du får inte ordentligt med filtar på och om dig.

•

Du får vatten när du frågar efter det (även när du mår bättre).

Agerande vid fel omhändertagande:

• • •

Kräks ordentligt och mycket om du blir placerad med andra, icke smittade.

Frys och huttra väldigt mycket mellan kräkningarna om du inte får tillräckligt med filtar.

Om du får vatten ska du kräkas ut det på en gång, ganska nära sjukvårdaren (nästan på honom/henne).

•

Var jätteynklig och gnällig (utan att överdriva).

NY SKADA

MIGRÄN

Symptom:

Huvudvärk - som oftast känns i ena halvan av huvudet, Ljud- och ljuskänslighet, Illamående - ibland kräkningar.

Agerande:

• • • • •

Klaga på kraftig huvudvärk.

Vid förfrågan, säg att värken är intensivt molande på ena sidan, samt att ögat på den sidan är ömmande och att värken strålar ner i axeln på samma sida.

Reagera på olika ljud och röster. (Ryck till och jämra dig. Ta dig om huvudet, kryp ihop något.) Klaga på att det är för högt.

Kisa lite med ögonen. Vänd dig bort mot solljus. Sätt handen framför ögonen som om du vill skärma av dagsljuset/solljuset. Klaga på att ljuset gör ont i ögonen.

Klaga på att du mår illa. Säg att du tror att du ska kräkas. Hulka lite. Kräks om du inte snabbt blir förflyttad till ett mörkt och någorlunda tyst ställe. Fortsätt och kräks med jämna mellanrum även sedan du har blivit förflyttad

•

Fråga om sjukvårdarna har någon medicin eller något annat mot din huvudvärk.

Rätt omhändertagande:

• • • • • •

Ett lyhört och hänsynsfullt bemötande.

Låga röster i din närhet.

Snabb förflyttning av dig in i tältet eller annan mörk och skön plats.

En filt eller dylikt till dig (om du fryser). En kall/svalkande handduk eller mitella på pannan.

Sjukvårdarna ska tänka på att fråga om du har migrän, alternativt om du har haft liknande huvudvärk förut.

De skall också fråga dig om du själv har någon medicin som du brukar ta mot huvudvärken.

•

Sjukvårdarna ska förklara för dig att de tyvärr inte får ge dig någon annan medicin än den som du själv har på dig och som du använder mot din migrän.

Fel omhändertagande:

•

Ingen hänsyn.

• • • •

Höga röster i din närhet .

Du får ligga kvar i dagsljuset/solljuset. Ingen frågar dig om du har migrän eller har haft liknande huvudvärk förut.

Du blir lämnad utan tillsyn (även om du har sagt att det är okej).

•

Sjukvårdarna ger dig något medikament mot din plågor.

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Klaga rejält på huvudvärken och jämra dig lite om ingen hänsyn tas till dig. Se fruktansvärt lidande ut. Använd hela registret av din ansiktsmuskulatur för att spela ut smärtan.

• • • •

Håll om huvudet ofta, som om du vill stänga in värken.

Ryck till ordentligt när du blir tilltalad, och klaga på att de talar för högt. Klaga mycket över ljuset.

Kräks mycket. Kräks sedan lite då och då.

Om du blir lämnad utan tillsyn, kräks högljutt efter en stund.

•

Om de vill ge dig något mot dina plågor (medicin, huvudvärkspulver) ska du ta emot det. Om du är överkänslig mot acetylsalicylsyra ska du påpeka detta och inte ta emot något medel som innehåller sådant.

NY SKADA

PSYKISKA TILLSTÅND

APATISK

Symptom:

Håglös och totalt inaktiv, Man kan inte få kontakt med den apatiske, Tom blick (”2000 metersblick”).

Agerande:

• • • • • •

Försätt dig i ett tillstånd där du känner att du observerar allt på ett mycket långt avstånd. Titta på omgivningen och personer utan att ”se” något (”2000 metersblick”). Ta inte ögonkontakt med någon, se rakt igenom allt och alla.

