Transcript Kvalitativt innehåll ska positionera SVT på - TV

VionLabs låter
känslorna styra TVtittarna rätt
MRTV:s rapport
Medietrender 2013
i sammanfattning
Foto: Evelina Carborn
Nyheter i korthet ger
dig snabb­koll på vad
som hänt sen sist
1
Kvalitativt innehåll ska positionera
SVT på framtidens TV-marknad
november – 2013
Personnyheterna:
Karin Zingmark
lämnar Viasat
Exakt Media AB
Johannesgränd 1
111 30 Stockholm
Telefon: 08-455 67 70
Fax: 08-658 43 46
E-post: [email protected]
Ansvarig utgivare:
Malin Svenberg
Telefon: 08-455 67 76
Mobil: 070-668 44 99
E-post: [email protected]
Chefredaktör:
Mats Sjödin
Telefon: 08-455 67 77
Mobil: 070-797 36 86
E-post: [email protected]
Redaktör:
Frida Nyvinger
Telefon: 08-455 67 75
Mobil: 070-565 67 75
E-post: [email protected]
2
Prenumeration: Jenny Stenberg
Telefon: 08-455 67 71
E-post: [email protected]
1
Redaktionsråd
2
Redaktionsrådet ger stöd i övergripande
frågor om nyhetsbrevets inriktning och utveckling. Det består av följande personer:
3
1. Stefan Trampus
Com Hem
4
2. Karin Zingmark
Viasat
6
3. Åsa sundberg
Teracom Group
4. Stefan Widmark
Mannheimer Swartling
5
7
5. Anders Sjöman
Voddler
6. Helene Miksche
Com Advokatbyrå
9
7. John Nordin
Canal Digital
8
10
8. Ulrika Matsgård
Telia Broadband Services
9. Märta Rydbeck
Dealdonegood
10.Johan Brunnberg
Stelacon
Prenumeration 4 970 kr +
moms. I prenumerationen ingår även e-postade nyheter två
gånger/vecka. Prenumerationen
betalas i förskott och kan endast
avslutas vid periodens slut, det
går dock bra att byta mottagare
under prenumerationsperioden.
TV-Nyheterna skyddas av upp­
hovsrättslagen. Det är inte tillåtet
att vidarebefordra eller på annat
sätt mångfaldiga innehållet utan
redaktionens tillåtelse.
Utgivning 6 nr per år.
Detta nummer är presslagt
21 november 2013.
Ledare
Vart är vi på väg?
3
Vart är vi på väg? En fråga som
ställts många gånger i rutan på
fredagskvälllarna i ett välkänt
TV-program, och en fråga som
nog många på den svenska TVmarknaden nu för tiden upprepar
med jämna mellanrum.
Ja, för MTG-koncernens del
handlar det troligen just nu om de
sista förberedelserna inför kommande vinter-OS, som kommer att
sändas i TV3 och TV10 i början av
nästa år. En och annan i branschen kan nog ha höjt på ögonbrynen åt detta val och frågat sig
varför inte sändningarna i stället
lades i TV6, en kanal som når så
pass stor del av svenska folket att
den i princip kan jämställas med
en fri-TV-kanal. Anledningen, som
MTG och Viasat själva förklarar
det, är att TV3 är programhusets
äldsta och mest välkända kanal.
Det kan möjligen vara ett sätt att
på sikt stärka denna kanals ställ­
ning ytterligare, men för stunden
får nog MTG först ta sin an det
”upp till bevis” som kommer
med förvaltandet av dessa OSrättigheter i kommersiella kanaler.
Eva Hamilton, vd för SVT, gör knappast någon hemlighet av public services önskan om att lägga vantarna
på sändnings­rättigheterna av spelen
efter 2016. OS koncept av att
samla brett och smalt sida vid sida
går i linje med Sveriges Televisions
uppdrag menar hon, och berättar
mer om SVT:s framtidsvisioner för
TV-Nyheterna i denna pdf.
En annan aktuell fråga är införandet av en så kallad evenemangs­
lista, som innebär att TV-bolag som
sänder listade evenemang inte får
sända dessa på ett sådant sätt att
en väsentlig del av allmänheten
utestängs från att se evenemanget i
fri-TV. Evenemang på en lista ska ha
ett brett allmänintresse och inträffa
högst en gång per år, där just OS
anges som typexempel. Det förslag
som MRTV presenterat för regeringen är ett täckningskrav om minst
80 procent, vilket i dag inkluderar
SVT, TV4, MTG och SBS. Skulle
kravet höjas, vilket SVT bland andra
förespråkar, skulle dock MTG:s TV3
och TV10 kunna exkluderas och
därmed inte kunna värva några fler
sändningsrättigheter för framtida
Olympiska spel. Tidigare nämnda
TV6 når dock en större del av
befolkningen än sina systerkanaler
och skulle därmed möjligen kunna
inkluderas på listan. Med andra ord,
denna fråga kan komma att bli allt
hetare.
I skrivande stund har dessutom ansökningarna inför nästa
tillstånds­period i frekvensutrymmet
för marksänd TV samlats in och
behand­las av Myndigheten för radio
och TV. Ett överraskande namn
bland de ansökande var Aftonbladet
som ännu inte vill berätta mer om
vad detta kan betyda. TV4 har dock
desto tydligare deklarerat avsikten
med sin linjära satsning, nya TV12.
Kanalen ska fylla tomrummet efter
gamla TV4+ med livstils- och sportprogram som börjar sända nästa
år. Onekligen ett intressant drag av
TV4, när de flesta aktörer i stället
väljer att sats fullt ut på de digitala
plattformarna.
Skulle telekombranschen dessutom få sin vilja igenom och övertyga regeringen om att avsätta en
del av frekvensutrymmet till mobilt
bredband, ja då får MRTV mindre
utrymme att fördela tillstånden på.
Å andra sidan har telekombolagen
en poäng i att konsumtionen av
rörlig bild i de nya mobila fönstren
skulle få bättre förutsättningar att nå
ut till tittarna runt om i landet.
Så frågan är vart är den svenska
TV-marknaden på väg? Ja, det kan
nog varken Ingvar Oldsberg, Kristian
Luuk eller någon annan i dagsläget
säkert svara på. Men efter årsskiftet,
när ärmarna kvalas upp och handdukar kastas in, kan vi kanske få en idé
om i vilken riktning respektive aktör
tror att
det bär
2014.
Frida
Nyvinger
Redaktör
Eva hamilton svt
Kvalitativt innehåll ska positionera
SVT på framtidens TV-marknad
Sveriges Television har alltid haft en självklar plats på den
svenska TV-marknaden. Men i snabbföränderliga tider måste
även public service förnya sitt innehåll och hänga med i den
tekniska utvecklingen. Trots att SVT i mångt och mycket går
sin egen väg konkurrerar de kommersiella programbolagen
om samma publik och nya, något oväntade, rivaler både
utmanar och inspirerar. För TV-Nyheterna berättar Eva Hamil­
ton varför programbolagets vd bör vara en skicklig balans­
konstnär, varför OS är så viktigt för SVT och vilken den största
utma­ningen är för public service i dag.
4
– Den största utmaningen är rättig­
heter. Det är en djungel att orientera
sig fram bland nationella, internationella och geo-blockerade rättig­
heter. Det är rättigheter för olika
devices, rättigheter i andra, tredje
och fjärde led och alla värnar om
sina egna upphovsrättsligt skydda­
de verk. De stora amerikanska
TV-nätverken och filmbolagen, som
HBO och Disney, vill i dag dess­
utom förpacka sitt content själva
och styra över egna fönster, säger
Eva Hamilton och tillägger:
– I dag när det uppstår problem
och strular kan du alltid i slutändan
leda det till att det är något
rättighets­tjafs i början av kedjan.
För Sveriges Television har denna
utveckling inneburit en allt större
utmaning i att förvalta sitt innehåll
och utforma nya format menar hon,
något som SVT under lång tid lämnade därhän.
– Vi har ju en rätt liten kapacitet
jämfört med de stora, multinationella produktionsbolagen som kan
testa sina format på väldigt många
olika publikgrupper och vända och
vrida på dem.
För SVT vill ha möjlighet att själva
styra över innehållet, även om Eva
Hamilton förtydligar att produktioner­
na nödvändigtvis inte behöver
ut­formas innanför programbolagets
fyra väggar.
– Vi lägger i allt högre grad ut
produktion på andra, men vi försöker
behålla mer av rättigheterna till formaten. Vi vill ha en manusutveckling
som är värd namnet här i huset så
att vi kan äga manus i högre grad än
vad vi hittills har gjort.
5
Rättighetskedjan bryts upp
Den traditionella kedjan av rättig­
heter bestående av broadcast
som förstasändning, Play som
andra­s ändning följt av arkivsändning är inte lika självklar längre
enligt Eva Hamilton.
– Kan vi exempelvis välja att
bara köpa on demand för arkiv och
vad är priset på det i så fall? De
här prisnivåerna sätts nu väldigt
slumpartat och alla jagar högsta
möjliga pris på något man inte har
en aning om vilket genomslag det
får.
Liknande frågeställningar fick
Sveriges Television brottas med
vid lanseringen av Öppet Arkiv
tidiga­re i år. Då visste varken SVT
eller Copyswede vad rättigheterna
var värda berättar Eva Hamilton.
– Vad är en visning i Öppet
Arkiv värd i jämförelse med en
vanlig repris i TV? Vi famlar alli­
hop, konsta­terar hon.
Nästa stora utmaning för SVT,
liksom för de flesta leverantörer av
rörlig bild, är den tekniska anpassningen. Oavsett om TV-tittarna
äger en TV av märket Panasonic
eller en Sony, och oavsett om de
har Telia eller Com Hem som TV-
på vedertagen internetstandard,
men i vissa fall tvingas vi ändå
anpassa oss till en verklighet där
standardi­seringen inte kommit så
långt som vi hade hoppats.
Den tekniska anpassningen av innehållet, som variabla gränssnitt och
appar anpassade till olika fönster
och apparater – den som inte gäller
programbolagets egen sfär – ska inte
falla på SVT, anser Eva Hamilton.
Vi har en stabil grund i
att vi är bäst i Sverige
på rörlig bild
operatör, ska de få samma höga
kvalitet. Vill tittarna konsumera
rörlig bild i mobiltelefonen ska
upplevelsen i en Android vara lika
bra som i en smartphone från
Apple.
– I dag krävs otaliga anpass­
ningar till alla speciallösningar.
Det är ohållbart i längden, suckar
Eva Hamilton.
Därför försöker SVT aktivt
påverka branschen att skapa gemensamma standards.
– När det gäller våra internetbaserade tjänster bygger vi dem
– Skulle vi axla också det uppdraget skulle vi tömma licensbetalarnas
konto, konstaterar hon.
– Det är ju underbart att alla vill
ta del av våra program, men hur ska
de förvalta det? Vi är glada över att
exponera våra program, oavsett var,
men när de tjänar pengar på oss,
ska vi då även stå för deras tekniska
anpassning och rättigheter? Nej, så
klart inte.
SVT:s relation till YouTube
Därför förespråkar SVT ett öppet
internet där public service material
ska finnas tillgängligt för alla, utan
betalväggar och inlåsta modeller.
Även söksajten YouTube är Eva
Hamilton generellt sett positiv till,
även om webbplatsen stundtals
ställer till det för public service.
– Jag tycker att YouTube är en
underbar distributionsform, men när
användarna på YouTube lägger ut
våra program utan en överenskommelse kan du ge dig sjutton på att
det inte är rättighetsklarerat. Vi har
ständiga samtal med YouTube där
de får återkalla hela eller delar av
våra program därför att vi själva inte
har rättigheterna till att låta det ligga
ute.
Trots all osäkerhet kring rättigheter
på olika plattformar i dag, är hon
ändå hoppfull om att pusselbitarna
tids nog kommer att falla på plats.
– Jag tror att vi så småningom
kommer att få en etablerad prissättning på alla dessa olika ställen
som har relevans till verkligheten.
Men vad rättighetsinnehavarna just
nu är ute efter är att både behålla
det höga priset på TV, fast de tittarsiffrorna sjunker, och samtidigt behålla extremt höga priser på de nya
plattformarna trots att det är samma
publik som bara har flyttat på sig,
säger Eva Hamilton och fortsätter:
– Rimligtvis borde TV-priserna i
stället sjunka och kompenseras av
priserna på on demand på andra
plattformar.
SVT är bäst i Sverige på rörlig bild, men har ett gediget jobb framför sig för att behålla sin position anser Eva Hamilton.
6
Play är prio ett
Eva Hamilton anser ändå att Sveri­
ges Television har en ganska stabil
grund att stå på när marknaden
skakas om.
– Vi är ganska väl rustade. Dels
för att vi har tillgång till rörlig bild,
vilket ju är vår business och vår
kärnverksamhet, dels för att vi har
ett enormt kunnande om hur man
gör meningsfull, känslomässig, intelligent rörlig bild. Vi har ett förtroendekapital på rörlig bild som är
mycket stort.
