Transcript 2012 KVINNOHUSETS ARBETE OCH STATISTIK

1
Kvinnohusets arbete och statistik 2012
Kvinnohusets arbete innehåller flera delar:
- Ett skyddat boende där kvinnor och barn kan bo
- Råd och stödsamtal till boende kvinnor, även efter utflyttning
- Enskilt stöd till boende barn via Trappan-samtal, enskilda samtal och pedagogisk
lek/lekarbetspedagogik.
- En verksamhet med beredskap för att ta emot nya kontakter på telefon och akut
inflyttning
- Råd- och stöd vid inbokade samtal för kvinnor som inte är boende på Kvinnohuset
Personalens arbetstid är vardagar dagtid. Stödarbetet till kvinnorna är baserat på
en metod som innebär individuellt anpassad empowerment där kvinnan
successivt tar över ansvar och kontroll över sin situation. Stödarbetet till
barnen innebär enskilt stödsamtal, Trappan-samtal, lekarbetspedagogik och
pedagogisk lek för att understödja barnets läkningsprocess.
Misshandelsförhållandet
Att hamna i ett misshandelsförhållande är lätt, eftersom det inte finns några säkra
varningstecken på en misshandlande man från början, då han endast visar den ”fina”
sidan. När han börjar begränsa kvinnans rörelsefrihet och på olika sätt försöker
isolera henne, gör han det för att få fullständig kontroll över henne.
Mannen underminerar kvinnans självkänsla systematiskt genom kränkande ord och
handlingar. Den psykologiska bindning som uppstår genom växlingarna mellan våld
och hot om våld, och kärleksfulla ord, gör kvinnan osäker på vad som händer. Hon
känner sig medansvarig och kan drabbas av skuld- och skamkänslor. Rädslan
hindrar henne från att bryta upp.
Kvinnorna bryter upp
Ändå bryter kvinnorna upp. De lämnar den man som misshandlat dem. Och finner
oftast att de blir hotade och trakasserade än värre av mannen, som inte accepterar
en separation. Kvinnorna känner att mannen menar vad han säger när han hotar.
Det är inte tomma ord.
Många kvinnor som kontaktar Kvinnohuset har redan tidigare gått igenom en
skilsmässa och flyttat ifrån mannen. De söker hjälp för att kunna få ett slut på
trakasserierna, och för att få en möjlighet att leva utan rädsla. Ofta uppstår nya
situationer i livet som gör att kvinnan åter tar kontakt med Kvinnohuset.
Det kan vara att en man som dömts till fängelse åter kommer ut i samhället efter
avtjänat straff, och då kanske blir hotfull mot kvinnan igen. Det kan gälla oro för
mannens permissioner mm. Finns det barn i förhållandet är det inte ovanligt att
mannen tar strid i frågan om vårdnad och umgänge gång på gång, och rädslan väcks
igen hos kvinnan.
2
Stöd och råd på telefon
Kvinnohusets arbete består till stor del av stödjande och rådgivande samtal
på telefon eller vid besök på Kvinnohuset. Det vanligaste är att kvinnan själv ringer
upp, men ibland har någon annan tagit kontakt. Det kan vara en anhörig eller
arbetskamrat som t ex vill ha råd om hur man kan stötta en misshandlad kvinna.
Den som ringer till Kvinnohuset får vara helt anonym.
Det går att ringa till Kvinnohuset på dagtid alla vardagar. Om ingen svarar under den
tiden är personalen upptagen i samtal, eller ute i något ärende. Det går att lämna
meddelande på telefonsvarare och bli uppringd. En kvinna som kontaktar
Kvinnohuset i en krissituation håller ofta kontakt en längre tid. Kvinnohuset har
kontakter med kvinnor som sträcker sig över flera år som ex. stödsamtal, stöd vid
rättegångar och myndighetskontakter.
Nya kontakter varje dag
Kvinnohuset tar i genomsnitt emot en ny kontakt per arbetsdag. Det kan vara kvinnan
själv, en anhörig eller någon myndighetsperson som ringer. Resultatet av en ny
kontakt kan se lite olika ut. Några kvinnor återkommer för samtal på telefon eller vid
inbokade besök. Kvinnor flyttar även in på Kvinnohuset för skyddat boende.
