KOMPOST - Avloppsguiden

Download Report

Transcript KOMPOST - Avloppsguiden

MÅNADENS PROJEKT
små
avlopp
Ungefär 250 000 fritidshus i Sverige har enskilt avlopp. Många av dem
behöver bytas ut eller rustas upp för att reningen ska bli bättre för miljön och
hälsan. Så här kan du ta reda på om ditt avlopp är en miljörisk
AV ulrica otterling FOTO GYSINGE BYGGNADSVÅRD,
BENGTSSON & JERNUDD, DREAMSTIME
STENKISTA
RENINGSVERK
DRÄNERING
VATTENTOALETT
BDT-VATTEN
INFILTRATION
3-KAMMARBRUNN
KVÄVE
TORRTOA
KOMPOST
KOMPOST
allt om fritidshus
31
MÅNADENS PROJEKT
Skit inte i miljön
– satsa på
BRA RENING
Ett miljövänligt avlopp släpper inte ut bakterier till dricksvattenbrunnar. Det hindrar
också fosfor och kväve från att rinna ut i våra vattendrag och bidra till övergödning.
Därför är det viktigt att ha koll på vilken sorts avlopp som finns i fritidshuset..
S
ällan har intresset för små avlopp va-
rit så stort som nu. Små avlopp, eller enskilda
avlopp som de ofta kallas, är avloppslösningar
i fastigheter som saknar anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Problemet är att dessa små
avlopp är av en högst varierande kvalitet, och att de är
många.
I Sverige finns drygt 650 000 små avlopp med vattentoalett ansluten. Av dessa saknar uppskattningsvis
125 000 egentlig rening. Cirka 250 000 fritidshus har
enskilt avlopp.
Avlopp med dålig rening innebär konkreta miljöoch hälsorisker. Urin innehåller höga halter av fosfor
och kväve, ämnen som bidrar till övergödning när de
når ut i våra vattendrag. Utsläpp av organiska ämnen
i vatten kan leda till syrebrist i vattenmiljön. Läkemedelsrester och hormoner kan orsaka reproduktionsstörningar på fisk. Bakterier och virus kan förorena
dricksvattenbrunnar. Listan på potentiella miljökonsekvenser är lång.
tro att ens eget avlopp inte spelar
någon roll, men totalt i Sverige släpper små avlopp ut
cirka 160 ton fosfor och 1 100 ton kväve i havet per
år. (Källa: Avloppsguiden). I detta perspektiv är det
lätt att förstå varför Naturvårdsverket just nu genomför tillsynskampanjen ”Små avlopp – ingen skitsak”
Det är lätt att
Många bäckar små…
Svenska enskilda avlopp
släpper tillsammans ut
cirka 160 ton fosfor och
1100 ton kväve per år i
havet.
tänk på att:
En 3-kammarbrunn
renar inte avloppsvatten, utan är enbart en
32
allt om fritidshus
slamavskiljare.
Vad säger lagen?
Varje fastighetsägare
är ansvarig för att avloppsanläggningarna
uppfyller miljökraven.
För att anlägga avlopp
måste du ha tillstånd
från din kommunala miljönämnd. Krav på rening
tillsammans med
130 kommuner, Avloppsguiden med
flera. Förhoppningen är att kampanjen
ska snabba på upprustningen av de dåliga små avloppen.
– Det är de sämsta avloppen i de
känsligaste områdena som vi främst vill
komma åt, säger Henrik Sandström, handläggare på
Naturvårdsverket och projektledare för kampanjen.
Avsikten är att göra det lätt för fastighetsägare
att göra rätt. Via informationsmöten ska husägare få
kunskap, kunna möta rätt personer, få hjälp med att
söka tillstånd och råd kring olika avloppslösningar
och dylikt. Kommunerna är tillsynsmyndighet för
enskilda avlopp och bedriver kampanjen parallellt
med sitt vanliga inspektionsarbete med avlopp.
