Transcript Var noggrann vid gödsling av oljeväxter Spannmål och

ANNoNSbilAgA
1/11
Ett nytt verktyg för
precisionsodling:
Yara N-Sensor
finlands första Yara n-Sensor används i sommar såväl för
olika tester som inom praktisk odling på både forskningsstationens och aktiva jordbrukares åkrar.
g
ödsling med tillskottskväve under växtperioden har allt mer vunnit framsteg inom produktionen
av högklassigt brödvete. Yara N-Sensor bestämmer behovet av tillskottskväve och lägger rätt gödselgiva på rätt ställe.
Yara N-Sensor är ett verktyg som monteras på traktorns tak. Under körningen avläser sensorerna den ljusmängd som reflekteras från grödan och ljusets kvalitet. Verktyget
omvandlar det reflekterade ljuset till grödans
klorofyllinnehåll och biomassa. På basis av
mätresultaten reglerar verktygets styrsystem i
realtid gödselspridaren bakpå traktorn.
Avläsning och gödselspridning utförs därför under en enda körning med normal hastighet. På så sätt motsvarar gödslingen exakt
de förhållanden som råder för tillfället.
Yara N-Sensor har funnits på marknaden redan en längre tid, bl.a. i Sverige. Med
verktygets hjälp har man uppnått skördeökningar samtidigt som de sammanlagda kvävemängderna har kunnat minskas. Bättre
kvalitet, snabbare tröskning tack vare jämnare gröda och minimerad miljöbelastning
är också betydande fördelar.
Yara N-Sensor kan förutom på spannmål användas för gödsling av oljeväxter,
majs och potatis. I utvecklingsarbetet ingår
att ta fram praktiska tillämpningar också för
andra grödor som exempelvis vall.
Bättre kvalitet,
snabbare tröskning
tack vare jämnare
gröda och minimerad
miljöbelastning är
också betydande
fördelar
Användbarheten ökar också av att verktyget
är kompatibelt med nästan alla nyare gödselspridare och växtskyddssprutor.
Utifrån avläsningarna är det inte bara
möjligt att sprida rätt mängd gödsel på rätt
plats utan från vart och ett skifte får man
också en karta över såväl biomassa som
gödselspridning som kan användas senare
vid odlingsplaneringen.
Goda erfarenheter i SveriGe
Finlands första Yara N-Sensor kom i början
av året till Yara Suomis forskningsstation i
Kotkaniemi och verktyget används i sommar såväl för olika tester som inom praktisk
odling på både forskningsstationens och aktiva jordbrukares åkrar. Yara N-Sensor förevisas för jordbrukarna på Yaras forskningsstation i Kotkaniemi i Vichtis 20.6.
Svensken Håkan Eriksson vann i fjol
WWF:s pris som Östersjöns miljövänligaste jordbrukare och hans kommentarer om
Yara N-Sensor var mycket uppmuntrande. Han slog fast att Yara N-Sensor har varit
”decenniets bästa investering på gården”.
På Wiggeby gård körs veteåkrarna över i
flaggbladsstadiet, före axgången. Under körningen bestämmer Yara N-Sensorn behovet
av tillskottskväve, varefter spridaren lägger
ut rätt gödselmängd.
I den mån man hinner används anläggningen förutom på de egna åkrarna också
på grannarnas åkrar. N-Sensorn sköts av en
av gårdens anställda. Han deltar också i den
användarutbildning Yara årligen ordnar.
– Med blotta ögat kan du inte bestämma
hur mycket kväve som behövs på skiftets olika delar. Med N-Sensorn sker spridningen
korrekt. N-Sensorn har visat att den största
skörden inte kommer från de ställen där beståndet är tungt och lägger sig, utan från de
ställen där beståndet hålls upprätt, berättar
Håkan Eriksson.
Eriksson konstaterar att N-Sensorn har
gett jämnare bestånd, bättre skördekvalitet
och enklare tröskning på gården. Användningen av kväve har minskat med 2-3 procent. Skörden har blivit större tack vare att
kvävet läggs på rätta ställen på skiftena.
På våren gödslas gårdens veteåkrar med
120–130 kilo kväve per hektar, i flaggbladsskedet sprids 20-30 kilo tilläggskväve per hektar med hjälp av N-Sensorn, och vid svampbekämpningen ges 8-10 kilo per hektar som
urealösning. Kvaliteten på vårt vete duger alltid för kvarnarna, proteinhalten brukar vara
12,5 procent, säger Håkan Eriksson stolt.
Var noggrann vid
gödsling av oljeväxter
I Yaras granulat förenas fin
kvalitet med god löslighet
Spannmål och
oljeväxter i Sjundeå
Rybs och
raps behöver
balanserad
gödsling
Ett hårt gödselkorn håller
för lagring och hantering.
Kvävet löser sig snabbt och
fullständigt i fuktig jord
Efter betorna
kom oljeväxter
som en viktig
gröda på Karuby.
3
5
8
YARA SUOMI OY är ett dotterbolag till Yara International ASA, som tillverkar och säljer gödselmedel för jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk, miljöskyddsprodukter och kemikalier för industribruk. REDAKTION chefredaktör Seija Luomanperä, redaktionsråd Jari Pentinmäki, Mikael Brännback, Anne Kerminen och Mikko Korhonen, Yara Suomi Oy, layout
Anna Kujala Landsbygdens Folk, översättningar Kerstin Lindroos-Falck och Kerstin Holmström.
KONTAKT Yara Suomi Oy, PB 900 00181 Helsingfors, e-post: [email protected], telefon: 010 215 111
Yara Suomi | Växtpressen 1/2011 |
1
ANNoNSbilAgA
Näringskunskap
i ny tidning
den här tidninGen är det förSta numret av Leipä LeveämmäkSi växtpreSSen.
Tidningen är en svenskspråkig systerupplaga av
välkända Leipä Leveämmäksi, och ska utkomma
två gånger om året som bilaga till Landsbygdens
Folk. Yara Suomi vill också med den här tidningen
erbjuda sina kunder aktuell information om gödsling, produkter och odlingsmetoder.