Existera i detta tillstånd och koncentration och låt dig inte påverkas av omgivningen.

Koncentrera dig på att inte släppa ut tankar och känslor.

Du kan gå, stå eller sitta (eller alternera mellan allt), men det ska göras mycket långsamt.

Eventuellt kan du småpilla på någon snodd eller liknande i dina klädesplagg.

Följ fogligt med om någon tar tag i dig, men lyssna inte till ord.

•

Framförallt, säg inte någonting; prata inte.

•

Om apatichocken inte är alltför djup kan man efter mycket gott omhändertagande börja se folk i ansiktet.

Rätt omhändertagande:

• • •

Sjv ska prata med dig även om han/hon inte får något svar från dig.

Sjv ska undersöka dig för att fastställa att inga andra skador finns.

Sjv ska ha kroppslig kontakt med dig och närhet till dig, alternativt låta dig vara dock med ett gott vakande öga på dig.

•

Du ska bli bemött och behandlad som en person av sjv.

Fel omhändertagande:

• • •

Sjv låter bli att kommunicera med dig när han/hon inte får något svar.

Sjv kommunicerar inte med dig medan han/hon undersöker dig, utan behandlar dig som ett objekt.

Sjv låter dig vara för dig själv utan uppmärksamhet.

•

Sjv pratar om dig och över huvudet på dig, fäller kanske t o m kränkande eller respektlösa kommentarer.

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Om sjv undersöker dig utan att kommunicera med dig tittar du rakt igenom sjv med tom blick hela tiden till dess att undersökningen är slut eller att sjv börjar att tala med dig. Om du tydligt känner dig som ett objekt i sjukvårdarens händer kan du vara en aning motsträvig till dess att sjv börjar att kommunicera med dig.

• •

Om du blir lämnad utan tillsyn går du därifrån i sakta, håglös mak.

Om sjv verkar stressiga i överkant och stundtals glömmer att vaka över dig kan du försöka att strosa iväg varje gång som de släpper sin övervakning av dig.

•

Om sjv pratar om dig i tredje person eller fäller respektlösa eller kränkande kommentarer tittar du rakt igenom dem med din tomma ”2000-metersblick”. Eventuellt kan du dröja kvar så med blicken en längre stund.

NY SKADA

FÖRVIRRAD OBSERVERA!! Sjv ska få en möjlighet att träna på mänskligt omhändertagande, tålamod och respekt i pressade situationer. Ha detta i åtanke så att du inte spelar över!!

Symptom:

Avskärmad från verkligheten (i varierad grad och på olika sätt), Svår att få kontakt med (i varierande grad), Kan vara överaktiv, Kan vara lättirriterad, Kan ha hel eller partiell minnesförlust, Kan vara ångestladdad i varierande grad, Irrationellt uppträdande.

Agerande:

• • • •

Försätt dig i ett tillstånd där du känner att du inte riktigt får grepp om vad som händer runt omkring dig (du kan t ex koncentrera dig på ”små saker” omkring dig).

Du kan inte se helheten men däremot delar av vad som händer, ”en snuttifierad verklighet”. Du ser en person här och en annan person där som t ex omhändertar eller ligger och kvider, men du kan inte riktigt förstå orsak och verkan. (En förvirrad person kan också ha svårigheter att koppla ihop syn- och ljudintryck).

I dina försök att bemästra din ångest inför denna förvirring försöker du att ta tag i situationen så som du uppfattar den. Du kan t ex se att en sjukvårdare gör ”fel” omhändertagande eller (enligt ditt sätt att se) förstå att en skadad person uppenbarligen gnäller överdrivet med tanke på den ”ringa” skada som han/hon lider av (det kan vara en allvarligt skadad person, men du klarar inte av att hantera situationen). Du kan därför t ex korrigera sjukvårdarnas omhändertagande genom att riva upp de förband som de har lagt om (de är ju ”fel”), kanske försöker du själv att göra nya på den skadade (för du kan ju bättre). Du kan också uttrycka dina åsikter över de skadade som ( i ditt tycke) sjåpar sig. Alltför många intryck gör dig bara mer förvirrad. Beroende på situationen kan du agera på två olika sätt när du ska markera ökad förvirring. Antingen distanserar du dig allt tydligare eller så blir du alltmer överaktiv i dina försök att bemästra situationen.

