Transcript Medborgarundersökning om matavfall 2011

Tekniska kontoret i Norrköping
Medborgarundersökning om matavfall 2011
December 2011
Genomförd av CMA Research AB
Tekniska kontoret
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Innehåll
Sammanfattning
2
Fakta om undersökningen
3
Fakta om respondenterna
4
Sortering av matavfall
5
Påsar för matavfall
13
Källsortering
19
Informationskampanj
24
Sopbladet
26
Samlaren
27
Bilagor
Bil
Tekniska kontoret
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Sammanfattning
Vanligt att sortera matavfall
Blandade åsikter om påsar för matavfall
De flesta Norrköpingsbor uppger att de sorterar
sitt matavfall och en klar majoritet av dem som
inte sorterar idag kan tänka sig att göra det.
Kännedomen om vad som ska sorteras som
matavfall är hög medan kännedomen om vad
som händer med avfallet när det har sorterats är
lägre. Dock uppger en högre andel än vid
mätningen 2009 att de vet att matavfallet blir till
biogas
biogas.
I princip samtliga hushåll använder en påse som
de har fått av kommunen till matavfall. En
majoritet tycker att påsarna fungerar bra men 39
procent av de hushåll som använder
papperspåsar uppger att de läcker medan 25
procent av de hushåll som använder biobags
uppger att de lätt går sönder. Knappt hälften av
hushållen vet var de får tag på en ny hållare om
de skulle behöva
behöva.
De flesta är nöjda med informationen
Informationskampanj med maskoten
Supersorteraren
p
Norrköpingsborna vänder sig främst till
kommunen eller till Internet för att skaffa sig
information om matavfall. Nära nio av tio som
sorterar sitt matavfall tycker att de har fått
tillräckligt med information
information. Norrköpingsborna vill
helst få information om källsortering via en
trycksak i brevlådan.
Endast en liten andel av hushållen har på något
sätt uppmärksammat kampanjen om matavfall
där maskoten Supersorteraren synts till. De
kampanjmetoder som fungerat bäst är
cykeltavlorna och kampanjpåse i NT/Folkbladet.
Samlaren
Få av norrköpingsborna känner till Samlaren
(8 procent) och än färre har besökt den.
Tekniska kontoret
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Fakta om undersökningen
Bakgrund och syfte
Metod
Syftet med undersökningen är att undersöka
medborgarnas hantering av matavfall samt att
jämföra resultatet med undersökningen som
genomfördes 2009. Syftet är även att ta reda på
om informationskampanjen om Supersorteraren
har uppmärksammats av hushållen.
Data har samlats in med hjälp av
telefonintervjuer under perioden 2-19 november
2011 (totalt 400 intervjuer). Målgruppen är
boende i Norrköpings kommun i åldrarna 18-75
år
år.
Genomförande
Undersökningen har genomförts av CMA
Research AB, se www.cmaresearch.se för mer
information.
Projektledare på CMA: Fredrik Wennström.
Analys och rapportering har genomförts av
Theres Sjölin.
Kontaktperson på Tekniska kontoret: Anna
Egelstrand.
Inkomna svara har registrerats i en databas och
analyserats med hjälp av programvaran SPSS.
Tekniska kontoret, sid 4
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Fakta om respondenterna
Kön
46 procent av respondenterna är män och 54 procent är kvinnor.
kvinnor
Ålder
Boendeform
18 24 å
18-24
år
3%
25-44 år
30%
45-64 år
27%
Vill ej uppge
Annat
0%
X ()
1%
Hushållsstorlek
Ensamhushåll
16%
43%
Hushåll utan barn
Utbildningsnivå
17%
Grund-/folkskola
35%
Hushåll med 1-2 barn
Gymnasieskola
42%
Eftergymnasial utbildning
42%
Inget svar
66%
Villa/Radhus
41%
65 år eller äldre
35%
Lä
Lägenhet
h
0%
0% 20% 40% 60% 80%100%
Hushåll med 3 barn eller fler
7%
0% 20% 40% 60% 80%100%
Tekniska kontoret, sid 5
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Sortering av matavfall
87 procent av hushållen sorterar ut sitt matavfall
((84 p
procent 2009).
) De flesta lägger
gg avfallet i en
särskild tunna för matavfall som hämtas av
sopbil.
En klar majoritet, 86 procent, av hushållen som
lägger
gg sitt matavfall i en särskild tunna vet att
tunnan är brun (82 procent 2009). Färre än en av
tio tror att tunnan är grön (12 procent 2009).
Boende i villa/radhus sorterar i större utsträckning sitt
matavfall jämfört med boende i lägenhet. Kvinnor
sorterar i större utsträckning än män och hushåll med 1-2
barn sorterar i större utsträckning än ensamhushåll.
Var lägger du ditt matavfall?
Särskild tunna för matavfall
som hämtas av sopbil
X ()
78%
20%
Hemkompost
Vilken färg har tunnan?
Grön
Annat
2%
Annan
Vet ej
0%
Vet ej
0% 20% 40% 60% 80%100%
86%
Brun
9%
1%
4%
0% 20% 40% 60% 80%100%
Svar inom kategorin ”Annat” presenteras i bilaga 1.
Svar inom kategorin ”Annan” presenteras i bilaga 1.
Bas: 348 respondenter som sorterar sitt matavfall.
Bas: 270 respondenter har en särskild tunna för sitt matavfall.
Tekniska kontoret, sid 6
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Sortering av matavfall
H k
Hemkompost
t
Knappt hälften av hushållen som lägger sitt
matavfall i hemkompost
p
kan tänka sig
g att byta
y till
att lägga matavfallet i en tunna som kommunen
hämtar.
Skulle du kunna tänka dig att lägga matavfallet i en
tunna som kommunen hämtar?
Hushåll som lägger sitt matavfall i hemkompost
har även fått g
ge kommentarer om varför de g
gör
det samt vad som skulle krävas för att de skulle
börja lägga matavfallet i en tunna som
kommunen hämtar. Flera hushåll är motvilliga till
att ändra sin hantering
g av matavfall då de bland
annat har nytta av den jord som kommer av
komposteringen. Samtliga kommentarer
återfinns i bilaga 1.
X ()
Ja
Nej
46%
54%
Bas: 65 respondenter som lägger sitt matavfall i en hemkompost.
Tekniska kontoret, sid 7
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Sortering av matavfall
Nästan tre av fyra hushåll som inte redan
sorterar sitt matavfall kan tänka sig
g att g
göra det
(77 procent 2009). Ytterligare 10 procent kan
kanske tänka sig att sortera sitt matavfall.
De som inte kan tänka sig att sortera sitt
matavfall g
ger följande
j
anledningar:
g
− Fungerar inte där jag bor eftersom vi har
säckhantering.
− För att det blir så lite, så får springa sådant med
påsen.
å
− Ja, varför ska jag göra det, när det finns andra som
ska göra det åt mig?
Skulle du kunna tänka dig att sortera ut matavfall?
73%
Ja
Ja kanske
Ja,
Nej
10%
17%
0% 20% 40% 60% 80%100%
Bas: 52 respondenter som inte sorterar sitt matavfall.
− Jag har ingen plats att förvara matavfallet.
X ()−
Jag vet hur det fungerar på sopförbränningen efter att
jobbat där.
− Jobbigt.