I det här numret berättar vi om ett nytt precisionsodlingsverktyg: Yara N-Sensor. Med hjälp
av sensorn kan jordbrukaren mäta spannmålens
klorofyllhalt och biomassa på olika platser, och
kvävegödsla beståndet efter behov. För brödsädesodlaren förbättrar sensorn möjligheten att
odla spannmål som är tillräckligt proteinrikt. I
Sverige har den använts några år med goda
erfarenheter. I Finland kommer Yara N-Sensor att
testas och förevisas i sommar.
Kreatursgårdarna uppmanas att satsa på vallodling. Produktionskostnaderna för gårdens eget
foder sjunker när skördenivån höjs. I bästa fall kan
man få en vallskörd på upp till åtta ton torrsubstans, medan medelskörden idag är bara halva
den mängden.
Om lantbrukets miljöskydd berättas inne i
tidningen i ett reportage från Johan Åbergs gård i
Nagu, där man i höstas spred ut gips på åkrarna.
Gipsens uppgift är att fastlägga fosfor i jorden och
härigenom minska fosforbelastningen på vattendragen. Projektet är en av åtgärderna för att
skydda Östersjön, ett arbete där både privatpersoner och Östersjöns kuststater deltar. Användning
av gips har enligt undersökningar gett mycket
lovande resultat.
På Yara Suomis forskningsstation i Kotkaniemi
har man forskat om gödselmedel redan i 50 år.
Här testas odlingsprogrammen för att säkerställa
att de nya modellerna fungerar i praktiken. Forskningen producerar också grunddata om gödselmedlens verkningar. Exempelvis bygger artikeln
om kvävets löslighet på data från fältförsöken i
Kotkaniemi.
Förutom om odlingsmetoder berättar vi också
om de bakgrundsfaktorer som påverkar gödselmedlens pris. Den internationella marknaden för
spannmål och produktionsinsatser påverkar priserna också hos oss i Finland. Jordbrukarna behöver
allt mera kunskap som grund för sina beslut.
Vi hoppas att läsarna ska ta till sig tidningen och
i den hitta nyttig kunskap att använda som stöd för
odlingen. För att utveckla en tidning är det viktigt
med respons, synpunkter kan skickas in elektroniskt
på adressen: [email protected].
Aktuell information om gödsling och forskningsresultat fås elektroniskt från www.farmit.net
och produktinfo från webbplatsen www.yara.fi.
Gödslingsguiden, som innehåller viktig information
om gödsling och produkter, finns på Yaras webbplats på finska och svenska.
Seija Luomanperä
chefredaktör
Efterfrågan på
jordbruksprodukter ökar
P
rognoserna visar att det globala livsmedelsbehovet ökar
stort till följd av den kraftiga befolkningstillväxten. Den odlade åkerarealen växer inte i samma
takt, vilket innebär ett allt mer ansträngt förhållande mellan konsumtion och produktion. Därför orsakar
bl.a. ogynnsamma väderförhållanden i världens främsta produktionsområden mycket lätt
kraftiga fluktuationer i priserna på
såväl jordbruksprodukter som
produktionsinsatser. Det har
vi sett exempel
på under den
senaste tiden.
Sådden
närmar sig!
Gödselmedlen för vårsådden bör
beställas så snart som möjligt för
att produkterna ska hinna levereras
i tid. Yara Suomis gödselmedel har
garanti för kvalitet, renhet och lågt
klimatavtryck.
Bekanta dig med de nya YaraVita-bladgödselmedlen: YaraVita
Brassitrel FL för kompletteringsgödsling av oljeväxter, YaraVita
Thiotrac 300 för kväve- och
svavelgödsling av spannmål och
oljeväxter och YaraVita Mantrac
PRO för mangangödsling av alla
grödor.
Produktinfo om Yara Suomis
gödselmedelsortiment finns på
adressen www.yara.fi.
Visionen om att efterfrågan på jordbruksprodukter stiger kraftigt skapar en stabil grund för jordbrukarna
att utveckla jordbruksproduktionen.
Hektarskördarna måste öka för att
det ska gå att tillgodose det växande
matbehovet när åkerarealen per person minskar. Visionen om en ökande
jordbruksproduktion ligger också till
grund för utvecklandet av Yaras affärsverksamhet. Yara producerar allt
bättre växtnäringsprodukter och odlingskunnande för att jordbrukarna ska kunna höja skördenivåerna. Målet är gemensamt och
lösningarna måste tas fram tillsammans med jordbrukarna
runt om i världen.
Jordbruket har också en
betydande position när det
gäller viktiga miljöfrågor.
Här spelar användningen av växtnäringsämnen en central roll.
Växten behöver alla
näringsämnen behovsanpassat för
att kunna producera en så bra skörd
som möjligt. En bra
skörd är å sin sida ett mycket effektivt
sätt att använda markens näringsämnen och förhindra urlakningen till
vattendragen. Med tanke på näringsurlakning har Yara i samarbete med
vatten- och markexperter tagit fram
gipsbaserade produkter som väckt
stort intresse.
Som föregångare inom sin bransch
har Yara dessutom satsat stort på att
minska utsläppen av växthusgaser från
gödselmedel och odling. Yara ger därför en klimatavtrycksgaranti för de
gödselmedel som tillverkas i Finland.
Satsningarna har också gällt preciserad
kvävegödsling, ett bra exempel på det
är den nya N-Sensor-teknologin.
Också hos oss har jordbrukarna fattat
intresse för N-Sensor.
Allt nytt utvecklingsarbete utgår
från att ta fram lösningar som jordbrukarna kan använda inom livsmedelsproduktionen och för att svara
på de miljöutmaningar som jordbruket
ställer – för landets bästa.
Med önskan om en god växtsäsong!
Tero Hemmilä,
VD Yara Suomi Oy
50 år av forskning i Kotkaniemi
året för kotkaniemi forSkninGSStationS 50-årSjuBiLeum
har inLettS.
Rikkihappo Oy köpte Kotkaniemi
gård i Vichtis år 1961. Sedan dess
har gårdens åkrar använts för försöksverksamhet kring gödselmedel
och odlingsmetoder. Tillväxtprogrammen för olika grödor testas på
Kotkaniemis försöksrutor.
De äldsta fältförsöken har funnits
på samma plats i mer än fyrtio år.