•

Oavsett om du själv är skadad eller inte så har du inte blivit medveten om ditt eget tillstånd.

Rätt omhändertagande:

•

Sjv ska försöka få kontakt med dig genom ögonkontakt, kroppslig närhet och genom att prata med dig.

•

Sjv ska göra en så ordentlig undersökning som möjligt med tanke på ditt förvirrade tillstånd, detta för att eliminera eventuella skador hos dig.

• •

Sjv ska hela tiden ha kontakt med dig (här är det viktigt att du går på din känsla när du ska känna av närvaron i mötet mellan er).

Sjv ska behålla sitt lugn även i situationer där du går in och ”rättar till” i förbandsomläggning och dylikt (Om du märker att sjv är kompetent att handskas med situationen sansar du dig så pass att du kan stanna kvar och vara behjälplig utan att ställa till).

•

Är du fullkomligt förvirrad och överaktiv ska sjv se till att du kommer avsides, så att du inte stör eller oroar.

Fel omhändertagande:

•

Sjv försöker få bort dig utan att försöka få kontakt med dig.

•

Sjv blir irriterad och/eller nervös på dig.

•

Sjv tänker inte på att du också kan vara skadad.

•

Du blir inte ens tillfrågad om du har ont någonstans.

•

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Sjv blir helt ställd och vet inte vad han/ hon ska göra med dig, men tänker inte på att be någon kollega om hjälp. Om du blir bortföst går du genast tillbaka till samma sjv och ”hjälper till”. Var envis till dess att sjv helt enkelt måste uppmärksamma och bemöta dig.

• • • •

Om sjv blir irriterad och/eller nervös på dig är det viktigt att du läser av situationen så att rollspelet inte går över styr. Om sjv uppenbarligen inte alls hanterar situationen går du iväg till en annan sjv eller till någon som är skadad.

Blir du ombedd att hjälpa till som en strategisk fint (för att få dig mer lätthanterlig) gör du det på ett tafatt sätt (du kan gärna strula till lite).

Om ingen uppmärksammar dig kan du låtsas som om du just precis upptäckte att du själv var skadad (när sjv kommer har du förstås ingen skada, utan det kan istället vara blod från någon skadad som du ”har hjälpt till med”).

Om sjv blir helt ställd och heller inte ber sina kollegor om hjälp att ”hantera dig” kan du påkalla andra sjukvårdares uppmärksamhet genom att t ex kritisera deras omhändertagande (kanske tror du t o m att det är du som är bossen/chefen som vet allt).

•

Blir du bortförd från skadeplatsen skall du inte acceptera detta helt lugnt och resignerat. Låt sjv jobba något, lite för att få dig att acceptera situationen samt för att få kontakt med dig.

OBS! Detta rollspel är inte i avsikt att jävlas med sjukvårdare situationen och använder din inlevelseförmåga.

NY SKADA

Det finns många varianter på förvirringstillstånd. Det viktiga är att du känner av Avsikten är att sjv skall få känna på hur det är att omhänderta förvirrade personer. Meningen är också att försöka att ge dem insikt om hur resurskrävande förvirrade personer är när man negligerar dem. De skall få en förståelse för betydelsen av att ägna förvirrade den tid och omsorg som de faktiskt kräver, inte bara för att själv få arbetsro utan också för den stackars förvirrade individens egen skull

SJÄLVMORDSKANDIDAT OBS!!!

