Transcript JORDNÄRA JURIDIK

AFFÄRSMAGASINET
Nr 9 2014
www.forummag.fi | 8,90 €
 FINLÄNDSK MERCEDES-BENZ
 HÄSTKUR FÖR CHEFEN
 VOLVO SVENSKARE ÄN NÅGONSIN
JORDNÄRA
JURIDIK
Juristbyrån Fondias grundare
Marianne Saarikko Janson
odlar tillväxtföretag.
VOLVO V70 AWD EDITION
Volvo AWD Edition -modellerna erbjuder nu
avancerad fyrhjulsdrift, automatväxellåda och
mycket annat till toppenpris. Motorn är Volvos
effektiva diesel, och vinterkomforten garanteras av en bränsledriven värmare.
VOLVO V70 D4 AWD EDITION AUT.
FR. 48 979 €
Volvo V70 D4 AWD Edition aut. från: pris exkl. bilskatt 35 650 €, bilskatt 13 328,83 €, totalpris 48 978,83 € + lev.kostnader 600 €.
Bilförmån från: fri bilförmån 915 €/månad, bruksförmån 735 €/månad. Blandad EU-förbr. 6,2 l/100 km, CO2 164 g/km. Serviceavtal
från 55 €/mån. (36 mån./20 000 km/år). Serviceleasing från 965 €/mån. (36 mån./60 000 km, Volvo Car Financial Services).
AWD Edition-modeller: V70, XC70 och S80. Motorer: D4 181 hk (ej S80) och D5 215 hk. Bilen på bilden är extrautrustad.
VOLVOCARS.FI
TEKNIK, EKONOMI & AFFÄRER
Hårda tag i Portugal
nr 9/2014
September
www.forummag.fi
8 Henric Borgström besöker Portugal och penetrerar landets hårda åtgärder för att svänga ekon0min
uppåt, i krisens kölvatten.
Omslagsbild: Karl Vilhjálmsson
Finländsk bilindustri blommar
PROFILEN
MÅNADEN SOM GICK
KARL VILHJÁLMSSON
EU-kommissionen startar
en djupare utredning av
Facebooks köp av Whatsapp. » 6
PERSONER
Anders Ekholm började
som forskningsdirektör på
den obundna tankesmedjan Libera i augusti. » 7
FORUM TAR TEMPEN
Franska Rivieran är
miljonärernas tummelplats
och angöringspunkt för
anonyma lyxjakter. »13
AFFÄRSNÄTVERKET
Annorlunda affärsjurist
20
Marianne Saarikko Janson, Fondias
grundare, motsvarar inte den
stereotypa bilden av en affärsjurist.
WHAT’S COOKING
Matlust på Åland
36
En sak som vi inte alltid noterar är att
det åländska köket bildar en helt egen
matregion i Finland. Forum tog sig en närmare titt på fenomenet, där det lilla öriket placerat sig på den finländska gourmetkartan under loppet av tio år.
Slut på konsumtionsfesten? Klockan klämtar för
Stockmann & co. » 29
VETENSKAP
En meteorit kan utplåna
livet på jorden och samtidigt öppna för nytt liv. Sånt
har hänt förr. » 33
BÖCKER
Jörn Donner, Pehr G
Gyllenhammar och cannabisodling är på agendan i
månadens bokrecensioner.
» 34
NYTT
Telefonappen Truecaller
slår luren i örat på lurendrejare och andra oönskade
telefonerare. »38
VETENSKAP
32
Det finns en koppling
mellan klimatförändringen och doften av tallskog.
Den avgörande mekanismen
hittade finländaren Mikael Ehn
av en slump. Upptäckten publicerades i Nature och har gett
eko över hela världen.
4 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
Valmet Automotive har under sina drygt 45 år
genomlevt många kriser och framgångar. Som
bäst pågår ett lyft som stavas Mercedes-Benz A-klass.
Volvo andas optimism
22
Det var stor show när nya Volvo XC90 presenterades i Stockholm i slutet av augusti för världens samlade bilpress.
Hästen lär ut ledarskap
24
Din samverkan med hästen berättar effektivt
och konkret hurdan ledare du är, samt avslöjar
dina styrkor och svagheter.
Kommunicera bortom graven
26
De elektroniska fotspår vi lämnar efter oss på
webben kan fortlänga vår virtuella existens i
evighet, amen.
Åländsk high-tech
28
Optinova i Godby på Åland tillverkar avancerade, minimalt små specialslangar för globala giganter inom den medicinska industrin.
Den självutnämnde förmyndaren
30
Den neurotiska hållningen till alkohol låser in
oss finländare i en självförvållad spritglorifiering som gör etter värre.
KOLUMNER
5 LEDARE: TORSTEN FAGERHOLM
MOSTPHOTOS
Välgörande granbarr
10
12 PRIVAT EKONOMI: NICHOLAS ANDERSON
14 STARTUP: KAJ ARNÖ
15 SPEKTRUM: JANNE SALONEN
20 KONJUNKTUR: HENRIK PALMÉN
21 PLACERING: ARI KAARO
39 SISTA ORDET: SALIVEN GUSTAVSSON
Torsten Fagerholm
är chefredaktör för Forum.
Med statistik går allt att bevisa, även motsatsen. Vad ska man
med verkligheten till då det finns statistik?
Lögner, förbannade lögner
Den rationella västvärlden
vill gärna tro att vårt samhälleliga beslutsfattande
bygger på välunderbyggd forskning, neutrala
fakta och noga övervägd konsekvensanalys.
Opinionsundersökningar spelar en stor
roll inom politik, valrörelser och ekonomi.
Karikerat säger statistiken oss att en människa som står med ena foten i glödheta kol och
den andra i en isvak har det precis lagom, i
snitt.
Statistik är inte tekniska, neutrala fakta. Den politiska debatten styrs av halvsanningar och önsketänkande. Beslutsfattare litar på bekväma tabeller och diagram, plockar selektivt fram resultat som stöder den egna
politiken (och ignorerar resten).
Vi behöver bättre frågeställningar. Hur
definieras till exempel arbetslöshet? Går det
entydigt att skilja arbetslösa från sådana som
enbart söker arbete? Ifall man preciserar en
bristfällig problemformulering och ändrar på
värdena i efterhand förlorar den gamla statistiken sin jämförbarhet. Dåliga tal går i arv,
formar vår verklighet.
Statistik är en stor lögn som innehåller
många små sanningar. Är svaren alltid uppriktiga hos respondenterna? Undersökningar
som inte ger önskat resultat - de skrinläggs.
Ledande frågeställningar frodas.
Speciellt under valtider avlöser opinionsundersökningar varandra titt som tätt. Medier och företag lever av gallupar. Siffrorna
presenteras på ett sätt som låter mottagaren
tro att en förändring har skett, man tolkar in
skenbara trender i små skiftningar. Medier är
urusla på att urskilja lösa påståenden.
Vi borde bannlysa gallupar som saknar
svarsprocent, felmarginal eller originalfråLEDARE
geställningar. Mörkertalen är större än vi
anar. Vid datainsamling förekommer mätfel. Bristfälliga siffror rapporteras som sanning. Förvånansvärt många högskoleutbildade förväxlar kausalitet med korrelation.
Inom marknadsundersökningsindustrin
har en konfidensgrad på 95 procent och 1 000
observationer accepterats som praxis. Större säkerhet kräver fler observationer, vilket
kostar mer. Billiga mätningar använder totalvärdelösa webbpaneler.
Missförstå mig rätt: statistik är ett bra
verktyg, i rätt händer. Men gallupmakare
borde alltid erkänna sina begränsningar och
öppet redogöra för skevheter.
Ökar ett visst livsmedel risken för cancer?
Talar en minister sanning, då han hävdar att
arbetslösheten minskat tack vare regeringens
politik? Ökar brottsligheten, eller har själva
anmälningsbenägenheten ökat? Kanske polisen för tillfället fokuserar resurserna på ett
visst område? Vädret, det vill säga slumpen,
är en förklarande faktor vid rattfylleri, krogslagsmål och båtolyckor.
Statistiken mäter endast fenomen som
kommer till vår kännedom. Den är insamlad,
klassificerad och tolkad av felbara människor.
Då man mäter över tid, jämför olika trender
och årtal, bör man också beakta lagändringar. Ekonomisk statistik, valuta- och börskurser påverkas av masspsykologi.
Statistik kan inte ersätta omdömesförmåga. Förhåll dig kritiskt, låt dig inte medryckas av förhastade slutsatser.
Statistiken bör avnjutas med en nypa salt,
en klyfta citron och ett glas tequila. Finns det
statistik som man kan lita på? Ja, då man själv
har fått förfalska den. Fundera på vad siffrorna säger. Och framför allt vad de tiger om. 
www.forummag.fi
[email protected]
Forum för ekonomi och teknik
Utkommer med elva nummer per år
Webbplats: www.forummag.fi
Adress: Mannerheimvägen 18 , 7 vån.
00100 Helsingfors
Telefon: 010 322 5250
Prenumerationer: 010 322 5251 eller
www.forummag.fi/prenumerera
Helårsprenumeration inom Norden: 96 euro
Redaktion:
Torsten Fagerholm, chefredaktör och
ansvarig utgivare
010 322 5253, [email protected]
Bo Ingves, redaktionschef
010 322 5252, [email protected]
Allmän e-post: [email protected]
Layout: Bo Ingves
Fasta medarbetare:
Leif Bergström (USA)
Henric Borgström (Norden)
Påhl Ruin (Baltikum)
Björn Ådahl (Asien)
Janne Salonen (ekonomi, samhälle)
Sebastian Köhler (böcker)
Johan Svenlin (vetenskap)
Nicholas Anderson (kolumnist, Privat ekonomi)
Kaj Arnö (kolumnist, Startup)
Carl Haglund (kolumnist, Ministern har ordet)
Henry Clay Ericsson (Linked In referat)
Annonser och prenumerationer:
Mikael Lönnqvist: 010 322 5251
[email protected]
Delägare:
Driftingenjörsförbundet i Finland rf (DIFF)
Ekonomföreningen Merkur rf
Ekonomföreningen Niord rf
Ekonomiekandidatföreningen rf
Tekniska Föreningen i Finland rf (TFiF)
Baraviföreningen rf
Föreningen Konstsamfundet rf
Utgivare:
Förlags Ab Forum för ekonomi och teknik
Verkställande direktör:
Mikael Lönnqvist: 010 322 5250,
[email protected]
Nettoupplaga: 10 944 exemplar (jan–dec 2012)
Lösnummerpris: 8,90 euro
Tryckeri: Tammerfors 2014
ISSN 0533 070X
Forum för ekonomi och teknik är tryckt på
Galerie Art Gloss 130 g/m2 och Novapress Silk
80 g/m2
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
5 MÅNADEN SOM GICK: 27.8.2014–19.9.2014TEXT: TORSTEN FAGERHOLM
FLICKR / EMILIE OGEZ
27.8
Flockmentalitet. Snabbmeddelandetjänsten Snapchat värderas till närmare 8 miljarder dollar, trots brist på
tydlig affärsmodell och intäkter. För ett år sedan värderades det nu tre år gamla bolaget till
2 miljarder dollar. I november ifjol nobbade bolaget Facebooks köpbud på tre miljarder dollar.
29.8
Uleåsorg. Microsoft lägger ned
1 050 jobb i Finland, och billigtelefonverksamheten i Uleåborg totalskrotas medan fokus på Lumia fortsätter i Salo och Tammerfors. I april betalade bolaget 5,44 miljarder
euro för Nokias telefonverksamhet, som varit
förlustbringande sedan 2012. Microsoft har försökt göra genombrott inom mobiltelefoner och
tablets i åratal, med magra resultat.
1.9
MONOPOL. Amerikanska
bolag som Google och
Facebook åtnjuter ofta lättare
beskattning och reglering
än europeiska konkurrenter,
tack vare registrering i
skatteparadis.
Sent, eller aldrig. Kärnreaktorn Olkiluoto 3 skall inleda driften 2018, nio
år försenat, enligt leverantören Areva. Beställaren TVO gnisslar tänder. Tidtabellen har skjutits fram gång på gång. Bolagen fortsätter tvista om ansvaret och fördelningen av miljardkostnaderna i skiljedomstol.
1.9
Skräll. ECB bränner det sista krutet,
och sänker oväntat styrräntan till rekordlåga 0,05 procent. Samtidigt sänks insättningsräntan till minus 0,20 procent. Centralbanken inleder även stödköp av bostadsobligationer samt företagslån. Risken stavas minskade
incitament för reformer i svaga länder.
10.9
Hajp. Efter en rykteskarusell lanserar Apple en klocka som mäter
din fysiska aktivitet, samt en telefon som fungerar som digital plånbok. Båda nischerna är relativt mättade sedan tidigare. Analytiker undrar
om produkterna fyller genuina behov, eller ifall
teknologin desperat försöker definiera nya problem för att skapa efterfrågan. En ytterligare
fråga är ifall användarna vill ladda upp all hälsodata och ekonomisk aktivitet till molnet, i sviterna av hackerskandaler.
6 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
T AV FO
YHE
RU
SN
EK
FÖR ONOM
1.9.
Hårdgranskar. EU-kommissionen startar
en djupare utredning av Facebooks köp
av Whatsapp. Personlig data och integritet har aldrig fått en så central roll i konkurrensmyndigheternas prövning. Telekombolag, sociala medier och andra internettjänstbolag skall svara på en 70 sidor lång förfrågan: hotar Facebook bli för dominant på annonsmarknaden, kan ett enskilt bolag
låsa in användarna och göra det besvärligt att byta tjänst? I det
möjligtvis prejudikatbildande fallet försöker Bryssel definiera
gränsen mellan en meddelandetjänst och ett socialt nätverk. Kan
Whatsapp ersätta traditionella samtal, SMS och epost? Kan en
hyperdominant aktör strypa innovation och konkurrens? Europeiska telekombolag har lobbat emot förvärvet, samtidigt som de
överskuggas av USA:s webbdominans. Amerikanska myndigheter godkände affären i april, under villkor att Whatsapp inte tummar på integritetsvillkoren eller börjar sända riktad reklam.
MÅNADE
N
4.9
M
TEKNIK
CH
IO
Mystisk. Microsoft kopplat upp ett
datacenter värt hundratals miljoner
dollar på obestämd ort i Nyland, och vägrar ge
ut närmare detaljer. Bolaget har drygt 100 datahallar globalt. Ryska sökmotorbolaget Yandex skall samtidigt klarställa en servercentral i
Mäntsälä fram till årsskiftet.
PERSONER
TEXT: TORSTEN FAGERHOLM
’Önsketänkande bär inte långt’
Hur känns det att axla en mer utåtvänd, politisk roll?
Genom att ta språng utanför bekvämlighetszonen utvecklas man. Jag har ingen partibok. Jag
eftersträvar inte en maktposition, men är desto
mer intresserad av idéer. Jag har tidigare tagit
offentlig ställning i ekonomiska frågor. Det nya
uppdraget är bredare, där ingår även liberala sociala värderingar, minoriteter och könens jämställdhet.
Somliga stämplar Libera som ny- eller ultraliberal. Är liberalism ett skällsord?
Finland har en lång tradition av liberalism: Anders Chydenius skrev sina teorier om ekonomisk liberalism elva år innan Adam Smith. Jag
anser att individen vet sitt eget bästa, och får
göra vad hon vill så länge hon inte inkräktar på
andra. Fritt företagande, lika rättigheter och öppen meritokrati ger samma chanser åt alla. Motsatsen är elitstyre. Under 1950-1970 talen byggdes trygghet och stabilitet. Så länge ekonomin
och befolkningen växte gick allt bra. Världen har
sedermera förändrats, och nu har vi vaknat upp
till stagnation. Tiden är mogen för mer ett liberalt samhälle med mindre kontroll och reglering.
Som forskare är du specialiserad på risktagande. Lönar det sig för en finländsk skattebetalare att bli företagare?
Trots att vi är innovativa, men mängder av patent per capita, är vi inte speciellt företagsamma och har en låg andel av högskoleutbildade
entreprenörer. Tillräckliga incitament saknas.
Det går sämre för Finland än för många andra
EU-länder, vi lever på lån. Hur återställa konkurrenskraften?
Förändringstakten i den globala ekonomin accelererar. Ju snabbare svängningar, desto mer
syns avsaknaden av entreprenörer. Euron felanpassar vår konkurrenskraft till verkligheten.
Sedan 2009 har vi upplevt en massiv, långsam,
smärtsam, ineffektiv och orättvis intern devalvering. BNP krymper, jobb och företag försvinner.
Det kan pågå i minst fem år till. Det är ansvarslöst att tro på en deus ex machina-lösning, där
’tillväxten räddar oss nästa år’. Jag lyfter inte lön
för önsketänkande. Att återgå till egen valuta
vore det minst dåliga alternativet. Ett finanspolitiskt råd, i stil med Sverige, som gör oberoende
granskningar av regeringens finanspolitik, vore
också välkommet. Nu har vi istället en konsensusliturgi som stöder fattade beslut.
Vad skulle du ändra på om du var diktator för
en dag?
Först skulle jag se till att diktatorer aldrig mera
kommer till makten. Det saknas mekanismer
och incitament för att tillvarata vår potential.
Vår höga utbildning, starka innovationsgrad och
Företräder Libera välbeställda, med överklassperspektiv?
Bastrygghet är bra, men gränsen år nådd. Vårt
system är så dyrt att det måste luckras upp.
Libera brukar sticka ut hakan och skapa debatt.
TÄNKARE. Anders Ekholm började som
forskningsdirektör på den obundna
tankesmedjan Libera i augusti. Han har 15 års
erfarenhet av forskning inom finansiering,
samt företagande inom placeringstjänster.
förmåga att ta långsiktiga beslut rinner ut i sanden. Vi behöver annorlunda beskattning, och en
kultur som uppskattar både företagande och
därpå följande oundvikliga misslyckanden. Utan
risktagande: inga nya idéer, ingen framgång.
Har det finska välfärdssamhället en framtid,
trots åldrande befolkning och växande skuld?
Jag tror inte vi råkar i direkt misär. Risken är att
våra grannar fortsätter jobba hårt, att vi småningom börjar se ut som ett u-land jämfört med
andra, då välfärden stagnerar. Temporärt kan vi
genom lån konsumera mer än vi skapar. Förr eller senare mister vi vår kreditvärdighet. Att låna
sig ur krisen är den billigaste populismen som
finns, det innebär att vi tar förskott på framtida
generationers välfärd.
Behöver Finland en Margaret Thatcher?
Vi behöver riktiga reformer. Det kräver starkt
ledarskap, någon med civilkurage och trovärdighet som agerar sorgebudbärare och säger:
’Låt oss medge fakta, våra alternativ är följande’. Fakta är 2014 är annorlunda än på 1950-talet,
människorna likaså. Det är inte lätt att leverera
impopulära budskap då man bör tänka på nästa
val. I den bemärkelsen är svaret på frågan: ja.
En koncentrerad ägarbas med engagemang inverkar positivt på aktiebolags framgång. Hur
skapa mer samhälleligt engagemang?