Numera utförs försök på cirka 3 500
försöksrutor.
Under de senaste åren har man
undersökt bland annat svavelgödsling, tillskottskvävets inverkan
på högre proteinhalt hos spannmål
och direktsådd. Bekanta dig med
forskningsresultaten på webbsidan
www.farmit.net.
Till jubileumsårets ära ordnas det
olika evenemang kring forskningsverksamheten. Nya Yara N-Sensor
presenteras på Näringsseminariet
den 20 juni.
Jordbrukargrupper är välkomna
att ta del av försöken också
enligt överenskommelse, kontakta
forskningschef Raimo Kauppila,
tfn 050 520 1219.
ANNoNSbilAgA
Var noggrann vid gödsling av oljeväxter
Kombisådd är en välbekant och odlingssäker
metod att gödsla oljeväxter. om växtbeståndet
är frodigt och skördeutsikterna goda kan man
i alla fall åstadkomma en skördeökning med
hjälp av tillskottsgödsling i rätt tid.
Sakkunnig:
Juha liespuu
[email protected]
Skribenten arbetar som
utvecklingschef vid Yara
Suomi Oy
Olika grödor har skiftande näringsbehov.
Rybs och raps betraktas som krävande odlingsväxter ur växtnäringssynpunkt. De,
liksom självfallet också andra grödor, behöver balanserad gödsling. Det lönar sig alltid att planera gödslingen av oljeväxter med
sammansatta NPKS-gödselmedel på basis
av markkartering och den förväntade skörden på skiftet.
Att tillföra alla näringsämnen i samband
med kombisådd av oljeväxter är en odlingssäker metod, om skördarna på skiftet inte
varierar mycket från år till år.
Om skörden varierar stort lönar det sig
att överväga en uppdelning av kvävegödslingen. Då kan t.ex. 2/3 av kvävet tillföras
som kombisådd av YaraMila NPKS –gödsel
och resterande 1/3 av kvävet enligt behov
under växtperioden.
Hela fosfor-, kalium- och svavelgivan, de
nödvändiga spårämnena samt merparten av
kvävet bör ges som NPKS-gödsel vid sådden. Tack vare sitt mångsidiga växtnäringsinnehåll samt sin höga svavel- och borhalt
är YaraMila Spårämnes Y ett klokt val för
gödsling av oljeväxter.
Till rybs och raps lönar det sig att ge tillskottskväve i stadiet mellan rosettblad och
tidig stråskjutning. Då hinner växterna effektivt utnyttja de tillförda näringsämnena precis när de behövs mest. Om tillskottskvävet ges senare är risken att proteinhalten
ökar och oljehalten minskar i fröna. Kvävet inverkar på såväl oljeväxternas biomassa som antalet blomstänglar, blommor och
fröskidor samt på fröskidornas storlek och
fröskörden.
Med bladgödsling
före blomningen
kan man stimulera
rybsens blomning
och oljebildning.
För tillskottsgödsling lönar det sig att använda ett gödselmedel med både kväve och
svavel. Lämpliga produkter är Finlandssalpeter eller YaraBela N26, S14. Svavelrika YaraBela N26, S14 passar för kväve- och
svavelgödsling av oljeväxter när markens
svaveltal är dåligt-nöjaktigt. I högre svavelklasser är Finlandssalpeter ett gott val.
Eftersom svavel vid sidan av kväve är
byggsten i proteiner har det mycket stor betydelse för tillväxten. Vid svavelbrist kan
blomningen störas, blommorna är ljusgula
och ofta missbildade. Oljeväxterna behöver
svavel hela växtperioden. Svavel lagras inte i
marken så det måste tillföras varje år.
foSfor är enerGi för växten
Utöver kväve och svavel är också fosfor och
bor viktiga näringsämnen för oljeväxterna kalium, magnesium och andra spårämnen
inte att förglömma.
Växten behöver fosfor för rottillväxten
och energihushållningen. Näringsupptagningen bygger på att rötterna växer hela
tiden vilket kräver mycket energi. Oljebildningen är också mycket energikrävande. Energibrist till följd av för litet svavel
syns som långsam plantuppkomst, litet antal blommor, sen blomning och senare avmognad än normalt.
uppmärkSamma Spårämnena
Spårämnena är viktiga för tillväxten. Därför
räknas de till nödvändiga växtnäringsämnen trots att de behövs bara i små mängder.
Oljeväxterna behöver betydligt mer bor än
spannmål. Symptomen på borbrist syns till
först i tillväxtpunkterna. Tillräckligt med
bor är viktigt för blomningen och för jämn
mognad. Bor binds i jorden vid högre pH,
så borbrist förekommer ofta efter kalkning.
Också mangan och molybden är viktiga
spårämnen för oljeväxter. Mangan medverkar i fotosyntesen och i flera olika enzymaktiviteter. Molybden är viktigt för kvävemetabolismen i växten.
BLadGödSLinG vid
akut närinGSBriSt
Bladgödsling är ett snabbt och effektivt sätt
att avhjälpa näringsbrist under växtperioden. Bladgödsel bör sprutas genast när de
första bristsymptomen visar sig. Näringsämnena ska kunna tas upp av växten genast när de behövs för olika livsfunktioner,
vilket styr tidpunkten för bladgödslingen.
Med bladgödsling tillför man små mängder
näringsämnen till växterna och därför passar den bara för att komplettera vårens
NPKS-gödsling.
Bladgödslingen ger bäst resultat om man
använder rätta mängder av YaraVita-seriens
produkter som är planerade för ändamålet
och sprutas i rätt utvecklingsskede.
Yaravita BraSSitreL
är SkräddarSYtt för oLjeväxter
Med bladgödsling kan du ge växten mer
kraft i de kritiska utvecklingsskedena. SpårämnesblandningenYaraVita Brassitrel FL
3,0 l/ha är skräddarsydd för oljeväxter beträffande sitt näringsinnehåll. Den innehåller viktiga näringsämnen för oljeväxter: bor,
mangan, molybden samt också litet magnesium och kväve. Med bladgödsling före blomningen kan man stimulera rybsens
blomning och oljebildning. För skörden
och oljehalten är det viktigt att alla näringsämnen finns tillgängliga i rätt mängd för
växtens behov.