– Många fastighetsägare känner inte till vilket ansvar de har eller att det krävs tillstånd för ett avlopp
med ansluten vattentoalett. De inser inte heller vilka
konsekvenser ett dåligt avlopp har, påpekar Henrik
Sandström.
från enskilda avlopp har
funnits ända sedan den
första miljöskyddslagen
kom 1969.
Om du ska köpa ett
fritidshus
Kontrollera att det finns
tillstånd för avloppsanordningen i huset och
undersök vilken typ av
anläggning det är.
En anläggning utan
tillstånd innebär att
en investering kommer att krävas för
att åtgärda systemet.
Den befintliga lösningen
kan också vara dålig för
den närliggande miljön
(sjöar, dricksvatten).
SMÅ AVLOPP
Är ditt wc-avlopp
en miljörisk?
Här är några snabba punkter för att kolla om ditt avlopp behöver åtgärdas. För mer exakt information, kontakta miljökontoret i
kommunen där huset ligger. Avlopp med hög eller medelrisk måste
åtgärdas så att de uppfyller kraven.
K o lla
själv!
Medel risk
Hög risk
Låg risk
w Slamavskiljare/3kammarbrunn som är
anslutet till en infiltration eller markbädd
anlagd före 1987.
w Infiltrationen eller
markbädden som
systemet är anslutet
till har dålig genomströmning.
w Alla avloppslösningar som saknar
tillstånd, oavsett när
de byggdes.
w Avloppet består av
enbart en slamavskiljare (1-, 2 eller
3-kammarbrunn) och
saknar efterföljande
rening. Avloppsvattnet leds till ett dike
eller liknande eller till
dräneringsrör eller
stenkista.
w Anläggningar med
tillstånd, till exempel:
Slamavskiljare/3kammarbrunn som
är anslutet till en
infiltration eller markbädd anlagd 1987 eller
senare.
w Avlopp enligt ovan
med urinsortering.
allt om fritidshus
33
MÅNADENS PROJEKT
OM Mitt avlopp
är en miljörisk
Vad ska jag göra?
Små avlopp, eller enskilda avlopp som de även
kallas, kan vara olika saker. Det finns många olika
tekniklösningar och olika kombinationer av lösningar. Därför är det svårt att svara rätt upp och
ner vad som måste göras och vilken avloppslösning som ska väljas.
Men man måste ju börja någonstans. Det stora
valet är om man vill ha vattentoalett eller inte.
Avlopp med vattentoalett innebär näringsämnen
och smittoämnen som blir till föroreningar om
de kommer ut i grundvattnet eller vattendragen.
Har du indraget vatten behöver du även något
form av avlopp även för bad-, disk- och tvättvattnet, så kallat BDT-vatten. Det ställs dock inte lika
hårda krav på reningsanläggningen för BDT-vatten som vad det gör för påkopplad vattentoalett.
Börja med att lära dig lite mer om små avlopp
om du är villrådig. På www.avloppsguiden.se
finns mycket information för dig som husägare.
Där kan du bland annat läsa om hur du ska
planera ditt avlopp samt om olika avloppstekniker. Ta det bara lugnt då informationen kan vara
omfattande.
En sak som gör det svårt att ge allmänna råd
är att det är förutsättningarna på platsen som
avgör vilka lösningar som fungerar. Innan du
bestämmer dig för en lösning gör du klokt i att
kontakta miljökontoret i din kommun. Miljökontoret kan svara på vilka krav de ställer på avlopp
i just ditt område. Miljöinspektörerna kan inte
säga exakt vilken lösning du ska välja då de
kommer pröva din eventuella avloppsansökan.
Däremot kan de som sagt förklara vilka krav som
gäller och dessa krav kan du sedan använda då
du väljer lösning.
När du vet lite mer om vad du vill ha kan du
kontakta en maskinentreprenör. Kanske kan han
eller hon även hjälpa dig med att skriva den ansökan eller anmälan till miljökontoret som krävs
när du gör om eller lägger nytt avlopp. Miljökontoret hjälper dig med att avgöra om det är en
ansökan eller anmälan det är frågan om.