Så här ser det ut
Statistiken i följande tabeller bygger på vår ”Statistikblankett för nya kontakter” samt
vårt ”Inskrivningsblad för boende”.
Statistikblanketterna fylls i efter den första kontakten per telefon. Beroende på hur
samtalet utvecklade sig, vem som ringde etc., har det inte alltid varit möjligt att få
fullständiga uppgifter om alla frågeställningar. Inskrivningsbladet fylls i vid in- och
utflyttning.
En ny kontakt per arbetsdag….
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Totalt
Ny
kontakt
14
18
13
19
21
17
19
19
24
20
30
14
227
…. fördelade på
Misshandel
8
14
10
12
18
15
16
13
17
15
21
8
Sexuella
övergrepp
0
0
0
1
0
0
0
0
0
1
2
1
Hedersrelaterat
våld
1
0
1
1
1
1
1
2
0
2
1
2
Annat
4
4
2
5
2
1
2
2
7
2
4
3
171
5
13
38
3
Se tabell på föregående sida:
Rubriken ”Annat” kan gälla våld eller hot om våld från t ex en vuxen son, granne eller
obekant. Det kan handla om stöd och råd i samband med skilsmässa eller
vårdnadstvist.
”Hedersrelaterat våld” noteras då en ung kvinna är hotad specifikt från sin egen
familj. En kvinna som försöker bryta upp från ett misshandelsförhållande kan i
samband med detta hamna i ”Hedersproblematik” och drabbas av de svåra
konsekvenser detta får, men i Kvinnohusets statistik noteras hon under rubriken
”Misshandel”.
Vilken veckodag togs kontakten?
Måndag
Tisdag
Onsdag
44
49
49
Torsdag
Fredag
38
41
Lördag
Söndag
3
3
Totalt
227
Vem tog första kontakten?
Kvinnan själv
Vän, anhörig, arbete
Kvinnocentrum
Socialjouren
Övrig socialtjänst
Sjukvården
Polisen
Annan kvinnojour
93
27
19
10
42
11
5
7
Skola, diakon, AF e dyl
13
Totalt
227
Vad blev resultatet av den första telefonkontakten?
Den första telefonkontakten, när kvinnan själv eller en anhörig till henne, ringer upp,
var oftast ett längre rådgivande/stödjande samtal omkring hennes situation. Ofta
innebar det också att personen hänvisades vidare till exempelvis socialtjänst, polis,
sjukvården eller vad som kunde behövas i hennes situation.
Vid behov har vi kommit överens med kvinnan om ett besök eller ett återkommande
telefonsamtal.
I fall då förfrågningar om boende har avvisats vid den första kontakten på grund av
att det varit fullbelagt på Kvinnohuset har ibland kunnat ske i en återkommande
kontakt då ett rum har blivit ledigt.
4
I 30 % av förfrågningar vid den första kontakten har inflyttning skett omgående,
ibland genom socialjouren och volontärer på kväll eller helg. (Flera alternativ är möjliga).
Förfrågan om boende
Avvisad pga av fullt
Inflyttning vid första kontakten
Råd och stöd
Inbokat besök eller telefonkontakt
Hänvisning vidare
95
28
32
128
59
59
Ett samtal tar ca 1,5 timme
Efter den första telefonkontakten kan kvinnan komma till Kvinnohuset på ett inbokat
besök och sitta ner i lugn och ro över en kopp kaffe för att prata om sin situation
tillsammans med en kurator.
Strukturen i samtalet är att kvinnan berättar om den akuta situationen. Hon berättar
också hur förhållandet sett ut bakåt i tiden. Tillsammans gör vi en hot- och
riskbedömning.
Därefter planerar vi framåt. Vad vill kvinnan göra och hur kan hon åstadkomma en
förändring?
Genom att ”plocka fram spökena ur garderoben”, det vill säga att berätta om
hemligheterna - det ofta förträngda våldet, tillsammans med en person som inte är
känslomässigt involverad, får kvinnan en ny infallsvinkel och kan få en annorlunda
bild av sin situation. Det kan bli en startplatta för att påbörja ett eget
förändringsarbete. Och här behöver kvinnan stöd från sin omgivning.
Att lämna ett misshandelsförhållande är en lång process som efter den akuta
situationen omfattar de praktiska förändringar som följer; att gå igenom skilsmässa
och, om det finns gemensamma barn, vårdnadstvist, skaffa ny bostad och bygga upp
det nya hemmet.