− Känns inte värt då hushållet är så litet.
litet
− På grund av bekvämlighet.
− Vi har inte möjlighet att göra det, eftersom vi bor
bostadsrätt.
Tekniska kontoret, sid 8
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Sortering av matavfall
98 procent av hushåll som sorterar sitt matavfall
tror sig
g veta vad som räknas som matavfall ((97
procent 2009).
Nästan samtliga vet att bröd, ost, bananskal, kött
och kaffesump
p ska sorteras som matavfall och
tre av fyra vet att även godis räknas till matavfall.
Samtliga vet om att plastpåsar och förpackningar
inte ska sorteras som matavfall.
Ska följande sorteras som matavfall?
Bröd
99
01
Ost
X 99
()
10
Bananskal
97
30
Kött
95
51
Kaffesump
94
60
75
Godis
22
3
Förpackningar
0
99
1
Plastpåsar
0
100
0
0%
20%
40%
Ja, matavfall
Bas: 348 respondenter som sorterar sitt matavfall.
60%
Nej
80%
100%
Vet ej/Ingen åsikt
Tekniska kontoret, sid 9
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Sortering av matavfall
O k
Orsaker
Majoriteten (51 procent) av hushållen som
sorterar sitt matavfall g
gör det för att det är bra för
miljön och en nästan lika stor andel (43 procent)
gör det för att de inte har något val.
Inom kategorin ”Annat” så är det flera som
uppger
ppg att de sorterar ut matavfall eftersom de
vill ha jorden som fås då man komposterar.
Av vilken anledning sorterar du ut matavfall?
Det är bra för miljön
51%
55%
43%
34%
X ()
Har inget val/tvång (har sortering i huset där man bor)
22%
22%
Annat
1%
2%
0%
Svar inom kategorin ”Annat” presenteras i bilaga 1.
Bas: 348 respondenter som sorterar sitt matavfall.
2009
3%
5%
Ekonomiska skäl (man får rabatt på sopavgiften)
Vet ej
2011
20%
40%
60%
80%
100%
Tekniska kontoret, sid 10
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Sortering av matavfall
Drygt hälften (52 procent) av hushållen som
sorterar matavfallet tror sig
g veta vad som händer
med matavfall när det har sorterats (58 procent
2009).
De som tror sig veta uppger främst att
matavfallet blir till biogas
g eller komposteras.
p
Hushållen tror i mindre utsträckning än 2009 att
matavfallet komposteras.
Vad händer med matavfall när det har sorterats?
47%
Blir till biogas
X ()
Komposteras
Eldas upp
Det blandas med brännbart
Annat
Vet ej
32%
40%
2011
2009
64%
8%
6%
4%
5%
13%
3%
1%
2%
0%
20%
40%
Svar inom kategorin ”Annat” presenteras i bilaga 1.
Bas: 182 respondenter som tror sig veta vad som händer med matavfallet när det sorteras.
60%
80%
100%
Tekniska kontoret, sid 11
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Sortering av matavfall
I f
Informationskällor
ti
käll
De flesta hushåll som sorterar sitt matavfall
vänder sig
g till Norrköpings
p g kommun om de har
frågor om matavfall (34 procent 2009).
Endast sex procent uppger att de inte vet var de
ska vända sig
g med frågor
g ((sju
j p
procent 2009).
)
Vart vänder du dig för att få information eller om du har frågor om matavfall (även fakturafrågor
fakturafrågor,
hämtningsfrågor etc)?
Norrköpings kommun
39%
X ()
Internet
16%
Returpunkten
6%
IL/sophämtaren
1%
Sita
1%
26%
Annat
5%
Vet inte vart jjag
g ska vända mig
g
16%
Inte aktuellt*
*) Full text: Inte aktuellt/Söker aldrig
information/har aldrig
g frågor
g om matavfall.
Svar inom kategorin ”Annat” presenteras i bilaga 1.
Bas: 348 respondenter som sorterar sitt matavfall.
3%
Ingen åsikt
0%
20% 40% 60% 80% 100%
Tekniska kontoret, sid 12
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Sortering av matavfall
S k d iinformation
Saknad
f
ti
En klar majoritet av hushållen som idag sorterar
sitt matavfall anser att de är nöjda
j med den
information som de fått angående källsortering
av matavfall. Endast en av tio skulle vilja ha mer
information.
Bland information som saknas så nämns bland
annat mer information om vad som ska sorteras
som matavfall eller vad som händer med
matavfallet efter det sorteras.
Samtliga kommentarer återfinns i bilaga 1.
Upplever du att du har fått tillräckligt med information om källsortering av matavfall?
X ()
90%
88%
Ja, jag är nöjd med den information jag fått
Nej, skulle vilja ha mer information
Nej, saknar helt information
Ingen åsikt
9%
9%
1%
2%
1%
1%
0% 20% 40% 60% 80%100%
Bas: 348 respondenter som sorterar sitt matavfall.
2011
2009
Tekniska kontoret, sid 13
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Påsar för matavfall
Majoriteten av hushållen som sorterar sitt
matavfall lägger
gg avfallet i p
papperspåse
pp p
eller
biobagpåse från kommunen.
De tre svarande som valt ett annat alternativ
uppger
ppg att de använder både p
papperspp
och
biobagpåse från kommunen.
Vilken typ av påse lägger du matavfallet i?
54%
Papperspåse (från kommunen)
Biobag/majspåse/majsstärkelsepåse (från kommunen)
X ()
44%
Annan egenköpt kompostpåse
0%
Vanlig plastpåse
0%
Annan papperspåse
0%
Annat
1%
Vet ej
0%
0%
Svar inom kategorin ”Annat” presenteras i bilaga 1.
Bas: 270 respondenter som har hämtning av matavfall.
20% 40% 60% 80% 100%
Tekniska kontoret, sid 14
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Påsar för matavfall
Majoriteten (58 procent) av de som sorterar sitt
matavfall anser att p
påsarna fungerar
g
bra.
Boende i villa/radhus anser i större utsträckning än
boende i lägenhet att påsarna fungerar bra.
Hushåll som i huvudsak använder biobagpåse är
i större utsträckning
g nöjda
j med p
påsarna jjämfört
med de som använder papperspåsarna. Största
kritiken mot papperspåsarna är att de läcker.
Vad tycker du generellt om påsarna?
Vad tycker du generellt om påsarna?
58%
63%
Fungerar bra
De läcker
De går lätt sönder
För små
Annat
Ingen åsikt
23%
2011
2009
6%
19%
27%
3%
10%
26%
7%
3%
4%
0% 20% 40% 60% 80%100%
X ()
Fungerar bra
De läcker
De går lätt sönder
För små
Annat
Ingen åsikt
45%
73%
39%
3%
14%
25%
2%
4%
31%
19%
4%
1%
0% 20% 40% 60% 80%100%
Papperspåse
Biobag/majspåse/majsstärkelsepåse
Svar inom kategorin ”Annat” presenteras i bilaga 1.
Bas: 265 respondenter som lägger matavfallet i påse från kommunen.
Tekniska kontoret, sid 15
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Påsar för matavfall
Majoriteten (73 procent) av hushållen som har
hämtning
g av matavfall vet att de kan hämta nya
y
påsar på Returpunkten och en av fyra får påsar
genom fastighetsägarna/i soprummet.
De flesta hushållen byter påse några gånger per
vecka och drygt
yg en tredjedel
j
g
gör det varje
j dag.
g
Det har inte skett några förändringar sedan 2009
när det gäller hur ofta hushållen byter påse för
matavfallet.