Det är förbjudet att
anlägga avlopp för
vattentoalett utan
tillstånd. Vänta därför på beslutet från
miljökontoret innan
du eller någon
annan börjar
gräva.
34
allt om fritidshus
Hur mycket kostar det att
åtgärda mitt gamla avlopp?
Kostnaden kan variera ganska
mycket. Det som avgör mest är markförhållandena. Hur det ser ut i marken
styr vilken avloppslösning som passar
och hur mycket arbete maskinentreprenören behöver lägga ned för att
få till det. På www.avloppsguiden.se
under rubriken Avloppsteknik finns
några prisexempel för olika system-
lösningar. En systemlösning kan kosta
mellan 40 000 och 125 000 kronor i
investeringskostnader, beroende på
vilken lösning man väljer och tomtens
förutsättningar. Driftskostnaderna, i
sin tur, varierar mellan 500 och
6 500 kr/år (Det dyrare alternativet
är räknat på att husägaren ett eget
minireningsverk.).
XXxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Sammanfattning:
w Lär dig mer om små avlopp
w Vilken funktion vill du ha,
vattentoalett eller inte?
w Ta reda på vilka krav som gäller
för dig och ditt fritidshus
w Välj en avloppslösning och/eller
kontakta en maskinentreprenör som
kan hjälpa dig med avloppet
w Skriv en ansökan eller anmälan
och skicka till miljökontoret
w Anlägg avloppet (efter att ha
fått tillstånd eller att miljökontoret
har svarat på anmälan)
Här kan du
hitta mer info
På www.avloppsguiden finns användbar information om avloppslösningar,
toalettalternativ och mycket mer i detta ämne.
Information om den pågående tillsynskampanjen hittar du på www.naturvardsverket.se/smaavlopp.
Din kommuns hemsida och ditt lokala
miljökontor kan tala om vad som gäller
avseende avlopp där just ditt hus ligger.
SMÅ AVLOPP
Tänk på torrtoan också
Det är inte bara vattentoaletter med enskilda
avlopp som påverkar miljön negativt. Även felaktig hantering av torrtoaletter och latrin kan
bidra till övergödning och andra miljöproblem.
I Allt om Fritidshus nr 4/2010 presenterades
en rad olika miljövänliga torrtoalettlösningar
med fokus på ett lokalt kretslopp.
Avgörande för att det verkligen blir en
miljövänlig lösning är att din hantering av latrin
och urin sker på ett korrekt sätt. Miljövänligt
i det här fallet innebär att bakterier och virus
inte förorenar vattentäkter och att kväve och
fosfor inte sprids ut i vattendrag och bidrar till
övergödning.
Här tar vi upp några exempel där fel i hanteringen förekommer och förklarar varför det är
så viktigt att du gör rätt.
Många bäckar små blir faktiskt en hel flod
till slut.
6 frågor och svar om latrin & urin
1
Om du ska installera en torrtoalett
med latrinkompost behöver du anmäla detta till miljökontoret. Har du
vatten indraget i stugan vill miljökontoret veta vad som händer med det
när det lämnar huset.
övrigt vill du antagligen att den ska
ha stadiga väggar och lock för att
hålla lukten borta. Den kan inte vara
helt försluten eftersom luft behövs
för att komposteringsprocessen ska
fungera. I latrinkomposten kan du
lägga köks- och trädgårdsavfall, men
du kan alltså inte lägga latrin i en
vanlig trädgårdkompost.
2
5
Måste jag anmäla till miljökontoret
om jag har ett system med torrtoalett som behöver åtgärdas?
Varför ska inte uppsamlad urin
släppas ut med bdt-vattnet (bad–
disk–tvätt)?
Bdt-anläggningar är inte dimensionerade för att ta hand om de höga
halter av kväve och fosfor som urin
innehåller. Kvävet och fosforet tas
därmed inte upp, utan rinner ut i
naturen och bidrar till övergödning.
Undantaget är om du har en anläggning som är byggd för att ta emot
både wc-avlopp och bdt-vatten.