Det vanligaste är enligt vår erfarenhet är att mannen stannar kvar i det gemensamma
hemmet och att han också behåller hela bohaget
Inbokade samtal med besökande och boende kvinnor
Under år 2012 kom 77 kvinnor till Kvinnohuset för stödjande och rådgivande samtal
vid inbokat besök för första gången.
Vid 119 tillfällen återkom kvinnor, som inte bodde på Kvinnohuset, för stödjande och
rådgivande samtal vid inbokade besök på Kvinnohuset. Kvinnan kan återkomma vid
behov så länge hon själv anser att hon behöver det.
Förutom de stödjande samtalen med kvinnorna har personalen medverkat vid
kvinnans och barnens kontakt med myndigheter och andra aktörer som advokat,
skola, förskola, sjukvård, ÖBO med flera samt till tingsrättsförhandling.
I tabellen nedan redovisas hur detta fördelats över året.
5
294 samtal hölls med boende kvinnor och barnen fick 169 enskilda insatser under
året.
På Kvinnohuset genomförs 6 -7 inbokade insatser per arbetsdag. Därutöver kommer
telefonsamtal till olika myndigheter och andra aktörer samt kortare samtal med
boende.
Tabellen nedan visar fördelningen av de inbokade samtalen och besöken
Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt Nybesök 2 5 1 6 10 9 3 7 11 9 7 7 77 Återkom-­‐ mande besök 9 3 8 14 13 9 10 3 6 17 20 7 119 Återkom-­‐ mande telefon-­‐ samtal 8 3 14 10 11 9 14 7 30 24 26 16 172 Boende: Samtal 28 20 27 16 14 27 59 20 26 22 17 18 294 Boende: Kontakt med andra aktörer 12 20 21 11 6 19 11 18 13 15 15 15 176 Enskilda insatser med barn 12 10 24 12 3 6 12 26 11 23 18 12 169 Andra aktörer
”Andra aktörer” gäller när personal följer med kvinnan, som stöd vid olika möten.
Nedan följer exempel på vad det kan vara:
Personal kan följa med vid möte med advokat i vårdnadstvist, vid polisförhör när
kvinnan gjort anmälan om brott och i samband med detta vara med vid möte med
kvinnans målsägandebiträde och att vara med vid tingsrättsförhandling.
Personal kan följa med kvinnan som stöd vid läkarbesök. Det kan även gälla vid
möten med socialtjänsten i samband med ansökan om stöd eller anmälan om oro för
barn, flyktinghandläggare om kvinnan är ny i Sverige, och med Migrationsverket
angående uppehållstillstånd.
Personal kan följa med till Försörjningsstöd när kvinnan behöver ekonomiskt bistånd
och till bank när hon behöver byta bankkonto eller skaffa nytt bankkort.
Personal kan följa med till förskola och skola, Familjecentral och BVC. Övriga
kontakter där personal kan hjälpa till är till Skatteverket när kvinnan behöver söka
skyddade personuppgifter, till bostadsföretag och till FK när kvinnan ska söka
bostadsbidrag och underhållsstöd.
6
Familjeförhållanden
(Gällande misshandlade kvinnor vid första kontakten.
Kontakten gällande ”annat”, ”våldtäkt”, ”incest” ingår ej)
Av 171 kontakter bodde 88 kvinnor tillsammans med mannen när kontakt med
Kvinnohuset togs.
64 kvinnor bodde inte tillsammans med mannen. De hade tidigare brutit upp,
eller aldrig flyttat ihop, men mannen har fortsatt trakassera och hota henne.
(Uppgift saknas i 19 fall)
Av de 88 kvinnor som bodde tillsammans med mannen hade nästan hälften levt i
förhållandet kortare tid än fem år när de kontaktade Kvinnohuset. Tre kvinnor hade
levt med mannen mer än tjugo år.
Förhållandets längd
Kortare än 1 år 3 st
1 – 5 år
37 st
6 – 10 år
15 st
11 –15 år
6 st
16 –20 år
3 st
21 –25 år
1 st
Längre än 26 år 2 st
(Uppgift saknas i 21 fall).