Programbolagen kan välja att
springa på många olika bollar just
nu menar hon. Sveriges Television
har gjort sitt val, med ambitionen
att också fortsättningsvis vara den
ledande innehållsleverantören på
marknaden.
– SVT:s fokus har varit att lämna
99 av de där bollarna och köra
Play-bollen. Vi ska ha den bästa
strukturen tekniskt. Sajten ska inte
buffra, utan ha bra bildkvalitet med
responsive design och den bästa
navigationen, ”hitta och upptäcka”.
Där kan jag tycka att vi har ett
ordentligt jobb att göra, för i dag är
inte vårt material tillräckligt sökbart.
Men vi har en stabil grund i att vi är
bäst i Sverige på rörlig bild och vi
är också, utan att förhäva mig alltför
mycket, bäst på att leverera rörlig
bild via en Play-funktion.
Mobilfönstret kommer att vara
en annan prioriterad plattform för
SVT framöver. Däremot är det inte
alla program som är anpassade
för den minsta skärmen menar Eva
Hamilton. En balettföreställning
eller en fotbollsmatch tror hon även
fortsättningsvis är bäst lämpade för
den traditionella distributionsformen.
– Att se en timmes drama på en
mobil är inte optimalt. Producerar
man då ett femtonminutersdrama?
Lägger man ut dramaserien med alla
episoder på en gång, eller ett avsnitt
i veckan en viss dag och på ett visst
klockslag som traditionell TV? Där
finns flera spännande frågor.
Samtidigt är hon noga med att
understryka det särskilda ansvar
public service har i jämförelse med
sina kommersiella konkurrenter. SVT
ska nå alla.
– Det stora flertalet av våra program ses fortfarande på traditionell
TV och det kan vi inte släppa. Därtill
har vi ett ansvar för den allra äldsta
och den allra yngsta publiken, den
som inte är kommersiellt intressant
för andra aktörer, men som är ett av
våra huvuduppdrag.
Gamla licenspengar till
nya skärmar
Ingen annan bryr sig om publiken
över 60 år, de TV-tittare som inte
använder sig av de nya plattformarna
i samma utsträckning, konstaterar
hon. Därför måste SVT kontinuerligt
utvärdera hur licenspengarna ska
fördelas mellan de olika skärmarna.
– För oss gäller det hela tiden att
balansera mellan hur mycket pengar vi för över från traditionell TV till
att frigöra rättigheter, utveckla nya
format, vårt sök eller nya gränssnitt.
7
De pengarna tar vi ju från TV och vi
har ingen ny inkomstkälla. Vi tar inte
betalt mer för att finnas på de här
nya plattformarna, utan det är ju ett
utvidgat erbjudande inom ramen
för samma gamla TV-licens.
Även vad gäller själva innehållet har Sveriges Television andra
prioriteringar än de kommersiella
bolagen. SVT ska erbjuda något
för den åldersgrupp konkurrerande programbolag huvudsakligen riktar sig till, liksom de
yngsta och de äldsta åldersgrupperna. I det avseendet bör
Sveriges Televisions vd vara en
ganska skicklig ekvilibrist.
– Den balansen är en klassisk
frågeställning för en verkställande direktör på SVT och har
alltid varit. Alla betalar ju TVlicensen. Därför ska vi ha något
att erbjuda både en ensamstående mamma i en småstad
och en högintellektuell professor i en storstad. Den balansen
mellan brett och smalt, mellan
riktade program och det stora
breda, det är vår uppgift.
Mätningar av tittarsiffror och
statistik som redovisar trafiken
på de nya plattformarna är i allra
högsta grad intressant även för
public service. SVT vill visserligen inte i mångt och mycket
jämföra sig med de andra dis-
tributörerna av rörlig bild, men
Eva Hamilton tycker ändå att det
finns skäl i att kasta ett öga på
konkurrenterna. Tyvärr tycker hon
dock att de mätningar som görs i
dag är otillräckliga.
– Ett exempel är när
nyhetstittan­det på webben jämförs
mellan SVT och övriga aktörer.
Då kan man ju fråga sig huruvida
det egentligen är en nyhet folk tar
del av när de går in och ser ett
klipp om bantning på Aftonbladets
nyhetssajt. Det visar på hur besvärligt det är just nu och att vi inte
kan få någon relevant mätning att
ta fasta på, säger Eva Hamilton
och fortsätter:
– Intressant är också att mätningarna för vecka 37 och 38 visade
på ett tapp med hela tio minuter
för det traditionella TV-tittandet
jämfört med samma period i fjol.
Det sjönk ner till runt 140 minuter
om dagen och det är en väldigt
kraftig sänk­ning. Samtidigt ser
vi att tittandet via Play, klipp och
arkiv här hos oss liksom tjänster
som Netflix ökar. Intressant är för
övrigt att notera att nyhetstittandet
är den kategori som ökar snabbast
på SVT.se . Men det som är svårt
att mäta i dag är huruvida tittandet
Eva Hamilton under sitt föredrag på TV-Dagen, ett heldagsseminarium TV-Nyheterna anordnade tidigare i år på Grand Hôtel i Stockholm
på TV per automatik går upp på
andra plattformar. MMS mäter ju
TV-bolagens nättittande, vilket är
fullkomligt irrelevant. De behöver
plocka in Aftonbladet och YouTube
också för att få ett rimligt mått på
hur duktiga vi egentligen är.
8
Aftonbladet utmanar och
inspirerar SVT
Eva Hamilton har tidigare riktat kritik mot TV4 och ansett att kanalen
inte längre är en jämbördig motståndare vad gäller nyhetsbevakningen. I stället namnger hon just
Aftonbladet som en ny konkurrent
till SVT inom detta segment, men
också en inspiratör.
– Aftonbladets journalistik
är ofta kvalificerad, men en de
har en väldigt bred och ofta
underhåll­ningsprioriterad nyhetsrapportering. Det är inte vår
uppgift. Vår uppgift är att erbjuda en nyhetsförmedling som
orkar hålla ett myc­ket stort antal
utrikes­korrespondenter, även i
länder som just nu inte befinner
sig i strålkastarljuset. Likaså är
vår uppgift att ha en omfattande
kulturbevakning och en omfattande
politik­bevakning, säger hon och
fortsätter:
– Så vi jämför oss inte med
Aftonbladet vad gäller urval och
betoning, men vi jämför oss med
Aftonbladet i deras snabbhet och
deras kontakt med publiken. Där
är de överlägsna oss. Vi måste bli
minst lika snabba som Aftonbladet
och förbättra vår kontakt med publiken, så att vi får tips och engagemang på det sätt som kvällspressen fått i alla tider.
Utan att frångå sin roll som den
utförliga nyhetsförmedlaren vill hon
se SVT först på plats. Kvällspressens strategi att locka läsarna med
belöning för bästa inkomna tips eller bild, liksom att tydligt förmedla
sin kontaktinformation, är metoder
också SVT kan använda sig av.
– Det där är något vi måste
jobba med, men framför allt måste
vi bli snabbare. Varför hände det
och vad händer härnäst, det ska
vi förklara. Men vi ska ju inte vara
så lata att vi inte befinner oss på
plats i samma ögonblick som det
händer.
Med en fot kvar i den traditionella nyhetsjournalistiken ska SVT
alltså ta ett kliv in i den nya.
– Vi gamla public service-män­
niskor är uppfostrade med devisen
”sänd inte förrän du vet vad som
har hänt”, men i dag finns en ny
överenskommelse med publiken.
”Här har något hänt, vi vet inte vad
som hänt ännu. Hjälp oss så vi får
reda på vad som hänt”. Senare
kan man konstatera att den första
spekulationen var helt fel och
då har publiken hela tiden varit
medveten om att det var just det,
en första spekulation. Däri finns en
annan deal med publiken och den
innebär en utmaning för oss äldre
journalister.
Evenemangslistan och kampen
om OS-rättigheterna
Myndigheten för radio och
TV (MRTV) utreder just nu
förutsättningarna för en så kallad
Evenemangslista, en förteckning
över evenemang av särskild vikt för
samhället som via fri-TV ska nå en
väsentlig del av allmänheten. Enligt
radio- och TV-lagen får regeringen
utforma en sådan lista med en angiven procentsats för att ange hur
stor
del
av
befolkningen
som
ska
garanteras möjligheten att se dessa
specifika TV-händelser. De flesta
i branschen som MRTV talat med
är dock emot listan eftersom de
anser att det i dag redan ställs
höga krav på befolkningstäck­
ning vid försäljning av rättigheter.
Eva Hamilton ser fördelarna med
införandet av en Evenemangslista,
även om hon ifrågasätter liggande
förslag på dess utformning.
– Ska vi ha en evenemangslista
måste vi lägga ribban ganska högt.
Just nu ligger ett förslag på att
minst 85 procent ska kunna se
evenemangen. Det är väldigt lågt
och innebär att femton procent
inte får tillgång till sändningar som
är nationellt betydelsefulla. Det
motsvarar 1,5 miljoner svenskar
som inte får se evenemangen,
sannolikt de som har minst pengar,
och då är listan ganska menings­
lös, säger Eva Hamilton.
Likt andra Västeuropeiska
länder, däribland England, Tysk-
Vi måste bli minst lika
snabba som Aftonbladet
land och Norge, bör Sverige lägga
sig på en procentsats över 95
procent anser hon.
– Det finns en rättvisa i det
också. Jag tycker det är lämpligt
att SVT inte är ensamt garanterad
sändningsrätt med en sådan lista,
också TV4 och MTG kan erbjuda
fri-tv och därmed rätt att sända
till hela folket. Men för att det ska
vara meningsfullt behöver du som
sagt lägga ribban högre än 85
procent.
Ett evenemang som Myndigheten för radio och TV anger
som typexempel på en sådan lista
Skit är skit också
på en iPad
9
är sändningarna av de Olympiska
Spelen. Sveriges Television, som i
flera decennier varit den kanal som
sänt OS, fick för första gången
släppa ifrån sig dessa rättigheter.
I stället kommer nu MTG att sända
både vinter-OS 2014 och sommar-OS 2016.
– SVT är väldigt beslutsamma
om att få tillbaka OS efter 2016,
det är ett av de prioriterade
sportevenemangen för oss. Vi
skulle ju inte drömma om att buda
om rättigheterna till Champions
League och det ska mycket till
innan vi går tillbaka till att ta upp
kampen om VM i ishockey, men
OS är ett mycket brett och folkligt
evenemang med allt från kanot till
bordtennis och de stora sporterna,
säger Eva Hamilton.
De Olympiska Spelen stämmer
därför väl överens med public service uppdrag anser hon. Att kunna
erbjuda också det smala och
nischade ger med OS möjligheten
att också belysa de
små sporterna som
utövas i Sverige och
lyfta fram oväntade
stjärnor.
– Vem hade trott
att vi skulle gå upp i
spinn för ett damlag
i curling? Det är en
del av OS och det är
en del av vårt upp­drag, så vi tänker
i allra högsta grad vara med i den
rättighetsstriden efter 2016.
Content is king och skit är skit
Eva Hamilton medger att det trots
allt är mer spänd förväntan än
nervositet hon känner inför den
oförutsägbara utveckling marknaden
står inför.
– Ja, därför att jag tycker att vi är
ganska väl positionerade. SVT har
ett bra innehåll att erbjuda och jag
vet att svenska folket uppskattar
det. Vi blir alltid belönade när vi gör
någonting kvalitativt. Det behöver
nödvändigtvis inte avspegla sig i
jättehöga tittarsiffror, men vi blir
belönade i form av en långsiktig
investering. Svenska folket förväntar
sig att vi ska göra serier som Torka
aldrig tårar utan handskar eller
kanske mer otippat Sveriges bästa
äldreboende, med en miljon tittare.
Content is king, och med bra
content känner sig Eva Hamilton
ganska trygg inför den framtid SVT
och resterande TV-marknaden går
till mötes.
– Det handlar i slutändan om
inne­hållets kvalitet. Skit är skit
också på en iPad.
VIONLABS
VionLabs spelar på dina känslor för att
rekommendera rätt film och TV-program
Christer Hernestig och Arash Pendari, två av tre grundare till VionLabs,
kommer från ganska skilda bakgrunder. Christer Hernestig har en
gedigen bakgrund inom telekombranschen och digital media, medan
Arash Pendari är en gammal piratkopierare som utbildade sig till 3Danimatör och mjukvaruexpert. Tillsammans är de övertygade om att
VionLabs kan förändra förutsättningarna i den digitaliserade TV-branschen. Med känslor som utgångspunkt hittar de nya sätt att ledsaga
tittarna bland det växande utbudet på alla skärmar.
10
Christer Hernestig, grundare och ansvarig för
distribution och rättigheter på VionLabs.
Foto: Frida Nyvinger
Arash Pendari hanterade piraternas servar på sitt studentrum
innan han klev över till den lagliga
sidan. I dag har han arbetat inom
VOD-branschen i tio år och vill nu
få TV-aktörerna att inse att slaget
mot piraterna går att vinna, och att
Sverige har goda förutsätt­ningar att
bli ledande inom den globala teknik­
utvecklingen.