Det är naturligt för människan att bete sig ganska egoistiskt, vi måste ju allokera begränsade
resurser. Jag tror på den schweiziska modellen
med medborgaromröstningar och -initiativ. Det
skapar delaktighet. Vi borde få besluta om våra
pensionsplaceringar själv, ens delvis, som i Sverige och Australien. Nu fattar någon annan besluten i vårt ställe. Det reflekteras även i avsaknaden av engagemang, man bryr sig inte då man
inte får påverka. 
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
7 Hårda val i Portugal
Henric Borgström Portugal
I maj väckte Portugal förvåning: kreditvärderingsinstituten Moody’s och Standard &
Poor’s höjde betyget till Ba1, och framtidsutsikterna steg från negativa till stabila. Det
ekonomiska stålbadet ger resultat, och regeringen tackar nej till nya nödkrediter.
I september hoppade Portugal upp 15
placeringar till nummer 36 av 144 länder på World Economic Forums ranking av
konkurrenskraft. WEF betonar att Portugal
måste fortsätta banta ner skuldsättningen.
”Det kommer att ta många år med hårda åtstramningar innan landet kommer
i balans”, säger Hans Tson Söderström,
adjungerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm.
Han var med och lanserade en fast
normpolitik i Sverige under 1980-talet.
När fastighets- och finanskrisen bröt ut i
början av 1990-talet blev Söderström rådgivare till Finlands Bank 1992-93, där han i
stället förordade stora budgetunderskott.
”När bilen kört i diket måste man ju lyfta upp den på vägen”, säger han idag.
I närmare 20 år var Söderström vd för
Sveriges ledande tankesmedja SNS, som
har en lokalavdelning i Helsingfors.
FLICKR / PEDRO RIBEIRO SIMÕES
Portugal klättrar uppåt i den
globala konkurrensrankingen.
Men till vilket pris?
ЮЮ
Eurokritisk. Som en av de ledande EMU-kritikerna engagerade han sig mot ett svenskt
medlemskap vid folkomröstningen 2003.
Nu bor Söderström en stor del av året i Lissabon, där hustrun Caroline Fleetwood är
svensk ambassadör.
”Om Portugal inte hade gått över till euron hade landet inte kunnat skuldsätta sig
så hårt. Med en försvagad egen valuta hade
krisen knappast blivit så djup”, menar han.
”Portugal kan inte devalvera utan att
lämna EMU. Det är inte heller realistiskt.”
Åtstramningen fortsätter alltså åtminstone tills parlamentsvalet nästa höst, där
galluparna visar på socialistisk frammarsch.
”Vi får se hur mycket av nuvarande politik de känner sig tvingade att fullfölja.”
Emigration. ”En del siffror pekar åt rätt håll,
arbetslösheten har sjunkit från 17 till 14 pro8 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
PROTEST. Fackförbunden i Portugal är missnöjda med regeringens tuffa sparpolitik. Samtidigt börjar
stålbadet bära frukt.
cent. Men det beror i någon mån på emigrationen från Portugal. Många kvalificerade har
sökt sig till andra länder, inklusive landets tidigare kolonier Angola och Mocambique. En
hel del har pensionerats.”
Samtidigt har tiotusentals lärare och
andra offentliganställda tvingats lämna
sina jobb, medan lönerna har sänkts.
”Allt detta har lett till många högljudda protester, bland annat med visselpipor
utanför parlamentet. Men regeringen har
stått på sig ända till sista decimalen, och
har följaktligen blivit impopulär. Den vill
inte på något sätt liknas vid den grekiska.”
Fröet till kriserna i Portugal och Grekland är snarlika: offentlig skuldsättning
rubbade balansen.
”I Grekland mörkades detta delvis med
bedräglig statistik. I fallen Spanien och Irland var det mer den privata sektorn som
svarade för den hejdlösa skuldsättningen”,
säger Hans Tson Söderström.
Fler magra år. Portugal höjde lönerna alltför
mycket under de goda åren fram till 2008, och
urholkade därmed konkurrenskraften i likhet
med övriga Sydeuropa. Tyskland valde små
löneökningar och höjd produktivitet.
”Resultatet ser vi idag. Tyskland är nästan det enda land som ökat konkurrenskraften inom EMU-området, i viss mån
också Holland och Österrike.”
Det tar tid att banta.
”För Portugal återstår att fortsatta åtstramningspolitiken, att bättre ta vara på
turismen och utnyttja fördelarna med goda
förbindelserna till de forna kolonierna Brasilien, Mocambique och inte minst Angola med all sin olja”, säger Hans Tson Söderström. 
→→ PORTUGAL
▪▪ Lantbruksproducenten Portugal drabbas
av Rysslandskrisen genom lokalt prisfall.
▪▪ Landet är också stor vinexportör, och har
svarat för halva världsproduktionen av vinkorkar, som nu ersätts av metallkapsyler.
▪▪ Under 1970-talet flyttade textilindustrin
från norra Europa till Portugal och vidare till
Asien. Svenska Algots och Eiser etablerade
sig först i Finland, sedan även i Portugal,
innan de upphörde.
▪▪ Utländska biltillverkare bär till stor del
upp landets industri, däribland spanska Seat
(ägare VW), GM, Ford, Fiat och PSA.
▪▪ Stora Ensos eukalyptusmassafabrik i
Figueira da Foz såldes 2006 till ett portugisiskt konglomerat, medan Stora Enso satsade på Veracel i Brasilien.
▪▪ Varvet Lisnave nära Lissabon har upphört
med fartygsbyggen och satsar istället på
reparationer. Ironiskt nog köptes varvet för
några år sedan av grekiska sjöfartsintressen.
k
n
a
b
t
ä
n
h
c
o
t
r
Konto, ko
t
t
i
r
f
s
t
f
i
g
av
CE
I
V
R
E
S
G
I
S
S
A
L
K
T
S
R
Ö
F
m
u
i
m
e
r
P
a
i
t
Ak
Som Premiumkund i Aktia får du betydande prisförmåner, förstklassiga experttjänster och lösningar som är skräddarsydda för
dig.
placeringarnas värde inom de alarmgränser du själv satt. Du kan sova lugnt, vi meddelar om något väsentligt händer och rekommenderar eventuella åtgärder.
Du får konton, nätbank och Visa Premium
Gold-kortet, som innehåller en fortlöpande
reseförsäkring* samt en köpförsäkring, avgiftsfritt. Reseförsäkringen gäller till 90 års
ålder. Kortet kan inte köpas, utan det erbjuds endast Premiumkunder.
Premium Kundservice betjänar dig vardagar kl. 8–20 och hjälper dig i alla dagliga
penningärenden (t.ex. ändringar som gäller konton och kort, förnyande av depositioner osv.). Ditt samtal identifieras och du
kommer förbi kön. Du får betjäning genast.
Du får en egen Premiumkontaktperson
som har avlagt examen i placeringsärenden, som känner till din situation och ger
dig sakkunniga råd när du behöver det.
Kontaktpersonen tar kontakt med dig
minst en gång om året. Det lovar vi.
Bli Premiumkund i Aktia!
Du får Premiumkundens förmåner när du i
Aktia har ett konto för regelbundna inkomster, minst en försäkring samt ett månadsspar på minst 400 euro eller placeringar
för minst 30 000 euro i fonder eller försäkringar.
Premium Vakt följer med dina placeringar
24/7 och meddelar eventuella ändringar i
Ring och boka tid hos en Premiumspecialist på numret 010 247 365 eller ta kontakt på
aktia.fi. Mera information om Premiumkundens förmåner finns på www.aktia.fi.
Välkommen till Aktia Bank!
*Försäkringen beviljas av Folksam Skadeförsäkring Ab, för vilket Aktia Bank fungerar som ombud.
Samtalspriser till nummer som börjar på 0102: från fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min.,
från mobiltelefon 8,35 cent/samtal +17,17 cent/min.
Aktia Bank Abp, www.aktia.fi
Handmade by
robot and man
FART OCH FLÄNG. Finlands största robotaffär genom tiderna ägde rum i fjol, då Valmet Automotive skaffade 200 nya robotar till sin bilfabrik i Nystad.
I Valmet Automotives bilfabrik
i Nystad stal inte robotarna
människornas jobb. Istället
skänker maskinerna arbete åt
nästan 1 500 personer.
Bo Ingves text & Bild
I Nystad lade sig ingen flat på rygg när Porsche år 2011 upphörde med tillverkningen av
Cayman, eller då den andra huvudkunden
Fisker Karma året därpå gick i konkurs. Däremot arbetade Valmet Automotive hela tiden
i det dolda på att locka fram ny tillverkning.
Det räckte inte länge innan glädjebudet
kom: Daimler börjar tillverka Mercedes-Benz
nya A-serie i Finland.
”Egentligen var intentionsavtalet med
Daimler undertecknat redan då det stod klart
att produktionen av Fisker Karma tar en paus,
som det officiellt heter”, berättar Pasi Rannus
som ansvarat för projektet med Daimler.
Då påbörjades en febril upprustning av fabriken. Inledningsvis rev man och byggde om
svetsverkstaden där Porsche hade tillverkats.
Det största enskilda momentet var lanseringen av Finlands hittills största robotikprojekt.
ЮЮ
10
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
VID HEMPORTEN.Suomi Edition nro 051 gör ett kärt återbesök i Valmet Automotives fabrik i Nystad där
bilen några månader tidigare hade skruvats, limmats och svetsats ihop av kvinnor, män och robotar.
”Vi investerade tiotals miljoner euro i cirka 200 nya robotar av olika slag, större och
mindre, mångsidiga eller specialiserade på
en uppgift, med mera eller mindre räckvidd,
mätrobotar, svetsrobotar. You name it.”
För att få rätt typ av robot till rätt uppgift
och optimera användningen använde man ett
avancerat simulationsprogram.
”I större bilfabriker kör robotarna samma
arbetspass dag ut och dag in. Många av våra
robotar kan däremot göra flera olika arbetsskeden och själva byta de verktyg som behövs
för momenten som de ska klara av. Samarbetet med robotleverantören ABB var av central
betydelse då vi byggde upp processen”, säger
Rannus.
SIDA VID SIDA. Robotarna tar hand om tunga och precisionskrävande arbetsskeden som skulle vara improduktiva att göra för hand. Det tar till exempel endast
några sekunder att precisionslimma fast bakrutan på bilen för ett robotpar, med en maskin som mäter och en som limmar. För en människa skulle det fysiskt
krävande och petiga arbetsmomentet räcka avsevärt längre. I övrigt utför människor fortfarande det mesta arbetet vid monteringslinjen i Nystad.
Trevligare människojobb. Rannus betonar att
tillverkningen av A-serien hade varit omöjlig ifall bolaget inte gjort en massiv satsning
på robotar.
”Det var ett absolut krav på att svetsverkstaden skulle vara helt robotiserad.”
I svetsverket är automationsgraden över
90 procent. Då talar vi om arbetsskeden som
är fysiskt tunga och monotona.
”I klartext gav satsningen på robotar nya
jobb i fabriken åt 300 personer, och mängden
kan öka ytterligare.”
Robotarna används huvudsakligen i
svetslinjen där man talar om toleranser i klassen någon tiondelsmillimeter.
”I själva monteringsarbetet finns det endast några robotar, som monterar fram- och
bakrutorna. I övrigt gäller manuellt arbete.
Därför är bilindustrin arbetskraftsintensiv.”
Världsrekord. Från det att intentionsavtalet undertecknades tog det blott ett drygt år
innan produktionen inleddes i augusti 2013.
”Det är världsrekord inom bilindustrin,
och bottnar i den interna expertis som byggts
upp här under åren”, säger Rannus.
Han berättar att företaget har personal
som jobbat i fabriken i över fyra decennier.
”Deras kompetens är ovärderlig både för
processutvecklingen och då det gäller utbildningen av nya anställda. Man kan tala om ett
gesällsystem”, säger Rannus.
Fisker var kanhända ett ekonomiskt misslyckat projekt för Valmet Automotive, men
Rannus påpekar att det gav en hel del kompetens som företaget nu kan dra nytta av.
”Nu är vi till exempel riktiga hejare på
att arbeta med aluminium, som är en viktig
komponent i A-serien. Dessutom fick vi erfarenhet av att serieproducera avancerade elbi-
lar. Det är ett trumfkort med tanke på utvecklingen mot el- och hybridbilar.”
Logistikföretag. Vid den första anblicken kan
Valmet Automotive förefalla vara en typisk
biltillverkare som monotont skruvar ihop bilar av färdiga komponenter.
Rannus menar att skenet bedrar, det
handlar nämligen om avancerad logistik.
”Alla bilar görs mot order, varje beställning är individuell. Det ställer särskilda krav
på en kontraktstillverkare som i likhet med
oss är belägen långt från marknaden.”
Därför är han både stolt och förtegen över
det specialanpassade logistiksystem som företaget har utvecklat.
”Om inte delarna kommer till de olika teamen vid monteringslinjen i exakt rätt tid och
ordningsföljd blir det kaos. Egentligen är vi
mera ett logistikföretag än ett bilföretag.”
Ljus framtid. Bilindustrin går allmänt taget på
högvarv i Europa. Ändå råder överkapacitet i
branschen. Flera mindre bilfabriker hotas av
nedläggning.
Lyckan för Valmet Automotive, enligt
Rannus, är att överkapaciteten i Europa inte
rakt av kan omvandlas till nya produkter.
”Varje ny bilmodell kräver stora satsningar, en mycket lättrörlig organisation och teknisk kompetens. Vi är globalt kända för vår
anpassningsförmåga och därför har vi ett helt
annat läge än vissa andra fabriker.”
Han påpekar också att företaget numera
har kunder utanför bilindustrin.
”Det gäller att klara av att mångsidigt
kunna utnyttja företagets kompetens. Vi tror
på framtiden och anställer i höst ytterligare
300 personer, så vi kommer att bli 1 450 här”,
säger Rannus. 
→→ VALMET AUTOMOTIVE
▪▪ Huvudägare är verkstadsbolaget Metso.
▪▪ Cirka 2 000 anställda varav 1 300 i Finland.
I höst anställs ytterligare 150.
▪▪ Saab 96 var den första bilen som tillverkades i fabriken, år 1969.
▪▪ Genom åren har företaget gjort bilar för
Saab, PSA, GM, Lada, Porsche, Think, Garia,
Fisker och nu Daimler.
▪▪ Totalt har fabriken tillverkat över 1,1 miljoner bilar. Av dem är 740 000 Saab och
230 000 Porsche.
▪▪ Företaget är en av de första tillverkarna
av serieproducerade elbilar (för norska Think
och amerikanska Fisker).
▪▪ Produktionen av Mercedes-Benz A-klass
inleddes hösten 2013.
▪▪ Totalt ska över 100 000 bilar tillverkas
under de närmaste tre åren.
▪▪ I fabriken i Nystad finns också en utvecklingsavdelning som även projektjobbar för
andra företag.
▪▪ Företaget gör takkonstruktioner för
sportbilar och andra bilar i två fabriker i
Tyskland och Polen. Kunderna inkluderar
BMW och Bentley.
▪▪ Nyligen öppnades ett planerings- och
inköpskontor i Shanghai.
HISTORIENS VINGSLAG.Den som spar, han har.
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
11 Nicholas Anderson är oberoende rådgivare och konsult inom finans, infrastruktur
och klimatförändring.
Banker med storhetsvansinne
NICHOLAS ANDERSON: Man kan knappast
missa bankernas budskap: de bombarderar media med auktoritativa uttalanden om
ekonomin, bostads- och investeringsmarknaden.
Lägg till stora lobbyorganisationer hos Finlands Näringsliv EK och Finansinspektionen, samt okritiskt rapportering
av aningslösa medier som sällan besvärar sig att gräva efter
hårdfakta. Många tror därför att bankerna spelar en viktig roll
för ekonomins hälsa och tillväxt genom att ge lån till företag.
PRIVAT
EKONOMI
99 procent. Detta är långt från sanningen, märkte jag då jag
skrev en rapport om bankernas långivning för den svenska
tankesmedjan Global Utmaning.
Stora, medelstora och små företag är en vital byggsten i
ekonomin. Den offentliga sektorn styr och reglerar lagstiftningen, vägnätet, kollektivtrafiken, utbildningen, hälso- och
sjukvården samt omsorgen, och svarar för civil säkerhet.
Företagen anställer folk att producera varor och tjänster
som kan säljas, genererar intäkter i form av skatter och avgifter som bekostar våra offentliga tjänster. Regeringen och
kommunerna lånar också pengar på obligationsmarknaden
för att finansiera sina investeringar i infrastruktur, eftersom
de årliga skatteintäkterna inte alltid räcker till.
Företagens ägare investerar eget kapital i bolagen och
återinvesterar ofta årsvinster. Företag behöver också ta lån
för att täcka kortsiktiga behov och för expansionsinvesteringar.
De flesta ägare till små och medelstora företag (SMF) har
inte tillräckligt likvida medel under madrassen för att utvidga, och nya företag kämpar med låga vinster tills de etablerat sig.
SMF-företag utgör 99 procent av alla bolag i Finland, sysselsätter 63 procent av arbetsstyrkan och svarar för över 50
procent av företagens sammanlagda omsättning.
Det finns cirka 600 stora företag med över 250 anställda
i Finland. De har god tillgång till bankfinansiering; de största kan också utnyttja obligationsmarknaden. Internationella banker ger fortfarande lån till storföretag.
Små företag, små lån. Då jag forskade i bankers långivning
upptäckte jag att lånen svarar för ungefär hälften av balansräkningen.
En tredjedel av summan går till företag, resten till banker,
den offentliga sektorn och till bolån. Bolån beviljas huvudsakligen till enskilda medborgare, och bidrar föga till ekonomisk tillväxt.
12
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
Grundligare undersökningar avslöjade att endast runt
2 procent av bankernas balansräkning går till SMF-företag! Bankerna beviljar alltså gärna riskfria lån mot existerande säkerhet (bolån), men drar sig för risker när det gäller
företag som stärker landets ekonomi genom hårt arbete och
innovationer.
Statistiken visar tydligt att finska banker har minskat
långtidslånen till företag. Detsamma gäller även i andra utvecklade länder. Bankerna vill ha större vinstmarginaler både
gällande företags- och korttidslån, vilket begränsar tillgången till finansiering för SMF-företag.
Lägre rankade klienter (de flesta SMF-företag) har alltid
haft begränsad tillgång till banklån och kapitalmarknaden,
medan högrankade klienter får säker tillgång och attraktiva
räntesatser.
Lång väg att gå. De bleka ekonomiska utsikterna tyder på att
finansmarknadernas rehabilitering tar åratal. Klart mindre
stöd är att vänta från bankerna om de inte ändrar sin linje.
Finland har en udda bankmarknad med tre aktörer –
Nordea, Pohjola och Danske – som delar på över 65 procent
av hela sektorn. Inget annat europeiskt land uppvisar en dylik koncentration. I Storbritannien har den största banken en
krympande marknadsandel på under 10 procent.
Flera SMF-företag jag jobbar med vittnar om hur svårt det
är att få banklån. Munviga banker hävdar det är efterfrågan
som är svag. Detta är långt från sanningen. Storbanker hävdar att hantering av små klienter är för dyrt, speciellt då bankerna måste betala höga löner och bonusar åt sina anställda!
