Transcript Falun - Dalkarlsvägen

.~--~
DA1]{AR1S
..
'v'
I VACEN 4~
I
.Militartöv.!J.~dt
~~ /
Dalarna var tidigt överbefolkat. Jordbruksfastigheterna delades vid varje arvsskifte i allt mindre
lotter, vilket tvingade dalfolket ut på arbete. Ett
normalt år strax före 1800-talets mitt gick 3 5004500 personer på herrarbete, varav 90 procent från
övre Dalarna som då hade 70 000 invånare. Vid
missväxt ökade siffrorna. På Dalkarlsvägen gick
också kullor i lika hög utsträckning som dalkarlar.
-
Från många hörn av Dalarna drog män och kvinnor
iväg till herrarbete runt den 1 maj. En andra arbetsvandring kom i september. Den senare berodde på att
dalfolket varit hemma på slåtter och sedan återvände
till Stockholm för höst- och vinterarbete. Det hände
att man även gick hem för att fira bröllop, vara med
på husförhör, mantalsskrivning och tingsförhandlingar. Många var på herrar bete 7-10 månader.
Männen arbetade ofta som vedsågare, snickare och
timmermän medan kvinnorna fick arbete som trädgårdskullor, mursmäckor och roddarkullor. Det fanns
starka band hos dalfolket och de bodde ofta nära
varandra eller tillsammans.
/'
J
Dall{arlsvägen
är ett system av stigar och vägar
från övre Dalarna ned till Stockholm. Det har etablerats
genom de säsongsvisa vandringar, herrarbetsvandringar,
som från 1500-talet och fram till början av 1900-talet
var en viktig del av Dalarnas folkhushåll. En del av
stigarna är restaurerade, andra är nästan igenvuxna,
men efter hela vägen till Stockholm finns det fortfarande spår av dalfolkets vandringar. Det finns ingen "enda
och rätta" Dalkarlsväg, utan många lokala varianter. Av
praktiska skäl har vi valt att redovisa en variant.
En utförlig vägbeskrivning och alternativa vägar finns på
Dalkarlsvägens hemsida
www.dalkarlsvagen.com
Information: Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund,
tel 023-76 55 00, fax 023-28358.
Ett projekt av Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund med stöd av Länsstyrelsen Dalarnas län. Utgivningsår 2002.
1
- dalfolkets historiska vandringsvägar mellan Dalarna och Stockholm
-
-
Sträckning i stort: Bjursås kyrka (O) Västanberg Stängseln
Harmsarvsgruvorna (7 km) Studsarvet Norlingberg Bergsgården - Botäkt Lövhyddan Stennäset
- Falun (Åsgatan Stora Torget) (20 km).
-
- Prästfäbodarna
-
Vägbeskrivning: Vägen följer i stort 1700-talets vägsträckning.
Den betecknades som landsväg eller allmän väg under början
av 1600-talet. Vägen Falun-Bjursås blev allmän kärrväg 1716.
Ny väg mellan Falun och Bjursås blev klar 1878. Abraham
Hiilphers beskriver vägen i sin Dagbok...1757 att "De högste
backar på denna orten, gjöra lands-wägen nog beswärlig at
resa med vagn".
Sträckan är mycket lätt att gå. Den följer vägar av olika
standard, mestadels grusväg, några korta stycken asfalterad
väg. Över Långtjärns berget har vägen en mycket ålderdomlig
karaktär. Här passeras dels en myr, dels en bäck, där det kan
vara något blött. Det går dock i regel att klara sig utan stövlar.
Övernattning: Kontakta Välkommen till Falun, 023-830 50
www.welcome.falun.se
;utsjö.
Sevärdheter
Dall{arlsvägen
är inte markerad eller skyltad.
För att vara säker på at~hitta rätt bör man ta med
en bra karta, till exempel Gröna kartan skala
1:50 000.
1. Bjursås, sockencentrum. Bjursås var tidigare känt för sin
skotillverkning. Kyrkan är från 1790-talet. Sagokonstnären
Einar Norelius var under många år verksam i Bjursås.
Hembygdsgård på Dössberget.
Sträckan Bjursås-Falun finns på kartbladen 13F
Falun SO, 13F Falun NO. Vägen är en del i världsarvet "Det historiska industrilandskapet kring Stora
Kopparberget och Falun" och även ett riksintresse
inom kulturmiljövården. Namnet "Linnevägen" är
en sentida konstruktion.
2. Västanberg. Storslagen vy mot Bjursås kyrka. Notera
mjölkpallen vid huset på vägens östra sida.
3. Långtjärnsberget, milstolpsfundament vid västra sidan av
vägen. Ytterligare några milstolpsfundament finns längs
vägen.
4. Dammbyggnaden för Hålldammen eller Hälldammen,
byggdes för att få vattenkraft till Harmsarvsgruvorna, som
ligger i huvudsak väster om vägen. Brytning av järnmalm
ägde rum 1762-1897.
5. Studsarvet, småbrutet odlingslandskap med stengärdesgårdar.
6. På toppen vid Norlingberg, som kallas Pundet, finns en
lämplig stenhäll att rasta på, med utsikt över Grycken. Rejäl
stigning från FaluhåIlet, från ca 125 m till 250 m ö h. Norlingberg blev berömt på 1930-talet, då motortävlingar kördes
här.
7. Bergsgården. Bygdegård. Uppfördes ursprungligen vid
Bäckehagen under andra världskriget som förläggning för
norska flyktingar.
8. Bergsgården. Enligt tradition en gammal vägkrog. Norr
om byggnaden går 1870-talets väg parallellt med dagens
riksväg 80. Litet längre norrut på denna väg finns en stentrumma med en milstolpe av "Falu-modell" från 1873.
9. Gamla Fruns väg (officiellt vägnamn). Namnet syftar på
Augusta Munktell på Grycksbo, som på 1870-talet hävdade
att vägen var Grycksbo bruks privata väg, och tillät ej någon
allmän trafik på densamma.
Allemansrätten
Att få vandra i skog och mark utan att behöva fråga
om lov är en förmån som få andra länder har en
motsvarighet till. Men vi får inte uppträda hur som
helst. Vi måste visa hänsyn till växtlighet, djur och
människor. Gå inte vid sidan av stigar och vägar där
de går nära bebyggelse,genom odlade marker eller
över skogsplanteringar. Det är vår skyldighet att
respektera den frihet allemansrätten ger!
10. Stennäset tvåvalvsbro av sten, kanske från 1700-talet.
Bron var i allmän trafik till 1937. Vid bron finns en milstolpe, 1/4 MIL.
oS
11. Falun. Falu gruva och den historiska delen av Falun ingår
i världsarvet "Det historiska industrilandskapet kring Stora
Kopparberget och Falun". Kyrkorna är från 1400-talet
respektive 1600-talet. Stadsrättigheter 1641, stadsplan från
1646. Stadsdelarna Östanfors, Gamla Herrgårn och Elfsborg
präglas aven småskalig trähus bebyggelse där gruv- och
hyttarbetarna bodde. Den gamla vägen genom Falun går på
Åsgatan och längs stranden av sjön Tisken mot Knivabygden,
som också ingår i världsarvet.