Innan du går ut och agerar självmordskandidat måste du ha din historia klar;

• •

Varför vill du ta livet av dig; Hur ser din familj och bekantskapskrets ut; Vad arbetar du med; Vilka relationer har du ute i fält; Vem är du; Har du varit deprimerad förut; o s v Tänk på att det är detaljerna som är viktiga !! Du måste också ha någon som kan hämta dig; en nära vän; din gruppchef eller familjemedlem som kanske också ligger ute i fält. Kom överens med ansvarig markör eller övningsledare om vem personen ska vara och vad han/hon ska heta.

• • • • • • • •

Förslag på unisexnamn: Kim, Robin, Terry, Chris, Gaby, Alex,

När sjukvårdarna kommer säger/skriker du åt dem att inte komma närmare för då tar du ditt liv

. Sjukvårdarna skall komma överens om vem som ska prata med dig. Du ska bara ha en person som ska försöka vinna ditt förtroende. Den personen måste försöka att närma sig dig och få dig att först prata om din situation och sedan att lyssna på honom/henne

Till en början vill du inte prata om orsaken till att du vill ta ditt liv, eftersom det smärtar så oerhört att ta de orden i din mun. Du fixar helt enkelt inte att tala om det, utan att riskera att helt förlora kontrollen över dig själv.

Sjukvårdaren ska därför inte pressa dig att tala om det. Istället kan sjv börja att fråga dig om du har familj, barn, om du har stor eller liten släkt, vad du brukar göra med dina vänner o s v. Sjukvårdaren går med andra ord som katten kring het gröt för att luska ut vad som är orsaken till ditt drastiska beslut. Under tiden som samtalet utspelar sig ska sjv försöka att närma sig dig fysiskt, väldigt försiktigt. Sjv kan t ex fråga dig om han/hon kan få komma lite närmare så att ni inte blir störda av de övriga som hör på, eller för att helt enkelt inte behöva prata med så hög röst.

Du är mycket motvillig till allt närmande till en början. Om du känner att sjukvårdaren tar det lugnt och inte vill stressa dig att fatta något beslut som du inte har förankrat i dig själv kan du så småningom låta sjukvårdaren närma sig dig lite i taget, men fortfarande befinna sig på behörigt avstånd. Du kan lämna ledtrådar om orsaken genom att prata osammanhängande om brevet och/eller din partner eller vad det nu kan vara som gör att du vill ta ditt liv.

När sjv fått klart för sig vad det är som har hänt ska han/hon genom frågor få dig att tala om dina närmaste och dem som du bryr dig om.

Genom att sjv får dig att berätta om livets olika aspekter kan du börja med att öppna ögonen lite och se att det kanske finns annat att leva för och inse att du har nära anhöriga som blir ledsna om du dör, samt att du har nära anhöriga och vänner som kan hjälpa dig igenom sorgen över det som har hänt.

•

•

Du kan inte se ditt ansvar i det tillstånd du befinner dig i. Däremot kan se att någon annan (den ”skyldige”) bär ansvaret för att du mår så dåligt just nu. Om sjv är mycket osmidig och framhärdar att du bär ansvar för vad du gör så kan det bli så tungt att du drastiskt går till handling. Indikera detta först så att sjv får en chans att rätta till sitt misstag. När sjv ser att du är på väg att ändra ditt beslut om självmord ska han/hon hjälpa till att förankra detta ytterligare innan han/hon försöker få dig att överlämna självmordstillhygget. Det är viktigt att sjv inte förhastar sig i denna situation. Om du skulle bli stressad och pressad i denna situation kan du backa och åter hota med att ta ditt liv. I sådana fall har sjv i princip tappat greppet om hela situationen och det ska mycket mera till för att få dig att åter börja se någon mening med livet. I en pressad situation är risken mycket stor att du går till handling.

•

När du kan se att livet innehåller så mycket annat att glädjas åt och att du faktiskt har personer som står dig nära och betyder mycket för dig, kan du låta sjv närma sig dig helt och få ta ditt självmordstillhygge ifrån dig. Du kan reagera på olika sätt när risken att du ska ta ditt liv är över. Antingen blir du något distanserad; lite inbunden och tyst, eller så lossnar alla dina känslor och du kanske gråter hejdlöst. Känn av situationen!