Bankerna klagar också över reglering och kapitalbrist,
men det hindrar dem inte från att betala relativt sett högre löner och hålla sig med dyra kontor. Finansiering går att få från
exportgarantiinstitutet Finnvera, riskkapitalfonder, försäkringsbolag och lån garanterade av Europeiska Investeringsbanken, men storleken på lån tillgängliga för SMF-företag är
en droppe i havet.
Några förändringskoncept. Banksektorn behöver två stora
förändringar.
För det första måste konkurrensmyndigheterna bryta upp
bankkartellen. För det andra bör bankerna tvingas ge lån till
SMF-företag.
Bankerna behöver inga extra pålägg för att göra detta mer
profitabelt. Tillstånd för bankverksamhet och depositionsgarantier borde endast beviljas i utbyte mot en acceptabel
lånepraxis! 
Ingen nöd i världen
→→ CANNES
+ sol, klimat
+ utflyktsmål
+ charmig storlek
- dyrt
- grötig trafik
Slutomdöme: 94
BYTTE ÄGARE I FEBRUARI. Cannes är en lekplats för de absurt rika. Och anonyma. Septimus hette till i våras Satori och har knappast
sett hemmahamnen George Town p å Caymanöarna i levande livet sedan yachten sjösattes i Holland år 2011.
Vad döljer sig bakom den
glittriga exteeriören på en
skatteparadisyacht, ägd av herr
anonym?
Jesper von hertzen text & bild
ЮЮ Hamnen i Cannes, eller för den delen vilken hamn som helst vid Franska Rivieran, gör
en båtvän mållös. Lyxyachter, den ena större
än den andra, ligger prydligt parkerade längs
piren. På många av båtarna arbetas det flitigt.
“Big boss is coming for the weekend”, säger kaptenen på White Star.
Det är onsdag och ruljansen är i full gång
på lyxyachten. Besättningen – tio till antalet – polerar och packar, förbereder och färdigställer. Stora bossen kommer om två dagar och då skall 155 fot långa White Star vara
redo för eventuell avfärd. Vart bär det månne
av? Till San Remo? Monaco? Mallorca? Enligt
kaptenen har båten, eller rättare sagt fartyget,
kapacitet att åka över Atlanten, så möjligheterna är obegränsade.
Till Cannes anlände båten tidigare samma
dag från Genua, och kaptenen säger att sjögången var ”a little rough”. Men med sitt jobb
trivs han väldigt bra.
”Ett drömjobb? Ja-a, kanske det, inte kan
man klaga åtminstone.”
Jag undrar om man kunde få ta sig en
längre pratstund med kaptenen och fotografera fartygets exteriörer och interiörer, men
inser att företaget är dömt att misslyckas.
”Tyvärr är det omöjligt. Vår ägare vill vara
fullständigt anonym.”
Borde man inte skaffa sig en mindre
anspråksfull båt då, låter jag bli att säga.
White Star har, liksom lejonparten av alla
större yachter, en röd flagga med Union Jack
i övre vänstra hörnet och en färggrann sköld
till höger. Trots att geografi alltid legat mitt
hjärta nära känner jag inte igen flaggan. Inte
ens namnet George Town i aktern leder mig
på rätt spår. Nog till Karibien, men inte närmare.
”Det är Cayman Islands”, säger kaptenen
utan namn.
Naturligtvis! Skatteparadiset nummer ett
här i vår värld. Förargligt att jag inte kände till
flaggan, för att inte tala om att jag inte kom
ihåg ögruppens huvudstad.
Hemma kollar jag upp saken. Caymanöarnas egentliga flagga är mörkblå, men den
med röd botten är ögruppens handelsflagga.
I Finland ser man sällan yachter på över
60 fot men vid Côte d’Azur (rivieran) råder
andra bud.
Med sina 155 fot hör White Star inte ens
till de allra största privata yachterna. Maffiga 99 meter långa Madame Wu, som vi stöter på i den närliggande staden Saint-Tropez
tar däremot priset.
Vill man ta reda på information om yachterna – tekniska data, flagg, var de befinner
sig, varifrån de kommit eller när de byggts, ja
nästan vad som helst – kan man med fördel
slå upp webbsidan marinetraffic.com.
Det är förstås inte bara båtarna som är extraordinära i Cannes – bilarna är också i en
kategori för sig.
Bästa stället att bonga fina åk är kring lyxhotellen Carlton, Miramar och Martinez på
paradgatan Boulevard de la Croisette. Bugatti, Lamborghini, Ferrari, Aston Martin, Rolls
Royce för att nämna några. Alla finns de här,
parkerade vid hotellingångarna eller utanför
märkesboutiquer som Louis Vuitton, Gucci, Christian Dior, Chanel, Burberry och så
vidare.
Ja, och nämnde jag redan alla klock- och
juvelaffärer?
Här utgör pengar lagen. 
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
13 Kaj Arnö beskriver sitt nygrundade bolag
Green Elks första existensår.
App-låder för PhoneGap
Inte en sekund för tidigt: Vår app är
lajv! I skrivande stund ligger ännu
bara Android-varianten i Google Play,
medan iPhone-varianten går igenom den mänskliga förhandsgranskningen för iTunes Store. Enligt tidigare erfarenheter tar den minst två veckor för en första resans
app.
Processen från idé till publicerad app har varit lång
och krokig. Till en början var det som kallas ”mobile first”
inte någon grundtanke. Marknaden för appar för folk som
idrottar är ju inte helt omogen, och app-utveckling är inte
helt billigt. Tvärtom är det arbetsdrygt, och diverse undersökningar pekar på att knappast någon skapar nämnvärda intäkter på appar. De flesta appar är gratis, och de
framgångshistorier som rör sig där ute är ordentliga undantag. Spel och porr är traditionellt både föregångare och
kassakor, och Green Elk hör inte till någondera av de kategorierna.
Varför gav vi då in oss på
en app? Och varför satsar så
många så mycket resurser på
app-utveckling, om appar
inte är någon inkomstkälla?
STARTUP
Kanske vi jämte alla andra
app-utvecklare har gripits av
en modefluga. Men om så är,
handlar det om en fluga som
också användarna gillar. Det är ju inte så att folk skulle låta
bli att använda appar. Tvärtom går en enorm del av folks
tid och uppmärksamhet åt till appar.
Därmed blir appen till ett medel, inte ett ändamål i sig.
Med app-medlet tror vi oss nå ändamålet att bygga upp en
användarbas, ett varumärke och en rörelse, och för vem
denna rörelse är intressant rent kommersiellt har vi inte
grubblat över.
I stället har vi kämpat med app-utvecklandet, rent
konkret. Och i den kampen finns det många taktiker. Man
kan gifta sig med en enda miljö (iOS, Android eller, för de
vågade, något mindre operativsystem). Man kan utveckla parallellt för flera (vilket är dyrt, speciellt då en ny app
rimligen ändrar på sig, allt eftersom kundbehoven blir
mer kända). Och man kan hitta ett minsta-gemensamma-nämnaren-verktyg, för att utveckla en gång och publicera i flera miljöer. Detta sista har vi valt.
Nu är det alternativet ju inte problemfritt. Apples intresse är att folk ska utveckla appar för Apple (och inte just
14
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
annat), Googles motsvarande för Android. Någon större
kompatibilitet mellan dessa två miljöer ligger inte i plattformägarnas intresse. Tvärtom vill de halvt med våld
göra likadana saker olika, lite på samma sätt som bläddrare krånglar till saker. Och på samma sätt som bläddrarkrigen för några år sedan minskade innovationshastigheten, finns förstås samma risk nu.
Minnesgoda läsare kan komma ihåg att jag i en spalt ett tidigare år nämnt MoSync som en utvecklingsmiljö för nativa appar i flera miljöer. Komplexiteten i detta blev för stor
för oss, och känslan av nativitet inte tillräcklig. Green Elk
kör med Adobe-lösningen PhoneGap. Vi skriver HTML5,
och låter PhoneGap korva om det hela i en app som åtminstone i mina ögon ser väldigt iOS-aktig ut i iOS, och
förmodligen ungefär lika Android-aktig ut i Android.
HTML5 består av HTML, CSS och JavaScript, och
för dem som likt mig dragits
med HTML sedan förra seklet, är dagens kod ytterst elegant. Under vissa skeden av
HTML:s historia var koden en
enda avledningsmanöver av
tricksande kring det faktum
att HTML inte kunde ange vare
sig logisk eller visuell struktur
på ett hyfsat sätt.
Vad vi nu publicerat på
Google Play (http://goo.gl/nDwBeb för den intresserade)
är en till nationalspråken lokaliserad app, med vars hjälp
du kan ange vilka utelivsidrottsformer du sysslar med, och
dela basdata om dina äventyr. Vi har valt att först enbart gå
live i Finland, för att göra misstagen i en mindre krets. Vi
lär oss här, och går sedan vidare till övriga länder.
Själva processen att skapa material inte enbart för iOS
utan också Android har vi hittills upplevt som hanterbar.
Att ansöka och fylla i allt som behövs för publicering i en
App Store är inte den kreativa höjdpunkten för en app-utvecklare, utan en byråkratisk tröskel, som vi för iOS inte
ännu fått slutlig bekräftelse på.
Men vi har lydigt följt och för egen del stärkt trenden
att innehåll levereras i form av en app, fastän det mesta
via just HTML5 skulle kunna göras tillgängligt av moderna webbsidor, utan att förpackas som app.
Låt oss se om vi flockdjur valt rätt flock och rätta verktyg, och om vi kan bete oss som flockens herdar förväntar sig. 
FLICKR / CHARLES KAISER
Spänner åt skruven
UBÅTSUR FRÅN SOVJETERAN. Den
världspolitiska klockan vrids tillbaka.
EU och USA skruvar upp volymen
och börjar tala maktspråk, i hopp
om att Kreml ska börja lyssna.
Förgäves?
Janne Salonen text
ЮЮ Kris eller krig? Därom tvista de lärda. Den
bräckliga vapenvilan i inbördeskrigets östra Ukraina var inte ens en vecka gammal då
Väst utvidgade handelssanktionerna mot
Ryssland. De ryska sponsorerna fortsätter
att kränka Ukrainas suveränitet. Kreml måste sluta bete sig som en stormakt som vill bli
större, och följa den diplomatiska sandlådans
kodex, lyder budskapet.
I skrivande stund är de kommande ryska motsanktionerna okända. Statsminister
Dmitri Medvedev har framkastat ett flygförbud över ryskt territorium, vilket skulle drabba Finnairs Asienstrategi hårt. Även i övrigt
räcker små bakslag till för att eliminera de
mycket blygsamma tillväxtutsikterna i exportberoende Finland.
Allergi mot osäkerhet. De indirekta konsekvenser för finländska företag kan vara stora, då ryska bolag inte får västerländsk finansiering och därmed upphör att investera och
starta nya projekt. Då ryska banker och företag har allt svårare att få pengar vore skräckscenariot att de slutar köpa finländska maskiner och anläggningar.
Hittills har sanktionskriget varit asymmetrisk: EU klämmer åt strategiska sekto-
rer som vapen, finans och olja, medan Ryssland bojkottar västerländska konsumentprodukter.
Den 12 september lades statsägda oljejättar som Rosneft, Transneft och Gazprom
Neft på svarta listan. Finansieringen av oljebolag stryps åt, vilket kan få stor effekt om
repressalierna pågår i åratal. Men inga pågående oljeutvinningsprojekt, där västerländska partners deltar flitigt, finns med på listan.
Därtill drabbas rustningsindustrin. Bland
annat har Frankrike beslutit sig för att inte
sälja fler Mistral-hangarfartyg till Ryssland.
Tunn fasad. I Helsingfors torde man ha noterat att även Tyskland har tagit stark ställning
för sanktionerna, liksom de baltiska länderna, som är överlägset mest beroende av Ryssland. Däremot har Finlands regering uppvisat
sprickor i fasaden.
Frågan är ifall sanktionerna påverkar Rysslands agerande och utrikespolitik. Struntar Kreml i att ekonomiska intressen skadas? Den enda historiska situationen
där handelsembargo införts mot en stor stat
var då USA ville klämma åt Japan 1940-1941.
Länder som Iran, Kuba och Nordkorea har
aldrig utgjort någon betydlig del av den internationella ekonomin eller finansmarknaden.
I värsta fall kan sanktionsspiralen fortsätta i åratal. Martti Koskenniemi, professor i internationell rätt, har påpekat att ett enhälligt
EU-beslut också behövs för lyftandet av de
nuvarande sanktionerna. Som en säkerhets-
ventil kan Bryssels senaste sanktioner lätta
ifall fredsprocessen framskrider snabbt. Men
förtroendeklyftan mellan Ryssland och Väst
visar inga tecken på att avta, snarare går utvecklingen i motsatt riktning.
Akilleshäl. Kapitalflykten från Ryssland är
ett faktum sedan länge. Men få ryska medborgare äger aktier. Rubelkursen närmar sig
40 rubel per US-dollar, samt mer än 50 rubel per euro. Det drabbar den finska exporten och stryper den sedvanliga strömmen av
ryska turister i Finland. En mager tröst vore
ifall Ryssland inför sanktioner mot import
av kläder och alkoholdrycker från EU, vilket
kan tänkas ge en vitamininjektion åt den ryska shoppingturismen.
Valutakursen är Rysslands akilleshäl.
Landet konsumerar många importerade produkter, och ryssarna reser gärna utomlands.
Frågan är ifall det går att påverka Kreml indirekt, via finanseliten. Professor Pekka Sutela har påpekat att den Ryska makten är hyperkoncentrerad: oligarkerna är beroende av
Putin, inte tvärtom.
Brända broar. Dialogen har surnat inte bara
gentemot Washington och Bryssel. Efter månader av krigföring och tusentals dödsoffer
krävs ett diplomatiskt underverk för att återbygga broarna mellan Kiev och Donetsk. Detta tragiska faktum spelar Moskva i händerna.
En instabil och svag ukrainsk regering verkar
vara precis vad man vill åstadkomma. 
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
15 PROFILEN
Marianne Saarikko Janson, Fondia:
Odlar tillväxtföretag
med gröna fingrar
”Vår inre censurstation och rädsla
hindrar oss från att prova det vi
skulle vilja göra”, säger Marianne
Saarikko Janson som lämnade
ett prestigefyllt juristjobb och
startade eget.
Torsten Fagerholm text
Karl Vilhjálmsson foto Med 9,9 i medeltal på skolbetyget är Fondias Marianne Saarikko Janson knappast en
typisk företagarprofil. Hon var 28 år då hon
grundade bolaget 2004. Målet var att komma bort från den traditionsbundna, stela affärsjuridiken.
”På Fondia ser vi oss själva som jordnära experter. Vi kavlar upp ärmarna och sätter
fingrarna i mullen för kundens skull. Vi försöker strunta i vårt expertego, vilket inte alltid är lätt”, berättar hon.
Vi befinner oss tillsammans med Forums
fotograf vid Jan Hagelbergs tomatodling i
Kyrkslätt. Idén var Saarikko Jansons.
”Min dröm vore en vinterträdgård och
citronträd. Men snart skulle väl verkligheten
komma emot, med infektioner och skadedjur
som tuggar i sig växterna”, skrattar hon.
ЮЮ
Trotsade reglerna. För tio år sedan förverkligade hon sin första dröm: att trotsa de oskrivna reglerna inom den affärsjuridiska branschen.
”Det var utmanade att stiga ut ur den fina
’prästrollen’. Jurister anser sig sitta på mystisk kunskap, det är inte meningen att någon
annan skall förstå. Bara experterna kan tolka runorna.”
Med sina timbaserade arvoden är advokatbyråer ofta för dyra för andra än storbolag.
Det finns en inbyggd lockelse att göra jobbet
långsamt och omständligt, i stället för snabbt
och effektivt.
På Fondia kan kunden välja LDaaS (Legal
Department as a Service) – och låta sköta all
löpande juridik för en fast månadskostnad.
”Vi klär oss i kundens mockasiner, säljer
resultat i stället för tid. Vanligen kallar man
in juridiska experter då man blir stämd, eller
för att göra ett stort och viktigt avtal. Vi står
kunden bi kontinuerligt, hjälper att identifiera vad den behöver, reagerar på ny lagstiftning, uppdagar risker och skapar värde.”
En typisk Fondiakund har cirka några
hundra anställda. Många är tillväxtföretag
som håller på att internationaliseras, till exempel Supercell. Andra är stora företag som
Kemijoki, eller börsbolag som Sappi.
Sparringpartner. ”Många har sagt: ’du är så
modig som grundade ett företag’. Då svarar
jag: Finland är varken Nordkorea eller Saudiarabien. Det är en otroligt bra tidpunkt och
ett bra ställe att förverkliga sig själv som företagare och kvinna!”
Som ung transaktionsjurist på Hannes
Snellman genomlevde Saarikko Janson internet-hajpen kring millennieskiftet.
”Jag gjorde due diligence-uppdrag: rotade
i företag för att uppdaga risker och annat ruttet. Då märkte jag att unga små företag som
grundats med en stark idé ofta bara tutar och
kör, snabbt gör de elementära fel.”
Tanken föddes: en strategisk hjärna som
ger juridiska rekommendationer åt tillväxtföretag.
”Jag var så upptagen att jag grävde ner
idén. Sedan insåg jag att jag inte vill hålla på
med traditionell advokatyr.”
Hon skuttade iväg till Venture Cup,
McKinseys startup-tävling för akademiker.
”Då jag jobbade där blev jag biten av företagarflugan, jag predikade ju entreprenörskapets glädjebudskap åt andra.”
Tillsammans med två diplomingenjörer grundade Saarikko
Janson Provestum, som
erbjöd strategikonsultering åt mindre företag. Snart ploppade den
begravda idén upp till
ytan.
”Tänk om jag kunde
göra något helt annorlunda inom mitt eget
område, juridiken? Jag
blev ställd av min egen
tanke. Då jag grundade
Fondia visste jag att det
är såhär jag vill jobba,
jag antog att det finns
andra som vill lika.”
Hon fick rätt. I januari 2004 registrerade Saarikko Janson Fondia, sålde sin andel i
Provestum och började utveckla en modern
juridisk tjänst. Ledorden var produktifiering
och skalbara verktyg som alla kunder kan dra
nytta av.
”Bolag har flera gemensamma nämnare,
alla behöver inte skräddarsydda kostymer
varje gång.”
Gratis. Snart föddes VirtualLawyer, en internetbaserad affärsjuridisk databas med 1 400
artiklar och handgripliga råd, skrivna för
icke-jurister. Gratistjänsten har 8 000 användare.
”I början var det jättesvårt att skriva för
lekmän. Likasinnade är vana med sin interna
jargong. Samtidigt insåg jag att det inte lönar sig att försöka skydda eller gömma bulkinformation. Mervärdet kommer från förädling.”
Saarikko Janson beskriver juristyrket
som värst som ett ”gille som sedan 1400-talet idkat inbördes beundran. Men en skyddad struktur kan inte upprätthållas om den
är oförenlig med kundens intressen.”
En idealistisk tanke?
”Branschen betjänar vissa sorters kunder väldigt väl, men andras rättsskydd förverkligas inte. Mindre företag har sällan råd
att stämma sin avtalspartner. Det utnyttjas
pragmatiskt av stora rika företag”, säger hon,
men tillägger att Fondia knappast kan hjälpa
bort denna brist.