Flytande YaraVita Thiotrac 300 5 l/ha
innehåller svavel och kväve och passar för
bladgödsling av rybs med tillskottssvavel
och kväve före blomningen. Rätt besprutningstidpunkt för bägge bladgödselmedlen är från rybsens 4-bladsstadium fram till
blomningens början.
Delad gödselgiva åt raps gav skördeökning
Skörd kg/ha
Olje-%
2400
50
48
46
44
42
40
38
36
34
32
30
28
26
24
22
20
2200
2000
1800
1600
1400
1200
2 | Yara Suomi | Växtpressen 1/2011
<
Utställning
i Närpes
Den traditionella specialutställningen för trädgårds- och växthusproduktion i Närpes ordnas i år
7–8.4.
Välkommen att bekanta dig
med Yaras gödselmedelssortiment
och Verderas biologiska växtskyddsmedel.
1000
800
600
400
200
0
Trapper 100 kg N/ha
Trapper 100 kg N/ha
+ 40 kg N/ha
Belinda 100 kg N/ha
Belinda 100 kg N/ha
+ 40 kg N/ha
Highlight 100 kg N/ha
Highlight 100 kg N/ha
+ 40 kg N/ha
I försök med vårraps på Kotkaniemi forskningsstation i somras gödslades rapssorterna Trapper, Belinda och Highlight med antingen enbart100 kg kväve/ha i form av YaraMila Spårämnes Y (23-3-6-6) i samband med sådd, eller
dessutom också med 40 kg N/ha YaraBela N26, S14 som tillskottsgödsling i rosettstadiet. Trapper och Belinda är
hybridsorter, Highlight populationssort.
Yara Suomi | Växtpressen 1/2011 |
3
ANNoNSbilAgA
ANNoNSbilAgA
Gips minskar fosforbelastningen i Östersjön
Vid toppmötet baltic Sea Action
Summit som hölls 2010 åtog sig Yara att
behandla 100 hektar åkermark med en ny
slags metod för att minska fosforbelastningen i Östersjön. löftena infriades i
höstas – nu följer man med resultaten.
Text: Seija Luomanperä
Bild: Kimmo Lehtonen
F
rån Yaras fabrik i Siilinjärvi levererades i höstas 10 långtradarlass gips till
Sydvästra Finland: till Lundo, längs
Yläneenjoki och på ön Nagu i Skärgårdshavet. Totalt behandlades cirka 120 hektar
åkermark på fem olika gårdar.
Egentliga Finlands ELY-central valde ut
de känsliga åkermarkerna och analyserar
framöver hur gipsprodukten inverkar på
markerosionen och fosforbelastningen. Tidigare undersökningar visar att gipsen verkar flera år i marken.
Fosfor är en av miljöutmaningarna i
Östersjöområdet. Växterna behöver fosfor för att växa, men problemet är att fosfor i vattendragen orsakar övergödning.
Därför behöver jordbrukarna hjälpmedel
för att binda fosforn i åkrarna till nytta för
växterna.
På de flesta åkrarna är erosion de facto ett större problem än att fosfor som sådan löser sig i avrinningsvattnet. Vid erosion förs också fosfor ut i vattnet tillsammans med jordpartiklarna. På sluttande
åkrar kan erosionen i värsta fall föra med
sig hundratals, rentav tusentals kilo jord.
en nY metod Som reSuLtat
av forSkninGSSamarBete
Yara har utvecklat metoden under ett treårigt forskningsprojekt i samarbete med forskare vid MTT och SYKE. Användningen
av gips minskar fosforavrinningen till
vattendragen avsevärt. Enligt forskningsresultaten har upp till 60 procent av fosforavrinningen från åkermark kunnat bindas med gips.
Gips löser sig och absorberas i marken där den förbättrar aggregatstrukturen
och binder löslig fosfor. En bättre aggregatstruktur innebär att marken bättre klarar
av regn och smältande snö, vilket förhindrar erosion och fosforavrinning till vattendragen i form av grumligt vatten. En
annan viktig fördel är att en gipsbehandlad åker ger växterna effektivare fosforupptagning.
Gips löser sig och
absorberas i marken
där den förbättrar
aggregatstrukturen
och binder löslig
fosfor.
Mängden gips som sprids ut är ca 4 ton
per hektar. För spridningen används samma utrustning som för kalkspridning.
Lösningen ligger i linje med EU:s
Östersjöstrategi enligt vilken jordbruket
ska drivas med bästa möjliga metoder utan att sänka produktiviteten eller konkurrenskraften.
Yaras lösning gör att jordbrukarna kan
fortsätta med bästa möjliga odlingsmetoder även på erosionskänsliga odlingsmarker som innehåller mycket fosfor.
jordBrukarna deLtar
i projektet
På Johan Åbergs gård Östergård på ön Käldö i Nagu spred man ut gips på åkrarna i
början av september.
På gården odlas spannmål, oljeväxter
och tidig potatis enligt miljöprogrammet.
Åbergs åkrar har höga fosfortal vilket
har sin grund i gårdens förflutna. På gårdstunet finns en gammal ladugård. Husbonden berättar att där senast hölls mjölkkor
i slutet av 1960-talet, senare köttnöt och
några hästar. Sedan 1970-talet har gården
inte haft några husdjur alls.
Stallgödseln spreds på åkrarna nära
ladugården. På den tiden diskuterades
Användningen av
gips är till fördel för
hela samhället
eftersom vattendragen skyddas.
inte fosforns inverkan på algtillväxten,
saken var knappt ens känd. Åkerns fosfortal steg och blev så småningom betänkligt
högt.
På de bördiga markerna har man odlat
spannmål och tidigare också sockerbetor.
Spannmålsskördarna är 4 000–5 000 kg/
ha och oljeväxtskördarna som högst 2 200
kg/ha.
Med skördarna förs 12–15 kg fosfor bort
per år. Det räcker ändå inte till för att sänka
markens fosfortal. Gården har valt en miljöstödsåtgärd med växttäcke. På våren sår
man åkrarna dels i stubben efter ytbearbetning och dels med direktsådd.