Viktigt att tänka på:

• •

Din uppgift är att lotsa sjukvårdaren till ett bra agerande i denna mycket svåra situation. Meningen med att spela upp denna situation är att sjukvårdaren ska få möjligheter att pröva sig fram till olika förhållningssätt till en självmordskandidat och att ha känt på denna situation inom ”ofarliga” ramar. Du skall därför vara mycket restriktiv med att verkligen gå till handling och ta ditt liv.

Det är också viktigt att du har i åtanke att denna situation kan virvla upp smärtsamma minnen och/eller känslor hos sjukvårdarna. Du skall därför vara mycket försiktig och inte agera inkonsekvent eller på annat sätt som kan medverka till att sjukvårdaren blir blockerad i sitt tänkande (får hjärnsläpp).

•

Likaså är det viktigt att du som ska agera självmordskandidat inte har några egna obearbetade upplevelser från liknande situationer som kan väckas till liv under rollspelets gång.

NY SKADA

STRIDSUTMATTAD

Symptom:

Håglös, Trött på situationen, Vill bara hem.

Agerande:

• • • • • •

Försätt dig i ett tillstånd där du känner att du har ”gett upp”.

Tröttheten du känner är en psykisk trötthet (känslan av psykisk trötthet är som om musten har gått ur dig). Du har svårt att samla tankarna och du reagerar på tilltal något långsammare än vanligt.

Du är besatt av att få åka hem. (I tankarna har du en diffus känsla av att bara du kommer därifrån så kommer allt att bli bra igen).

Du vet att man måste vara skadad eller allvarligt sjuk för att få åka hem. Därför simulerar du att du har åkommor av diverse slag.

När sjukvårdarna känner efter på din kropp om du har ont eller frågar om du känner dig si eller så, ska du känna efter om du kanske faktiskt har den åkomman.

När du känner efter så

är du faktiskt sjuk på riktigt

och inbillar dig att det är blindtarmen eller allvarligt tarmvred eller något annat som kan vara skäl att få åka hem.

. Du har kanske ont i magen

•

Så fort det blir tal om att få åka därifrån piggnar du till betydligt. Håll med sjukvårdarna om att det är det bästa för dig.

Rätt omhändertagande:

•

Sjukvårdarna skall göra en ordentlig helkroppsundersökning på dig för att eliminera eventuella riktiga skador, samt ställa frågor om ditt allmäntillstånd.

• • • •

Dina åkommor skall tas på allvar, men utan att ge ytterligare näring åt din hemlängtan.

Sjukvårdarna skall ställa sådana frågor att du börjar att prata om ditt verkliga problem (din trötthet och hemlängtan).

Sjukvårdarna ska också få dig att börja tänka på hur du kommer att känna om du verkligen får åka hem (förutom att du blir glad över att få komma bort därifrån). Du kanske skulle få gruvliga samvetskval över att ha övergivit dina kompisar, eller må dåligt av att vara hemma och inte veta vad som händer ”i fronten”. Kanske skulle du helt enkelt sakna dina kompisar väldigt mycket. Kanske skulle du bara känna lycka över att få vara hemma igen.

Sjukvårdarna ska fråga dig om du har förtroende för och kan prata med din gruppchef eller om du har någon kompis här som du kan prata med.

•

Sjukvårdarna ska upplysa dig om att de måste vidtala din överordnade och berätta att du finns hos dem och att du mår dåligt och vill hem.

Fel omhändertagande:

• • • • •

Sjukvårdarna inser inte att du simulerar och/eller inbillar dig dina skador/sjukdomar.

Sjukvårdarna inser att det bara är inbillning och negligerar dina känslor, kanske t o m på ett respektlöst sätt.