Barnen
Barnen är utsatta för våld, direkt eller indirekt, när de ser sin mamma bli
misshandlad. Många barn blir själva direkt utsatta för våld när pappan eller
styvpappan slår och hotar dem eller när barnen försöker gå emellan för att skydda
mamman eller genom att de försöker avleda mannen när han är aggressiv.
I 120 hem fanns det barn. Antalet barn var totalt 222, hälften var under skolåldern.
139 barn var gemensamma.
43 barn var kvinnans, från tidigare förhållande, och 4barn var
mannens. (Uppgift saknas i 37 fall).
I 42 hem fanns inga barn.
(Uppgift saknas i 18 fall)
Barnens ålder
0 - 1 år
1 -5 år
6 - 10 år
11 - 15 år
16 år - äldre
Okänd ålder
14
68
57
43
18
22
7
Missbruk
Den absoluta merparten av våld och hot utövas av männen utan inverkan av alkohol
eller annat.
I 26 fall har kvinnan uppgett att mannen har någon form av missbruk (alkohol,
narkotika anabola steroider mm).
I 56 fall har kvinnan svarat att det inte finns något missbruk.
8 kvinnor har uppgett eget missbruk.
(Uppgift saknas i 94 fall)
Nationalitet
86 kvinnor var svenska
57 kvinnor var utländska
28 okänd nationalitet
60 män var svenska
51 män var utländska
60 okänd nationalitet
Av 110 par var fördelningen följande:
(Uppgift saknas i 61 fall av 171)
54 par bestod av svensk kvinna – svensk man
10 par bestod av svensk kvinna – utländsk man
6 par bestod av utländsk kvinna – svensk man
40 par bestod av utländsk kvinna – utländsk man
(Av dessa, utländsk kvinna – utländsk man, kom 33 par från samma land och 7 par
kom från olika länder.)
De utländska kvinnorna kom från 25 olika länder
fördelade enligt följande:
Sverige
Mellanöstern
Europa
Afrika
Asien
Sydamerika
86
16
17
7
11
1
(okänt 33)
Männen kom från 23 olika länder:
Sverige
Mellanöstern
Europa
Afrika
Asien
Sydamerika
(Okänt 62)
60
19
17
8
4
1
8
Skyddat boende på Kvinnohuset
Kvinnohuset kan erbjuda ett skyddat boende för hotade kvinnor och deras barn.
Det finns plats för åtta kvinnor och 16 barn som samtidigt kan bo på Kvinnohuset.
Det finns både enkelrum för kvinnor utan barn och större rum med fler sängar.
Boendetiden varierar beroende på hur situationen för kvinnan ser ut. I princip är
maxtiden 3 månader, men ibland är situationen sådan att kvinnan måste stanna
ytterligare tid.
Ett boende på Kvinnohuset innebär ett kollektivt boende där varje kvinna har ett eget
rum med nyckel. Kvinnan har eget ansvar för städning i sitt rum och gemensamt
ansvar tillsammans med övriga boende för ordning och städning i gemensamma
utrymmen.
Att bo på Kvinnohuset innebär ett tryggt boende. Det är alltid låst och personalen
avgör när någon, förutom boende, ska släppas in. Det är kodlås på ytterdörrarna och
koden byts ofta. Det finns inbrottslarm och direktlarm till polisen.
Hur ser det ut?
Det är ett vackert hus i två våningar, byggt vid förra sekelskiftet. Rummen är stora
och ljusa. Inredningen är planerad att vara både praktisk och trevlig och för att passa
en verksamhet där många personer vistas samtidigt längre och kortare tid.
Var och en handlar och lagar sin mat. När en kvinna inte vågar gå ut själv, kan hon få
hjälp med inköp.
På övre våningen finns de åtta sovrummen, badrum och rum för samvaro.
På nedre våningen finns gemensamma utrymmen t ex köket och tv-rum, samt
kontoret. Boende kvinnor kan lätt få kontakt med personal för stöd och råd när något
har uppstått, förutom de längre inbokade samtalen.
Det finns stora utrymmen för barnen att leka i, både inomhus och i trädgården. Runt
trädgården finns ett högt staket för säkerheten.
Personal
På Kvinnohuset arbetar en verksamhetschef, en administratör, två barnpedagoger
och fyra kuratorer. De finns på Kvinnohuset vardagar dagtid. Under kvällar och
helger kan volontärer, kvinnor som arbetar ideellt, finnas på Kvinnohuset.