Fondias viktigaste kunder är bolag som är
för små för att anställa egen jurist. Som ’familjeläkare’ ger man förebyggande juridiskt
stöd vid dagliga ärenden, i stället för att likt
en hjärnkirurg rycka in då patienten hotar att
förgås.
”Vi förebygger hellre eldsvådor än släcker
dem. Vår nya slogan är:
’We law your business’.
Vi oljar ditt maskineri
med juridiken.”
Med sin serviceattityd vill Fondia sänka tröskeln till juristens
kontor, dit många företagare träder in med ungefär lika stor entusiasm
som vid tandläkarbesök.
”Branscher med en
stark expertidentitet
mår bra av att ta kunden
i centrum: hur vill du
själv bli bemött? Det skall vara chosefritt, inte
ta tid att få tag i folk eller skicka dokument.”
För tio år sedan dominerades juridikbranschen av telefax och långa möten. Nu gäller
epost, Skype, intra- och extranet samt realtidstransparens.
”En del gamla advokater saknar den gamla
världen, de upplever att saker sker för snabbt,
att det tär på glamouren. Jag tycker teknolo-
”
Många jurister
kommer att bli
programmerare av
robotar och juridiska
verktyg i framtiden, i
stället för att själva
skriva avtal.
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
17 gi är roligt. Vem njuter av att stå i kö
till en sur banktant?”
Grund. Fondia betyder grund, eller
bakgrund på latin. Varför Fondia?
”Det lät lite som Nokia, men det
viktigaste var att inte heta ’Saarikko,
Janson & Möttölä’. Branschen är för
personbunden, jag vill inte personifiera företaget.”
Saarikko Janson satte sin lukrativa karriär på spel.
”Jag upplevde en stark drift. För
mig var det inget alternativ att gå
i gamla fotspår, jag var kanske inte
heller tillräckligt bra för att få ut något av det.”
År 2004 hade hon inga barn, dock
en man som var partner på Castren &
Snellman.
”Det blev utmanande då vår första dotter föddes året därpå. Vikarien
jag utsett passade inte för uppdraget.
Jag blev på bar backe. Då grät jag. Jag
hade precis börjat släppa taget om
jobbet för att vara mammaledig. Nu
vilade allt ansvar igen på mig.”
Ett par år senare lyckades hon
locka tre företagare till bolaget, Johan
Hammarén, Timo Lappi och Mårten
Janson, som är Mariannes äkta man.
”Jag rekommenderar inte att bli
företagare ensam.”
Höjde de etablerade juristbyråerna på ögonbrynen inför nykomlingen?
”Reaktionerna var delade. Bolag
med gott självförtroende hejade på
oss, andra som kände sig hotade var
mindre generösa. Många sade: ’gud
vad du är modig, tänk om jag också
skulle våga.’ Då sade jag: Finland är
ett tryggt land, man måste inte tigga på gatan fastän man misslyckas.”
INTERVJU
Marianne Saarikko
Janson
Född: 1975.
Bor: Helsingfors.
Familj: Man, tre döttrar.
Utbildning: jur.kand.,
Helsingfors universitet
1999,”evig Hankenstuderande”.
Karriär: Fondias grundare, nuvarande chef för
marknadsföring, försäljning och kommunikation. Tidigare jobb
på ABN Amro, Hannes
Snellman, Venture Cup,
Provestum.
Fritiden: Läser mandarinkinesiska som
”dementiförsäkring”.
Springer som ”alla
människor med småbarn för det ger tid och
chans att vila öronen”.
Guru: Steve Jobs, och
Facebooks operativa
chef Sheryl Sandberg.
Motto: ”Det lönar sig
att våga, det finns inget
att vara rädd för.”
Fondia
Grundat: 2004.
Affärsidé: Juridiska
tjänster åt stora företag som outsourcing,
eller åt tillväxtföretag
utan egen jurist.
Anställda: Cirka 100,
varav 60 jurister.
Kunder: Cirka 700, va-
Ny standard. Det är sällsynt med akademiska företagare i Finland.
”Akademiska titlar kan bli en
tvångströja, folk är himla bekymrade över sitt eget expertbrand. Det
blir ett hinder för självförverkligande. Man intalar sig själv: ’tänk hur
mycket jag missar om jag hoppar av
tåget’. Men vill man leva sitt liv så?”
Fondia har ett gott förhållande till
de stora byråerna från vilka många av
de anställda kommer, även om man
18
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
konkurrerar om samma talanger.
”Fondia ville sätta en ny standard: att få vara en smart affärsjurist med bra karriär, men samtidigt
med ett liv vid sidan om. Det var
ovanligt. Betonade man fritid och
familj bemöttes man som svag och
mesig. Nu kan man se på Fondia och
säga ’tyvärr vill jag inte jobba 60
timmar i veckan, det är för mycket’. Det är jag lite stolt över.”
Tidigare, då hon jobbade häcken
av sig kvällar och nätter, funderade
Saarikko Janson på att bli tjänsteman och jobba 8-16.
”Allt eller inget – det är ingen
fysisk lag. På Fondia gör vi 40 timmar per vecka. Ibland blir det jättetuffa pass, det jämnar ut sig på
sikt då man reser till Mexico under
tre veckor på vintern.”
Ett typiskt drag inom prestigeladdade, högavlönade jobb är vassa
armbågar, intern tävlan och hemlighållande av information. Det
gäller inte på Fondia.
”Inte vill vi vara ett dagis. Men
det är ineffektivt om experter försöker panta på kundförhållanden
och information. Vi ger en trygg
ram, alla delar på det goda, och även
på jobbet.”
Redan vid rekryteringsskedet
försöker man sålla ut egocentriker.
”Vi tillämpar en ’no asshole
rule’. Visst, ibland svider det i skinnet att säga nej åt en bra jurist med
värdefulla kontakter, men företagskulturen måste skyddas. Alla sitter
inte i gänget, somliga vill själva vara
en stjärna, och hugga andra i ryggen.”
rav ungefär 200 varaktiga relationer, bl.a. Supercell, Martela, Sappi,
ThyssenKrupp, Panostaja, Docrates.
Omsättning: 10 miljoner euro 2013. 12 miljoner förväntas 2014.
Kontor: Åtta orter i
Finland, Stockholm och
Tallinn.
I yllesockor. Ett bemötande utan
pompösa, strikta eller allvarliga
gester som förminskar kunden är
ett av Fondias kännetecken.
”Det är ingen idé att vara högfärdig. Supercell är lysande mannekänger för att man inte behöver se
hård ut, de har en rar vd i yllesockor som är en suverän businessman.
Men Fondia gör nog affärer, alla vet
vad som förväntas av dem.”
Många företag signalerar onåbarhet genom polerat stål och korthuggna Securitasvakter. I Fondias
lobby bemöts man av en butler vid
en cafédisk. Det är som att stiga in i
en varm, stressfri omfamning.
”Har man god självkänsla kan man
slappna av. Många experter är ganska
originella, det ger jättebra mervärde.
På Fondia är vi inte rädda för att folk
skall skratta åt oss eller tycka vi är löjliga, det bjuder vi på. Vi jobbar från en
avslappnad plattform.”
Är man inte ett dugg ängslig för
att skrämma bort konservativa kunder?
”Somliga har specifikt sökt sig till
oss, tack vare vår stil. Frestelsen finns
att ge vika, att tunna ut det originella för att inte stöta sig med någon. Vi
har diskuterat om man kan ha blommor på visitkorten. Det är en evig balansgång: att vara annorlunda, men
samtidigt övertyga kunden och de
egna anställda.”
OTYPISK FÖRETAGARE. En jurist med toppbetyg. Istället för en timid perfektionist träffar Forum en temperamentsfull och utåtriktad kvinna på lekfullt humör.
Robotisering. Artificiell intelligens drabbar
även jurister.
”Många jurister kommer att bli programmerare av robotar och juridiska verktyg i
framtiden, i stället för att själva skriva avtal. Många gömmer sig i en buske in till det
sista, låtsas som om inget kommer att ändras. Juridiken kommer alltid att behövas, men
man måste vara lyhörd för vilken form servicen ges i.”
Automatisering utgör inget hot, utan bjuder snarare på verktyg som frigör expertens
kreativa förmåga.
”Roboten gör slavgörat: korrekturläser
100 sidors avtal och går igenom hänvisningar med förstoringsglas. Juristen kan i stället förstå kundens affärer, sparra, strukturera, analysera värdeströmmarna, göra det riktigt smarta i stället för att bara se på enskilda aspekter.”
Det kräver hybridhjärnor, människor som
är fascinerade av både kugghjulen och de sto-
ra helheterna. Det döljer sig en liten ingenjör i
Saarikko Janson.
”Dokumentgeneratorer minskar inte värdet i ditt kunnande. Mata in fakta, så spottar
datorn ut 12 dokument för en aktieemission.
Människan kan planera maskinen, ställa frågorna, scanna företaget, göra upplägget och
strategin, se de viktigaste relationerna. Sedan
gör roboten det mekaniska jobbet.”
Saarikko Janson anser att branschorganisationer som menar väl med sina interna regler inte hänger med i utvecklingen. Det är inte
tillåtet för icke-jurister att vara delägare i advokatbyråer, eller att sitta i deras styrelser.
”Det är hälsosamt med extern input. Det
borde vara en rekommendation, snarare än
något fult. Det blir väldigt homogent med
gäng av vithyade män som tycker lika. Historien har skrämmande exempel på fall där man
missat svaga signaler, upprätthållit en bubbla och förstärkt varandras trygga förvissning
att ’vi har rätt’.”
Downshifting. Saarikko Janson gjorde något ovanligt: Hon avsade sig i ett tidigt skede
vd-posten och blev ansvarig för marknadsföring, försäljning och kommunikation. Fondia
leds numera av vd Salla Vainio.
”Kanske det borde göras oftare. ’Skomakare sitt vid den läst som passar dig bäst’, där
du har mest att ge. Höga poster är ingen statusgrej för mig. Ännu i dag är jag superivrig.”
Det råder en skriande brist på kvinnliga
förebilder inom affärslivet.
”Det är jätteviktigt med kvinnliga förebilder. Likaså borde pappor stöda sina döttrar, se dem som personer, lita på dem, utmana dem. Pappor har ett jätteansvar: bemöter
de döttrarna som smarta människor, eller enbart som små gulliga prinsessor?”
Slutligen några tips till framtida jurister: ”Studera informationsteknik, och skaffa praktisk affärserfarenhet. Bli inte en lösryckt expert som lever i en egen bubbla. Haja
vad kunden sysslar med.” 
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
19 Henrik Palmén är lektor
i finansiell ekonomi på Hanken
i Helsingfors.
Skatteplanering sporras
Företagsbeskattningen hör till de
skadligaste skatteformerna, av
många skäl. Dags att tänka om?
I de flesta länder, däribland även Finland, är räntorna avdragbara i företagsbeskattningen, medan aktieutdelningen (dividenderna) inte är det. Företagsekonomiskt blir skuldfinansiering förmånligare än
riskfinansiering, vilket bidrar till högre skuldsättning.
Graden av överskuldsättning avgör hur illa det
går för företag då läget försämras, och hur ekonomin
stapplar vid lågkonjunktur.
Bankkriser bottnar sist och slutligen i för hög
skuldsättning. Det går inte att skapa ekonomisk stabilitet bara genom att tvinga bankerna att ha mycket
riskkapital. Man borde även minska företagens skuldaptit. En metod är att upphöra med skattesubvention av räntor.
KONJUNKTUR
Stabilitet. I Sverige planerar man, delvis av stabilitetsskäl, att förändra företagsbeskattningen så att
skatten betalas på vinst före räntor.
Eftersom den beskattningsbara vinsten ökar sänker man på skattesatsen. En skattesats på cirka 16
procent före räntor inbringar lika mycket som den
nuvarande skattesatsen på vinst efter ränta [1].
Ränteutgifter får fortsättningsvis dras av från
ränteintäkter, och för finansinrättningar föreslås
specialarrangemang.
Reformens vinnare vore snabbt växande bolag
med liten andel skuldfinansiering. Förlorarna vore
stabila företag med hög skuldsättningsgrad, exempelvis fastighetsbolag.
Skatteplanering. Ett ytterligare syfte med den planerade reformen i Sverige är att minska på utrymmet för skatteplanering.
Frågan aktualiserades av aggressiv skatteplanering hos privatägda sjukvårds- och vårdbolag. Dessa
ägdes av holdingbolag registrerade i ”skatteparadis” och finansierades med högräntelån. Då räntan
var avdragsgill betalade bolagen nästan ingen skatt
i Sverige.
20 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
Även i Finland har man försökt minska utrymmet
för skatteplanering, genom strängare regler för företagsintern långivning. Reglerna är knappast svåra att
kringgå. Duktiga skattekonsulter finns det gott om.
Internationell skattekonkurrens. Globaliseringen har
lett till att allt fler företag kan skatteplanera och ta ut
vinster i länder med lägre beskattning.
Skattekonkurrens länderna emellan kommer att
fortsätta, i brist på global koordinering av skattelagar. Därför talar allting för att företagsskatten fortsätter att minska.
För tillfället flyttar många amerikanska bolag sina
huvudkontor till länder med lägre (och mindre invecklad) företagsskatt. Finländska bolag väljer Estland av samma skäl.
Nationella beskattare och internationella företag
tvingas spendera mycket resurser på skattegranskningar och skatteplanering, samtidigt som de totala skatteintäkterna minskar till följd av den internationella konkurrensen.
Dags att slopa skatten? Företagsbeskattningen är
med andra ord en skadlig och sårbar beskattningsform.
Skattebasen minskar om man höjer skatten. Beskattningen leder till snedvridningar och slöseri av
resurser.
Skatten är invecklad och oförutsägbar. Borde man
alltså slopa företagsskatten och ta igen det via höjd
skatt på mervärde, löner, hyror, kapitalinkomster,
och så vidare? I slutändan ägs ju företagets samtliga
resurser, både arbete och kapital, av fysiska personer.
De ideologiska tvisterna skulle då handla om
skattegraden och progressiviteten på avkastningen
för olika slag av insatser. De praktiska frågorna skulle gälla modellens inverkan på skattebasen och skatteintäkternas förutsägbarhet. 
[1] Av politiska skäl vill man inte sänka skattesatsen,
och föreslår istället ett avdrag så att 75 procent av
vinsten beskattas.
Ari Kaaro är vd för
Seligson & Co Fondbolag,
med 16 års erfarenhet av
placeringsbranschen.
Växande ekonomi, stigande börs?
Finns det något samband mellan ekonomisk tillväxt och aktiemarknadens avkastning? Kanske – men inte exakt som
saken vanligen framställs.
Åren som har gått efter finanskrisen 2008 har varit svåra för Finlands ekonomi. Bruttonationalprodukten (BNP) har krympt, statens skuldbörda fortsätter att
växa och arbetslösheten fluktuerar kring hela 10 procent.
Under samma tid har Helsingforsbörsen stigit med
16,4 procent per år! Det betyder en ökning på totalt nästan 250 procent. Börsen pekar alltså uppåt medan den finländska ekonomin sackar efter – hur kommer det sig?
PLACERING
Det finns flera potentiella svar. Det kanske mest uppenbara är att de finska börsbolagen inte har så väldigt mycket med Finlands nationalekonomi att göra. Bolagens viktigaste marknader är utomlands, och en allt större del av
produktionen sker också någon annanstans. Kopplingen
till Finland är historia, huvudkontor och aktiens börsnotering (åtminstone en sådan).
Även andra förklaringar finns. Till de viktigare hör att
krisen i vår offentliga ekonomi bara indirekt berör dem
som är sysselsatta i den privata sektorn. Snarare är det
frågan om en kris vars nyckelord är arbetslöshet och för
stora offentliga utgifter.
Är det aktuella läget i Finland ett undantag, finns det
överhuvudtaget något samband mellan utvecklingen
inom BNP och börsen?
Sambandet verkar klart om man vill tro marknadsföringen av placeringsprodukter. Ofta görs en åtminstone
indirekt koppling mellan faktumet att den amerikanska,
kinesiska, indiska eller svenska ekonomin växer, vilket
anses lovande med tanke på regionens aktier.
Ett bestående praktexempel: det kvarstår få fonder
som fokuserar på ”utvecklingsmarknader”, de flesta placerar numera på ”tillväxtmarknader”. Det låter väl bra det
där med tillväxt, eller hur?
Hög välfärd, låg aktieavkastning. Ser man på ett stort antal länder och tar ett långt perspektiv – till exempel från
1900 till 2013 – kommer man fram till ett negativt samband mellan tillväxt mätt i BNP per capita och börsavkastning. Länder där välfärden har vuxit mest har också tenderat att generera de sämsta aktieavkastningarna!
Välfärden har vuxit starkt till exempel i Italien, Finland, Norge och Irland, från 2,2 till 2,8 procent per år,
medan börsutvecklingen med undantag för Finland har
förblivit under 5 procent per år.
Däremot har BNP per capita sniglat sig uppåt i Sydafrika, Nya Zeeland, Schweiz och Storbritannien (1-1,4
procent), medan aktiemarknaden i dessa länder har avkastat kring 6 procent i medeltal.
Skillnaden mellan en avkastning på 5 procent och 6
procent kan tyckas liten, men den innebär en nästan trefaldig kumulativ skillnad under en så här lång period.
Statistiska slutsatser är sällan entydiga. Nyckelbegreppet ovan var ju ”BNP per capita”, till skillnad från hela
landets sammanlagda BNP.
Med BNP per capita kan vi mäta huruvida invånare i
ett land blivit rikare, men inte huruvida ekonomin som
helhet växer. Befolkningstillväxten motverkar ökningen
av BNP per capita, men främjar däremot den sammanlagda bruttonationalprodukten.
Använder man de sammanlagda siffrorna får man en
positiv korrelation på mycket lång sikt, till exempel då
1900 till 2013. Men kan man använda sig av den aktuella
statistiken för att styra sina placeringsbeslut här och nu?
Data från USA låter förstå att detta är svårt. För de
senaste dryga hundra åren är korrelationen mellan åren
av höga BNP-siffror och fördelaktig börsutveckling 0,06.
Sambandet är alltså praktiskt taget obefintlig. Kunskap
om den aktuella förändringstakten i ekonomin har inte
hjälpt placeraren att slå aktiemarknadens allmänna avkastning.
Om man däremot tittar på börsutvecklingen ett år
tidigare än den BNP-statistik man jämför den med, får
man ett helt annat resultat: en positiv korrelation på
0,46. En stark aktiemarknad verkar alltså föregå god ekonomisk tillväxt, inte tvärtom.
Marknadens kollektiva visdom håller alltså streck
även beträffande nationalekonomisk utveckling. Det kan
väl båda gott även för det finländska samhällets ekonomiska framtid. Synd bara att de finländska börsbolagen
faktiskt har ganska lite med Finland att göra. 
Källa till statistiken: Dimson, Marsh, Staunton: The Growth Puzzle,
Credit Suisse Global Investment Returns Yearbook 2014.