Kotkaniemi
Åberg är insatt i gipsens verkningar och
förväntar sig nu att gipsspridningen ska
fungera bra också på hans egna åkrar.
– En ansvarsmedveten livsmedelsproducent handlar så att miljön skonas, slår
Johan Åberg fast. I Finland producerar vi
mat på ett hållbart sätt.
Enligt Åberg är den finländska livsmedelssäkerheten bäst i världen, men för
god kvalitet bör jordbrukaren också få ut
ett tillräckligt pris. Borde livsmedlen ha en
miljö- och kvalitetsmärkning som upplyser
konsumenten om att allt sköts på bästa sätt,
funderar husbonden.
GipS Som åtGärd
i miLjöproGrammet?
För jordbrukaren kostar gips cirka tjugo
euro per ton. Förutom kostnaderna för fyra
ton vara tillkommer spridningskostnader
och frakt från Siilinjärvi.
– Kostnaden är såpass hög att jordbrukaren ensam inte kan stå för den, konstaterar Johan Åberg.
– Användningen av gips är till fördel för
hela samhället eftersom vattendragen skyddas. Jordbrukaren får varken bättre skördar eller större inkomster genom att använda produkten. En bra lösning vore att ta in
gipsspridning som en åtgärd i miljöprogrammet.
GipS uppkommer i
foSforproceSSen
Gips är en biprodukt från fosforproduktion och uppkommer i samband med Yaras
framställning av fosforsyra från apatitmalm
i Siilinjärvi. När apatit löses upp i svavelsyra uppstår fosforsyra och gips. Resultatet av
produktionen av fosforsyra i Siilinjärvi är
över en miljon ton gips per år.
Gips innehåller 23 procent kalcium och
18 procent svavel. Varan säljs som jordförbättringsmedel till t.ex. potatisodlare som
vill höja markens kalciuminnehåll utan att
pH-talet ökar som vid användning av kalk.
Gips inverkar inte på pH-talet.
Den nya idén är att återföra gipsen till
fosforn. Resultatet blir ändå inte ny apatit,
utan fosforn förblir i en form som växterna kan tillgodogöra sig. Det här är särskilt
viktigt, på så sätt förs fosfor inte bort från
åkern och växterna – den bara lagras i
marken för att användas.
Yaras lösning gör
att jordbrukarna kan
fortsätta med bästa
möjliga odlingsmetoder även på
erosionskänsliga
odlingsmarker som
innehåller mycket
fosfor.
jordbrukare johan åberg medverkar i ett miljöskyddsprojekt på sin gård i nagu.
4 | Yara Suomi | Växtpressen 1/2011
I Yaras granulat förenas
fin kvalitet med god löslighet
Ett hårt gödselkorn håller för lagring och hantering.
Kvävet i granulatet löser sig snabbt och fullständigt i
fuktig jord, även om gödselkornets struktur fortfarande
kan urskiljas.
Fukthalten hos ett gödselkorn ska vara
under en procent för att gödseln ska
hållas användbar fram till spridningen.
Detta ställer stora krav på granulatens
hållfasthet och förpackningsmaterialet.
Jämför t.ex. med torkad spannmål, vars
fukthalt är ca 14 %. Gödselkorn av god
kvalitet är jämstora och runda. Produkten får inte innehålla damm som täpper
till gödselspridarens utmatning.
Kornhårdheten hos finländska
gödselmedel följs noga upp under
tillverkningsprocessen, och granulatens
hållfasthet säkerställs genom ytbeläggning med olja och fin talk. Beläggningen håller isär kornen under lagringen
och gör varan lättrinnande.
Kvaliteten hos salpeter förbättrades betydligt då Ulesalpeter år 1996
ersattes med Finlandssalpeter. Den nya
råvarubasen och tillverkningstekniken
eliminerar hos Finlandssalpetern den
egenskap som är typisk för s.k. CANgödselmedel, vars granulat sönderfaller
i varm temperatur. På våren stiger temperaturen i gödselsäckarna ofta flera
gånger över 32 grader, vilket först gör
att granulaten faller sönder. Vid fortsatt
hög värme kan produkten svälla så att
säcken spräcks. Sådan här gödsel går
inte att sprida.
utLöSninG av kväve
från GranuLaten
Gödselkorn av god kvalitet börjar
upplösas när kornen efter spridningen
kommer i kontakt med jorden. Kvävet i
gödselkornen börjar utlösas när kornen
kommer i kontakt med tillräcklig fukt.
Om gödselkornen absorberar fukt
från luften för lätt blir kornens yta
fuktig, varefter gödseln blir omöjlig
att sprida. De fuktiga kornen börjar
sönderfalla alltför tidigt och klibbar vid
varandra.
forSkninG Ger kunSkapen
Yara Suomi undersöker gödselmedlens
löslighet både på åkern och i kontrollerad laboratoriemiljö. Kvävets löslighet
har undersökts bland annat i ett laboratorieförsök, där granulat av Finlandssalpeter och ammoniumnitrat spreds
på ytan av lerjord. Båda granulaten
innehöll kväve i både ammonium- och
nitratform.
Lerjorden var vid spridningen såningsfuktig eller lufttorr, dvs. torrast
möjliga åkerjord. I försöket undersöktes
hur en regnmängd på 2 mm påverkade
utlösningen av kväve.
Det visade sig att kväve utlöses
något snabbare från granulat av ammoniumnitrat än från Finlandssalpeter.
Skillnaden var ändå bara några timmar.
Efter ett dygn hade kvävet från båda
granulaten utlösts fullständigt. Av
Finlandssalpetern kunde granulatens
struktur ännu urskiljas. Detta kan ge
oss den felaktiga uppfattningen, att en
del av näringen inte ännu hade lösts.
Den återstående delen av granulatet
består av tillsatsämnen som används
för att säkerställa lagringen (bl.a.
klumpförebyggande ämnen) och spridningsegenskaperna. Tillsatsämnena är
jämnt fördelade i kornen, och bildar en
hållbar stomme, litet som människans
skelett. Ren ammoniumnitrat saknar en
sådan stomme, och har därför sämre
lagrings- och hanteringsegenskaper än
andra produkter.
Talrika försök i olika förhållanden
visar, att de små skillnader som finns i
kvävets löslighet inte påverkar skörden.