Resultaten ligger i nivå med den föregående
mätningen 2009.
2009
Hur ofta byter du påse för matavfallet?
Vet du vart du kan hämta nya påsar?
73%
68%
Returpunkten
Får genom fastighetsägarna/
hämtar i soprummet
Kommunhuset
Annat
Vet ej
24%
22%
X ()
2011
2009
1%
1%
5%
4%
4%
10%
0% 20% 40% 60% 80%100%
Svar inom kategorin ”Annat” presenteras i bilaga 1.
Bas: 270 respondenter som har hämtning av matavfall.
59%
59%
Några gånger per vecka
En gång i veckan
Mer sällan
Vet ej
2011
2009
35%
35%
Varje dag
4%
2%
0%
2%
2%
2%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Tekniska kontoret, sid 16
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Påsar för matavfall
Majoriteten av hushållen som har hämtning av
matavfall är nöjda
j med hur p
påsarna finns
tillgängliga.
Hushåll utan barn är i större utsträckning nöjda med
tillgängligheten jämfört med hushåll med 1-2 barn.
Är du nöjd med hur påsarna finns tillgängliga?
Av de 21 respondenter som inte är nöjda med
tillgängligheten
g g g
så skulle 19 p
procent ((4 p
personer))
vilja få tag på påsar i butiker och 81 procent på
annat sätt:
− Bibliotek etc, ställen man är på ofta. Eller mer centralt,
t ex
e i rådh
rådhuset.
set
− Borde delas ut/Levereras hem (5 st)
− Borde finnas i soprummet/vid soptunnan. (3 st)
8%
3%
Ja
X ()−
et vore
o e bra
bao
om man
a fick
c hem
e ia
anslutning
s ut g ttill att de
Det
tar slut.
Nej
− Följa med sopbilen. (2 st)
Ingen åsikt
− I huset vi bor i (nu får vi gå till ett annat hus, behöver
veta om det är där)
− I miljöboden.
− Jag vill kunna hämta dem på samma ställe där jag
lämnar mitt avfall.
− Sopgubben lämnade en gång om året
90%
Bas: 270 respondenter som har hämtning av matavfall.
− Ställe som är lagom långt borta att hämta eller vid
soptunnan.
Tekniska kontoret, sid 17
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Påsar för matavfall
40 procent av boende i villa/radhus och som har
hämtning
g av matavfall har fått matavfallspåsar
p
hemkörda till sig under året. Av dessa så anser
nästan samtliga att det har fungerat bra.
Andra kommentarer om hemkörning av
matavfallspåsar
p
lyder
y
som följer:
j
- Inte börjat använda dem ännu eftersom vi har kvar av
de gamla.
Hur har detta fungerat?
X ()
93%
Bra
Mindre bra
3%
Annan kommentar
1%
Ingen åsikt
3%
0% 20% 40% 60% 80%100%
Bas: 73 respondenter boende i villa/radhus och som har hämtning av matavfall som har fått matavfallspåsar hemkörda.
Tekniska kontoret, sid 18
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Påsar för matavfall
Håll
Hållare
Majoriteten (47 procent) av hushållen som
sorterar sitt matavfall använder en g
grön hållare
från kommunen till sina matavfallspåsar. En
tredjedel använde sig av någon annan tät
behållare, t ex hink.
De flesta av hushållen vet inte var de får tag på
ny
y hållare om de skulle behöva. Endast en av
fyra vet att de kan hämta ny hållare på
returpunkten.
Vilken hållare använder du till dina matavfallspåsar?
47%
Grön hållare från kommunen
Brun hållare från kommunen
Vet ej
X ()
10%
25%
Hämtar på returpunkten
17%
Köper i butik
33%
Annan tät hållare t ex hink
Annan
Vet du var du får tag på en ny hållare om du skulle behöva?
10%
1%
0% 20% 40% 60% 80%100%
.Svar inom kategorin ”Annan”/”Annat” presenteras i bilaga 1.
Bas: 270 respondenter som har hämtning av matavfall.
Ringer
g kundservice
Annat
Vet ej
2%
13%
47%
0% 20% 40% 60% 80%100%
Tekniska kontoret, sid 19
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Källsortering
Drygt en tredjedel av hushållen brukar ofta
lämna saker till återanvändning,
g, till exempel
p till
olika hjälporganisationer etc, och nästan hälften
av hushållen gör det ibland.
En majoritet av hushållen brukar åtminstone i
bland tänka p
på att köpa
p varor som inte skapar
p
onödigt mycket avfall, till exempel genom att
göra refill etc.
81 procent av hushållen känner att deras
källsortering har en positiv effekt på miljön
miljön.
Brukar du lämna saker till återanvändning t ex till olika
hjälporganisationer etc?
X
39%
Ja, ofta
48%
Ja, ibland
13%
Nej
Inget svar
1%
0% 20% 40% 60% 80%100%
Bas: Samtliga respondenter.
När du handlar, försöker du tänka på att köpa varor som
inte skapar onödigt mycket avfall? (t ex genom att köpa
etc.))
()refill etc
38%
Ja
24%
Ibland
39%
Nej
Vet ej
0%
0% 20% 40% 60% 80%100%
Tekniska kontoret, sid 20
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Källsortering
Andelen som inte källsorterar överhuvudtaget är
mycket
y
liten,, endast två procent.
p
Nästan samliga hushåll källsorterar
pappersförpackningar
p
pp
p
g och nästan nio av tio
hushåll sorterar även metall- och
plastförpackningar.
Vilka förpackningar källsorterar du?
Pappersförpackningar
X ()
96%
Metallförpackningar
89%
Plastförpackningar
88%
Källsorterar
inga förpackningar
2%
Vet ej
0%
0% 20% 40% 60% 80%100%
Bas: Samtliga respondenter.
Tekniska kontoret, sid 21
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Källsortering
Nästan ett av fyra hushåll har redan hämtning av
förpackningar
p
g och drygt
yg en av tre vill ha det.
29 procent är inte villiga att betala något för en
sådan service medan 24 p
procent kan tänka sig
g
att betala upp till 100 kr/år, 18 procent kan betala
upp till 200 kr/år och 22 procent kan betala upp
till 300 kr/år.
Det är dock en förhållandevis hög andel (39
procent) som inte är intresserade av att ha
hämtning av förpackningar.
Har du eller skulle du vilja ha hämtning av förpackningar etc där du bor
(pappersförpackningar/metallförpackningar/glas/plastförpackningar/tidningar)?
X ()
23%
Har redan hämtning av förpackningar
Har redan hämtning men vill ha hämtning av fler sorters
förpackningar
1%
35%
Har inte, men vill ha hämtning av förpackningar etc
39%
Har inte hämtning och vill ej ha
Vet ej
2%
0% 20% 40% 60% 80%100%
Bas: Samtliga respondenter.
Tekniska kontoret, sid 22
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Källsortering
Totalt 94 procent av hushållen brukar minst
någon
g g
gång
gp
per år besöka någon
g av de
returpunkter som finns i Norrköping.
De flesta av dessa besöker returpunkterna
någon
g g
gång,
g, eller flera g
gånger,
g ,p
per månad.
Endast en liten andel av hushållen (sju procent)
uppger att de aldrig besöker någon av
returpunkterna.
Brukar du besöka någon av de returpunkter som finns i Norrköping?
Ja, någon gång per år
Ja, någon gång per halvår
10%
X ()
9%
Ja, någon gång per kvartal
20%
Ja, någon gång per månad
22%
Ja, flera ggr i månaden
20%
J varje
Ja,
j vecka
k
Ja, flera ggr i veckan