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
21 Nya Volvo XC 90:
Svensk uti fingerspetsarna
SER LJUSET. Volvo Personvagnars vd Håkan Samuelsson har stora planer för bolaget, som tappat mark och backat kraftigt från glansdagarna, speciellt i USA.
Då Nokias mobilenhet säljs till
Microsoft läggs stora delar av
verksamheten ned. När Volvo
Personvagnar säljs till Kina satsar
de nya ägarna åtta miljarder euro
på att hålla produktionen kvar i
Sverige. Världen är inte rättvis.
Bo Ingves text & bild, Stockholm
ЮЮ Mot bakgrund av bolagets stabila ekonomiska bas är det inte att undra på att Volvo
sprudlar av framtidstro och positiva tankar.
Företaget lyckades vända de tidigare årens
förluster till en vinst på 130 miljoner euro under årets första sex månader.
Det är symptomatiskt att över 700 journalister bjudits in från hela världen när den
nya Volvo XC90 med pompa och ståt fick sin
världspremiär den 26 augusti i Stockholm.
Ändå finns bilen tillhanda för provkörning
först i februari nästa år, och leveranserna inleds mot slutet av våren 2015.
Presentationen liknar en rock’n’rollshow, med avancerad ljusteknik, dånande musik och huvudartisten mitt på scenen,
täckt av ett skynke. Vi befinner oss långt ifrån
finländsk saklig präktighet. Sanningen är väl
att image säljer bättre än kvalitet.
”Det såg nog inte lika proffsigt ut på genrepet kvällen innan. Men i dag var det flyt på
22 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
showen”, konstaterade en av Volvoexperterna som var på plats för att berätta om bilen åt
skaran av journalister.
Regn. Tidigare på dagen hade Stockholm visat sig från sin sämsta sida, när vi reportrar
åkte i busskaravan från hotellet till konstcentret Artipelag på Värmdö ute i Stockholms
skärgård. Det envist silande morgonregnet
övergick under dagen i tätare eftermiddagsregn och ännu senare i lätt kvällsregn.
Här hjälpte det inte att Solsidan finns på
motsatta sidan av Baggensfjärden. Eller att
Volvo Personvagnars vd Håkan Samuelsson
med stab försöker beveka vädergudarna med
rikliga offer på morgonen.
Men vädret hindrade inte presentationen
av bilen som klokt nog var förlagd inomhus.
Ett utdrag ur mina anteckningar från evenemanget: ”Lågfrekvent brummel. Känns
i hela kroppen. Musik med kvalitetsljud.
’Technology that makes life less complicated.’ Miljösnack med måsar, hav, renar och
andra mjuka värden projicerade på bakväggen. ’Safety.’ Eterisk musik och en spöklik
röst som hypnotiskt smyger in Volvos glädjebudskap i det undermedvetna.”
Få utanför Volvos strikt munkavleförsedda organisation hade på förhand någon aning
om hur bilen egentligen ser ut. När skynket
slutligen faller och avslöjar nykomlingen står
där på scenen – en bil.
VÅTT. Den svenska skärgården visade upp sin
sämsta sida på premiärdagen då Volvo rullade ut
röda mattan för världens samlade bilpress.
SNÄLL. Nya Volvo XC90 bromsar vid behov
automatiskt för cyklister, fordon och fotgängare
under dygnets alla timmar.
Erkännas skall att den är snygg för att vara
en SUV, smäckrare och med läckrare linjer än
den fyrkantiga låda som den efterträder. Men
ändå ganska mycket samma som förut. Ingen
radikal ombearbetning.
REPORTERHORD. Stämningen var tät när bilen i två etapper presenterades för drygt 700 journalister från hela världen.
3D. Mycket av det som bilen, världens tryggaste, sägs det, ska erbjuda, ligger i alla fall
under skalet.
”Den erbjuder till exempel som första bil
i världen automatstopp vid vänstersväng
om det är fara för kollision, samt skyddande
funktioner om bilen åker av vägen”, berättar Kent Johansson som har det övergripande ansvaret för hela XC90-projektet.
Inuti känns bilen verkligen fräsch och
rymlig. Instrumentpanelen domineras av en
stor pekskärm som styr de flesta funktionerna. Det är svårt att bedöma hur lätt och intuitivt gränssnittet är i praktiken, men vid en
kort introduktion känns det enklare än vissa
andra pekplattesystem jag testat.
Johansson är märkbart nöjd och stolt över
skapelsen och berättar att den är helt designad i datorn. ”Från 3D till produktion. Det är
så man gör nu för tiden”, uttrycker han saken.
Med facit på hand känns evenemanget
lite som att lära sig simma på land, med en
bil som finns på plats men som man ännu inte
får köra. Utställningsföremålen var gjorda i
Volvos prototypverkstad.
Att provsitta går för sig. Två säten fram
och tre separata i säten i mitten med mångsidiga justeringsmöjligheter. Längst bak två
dvärgsäten för tillfälliga passagerare.
Nå, egentligen är det relativt gott om utrymme vid bakrutan om man är under 170
centimeter lång. Och då är bagageutrymmet
inte helt minimalt, vilket ofta är fallet i andra sjusitsiga bilar. Alla säten kan fällas ner
skilt för sig.
Premium. Produktionen av gamla XC90 upphörde i juli, och linjen plockades ner i Torslanda i Göteborg för att skeppas till Kina. Där
ska bilen ännu få ett fortsatt liv under namnet XC Classic. Nu pågår i Sverige installationen av den nya linje där XC90 skall tillverkas
i stora volymer, åtminstone mätt med Volvomått.
”100 000 sålda bilar per år är målsättningen”, säger företagets vd Håkan Samuelsson om den nya bilen.
Den nya produktionslinjen är av central
strategiskt betydelse för Volvo, då den nya bilen baseras på en skalbar plattform på vilken
alla nya stora Volvobilar ska byggas.
Under de närmaste fyra åren ska hela modellurvalet förnyas kring siffrorna 40, 60 och
90. Modellerna V70 och S80 kommer alltså
inom några år att falla bort.
De mindre bilarna, typ V40, byggs även i
fortsättningen i Gent i Belgien och i Volvos fabrik i Daqing i Kina.
Med den nya bilen siktar Volvo enligt
Samuelsson på att bli ett äkta premiumalternativ till Audi, BMW och Mercedes-Benz.
Strategin är att proppa bilen fullare med finesser och säkerhet än konkurrenterna, och
höja priset jämfört med den gamla modellen.
I Finland kommer prislistan att starta från
drygt 80 000 euro.
”Allmänt taget har vi i Europa en marknadsandel på en procent. Målsättningen är
att fördubbla försäljningen till 800 000 bilar per år jämfört med dagens 430 000”, säger Samuelsson.
Självständig. Vd:n betonar att nya XC90 är
den första bilen som Volvo som självständigt
bolag har planerat ända från ritbordet.
”Fram till 1999 var vi en division i Volvo
och de stora linjerna drogs på koncernnivå.
Sedan tog Ford över beslutsfattandet fram till
2010, då Geely Holding gick in som huvudägare. Det var faktiskt starten på vår självständighet, för Geely deltar inte i det operativa beslutsfattandet.”
Bilen ska också bli vapnet som återerövrar märket Volvos tidigare position i USA, där
försäljningen sjunkit katastrofalt.
”USA är en central marknad för oss. Där
borde vi totalt sälja över 100 000 bilar per år,
varav åtminstone en tredjedel XC90. Klart att
det tar sin tid innan vi lyckas återarbeta oss in
i amerikanernas medvetande.”
Åtminstone att döma av intresset för specialversionen First Edition finns det hopp för
nykomlingen. Den topputrustade versionen
tillverkas i 1 927 exemplar och såldes enbart
på webben. Hela upplagan sålde slut på 47
timmar, en stor del i USA. 
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
23 Fattar chefen galoppen?
Det är hästen som bestämmer
agendan. Att styra en 500 kilos
best sätter ledarskapet på prov.
Daniela Andersson text & bild
ЮЮ Har du problem inom ditt företag eller
din organisation? Ta en promenad med en
häst och du kan få fram lösningen. Det gäller att våga möta dina rädslor, erkänna dina
24 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
brister, sadla om. I likhet med människor är
hästar känsliga och intelligenta djur, som
till stor grad kommunicerar ordlöst.
Finnhästen Patori ansågs vara ett omöjligt fall. För fem år sedan var den 16-åriga
kusen på väg till slakt.
Ägaren klarade inte av honom, inte heller de flesta andra ryttare. Han hade gått
både travlopp och ridning men gick i lås av
okända orsaker.
Patori hamnade hos Finlands mest kända westernryttare Kari Vepsä, som föreslog en ritt åt Outi Impivaara. Den dagen blev hon och Patori oskiljaktiga. Hästen [numera tyvärr död, red.anm.] betecknades som extremt klok och känslig, det fanns få personer som han inte
godkände.
”Besserwissertyperna kom in i stallet, visste och kunde allt redan innan
coachningen ens börjat. Då hände det att jag
var tvungen att byta till en annan häst för Patori godkände inte personen”, berättar Impivaara, vd för ledarskapskonsultbolaget Oicon Oy.
Din samverkan med hästen berättar effektivt och konkret hurdan ledare du är, samt avslöjar dina styrkor och svagheter. Hästen lär
dig att kommunicera och använda kroppsspråket, du blir modigare och förstår varför
förtroende är så viktigt.
Intuitivt ledarskap. Du kan läsa alla ledarskapshandböcker i världen utan att bli en bra
ledare. Under en coachning tillsammans med
en häst kan insikterna komma direkt och intuitivt. Det kräver hundra procents närvaro.
Hästen ger dig omedelbar feedback på dina
handlingar, via grimskaftet [repet, red.anm.].
”Hästen läser dig omedelbart och är därför ett utomordentligt redskap för ledarskapsträning. Djuret pejlar på nolltid in vem
av er som egentligen är flockledaren. Är det
inte du så har du inte mycket att säga till om
då 500 kilo häst bestämmer sig för att gå sin
egen väg”, säger Outi Impivaara.
Med över 10 års erfarenhet av ledarskapscoachning och över 40 års erfarenhet av hästar ser hon ett klart och tydligt samband hos
ledarskap, vare sig det gäller hästar eller
människor.
Det är ofta icke-hästvana personer som
kontaktar Impivaara för att utveckla sitt ledarskap. Hon ger också mentalträning och
så kallad life coachning åt både ryttare och
icke-ryttare.
Det hela började som sporadiska ledarskapscoachningar med hjälp av hästar hos
bland annat Kari Vepsä och hästkiropraktorn
Ismo Haapanen, då Impivaara ännu arbetade som ledarskapskonsult på Trainers’ House. Hon ville utveckla konceptet och beslöt
att grunda eget för ett och ett halvt år sedan.
Kommunikationen brister. Problem inom de
flesta organisationer har huvudsakligen att
göra med kommunikation. Vet chefen vad
hon eller han vill, leder man personalen dit,
och hur? Speciellt den sista frågan är viktig.
”Kutymen idag är att kommunicera via
e-post. Chefen eller ledningens sekreterare skriver ner några rader och så undrar man
varför kommunikationen inte fungerar! Det
handlar ju om så mycket mer, hur saken framförs, kroppsspråk... Inger chefen förtroende,
får han eller hon sina medarbetare att arbeta
mot samma mål?” säger Impivaara.
Samma principer gäller i arbetet med hästar, som är ännu känsligare än dina mänskliga medarbetare. Är du själv osäker, spänd
eller nervös så märker hästen det direkt, eftersom ord och kroppsspråk inte överensstämmer. Djuret vet omedelbart om du är på
dåligt humör. Aggressivitet och befallningar
leder ingen vart.
Förtroende. ”Du måste skapa en kontakt med
hästen. Lyckas du fånga hans uppmärksamhet, får du förtroende? Vad ska du göra för att
hästen ska följa dig? Du måste prova själv för
att kunna förstå. Det är underbart att se hur
mänskor utvecklas under coachningen. Då
hästen börjar gäspa har personen slappnat
av. Då är allt frid och fröjd”, säger Outi.
Coachningen sker i vanlig manege eller på
ridplan. Kundens uppgift är att ta tag i grimskaftet och leda hästen runt i olika övningar.
Det handlar inte om ridning, utan om kontakt och arbete från marken.
För en person utan hästvana är det inte alls
lika lätt som det låter. Du måste veta vad du
vill – för om chefen tvekar, hur ska då medarbetarna veta?
”Försöker du dra hästen med våld så spjärnar den omedelbart emot. Har du för löst
grimskaft så tar han kommandot och märker han att du tappar koncentrationen så kan
han ta tillfället i akt och springa iväg till mer
intressanta grejer. Man märker själv mycket
snabbt hur man använder sitt kroppsspråk”,
förklarar Outi.
Känslomöte. Coachningen är ingalunda farlig. Du jobbar trots allt tillsammans med en
skolad häst och en erfaren coach. Hästen
hjälper dig att möta dina rädslor och bearbeta dem. Ett stort djur inger respekt. Någon
kanske är rädd för hästar och under coachningen kan andra personliga rädslor komma
upp till ytan. Även stora företagsledare drivs
av fruktan, varav rädslan för att misslyckas är
den absolut största.
”Jag har sett män, mäktiga företagsledare,
börja gråta då de inte får hästen att lyda. Eller brista ut i hysteriskt skratt”, berättar Outi.
Det handlar om en terapeutisk effekt. Då
man identifierat sin rädsla eller sina svagheter kan man börja bearbeta dem. Många gånger handlar det om att ledaren behöver någon
att tala med om sina problem och rädslor. Ett
slags personlig coachning, en sparringpartner.
Riktig förändring. Hästmetoden inom ledarskapscoachning är ny i Norden, men i USA
och Tyskland är trenden etablerad. Monty
Roberts, ”mannen som kan tala med hästar”,
har ägnat hela sitt liv åt att lära ut sin metod
”Join up”, baserad på liknande synsätt på ledarskap och hästar.
→→ HÄSTCOACHING
▪▪ Under en träningssession med häst
jobbar du bland annat med att möta dina
rädslor, kommunikation och kroppsspråk, förtroende, mod att göra saker
annorlunda, positiv belöning, att godkänna dina fel.
▪▪ Under den individuella 1-3 timmar
långa coachningen kommer aha-upplevelsen genom att du själv är ”hands on”.
Du identifierar dina styrkor och svagheter. Du bearbetar stress, ger dig själv
rum och tid att tänka och att vara i nuet.
”I Finland ses ridningen ännu som en
småflicksgren. Många företagschefer, speciellt män, säger att ’inte kan jag ju vara bland
småflickor’ då jag berättar om metoden.”
Ibland har Outi till och med varit tvungen att lasta hästen i trailern och köra till ett
ställe där det inte finns någon som kan se övningarna.
”Männen har varit så rädda att någon
ska upptäcka att de inte är perfekta. Även de
största företagsledarna vill bli godkända av
sin omgivning.”
Senior advisor Kari Heikkinen testade en
ledarskapssession tillsammans med Outi Impivaara och hästen Patori.
”Utmaningen är att metoden är praktisk
och konkret. Jag tycker att vi kom naturligt
igång med Patori, en verkligt speciell häst. Jag
lärde mig att ’tala med honom på hans eget
språk’. Det var verkligen viktigt att vara mentalt närvarande. Det är otroligt hur snabbt
hästen känner din sinnesstämning och läser
av ditt kroppsspråk!”
Respekt. Heikkinen har över tjugo års erfarenhet av ledarskap och fungerar idag som
konsult och mentor.
”Jag lät hästen ta den tid han behövde och
styrde honom inte nämnvärt utan lät honom
bestämma takten själv. Likadan är jag också
i mitt ledarskap, jag låter mina medarbetare
själv hitta lösningar i egen takt.”
Heikkinen anser att det hårdnade ekonomiska klimatet har fört ledarskapet i en ensidigare riktning. Man koncentrerar sig på krisledarskap.
”Som ledare måste man vara intresserad
av och rent av älska mänskor. Man ska respektera och uppskatta sina medarbetare men
också kunna kräva resultat. Exakt detta tränas med hästen.”
Heikkinen tycker att alla chefer skulle må
bra av träning med häst, inklusive börsbolagschefer och unga ledare. 
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
25 MOSTPHOTOS
Evigt digitalt liv
Skypa med de döda?
Företaget Eterni.me går längre än de
flesta är beredda att gå. Tusentals frivilliga (levande) har registrerat sig vid
en databas med syfte att samla digitala spår och minnen, för att skapa en
artificiell intelligens som efterliknar
den dödes personlighet och beteende.
Den digitala inkarnationen går rentav
att chatta med. En betaversion väntas år 2015. “Simply become immortal”
är mottot.
DIGITALT TESTAMENTE. ”Jag är död och detta är mitt sista meddelande.” Vill du raderas, önskar du att din profil lever vidare för evigt som ettor och nollor
på en server, eller vore det bäst om din familj sparar ditt digitala ’jag’ på ett privat ställe?
Spåren i de sociala nätverken
följer oss bortom döden.
Leif Bergström New York
Som första amerikanska delstat har Delaware antagit en lag som likställer digitala tillgångar – internetkonton – med fysiska
tillgångar som aktier och fastigheter.
Liksom reella tillgångar ska efterlevande ärva den avlidnes verksamhet på webben
– och kunna välja att stänga ett konto eller
omforma det till något annat, till exempel en
virtuell minnesplats.
Vi lämnar elektroniska fotspår varje gång
vi sänder mejl, skriver bloggar eller laddar
upp bilder eller videor på sociala medier. Likaså har vi allt fler digitala abonnemang och
inköp som e-böcker, musik och filmer.
Utan några begränsningar kan internetkonton fortsätta sin virtuella existens i all
evighet. Snart kanske levande ”vänner” i de
sociala nätverken utgör en minoritet.
ЮЮ
Brokiga regler. Internetföretagen har insett
detta, och flera har infört regler för att undvika en dylik utveckling.
Till exempel Facebook låter anhöriga avsluta den avlidnes profil, eller göra om den till
en minnesruna. Mikrobloggen Twitter låter
anhöriga stänga ett konto, om de kan pre26 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
sentera ett dödsbevis. Google låter anhöriga ta del av en avlidnes epostkonto på Gmail,
och Microsofts Hotmail har liknande regler.
Yahoos regler tillåter inte utomstående att ta
del av en död användares verksamhet. Samma gäller många dejtingsajter.
Bortom graven. En domstol tvingade 2005
Yahoo att ge en avliden marinkårssoldats
pappa tillgång till sonens epost. Var går gränsen mellan en persons förväntan att konfidentiella ord (och kanske handlingar) på internet ska förbli privata, och anhörigas rätt
att slutligen låta en avliden vila och att själva få klarhet?
Problematiken är inte direkt ny. Det finns
åtskilliga exempel från tiden innan datorer,
på änkor och änkemän som chockats vid upptäckten av partnerns hemliga korrespondens.
Flera författare och konstnärer har av allt
att döma fått sina sista alster förstörda av anhöriga som ansett att verken inte hållit måt�tet, eller då de efterlevande önskat kontrollera hur den anhörige blir ihågkommen.
Den nya lagen i Delaware behandlar alltså internetkonton på samma sätt som fysiska tillgångar. Det innebär också att tillgången enligt testamente kan gå till en utvald person, eller att kontot kan frysas.