Tillgången på kväve i ett bestånd är
alltså inte beroende av lösligheten hos
det kväve som ingår i gödselgranulat
avsedda för åkerbruk. Dessutom ska
vi komma ihåg att grödorna inte heller
behöver hela sin kvävemängd inom
bara någon timme eller dag.
Däremot visar fältförsöken, att en
balanserad gödsling har en avgörande
betydelse för skördens storlek och kvalitet. Därför innehåller t.ex. Finlandssalpeter förutom kväve också svavel.
kompLetterinGSGödSLa
enLiGt förhåLLandena
Det lönar sig att planera kompletteringsgödslingen under växtperioden
enligt de rådande förhållandena. Torra
somrar har resultatet av kompletteringsgödsling på vete varit bäst då
gödseln besprutats på beståndet. Den
andra vallskörden bör i torra förhållanden gödslas genast efter skörd.
Det måste vara exceptionellt torrt
för att inte markfukten eller nattdaggen
ska räcka för att lösa upp kvävet i de
granulat som spritts ovanpå jorden.
I detta fall hindras kvävets rörlighet i
markens ytskikt och växternas kväveupptagning i vilket fall som helst av
torkan.
Text:
Forskningschef Raimo Kauppila,
[email protected]
Yara Suomi | Växtpressen 1/2011 |
5
ANNoNSbilAgA
Nya produkter
thiotrac™ 300
för vete och
oLjeväxter
Näringsinnehåll
• Svavel 300 gram
per liter (22,8 %
w/w)
• Kväve 200 gram
per liter (15,2 %
w/w)
Produktens egenskaper och
fördelar
• YaraVita Thiotrac 300 ser till
att växterna kan tillgodogöra
sig tillskottskvävet och bilda
protein.
• Högkoncentrerad vätska som
innehåller sulfatsvavel som
är till 100 % användbart för
växterna.
• Växten tar snabbare upp
svavel i sulfatform än i grundämnesform som först måste
omvandlas så att det blir
användbart för växterna.
• Bevarar förhållandet mellan
kväve och svavel som är viktigt
för växten.
BraSSitreL fL™
för oLjeväxter
Näringsinnehåll
• Kväve 79 gram
per liter (5,2 %
w/w)
• Kalcium 74 gram
per liter (4,9 %
w/w)
• Magnesium 80
gram per liter (5,2 % w/w)
• Bor 50 gram per liter (3,3 %
w/w)
• Mangan 70 gram per liter (4,6
% w/w)
• Molybden 4 gram per liter (0,3
% w/w)
Produktens egenskaper och
fördelar
• Balanserad sammansättning
av spårämnen som är viktiga
för oljeväxterna.
• YaraVita Brassitrel FL är ett
högkoncentrat som blandas
snabbt och lätt.
• Trygg formulering med lång
verkan och gott skydd för växtbeståndet.
mantrac pro™
mot manGanBriSt
Näringsinnehåll
• Kväve 69 gram per
liter (3,8 % w/w)
• Mangan 500 gram
per liter (27,4 % w/w)
Produktens egenskaper och fördelar
• Marknadens starkaste mangangödselmedel.
• YaraVita Mantrac Pro absorberas snabbt i växten men är
också långtidsverkande.
• Jämfört med mangansulfat är
YaraVita Mantrac Pro lättare att
hantera och passar i olika växtskyddsprogram, därmed behövs
inga separata besprutningar och
man sparar tid och pengar.
mer info
• www.tankmix.com (blandbarhet med växtskyddsmedel)
• www.farmit.net
• www.yara.fi
6 | Yara Suomi | Växtpressen 1/2011
Tillskottsgödsling
ger högre proteinhalt
i kvarnvete
ANNoNSbilAgA
vetepriset och priset på
kvävegödselmedel har ett
starkt inbördes samband.
Vete USA USD/t
BaLanSerad GödSLinG Ger kvarnvete Som är av
God kvaLitet och har tiLLräckLiGt höG proteinhaLt.
Vårgödsling enligt skiftets bördighet ger snabb tillväxtstart och
frodigt växtbestånd. Med tillskottsgödsling under växtperioden
går det att öka skörden och höja proteinet alltefter förhållandena på sommaren.
Mängden tillskottsgödsling under växtperioden dimensioneras enligt den uppskattade skördenivån. Frodiga spannmålsbestånd som växer bra behöver mer tillskottskväve än sämre
växtbestånd. Tillskottskvävet utnyttjas effektivt när växten
också får tillräckligt med svavel och andra växtnäringsämnen.
Tidpunkten för spridning av tillskottskväve har stor betydelse. När tillskottskvävet ges tidigt under stråskjutningsstadiet,
från bestockningen tills flaggbladet öppnar sig, ökar skördemängden. Tillskottskväve som ges senare under mjölkmognadsstadiet ökar däremot kärnornas proteinhalt.
För tillskottsgödsling med kväve i stråskjutningsstadiet är
det lämpligt att använda YaraBela N26, S14 och Finlandssalpeter. Under mjölkmognadsstadiet rekommenderas Kvävelösning som kan kompletteras med det nya svavelhaltiga
bladgödselmedlet YaraVita Thiotrac 300.
KAN Tyskland EUR/t
sep-00
jan-02
sep-02
maj-03
jan-04
sep-04
maj-05
jan-06
sep-06
maj-07
jan-08
sep-08
maj-09
jan-10
sep-10
117,5
134,9
125,3
187,8
142
166,3
151
143,3
167,2
196
195,7
370,7
295,6
261,5
201,2
271,7
106,4
141,9
128,8
105,5
134,5
136,8
126
140,8
168
171
179
238
366
170
151
217,3
Källor: Fertecon, Världsbanken
Bra skörd – billigare foder
Vallens skördenivå inverkar mest på produktionskostnaderna för
ensilage. Elementen för en god skörd utgår från den egna åkern
och satsningarna på den. När åkern är i gott elementärt skick
produceras skörden med tillräcklig och balanserad gödsling av
varje skörd.