11
På VionLabs kontor på Kungsholmen
i Stockholm är väggarna tapetserade
med filmomslag från golv till tak.
Anledningen till att Arash Pendari
gav sig in i branschen var det faktum
att piratsidan låg före och han ville
hitta sätt för lagliga alternativ att
komma ikapp.
– Jag började redan på slutet av
nittiotalet samla på VHS med The
Simpsons. Därefter började jag
samla samma serie på DVD, men
när BluRay kom gav jag upp. Samtidigt insåg jag att något man missat
med streaming-sajter i dag är just att
paketera och förklara för användarna
vad fördelen med streaming är, som
att inte behöva byta ut mitt samlade
innehåll bara för att det kommer en
ny stan­dard på marknaden, berättar Arash Pendari, CEO och en av
grundarna till VionLabs.
Tillsammans med Christer
Hernestig och Rudolf Castillo grundade han 2009 VionLabs och bygg­
de som ett av sina första upp­drag
Tele2 Play för operatörens räkning. I
dag består kundbasen bland annat
av en mängd kunder i Mellanöstern.
– Vi jobbar i dag väldigt nära
hårdvaruleverantörerna själva,
som Motorola och Zenterio, det
vill säga boxtillverkarna. På så
vis får vi ett helhetsgrepp, vilket
ger en enorm förståelse för alla
i ledet. Vi hämtar hem contenträttigheter och vi distribuerar dem
utåt och bygger tekniken, säger
Christer Hernestig, ansvarig för
distribution och rättigheter på
VionLabs.
Ett år efter att företaget bildats
släppte VionLabs sin första produkt
”Film i mobilen” tillsammans med
Tele2. Och i dag, mer än någonsin,
är utvecklingen av mobilfönstret
prioritering nummer ett.
– Något vi med många andra har
starkt fokus på är mobilen. Det är inget snack om att mobilen växer allra
mest just nu. Och vi arbetar med att
lösa det största problemet film- och
TV-tittare har i dag – att hitta innehåll, säger Christer Hernestig.
Ett problem Spotify inom musikbranschen tampas med är att kunna
erbjuda en lösning som hjälper
användarna att hitta rätt bland över
20 miljoner låtar. Där har VionLabs
sett ett motsvarande problem för
rörlig bild.
– På vår YouTube-sida fick jag exempelvis en rekommendation om My
Little Pony. En ganska dålig rekommendation när vi sitter och arbetar
med TV och teknik. När jag gick in
på Netflix och tittade på Terminator
fick jag på samma vis tips om Snutarna i Hollywood med Eddie Murphy, en jättedålig rekommendation
som är så långt ifrån Terminator som
det kan bli, säger Arash Pendari och
fortsätter:
– Samma sak när jag gick in och
såg ett TV-program med Gordon
med färger i svart, blått och orange.
Varenda filmaffisch domineras just
nu av de tre färgerna för att de är
mest populära just nu. Det är faktiskt
så att utan att vi vet om det pressar
Hollywood på oss olika
typer av trender på det här
viset. Samma färger i filVi arbetar med att lösa det största
men, samma typ av musik
problemet film- och TV-tittare har i dag
och samma ljudeffekter,
säger Arash Pendari.
– att hitta innehåll
Kan dessa saker identifieras kan också mycket
bättre sökfunktioner utformas menar han och därför
har VionLabs valt att peta ur dessa
veta och sluta rekommendera mig
honom, för har jag sett så mycket
russin ur kakan och fokusera på
vet jag redan vem han är. Då känner
de känslor en film eller ett program
jag troligen också till alla hans andra framkallar. Men hur görs då det?
program och borde i stället bli tip– Om vi exempelvis tar den lilla
animerade figuren från Ice Age.
sad om andra matlagnings­program.
Då lär vi vårt system hur den ser ut
genom att visa den från flera olika
Hollywood bestämmer färgvinklar och låta systemet ta bilder på
trenderna som styr oss
den. Det gör att vi alltid kommer att
Här såg han och VionLabs ett
hitta figuren igen så fort den dyker
problem som gjorde att de började
upp i andra filmer, till och med om
skrapa på ytan av alla filmer och TVden bara gästspelar i bakgrunden,
program. I stället för ytligare taggar
förklarar Arash Pendari.
som skådespelare och genre valde
VionLabs att gå några snäpp djuLogotyper leder till köp och ämpare och analyserar andra features.
– Om du tittar på vampyrfilmer ser net fördjupas efter filmens slut
du mycket blå och kalla färger, medLogotyper som Coca Cola, eller
om någon i rutan håller en Staran om du tittar på Hobbits är det
bucksmugg, identifieras på samma
ljusgröna glada färger. Tittar du på
sätt. Utifrån det kan sedan detta
filmer från 2013 syns en jättetrend
Ramsay på Hulu. Då fick jag en hel
rad med rekommendationer om annat Gordon Ramsey-innehåll, men
jag hade ju redan sett ett tjugotal
avsnitt med honom. Det borde de
12
Arash efter att VionLabs vann Guld-Mobilen för sin Mobila
innovation av sökmotorn för TV & Film.
Foto: Tidningen Mobil
system användas till produktplace­
ringar, som i sin tur leder till fler köp
och tittarna kan söka efter dessa
specifika produkter direkt i sökfältet
på streaming-tjänsten när de letar
efter en film eller ett program. På
samma vis lär VionLabs system sig
att känna igen skådespelare på hur
de ser ut i alla vinklar och på deras
röst. Detta är ett viktig steg i att nå
den optimala rekommendationsfunktionen tror Arash Pendari, och att
koppla ihop filmen eller programmet
med andra tjänster och information
hänförliga till innehållet är nästa.
– Vi tar ett exempel med filmen
Surrogate, som handlar om hur
vi sitter hemma och drömmer om
en perfekt värld och i stället låter
robotar leva livet åt oss. Efter att jag
sett filmen hade jag inget intresse
av Bruce Willis, som medverkar i
filmen. Däremot blev jag extremt int­
resserad av själva ämnet. Hur nära
anstående är den här skrämmande
framtiden? Varför rekommenderas
jag inte en dokumentär, en föreläs­
ning eller ett YouTube-klipp som
visar hur långt vi kommit i robotutvecklingen?
Detta menar han är relevanta
rekommendationer som uppe­
håller hans intresse för en tjänst.
De mer uppenbara rekommenda-
tionerna, som vilka andra filmer
Bruce Willis medverkar i, kan han
i stället själv enkelt leta upp. Men
de andra taggningarna öppnar för en upplevel­s e som kan
fortsätta på andra plattformar.
13
Sociala medier är missvisande
Problemet VionLabs försöker lösa
är i grund och botten problemet för
användarna att orientera sig fram
bland de nya streaming-tjänsterna,
sidotjänsterna och andra innehållsleverantörer. Det traditionella,
bakåtlutande zappandet har i princip
försvunnit menar Arash Pendari och
i dag krävs ett visst förarbete när du
ska konsu­mera rörlig bild i det nya
TV-landskapet. Därför är dessa funktioner viktiga och diskussionerna i
sociala media räcker inte till, utan
kan snarare stjälpa mer än hjälpa
tror han.
– Ja, det är viktigt för att vi egent­
ligen inte gillar vad vi faktiskt gillar
i sociala nätverk. Om vi utgår från
att bygga rekommendationsfunktioner såsom Netflix och andra där
man utgår från Facebook och vad
mina kompisar tittar på, kommer jag
inte bli rekommenderad något jag
faktiskt vill se.
Många gånger trycker du på
”gilla” på en film som du kanske
egentligen inte gillar, utan som du
tror att andra gillar. Därför är denna
modell inte pålitlig menar Arash
Pendari.
– Det har blivit en status- och
popularitetstävlig där ute. Därför
grundar vi inte vår sökmotor på sociala nätverk på det sättet, konsta­
terar han.
Atflick är en tjänst VionLabs
utvecklat dessa funktioner på. Där
har varje användare en egen profil
andra kan besöka för att få tips och
läsa recensioner. Profilsidan har en
tidslinje, men användaren kan själv
välja vad som är publikt och inte.
– Integritet är viktigt, punkt slut.
Om jag tittar på Hollywoodfruar
vill jag kanske inte berätta det för
Ett annat exempel VionLabs låtit
någon och då kan jag välja att
sig inspireras av är kvällstidningardölja det på min profilsida i tjänsten,
nas gamla sätt att locka till fortsatta
säger Arash Pendari.
köp genom att varje vecka skicka
När du som användare av tjänsten med en DVD tillsammans med
vill se en filmtrailer från YouTube har
tidningen.
VionLabs utformat
sammankopplingen så att du inte
Många gånger trycker du på ”gilla” på
behöver slussas
vidare till YouTubes
en film som du kanske egentligen inte
egen webbplats,
gillar, utan som du tror att andra gillar
utan i stället visas
klippet direkt och
du behöver aldrig
lämna streamingtjänsten. På samma vis fungerar
– Men vi gör i stället en digital win/
samspelet med exempelvis Twitter
win, så att exempelvis McDonalds via
och Spotify.
Grupons kan erbjuda kuponger en
– Det gör att du inte behöver gå
fredag när jag är på väg hem, där jag
in och söka på Google maps för att
kanske får två menyer till priset av en
hitta platsen där en filmscen spelats
med två gratis filmer i streaming-tjänin. Och vill du veta vilka solglasögon sten på köpet. På så vis säljer McDonSylvester Stallone har på sig i filmen alds fler menyer och användarna får
visas den specifika modellen från
gratis film.
Prada, och genom att klicka på dem
Att VionLabs strävar efter att tänka
kommer du direkt till Amazon för att
nytt och tänka stort framgår tydligt.
kunna köpa dem.
Och de vill gärna få med sig resten av
Grundtanken, som Arash Penden svenska TV-marknaden för att Nordari beskriver det, är att ta bort så
den ska kunna gå i bräschen för den
många sökfält som möjligt. I stället
digitala utvecklingen av rörlig bild. Det
vävs informationskällor och tjänster
handlar i slutändan om att förse konsuihop. Du ska inte behöva förflyttas
menterna med de rätta verktygen mefrån ett nytt fönster til ett annat, utan nar Arash Pendari, först då tror han att
för att enkelt kunna gå bakåt läggs
valet av lagliga alternativ har en chans
fälten ovanpå varandra.
att slutligen besegra piraterna.
MEDIEUTVECKLING
Sammanfattning av rapporten Medieutveckling 2013
framtagen av Myndigheten för radio och TV
Internetanvändningen bland svenskarna fortsätter att öka, trots minskad tid
totalt för medieanvändning. För TV-tittandet medför detta att allt mer rörlig bild
konsumeras på nya uppkopplade fönster. Men traditionell TV håller positionen
och till och med ökade under 2012. Det kan Nordicom konstatera i sin Mediebarometer, som lagt grunden till rapporten Medieutveckling 2013 som Myndigheten för radio och TV, MRTV, publicerat.
14
I dag använder vi mest tid åt internet, sedan TV och därefter radion.
Sedan förra året har tiden vi spenderar på internet ökat markant,
samtidigt som den totala använd­
ningstiden för medier minskat
något skriver MRTV i sin rapport
Medietrender 2013.
Vad gäller de svenska TV-tittarna
har dessa skaffat sig allt fler mobila enheter och konsumerar allt
oftare rörlig bild i dem. Trots det
ligger det traditionella TV-tittandet
fortsatt i topp. Det traditionella
TV-tittandet, som mäts av MMS,
har till och med ökat under 2012.
Samtidigt ökar tillgången till mobilTV och 2012 hade 35 procent
av befolkningen i åldern 9 till 79
år tillgång till en så kallad smart
mobiltelefon att jämföra med 14
procent 2010. Under 2012 hade
25 procent tillgång till TV i sin mobil, mp3 eller iPod, att jämföra med
9 procent 2010. Det visar statistik
från Nordicoms Mediebarometer,
som MRTV tagit hjälp av i sin rapport.
TV-bolagen satsar stort på play
Digitaliseringen har nu pågått i
mer än tio år och den ger fortfa­
rande upphov till stora förändringar
på medieområdet. TV-marknaden
tvingas se över sina gamla affärs­
modeller och snegla mot nya när
konsumenterna i allt större utsträckning upptäcker de digitala tjäns­
terna. Tendensen är att tittandet
börjar flytta från den tablålagda TV:n
till de tjänster där du själv väljer
vad och när du vill se på rörlig bild.
De traditionella TV-bolagen satsar
därför stort på sina play-kanaler för
att finnas där tittarna kommer vara i
allt större utsträckning.
Under hösten 2012 lanserade
både HBO Nordic och Netflix
sina beställtjänster i
Sverige. För att möta
konkurrensen har de
svenska aktörerna
satsat på att förbättra sina beställ-TVtjänster genom ett
större utbud och
bättre funktionalitet.
Tittar­na har skaffat
sig allt fler mobila enheter och
konsumerar allt
oftare rörlig bild i
dem. Den totala
konsumtionen av
rörlig bild ökar
när utbudet alltid
finns tillgängligt. På samma
gång pågår en
utbygg­nad av
bredbandsnätet
och regerin-
gens mål att minst 90 procent av
hushållen ska ha tillgång till 100
Mbit/s år 2020, kommer troligen
att öka svenskarnas konsumtion av
rörlig bild på mobila enheter.