Sjukvårdarna försöker anslå en uppmuntrande ton för att få dig på bättre humör (m a o accepterar de inte dig i ditt nuvarande tillstånd)

snart på bra humör igen. Ryck upp dig, tänk på något roligt. Det finns alltid något roligt att tänka på".

Sjukvårdarna försöker att avdramatisera ditt tillstånd genom att påpeka att alla har bra och dåliga dagar

emellanåt. Det går snart över.”

Sjukvårdarna frågar inte om du har någon som du kan prata med (överordnad eller kompis).

”Seså, du blir ” Så här är det för alla. Vi kan alla bli lite missmodiga

•

Sjukvårdarna tänker överhuvudtaget inte på att din överordnade borde underrättas om att du befinner dig hos sjukvårdarna och att du mår dåligt.

Agerande vid fel omhändertagande:

• • • •

Om dina skador eller sjukdomar tas på allvar spelar du ut dem bara helt i enlighet med din roll. Du vill ju bli hemskickad, eller hur? Bli indignerad om dina känslor och tillstånd negligeras. Det gäller ju för dig att vara övertygande skadad eller sjuk. Anklaga sjukvårdarna för inkompetens och framhärda envist dina skador och tillstånd. Ju mindre du är trodd desto mer går du in för att vara övertygande skadad/sjuk.

Låt dig inte bli övertalad att bli på bra humör. Deras finter för att få dig på bra humör går helt enkelt inte hem.

Tala om för sjukvårdarna att det inte är fel på ditt psyke. Du vill bara hem och du har rätt att få åka hem eftersom du är skadad/sjuk.

•

Om sjukvårdarna glömmer att fråga dig om du har någon som du kan prata med och de i övrigt inte hanterar situationen särskilt bra, kan du vid ett lämpligt tillfälle nämna någon som du känner förtroende för och kan prata med. Säg att han/hon vet att du mår dåligt och att det är en person som förstår hur man känner sig när man mår dåligt.

NY SKADA

ÖVRIGA SKADOR/TILLSTÅND

MEDVETSLÖS (inga synliga skador)

Symptom:

Vaknar ej trots ihärdiga försök med tillrop och klappar, Lugn, lite djup andning som vid djup sömn.

Agerande:

• • • • •

Var tyst hela tiden.

Blunda.

Var totalt avslappnad i kroppen, även tungan ska vara avslappnad.

Om det är tänkt att du ska markera skador kan du göra detta genom att rycka till ytterst lite i den kroppsdel du är skadad i när sjukvårdarna kommer åt skadan, alternativt att rycka ytterst lite i ögonmuskulaturen (ryckningarna i kropp och/eller ögonmuskulatur ska knappt vara märkbara).

Om du inte ska markera någon skada reagerar du inte över någonting.

•

Betänk att du är medvetslös. Koncentrera dig på din lugna ”djupandning” och koppla bort allting annat. Håll masken!

Rätt omhändertagande:

Sjukvårdarna skall handla efter följande schema:

• • • • • • • • •

Kolla medvetande (ropa, klappa kinden, nyp i örat m m).

Skapa fria luftvägar.

Kolla andning (du andas).

Kolla puls (hjärtat slår).

Presentera sig och hela tiden tala om vad han/hon tänker göra.

Helkroppsundersökning efter schema.

Avlägsna saker i fickorna.

Lägga dig i framstupa sidoläge (FSL).

Ge dig värme under och över dig (filt eller dylikt).

•

Kontinuerlig kontroll av andning och puls.

Fel omhändertagande:

•

Att glömma något av ovanstående.

•

Högläge av benen (kan förvärra en eventuell skallskada).

Agerande vid fel omhändertagande:

•

Andas mycket ansträngt och rosslande om sjukvårdaren glömmer att skapa fria luftvägar.

•

Börja huttra om du inte får något värmande om dig.

•

Det är mycket svårt att agera på något särskilt sätt utan att kliva ur rollen. Håll masken, stå ut, genomlid även ett fel omhändertagande.