Somliga aktivister kritiserar lagen, bland
annat eftersom den inte beaktar tredje parters
intressen. Privata epostmeddelanden mellan en avliden och dess läkare, psykolog eller
präst kan ju bli tillgängliga för anhöriga, tvärtemot vad som kan anses allmänt önskvärt.
Imagekontroll. Europeiska Unionens krav på
sökmotorerna att låta privatpersoner vädja
om att viss personlig information på webben
ska tas bort, berör en liknande frågeställning.
Såväl Google som Microsofts Bing erbjuder formulär för den som vill snygga till
sitt rykte i den digitala världen.
Ingendera sökmotorn lovar att uppgifterna kommer att plockas bort. Ingen har heller
funnit någon enkel formel för vilka krav som
ska hörsammas. EU-kravet kom efter att en
spanjor begärt att uppgiften om en gammal
”irrelevant” konkurs skulle plockas bort.
Frågan har i USA behandlats med viss förvåning, och den är hittills ett helt europeiskt
fenomen. Juridiska experter påpekar att oron
för övergrepp inom privatlivet i USA nästan
uteslutande gäller myndigheternas agerande, medan européer tycks mer oroade för
övertramp från privata företag. Men, kanske
i ännu högre grad än Delaware-lagen, väcker EU-kraven frågor om censur och om företags rätt att avgöra vilken information som
ska vara offentlig. 
timo soini
sixten korkman
martin saarikangas
Anders Rusk
Björn Wahlroos
Elisabeth Aspaker
Carl Haglund
Linda Liukas
miapetra Kumpula-Natri
Risto E. J. Penttilä
r
a
m
o
d
g
Un arbete
& iNorden
Seminarium
program & anmälan
Senast 5.11.2014
på adressen
pohjola-norden.fi/ungocharbete
i helsinfors
24.11.2014
information
Pohjola-Nordens tf generalsekreterare
Kjell Skoglund, [email protected]
tfn 040 560 3922
Sapmaratnrebrets-
Juha sipilä
Antti rinne
Michael Stahl
tid & plats
24.11.2014 kl. 13-19.30
Scandic Marina Congress Center
Skatuddskajen 6, Helsingfors
Mediapasratnmearr
bets
pohjola-norden.fi
Åland lever inte bara av havet,
chips och turism. Få vet att
ögruppen även sysslar med
medicinsk spetsteknologi som
används världen över.
Torsten Fagerholm Text
ЮЮ Mitt på fasta Åland, i en anspråkslös gul
byggnad i idylliska lilla Godby tillverkar Optinova specialslangar för globala giganter
inom den medicinska industrin, som i sin tur
omsätter flera miljarder euro.
”Om du hamnar på sjukhus och får intravenös behandling är chansen en på tre att
det rör sig om en slang tillverkad av oss”, säger
vice vd Olof Malmström på Optinova.
Trots att sjöfart och rederier fortsatt ger
levebröd åt mången ålänning, döljer öriket
även marknadsledare inom högteknologi.
”Vi är inte allmänt kända eftersom de våra
produkter inte syns, och då du känner av dem
skulle du kanske helst inte vilja göra det. Ändå
är lilla Optinova här i Godby en spelare på
världsmarknaden”, säger Malmström,
Åland saknar storindustri, och havet erbjuder utkomst endast delar av året. Med en
folkmängd på drygt 28 000 personer har invånarna tvingats att antingen grunda egna
företag, eller också söka kunder över hela
världen.
Fråga om liv och död. I produktionssalar som
påminner om en kirurgisk operationssal tillverkas slangar och andra plastkomponenter
för medicinskt bruk åt världens mest krävande köpare. För att minimera föroreningar i renrummen bär personalen speciella kläder och hårnät.
Vad exakt gör Optinovas 148 lokala anställda egentligen?
”Vårt kärnkunnande är att extrudera
slang”, förklarar Malmström. Det vill säga
tillverka slangar med genomgående tvärsnitt,
som strängpressas.
28
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
BO INGVES
Åländsk
high-tech
från lilla
Godby
RÄDDAR LIV. Från idylliska Godby på Åland levererar Optinova minimala slangar med ännu mindre
håligheter till sjukhus världen över.
Den upphettade råvaran trycks genom ett
munstycke, en matris, för att skapa komplicerade profiler enligt kundens krav.
Håligheterna och tjockleken måste uppvisa en precision på upp till en hundradels millimeter. Därför bekräftas dimensionerna hos
rören och tuberna med laser.
Avvikelser kan inte komma på fråga. Det
handlar trots allt om slangar som används
inom intravenösa kanyler, insulin- eller diabetespumpar och dialyskatetrar, det vill säga
produkter avsedda att transportera vätskor
som håller sjukhuspatienter vid liv.
Som avlopprör? Optinova har flera tusen artikelnummer, och framställer både anpassade
ultratunna slangar för prematurer och spädbarn, och produkter av grövre kaliber avsedda för vuxna.
”I princip kan man säga att vi sysslar med
samma process som Uponor då de framställer
avloppsrör, men dimensionerna och materialen är givetvis väldigt annorlunda.”
Bolaget tillverkar också skaft för elektrokardiologi, det vill säga katetrar för behandling av rytmstörningar i hjärtat, samt komponenter för preventivmedel och provrörsbefruktning.
Förädlingsvärdet hos produkterna är
mycket högt, och årsomsättningen ligger på
17 miljoner euro. Bolaget tiger om rörelsevinsten, och hänvisar istället till ägaren, den
åländska Eriksson Capital-koncernen.
Megatrend. Bolaget grundades 1971, och är
idag en världsledande underleverantör av
specialslangar för sjukvården. År 1994 beslöt man att renodla verksamheten och börja-
de satsa på medicinteknik. Det visade sig vara
rätt drag, eftersom många inom jordens växande befolkning är både kapabla och villiga
att betala för att göra sjukhusvistelsen drägligare. Malmström noterar att stålkanyler ännu
är vanliga till exempel i Ryssland.
”Det är obekvämt att få dropp den vägen.
Då levnadsstandarden stiger blir patienterna
snabbt beredda att betala för en plastkanyl istället för att ha en nål i skinnet.”
Livsstilssjukdomar som diabetes och fetma driver tillväxten för Optinova.
”Tyvärr blir mänskligheten i snitt inte alls
friskare då levnadsstandarden ökar. En åldrande demografi skapar större efterfrågan
på våra produkter, och diabetes har blivit en
folksjukdom även i Kina.”
Tillsammans med bolag som Scan Tube,
som tillverkar plastslangar för industriellt
bruk och leksakstillverkaren Plasto (artikel i
nästa nummer) bildar Optinova ett åländskt
plastkluster, som motvikt till rederi- och
bank- samt försäkringsbranscherna. 
→→ OPTINOVA
▪▪ Tillverkar och levererar måttbeställda
plastkomponenter (halvfabrikat) till medicinsk-tekniska företag som monterar slangarna till färdiga produkter.
▪▪ Kunder över hela världen, över 99 procent
av produkterna går på export.
▪▪ De viktigaste marknaderna finns i Europa,
USA, Indien och Kina.
▪▪ Har en produktions- och säljenhet i Minneapolis, USA.
▪▪ Är den största arbetsgivaren utanför
Mariehamn, större än Chips Ab (Taffel).
Skicka dina kommentarer
till adressen: [email protected]
Sjunger varuhusen på sista versen?
BO INGVES
Henry Clay Ericsson
Stockmann skär i
personalen. Anttila
lägger ned. Sokos är
i knipa. Är de stora cityvaruhusens tid över?
Är vårt materiella välstånd mättat? Vägrar
dagens konsument att köpa mer prylar? Eller
har näthandeln kapat kunderna? Se där aktuella frågor som debatterades i över 40 inlägg
på Forums affärsnätverk på Linkedin.
Slut på konsumtionsfesten? Har politikernas spariver och skattehöjningar skapat
en allmän pessimism hos skattebetalarna?
Tvingar uteblivna löneförhöjningar folk att
dra åt svångremmen? Har företagens nedskärningar fått kunderna att skjuta fram sina
inköp till kommande bättre tider? Alla dessa
hypoteser vädrades i diskussionen. Men förändringen i konsumenternas attityder ansågs
vara viktigare.
AFFÄRSNÄTVERKET
Har varuhusen missat e-tåget? Deras föga
lockande webaffärer kom sent i gång. Bästa e-butiken i Finland är frifräsaren Verkkokauppa, enligt våra läsare. ”Bästa utbudet,
lägsta priserna i Finland”, tyckte en IT-expert. ”Informativa nätsidor, full insyn i lagersaldot, piggt folk i butiken”, ansåg en köpare. ”Jag köper på nätet och använder den
inbesparade tiden på stugan”, noterade en rationell serviceingenjör.
Har varuhusen tappat greppet? Har de skjutit
sig själva i foten genom att avskeda sin kunniga äldre personal? Servicen och språkkunskapen är i dag milslångt från sin forna nivå.
Har varuhusen fel sortiment? Borde de satsa mer på lyxiga europeiska varor och unika
upplevelser? Positiva exempel är Starbucks
och Delikatessen på Stockmann, som får höga
poäng för sortiment och betjäning. Resten av
huset kunde ta modell av matsidan. Prånglandet av billiga asiatiska bulkvaror kan med
fördel överlåtas till webbhandeln och köpladorna längs motorvägarna.
Köp exakt vad du vill ha. En tydlig trend speciellt bland yngre människor är att spara in
på dagliga utgifter för att kunna göra tyngre
satsningar i framtiden. Det kan vara hållbara märkesvaror som x tums platt-tv eller bagen med Callaways golfklubbor. Dessa köps
gärna i specialbutiker med passionerad personal som ger god service. Det kan även gälla hållbara upplevelser som vandring med inkorna i Anderna eller kryssning med faraonerna på Nilen.
Hyr eller låna! Hyr, låna, köp begagnat eller
samarbeta, så behöver du inte köpa nytt. Då
visar du omsorg om vår planets ändliga resurser. Varför fylla skrubbar med onödiga grunkor? Allt tar plats, bostaden är dyr och förvaring kostar. Dagens ekologiska tänk favoriserar hållbara kvalitetsprodukter. Stå emot impulsköp av slit-och-släng krafs, om än i aldrig så gula påsar. Sluta köpa ”shit that shines”.
Showrooming – nära dig? Dagens prismedvetna konsument kollar först in produkten i
en fysisk butik. Känner på materialet, granskar färg, väljer modell. Beställer sedan samma vara 20 procent billigare från en webbaffär. Det kallas showrooming, den lokala affä-
de samma, och försäljarna vet ändå inget om
dem, anser våra debattörer.
KLÄMTAR KLOCKAN? Förändrade konsumtionsvanor återspeglar sig i varuhusens sjunkande
försäljning.
ren får vara provhytt. Är det etiskt? Vem bryr
sig. Men närbutiken har kanske lagt lapp på
luckan sedan när du väl behöver den!
Dumt att betala för mycket? Har Giganten
rätt i sin slogan? En stor del av dagens konsumenter köper sina ”hårda paket” (elektronik, bildelar, verktyg, instrument) där de är
billigast, utanför stadskärnan, i stora specialaffärer med självplock, som Bauhaus, Biltema, Motonet och IKH. Produkterna är ju ändå
Nytänk för dagens varuhus. Satsa på avdelningar där man kan vara bäst i staden, bemanna dem med minst en riktig specialist per
avdelning, och minska radikalt på resten. Fokusera sortimentet, det behövs inte 30 sorters
tandkräm. Ordna happenings med inbjudna
sportkändisar, hyr ut sportutrustning. Kör
med frekventa temadagar. Öppna upp för
lokala producenter med egna bås. Arrangera kurser i exotisk matlagning, hyr ut serviser och bestick. Öppna upp för storevenemang i stan, som Midnight Run, Flow-festivalen och FM i fyrverkeri. Håva in folkmassorna och erbjud dem produkter och upplevelser som passar temat!
Så ansåg Forums läsare denna gång på
Linkedin. De aktörer som inte hänger med i
utvecklingen ”suger purjo”, som en skribent
måleriskt uttryckte sig. 
Sammanställt den 15 september 2014.
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
29 Den självutnämnde
förmyndaren
PEACE, LOVE AND UNDERSTANDING. Europa visar att det går att kombinera frihet och ansvar inom alkoholpolitiken. I Finland tror man tvärtom.
Finne! Blicka västerut – släpp den
neurotiska hållningen till alkohol
som låser in oss i ett självförvållat
sprithelvete.
Torsten Fagerholm text & bild
ЮЮ Under sommaren deltog jag i en rockkonsert i Berlin och besökte en hårdrockfestival i
Sverige. I bägge fallen frapperades min interna finne av att besökarna strosade fritt omkring med läskande humledrycker i näven.
Mitt indoktrinerade samvete kittlades av
instinktiva skuldkänslor. Jag greps av en absurd oro samtidigt som jag vid scenen avnjöt
ett glas lokalproducerad maltdryck eller mojito, och headbangade till distade elgitarrer.
Varför känns en otvungen relation till
njutningsmedel så främmande?
Total kontrast. I Sverige erbjöd festivalen vattenbägare med sloganen ”Varannan vatten”.
Metallfans i läder, patronbälten, tatueringar
och näspiercingar köade för att säkra vätskebalansen mellan varven. På tre dagar mötte jag en endast en handfull synbart packade fans. Inget störande eller högljutt beteende, inget trampade på tårna, ingen armbågs30 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
taktik. Kontrasten till den finska konsertupplevelsen var närmast total.
Det är ett tag sedan finländarna bytte ut
en dunk hembränt mot en sexpack öl. Men
fortfarande präglas den vildvuxna finska alkoholpolitiken av dubbla spår, sidospår och
villospår.
Alkoholskatten chocksänktes 2004, då
Estland med unionens lägsta spritskatt skulle bli EU-medlem. Snart följde larmrapporter
om fler alkoholskador, dödsfall och våldsincidenter. Nu diskuteras begränsade öppethållningstider för krogar och utspätt mellanöl.
Parallellt har Sverige genomfört en betydande liberalisering av nöjesliv och alkoholförsäljning - utan att våld, sjukdomar och
dödlighet ökat som befarat. Därmed ifrågasätts relevansen i restriktioner och monopol.
Dock fortsätter Finland att råsupa, kanske
eggas vi av vår hycklande spritpolitik.
På 1950-talet uppfattade det officiella Finland sättet att berusa sig som ett problem,
och svaret hette svaga drycker. På 1960-talet började restriktionerna luckras upp och
upplysningen satte igång. På 1970-talet definierades totalkonsumtionen som problemet,
medan priserna och försäljningen reglerades.
Tack vare fri införsel kan vi nu bekanta oss
med exotiska, kvalitativa drycker. Vi har börjat dricka mer öl och vin samt mindre starksprit. Ändå skördar alkoholen talrika offer.
Höga skatter sporrar oss att hämta hem
allt mer sprit från utlandet. Enligt THL (Institutet för hälsa och välfärd) ökade den privata införseln med 27 procent under tidsperioden maj 2013 till april 2014. Omvandlat till
hundraprocentig alkohol innebär det 9,3 miljoner liter - ren sprit! Samtidigt äger drickandet allt oftare rum utanför krogen, bortom
social kontroll.
Social konstruktion. Redan 1995, då EU gjorde alkoholen i Finland billigare och mer tillgänglig, fruktade experter att folket skulle
supa ner sig och ta fram kniven. Avreglering
varvades med upplysning.
Alkoholproblemet är delvis en social konstruktion, inte ett objektivt faktum.
Attitydproblem. De verkliga missbrukarna
kommer man inte åt via reglering – de sjukligt beroende tillfredsställer sin självförstörelse oavsett.
I försöken att komma åt alkoholens avigsidor: illamående, passivitet, våldsbrott,
rattfylleri, sjukfrånvaro, kroniska sjukdomar,
förkortad livslängd, samt en taskig uppväxt
för alltför många barn, behandlas den skötsamma majoriteten som undersåtar.
Skattepolitiken borde stöda restaurangföretagarna och ge skattepengar. Behövs
striktare lagar för alkoholrelaterade brott och
ännu större insatser för riskgrupper?
I en modern stat tillåts människan hantera
sin ökade frihet och bära ansvar. Är det dags
att myndigförklara finländarna, tillåta vinförsäljning i dagligvaruhandeln?
Trauma. Den 5 april 1932 öppnade Oy Alkoholiliike Ab, efter 13 års förbudslag. Mer än 82 år
senare har mentaliteten hos myndigheter inte
tagit det slutliga steget in i 2014. Majoriteten
kan hantera sitt drickande, om den tillåts. Efter en några års övergångsperiod kanske beteendet börjar likna Centraleuropa, där alkoholkonsumtionen är mindre trots lägre skatt,
större tillgänglighet och brist på monopol.
Förbudstiden verkar ha gjort ett mentalt
sår i vår kultur. Centralstyrning ger motreaktioner som hamstrande och överdoser. Vi
behandlas som barn som får en eftertraktad
godispåse på lördag, och slukar den i ett huj.
Förbjuden frukt lockar, stigmatiserande förväntningar blir självgenererande.
Myndigheterna behandlar oss som potentiella barbarer som griper varje chans att halsa en flaska starksprit, slå frun eller barnen,
knivhugga supkompisen och somna på soffan med en brinnande cigarett. Då lär vi aldrig att ta ansvar för oss själva och varandra.
Matmissbrukare. Se på skadeverkningarna
från fet mat, salt och socker. Matmissbrukare orsakar sig själva diabetes, hjärt- och
kärlsjukdomar, orsakar hål i statskassan. En
konsekvent rusmedelspolitik skulle begränsa tillgången till skräpmat, kanske chockhöja
matmomsen. Men vem vill bo i ett trygghetsknarkande förmyndarsamhälle?
Majoriteten, tillsammans med smakentusiaster som vurmar för småbryggerier, kan
hantera en friare alkoholpolitik utan att bli
raglande alkoholister. På kuppen skulle Finland bli ett friare och roligare land.
Anno 2014. Staten gör det till sin plikt att
likt en barnträdgårdslärare se till att medborgarna inte skadar sig själva. Men endast
via individuell frihet lärs ansvarstagande ut.
Vi lever med öppna gränser, fri handel och
internet. Lägre skatt på viner och öl skulle
minska hamstrandet av finesslös, massproducerad sprit. Främja kvalitet och nischprodukter framom mängd, gynna ett smalare och
bättre sortiment som hakar på mattrender.
Civilisation går inte att lagstiftas fram. 
AKTUELLT I FÖRENINGARNA
11.9 Fabergé-kväll, Helsingfors
13.9 Exkursion till Malmgård slott - öl och vattenkraft
16.9 Mentoring-infokväll på TF, Otnäs
Tekniska Föreningen
Driftingenjörsförbundet
19.9 Teater: Edith Södergran, Österbotten
i Finland
i Finland
23.9 Museo Militaria i Tavastehus och Pansarmuseét i Parola
Banvaktsgatan 2 A,
Banvaktsgatan 2 A,
23.9 Exkursion till Neste Oil Sköldvik
00520 Helsingfors
00520 Helsingfors
26.9 – 29.9 Arkitektgillets resa till Prag
tfn: 040 585 25865,
tfn: 040-585 0972,
2.10 Teater: Minns du mig, Helsingfors
e-post: [email protected]
e-post: [email protected]
4.10 Teater: The Last 5 years, Åbo
Se även www.tfif.fi eller www.diff.fi.