15
Nischkanaler och nya aktörer
på webben
Nordicom konstaterar i sin rapport
om rörlig bild att trenden att erbjuda
konsumenten större valmöjligheter
och fler valbara kanaler i opera­
törernas utbud kommer fortsätta
vilket innebär högre krav på TVoperatörerna att ha väl paketerade
och delvis nischade kanaler. Det
finns en vilja bland konsumenterna
att nischa sig, att köpa ett mindre
betal-TV abonnemang och komplettera med beställ-TV-tjänster eller fritt
valda linjära kanaler.
De fyra stora kanalhusen, SBS,
MTG, TV4-Gruppen och SVT, har
fortfarande en stark dominans med
90 procent av allt tittande på den
linjära TV:n och det är även deras
play-kanaler som är mest populära.
De har lyckats behålla många av
sina tittare genom att de har kompletterat sina huvudkanaler med
flera nischkanaler och nu även med
sina play-tjänster, skriver MRTV.
I dag startas det få nya linjära
TV-kanaler däremot finns det en
trend att börja sända rörlig bild på
webben. Flera etablerade tidningar
startar webb-TV-kanaler och även
andra aktörer som inte är mediebolag startar webb-TV-sändningar
eftersom det är ett enkelt och billigt
sätt att sprida information. Nästa år
ska dock TV4-Gruppen starta en ny
linjär kanal under namnet TV12 som
ska innehålla så kallade livsstils­
5 sammanhängande minuter en
genomsnittlig dag, är 71,2 procent
2012 enligt MMS, vilket är en ök­
ning jämfört med föregående år då
räckvidden var 70,7 procent. Under
en genomsnitt­lig dag 2012 tittade
den svenska TV-befolkningen (3-99
år) 164 minuter, det vill säga två tim-
TV-tittandet är fortfarande starkt
förankrat i alla ålderskategorier, men det
minskar hos de yngre och ökar hos de äldre
program samt sporthöjdpunkter.
Dessutom har Aftonbladet ansökt
om sändningstillstånd i marknätet
inför nästa tillståndsperiod, vilket
kan tyda på att trenden för linjära
TV-kanaler på sina håll är på väg att
vända.
TV-tittandet är på det stora hela
fortfarande starkt förankrat i alla
ålderskategorier, men det minskar
hos de yngre och ökar hos de
äldre kan Nordicom konstatera.
TV-tittandet totalt har dock ökat
sedan förra året, både vad gäller
tid och räckvidd. Den dagliga
räckvidden, det vill säga andelen
av TV-befolkningen mellan 3 och
99 år som tittat på TV under minst
mar och 41 minuter, på TV vilket är
två minuter mer än förra året skriver
MRTV i rapporten.
SVT och TV4 sänder mest
lägerelds-TV
Den största förändringen hos TVtittarna under år 2012 har skett
bland män i åldersgruppen 60 år
och uppåt. Där har tittartiden ökat
med åtta minuter under det gångna
året. En förändring som skett i
tittarmönstret är att det blivit allt
mer koncentrerat till de två största
kanalerna, SVT1 och TV4. Tidigare
var tittandet mer jämnt spritt över de
fem största kanalerna men nu börjar
Big 5 närma sig Big 2. Vad gäller
public service-kanalerna har det informationsinriktade programutbudet
aldrig varit så omfattande som under
2012. Samtidigt har det informationsinriktade utbudet i TV4 minskat.
Men de mest populära programmen
som blir lägereldar är Melodifestivalen, Kalle Anka på julafton och stora
sportevenemang. De programmen
sänds i princip uteslutande på de
två största kanalerna, SVT1 och
TV4.
Samtliga diagram och tabeller
som redovisas är hämtade från
rapporten Medieutveckling 2013
och specifik källa anges under varje
figur.
Kvällstidning2 1%
Bok 5%
Övrigt internet 19%
1. Figuren är en beräkning där Mediebarometerns bruttotid för radio och tv fördelats på grundval
av uppgifter från räckviddsstudier för respektive medium 2012. Källor: TNS-Sifo (radio), MMS (tv).
2. Avser enbart papperstidningen.
3. Avser tv, dagstidning och tidskrift på internet.
Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2012.
Tabell 4. Total användningstid för radio, tv och internet en genomsnittlig dag i hela befolkningen 9-79 år (minuter)
Användningstid
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Radio
109
100
93
91
86
81
84
Tv
101
99
96
96
98
95
93
53
61
68
68
81
95
96
Internet
Diagram 2. Total användningstid för radio, tv och internet i minuter
i befolkningen 9-79 år
120 min
100
Källa: Nordicoms-Sveriges Mediebarometer 2012
80
M E D I E KO N S U M T I O N • • • Medieutveckling 2013
Diagram 2. Total användningstid för radio, tv och internet i minuter
i befolkningen 9-79 år
| 19
60
120 min
Radio
40
Tv
Internet
100
20
80
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Källa: Nordicom-Sveriges Medeibarometer 2012
60
Radio
40
Tv
Internet
Diagram 4. Tittartidsandel för tv via internet per skärm, individ
Diagram
3. Månadsräckvidd
tv via internet, totalt och per skärm,
15-74
år, Q4
2012
individ 15-74 år, Q4 2012
Koppla dator till tv 14%
60 %
50
20
Smart-tv 3%
40
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Källa: Nordicom-Sveriges Medeibarometer 2012
30
Mobiltelefon 10%
20
10
40
30
t-t
v
ar
on
elk
Sp
to
r
da
pp
la
Sm
so
l
tv
till
lat
rfp
Su
ilte
ob
ta
on
lef
to
r
Da
Dator 61%
Ko
50
0
M
60 %
Surfplatta 9%
To
ta
lt
16
Diagram 3. Månadsräckvidd tv via internet, totalt och per skärm,
individ 15-74 år, Q4 2012
Källa: Mediavision
Källa: Mediavision
Anmärkning: i tv via internet inkluderas all rörlig bild distribuerad via internet både klipp och program. Med månadsräckvidd menas andelen av individer i åldern 15-74 år som har tittat på tv via
internet någon gång under de senaste 30 dagarna.
Tabell 5. Tv-tittare via olika apparater i befolkningen 9–79 år en
Tabell 11. Tittartidsandel Big 5 2006-2012
Surfplatta 9%
Kanaler
Dator 61%
Källa: Mediavision
2006
på vanlig tv-apparat
Totalt
9-14
15-24
25-44
45-64
65-79
81
87
70
75
83
88
7
8
13
10
5
5
Tabell 6. Tv-tittare via olika apparater i befolkningen 9–79 år en
genomsnittlig dag 2007-2012 (procent)
på vanlig tv-apparat
Via dator/mobiltelefon/mp3/
annan apparat
2010
2011
2012
24,3
21,8
19
19,4
21
23,2
22,9
SVT2
14,5
12,5
10,4
7,5
6,9
6,7
6,7
TV3
9,4
9,3
8,8
8,4
8,1
7,2
6,4
TV4
22,2
21,2
20,1
19,4
19,2
19,6
18,9
8,8
8,2
7,9
7,2
6,8
6,5
6,1
Kanaler
2007
2009
2010
2011
2012
Flest
tittare år 2012 hade 2006
SVT1 med
24,32008
%. Därefter
kommer
TV4 med
SVT1%. SVT1:s tittarandelar
21,8ökade19
23,2
22,9 något.
24,3
18,9
under19,4
2012 och21TV4:s
minskade
SVT2
14,5
12,5
6,9breda6,7
Allt
sedan SVT:s kanalomläggning
2008 10,4
då SVT17,5
blev den
kanalen6,7
TV3 program för alla och SVT2
9,4
9,3 en faktainriktad
8,8
8,4 kanal
8,1har SVT2
7,2
6,4
med
blev
TV4 tittare. SVT1 har blivit
22,2 den21,2
19,6 och
18,9
tappat
största 20,1
kanalen19,4
mätt i 19,2
tittarandelar
8,8 andel
8,2
7,2 Övriga
6,8 kanaler
6,5
ärKanal
den 5kanal som har en ökad
tittare 7,9
sedan 2007.
har6,1
däremot
tappat
tittarei under
fleraAB
år.
Källa: MMS
Mediemätning
Skandinavien
Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometern 2012
Tittar en genomsnittlig dag:
2009
SVT1
Kanal 5
Via dator/mobiltelefon/mp3/
annan apparat
2008
Tabell
11. Tittartidsandel Big 5 2006-2012
Källa: MMS Mediemätning i Skandinavien AB
Tabell 5. Tv-tittare via olika apparater i befolkningen 9–79 år en
genomsnittlig dag 2012 (procent)
Tittar en genomsnittlig dag:
2007
Flest tittare6.årTittartidsandel
2012 hade SVT1Big
med
24,3 %. Därefter kommer TV4 med
Diagram
5 2006-2012
2007
2008
2009
2010
2011
2012
85
84
81
85
83
81
1
3
3
6
6
7
18,9 %. SVT1:s tittarandelar ökade under 2012 och TV4:s minskade något.
25%
Allt
sedan SVT:s kanalomläggning 2008 då SVT1 blev den breda kanalen
med program för alla och SVT2 blev en faktainriktad kanal har SVT2
20
tappat tittare. SVT1 har blivit den största kanalen mätt i tittarandelar och
är den kanal som har en ökad andel tittare sedan 2007. Övriga kanaler har
15
däremot tappat tittare under flera år.
Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometern 2012
10
Tabell 7. Play-tv-tittare i befolkningen 9–79 år en genomsnittlig
vecka 2012 (%)
Diagram 6. Tittartidsandel Big 5 2006-2012
5
25%
Tittar en genomsnittlig vecka:
Totalt
Play-tv (totalt) 2011
M E D I E KO N SPlay-tv
U M T I O(totalt)
N • • • 2012
Medieutveckling 2013
9-14
15-24
25-44
45-64
65-79
21
17
32
30
17
9
27
27
42
36
23
14
0
20
2006
2007
2008
15
10
Källa: MMS Mediemätning i Skandinavien AB
Tittar en genomsnittlig dag:
17
Totalt
9-14
15-24
25-44
45-64
65-79
SVT Play
15
11
16
22
14
9
6
4
11
7
6
3
TV3 Play
2
4
6
3
2
–
2
2
5
3
1
2011
2012
SVT1
SVT2
TV3
Kanal 5
5
TV4 Play
Kanal5 Play
2010
TV4
| 21
Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometern 2012
Tabell 8. Play-tv-tittare i befolkningen 9–79 år en genomsnittlig
vecka 2012 per tjänst (%)
2009
–
Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2012
Allt fler vänjer sig vid att med digital-tv-mottagaren enkelt kunna spela
in eller pausa tv-program för att se på programmet i efterhand. År 2006
var det endast 2 % som hade tillgång till en personal video recorder
Även 2012 var årets mest sedda program finalen i Melodifestivalen som
sändes i SVT1. På andra plats kom julaftonsprogrammet Kalle Anka
0
2007 även det
2008 sändes2009
2011över de2012
och hans2006
vänner som
på SVT1.2010
Topplistan
mest
sedda programmen domineras av SVT1.
TV4
SVT1
SVT2
Källa: MMS Mediemätning i Skandinavien AB
M E D I E KO N S U M T I O N • • • Medieutveckling 2013
TV3
Kanal 5
Även 2012 var årets mest sedda program finalen i Melodifestivalen som
sändes i SVT1. På andra plats kom julaftonsprogrammet Kalle Anka
och hans vänner som även det sändes på SVT1. Topplistan över de mest
sedda programmen domineras av SVT1.
| 25
Personnyheterna
film2home värvar ny vd från Spotify
Ulrika Lindwall, tidigare Director of International
Growth på Spotify, tillträder tjänsten som vd för
film2home i december.
”film2home har det senaste året rivstartat en
kraftig tillväxt och på kort tid etablerat sig som
det självklara valet
när man ska hyra de
senaste filmerna. Nu
ska vi ta ytterligare
ett steg i rätt riktning
och visa den breda
massan att film
enklast konsumeras
digitalt, precis som
Spotify gjort med
musiken. Vi tror att
Ulrika är rätt person
att leda det arbetet”, säger Gerard Versteegh,
grundare film2home, i en kommentar.
”Det känns riktigt kul att få förtroendet att ta
över stafettpinnen i film2home. Med den plattform som film2home har byggt upp sedan starten 2001, ett kompetent team och starka huvud­
ägare har vi alla förutsättningar att ta bolaget
till nästa nivå. Mina erfarenheter från att lansera
medietjänster mot konsumenter kommer komma
till stor användning”, säger Ulrika Lindwall.
film2home ägs av Hemmakväll och Bonverkoncernen.
18
Magine förstärker teamet med
marknadschef i Tyskland
Med kommersiell lansering på gång i Tyskland
har Magine nu utökat sitt team med en tysk
marknadschef. Freiderike Behrends har en lång
och gedigen bakgrund i branschen, med 15 år
som chef för några av Tysklands största media­
företag och kommer senast från en position
som fullserviceleverantörschef på WDR MEDIAGROUP.