3
Varför är det fel att släppa ut urin
nere i marken, till exempel i en
stenkista, när det samtidigt är bra att
vattna ut urin ovanpå marken?
Urin är ett naturligt gödningsämne
eftersom det innehåller kväve och
fosfor. När du vattnar ut urin ovanpå
marken tar växterna upp det via
sina rötter. Om du i stället släpper ut
urinen i en stenkista nere i marken,
finns där inga växter som kan ta
upp näringen. I stället hamnar den
i grundvattnet och leds ut i naturen
med övergödning som resultat.
4
Måste jag ha en särskild latrinkompost?
Varför ska en latrinkompost ha
tät botten?
Även om du har en urinseparerande
toalett så innehåller latrinen ändå
en del vätska. Den täta botten på
komposten ser till att den här bakteriefyllda vätskan inte rinner ner i
jordlagren till grundvattnet. Annars
finns det risk för att bakterier, virus
och medicinrester kan förorena närliggande vattentäkter.
Det bästa är att använda två alternerande kärl för latrinkomposten. Till
exempel 2 x 500 liter är lagom för ett
vanligt fritidshusboende. Med denna
metod komposteras latrinen och
bakterierna hinner brytas ner innan
den sprids i trädgården.
6
Är det okej att gräva ner latrinsäcken på tomten och låta den
komposteras i marken?
Nej, så snart säcken börjar brytas
ner rinner vätska med en mängd
bakterier rakt ner i grundvattnet som
dessutom ligger närmare än om du
lagt säcken ovan jord. Om säcken
dessutom innehåller urin, rinner den
rakt ut i naturen och riskerar att bidra
till övergödning.
En latrinkompost ska ha tät botten. I
allt om fritidshus
35
MÅNADENS PROJEKT
Deltagare i:
Små avlopp – ingen skitsak
Det är kommunerna som genomför det mesta arbetet i kampanjen Små avlopp –
ingen skitsak. Här är en lista på de kommuner som är med i kampanjen. Det är din
hemkommun som är tillsynsmyndighet för avlopp och det är via den som du får mer
information om enskilda avlopp och blanketter för avloppstillstånd.
Norrbottens län
Boden, www.boden.se
Gällivare, www.gellivare.se
Luleå, www.lulea.se
Piteå, www.pitea.se
Västerbottens län
Umeå, www.umea.se
Jämtlands län
Östersund,
www.ostersund.se
Västernorrlands län
Härnösand,
www.harnosand.se
Sundsvall, www.sundsvall.se
Ånge, www.ange.se
Örnsköldsvik,
www.ornskoldsvik.se
Gävleborgs län
Ljusdal, www.ljusdal.se
Ockelbo, www.ockelbo.se
Ovanåker, www.ovanaker.se
Dalarnas län
Falun, www.falun.se
Gagnef, www.gagnef.se
Hedemora,
www.hedemora.se
Malung-Sälen,
www.malung.se
Smedjebacken,
www1.smedjebacken.se
Säter, www.sater.se
Älvdalen, www.alvdalen.se
Värmlands län
Eda, www.eda.se
Filipstad, www.filipstad.se
Forshaga och Munkfors,
www.forshaga.se
De kommuner som är med i
Naturvårdsverkets kampanj
får bland annat hjälp med
att ordna informationsträffar, där fastighetsägarna
får träffa entreprenörer och
representanter från tillsynsmyndigheten med flera.