Ekonomföreningen Niord r.f.
Ekonomiekandidatföreningen r.f.
Banvaktsgatan 2, 00520 Helsingfors
Kontaktperson: Anders Nordlund, 040-1949 492
Cati Lilja, 0201 299 275
e-post: [email protected]
Läs om programmen i Niordbladet och på www.niord.fi.
Måndagen den 3 november kl 17.00 – 19.00 arrangerar
29.9 Helsingfors universitets huvudbibliotek
EKF ett företagsbesök till PricewaterhouseCoopers Oy
30.9 Niords 90-årsseminarium
med verkställande direktör Kim Karhu som värd. Adressen
3.10 Bio: Hallonbåtsflyktingen
är Östersjötorget 2, Helsingfors.
9.10 SEFE-program: 5 val till toppeffektivitet
18.10 Stand-up: ”En skam för Sverige” i Vasa
Anmälan till besöket på PWC till Anders Nordlund e-post:
22.10 Efva Attling, besök i konceptbutiken
[email protected] eller per telefon 040-1949 492
23.10 Conductus seminarium
senast måndagen 27.10.
24.10 Arbetets och ledarskapets framtid – seminarium
i Vasa
Baraviföreningen rf
Kontaktperson: Torvald Lindberg,
tfn: 045-10 15 414,
e-post: torvald.lindberg@kolumbus fi
Kemiteknikens Alumnidag
24.10.2014
Hurudant samarbete finns mellan kemitekniken vid ÅA och
industrin? Varför är detta samarbete så viktigt?
Som inbjudna talare fungerar i år Lars Peter Lindfors (Neste
Oil), Kenneth Ekman (CrisolteQ) och Sonja Enestam (Valmet
Power), Stefan Storholm (Katternö) och Kim Wikström (ÅA).
Fullständigt program och anmälan (senast 10.10.2014) på
http://www.abo.fi/ktalumni
www.abo.fi
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
31 Doften av en
välmående planet
PETRI VOLANEN / MOSTPHOTOS
VETENSKAP
VÄLGÖRANDE GRANBARR. Barrskogarnas väldoftande cellandning utgör också en motvikt mot växthuseffekten.
Marcus Lillkvist text
ЮЮ Det finns en koppling mellan klimatförändringen och doften av tallskog. Den avgörande mekanismen hittade finländaren Mikael Ehn av en slump.
IPCC:s modeller för klimatförändringen
har utsatts för kraftiga påhopp på tidningarnas debattsidor under de senaste åren. Men
få inlägg har handlat om det som verkligen
har varit en svaghet i modellerna; forskarsamhällets bristande kunskap om den oerhört komplicerade molnbildningen.
För att moln ska bildas behövs partiklar, så kallade kondensationskärnor. Vissa är
enkla att beräkna, till exempel de vulkaniska eller de som uppstår vid förbränning av
kol och olja. Men de stora mängderna partiklar över norra halvklotets barrskogsbälten
har länge gäckat forskarna. Här finns varken
mycket vulkaner eller betydande källor till
mänskliga utsläpp.
Nu har en finlandssvensk forskare, Mikael Ehn, och hans internationella team kunnat
förklara hur partiklarna bildas.
”Det skedde av en slump när vi letade
molekyler, bland annat svavelsyra, med en
så kallad masspektrometer. Då såg vi organiska föreningar som vi inte förstod oss på.”
Det var för fem år sedan. Ehn, universitetslektor vid institutionen för fysik vid Helsingfors universitet och hans team hade hittat en
ny grupp molekyler. Men det visste de inte då.
”Däremot tänkte jag att de där föreningarna måste vara viktiga eftersom de är så
många.”
32 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
Tillsammans med kollegerna tog Ehn
fram ett nytt mätinstrument, en lufttät kammare, och började göra experiment med terpener som är en biprodukt från tallbarrens
cellandning.
Laborationerna gjordes i Tyskland och
testades mot bakgrundsmaterial från den
fältstation som Helsingfors universitet driver i Hyytiälä i Birkaland.
De väldoftande terpenerna visade sig vara
extremt reaktiva. Man trodde att processen
från gas till partikelform hade väldigt många
komplicerade steg, men så var det inte. Först
måste terpenmolekylen träffa en ozonmolekyl. I naturtillstånd kan det ta en timme eller två. Men därefter händer allt på mindre
än en sekund.
Terpenmolekylen reagerade blixtsnabbt
med luftens syremolekyler och skapade nya,
betydligt större, Elvoc-molekyler. Namnet
är engelskt och betyder ungefär ”extremt
lågflyktig molekyl”.
”Om följdprocesserna inte sker skulle de
här molekylerna bara fortsätta flyga omkring
i gasfas. Nu kunde vi visa att det räcker med
tre eller fyra Elvoc-molekyler som stöter på
varandra och bildar ett kluster.”
Nature. Ett sådant kluster är fortfarande alltför litet för att man ska se det med blotta ögat.
Diametern är mindre än en tusendel av tjockleken på ett hårstrå. Men det räcker för att
skapa början till den viktiga kondensationskärnan.
Bara en bråkdel av tallbarrens terpenmolekyler ger upphov till Elvoc-molekyler och
ännu färre bildar nya partiklar, men mängden
tallbarr är enorm. Och därför är upptäckten,
publicerad i den ansedda tidskriften Nature,
så betydelsefull.
”Normalt tar forskningen små steg framåt. Det här steget var ovanligt stort och därför har uppmärksamheten varit så stor”, säger Mikael Ehn och förklarar varför de här
partiklarna är så viktiga för klimatmodellerna.
Partiklarna i atmosfären reflekterar tillbaka solljuset till rymden och är avgörande för molnbildningen eftersom de fungerar
som kondensationskärnor för vattenånga.
”Det är A och O att förstå hur naturen bidrar. Först då kan vi beräkna vilken effekt de
mänskliga utsläppen har.”
Dessutom, resonerar Ehn, fungerar tallskogarna som en viktig motvikt till den ökade växthuseffekten.
”Ju varmare miljö desto effektivare fotosyntes och desto större utsläpp av de här
partiklarna.”
Räddad finansiering. Men, påpekar Ehn,
upptäckten är ingen magisk lösning på miljöproblemen eftersom också tallskogen tar
stryk ifall den utsätts för stark stress som torka eller hetta.
Helt otvetydig är däremot upptäcktens
effekt för Mikael Ehns forskarkarriär. En
tung publicering gör det enklare att få medel
för ny forskning.
”Alla mina framtida upptäckter kan komma att bygga på finansieringen som Nature-artikeln ger.”
NASA
I KORTHET
ЇЇ 3D-HALSKOTA
En världsunik operation har utförts i Kina:
en tolvårig pojke som drabbats av ryggradscancer har fått en 3D-printad halskota på Liu
Zhongjun sjukhus vid universitet i Peking. Den
skräddarsydda halskotan skapades med titanpulver som vanligtvis används vid ortopediska
implantat. Tack vare en fin porös struktur där
kroppens benceller kan växa in behövs inga
skruvar, vilket möjliggör en snabbare läkningsprocess. Tidigare har testoperationer utförts
på får. Återstår att se om pojken lyckas hålla
huvudet på skaft i det långa loppet.
ЇЇ POSITIVT MED DÅLIG DAG
Det är en myt att positiva känslor automatiskt
gör oss mer produktiva på jobbet. Tvärtom
kan det vara nödvändigt att ventilera ilska för
att korrigera orättvisor, medan positiva känslor kan leda till självgodhet och ytlighet snarare än välmående, enligt forskare vid University of Liverpool. Dessutom kan konflikträdsla
kväva kreativiteten, medan en brist på konsensustvång kan föda nyttig diskussion. Studien finns bakom länken :
http://bit.ly/VKlB1r
ЇЇ DET NYA SVARTA
Den belgiske konstnären Frederik de Wilde
hjälpte Nasa att utveckla ett material som är
tio gånger svartare än den hittills kända svartaste. Resultatet blev Z306: ytan på ett föremål täcks med nanorör, cylinderformade kolpartiklar som är tio tusen gånger tunnare än
ett hårstrå. Ljuset glider in i tomrummet mellan rören, som absorberar 99,5 procent av
allt ljus. Då kan inte människoögat inte längre
uppfatta volymen hos föremålet. de Wilde
gör även
konstverk
som liknar
svarta hål –
och utstrålar hopplöshet. Som
Nietzsche
skrev: ”Om
du blickar in i avgrunden länge nog, blickar
avgrunden tillbaka in i dig.” TF
Massdöd
grannens
bröd
Torsten fagerholm Text
ЮЮ Tacka vet vi meteoriter – de kan utplåna livet på jorden och öppna nya nischer.
Planeterna i vårt solsystem bildades för
cirka 4,5 miljarder år sedan då mindre klumpar kolliderade. Sedan livets uppkomst har
flera massutdöenden inträffat. För 66 miljoner år sedan rammades Tellus rakt i planeten
av en asteroid eller komet, och dinosaurierna strök med. Ärret heter Chicxulubkratern,
begravd under mexikanska Yucatánhalvön.
Smällen frigjorde ekologiska nischer och
gav en chans åt däggdjuren att utvecklas.
Utan fullträffen skulle mänskligheten knappast existera.
En krock med stenklump med en diameter på cirka tio kilometer lösgör energi motsvarande 100 teraton TNT. Det är två miljoner
gånger starkare än Tsarbomben, det största
kärnvapen som detonerats. Kanske var det
ingen slump att Sovjet testade bomben den
30 oktober 1961 – samma dag som Kekkonen
et consortes mottog en otäck not från Kreml?
Dinosaurierna brölade på sista versen mitt
bland eldsvådor, gigantiska tsunamier och ett
moln av stoft och partiklar som skymde jordytan i en flera år lång atomvinter.
Fotosyntesen upphörde, växter och plankton stupade, och djur högre upp i näringskedjan hungrade ihjäl. Långt över hälften av alla
arter utplånades.
Medskyldiga. Nyligen drog forskarna slutsatsen att meteoriten hade medbrottslingar.
Ur skräcködlornas synpunkt anlände projektilen vid värsta tänkbara tidpunkt: ekosystemen råkade var extra sårbara på grund av
vulkanism, stigande havsnivåer och temperaturförändringar.
Näringskedjan var ur balans, och meteoriten blev sista spiken. De enda ödlorna som
klarade sig var den flygande sorten – förfäder
till dagens fåglar.
Hade jorden träffats några miljoner år senare eller tidigare kunde dinosaurierna ha
överlevt.
Vi människor får alltså tacka vår lyckliga stjärna (eller meteorit) för att vi finns till.
INTE MÅNEN. Skåda, en 50 000 år gammal
nedslagskrater i Arizona. Kameler och mammutar
gick upp i rök, människan anlände till området först
för 13 000 år sedan.
Mindre meteoriter träffar jorden med
några hundra eller tusen års mellanrum.
Lyckligtvis är de flesta så små att de bryts upp
i mindre stycken i atmosfären.
I Arizonas öken, för cirka 50 000 år sedan,
måtte en och annan mammut ha fått det hett
om öronen då en meteor slog ned, motsvarande en 20 megatons kärnbomb.
En projektil från yttre rymden måste inte
ens träffa jordytan för att sprida förödelse. År
1908 exploderade en meteorit ovanför marken i Sibiriens Tunguska, tuttade eld på skogen och fällde mängder av träd.
På spaning. Lyckligtvis kan vi spana efter
rymdhot via teleskop. Vi kan inte stanna jorden i sitt omlopp för att ducka undan. Men
till exempel Nasa har nog lyckats spränga saker tidigare (oftast oavsiktligt). Att träffa en
himlakropp med atombomb är svårt, eftersom hastigheterna är så enorma att detonationen kräver några millisekunders precision.
En turist som regelbundet passerar jordens bana är asteroiden 99942 Apophis,
uppkallad efter Apep, en egyptisk drakgestalt och destruktionsdemon. Vi lär få besök
fredagen den 13 april 2029. Avståndet beräknas till 30 000 kilometer, blott en tiondel av
sträckan till månen.
Med 99,9996 procents sannolikhet blir
det ingen kollision. Har Nasa fel ödelägger
motsvarigheten till 65 000 Hiroshimabomber ett område lika stort som Europa, och klimatet blir kyligt i flera tusen år.
Med hjälp av jonmotorer kan vi försöka
avstyra oinbjudna gäster innan de knackar på
dörren. Hetta upp gas till plasma på över en
miljon grader celsius, abrakadabra, och projektilens kurs kan korrigeras.
Vi skiljer oss från dinosaurierna: vi kan
påverka vår framtid. Kanske vi inte behöver
ställas ut på museum om 66 miljoner år. 
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
33 Bokbiten
”Den som tänker skarpt blir pessimistisk, den som
tänker djupt blir optimistisk.”
Henri Bergson (1859–­1941)
Ingen människa är en ö
Jörn Donner har skrivit en angelägen roman som kretsar kring två
teman: relationer och tillvaron som rörelsehindrad. Romanbygget
är inte utan svaga punkter, men när det är som bäst är berättandet
gripande och starkt.
ROMAN
Son och far. Far och son. Barnbarn och
farfar. Bror och syster. Man och kvinna.
Tvärt emot vad titeln på Jörn Donners
nyaste roman – Son och far – antyder, är
konstellationerna många i denna historia om ett brott.
Visserligen framstår den sextioårige
David, konsult och mellanhand för mer
eller mindre skumraska affärer runtom
i världen, och hans 25-årige son Erik
som berättelsens huvudpersoner. Men
det är faktiskt helt andra relationer än
den mellan son och far som gör romanen intressant och läsvärd.
Erik har inte sett sin far på många år
efter att hans föräldrar skilt sig. Mellan drömmar om ett arbete inom radio
och tv och flykttankar från ”provinsen”
Borgå föds en nyfikenhet att spåra upp
den försvunne fadern. David hyser däremot inte direkt några varma känslor
för ett återseende.
Han blir rent utsagt undvikande efter händelsen som blir berättelsens
vändpunkt: ett våldsdåd sätter David i
rullstol för resten av livet.
Tillvaron som ryggmärgsskadad och
förlamad från höfterna ner står i stark
kontrast till Davids tidigare liv. Flotta
hotel i Paris, Venedig och Trieste byts
ut mot en lägenhet i oglamorösa Kerava.
Frihet och självständighet byts ut mot
beroende av andra människors hjälp.
Efter en något hostande start är det här
romanens maskineri börjar spinna på
optimala varv. Ett flyt infinner sig i den
knappa stilen. Smattret av korta meningar känns inte längre som avhuggna
brottstycken, utan uppgår i och skapar
en enhetlig melodi.
34 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
ten gör den redan komplicerade relationen än mer komplicerad. Den yngre,
Lotta, Davids hemhjälp, inleder han en
erotisk förbindelse med.
Dessa både funktionella och dysfunktionella förhållanden blir sinnebilder för vad som är mänskligt. Samlevnadens nyckfulla och överraskande ocean är det farvatten författaren är
inne på, och navigerar på ett fängslande sätt.
Författaren är som bäst i skildringen
av den rörelsehindrade Davids livsvillkor. Från det materiella till det andliga.
Från kroppens begär och behov till sinnets svårigheter att acceptera de nya betingelserna. Begränsningarna. Depressionen. Minnena av vad som gått förlorat. Självmordstankarna. Men även
möjligheterna: ”Jag ville också utforska denna nya realitet. Nyfiken på det nya
livet.”
Att verkligen förstå vad det innebär
att vara rörelsehindrad och rullstolsbunden är nog en omöjlighet. Men vad
beträffar litteraturens förmåga till inblick i detta livsöde, lyckas romanen
förmodligen så gott det går.
Andra guldkorn utgörs av Davids relationer med två kvinnor. Den
äldre, Maria, har David haft ett på-ochav förhållande med i åratal. Invalidite-
Medan Davids parförhållanden framstår
som påtagliga och av stor relevans, saknar relationen mellan far och son däremot substans.
Eriks jakt efter fadern är anemisk och
fantasilös. Faderns viljelöshet att mötas
försvagar ytterligare kopplingen mellan
de två. Avståndet mellan dem är mer eller mindre konstant genom hela romanen, och när en slags försoning inträffar
på slutet verkar den konstgjord.
Resultatet är en roman som inte är
utan brister.
Stundvis är den stark och gripande,
som i dialogen mellan David och kvinnorna och handlingen kring dem. Eller
beskrivningen av den rörelsehindrade
Davids tillvaro. Det är här det bränner.
Det är här romanen får ett rejält lyft.
Stundvis är den dock också på villovägar, som när jakten på den förlorade och otillgängliga fadern ställs i förgrunden. Eller när romanen hotar att
bli en inte särskilt spännande kriminalroman.
Trots allt är det ändå en roman med
en viss skönhet. Den påminner oss om
att ingen människa är en ö. 
Sebastian Köhler
”Samtal tog
aldrig slut,
började
aldrig. De var
fladdriga
ordhögar i en
osäker värld.”
Ur Son och far
av Jörn
Donner
”Det var så då
och är så
ännu: en stor
brist på
visionärer
inom svenskt
näringsliv.”
Ur Oberoende
är stark av
Pehr G
Gyllenhammar
& Anders
Palmgren
”Sedan gick
han till
Google och
skrev in en
sökning:
”cannabisodling för
nybörjare”.
Antalet
träffar
räknades i
tusental. Det
här skulle bli
perfekt!”
Ur Cannabis,
baby av Henry
Forss
→→ SON OCH FAR. HISTORIEN OM ETT BROTT
▪▪ Jörn Donner
▪▪ Schildts & Söderströms
▪▪ 288 s.
→→ OBEROENDE ÄR STARK
▪▪ Pehr G Gyllenhammar & Anders Palmgren
▪▪ Bonniers
▪▪ 175 s.
→→ CANNABIS, BABY
▪▪ H. M. Forss
▪▪ 2014
▪▪ 157 s.
Öppet om näringslivet
Pehr G Gyllenhammar och Anders Palmgren pekar med
skoningslös rättframhet på vad som är fel i näringslivet och i
ekonomi och politik idag. Frågorna är många, lösningarna få, men
en inledning till debatt har åtminstone fötts.
SAKPROSA
Pehr G Gyllenhammar är en svensk näringslivsprofil som blev känd som verkställande
direktör, koncernchef och styrelseordförande för Volvo under två decennier från det tidiga 1970-talet och framåt. Boken Oberoende är stark är en samling av hans reflektioner
kring ekonomi och politik samt näringslivets
situation idag med ”oförtjänt höga direktörslöner, ökande klyftor och EU-politiker som
totalt tappat kompassriktningen”.
Förordets första mening gör det klart att
det här är en bok där raka rör gäller. Ingen finkänslighet eller förskönande retorik är
att förväntas. Och faktum är att författarna
Gyllenhammar och Palmgren friskt går fram
med sin kritik och håller vad de lovar, trots att
framställningen är färgad av en del memoarliknande material. Redan kapitelrubrikerna
är polemiska och avslöjar vart klandret kommer att riktas. ”Många chefer – få ledare” heter t.ex. ett kapitel där företagschefer kritiseras för att sakna kreativitet och djärvhet.