”Vi är väldigt glada över att ha en dokumenterad expert inom digital media med oss nu när
vi ger oss in på den tyska marknaden. Tyskland
är en viktig marknad för oss och vi är övertygade
om att hon kan hjälpa Magine att etablera sig
framgångsrikt”, säger Mattias Hjelmstedt, vd och
grundare av Magine, i en kommentar.
SVTi på jakt efter visionär teknikdirektör
SVT interaktiv, som utvecklar SVT:s interaktiva
plattformar och tjänster, är på jakt efter en visionär teknikdirektör. Det framgår av annonser
som Sveriges Television har börjat annonsera de
senaste dagarna.
Den person som public service-bolaget söker,
kommer att ansvara för att utveckla och driva
övergripande teknisk strategi, miljöer, system och
tjänster som ligger bakom bland annat svt.se och
svtplay.se. Han eller hon ska även ansvara för en
långsiktig plattformsstrategi och infrastruktur.
Här kan du läsa mer om jobbet: http://svt.easycruit.com/vacancy/1072371/17837?iso=se
Viasats Karin Zingmark blir marknadschef
på Microsoft
Viasat Sveriges presschef Karin Zingmark kommer
att lämna sin tjänst efter sju år på Viasat. Hon kommer strax efter årsskiftet att börja som CMO Lead,
det vill säga marknadschef, för Microsoft i Sverige.
Vem som tar över jobbet som presschef på
Viasat är ännu inte klart.
Karin Winther ny kreativ chef och
producent på Pocket Entertainment
Karin Winther blir kreativ chef och producent på
Pocket Entertainment. Det skriver Dagens Media.
Karin Winther är känd från SVT:s “Von Svenssons
kläder” och har tidigare programledare för bland
annat Kulturnyheterna och varit kvällsredaktör.
19
”Vår affärsidé grundar sig på ett kvalitativt innehåll och kreativa medarbetare vilket gör att Karin
Winther passar väldigt väl in hos oss”, säger Elin
Sandström Lundh, vd på Pocket Entertainment, i
ett pressmeddelande.
Karin Winther själv kommenterar:
”Jag ser verkligen fram emot det här – Pocket
Entertainment är just nu inne i en spännande
utvecklingsfas och är ett bolag som ligger i front­
linjen för digital TV-produktion. Tillsammans med
ett så gediget företag som Anagram känns det
klockrent. Det är verkligen ett drömjobb.”
billingsystem, för Boxer i Sverige och Danmark,
säger Roland Svensson till TV-Nyheterna.
Roland Svensson tillträdde sin tjänst den 1
oktober, men har jobbat som konsult på Teracom
sedan början av hösten.
Patrick Danckwardt till Telenor
och rådgivare för VionLabs
Patrick Danckwardt har tillträtt som Nordic
Content Manager på Telenor Group tillika Senior
Advisor på VionLabs och Atflick.
Patrick Danckwardt kommer närmast från Boxer
där han var Nordic Content Manager. Dessförinnan var han produktchef på Zenterio och har även
innehaft samma titel inom verksamhetsområdet
TV på Tele2.
Åsa Ragnar ny HR- och kommunikationsdirektör på Teracom Group
Åsa Ragnar tillträder som ny HR- och kommunikationsdirektör för medieoperatören Teracom
Group. I samband med utnämningen samordnas
enheterna HR, Communication och Public &
Regulatory Affairs under den nya HR- och kommunikationsdirektören.
Åsa Ragnar
kommer närmast
från egen verksamhet där hon
bland annat agerat
som tillförordnad
kommunikations­
direktör för
Tengbom. Hon har
därtill ett förflutet som vd för kommunikationsbyrån Hill & Knowlton i Sverige.
”Teracom Group är en stark spelare i en spännande och utmanande bransch som genomgår
stora och snabba förändringar tillsammans med
det övriga medielandskapet. Vi ska bli Nordens
mest kundfokuserade medieoperatör och för att
lyckas med detta krävs både teknik och personal
i världsklass. Koncernen är redan på god väg och
jag ser fram emot att förstärka detta förändrings­
arbete ytterligare”, säger Åsa Ragnar i en kommentar.
Syftet med att samordna de olika enheterna
Roland Svensson ny produktdirektör
på Teracom
Den gamle it- och telekomveteranen Roland
Svensson har börjat som produktdirektör på
Teracom. Närmast kommer Roland från Clavister,
där han har varit både ordförande och vd. Han
har även arbetat på Ericsson, Drutt (som startade
Halebop), Oracle och IBM.
– I min tjänst som
produktdirektör kommer jag att ansvara
för produkter och
stödsystem för våra
privatmarknader inom
TV i Sverige och
Danmark. Det handlar
bland annat om våra
boxar, moduler och
uppspelningsinfrastruktur, men även till exempel
inom Teracom är att stärka koncernens konkurrenskraft genom att skapa ett effektivare stöd i
förändringsarbetet som är ytterst drivet av den
spännande utvecklingen på marknaden, meddelar
bolaget.
”Förändringstakten på radio- och TV-marknad
är hög och kundernas krav ändras snabbt. För att
vara konkurrenskraftiga och fortsatt lönsamma
måste vi realisera vår nya strategi på bästa
möjliga sätt. Vi ska öka förändringstakten, utvecklingen av våra medarbetare och förstärka profile­
ringen samt påverkansarbetet av koncernen för
att bli verkligt kundfokuserade. Jag är övertygad
om att Åsa Ragnar på ett avgörande sätt kommer
kunna bidra i detta arbete”, säger Åsa Sundberg
vd och koncernchef för Teracom Group.
SVT:s Eva Hamilton
nominerad till Årets vd
SVT:s vd Eva Hamilton var en av sex slutkandidater till titeln Årets vd 2013 inom kategorin
Stora Företag.
Den 31 oktober delades utmärkelsen Årets vd ut på
Berns Salonger i Stockholm. Totalt delades tre priser
ut för små, mellanstora respektive stora företag. I den
sistnämnda kategorin återfinns Eva Hamilton, vd för
Sveriges Television, som en av de nominerade.
20
Slutkandidaterna till Årets vd inom kategorin
stora företag var:
Petra Einarsson, Sandvik Materials Technology
Eva Hamilton, Sveriges Television AB
Jan Johansson, SCA
Ray Mauritsson, Axis Communications
Jonas Siljhammar, Compass Group AB
Anders Strålman, Axfood
Vinnare blev Ray Mauritsson, Axis Communications.
och sitter nu i karantän. Com Hem har haft en
tillförordnad marknadschef i Eva S Halén, sedan
Annika Wink gick till Svenska Spel i slutet av
2012.
LikeTV värvar ny chef från Facebook
Second screen-tjänsten Like.tv har anställt Fergal
Walker, tidigare ansvarig för mobila partnerskap
för Europa, Afrika och Mellanöstern på Facebook,
som chef för Like.tv från och med 4 november.
Jonas Tränk lämnar Viasat
och går till Com Hem
Viasat tappar marknadschefen när Jonas Tränk
lämnar sin tjänst och går till operatören Com
Hem. Jonas Tränk har arbetat som marknadschef
på Viasat sedan 2008, men när han nu lämnar sin
tjänst kliver i stället Karl-Oskar Tjernström in som
tillförordnad marknadschef till dess att Viasat hittat en ersättare. Karl-Oskar Tjernström är också
central marknadschef för Viasat Nordic.
Jonas Tränk går istället till konkurrenten Com
Hem. Därmed fick han lämna sitt arbete på dagen
Dessutom har Like.tv nyligen också stärkt
sitt team med Niklas Engdahl som ny produkt­
ansvarig, tidigare produktutvecklingsansvarig på
21
Tradedoubler.
”Den sociala
dia­logen är i
dag ett viktigt
element i hur
folk konsume­
rar media. Like.
tv är Nordens
ledande se­
cond screentjänst och vi
är glada att
kunna stärka
teamet med två talanger som har lång erfarenhet
från framgångsrika och innovativa bolag inom
den digitala sfären. Fergal blir ansvarig för den
fortsatta utvecklingen av Like.tv. Han kommer att
fokusera på att stärka tjänstens marknadsposition och att hitta, utveckla och introducera nya
spännande sätt att göra det enklare för Like.tvs
användare att komma närmare deras favoritinne­
håll. Han kommer även att vara ansvarig för att
utforska och utveckla de möjligheter som second
screen erbjuder som affärsmodell för reklamköpare”, säger Rikard Steiber, Chief Digital Officer
för MTG och chef för MTGx, i en kommentar.
Fergal Walker var ansvarig för Facebooks partnerskap inom den mobila sfären mellan 2011 och
2013, och jobbade direkt mot nätverksoperatörer,
mobiltillverkare, utvecklare och media över hela
emea. Han har tidigare varit internet- och bredbandsansvarig på det internationella affärskonglomeratet Hutchison Whampoa Limited, samt
haft ett antal ledningsposter inom Hutchison 3G,
som äger och driver globala mobilnätverk under
varumärket 3. Niklas Engdahl var produktansvarig
samt produktutvecklingsansvarig på Tradedoubler
mellan 2007 och 2013. Han har arbetat inom ITbranschen sedan 1996 och har en lång erfarenhet av produktutveckling för internetbolag.
Maria Mowbray kliver in som ny programchef för kanalen Sjuan
Maria Mowbray har tillträtt som ny programchef
för Sjuan. Hon har lång erfarenhet inom TV4Gruppen och var tidigare programavdelningschef
för TV4.
”Maria Mowbray är den bästa tänkbara per-
sonen att ta över ansvaret för Sjuan, och jag är
mycket glad att hon vill anta utmaningen. Sjuan
har växt enormt de senaste åren tack vare Anton
Glanzelius arbete och går nu in i ett väldigt spännande skede som etablerad kanal”, säger Åsa
Sjöberg, programdirektör TV4, i en kommentar.
Maria Mowbray tar över efter Anton Glanzelius
som i juni i år blev biträdande kanaldirektör för
TV4-Gruppen. Maria har under många år jobbat i
flera roller inom TV4-Gruppen, bland annat som
exekutiv producent, biträdande programchef och
nu senast som programavdelningschef.
”Sjuan gör just nu sitt tittarmässigt bästa år
någonsin och det känns både roligt och utmanande att ta över stafettpinnen för Sjuan och
att fortsätta att utveckla och stärka kanalen ännu
mer”, säger Maria Mowbray.
Hänt sedan sist
MRTV: Vi räknar med regeringsbeslut om sändningsutrymmet
innan årsskiftet
22
Handläggningsprocessen för inkomna ansökningar till marksänd TV har
nu påbörjats och Myndigheten för
radio och TV, MRTV, har fått in totalt
85 stycken ansökningar från ett 30tal aktörer. Av dessa ansökningar är
79 stycken för nationella sändningar
och 6 stycken för regionala sänd­
ningar.
Samtliga de tillstånd för marksänd
TV och sökbar text-TV, som meddelats av Myndigheten för radio och
TV, upphör den 31 mars 2014. Det
är regeringen som avgör hur mycket
sändningsutrymme som ska användas till TV-sändningar för kommande
tillståndsperiod och beräknas fatta
ett beslut i frågan inom kort. Flera
aktörer inom telekombranschen vill
att en del av frekvensutrymmet, som
i dag är avsatt för marksänd TV, i
stället kan tas i anspråk för tjäns­
ter som mobilt bredband. Skulle
regeringen fatta ett sådant beslut
innebär det ett mindre utrymme
för MRTV att fördela tillstånden för
marksänd TV på, men myndigheten
ändå har valt att i väntan på regeringens besked inleda sitt arbete.
– Vi räknar med att regeringen
fattar beslut om sändningsutrymme
innan årsskiftet, men det är mycket
i tillståndsprocessen som inte är
direkt beroende av det beslutet. Vi
har nu påbörjat handläggningen av
inkomna ansökningar, säger Magnus
Nemlander, tekniskt sakkunnig på
MRTV, till TV-Nyheterna.
När beräknar ni att kunna meddela
de nya tillstånden?
– Eftersom vi inte vet när regeringens beslut kommer så kan vi inte
säga när de nya tillstånden kommer
meddelas, men vi räknar med att
det sker i god tid innan den 1 april
2014, avslutar Magnus Nemlander.
När MRTV meddelar tillstånd
ska myndigheten ta hänsyn till att
sändningsutrymmet som tilldelas för
TV ska användas för TV-kanaler som
tilltalar en publik med olika intressen
och smak. Det ska finnas en bredd
i programutbudet med både TVkanaler med blandat innehåll och
nischkanaler. Det ska också finnas
TV-kanaler från flera av varandra
oberoende programföretag.
Myndigheten för radio och TV
avser att meddela nya tillstånd
under februari 2014 och tillstånden
ska börja gälla den 1 april 2014.
Här är alla ansökningar för
marksänd TV inför nästa
tillståndsperiod
Nedan redovisas samtliga som
inkommit med ansökan till Myndigheten för radio och TV i bok-
stavsordning, med antal sökta
tillstånd inom parentes.