Samarbete med socialjouren
För att öka tillgängligheten för utsatta kvinnor och deras barn när Kvinnohuset inte är
bemannat samarbetar Kvinnohuset med kommunens socialjour.
Socialjouren kan medverka vid inflyttning av hotade kvinnor och deras barn på
Kvinnohuset under kvällar och helger. Volontärer möter upp och tar emot kvinnan
och barnen och visar dem till rätta.
Inflyttning i samverkan mellan socialjour och volontärer gjordes vid 18 tillfällen under
2012. Övriga 23 flyttade in på dagtid en vardag.
9
Några siffror om boendet år 2012
41 kvinnor och 51 barn har under året bott på Kvinnohuset, d v s totalt 92 boende
gäster.
Antalet övernattningar uppgick till 4 909 nätter totalt.
2 301 gällande kvinnor och 2 608 gällande barn.
27 kvinnor hade barn med sig. 14 kvinnor kom utan barn.
26 kvinnor bodde tillsammans med mannen när de flyttade in på Kvinnohuset.
10 bodde inte ihop men mannen. De trakasserades efter att förhållandet avslutats.
5 kvinnor bodde på Kvinnohuset på grund av hedersproblematik. Fler kvinnor
drabbas dock av hedersproblematikens konsekvenser när de bryter upp från
äktenskapet.
Viss skillnad angående boendet och de externa kontakterna
Siffrorna angående Kvinnohusets samtliga nya kontakter och siffrorna angående
boendet skiljer sig åt.
Angående samtliga kontakter tar kvinnan själv oftast egen kontakt, men gällande
boendet är det oftast socialtjänsten som tagit kontakten.
Gällande nationell bakgrund är utländska kvinnor i majoritet i boendet, till skillnad från
samtliga nya kontakter där svenska kvinnor överväger.
19 av de kvinnor som flyttade på Kvinnohuset hade gjort polisanmälan vid
inflyttningen.
Hur kom kvinnorna till Kvinnohuset?
Egen kontakt
Via socialjouren
Via Kvinnocentrum
Övrig socialtjänst
Sjukvården
Polisen
7
18
8
6
2
0
De boende kvinnornas ålder
18 år - 25 år 9
26 år - 35 år 19
36 år - 45 år 12
46 år - 55 år
1
56 år 0
10
Nationalitet
Av 41 kvinnor var 8 kvinnor svenska och 33 utländska. 6 av dessa behövde tolk vid
samtal.
Av 41 par var fördelningen följande:
4 par bestod av svensk kvinna – svensk man
24 par bestod av utländsk kvinna – utländsk man
4 par bestod av svensk kvinna – utländsk man
4 par bestod av utländsk kvinna – svensk man
5 kvinnor bodde på Kvinnohuset på grund av hedersproblematik
Hur länge bodde kvinnorna på Kvinnohuset?
41 kvinnor bodde på Kvinnohuset under 2012.
Av dessa bodde 7 kvinnor längre än 3 månader.
12 kvinnor bodde kortare tid än 1 månad.
Kortare än 1 månad
1 - 2 månader
2 - 3 månader
3 - 4 månader
4 - 5 månader
5 - 6 månader
Längre än 6 månader
12
10
12
5
1
0
1
Av de kvinnor som bodde på Kvinnohuset kortare tid än 1 månad flyttade 5 kvinnor
tillbaka till mannen.
Vart tog kvinnorna vägen efter boendet på Kvinnohuset?
17 Till egen bostad eller ny egen lägenhet
5 Tillbaka till samma adress när hotet upphört eller mannen flyttat ut
3 Till släkt, vänner eller liknande
3 Till annat skyddat boende
5 Tillbaka till mannen
2 Okänt
6 Fortfarande kvar på Kvinnohuset vid årets slut
13 kvinnor kom från, eller flyttade till, annan ort för att undgå förföljelsen.
10 kvinnor bodde inte tillsammans med mannen när de flyttade in på Kvinnohuset.
11
Barnen och våldet
44 barn bodde tillsammans med sin mamma på Kvinnohuset under år 2012.
Samtliga boende barn har upplevt att mamman blivit utsatt för våld. Många har sett
sin mamma bli slagen, kränkt och hotad.