Andra problem som lyfts fram är bristen
på långsiktigt tänkande, vilket leder till att
”bra projekt dör i förtid på grund av kapitalismens kortsiktighet”. Politiken har förvandlats
till en arena där alla tycker lika. EU gör ingenting för vad som borde vara vår tids viktigaste fråga, nämligen ungdomsarbetslösheten. Näringslivschefer kan inte kommunicera
på annat än en anglicismfylld finansjargong.
Skulden för de höga chefslönerna sätts
inte i första hand på cheferna, utan på arbetstagarkollektivet som är svagare och mindre organiserat idag än på 80-talet och därmed inte kan driva en debatt såsom tidigare.
Det författarna efterlyser är chefer som vågar
satsa på de anställdas framtid i form av ständig vidareutbildning. Så skapas en i överlag
bättre industri.
Resonemanget kring könskvotering i styrelser är beundransvärt logiskt och övertygande: ”Om vi anser att det finns en talangpool bland kvinnorna som är outnyttjad, då
får man säga att man måste rekrytera kvinnor till olika befattningar. Alltså: Kvotera!”
Boken kan kanske bäst karakteriseras som
en provocerande inledning till debatt. Argu-
menteringen är ibland knapp och inte tillräckligt djup. Delvis kan den beskrivas som
ett ”tyckande” med brister i bevisföringen.
Iakttagelserna och slutsatserna är förmodligen ofta nära sanningen, men samtidigt är de
baserade på subjektiva erfarenheter. Motargument kan ställas och bilden breddas.
Det här är något som författarna till och
med verkar förväntar sig och hoppas på. För
som Palmgren påpekar i bokens efterord, är
svaren sällan enkla. Men för att nå dem behövs skrifter som denna. 
Sebastian Köhler
Den något misslyckade filuren Harry får
sparken från sitt tråkiga jobb på FNB. I brist
på andra idéer flyttar han ut på landet och
börjar med sin passion: att odla jazztobak.
Allt går bra tills han blir kär i Lisa. Lögnerna
är snart fler till antalet än cannabisblommorna i mormors gamla strandbastu. Harry
står inför ett val: kärleken till Lisa eller till
plantorna (och i förlängningen inkomsten)?
Kanske det ena inte utesluter det andra?
Cannabis, Baby! är lättläst, och fattar tag i
läsaren: man vill veta hur det går för karaktärerna och för Harrys udda inkomstkälla.
Persongalleriet kunde gott vara något bredare, och personligen ogillar jag greppet att
varva riktiga platser som Malmgatan och
Berghäll med fiktiva Aspböle. Men det är en
bisak. Cannabis, Baby! är en läsvärd bok,
om än ingen stor litterär upplevelse.
En extra, rolig poäng: inga förlag spökar i
bakgrunden. Henri Forss ger ut boken själv,
vilket är värt ett hattlyft. Boken kan köpas
via popup-butiker i Helsingfors parker, eller beställas av Forss via Facebook. E
Jesper von Hertzen
Breaking bad
ROMAN
Man lär sig en hel del om cannabisodling i
Henri Forss romandebut Cannabis, Baby!
Samma kväll som jag läser klart boken ser jag
en intressant dokumentär om amerikansk
drogpolitik. Washington och Colorado har
legaliserat cannabis. Med andra ord: det som
bokens huvudkaraktär Harry sysslar med i
Finland skulle inte vara ett dugg olagligt på
andra sidan Atlanten.
Men nu är det ju inte i Colorado Harry lever, utan i den fiktiva orten Aspböle i västra
Nyland, där såväl cannabis som odling därav
är både olagligt och tabubelagt. I den problematiken tar Cannabis, Baby! avstamp.
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
35 what’s
cooking
→→ SMAKBYN
▪▪ www.smakbyn.ax
→→ SILVERSKÄR
▪▪ www.silverskar.ax
→→ NAUTICAL
▪▪ www.nautical.ax
→→ BAGARSTUGAN
▪▪ www.bagarstugan.ax
MICHAEL BJÖRKLUND. Utvidgar ständigt sin repertoar på Smakbyn med nya produkter, drycker och evenemang.
Matlust
på Åland
Kenneth Nars Text
Linus Lindholm och Staffan Sundström Foto
Åland har i alla tider haft en speciell status som ögruppen mellan Finland och Sverige. En sak som vi inte alltid noterar är att det åländska
köket bildar en helt egen matregion i Finland. Visst finns det stora likheter mellan maten på Åland och den i Åbolands skärgård, men fortfarande stöter vi på en del unika kulinariska traditioner i öriket på andra sidan Skärgårdshavet.
Under de senaste tio åren har det skett en jämn tillväxt på den åländska matscenen, både vad gäller restauranger, bagerier och det allra viktigaste: matproduktionen och förädlingen av matprodukter. Att Åland,
som har i det närmaste hälften mindre invånare än Borgå, placerat sig
på Finlands matkarta på så kort tid är på många sätt värt att notera.
Förklaringen till utvecklingen finns i en stark förankring i den egna
jorden, jordbruket, skärgården och havet. Lägg till en tradition av sjöfart, handel och entreprenörskap blir summan matdestinationen Åland.
Året runt. Den åländska turistnäringen har självklart haft en viktig
roll i detta pussel, där en mycket kort men intensiv säsong av som36 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
PÅ EXPORT. Åländskt lammkött exporteras till fastlandet.
marturism börjat spridas ut mot våren och hösten. En viktig händelse här är den Åländska Skördefesten som äger rum i slutet av september. Här samsas åländska matproducenter, mathantverkare och gårdar med öppna dörrar under en weekend.
Även om många av mataktörerna, till exempel bagerier, caféer och
vissa restauranger koncentrerar sin verksamhet till sommaren, finns det
några duktiga eldsjälar som håller öppet året runt.
En central figur i den åländska matvärlden är kändiskocken Michael Björklund, som sedan några år driver sin Smakby som granne till
RECEPT
För den som missat Skördefesten eller känner en längtan till
Åland är lösningen en ugnsplåt varm Ålandspannkaka.
Om pannkakan ska göras av mannagryn eller risgryn råder
det delade meningar om. Till dem serveras hur som helst
sviskonkräm kokad på torkade plommon och vispad grädde. Barn
kan eventuellt få hallon- och jordgubbssylt.
Recepten av Carola Fyrqvist på Bagarstugan är beräknade för
sex personer.
ÅLANDSPANNKAKA
1,5 l mjölk
1,5 dl mannagryn
1,5 dl socker
1,5 tsk salt
1 msk mald kardemumma
2 dl vetemjöl
3 ägg
Koka upp 1 liter mjölk med mannagrynen under omrörning tills gröten tjocknat. Låt gröten svalna en
stund, häll i lite mjölk och tillsätt
socker, salt, kardemumma och vetemjöl och till sist äggen och resten
av mjölken.
Ställ ugnen på 200 grader. Häll
smeten i en djup välsmord ugnsplåt
och grädda tills pannkakan fått
gyllenbrun färg. Servera pannkakan ljummen med sviskonkräm
och vispgrädde.
SVISKONKRÄM
200 gr katrinplommon
1 kanelstång
1 tsk potatismjöl
2 msk socker
TYPISKT. Äppel- och rotfruktsodlingen formar det åländska landskapet.
Blötlägg katrinplommonen i vatten
över natten. Tillsätt en kanelstång
och några deciliter vatten och koka
långsamt tills frukten mjuknat.
Avred med potatismjöl så
krämen får en konsistens som lös
sylt, sockra enligt smak.
Kastelholms slott. Här förenar Björklund restaurangverksamhet med
destilleri, vingård, bageri och småskaligt mathantverk.
CENTRUM. Café- och restauranglivet är koncentrerat till Mariehamn.
Upplevelseturism. En av Ålands mest unika små destinationer för
upplevelseturism är Silverskär i Ålands norra skärgård. Här har man
skapat en skärgårdsupplevelse med fiske, jakt, friluftsliv och traditionell åländsk mat med en guldkant.
För oss fastlänningar kan stället passera obemärkt, men många utländska turister har funnit det unika i gästfriheten och det skräddarsydda programmet som erbjuds på den lilla holmen.
Om man håller sig till Mariehamn finns det en handfull restauranger och caféer värda ett besök.
Den främsta av Mariehamns finrestauranger är Nautical, vars läge
är oslagbart ovanför det fina Sjöfartsmuséet med fartyget Pommern
som granne.
Här bjuder det unga köksteamet på ett genomsnitt av de åländska
smakerna i modern tappning. Det innebär de obligatoriska abborrfiléerna, kött och primörer från åländska producenter.
Om stadsbesöket begränsar sig till ett cafébesök
är Bagarstugan ett säkert kort. Ålandspannkakan är ett måste, men även de smarriga kakorna och sandwicharna är svåra att motstå. 
Kenneth Nars skriver om trender
i restaurangvärlden och ger tips
om kulinariska upplevelser
nära och fjärran.
VÄLKOMMEN. Under Skördefesten öppnar småproducenterna sina dörrar.
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
37 NYA PRODUKTER & IDÉER
NO SHOW.. Inspirerad av senaste Arvopaperi försökte Forum nå Rysslands president Vladimir Putin, men han finns inte (ännu) i Truecallers svällande databas.
Slår luren i örat på lurendrejare
Torsten Fagerholm text
Bo Ingves Foto
Ett okänt nummer ringer, är det kanske en
säljare? Känns det obehagligt att svara? Vill
du veta exakt vem som lurar i andra ändan?
I många hem och företag samlar telefonkataloger och Gula Sidorna damm, eller
åker direkt i pappersinsamlingen. Samtidigt
drömmer allt fler om en tillvaro utan telefonförsäljare, fri från lurendrejare och rensad på
oönskade samtal.
Nummerupplysningsappen Truecaller
erbjuder en lösning. Det Stockholmsbaserade bolaget grundades 2009 av KTH-studenterna Alan Mamedi och Nami Zarringhalam.
”Tanken var att kombinera hela världens
white pages och yellow pages, på ett och
samma ställe, men dylika kataloger saknas
på många håll i världen. Målet är att göra det
lätt för människor att kontakta varandra, och
samtidigt låta användaren bestämma vem
man vill bli kontaktad av”, berättar Truecallers Finlandsrepresentat Rasmus Savander.
tar, gör tjänster och får gentjänster. Det gör
appen dynamisk”, förklarar Savander.
Över hälften av användarna finns i Indien,
ett land med en miljard telefonabonnemang
varav de allra flesta är kontantkort (prepaid).
Näststörst är Mellanöstern. I Libanon använder 75 procent av befolkningen på 4 miljoner
Truecaller.
”Vi fyller telefonkatalogsfunktionen i Libanon. I Indien använder många kvinnor
därtill tjänsten för att slippa bli trakasserade.”
Traditionen med telefonkataloger är stark
i Europa. Här ligger potentialen snarare i att
filtrera bort oönskade samtal, i synnerhet då
telefonförsäljarna byter nummer allt oftare.
Om många användare blockerar en profil
hamnar den på Truecallers spamlista. Databasen uppdateras varje dag. Idag är cirka 35
000 nummer markerade som spam i Finland.
”Vi är världens största verifierade mobila
community. Vi ser potential på företagssidan,
i dagens läge är det ju vanligt att man söker
professionella kontaktuppgifter via Google.”
Tillväxtraket. Truecaller kallar sig för världens största nummersöktjänst, med 75 miljoner användare. Användartillväxten är exceptionell, till årsskiftet siktar man på 120 miljoner. Borde nummertjänster som 118, 0 100
100 och 020202 känna sig hotade?
”Truecaller bygger på communityaspekten, styrkan i massan. Användarna ger och
Lavinartat. Den mobila världen bygger på kritisk massa, snöbollseffekten. Truecaller gör
det enkelt att bjuda in vänner till appen. Via
belöningar, så kallade growth hacks, sporras
användarna att locka med sina bekanta. Samtidigt går det att kombinera Truecaller med
Twitter och Facebook, med mera. Via sociala
grafer underlättas sökningar.
ЮЮ
38 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
”Vi bygger vår nummerdatabas via communityn, offentliga register samt partnerskap. Bruket av appen bygger på ömsesidigt
förtroende”, poängterar Savander.
Integritetsfrågan, ja. Vid installation begär Truecaller tillgång till din telefonbok. Användaren bevarar dock full kontroll över vem
som kan få tillgång till det egna numret.
”Ett vanligt missförstånd är att man tror
att Truecaller ger direkt tillgång till alla världens nummer, och att alla kan hitta dig, vilket avskräcker. Vi tar användarens integritet
på högsta allvar, du bevarar själv full kontroll
över vad du delar med dig.”
Riskkapitalbolagen tror på Truecaller.
Bland annat en av världens tyngsta teknikinvesterare Sequoia Capital och finländska
Open Ocean Capital är båda med.
”Den allt snabbare ökande globaliseringen gör att lokala telefonkataloger som saknar
alla prepaid- och tillfälliga mobilnummer är
föråldrade”, säger Tom Henriksson, partner i
Open Ocean och styrelsemedlem i Truecaller AB.
I juni värderades Truecaller till 0,5 miljarder svenska kronor, cirka 10 kronor per användare. Bolaget gör ännu ingen vinst, investerarnas fokus ligger på tillväxt för att i
slutändan sälja mer reklamplats och integrera kringtjänster.
Heta onlinebolag med växande användarbaser skapar stora förhoppningar. 
CATA PORTIN
Saliven Gustavsson
har slutat röka.
Skitprat
”Skriv något om finsk företagskultur,
chefernas psykologi” föreslog Torsten.
Jag sa förstås ”jawohl” men insåg i följande andetag att jag saknar uppfattning/erfarenhet/åsikt om
hela fenomenet.
Förutom ett par hyfsade chefer och förmän samt
ett misslyckat officersämne på sommarkneg under det balla och bisarra 1980-talet har jag haft lyckan att leva ett tämligen förmansfritt arbetsliv. Jag har
anställt mig själv artikel för artikel, projekt för projekt och dagligen agerat firmans hela hierarki från vd
och marknadsförare via ständigt bekymrad kassör till
produktionsenhet (textsnickaren) och kaffekokare.
Så schizofren är jag inte (ännu) att jag vore kapabel
att analysera mitt enmansföretags diverse agenter, men
jag antar att atmosfären varierar bolag emellan. Ibland är
chefen en tyrann och slavdrivare, ibland världens bästa
boss. Ibland är slavskrivaren ett kreativitetens ymnighetshorn, jobbande hårt i flitens lampas sken, en annan gång
en lat, krapulantisk sälle som sabbar deadlines och är ett
allmänt rötägg.
Det var allt jag vet om företagskultur, inte så uttömmande, jag medger. Men jag vet en del om tarmtömmande. Begåvad med god aptit samt högeffektiv matsmältning, besöker jag byttan i snitt 2,5 gånger i dygnet. Här i
skärgården gör vi vårt tarv traditionellt på torrdass där
tillika köksavfallet komposteras. Såväl ekologiskt som –
nomiskt! Produkten är lucker mylla för köksträdgårdens
örter och rotsaker, och så där går det på år ut och år in absurdum.
Skillnaden mellan liv och död heter vatten. En urban
västerlänning gör i värsta fall av med cirka 100 liter vatten/dygn. Vattenklosetten samt frakt- och reningsteknoSISTA
ORDET
SVAR: 1) TINTIN 2) SMASH ASEM 3) STRÖMMINGSMARKNADEN
BOSSE
login är en djävulusisk uppfinning som förmodligen skulle
kvävas i sin linda, om den presenterades idag.
Också för fungerande glesbygdsboende är vattentillförseln ett huvudvillkor. Tur har den med egen brunn som
inte sinar vid värmebölja. Otur har den med torr eller stenig tomt, för då botar inte annat än anslutning till vattenledningen. Är man ingen kompostfreak utan gillar WC,
betyder det anslutning till avloppsröret, ty någon klassisk
skitbrunn som Kloak & söners bil tömmer, det går inte an
längre. Jag spexar inte; ett argument mot kloakbrunn är
faktiskt kloakbilens avgaser!
Riksdagen har grunnat på glesbygdens vatten- och avloppsproblem åtminstone sedan år 2000, då miljövårdslagen uppdaterades. Historien löper på alla dramaturgiska nivåer från svart tragedi (inkompetens, ekologiskt vansinne) till galghumoristisk fars (girighet, blind lobbartro).
Biljetten till showen är dyr för utsatta medborgare. Vattenandelslagen som ploppade upp i obygderna tog sig bokstavligen vatten över huvudet. Alla kalkyler sket sig, panik
utbröt, folk närmast skrämdes till anslutning för hemska
omkostnader… och kort senare, då kommunerna tog över
de konkursdrabbade andelslagens verksamhet, märktes
att grannen fick ansluta sig till röret för halva priset. Ingen vet vilka medel som har gått åt till utredningar, byråkrati och konsultarvoden. Just därför vill vi betala skatt...?
I höst tar riksdagen ställning till ett ändringsförslag
som stipulerar att vi som går på utedass faktiskt ska få gå.
O, visdom! Tack, staten! Samtidigt som stackars torpare
utsätts för hårda pogromer vis-à-vis hushållets skitvatten, är det helt frivilligt för det stora lantbruket att rena
åkrarnas spillvatten som far till havs, till havs. ”Tänk på
detta, gode läsare och du kommer inte att känna dig riktigt väl till mods”. (Daniil Charms). S
Under klockan
1. Med vilken seriefigur förknippas caféet vid Tölö torg som innehåller ett galleri,
och ett tvätteri och hade en bastu?
2. Vad kallades den stora demonstrationen som skulle äga rum den 9 september
2006, men som kom av sig på grund av
att myndigheterna gick emellan?
3. Vad heter evenemanget som ordnas
årligen i början av oktober vid
Salutorget?
▶ Svaren till vänster om Bosse.
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 9 2014
39 Då den Berghällska
andan förenas med
modernaste teknik,
sjunker kostnaderna
med 25 %.
Det stämmer att kvadratmeterpriset för de moderna
och ekoeffektiva kontorslokalerna på Helsingfors bästa
plats vid havsstranden är upp till 50 procent högre än
annanstans. Men vi vågar påstå att totalkostnaderna
för dina kontorslokaler i detta hus kan sjunka med
t.o.m. 25 % på årsnivå. Blev du intresserad?
Ta kontakt, så gör vi en beräkning åt ditt företag.
Ring Michael Ekström: 040 680 4500
[email protected]
ra
tv
nd
äg
vä
en
g
Läs mer skanska.fi/lintulahticorner
va
S
ör
nä
s
st
s
Ta
Lintulahti Corner
För företag med den rätta attityden
AFFÄRSMAGASINET
Nr 9 2014
www.forummag.fi | 8,90 €
 FINLÄNDSK MERCEDES-BENZ
 HÄSTKUR FÖR CHEFEN
 VOLVO SVENSKARE ÄN NÅGONSIN
JORDNÄRA
JURIDIK
Juristbyrån Fondias grundare
Marianne Saarikko Janson
odlar tillväxtföretag.
D
ån
ET rm i
AD sfö ar
BL lem mm iF
LA ed dle TF
GU m me och
m
so till FF
I