NY SKADA

BERUSAD OBSERVERA!! Sjv ska få en möjlighet att träna på mänskligt omhändertagande, tålamod och respekt i pressade situationer. Ha detta i åtanke så att du inte spelar över!!

Agerande:

•

Ditt balanssinne ska vara påverkat, men inte i så hög grad att du inte alls kan hålla balansen.

•

Tala sluddrande, men tillräckligt tydligt så att man kan höra det mesta av det som du säger.

Känn av situationen hela tiden. Var lyhörd för sjukvårdarnas attityder och agera utifrån detta. Använd ditt tillstånd som styrmedel.

Rätt omhändertagande:

•

Sjv ska ta det lugnt med dig och visa respekt för dig.

•

Sjv ska försöka få kontakt med dig så att du blir ”hanterbar”, d v s han/hon ska få dig att lyssna till andra och att du ska ta hänsyn till omgivningen samt att du har ett bibehållet gott humör.

•

Sjv ska vara uppmärksam på ditt tillstånd samt ha ett vakande öga över dig

Fel omhändertagande:

•

Sjv uppträder otåligt och otrevligt mot dig.

• •

Du blir tillsagd/beordrad på ett otrevligt sätt.

Sjv visar ingen respekt för dig, kanske t o m skrattar åt dig i ditt eländiga tillstånd eller driver med dig.

•

Sjv uppträder på ett sådant sätt att du tydligt känner att du bara är till besvär.

Agerande vid fel omhändertagande:

• • • •

Om du blir otåligt/otrevligt bemött betalar du tillbaka med samma mynt; bli otrevlig mot just den sjv som uppträder olämpligt och gnäll för de andra sjukvårdarna hur otrevlig han/hon är. Fiska efter sympatier hos de andra sjukvårdarna.

Sätt dig på tvären om du blir beordrad eller tillsagd på ett otrevligt sätt genom att vägra, eller gör något helt annat.

Ju otrevligare bemötande du får desto uppkäftigare blir du.

Om sjv skrattar åt dig eller t o m driver med dig kan du välja att agera på det sätt du finner bäst; ex vis genom att bli förnärmad, förargad/ilsken, ledsen, förtörnad, tystlåten o s v.

•

Om du tydligt bara är till besvär markerar du att du håller på att bli illamående och/eller blir alltmer högljudd, skrålande, sjungande o s v.

NY SKADA

FOLKRÄTTSFALL En svensk kombattant slår en ”fiende” OBS!!!

INNAN NI GÅR UT OCH AGERAR: Se till att ni är väl förberedda innan ni går ut. Prata ihop er så att ni är samstämda i rollspelet. Gå igenom olika scenarios, spela upp dem och repetera. Gå inte ut och agera om något är oklart!!

Agerande:

Svensken

(ska ha ett vapen): • • • •

Uppträd mycket aggressivt och hotfullt.

Sparka, slå och knuffa ”fi”.

Skrik, gorma och svär.

Du ska förhindra sjv att komma nära dig eller ”fi”.

Fienden

• • • •

Var rädd och tystlåten.

Huka och försök att skydda dig med händerna framför dig.

Jämra dig vid sparkar, hugg och slag. Eventuellt kan du också skrika av rädsla och smärta, allteftersom du bedömer situationen.

Du ska försöka få sjukvårdarna att ge dig skydd.

•

Försök hela tiden att få ögonkontakt med sjukvårdarna. Låt skräcken lysa ur dina ögon.

Rätt omhändertagande:

Av svensken:

• • •

Sjv ska tala lugnt (och lugnande) till dig.

Sjukvårdarna ska behålla sitt tålamod och bemöta dina arga tillmälen till ”fi” och sig själva med sakliga argument, samtidigt som han/hon uppträder respektfullt och neutralt mot dig.

Sjv får inte släppa ögonkontakten. Om du försöker att väja undan med din blick ska sjv försöka att få ögonkontakt genom kommunikation (kan även vara tyst kommunikation).