• A&E Networks UK (3)
• AB Upsala Nya Tidning (1)
• Aftonbladet Hierta AB (1)
• Al Jazeera Media Network (1)
• Axess Publishing AB (1)
• BBC Global News Limited (1)
• BBC Worldwide Limited (2)
• C More Entertainment AB (7)
• CSI SPORTS Networks, Pte.
Ltd. (1)
• Discovery Communication
Europe Limited (8)
• EUROSPORT Société par
actions simplifiée (3)
• Goldcup 8985 AB (3)
• H&C TV Limited (1)
• Hästkanalen AB (1)
• Kanal Global Television 1 AB
(1)
• MTV Networks Europe (3)
• NGC Europe Limited (1)
• Nickelodeon International Ltd
(3)
• Norrbottens Media AB (Regionala) (2)
• SBS Discovery Media UK
Limited (4)
• Scripps Networks International (UK) Limited (1)
• Sverigefinska Riksförbundet
(Regionala) (1)
• The Walt Disney Company
Limited (3)
•
•
•
•
•
•
•
Turner Broadcasting System
Europa Limited (3)
Turner Nordic and Baltic AB
(5)
TV4 AB (12)
Viasat Broadcasting UK Limited (8)
VIMN Netherlands B.V. (1)
VIMN Netherlands Holding
B.V. (1)
Östgöta Media AB (Regionala) (2)
Telia och 3: TV-branschen drar
nytta av att släppa 700-bandet
till telekom
Det är en omöjlig uppgift att nå
regeringens bredbandsmål om
100 Mbit/s till 90 procent av befolkningen år 2020 utan att få tillgång
till 700 MHz-bandet. Det konstaterar
Telia, 3 och riksorganisationen Hela
Sverige ska leva, som den 30 oktober bjöd in till en pressträff för att
presentera det underlag de samma
dag lämnade över till kulturdepartementet.
– Frekvensbanden som vi har i
dag, lite slarvigt sagt, uppnår vi 75
Mbit/s med. Det är den teoretiska
maxhastigheten så det finns ingen
teoretisk möjlighet för oss opera­
törer att nå 100 Mbit/s i 4G på 800
MHz-bandet, utan vi behöver få
ytterligare ett frekvensband. För att
23
kunna komplettera vad vi gör i dag
och nå regeringens mål behöver
vi ett band till, så utan 700-bandet
är inte det möjligt, säger Tommy
Ljunggren, vd TeliaSonera Mobile
Networks, till TV-Nyheterna.
Just nu ligger frågan på regeringens bord att avgöra huruvida
tillståndet för marksänd TV i 700
MHz-bandet ska förlängas till 2020
eller inte. Myndigheten för radio och
TV, MRTV, har föreslagit en sådan
förlängning av tillståndet, ett förslag
de flesta i TV-branschen ställt sig
bakom. Nu har operatörerna 3 och
Telia, tillsammans med Hela Sverige
ska leva i samarbete med Copenhagen Economics tagit fram ett underlag till regeringen där de föreslår att
kulturdepartementet överväger att
avsätta frekvensutrymmet för mobilt
bredband, åtminstone efter att ett
beslut på EU-nivå fattats vid Världs­
konferensen 2015. För trots att
MRTV och TV-branschen vill se en
förlängning till 2020 menar Tommy
Ljunggren att det inte finns någon
egentlig konflikt i frågan mellan att
välja mobilt bredband eller TV.
– Vi tror att vi genom att avsätta
bandet för mobilt bredband kan säkra
både internetaccess och samtidigt
fortfarande få ett rikt TV-utbud. Det
handlar inte om TV eller bredband,
utan om en möjlighet till TV OCH
bredband, säger han och fortsätter:
– Både vi och 3 sitter ju med i
Bredbandsforum där vi diskuterar
regeringens bredbandsmål och vi
ser inte hur vi annars kommer kunna
nå detta mål enbart med fiber, utan
det behövs mobilt bredband som
komplement.
TV är i dag en stor del av trafiken
i mobilt bredband, menar Tommy
Ljunggren, och med allt fler streamade tjänster på marknaden och
programbolagens egna Play-tjänster
kan även TV-marknaden dra fördel
av denna förändring. Därtill finns
andra branscher som också kan gynnas förklarar han.
– När jag var på Terminstart Tele­
kom och pratade om 700-bandet
poängterade några politiker från
Norrbotten behovet av bildöverföring
från ambulanser. Där är ambulans­
transporterna stundtals väldigt långa
innan man kommer till sjukhuset
och genom att sända bild via ditt
mobila bredband kan du exempelvis
rädda ett för tidigt fött barn genom
att visa ansiktsfärgen och kommunicera behandlingsmetoder. Det är
ett exempel på att internetaccessen
behövs, framför allt i landsbygd,
säger Tommy Ljunggren.
E-handel, utbildning på distans
och arbete hemifrån är andra
möjligheter som en bättre uppkopp­
ling kan öppna upp för tror han. Ett
preliminärt beslut har därtill tagits i
EU om att avsätta 700 MHz-bandet
för mobilt bredband, ett beslut som
kommer att fattas definitivt 2015.
Och i övriga delar av världen har
ett sådant beslut redan klubbats
igenom, med undantag för USA,
vilket innebär att om Europa skulle
göra detsamma skulle hela världen
ha ett och samma frekvensband.
Det skulle möjliggöra mobiltelefoner
som fungerar i hela världen förklarar
Tommy Ljunggren.
– Sverige riskerar att hamna
långt efter här om vi förlänger TVtillståndet till 2020. Därför tycker
vi att regeringen ska förlänga det
som längst till Världskonferensen
2015 och invänta det beslut som
fattas då, för det tar ett tag för både
telekom- och TV-industrin att sedan
ställa om, säger han.
Peder Ramel: Min bakgrund
som vd för Viasat gör mig mer
objektiv i frågan
Peder Ramel, vd för 3, fanns även
han på plats under presskonferen­
sen den 30 oktober för att delge
operatörens syn på 700-bandets
relevans för regeringens bredbandsmål.
– Min bakgrund är att jag både
varit vd för TV-bolaget Viasat och för
fast bredband på Bredbandsbolaget, så det kan möjligen gör mig mer
objektiv i min syn på frågan, inleder
Peder Ramel och fortsätter:
– För att ta avstamp i regeringens
bredbandsmål innefattar detta att
vi ska ha ett bredband i världs­
klass och i Bredbandsforum, där vi
arbetar med de här frågorna, så är
min uppfattning att det inte finns
en möjlighet att uppnå regeringens
mål enbart med fast bredband utan
vi måste komplettera med mobilt
bredband också.
Peder Ramel tror att 700 MHzbandet inte bara kan medföra bättre
täckning och högre hastighet, utan
även en betydligt mer ekonomiskt
gynnsam väg till att nå regeringens
bredbandsmål.
– Får vi tillgång till 700 MHz-bandet och kan kombinera det med 800
MHz-bandet, då kommer vi kunna
leverera 100 Mbit/s till betydligt fler
än 90 procent av hushållen. Det
innebär inte bara att regeringens
bredbandsmål är uppnått, utan vi
når det dessutom mycket billigare
eftersom det är mycket billigare att
bygga ut det mobila bredbandet
inom 700- och 800-banden än att
försöka dra fiber till alla hushåll. Den
kostnaden är alldeles för hög, säger
Peder Ramel till TV-Nyheterna och
tillägger:
– Dessutom är det så att den dag
vi nått 90 procent av hushållen med
100 Mbit/s har vi 10 procent av
hushållen kvar. De 10 procenten är
24
minst lika viktiga och även om vi inte
kan nå dem med 100 Mbit/s ska
vi åtminstone erbjuda dem en bra
service.
Peder Ramel känner sig också
säker på att både 3 och Telia kommer att kunna vara med i en auktion
för 700-bandet om möjlighet till
detta ges och tror att operatörerna
redan 2015 eller 2016 i praktiken
kommer kunna nyttja frekvensutrymmet.
Även för riksorganisationen Hela
Sverige ska leva, som tillsammans
med operatörerna sammanställt
underlaget till regeringen och bjudit
in till pressträff, är denna fråga viktig
som en del i arbetet med att fullborda den inre marknaden.
– För Hela Sverige ska leva är
det en absolut prioritering att ha en
fungerande infrastruktur både vad
gäller fiber och mobilt bredband.
I dag är vi naturligtvis inte nöjda.
Regeringen har höga ambitioner att
2020 nå 90 procent av befolkningen
vilket vi inte tycker är realistiskt och
tycker att det är en för låg ambitions­
nivå och vi vet att det finns platser
i landet där det inte är möjligt att
nå ut med fiber och där är mobilt
bredband nödvändigt, säger Staffan
Nilsson, ordförande Hela Sverige
ska leva, till Telekomnyheterna.
Telia, 3 och Hela Sverige ska
leva har i sitt arbete fört en dialog
med både näringsdepartementet
och kulturdepartementet, men det
är det sistnämnda departementet
som kommer att fatta det avgörande
beslutet. Därför uppvaktade de tre
parterna i går kulturdepartementet
genom att överlämna sitt underlag
med titeln ”Stora vinster för samhället med användning av frekvensbandet 700 MHz för mobilt bredband”.
MTG:s Rikard Steiber om
aktieköpet i Splay: YouTube är
en viktig kanal
MTG köper 35 procent av aktierna
i den svenska YouTube-kanalen
Splay. Det meddelade MTG den
12 november och flaggar för att fler
liknande investeringar kan vara på
gång.
– Splay har gjort ett fantastiskt
jobb och har en räckvidd på 1,8
miljoner unika besökare per vecka
i den målgrupp som konsumerar
mest digitala media. Vi vill accelerera
Splays utveckling och tror att det
finns mycket vi kan göra tillsammans, säger Rikard Steiber, Chief
Digital Officer på MTG och chef för
MTGx, till TV-Nyheterna.
Är rörlig bild på platser som YouTube
ett viktigt segment inom MTGx?
– MTG är ett underhållningsbolag med fokus på internet-TV, och
YouTube är en viktig kanal som utgör
ett fantastiskt komplement till våra
andra kanaler, förutsatt att man har
rätt innehåll och starka talanger.
Hur stor investering rör det sig om för
MTG?
– Vi har inte tillkännagett hur
mycket pengar vi investerar.
Har ni fler liknande förvärv på gång?
– Vi tittar på ett antal olika möjligheter och potentiella förvärv, och
att investera i unga bolag med starka idéer är en viktig del i vår digitala
strategi, avslutar Rikard Steiber.
Splay startades i början av året
då ägaren Vigor Sörman, tidigare på
Meter Television, gick ihop med flera
av Sveriges stora YouTube-stjärnor
för att bilda den nya YouTube-kanalen. Målet är att nå landets unga TVtittare som i allt större utsträckning
överger linjär TV för TV på nätet.
MTG:s förvärv av aktieposten
kommer att ligga under koncernens
digitala affärsområde MTGx, som
lanserades tidigare i år. Rickard
Steiber utesluter inte att bolaget kan
komma att öka sitt ägande i Splay
ytterligare.
Viasat: Vi har aldrig hindrat
SVT från extra nyhetssändningar
av OS
När Viasat den 7 november presenterade sin OS-trupp och berättade
om hur MTG ska förvalta sina sändningsrättigheter av de Olympiska
Spelen i början av nästa år, lyftes
den i medierna diskuterade frågan
om andra programbolags möjligheter till så kallade nyhetssändningar från Sotji. Både Sveriges Television och TV4 hade tidigare samma
vecka meddelat att de ännu inte
fått några ackrediteringar till att visa
bilder, filma från tävlingarna liksom
svårigheter med att kunna intervjua
stjärnorna på plats. Nu meddelade
dock Viasat att ett avtal med SVT
träffats.
– Vi har aldrig hindrat SVT från att
sända extra nyhetsbilder, utan vi har
kontinuerliga samtal och har haft en
fortsatt god dialog, säger Erik Westberg, sportchef på Viasat, under
dagens pressträff där TV-Nyheterna
närvarade.
Han fortsatte med att förklara att
beslutet inte är enbart MTG:s att
fatta, utan att programbolagen även
måste få klartecken från Internationella Olympiska Kommittén, IOK.
– Vi kan ge andra programbolag
en utökad nyhetsrätt, men då måste
bolagen som inte har rättigheter
skriva på ett avtal med IOK och i det
här fallet har SVT AB skrivit på det
här avtalet, säger Erik Westberg.
Det innebär, förklarar han, att SVT
nu kan finnas på plats i Sotji och har
rätt att sända extra bilder från OS.
Huruvida TV4 är i en process att
teckna ett liknande avtal är ännu inte
känt, vilket innebär att TV4-Gruppen
i dagsläget endast har tillåtelse att
visa 30 sekunder rörliga bilder per
nyhetssändning från OS.
TV3 är huvudkanalen för OS-sänd­
ningarna och kompletteras med TV10
25
Under MTG:s presskonferens inför
OS i Sotji 2014 berättade MTG
TV:s vd Joachim Nordlind och om
hur Viasat byggt sin satsning på tre
ben.