Nej
11%
2%
7%
0% 20% 40% 60% 80%100%
Bas: Samtliga respondenter.
Tekniska kontoret, sid 23
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Källsortering
I f
Informationskällor
ti
käll
Majoriteten (66 procent) av hushållen vill helst få
information om källsortering
g i form av en trycksak
y
i brevlådan.
Svar inom kategorin “Annat”:
Hur vill du helst få information om källsortering?
− Pdf på datorn som man kan hämta när man vill.
− Gruppinformation. (2 st)
− I samband med sophämtningen.
− På soptunna/-påsar (3 st)
66%
75%
Trycksak i brevlådan
Hemsidan
Muntligen
TV-reklam
Med fakturan
Radioreklam
Annat
Vet ej
14%
12%
2%
3%
2%
3%
1%
2%
0%
1%
26%
15%
6%
4%
2011
− Social media.
2009
− Sopbladet. (11 st)
0% 20% 40% 60% 80%100%
Bas: Samtliga resondenter.
− Synligt.
X ()
− Tar reda på det själv. (5 st)
− Telefon.
− Via föreningen/fastigheten/hyresvärden. (17 st)
− Via Internet. (7 st)
− Via mejl. (27 st)
− Via tidningar. (7 st)
− Vill ej ha information/Har tillräcklig information.
information (19 st)
Tekniska kontoret, sid 24
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Informationskampanj
Annan informationskanal: 24NT (2 st), Aktivitet för
barnen med skolan, I brevlådan, I Sopbladet,
Informationsblad, Jag har varit nämndeledamot i
Tekniska Nämnden, Lokalnyheterna, Någonting i
brevlådan, Reklam på TV, Repotage i NT, TV (4 st).
Endast en liten andel av hushållen har på något
sätt uppmärksammat
pp
kampanjen
p j om matavfall
och de flesta har sett cykeltavlorna eller
kampanjpåse i NT/Folkbladet.
Tekniska kontoret i Norrköpings kommun har genomfört en kampanj
om matavfall där maskoten Supersorteraren synts till.
Vilka av följande har du sett?
Cykeltavlorna
17
Kampanjpåse i NT/Folkbladet
14
X ()
82
1
85
1
Informationstavlor på stan
5
94
1
Internet
3
96
1
Tävling på www
www.norrkoping.se
norrkoping se
1
99
1
94
2
Annan informationskanal
4
0%
20%
Ja
Bas: Samtliga resondenter.
40%
60%
Nej
80%
100%
Vet ej
Tekniska kontoret, sid 25
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Informationskampanj
Majoriteten av hushållen som uppmärksammat
informationskampanjen
p j anser inte att det har
påverkat dem på något sätt. Endast en liten
andel tycker att de har börjat/tänker börja sortera
matavfall.
Svar inom kategorin ”Annat”:
−Att
Att jag ska vara lite försiktigare med vad man slänger
slänger.
−Blivit bättre på att källsortera.
−På ett positivt sätt, att jag har börjat cykla.
Har kampanjen påverkat dig på något sätt?
Har börjat/tänker börja sortera matavfall
Tycker det är viktigare att sortera matavfall
3%
X ()
2%
Nu vet jag att det finns möjlighet att sortera matavfall
1%
Nu vet jag vilken påse som ska användas
0%
Nu vet jag vad som ska läggas i matavfallet
0%
Annat
2%
89%
Nej
Vet ej
4%
0% 20% 40% 60% 80%100%
Bas: 123 respondenter som sett någon av delarna i informationskampanjen.
Tekniska kontoret, sid 26
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Sopbladet
Majoriteten av hushållen har åtminstone någon
enstaka g
gång
g läst tidningen
g Sopbladet
p
och 44
procent har läst den många gånger (47 procent
2009).
Personer i de äldre åldersgrupperna, 45 år eller
äldre,, läser i större utsträckning
g Sopbladet
p
jämfört med de yngre åldersgrupperna.
Grupperna ensamhushåll och hushåll utan barn
läser i större utsträckning Sopbladet jämfört med
hushåll med barn.
X () Sopbladet?
Har du läst tidningen
44%
Ja, många gånger
33%
Ja, någon enstaka gång
22%
Nej
Vet ej
2%
0% 20% 40% 60% 80%100%
Bas: Samtliga resondenter.
Tekniska kontoret, sid 27
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Samlaren
Endast åtta procent av hushållen uppger att de
känner till Samlaren och av dessa så är det färre
än hälften som besökt den.
Känner du till samlaren?
1%
Har du besökt den?
8%
Ja
X ()
Ja
Nej
36%
Vet ej
64%
91%
.Bas: Samtliga
g respondenter.
p
Bas: 33 respondenter
p
som känner till samlaren.
Nej
Bilagor
Bilaga 1: Enkäten
Bilaga 2: Öppna svar och kommentarer
9. Vet du vad som händer med matavfall när det har sorterats? (läs ej upp svarsalternativen!
Spontan fråga! OBS! Fler svar möjliga)
Medborgarundersökning om matavfall
Ja, ->
Version 2011-10-25
Introduktion
Hej, jag heter ………. och ringer från CMA Research.. Vi genomför en undersökning bland boende i Norrköpings kommun på
uppdrag av Tekniska kontoret i Norrköping. Undersökningen handlar om matavfall.
Blir till biogas
Komposteras
Det blandas med brännbart
Eldas upp
Annat, nämligen:…………….
Nej
Har du möjlighet att svara på några frågor, det kommer bara att ta 7-8 minuter?
OBS! Dina svar behandlas anonymt och redovisas endast i sammanställd form.
10. Vet du vad som räknas som matavfall?
Bakgrundsfrågor
För att kunna avgöra vilka frågor du ska besvara, kommer jag nu att börja med att ställa några bakgrundsfrågor.
Ja
Nej
(Jag kommer nu räkna upp olika typer av avfall och vill att du svarar på om avfallet ska sorteras ut som matavfall eller inte.)
1. Vilket år är du född? ………
11. Ska följande sorteras ut som matavfall:
Vill ej uppge (88)A1a
Ja, matavfall 1
2. Bor du i..........?
Lägenhet
Villa/Radhus
Annat:…………A2_annat…………………………
Ensamhushåll
Hushåll utan barn (dvs gifta/sammanboende utan barn etc)
Hushåll med 1-2 barn
Hushåll med 3 barn eller fler
Vilken är din högsta genomförda utbildningsnivå? (Läs upp vid behov)
Man
Kvinna
Vet ej
Fråga 8a
Särskild tunna för matavfall som hämtas av sopbil ->Vilken färg har tunnan?
Brun
Grön
Annan:…………
Vet ej (88)
Fråga 8b-d
Hemkompost
Annat:………
->
8b. Varför använder du hemkompost?...........................
8c. Skulle du kunna tänka dig att lägga matavfallet i en tunna
som kommunen hämtar? Ja/Nej
8d. Vad skulle krävas för att du skulle börja med att lägga
matavfallet i en tunna som kommunen hämtar?.......................
Vet ej (88)
Fråga 7b
Nej -> Skulle du kunna tänka dig att sortera ut matavfall?
Vet ej -> Skulle du kunna tänka dig att sortera ut matavfall?
Ja
Ja, kanske
Nej, varför inte?.........A7b_varför..................
13. Vart vänder du dig för att få information eller om du har frågor om matavfall (även fakturafrågor,
hämtningsfrågor etc)?
(läs ej upp svarsalternativen! Spontan fråga! Flera svar möjligt)
Norrköpings kommun
Returpunkten
Internet
IL/sophämtaren
Sita
Annat, nämligen:……………………..
Vet inte vart jag ska vända mig
Inte aktuellt/Söker aldrig information/har aldrig frågor om matavfall
Ingen åsikt (88)
Respondenter som svarat Nej/Vet ej på fråga 6 hoppa till Fråga 22
CMA 11-12-14
Ingen