•

Sjv skall uppträda bestämt och säkert (med pondus) i sina försök att få dig att överlämna vapnet.

Av fienden:

• • • • •

Sjv ska närma sig dig mycket lugnt och försiktigt och hela tiden ha ögonkontakt med dig. Sjv ska tala med dig i lugnande ton.

När sjv har fått komma nära dig ska han/hon undersöka dig mycket varsamt, helst en helkroppsundersökning samt pulstagning.

Om du är skadad kan du markera det genom att peka på skadan eller rycka till när sjv kommer åt skadan.

Du ska få något värmande om dig, t ex en filt.

•

Det är oerhört viktigt att sjv håller dig långt bort från den aggressive svensken.

Fel omhändertagande:

Av svensken:

• • • •

Sjv tappar humöret, blir arg/irriterad, kanske ger dig order i kort ton.

Sjv kastar sig över dig medan du har vapnet kvar.

Sjv blir osäker och vacklande, alternativt intar en översittarattityd.

Du blir anvisad att vara nära den förhatlige ”fi”.

Av fienden:

• • • • • •

Du blir inte bemött med respekt, kanske t o m bryskt bemött.

Sjv talar inte med dig när han/hon ska hjälpa dig eller undersöka dig, och bryr sig heller inte om att få kontakt med dig.

Du blir anvisad att vara nära den aggressive svensken (som du är rädd för).

Dina skador blir inte omhändertagna på rätt sätt, eller att dina skador inte tas omhand över huvudtaget.

Ingen gör helkroppsundersökning eller tar pulsen på dig.

Det är helt uppenbart att sjv månar om svensken och hur han/hon mår medan du blir utan uppmärksamhet.

Agerande vid fel omhändertagande:

Svensken:

• • • • •

Fienden: Om sjv uppträder otåligt och irriterat svarar du med att bli likadan tillbaka. Du kan också bli ännu mer aggressiv gentemot fienden, och därigenom hetsa sjv lite (förhoppningsvis provar sjv en annan strategi då).

Om sjv kastar sig över dig skjuter du fienden, eller försöker att göra det åtminstone.

Om sjv blir vacklande och osäker reagerar du med överdriven misstänksamhet. Uppträder sjv arrogant mot dig kan du, inom ramen för din roll, tala om att den attityden kan han/hon ha mot ”fi” men inte mot dig. Du och sjv är ju landsmän!

Tänk på att du är helt uppfylld av hat mot denna fiende, som representerar orsaken till hela situationen med krig och elände. Agera med detta i minnet!!

• • • • •

Du blir väldigt orolig när du inte får en chans att ”hänga med i svängarna”. Betänk att du inte förstår språket!! Om sjv närmar sig dig utan varsamhet/ögonkontakt/respekt eller på något annat sätt nonchalerar dig kan du markera oro genom att agera med misstänksamhet och att inte gå med på något i första hand. Låt dem lirka med dig! Sök ögonkontakt!

Om du blir bryskt bemött kan du markera ökad oro och t o m försöka ta dig därifrån, men spring inte utan försök att dra dig undan.

Om sjv sätter dig nära svensken bör du markera stark oro och totalvägra att vara i närheten av svensken. Om sjv låter svensken ”vakta/bevaka” dig kan du reagera med panisk skräck.

Om dina skador inte blir omhändertagna på rätt sätt, kanske t o m inte omhändertagna alls, kan du markera dina skador på ett överdrivet sätt så att sjv förstår att han/hon måste ta hand om dina skador.

Observera dock att du inte får gå ur rollen för att markera skador!

• •

Tänk på att du befinner dig i en situation där du egentligen inte kan lita på någon. Du är helt utlämnad och måste försöka att förlita dig på att sjukvårdarna kan reda ut situationen med den galne svensken. Förmodligen är du även utmattad och medtagen av dina skador.

Agera med det i minnet!!

NY SKADA