– Först och främst kommer vi att
visa hela OS, allt som produceras, i
HD och allt kommenteras av svenska kommentatorer utan reklam via
vår betal-TV-tjänst. Det andra är att
vi kommer erbjuda samma tjänst på
nätet där du kan följa hela OS på
surfplatta, i mobilen eller på datorn
genom Viaplay där vi kommer erbjuda, skulle jag vilja säga, en helt ny
upplevelse av second screen, berättar Joachim Nordlind och fortsätter:
– Vi kommer också att erbjuda en
speciell hemsida för barn som följer
OS och är anpassad efter barnens
perspektiv. Och till sist kommer vi
att visa OS på våra breda kanaler
med det bästa från spelen, svenska
prestationer, de stora finalerna och
sammanfatta allt på kvällen.
De ”breda kanalerna” är TV3 och
TV10.
– Vi kommer att ha TV3 som
huvudkanal, vilket känns naturligt
eftersom det är vår äldsta kanal och
vår mest välkända. Sen kommer
vi komplettera sändningarna med
TV10 som är en dokumentär- och
sportkanal, säger Erik Westberg.
Och med dessa kanaler kommer
Viasat att nå ut till de flesta svenskar.
– TV3 kan ses utav nio av tio
och TV10 kan ses utav tre av fyra,
konsta­terar Joachim Nordlind.
Viasats sportchef: Vi producerar
mer sport än SVT och TV4
tillsammans
Mängden och utformningen av
reklam under MTG:s OS-sändningar
kommer att anpassas efter respektive gren förklarar Erik Westberg.
– OS produceras ju för att kunna
bära reklam och många av grenarna
har naturliga pauser i sig. Sedan
finns det grenar som är mer känsliga
för reklam och där kommer vi att
vara extremt försiktiga med betydligt
mindre reklam under dessa sänd­
ningar.
Han känner viss ödmjukhet inför
ovanan att sända vintersporter, men
känner sig tryggare i erfarenheten
att kunna täcka flera sporthändelser
samtidigt.
– Vi har inte sänt vintersporter i
den här utsträckningen som andra
kanaler innan och det har vi en
väldig respekt inför, men vi produ­
cerar mer sport varje år än SVT och
TV4 tillsammans. Som exempel när
vi sänder åtta Champions League-
matcher samtidigt under en kväll
vilket är mycket större än OS där vi
sänder sex sändningar samtidigt,
så det är inga problem, säger Erik
Westberg.
En typisk OS-dag kommer sändningar att inledas klockan sex på
morgonen, anpassat efter den tre
timmar tidsskillnaden mellan Sotji
och Sverige, under dagen följt av direktsändningar med kommentatorer,
klipp från höjdpunkter och på kvällen
sammanfattas hela OS under en två
timmar lång studiosändning med
gäster och experter.
Viasats stora utmaning: 8 av 10
svenskar tror att SVT sänder
nästa OS
TNS-Sifo har på uppdrag av Viasat
genomfört en undersökning om
vinter-OS i Sotji 2014. Undersökningens viktigaste fråga är: Vet du vilka
TV-kanaler som sänder vinter-OS?
Svaren visar att åtta av tio svenskar
tror att SVT sänder OS, ett resultat
som påvisar den uppförsbacke MTG
och Viasat har framför sig.
– Det är uppenbart att vi har ett
gediget arbete framför oss, men det
är inte så konstigt. Det har bara varit
SVT som sänt OS tidigare i Sverige,
säger Erik Westberg, sportchef och
ansvarig för OS på Viasat, till TVNyheterna.
Det är Sveriges Television som un-
der de senaste 60 åren sänt samtliga OS på TV. För två år sen köpte
dock MTG för första gången rättigheterna att ända både OS i Sotji
2014 och i Rio 2016. Den SIFOundersökning som gjort på uppdrag
av Viasat visar att åtta av tio tror att
SVT1 och/eller SVT2 kommer sända
vinter-OS i Sotji 2014. 38 procent
svarar TV4 medan endast 3 procent
tror TV3 och 1 procent tror att TV6
kommer sända OS. 5 procent svarar
att man tror att Viasat Sports kanaler
kommer sända OS.
Hur ska ni få svenska folket att inse
att det är MTG och Viasat som kommer att sända kommande OS?
– Vi lanserade vår första OSkampanj denna vecka, vilket blir vårt
första steg i att upplysa om att det
är Viasat som sänder. Kampanjen innefattar bland annat vår OS-reklamfilm, men vi kommer även att synas
digitalt på webben och i print, säger
Erik Westberg och fortsätter:
– Sedan vill vi fortsätta att profilera de nyförvärv vi gjort i bland
andra Per Elofsson, Anja Pärson,
Anette Norberg och Carolina Klüft.
Dessutom samarbetar vi med
Svens­ka Olympiska kommittén och
deras enskilda förbund.
Ni har ju under en tid nu redan satsat
en del på att marknadsföra OS, bland
annat genom den speciellt framtagna
OS-kanalen. Ser ni det som något av
ett misslyckande att fler hittills inte
snappat upp att ni är de som kommer
att sända spelen nästa år?
– Vi visste ju redan från start att
det skulle innebära en utmaning.
Det tar ju tid att vända den förutfattade meningen om att SVT, som
alltid sänt innan, inte kommer sända.
Det man kan konstatera är att vi nu
ska satsa stenhårt på att informera
svenskarna om var nästa OS kommer sändas. Vi vill ju inte att man
missar denna TV-höjdpunkt, säger
Erik Westberg och avslutar:
– Förutom vår OS-kanal gör vi ju
även en satsning på vår webbplats
där vi visar flera av de sporter som
ingår redan nu. Det är ett sätt att
försökt öka intresset för spelen
Kammarrätten: TV-licens för datorer,
surfplattor och mobiler kvarstår
26
Datorer, mobiltelefoner och surfplattor räknas som TV-mottagare även
framöver och det spelar ingen roll
huruvida avsikten är att se på TV på
utrustningen eller inte. Det har Kammarrätten i Sundsvall fastslagit i en
dom från den 29 oktober.
– Vi instämmer med förvaltningsrätten på samtliga punkter och gör
egentligen samma bedömning. Det
som skiljer sig är väl att vi tagit med
mer av de bakomliggande förarbetena till lagstiftningen i vår bedömning
och är på så vis lite mer utförliga,
säger Annika Sandström, Kammarrättslagman vid Kammarrätten i
Sundsvall, till TV-Nyheterna.
Förvaltningsrätten i Luleå har
tidigare avslagit ett överklagande
från en enskild person och det är
detta ärende som Kammarrätten nu
berett. Kammarrätten konstaterar
dock i likhet med förvaltningsrätten
att det är lagstiftarens avsikt att definitionen av vad som är en TV-mottagare är tänkt att vara teknikneutral
och avsedd att följa utvecklingen.
TV-avgiftsskyldigheten ska därför
knytas även till datorer förutsatt att
dessa är konstruerade för att via
internet ta emot sådan överföring
av hela programkanaler som SVT
tillhandahåller sedan februari 2013.
Finns några resonemang i era domskäl som skiljer sig från förvaltningsrättens avgörande i frågan?
– Ja, ett av de argument den
överklagande parten framfört är
att han inte haft den rätta mjukvaran för att kunna ladda ner och
ta del av SVT:s program. Där har vi
hänvisat till förarbetena och jämfört
detta med situationen där en TVmottagare saknar en antenn eller
en digitalbox. Detta påverkar inte
avgiftsskyldigheten och vi anser
att avsaknaden av en mjukvara inte
heller ska göra det, säger Annika
Sandström.
Har ni fler fall som ni bereder för
tillfället?
– Vi har fler fall som ligger vilande,
men det här är det första vi prövat i
sak. Har vi många liknande ärenden
är det inte säkert att vi meddelar
prövningstillstånd i samtliga utan
då står sig förvaltningsrättens dom
i dessa fall, avslutar Annika Sandström.
Kammarrättens dom ses som
ett prejudikat, vägledande, i framtida fall om licensavgiften och kan
överklagas till Högsta förvaltnings­
domstolen inom tre veckor från dess
att dom meddelades.
Telenor förvärvar 295 000
TV-kunder från Tele2
Det blir Telenor som tar över Tele2:s
kabel- och fiberverksamhet med
75 000 digital-TV-kunder. Det står klart
sedan operatörerna den 23 oktober
bekräftade affären.
Affären innebär att Telenor förvärvar
en verksamhet som hade cirka 125
000 fasta bredbandskunder, cirka
75 000 digital-TV-kunder och 220
000 kabel-TV-kunder vid utgången av
2012. Telenor betalar 775 miljoner kr
kontant plus 19 miljoner för kringutrustning som till exempel set-top boxar, för
den aktuella verksamheten som förra
året omsatte cirka 530 miljoner kr.
Affären resulterar i en reavinst om cirka
250 miljoner kr för Tele2.
– Jag tror att det här är en affär som
är bra för båda parter. Det krävs en viss
storlek för att kunna vara framgångsrik
både inom bredband och inom TV.
Det är dessutom ett väl underhållet
coax-nät där Tele2 har gjort en hel del
uppgraderingar under de senaste åren,
säger Mats Lundquist, affärsområdeschef för Bredband och TV på Telenor,
till TV-Nyheterna.
Ni ingick avtal med Ericsson om ny
IPTV-plattform i våras, hur har arbetet
gått med den implementeringen och hur
påverkas den av den här affären?
– Vi är mitt i Ericsson-implementeringen just nu och planen är att vi
ska lansera den nya IPTV-plattformen
under nästa år och då är tajmingen
perfekt för att kunna erbjuda även
dessa nya kunder den tjänsten, säger
Mats Lundquist.
Även Tele2:s sverigechef Thomas
Ekman är mycket nöjd med affären.
– Jag är riktigt stolt över att ha nått
den här överenskommelsen med Tele­
nor. Vi får riktigt bra betalt, ungefär 1,5
gånger omsättningen samtidigt som vi
kan fortsätta att fokusera på vår viktigaste verksamhet, mobilaffären, säger
Thomas Ekman till TV-Nyheterna.
I affären ingår 68 anställda som
kommer att lämna Tele2 för att följa
med till Telenor.
Förvärvet ska även granskas och
godkännas av svenska Konkurrensverket innan transaktionen slutförs.
Telenor: Telia och Com Hem ska
se oss som en riktig utmanare
Telenors uppköp av Tele2:s TVkunder har skakat om rangordnin-
27
gen bland operatörerna på den
svenska TV-marknaden. Com Hem
är fortfarande störst men Telia, som
de senaste kvartalen stolt titulerat
sig silvermedaljörer, har inte längre
en solklar andraplats på prispallen.
Och Telenor tänker fortsätta klättra.
– Vår ambition är att vara en
ledande aktör på bredbands- och
TV-marknaderna och nu ska Telia
och Com Hem se oss som en riktig
utmanare på marknaden, säger
Mats Lundquist, chef för Telenors
bredbands- och TV-verksamhet, till
TV-Nyheterna.
Som TV-Nyheterna rapporterade
om den 23 oktober rör det sig om
totalt 295 000 TV-kunder som
Telenor förvärvar vid uppköpen av
Tele2:s fiber- och kabelverksamhet,
vilket gör Telenor till en jämbördig
konkurrent till Telia.
– Vi har en snabbt växande TVtjänst. Senaste kvartalsrapporten där
vi redovisar 17 000 nya TV-kunder
under Q3 understryker det. Vi
fortsätter att jobba med det koncept
som varit framgångsrikt och affären
mellan Telenor och Tele2 ändrar inte
på det, säger Lars Joelsson, kommunikationschef på TeliaSonera, till
TV-Nyheterna.
Affären innebär att Telenor förvärvar en verksamhet som hade cirka
75 000 digital-TV-kunder och 220
000 kabel-TV-kunder vid utgången
av 2012. Uppköpet adderar dessutom 125 000 bredbandskunder till
den kundstock på runt 500 000
fiberkunder som Telenor redan har.
Telenor betalar 775 miljoner kronor
kontant, plus 19 miljoner kronor för
kringutrustning som till exempel settop boxar, för den aktuella verksamheten som förra året omsatte cirka
530 miljoner kronor.
United Screens: Basshunter är
bäst i Sverige på att hantera sina
rättigheter
När Copyswede den 21 oktober
bjöd in till ett förmiddagsseminarium
på Piperska Muren i Stockholm,
var Malte Andreasson från United
Screens en av de talare som fanns
med i programmet. Men i stället
för att, som han själv uttryckte det,
göra reklam för sitt nystartade bolag
United Screens valde han att prata i
vidare mening om YouTube.
– Det finns ett flertal felaktiga
uppfattningar om YouTube. En av
dem är att det bara är ungdomar
som använder webbplatsen. Det är
fel. I Sverige är den genomsnittliga
användaren 36 år gammal, säger
Malte Andreasson, en av grundarna
till United Screens.
En annan uppfattning han vill
avfärda är att YouTube bara skulle
vara en fluga.