åsikt 99
Det är bra för miljön
Har inget val/tvång (har sortering i huset där man bor)
Ekonomiska skäl (man får rabatt på sopavgiften)
Annat, nämligen:......................................
6. Sorterar ditt hushåll ut matavfall? Fråga 7a
Ja - > Var lägger du ditt matavfall?
Vet ej 88
12. Av vilken anledning sorterar du ut matavfall? läs ej upp svarsalternativen! Spontan fråga!)
Grund-/folkskola
Gymnasieskola
Eftergymnasial utbildning
5. Markera Kön:
Nej 2
a) Bananskal
b) Kaffesump
c) Kött
d) Förpackningar
e) Godis
f) Bröd
g) Ost
h) Plastpåsar
3. Hur många personer finns det i ditt hushåll? (Läs upp vid behov)
4.
Vet ej (88)
sid 1
CMA 11-12-14
sid 2
14. Upplever du att du har fått tillräckligt med information om källsortering av matavfall?
Ja, jag är nöjd med den information jag fått
Fråga 15
Nej, skulle vilja ha mer information ->
Nej, saknar helt information ->
19. Är du nöjd med hur påsarna finns tillgängliga?
Ja
Nej, ->Hur vill du få tag på dina påsar?
Vad saknar du för information?................................
Vad saknar du för information?................................
I butiker
Annat, nämligen:……A19_annat……….
Ingen åsikt
Ingen åsikt
Fråga 16-21 ställs endast till respondenter som svarat att de har hämtning av matavfall dvs
alternativ 1 på fråga 7a.
20. Hur ofta byter du påse för matavfallet? (läs ej upp svarsalternativen!)
Varje dag
Några gånger per vecka
En gång i veckan
Mer sällan
16. Vilken typ av påse lägger du matavfallet i?
Papperspåse (från kommunen)
Biobag/majspåse/majsstärkelsepåse (från kommunen)
Annan egenköpt kompostpåse (besvara fråga 16a)
16a. Varför använder du inte påsar som kommunen
tillhandahåller?
Vanlig platspåse (besvara fråga 16a)
(flera svar möjliga)
Annan papperspåse (besvara fråga 16a)
Har inte fått några
Annat, nämligen:…………
(besvara fråga 16a)
Vet inte var de finns att hämta
De är inget bra
Vet ej
Får inga av fastighetsägaren
Har inte haft tid att hämta nya
Annat, nämligen:………………..
Vet ej
21. Vilken hållare använder du till dina matavfallspåsar? (läs ej upp svarsalternativen!)
Grön hållare från kommunen
Brun hållare från kommunen
Annan tät hållare t ex hink
Annan, nämligen:……………………….
Vet ej
17. Vad tycker du generellt om påsarna? (läs ej upp svarsalternativen! Fler svar möjliga)
Fungerar bra
De går lätt sönder
För små
De läcker
Annat, nämligen:...............A17_annat...................
21b. Vet du var du får tag på en ny hållare om du skulle behöva? (läs ej upp svarsalternativen!)
Köper i butik
Hämtar på returpunkten
Ringer kundservice
Annat, nämligen:……………………….
Vet ej
Ingen åsikt
17b. (besvaras endast av de som bor i villa/radhus) Har du fått matavfallspåsar hemkörda till dig
under året?
Ja
Nej
-> 17c. Hur har detta fungerat? Bra/Mindre bra/annan kommentar/ingen åsikt
Vet ej
Nu följer några frågor om information
22. Hur vill du helst få information om källsortering?
(läs ej upp svarsalternativen! Spontan fråga! Flera svar möjliga)
Hemsidan
Trycksak i brevlådan
Med fakturan
Muntligen
Radioreklam
TV-reklam
18. Vet du vart du kan hämta nya påsar?
(läs ej upp svarsalternativen! Spontan fråga! Flera svar möjligt)
Returpunkten
Kommunhuset
Får genom fastighetsägarna/hämtar i soprummet
Annat, nämligen:……………A18_annat……………………..
Annat, nämligen:……A22_annat………………..
Vet ej
Vet ej
CMA 11-12-14
sid 3
CMA 11-12-14
sid 4
23. Har du läst tidningen Sopbladet?
29. Hur mycket är du villig att betala för en sådan service?
Vill ej betala
100 kr/år
200 kr/år
300 kr/år
Ja, många gånger
Ja, någon enstaka gång
Nej
Vet ej
Vet ej
30. Känner du till samlaren?
Nu följer två frågor som rör källsortering och miljön
Ja (om ja på fråga 30, besvara fråga 31)
Nej
24. Brukar du lämna saker till återanvändning t ex till olika hjälporganisationer etc?
Ja, ofta
Ja, ibland
Nej
Vet ej
31. Har du besökt den?
25. När du handlar, försöker du tänka på att köpa varor som inte skapar onödigt mycket avfall?
(t ex genom att köpa refill etc.)
Ja
Ibland
Nej
Ja
Nej
32. Brukar du besöka någon av de returpunkter som finns i Norrköping? (läs ej upp
svarsalternativen)
Ja, någon gång per år
Ja, någon gång per halvår
Ja, någon gång per kvartal
Ja, någon gång per månad
Ja, flera ggr i månaden
Ja, varje vecka
Ja, flera ggr i veckan
Nej
Vet ej
26. Känner du att din källsortering har positiv effekt på miljön?
Ja
Nej
Vet ej
Informationskampanjer
33. Tekniska kontoret i Norrköpings kommun har genomfört en kampanj om matavfall där
maskoten Supersorteraren synts till.
Nu följer några frågor om förpackningar
27. Vilka förpackningar källsorterar du? (fler svar möjliga)
Vilka av följande har du sett? (Hjälpta frågor)
Pappersförpackningar
Metallförpackningar
Platsförpackningar
Källsorterar inga förpackningar
1
2
88
a) Informationstavlor på stan
Ja
Nej
Vet ej
b) Cykeltavlorna
Ja
Nej
Vet ej
c) Kampanjpåse i NT/Folkbladet
Ja
Nej
Vet ej
d) Internet
Ja
Nej
Vet ej
e) Tävling på www.norrkoping.se
Ja
Nej
Vet ej
f) Annan informationskanal, nämligen:……………………………………………………………………………………….
Vet ej
28. Har du eller skulle du vilja ha hämtning av förpackningar etc där du bor
(pappersförpackningar/metallförpackningar/glas/plastförpackningar/tidningar)?
Har redan hämtning av förpackningar
Har redan hämtning men vill ha hämtning av fler sorters förpackningar ->Besvara fråga 28
Har inte, men vill ha hämtning av förpackningar etc ->Besvara fråga 28
Har inte hämtning och vill ej ha
Vet ej
CMA 11-12-14
De respondenter som svarat nej på samtliga av frågorna 33a) till 33f) besvarar ej fråga 34
sid 5
CMA 11-12-14
sid 6
34. Har kampanjen påverkat dig på något sätt? (spontan fråga, läs ej upp svarsalternativen, fler svar
möjliga)
Nu vet jag att det finns möjlighet att sortera matavfall
Nu vet jag vilken påse som ska användas
Nu vet jag vad som ska läggas i matavfallet
Tycker det är viktigare att sortera matavfall
Har börjat/tänker börja sortera matavfall
Annat, nämligen:.........................
Vet ej
Det var alla frågor. Tack så mycket för din medverkan!
Vår uppdragsgivare i denna undersökning var Tekniska kontoret i Norrköping
(Om respondenten har några frågor om undersökningen är han/hon välkommen att kontakta Fredrik Wennström på
CMA, telefon 013-32 85 80, alt Anna Egelstrand, Tekniska kontoret, Norrköpings kommun, telefon 011-15 14 52)
CMA 11-12-14
sid 7
Tekniska Kontoret
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Sid 1 (13)
Bilaga 2: Öppna svar och kommentarer
Fråga 7a. Var lägger du ditt matavfall? Annat:







Avfallskvarn.
Djuren äter upp allt.
Miljöhus. (2 st)
Papperspåsar från kommun.
Rör man kastar i.
Sopnedkast, annat.
Tunna i miljöhus.
Fråga 8a. Vilken färg har tunnan? Annat:




Både brun och grön.
Gulaktig, gröna luckor.
Sopnedkast.
Soppnedkast utomhus inbyggt i ett hus.
Fråga 8b. Varför använder du hemkompost?

















Använder jorden till trädgården. (2 st)
Bor på landet så därför är det smidigare än påsarna.
Bra sätt att bli av med matrester.
Bättre alternativ för naturen och miljön.
Den har alltid stått där.
Den var där när vi köpte huset.
Det fanns när vi flyttade dit.
Det funkar bra hos mig. Jag är lantbrukare och lägger det i en stor dynghög.
Det känns onödigt att avfallet körs till stan.
Det är billigare och det är bättre för miljön, eftersom avfallet inte behöver
transporteras.
Det är billigare och miljövänligare.
Det är enklare och billigare med hemkompost.
Där för att det blir till gas.
Enklaste när man bor på landet.
Fungerar väldigt bra, alla 10 år. Blir bra jord, fungerar bra, bor på landet.
För att det är miljöriktigt.
För att förbättra jorden i trädgården.
Tekniska Kontoret
Medborgarundersökning om matavfall 2011




































Sid 2 (13)
För att jag vill ha fin jord.
För att man får bra jord.
För att man inte får slänga i soptunnan.
För att slippa kostnaden och ha en soptunna som luktar.
För att vi tycker det är bättre att ta hand om det själva. Varmkompost har vi.
För det ska tillbaka till jorden som man sen kan ha nytta av i jorden.
För miljöns skull och det har vi gjort i 25 år.
Gjort i x antal år. Började för att vi inte tyckte att det var värt kostnaden det
kostade (1997).
Haft i många år. Använder jorden vi får fram.
Har trädgård och använder till jord.
Hushållet använder jorden från komposten.
Hushållet använder sig av jorden.
Hushållet har använt kompost länge.
Hushållet odlar ekologiskt.
Jag bor på landet.
Jag har alltid haft hemkompost.
Jag har en idé om att jag kan använda kompostavfallet. Att det inte är någon
poäng i att skicka in det till stan.
Jag har möjlighet att ta vara på mitt matavfall och återbörda det till jorden.
Jag har resurs för det.
Jag kan använda jorden som blir av matavfallet.
Jag kan styra den själv och det känns bra.
Jag tycker att det blir fin jord som jag kan använda i min trädgård.
Jag tycker att det luktar illa i tunnan, dessutom får jag egen jord.
Jag vet inte, det är mina föräldrar som har bestämt det.
Man får jord.
Man kan använda det till trädgården.
Min fru tycker det är så viktigt att få en bra fin jord att använda till att odla och så i.
Praktiskt och miljövänligt och det blir jord.
Slipper betala avgift för bruna tunnan. Det fanns en kompost när vi flyttade hit.
Slipper extra tunna att betala för.
Smidigt, har inte så mycket matavfall.
Tillhörde huset vid köp.
Trevligt med egen jord. Miljövänligt.
Tycker det är bra att gör det så. Får ett jordförbättringsmedel. Fungerar utmärkt.
Förr låg matavfallet i 14 dagar innan det hämtades.
Tycker det är bra för naturen att återanvända.
Tycker inte om att slänga det i en soptunna, bättre att använde det i jorden.
Tekniska Kontoret
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Sid 3 (13)
 Varför betala när man har nytta av det själv?
 Varför skicka till stan när man kan göra det själv. Det skjunker undan så det blir
aldrig fullt. Mer miljövändligt att göra själv än att det ska komma en sopbil från
stan.
 Vi bor på landet, vill ha del av komposten till vår odling.
 Vi bor på landet. Finns ingen anledning att skicka in det till stan.
 Vi försöker hålla en viss linje.
 Vi har gjort det sen 1998. Naturligt när vi flyttade till huset.
 Vi tar reda på jorden som blir.
 Vi återanvänder jorden och det är bra för miljön.
 Vill ha bra jord och miljöskäl.
 Vår förening har beslutat om kompost.
Fråga 8d. Vad skulle krävas för att du skulle börja med att lägga matavfallet i en
tunna som kommunen hämtar?
 Använder själva till odlingen.
 Det kostar extra pengar och jag kan dra nytta av det själv i mitt egna land.
 Emballage. Vi får påsar av kommunen nu men det finns ingenstans i föreningen
att lägga de påsarna i.
 En kraftigt minskad avgift.
 Ett telefonsamtal.
 Gör det idag, en gemensam.
 Har gjort, vill inte göra igen. Lägre sophämtningsavgift.
 Hämtar ofta och billigare. Känns onödigt när man kan själv. Grannarna hade
problem i somras så de fick lägga hos oss.
 Ifall hushållets egen kompost inte skulle fungera.
 Ingen aning.
 Ingen avgift.
 Ingenting. Använder komposten själv.
 Ingenting. Får bättre jord.
 Ingenting. För lite avfall.
 Ingenting. Vill ha jorden.
 Inget vi funderat på. Ser ingen anledning. Det här fungerar bra.
 Inget, bara att jag har en kompost hemma. Varför transportera när man kan ta
hand om det själv. Vill nog det när jag blir äldre.
 Inget.
 Jag trivs bra, och kräver inget från kommunen.
 Jag tycker att det borde vara billigare. Det blir obehaglig lukt eftersom tunnorna
bara töms var fjortonde dag.
Tekniska Kontoret
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Sid 4 (13)
 Jag tycker att det verkar dumt eftersom vi har fått bidrag för att kompostera
hemma.
 Klarar det själva. Har höns. Om vi inte hade höns och varmkomposten.
 Nej. Har inte så mycket matavfall.
 Om de skulle säga att det var bättre
 Om det blev billigare.
 Om det blev krav på detta.
 Om det blir en bra tunna så det inte står och luktar.
 Om det görs biogas av det.
 Om det inte blir massa extra avgifter.
 Om det inte kostar något, förutom vanliga sophämtningen.
 Om det inte luktar så illa.
 Om det skulle bli ett lagkrav på att man inte får ha egen kompost.
 Om det var billigare.
 Om det var helt gratis.
 Om det var samma taxa som sophämtningen.
 Om det var straffbart att kompostera själv.
 Om det är gratis. (2 st)
 Om inte hemkomposten fungerar.
 Om jag blir tvingad och om det är gratis.
 Om jag bodde i lägenhet så skulle jag lägga matavfallet i en tunna som
kommunen hämtar, men så länge som jag bor i villa och har möjlighet att
kompostera själv så vill jag göra det. Jag har nytta av den jord som det
producerar och jag tycker att det är onödigt att det ska transporteras. Det ger
onödiga utsläpp och förbrukar energi.
 Om jag får betalt för det.
 Om jag får reda på varför jag ska göra det.
 Om jag inte behöver betala för det.
 Om jag inte behöver jorden längre.
 Om jag inte får ha kvar komposten, annars vill jag inte.
 Om jag inte orkar tömma komposten mer.
 Om jag skulle byta bostad.
 Om jag var tvungen.
 Om jag visste att jag bidrog till någon bra miljöförändring.
 Om kommunen hämtar det oftare än var 14e dag.
 Om min rörelseförmåga försämras.
 Om mina föräldrar säger ja till det.
 Om tjänsten var gratis.
 Om vi inte hade en egen kompost.
Tekniska Kontoret
Medborgarundersökning om matavfall 2011