Enligt projektet TilaArtturi produceras en genomsnittlig
ensilageskörd om 276 000 foderenheter på gårdarna. Som
förmånligast kostade ensilaget 14.5 cent per producerad foderenhet och som dyrast 42.2 cent per foderenhet – skillnaden
mellan gårdarna var 76 500 euro!
Resultaten från projektet TilaArtturi visade att en skördeökning med tusen foderenheter per hektar minskade produktionskostnaderna för ensilage med tre cent per foderenhet.
Produktionskostnaderna för mjölk sjönk med drygt två cent per
liter mjölk.
Förutsättningen för god skörd är tillräcklig användning av
växtnäringsämnen. Det påvisas mycket tydligt i de gödslings-
maj-01
försök på vall som under årens lopp har utförts på både gårdar
och forskningsstationer runt om i Finland.
Gödsling enligt rekommendationerna: Åt 1:a skörden 100 kg
kväve per hektar med YaraMila NPK -gödsel och åt 2:a skörden
100 kg kväve per hektar med YaraMila NK-gödsel, ger 1 500 –
2 000 fe/ha större skörd jämfört med mindre gödsling innehållande 70 kg kväve per hektar. Om den andra skörden inte
gödslas alls är skördeförlusten 3 000 – 4 000 foderenheter.
En skördeökning om tvåtusen foderenheter minskar ensilagekostnaden per foderenhet med sex cent. På en gård med femtio
kor (200 000 foderenheter ensilage, 40 hektar) innebär det
här 12 000 euro lägre produktionskostnader för ensilage.
Jämfört med den lägre gödslingsnivån kostar gödsling enligt
rekommendationen ca 100 euro mera och för fyrtio hektar
4 000 euro mera. Den här gödslingsinvesteringen ger en
12 000 euros inbesparing i ensilagekostnaderna. En euros
investering i gödslingen avkastar således två euro.
Stark efterfrågan på spannmålsoch gödselmarknaden
Expert:
Jari Pentinmäki
[email protected]
Skribenten verkar som
marknadsföringschef vid
Yara Suomi Oy.
E
fterfrågan på lantbruksprodukter på
världsmarknaden ökar och prisnivån har stigit, vilket sporrar jordbrukarna att eftersträva höga skördar.
Gödselmarknaden följer marknaden för
spannmål.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO publicerade i november i fjol sin
rapport om den globala livsmedelsmarknaden. I mitten av år 2010 började priserna på
spannmål, vegetabiliska oljor och fetter och
socker stiga kraftigt. Vid ingången av skördeåret förutspåddes världens totala skörd
öka med 1-2 procent jämfört med året
innan, men extrema väderförhållanden
gjorde att situationen blev den motsatta.
Den totala skörden beräknas bli 2 % lägre
än fjolårsskörden, av vete hela 4 % lägre.
FAO:s ekonom Abdolreza Abbassian
konstaterar att den snabba förändringen
på spannmålsmarknaden kommit som en
överraskning.
I områden med underproduktion av
spannmål, vanligen tillväxtområden, betalas nu ett 20-50 % högre spannmålspris än i
fjol. Abbassian vill ändå inte tala om någon
matkris som den vi hade år 2008, eftersom
man under de senaste 2–3 åren kunnat öka
världens spannmålslager, som nu kan säljas
ut på marknaden. Han hoppas att jordbrukare på olika håll i värden det nya skördeåret ska odla mera vete och majs i syfte att
stabilisera spannmålsmarknaden.
Torkan i Ryska Federationen, översvämningarna i Pakistan, regnen i Europa, vätan
i Kanada och USA och översvämningarna i
Australien har påverkat förväntningarna för
den nya skördeperioden i hela världen. Som
FAO konstaterar i sin rapport måste spannmål sås, trots att läget nu ser dåligt ut i dessa delar av världen. För tillfället har under
hälften såtts av 2011 års skörd, och många
odlingsbeslut återstår ännu att fatta.
efterfråGan på GödSeL
viSar förväntninGarna
Jordbrukarna måste fatta sina odlingsbeslut
under stor osäkerhet. FAO:s analys visar på
snabba förändringar i marknadsläget. Just
nu är signalerna från marknaden positiva,
men ingen kan garantera hur marknaden
utvecklas framöver.
På gödselmarknaden har ökande efterfrågan stimulerad av höga spannmålspriser
genom historien avspeglats i stigande priser
på råvaror och slutprodukter (graf). De stigande priserna har förstärkt viljan hos vissa stater att säkerställa tillgången på gödselmedel och –råvaror i hemlandet, till exempel Kinas exporttull på urea.
Förhållandet mellan priset vid försäljningstillfället och priset på produktinsatser
vid köptillfället är en utmaning för jordbrukarna. På spannmålsmarknaden kan man
skydda sig mot risken genom att fixera priset vid försäljningen av spannmål, men go-
da verktyg för hantering av prisriskerna i
fråga om produktionsinsatser torde ännu
saknas. Också i det rådande marknadsläget
får odlingsbesluten till stor del fattas utifrån
egna förväntningar och insikter.
Växtens
näringsbehov
påverkas inte
av marknaden.
Internationella spannmålsrådet (International Grain Council) berättade i sin första
rapport i år att totalskörden kommer att underskrida totalkonsumtionen med ca 3 %.
Signalerna avspeglas på gödselmarknaden,
när jordbrukare på olika håll i världen nu går
in för att tillfredsställa efterfrågan på spannmål och samtidigt utnyttja de bättre priserna.
GödSeLSortimentet
hjäLper riSkhanterinGen
Yara Suomis gödselsortiment står till buds
med landets bredaste urval av gödsel för olika ändamål. Placeringsgödsling garanterar
utsädet en god tillväxtstart och kraftiga rötter. YaraMila NPKS-gödselmedel är ett tryggt
och säkert val för all odling. Genom att välja
produkter med rätt huvudnäringsämnen får
man samtidigt svavel, bor och selen. Detta är
några av produkternas egenskaper som hjälper dig hantera produktionsriskerna.
En skörd av god kvalitet har alltid köpare. Också vid spannmålshandel mellan
gårdarna kan den säljande gården specialisera sig, t.ex. genom att ge köparen en garanti för spannmålens selenhalt, då Yaras
gödselmedel använts.