– YouTube växer med 50 procent
årligen. Det är en plattform som
måste tas på allvar, tydliggjorde
han och stärkte sitt argument med
statistik:
– Vi pratar i dag mycket om tjäns­
ter som Netflix och dessa aktörers framfart och tillväxttakt. Men
om du tittar på den amerikanska
marknaden sitter YouTube i dag på
63 procent av marknaden för rörlig
bild, medan Netflix har en marknads­
andel på 1 procent. Och siffrorna
är i princip motsvarande på den
svenska marknaden där YouTube
är större än både TV3 och Kanal 5,
säger Malte Andreasson.
Han vill därför att rättighetsinnehavarna i Sverige börjar se
webbplatsen som en tillgång snarare än ett hot. YouTube kan innebära ett nytt sätt att nå ut med sitt
content, men också ett sätt att tjäna
mer pengar.
– Jag skulle vilja säga att upp­
hovsrättsskyddet på YouTube är det
bästa i branschen. Har man bara
gjort sin hemläxa med att rättighets­
klarera, då finns det mjukvarustöd
som hjälper till att skydda dina verk
även på YouTube, säger han.
Ett praktexempel, om än ett oväntat sådant, är en svensk artist som är
ett föredöme vad gäller att handha
sina rättigheter på YouTube.
– Jag kan säga att Basshunter
är bäst i Sverige på att hantera
sina rättigheter. Han har 50 egna
upp­laddningar på Youtube och har
därtill cirka 400 gjorda anspråk. Av
dessa har han i dagsläget 297 521
i anspråkstagna användningar av
rättigheterna i 233 länder och hans
rättigheter konsumeras i snitt av
500 000 personer varje dag, berättar Malte Andreasson.
Därför vill han, med glimten i ögat,
att film- och TV-marknaden i Sverige
börjar tänka ”kan Basshunter kan vi”.
Mats Caneman: Av 100 miljoner
olagliga filmer i Norden står
Sverige för 50 %
Mats Caneman, general manager
Walt Disney Company och ordförande i Sveriges Videodistributörers Förening, var en annan av talarna
vid Copyswedes seminarium den 21
oktober. Han underströk det fortsatta problem piracy, både nedladdning
och olaglig streaming, utgör för film
och TV-branschen.
– Uppskattningsvis 100 miljoner
långfilmer laddas ner eller streamas
olagligt i Norden i dag och Sverige
står för cirka 50 procent av dessa.
På TV-sidan är det ungefär 240
miljoner TV-avsnitt och cirka 35
miljoner TV-säsonger, säger Mats
Caneman och fortsätter:
– Av dess 100 miljoner filmer
är det ungefär två tredjedelar som
är amerikansk film och resterande
28
tredjedel är europeisk och därigenom
också nordisk och svensk film.
Den främsta orsaken till piracy i
dag är att de filmer och TV-program
tittarna vill se inte finns tillgängliga på
laglig väg förklarar han.
– Lagen i dess nuvarande utformning täcker olaglig nedladdning, men
ännu inte olaga streaming. Vi behöver
därför en uppdaterad lagstiftning.
Den internationalisering som digitaliseringen medfört gör att globala
jättar kliver in i Sverige och konkurrerar med de nationella aktörerna,
men internationaliseringen kan också
innebära utvidgade möjligheter.
– I dag finns möjligheter att jobba
mer globalt, vilket kan generera
större intäkter. Sveriges Television
har exempelvis sålt en produktion till
54 länder. Det gör att producenterna
kan få igen sina investeringar, vilket
ger förutsättningar till att nytt, bra
content kan produceras, säger Mats
Caneman.
När han blickar framåt för att sia
om framtiden lutar sig även han på
devisen ”Content is King”.
– Content kommer alltid att vara
King, men kommer kanske inte att
vara ensamt majestät. Convenience,
som Jan Rosén nämnde tidigare, kan
rubba cirklarna, säger Mats Caneman och fortsätter:
– Framöver tror jag att fönstren
kommer att finnas kvar, jag tror inte
att de kommer att försvinna men
däremot kortas ned. Jag tror också
att leverantörerna av content i större
utsträckning kommer att gå direkt till
konsumenterna och att gränsen mellan film och TV kommer att allt mer
suddas ut, avslutar han.
Under seminariet talade även Jimmy
Ahlstrand, strategichef på Sverige
Television, om SVT:s utveckling och
strategier inför framtiden. Avslutningsvis deltog även Ludvig Werner, vd Ifpi,
David Österlund, distributionschef
på TV4, Harald Hamrell, regissör och
manusförfattare och Susin Lindblom,
förbundsdirektör på Dramatikerförbundet samt vice ordförande i
Copyswede, i en paneldebatt som
tog avstamp i rättighetssituationen i
TV-landskapet i dag.
Casten Almqvist om TV4:s
satsningar: Better to be the
cannibal than the meat
Störst på TV på alla plattformar,
bästa partner för annonsörerna och
ledande på betal-TV på nätet. Det är
inga försiktiga mål TV4 siktar på att
nå de närmaste åren. Och vägen dit
tror Casten Almqvist går genom en
kraftfull satsning på betal-TV på nätet
och en innovativ annonspaketering.
– Det handlar om att ta ett totalt
grepp om framtidsfrågorna i vår
bransch. Vi ser möjligheterna till att
växa och framöver ska den digitala
utvecklingen prägla vårt arbete över
alla verksamhetsområden, säger han
till TV-Nyheterna.
Ett område som TV4 huvudsakligen kommer att ägna tid och kraft åt
framöver är annons. Det är därifrån
TV4 ursprungligen kommer, menar
Casten Almqvist, och där kanalen i
dag ser möjligheter till ny paketering i
nya format och i nya fönster. Exempel
på detta är TV4:s senaste samarbeten
med YouTube och Expressen. Ett
nytänkande annonskoncept med Volvo
som testkördes tidigare i vår var ännu
ett exempel på detta, och ett uppskattat
sådant menar han.
– Det handlar om att hitta nya idéer
kring annonserna och vad gäller samarbetet med Volvo var det en lösning
båda parterna var nöjda med. Vi tittar
löpande på nya annonsformat digitalt.
Här närmast lanserar vi ad-sync där
den stora TV-skärmen samspelar med
de små, säger Casten Almqvist och
förklarar:
– När ett lägereldsprogram sänds på
den stora, traditionella skärmen finns
en öronmärkt annonsering kopplad exempelvis till mobilfönstret som därmed
fungerar som en second screen.
Ni satsar på att bli störst på betal-TV,
samtidigt som ni i allt större utsträckning lägger ut innehåll gratis via
exempelvis Expressen och YouTube,
som dessutom innebär en long-tail.
Hur ska ni hålla den balansen och
trots gratisdistribution fortsätta locka
kunder till era betallösningar?
– Det är en nyckelfråga och
hittar vi den balansen kommer vi
att lyckas. Det handlar nog om att
ständigt utvärdera och fatta beslut
i var distributionen ska ske. Visst
material, exempelvis sport, kommer
att behöva ligga bakom betalväggar.
Samtidigt vill vi locka våra betalade
kunder med exklusivt material, som
de inte kan få någon annanstans. I
sommar exempelvis testade vi att
erbjuda våra Premium-användare
tillgång till sex helt nya Johan falkfilmer som ännu inte visats linjärt.
Vi kommer att få se flera sådana
exempel.
Hur samspelar en sådan lösning med
betaltjänsten Filmnet?
– Ja, det är lika bra att tillstå. I
detta exempel uppstår en viss internkonkurrens, en krock. Men man
måste våga utmana sig själv också
för att kunna fortsätta rör sig framåt.
It’s better to be the cannibal than
the meat!
TV4 lanserar ny sportkanal på
webben innanför betalväggen
Play Premium
Den 7 oktober lanserades en ny
sportpaketering, TV4 Play Premium
Sport. Hela C More Sports utbud
finns därmed tillgängligt via surfplatta, mobil och dator och kommer
innebära, enligt Casten Almqvist,
tillväxt för C More.
Att det finns betalvilja för sport på
TV-marknaden är känt sen innan, men
är sportälskare, som troligen redan
betalar extra för innehåll via sin
traditionella betal-TV-operatör, villig
att punga ut ytterligare 349 kronor
i månaden för era sporträttigheter bakom betalväggen Play Premium?
– Det är jag övertygad om.
Traditionella distributörer har i dag
exklusiva sporträttigheter via satellit,
exempelvis Viasat och Canal Digital, men jag tror att distributionen
kommer att behöva breddas utöver
detta. Framför allt tror C More det
och Play Premium Sport är en uttalad del i C Mores strategi, säger
Casten Almqvist.
Utifrån kan det ju dock uppfattas som
att C Mores hela affär alltmer integreras i TV4. Gör inte det att C More i sig
hamnar i något slags limbo?
– C More är själva övertygade
om att det innebär ytterligare tillväxt
med denna helt nya distributör,
att det snarare blir ett alternativ till
distributörer som Canal Digital eller
Viasat, säger han.
Sport-paketet kostar 349 kronor
per månad, utan vare sig bindningstid eller uppsägningstid. Abonnemanget inkluderar hela den nuvarande TV4 Play Premium-tjänsten,
samt hela C More Sports utbud.
29
Försäljningen av TV11 finansierar
TV4:s nya kanal med premiär i vår
Som TV-Nyheterna avslöjade
redan den 11 juni i år, startar TV4-
Gruppen en ny kanal under namnet
TV12. Det var ännu en nyhet TV4
gick ut med den 4 oktober. Kanalen riktar sig till en bred publik och
har premiär i vår, berättar Casten
Almqvist.
– Vår strategi de kommande två till
fem åren är att erbjuda färre kanaler.
Det är även distributörernas strategi,
att kraftsamla i färre kanaler. Så om
fem år tror jag inte att vi kommer ha
tio kanaler, utan färre, säger han.
TV11, som såldes till SBS
Discovery tidigare i år, var en kanal
tydligt riktad mot en yngre publik,
medan nya TV12 ska nå en bredare
målgrupp. Livsstil på vardagarna
och sporthöjdpunkter på helgerna
är kort och gott konceptet för nya
satsningen.
– TV11 var ett försök till en
ungdomskanal där vi sände inköpta
amerikanska produktioner som vi
sände i linjär form. Det fungerade
inte. När vi till sist kom upp i tittarsiffror var det från egenproducerade
Big Brother, men där fick vi inte med
oss annonsörerna, säger Casten
Almqvist och fortsätter:
– Nu breddar vi och försöker i
stället fylla det tomrum som gamla
TV4+ lämnade efter sig. Där ser vi
en lucka att fylla med en kanal som
erbjuder sport, mat, hälsa, inredning,
bygg och liknande livsstilsprogram.
Här använder vi resurser från försälj-
ningen av TV11 för att finansiera
satsningen på TV12.
Så ni erbjuder kvalitativ sport i nya
TV12, men vill samtidigt locka sportpubliken till ett abonnemang bakom
er digitala betalvägg. Utmanar ni inte
er själva då?
– Det är utmanande, det stämmer.
Men vi tror att de som verkligen är
sportintresserade inte nöjer sig med
att se Franska Ligan med Zlatan och
Serie A på helgerna i TV12, utan
de vill kunna se Allsvenskan också.
Och till dem skulle jag rekommendera Play Premium Sport, avslutar
Casten Almqvist.
PTS drar tillbaka misstankarna
om Teracoms felaktiga prissättning
Post- och telestyrelsen, PTS, drar
tillbaka sina misstankar om att Teracom inte följt de bestämmelser om
prisreglering som de ska och tagit
för mycket betalt av SVT och UR
för deras HDTV-utsändningar. Det
har PTS nu meddelat i ett beslut där
myndigheten avskriver ärendet.
– De här handlingarna träffas ju av
sekretessen, men jag kan säga så
mycket som att det svar vi fick från
Teracom föranledde att vi avslutade
ärendet, säger Lars-Göran Hansson,
konkurrensavdelningen PTS, till TVNyheterna och fortsätter:
– Vi får ju in kostnadskalkyler varje
vår från Teracom och i det här fallet
var det några otydligheter kring
prissättningen till SVT och UR. Det
som ställde till det lite var att nya
kostnader för HD-sändningar omfattades från och med juni 2012 och
därför bara 7 månader av 12. Det
kommer nog bli betydligt lättare att
redovisa detta när det handlar om
ett helt år.
Skyldigheterna innebär bland
annat att Teracoms prissättning av
utsändning av fri-TV ska baseras
på företagets bokförda kostnader
inklusive en skälig avkastning på
investerat kapital. Vad gäller företagets prissättning gentemot SVT
misstänkte dock PTS att inte denna
var baserad på det kostnadsunderlag Teracom lämnat till myndigheten
och företaget var därför tvungna att
komplettera sitt underlag.
Med tanke på den otillräckliga redovisning Teracom lämnade in i år,
och som föranledde denna misstanke
om felaktig prissättning, kommer ni
begära en mer detaljerad redovisning
av Teracom i framtiden?
– Vi har inte uttryckt något sådant
i ett beslut, men i det fall detta sker
igen får vi vara tydligare i vår dialog
och från PTS understryka vad vi vill
ska ingå i kalkylunderlaget, avslutar
Lars-Göran Hansson.