Om vi inte hade möjlighet att kompostera själva.
Om vi inte hade någon kompost.
Ser ingen anledning till det.
Vet ej.
Vi odlar grönsaker på landet. Vi vill kompostera själva.
Vill inte det.
Fråga 9. Vad händer med matavfall när det har sorterats? Annat, nämligen:






















Att det går tillbaka och gör någon nytta.
Blandas upp på Herrebotippen och går till plantor.
Blir naturgas.
Blir till jord.
De läggs för rötning.
Den rötas.
Det blir en jäsningsprodukt av avfallet.
Det blir till energi.
Det blir till värme och till drivmedel till bussar istället för bensin.
Det skickas till Linköping.
Det skickas till Tekniska Kontoret i Linköping.
Det skickas till Tekniska Verken i Linköping och blir till etanol.
Det sparas.
Energi.
Etanol. (3 st)
Fjärrvärme.
Jordförbättring.
Lite läggs på tippen.
Läggs på tippen.
Maler ner det.
Åkern.
Återanvänds på något sätt.
Fråga 12. Av vilken anledning sorterar du ut matavfall? Annat, nämligen:







Andra började.
Använda till jord.
Av vana. (3 st)
Bekvämt sätt att bli av med det.
Blir inte så mycket andra sopor.
Blir kompost och jord.
Bor på landet.
Sid 5 (13)
Tekniska Kontoret
Medborgarundersökning om matavfall 2011







































Sid 6 (13)
Bra sätt att bli av med matrester.
Bra, går att använda igen. Man kan gösla med det.
Bättre för oss i samhället.
Det gör nytta istället.
Det hör till.
Det känns bra.
Det minskar sopförbränning.
Det passar att kasta i den tunna man ska.
Finns två kärl, vana.
Fräschare soppåse.
Få jord.
Få tillbaka näringsresurserna av vår mat.
Får mindre i brännbara tunnan och får jord.
För att det finns och mindre sopor.
För att få fin jord.
För att få mindre sopor. Praktiskt att få i rabatterna.
För att inte andra tunnan ska bli full.
För att jag kan.
För att jag kan.
För jag ska få det i komposten.
Försöker hjälpa till.
Har kompost, blir jord.
Har möjlighet.
Har möjligheten.
Har varmkompost, blir bra jord. Hönsen tycker om matresterna.
Hushållet använder jorden.
Hushållet har nytta av det.
Intresserad av kompostering.
Jag får jord.
Jag komposterar för att få jord. (2 st)
Jag källsorterar inte.
Jag sorterar för att inte avfallet ska blandas med sådant som inte är brännbart.
Jag vill ha jord.
Jord, mindre sopor.
Kan använda jorden.
Komposterar, ny jord.
Kretsloppstänkande.
Kände inte för att ha egen kompost.
Man ska inte slänga matavfall i den brännbara tunnan.
Tekniska Kontoret
Medborgarundersökning om matavfall 2011


























Sid 7 (13)
Man ska.
Mina föräldrar.
Mindre sopor.
Mindre sopor.
Minska sopavfall. Hushållet vill använda det själva.
Mitt egenintresse.
Naturligt, hållit på i flera år.
Nytta, kompostera.
Praktiska skäl.
Rutin.
Smidigt. (2 st)
Sorterar allt. För lukten.
Spara på soporna.
Tillgång till miljöhus.
Tror på biogas, behöver utökas t ex biogasbilar.
Uppväxt med det, vana.
Varje människas plikt.
Vi har det, det är enkelt och smidigt.
Vi tar reda på jorden som blir till.
Vi vill ha en bra kompostjord.
Viktigt, sorterar allt.
Viktigt.
Vill ha jord.
Vill ha komposten.
Vill och kan ha det hemma.
Återanvändning till jord. (2 st)
Fråga 13. Vart vänder du dig för att få information eller om du har frågor om matavfall
(även fakturafrågor, hämtningsfrågor etc)? Annat, nämligen:










Bekant.
Bostadsföreningen. (2 st)
Bostadsrättsföreningen. (3 st)
Bostadsrättsföreningens hemsida.
Bostadsrättsföreningens styrelse.
Den som fakturerar oss. (2 st)
Det finns ett nummer på påsen.
Det står i sorteringsrummet.
Fastighetsföreningen.
Fastighetsägaren.
Tekniska Kontoret
Medborgarundersökning om matavfall 2011


