Många barn har även själva utsatts för fysiskt och psykiskt våld av sin
pappa/styvpappa, ofta genom att barnet gått emellan och försökt förhindra
pappan/styvpappan att slå deras mamma.
Små barn har ofta befunnit sig i mammans famn när hon blivit misshandlad.
I samtal med barnen har det framkommit att pappans/styvpappans våld i många fall
varit riktat direkt mot barnet.
Boende, vårdnad och umgänge
24 av barnen bodde tillsammans med både mamma och pappa/styvpappa när de
flyttade in på Kvinnohuset.
17 barn bodde endast tillsammans med sin mamma vid inflyttning på Kvinnohuset.
Föräldrarna hade gemensam vårdnad om 28 barn.
Mamma hade ensam vårdnad om 16 barn.
I 16 fall pågick eller startades ett umgänge mellan barnet och pappan under tiden
som mamman och barnet bodde på Kvinnohuset.
De boende barnens ålder
0 - 5 år
17
6 år - 10 år
13
11 år - 15 år
13
16 år -
1
Den största gruppen boende barn var under 6 år.
Nationalitet
18 barn hade två utländska föräldrar.
17 barn hade två svenska föräldrar.
9 barn hade en svensk och en utländsk förälder.
8 barn var involverade i hedersrelaterad våldsproblematik.
3 av dessa barn levde under allvarligt hot att bli förda ur landet.
Missbruk
11 barn hade en pappa/styvpappa som missbrukade alkohol eller narkotika
12
Samverkan med andra aktörer angående barnen
Barnpedagogerna har medverkat vid kontakt med skola, barnomsorg,
barnavårdscentral, familjecentral, Barnahus, övrig polis, advokat, Kvinnocentrum,
Familjerätten och övrig socialtjänst.
Anmälan ”Oro för barn”
Barnpedagogerna har varit till stöd för mamman och barnet i kontakt med
socialtjänsten i samband med utredning ”oro för barn” vilket alltid anmäls på grund av
våldet som pågått i hemmet.
Vårdnads- och umgängesprocess
Barnpedagogerna har varit till stöd för mamman och barnet i kontakt med
socialtjänsten i samband med utredning inför förhandling om vårdnad och umgänge.
Personalen förekommer ofta som referens i utredningarna.
Barnpersonalen har medverkat vid advokatkontakter i vårdnads- och
umgängesprocess samt varit stöd för mamman i Tingsrätten vid förhandlingar samt
vittnat.
Brott
Barnpedagogerna har varit stöd för barn när brott mot barnet anmälts.
9 barn blev förhörda på Barnahus och vid ett tillfälle har de varit stöd för barn vid
Tingsrättsförhandling.
Skola
Barnpedagogerna har i de flesta fall varit i kontakt med de boende barnens skolor för
information om barnets situation och säkerhetsplanering.
2 barn fick hemundervisning från sin skola på grund av att hotbilden från pappan
förhindrade barnen att gå till skolan.
6 barn hade ingen undervisning från sin skola på grund av att barnen kom från annan
kommun.
Hur länge bodde barnen på Kvinnohuset?
Kortare än 1 månad
1 - 2 månader
2 - 3 månader
3 - 4 månader
4 - 5 månader
5 - 6 månader
Längre än 6 månader
14
16
17
3
1
0
0
4 barn bodde längre tid än tre månader på Kvinnohuset.
Enskilda insatser för barn
De enskilda insatserna för barn på Kvinnohuset innebär Trappan-samtal,
Lekarbetspedagogik, pedagogisk lek samt stödsamtal.
13
Rumsbeläggning på Kvinnohuset under år 2012
På Kvinnohuset finns det 8 rum för boende, totalt 24 platser varav 8 för kvinnor
och 16 för barn. Varje kvinna disponerar ett eget rum för sig och sina barn. Det
finns också enkelrum för kvinnor utan barn.
Rum kan reserveras för en kvinna som har kontakt med Kvinnohuset.
Under året 2012 har Kvinnohuset haft en genomsnittlig beläggning av 7 rum
och i genomsnitt 14 personer har samtidigt bott på Kvinnohuset.
Som mest har 20 personer bott samtidigt på Kvinnohuset och den lägsta
beläggningen har varit 9 personer.
Under 23 veckor har det varit fullbelagt. Inkluderat reserverade rum 26 veckor.
14
15
16
17