Det går att göra en hel del för näringstillförseln under växtperioden. Tilläggskväve kan ges som kompletteringsgödsling. Yara har många alternativ för detta i sitt sortiment; kvävelösning, Finlandssalpeter, YaraBela N26, S14. Urvalet innehåller också
produkter för kompletteringsgödsling med
andra näringsämnen.
De nya bladgödselmedlen i YaraVita-serien kan lätt blandas med nästan alla växtskyddsmedel. Genom bladgödsling kan du
precisera insatserna om du misstänker att
skördebildningen kommer att begränsas av
t.ex. manganbrist.
De snabba förändringarna på marknaden
har också lett till svängningar i gödselpriserna. Växtens näringsbehov påverkas inte av
marknaden.
Det är viktigt att det gödselmedel du väljer har ett balanserat innehåll av de näringsämnen beståndet behöver; växterna får vad
de behöver, men du slipper onödiga utgifter.
Ta inga onödiga risker vid valet av gödsel för
den nya skördeperioden!
LäS mera om marknaden
www.fao.org
www.agrimoney.com
www.igc.int
www.farmit.net/talous
www.igc.int
Yara Suomi | Växtpressen 1/2011 |
7
ANNoNSbilAgA
Kontroll av ekonomin är A och O
På Karuby gård i Sjundeå väntar Anna och Tom
lemström som bäst på att det djupa snötäcket skall
smälta undan. Snön har gjort att tjälen är nästan
obefintlig och det blir intressant att se hur de 17
hektaren höstvete har övervintrat.
Planeringen blir ännu svårare då man även
tar med prisutvecklingen på förnödenheter
i beräkningarna.
– Det kan bli dubbelt fel om man binder spannmålen på förhand till ett lågt pris
och priset på både spannmål och förnödenheter sedan stiger kraftigt, säger Tom.
Text och bild: Mikael Jern
GödSeLn BeStäLLd i God tid
P
å Karuby odlas spannmål och oljeväxter. Fram till år 2006 var sockerbetorna en viktig gröda. Ett resultat
av betodlingen är välkalkade åkrar med ett
pH som i medeltal ligger runt 6,8. Vete är
den arealmässigt största grödan på gården
och förutom höstsäden finns 26 hektar vårvete i odlingsplanen. Dessutom ingår det i
planerna att så 17 hektar raps och antingen
maltkorn eller havre på 20 hektar, beroende på hur priserna verkar utveckla sig.
På några skiften
är svavelvärdena
sämre, vilket kräver
högre svavelgivor,
därför har en del
YaraBela köpts in.
– Hittills har vi odlat havre varje år på
gården, berättar Tom Lemström.
Havren har inte varit en bulkvara utan
säljs i säck som hästfoder.
Förutom risken för övervintringsskador
på höstsäden så finns det också andra frågetecken inför den kommande odlingssäsongen. Det handlar om de kraftiga prisvariationerna på spannmålen.
– Det är jättesvårt för planeringen med
de turbulenta priserna i världen, konstaterar Anna Lemström.
Priset för en stor del av den kommande
rapsskörden är ändå redan fixerat.
– Om veteskörden blir normal så kommer vi att bli tvungna att sälja ett till två
långtradarlass under skördesäsongen och
åtminstone den mängden har vi också
tänkt binda priserna för, berättar Tom.
Anna och Tom konstaterar att det
inte heller är bra att fixera priset på en
alltför stor del av den kommande skörden.
Den som gör kontrakt måste klara av
att fylla kraven både då det gäller mängd
och kvalitet.
Att ha kontroll på ekonomin är A och O
för att kunna bedriva jordbruk, påpekar
både Anna och Tom som tog över driften
av gården år 2003.
En del jordbrukare tycker att pappersarbetet är avskräckande, men i familjen Lemström är det inget problem. Anna är växtodlingsagronom till utbildningen medan
Tom är diplomingenjör med produktionsekonomi som inriktning.
Då det gäller gödselanskaffningarna har
familjen Lemström varit ute i god tid inför den kommande växtsäsongen. Gödseln
från Yara beställdes redan i juli och leveransen skedde i september. Valet av gödselleverantör har övervägts noggrant.
– Varje år kontrollerar vi priserna och
prismässigt låg Yara bra till då vi gjorde beställningen senaste år.
Gödselsortimentet på gården består till
största delen av YaraMila Åkerns Y1 och
Finlandssalpeter. På några skiften är svavelvärdena sämre, vilket kräver högre svavelgivor, därför har en del YaraBela med en
kvävehalt på 26 procent och en svavelhalt
på 14 procent köpts in.
anna och tom Lemström på karuby gård i Sjundeå är väl förberedda för den kommande växtsäsongen,
trots att drivorna ännu är höga. Bredvid pulkan sitter familjens minsting fredrik.
8 | Yara Suomi | Växtpressen 1/2011
Förutom att hålla koll på de rörliga utgifterna och prisläget vid spannmålsförsäljningen så håller familjen de fasta kostnaderna nere genom maskinsamarbete. En
stor del av maskinparken är gemensam
med Toms far och bror som odlar en gård
15 km från Karuby
– Maskinsamarbetet fungerar bra på
det avståndet. Vi tröskar till exempel alla mellanlager fulla på den ena gården och
medan torkningen pågår så tröskar vi på
den andra gården, berättar Tom.
rapS Ger fLexiBiLitet
Oljeväxterna kom in som en viktig gröda i
växtföljden efter sockerbetorna. Att det blev
just raps och inte rybs beror bland annat på
den begränsade torkningskapaciteten.
– Rapsen tröskas senare än vetet,
vilket ger flexibilitet vid torkningen.
Med rybs skulle situationen vara en annan,
säger Tom.
Flera olika rapssorter har prövats, men
senaste år blev det problem då rapsen tog
skada av det ogräsbekämpningspreparat
som användes.
– Vi kommer i år att pröva sorten
Tamarin och hoppas att det skall fungera
bättre, berättar Tom.
Någon direkt vallodling finns inte på
gården, men gröngödslingsvallar, naturvårdsåkrar och skyddszoner på sammanlagt 20 hektar ger omväxling i växtföljden. Skyddszonerna ligger på de åkrar som
gränsar till Sjundeå å.