Karlstad, www.karlstad.se
Kristinehamn,
www.kristinehamn.se
Storfors, www.storfors.se
Sunne, www.sunne.se
Torsby, www.torsby.se
Grums, www.grums.se
Örebro län
Askersund och Laxå,
www.lamf.se
Degerfors,
www.degerfors.se
Kumla, www.kumla.se
Lekeberg, www.lekeberg.se
Örebro, www.orebro.se
Västmanlands län
Västmanland-Dalarna
miljö- och byggförvaltning
(Avesta, Norberg och Fagersta), www.avesta.se
Sala och Heby, www.sala.se
Arboga, www.arboga.se
Kungsör, www.kungsor.se
Skinnskatteberg,
www.skinnskatteberg.se
Uppsala län
Sala och Heby, www.sala.se
Enköping, www.enkoping.se
Tierp, www.tierp.se
Uppsala, www.uppsala.se
Östhammar,
www.osthammar.se
Stockholms län
Botkyrka, www.botkyrka.se
Norrtälje, www.norrtalje.se
Stockholms stad,
www.stockholm.se
Södertälje,
www.sodertalje.se
Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (Nynäshamn, Haninge och Tyresö),
www.smohf.se
Upplands-Bro,
www.upplands-bro.se
Vallentuna,
www.vallentuna.se
Södra Roslagens miljö- och
hälsoskyddskontor (Vaxholm, Täby och Danderyd),
www.danderyd.se
Värmdö, www.varmdo.se
Österåker, www.osteraker.se
Södermanlands län
Strängnäs,
www.strangnas.se
Västra Götalands län
Borås kommun,
www.boras.se
Falköping, Skövde, Tibro
och Hjo,
www.miljoskaraborg.se
Herrljunga,
www.herrljunga.se
Härryda, www.harryda.se
Kungälv, www.kungalv.se
Lerum, www.lerum.se
Lidköping, Götene, Grästorp, www.lidkoping.se
Lilla Edet, www.lillaedet.se
MTG, Mariestad, Töreboda,
Gullspång,
www.mtgskaraborg.se
Mölndals Stad,
www.molndal.se
Orust, www.orust.se
Skara, www.skara.se
Stenungsund,
www.stenungsund.se
Tjörn, www.tjorn.se
Tranemo, www.tranemo.se
Ulricehamn,
www.ulricehamn.se
Vara, www.vara.se
Åmål, www.amal.se
Östergötlands län
Åtvidaberg, atvidaberg.se
Jönköpings län
Aneby, www.aneby.se
Habo och Mullsjö,
www.habokommun.se
Jönköping,
www.jonkoping.se
Nässjö, www.nassjo.se
Sävsjö, www.savsjo.se
Vetlanda, www.vetlanda.se
Värnamo, www.varnamo.se
Kalmar län
Borgholm,
www.borgholm.se
Kalmar, www.kalmar.se
Mönsterås,
www.monsteras.se
Oskarshamn,
www.oskarshamn.se
Västervik, www.vastervik.se
Gotlands län
Gotland, www.gotland.se
Hallands län
Falkenberg,
www.falkenberg.se
Kungsbacka,
www.kungsbacka.se
Laholm, www.laholm.se
Varberg, www2.varberg.se
Kronobergs län
Alvesta, www.alvesta.se
Lessebo, www.lessebo.se
Ljungby, www.ljungby.se
Markaryd, www.markaryd.se
Växjö, www.vaxjo.se
Älmhult, www.almhult.se
Blekinge län
Miljöförbundet Blekinge
Väst (Sölvesborg, Karlshamn och Olofström),
www.miljovast.se
Ronneby, www.ronneby.se
Skåne län
Bromölla, www.bromolla.se
Helsingborg,
www.helsingborg.se
Höganäs, www.hoganas.se
Hörby, www.horby.se
Kristianstad,
www.kristianstad.se
Söderåsens Miljöförbund
(Bjuv, Klippan, Perstorp,
Svalöv och Örkelljunga),
www.soderasensmiljoforbund.se
Trelleborg, www.trelleborg.se
Ystad – Österlenregionens
miljöförbund,
www.ystadosterlenmiljo.se
Åstorp, www.astorp.se
Ängelholm,
www.engelholm.se
Vänd dig till kommunen
Om man har ett dåligt avlopp måste man ta
reda på hur man ska välja en ny lösning för sin
avloppsrening. Frågorna är många och nya för
de flesta:
w Ska man gå ihop med grannarna?
w Hur fungerar en kretsloppslösning?
w Vilken teknik uppfyller de krav som kommunen ställer i mitt fall?
w Hur ska jag sköta avloppet?
w Vad kommer det kosta per år?
36
allt om fritidshus