Frågar frun. (2 st)
Föreningen.
Föreningens styrelse.
Hyresvärden. (11 st)
I miljörummen.
Informationsbroschyr.
Jobbet.
Kollega på jobbet och Sopboken.
Kontor.
Kundservice på Tekniska Kontoret.
Lilla sopboken.
Miljökontoret. (3 st)
Min man.
Morsan har koll.
Nummer som finns i boken.
Något nummer på ett papper.
Recycling.
Renhållningsverket. (2 st)
Ringer NKR.
Ringer till renhållningen.
Samfälligheten.
Ser i informationsbladet.
Sopbladet. (6 st)
Sparar informationsfoldrarna.
Ståhls.
Står på fakturan.
Tekniska Kontoret. (23 st)
Tekniska Kontorets kundservice för vatten och avfall.
Tekniska Verken. (4 st)
Tippen, sopstationen.
Tittar i broschyren.
Tittar i informationsbladet.
Vill att broschyrer ska finnas på internet.
Vänner.
Fråga 15. Vad saknar du för information?
 All information.
 Allmän information.
 Det är nytt och har bara kommit ett reklamblad.
Sid 8 (13)
Tekniska Kontoret
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Sid 9 (13)
 Exakt vad som ska läggas i matavfall, så man inte gör fel. Hundbajs t.ex.
 Flera gånger.
 Fortlöpande information om vad som sker. Jag skulle bli mer motiverad om jag
visste vad som hände med avfallet.
 Hur man får större lådor. Vad man kan ha i lådorna. Vad som händer med
avfallet.
 Info om restavfall.
 Information om vad det är som tillhör kategorin matavfall, framförallt skal av olika
slag.
 Inte den information som vi får genom kommun som gått vidare till
bostadsföreningen.
 Inte så mycket information allmänt.
 Ja vill veta mer om vad som händer med avfallet, hur arbetet med biogas går.
 Jag skulle vilja ha lite mer information om vad man kan kasta och inte kasta. Det
är lite svårt att avgöra.
 Jag skulle vilja ha tydligare information om vad som händer med matavfallet efter
att vi har lämnat det.
 Jag skulle vilja veta lite mer vad man använder det till.
 Jag vill ha mer information om avfall.
 Lite påminnelse om att man ska sortera.
 Matavfall, hur blir det med matavfall och vad ingår och vad man inte ska kasta.
 Mer information om plast och metal. Speciellt information om plast, varför man
lägger mjukt för sig och hårt för sig.
 Upprepa informationen.
 Vad man ska ha i kompostkärlen.
 Vad man ska sortera i brännbart eller i kompost. Och vad händer med det.
 Vad som händer när det har sorterats.
 Vad som händer sedan. Siffror, data. Vart tar det vägen. Hur mycket sorteras, vikt
per invånare, jämföra kommuner emellan. Vad man kan sortera, vad ska inte
sorteras.
 Vad som räknas som matavfall och vart man ska lägga de olika avfallen.
 Vad som räknas som matavfall.
 Varför olika kommuner agerar olika angående sortering.
 Varför ska man sortera? Vad händer efteråt?
 Vill gärna veta närmare om vad som ska källsorteras.
 Vill veta mer vad som räknas som matavfall.
 Öppettider, vad som är matavfall. Borde uppdateras oftare.
Tekniska Kontoret
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Sid 10 (13)
Fråga 16. Vilken typ av påse lägger du matavfallet i? Annat, nämligen:
 Båda påsarna från kommunen samtidigt.
 Både papperspåse och majsstärkelsepåse på samma gång.
 Både papperspåse och plastpåse.
Fråga 16a. Varför använder du inte påsar som kommunen tillhandahåller? Annat,
nämligen:
 Använder båda.
 Gör det. (2 st)
Fråga 17. Vad tycker du generellt om påsarna? Annat, nämligen:



























Använder både papperspåsar och plastpåsar på en gång så att det inte ska läcka.
Att de borde ge ut plastpåsen som smälter igen.
Biobag bättre. (3 st)
Både papper o plast är bra.
Bättre än biobag.
Bättre än majsstärkelsepåsarna.
Bättre än papper men kan inte knytas
Bättre än papper. (4 st)
Bättre än plast. (3 st)
Bättre än plastpåsar. Lägger lite tidning i botten så det inte blir blött.
De gamla var bättre, de var lite mer plastiga.
De i plast var bättre och släppte inte igenom lika mycket fukt.
De är dock bättre än biopåsarna.
Det bildas larver i papperspåsarna.
Det går inte att stänga till locket på hinken eftersom påsen är för stor.
Dålig kvalite i sömmarna längst ner, man måste ofta ha två påsar.
Dåliga. De släpper igenom fukt.
Fryser fast i tunnan på vintern.
Fuktar inte så som papperspåsar gör.
För korta. Man kan inte knyta ihop dem.
För små för behållaren.
För styva, papperspåse bättre.
Föredrar biobag framför papperspåsen.
Föredrar biobagen.
Första platspåsarna bättre.
Går inte att knyta.
Helt odugliga.
Tekniska Kontoret
Medborgarundersökning om matavfall 2011


























Håller tätt, fast de är lite sköra.
Ibland bra, ibland dålig.
Lite fuktiga i botten.
Lätt att knyta, följsam.
Man kan inte fylla i för mycket i påsarna utan att de spricker eftersom det blir för
tungt.
Man måste låta matresterna torka innan.
Matavfallen kan vara lite fuktigt, vilket blir en svaghet för papperspåsen.
Måste använda dubbla påsar.
Nedbrytbara plastpåsar är bättre. Papperspåsarna lite för ömtåliga vid vätska.
Papperspåsarna fungerade dåligt.
Papperspåsarna är bättre än de nedbrytbara i plast.
Passar inte i kärlet. (2 st)
Plast bättre än papper. Rinner igenom pappret. (2 st)
Plast är bättre. (5 st)
Plastpåsarna bättre. Blir mögligt på sommaren. (2 st)
Plastpåsarna går sönder.
Sladdriga.
Sommartid luktar det mycket illa. Behövs hämtas oftare eller bättre påsar mot lukt.
Sprider äcklig lukt.
Svårt att hitta behållare som passar.
Tidigare påsar har varit bättre.
Trevligare med majspåsarna.
Tål inte fukt så bra. (2 st)
Tål inte fukt.
Väderlösa, tål inte fukt.
Värdelösa.
Fråga 18. Vet du vart du kan hämta nya påsar? Annat, nämligen:










Sid 11 (13)
Affären.
Biblioteket. (2 st)
Finns att köpa på alla möjliga ställen.
Grannen hämtar.
Har ett miljörum.
Har hämtat de själv.
Kommer att skickas till oss.
Miljörummet.
Någonstans i kommunen.
På tippen, sopstationen.
Tekniska Kontoret
Medborgarundersökning om matavfall 2011
Sid 12 (13)
 Ringa till kommunen.
Fråga 21. Vilken hållare använder du till dina matavfallspåsar? Annan, nämligen:


























Av järn.
Bioväg.
Egen hållare.
Egen soptunna med lock.
Egen sorteringsstation.
Från IKEA.
Gallersak.
Glassburk.
Grå plastbehållare.
Grön bytta.
Har ingen hållare.
IKEA:s.
Ingen.
Ingår i köksutrustningen.
Kärl från IKEA.
Kärl.
Mjölkkanna i emalj.
Något från IKEA.
Någon från kommunen.
Plastback under diskbänken.
Plastbyttor hyresbostäder satt in.
Plastkorgar.
Plastkruka med hål i botten.
Påsen fungerar ej i hink, står på köksbänken.
Vit grej.
Vit.
Fråga 21b. Vet du var du får tag på en ny hållare om du skulle behöva? Annat,
nämligen:







Antar att han kan ringa till hyresvärden.
Bostadsföreningen.
Bostadsgästföreningen
Bostadsrättsföreningen.
Bygghandel.
Fastighetsskötaren.
Finns i miljöhuset.
Tekniska Kontoret
Medborgarundersökning om matavfall 2011























Föreningen.
Gillar ej kommunens.
Hitta i sopbladet
Husbostäderna
Hyresbostäder. (2 st)
Hyresvärden. (6 st)
I sopförrådet.
Ja.
Jag kontaktar Norrköpings Energi.
Jag vänder mig till fastighetsägaren.
Kommunen, internet.
Kommunen.
Kommunens kontor.
Läsa i Sopbladet.
Löser det.
Norrköpings kommun.
Någon vän.
Prata med sophämtningen.
Prata med styrelsen.
Ringer Ståhls.
Slå på nätet eller ringa till kommunen.
Står i soprummet.
Vaktmästaren.
Sid 13 (13)