Transcript Dom Nacka tingsrätt Mål nr B 269-10

1
NACKA TINGSRÄTT
Enhet 1
DOM
2010-11-10
meddelad i
Nacka Strand
Mål nr B 269-10
PARTER (Antal tilltalade: 1)
Åklagare
Vice chefsåklagare Kay Engfeldt
Riksenheten för polismål, Stockholm
1.
2.
Målsägande
Åsa Andersson Fång
Ornövägen 4, 1 tr
132 32 Saltsjö-Boo
Sefina Svensk Pantbelåning AB
Gullmarsplan 6
121 40 Johanneshov
Tilltalad
Anna CATRIN Helena Åkerlind, 670606-1188
Nynäsvägen 166
124 34 Enskde
Offentlig försvarare:
Advokat Per Durling
Advokatfirman Per Durling
Box 12107
102 23 Stockholm
DOMSLUT
Begångna brott
Häleri
Lagrum
9 kap 6 § 1 st 1 p brottsbalken
Påföljd m.m.
Villkorlig dom
Andra lagrum som åberopas
29 kap 5 § 1 st 5 p och 30 kap 8 § brottsbalken
Postadress
Besöksadress
Box 1104
Augustendalsvägen
131 26 Nacka Strand 20
Telefon
Telefax
08-561 656 00
08-561 657 99
[email protected]
E-post:
www.nackatingsratt.domstol.se
Expeditionstid
måndag - fredag
08:30 - 16:00
2
NACKA TINGSRÄTT
Enhet 1
DOM
2010-11-10
B 269-10
Skadestånd
Catrin Åkerlind ska utge skadestånd till Sefina Svensk Pantbelåning med 8 925 kr jämte
ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 23 december 2009 till dess
betalning sker.
Förverkande och beslag
Beslaget av gods ska bestå tills domen vunnit laga kraft. Därefter ska godset
utlämnas till Åsa Andersson Fång (Polismyndigheten i Stockholms län; BLG 20090201-BG32848 p 2-4, 6-10, 12-15 och 20).
Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
Ersättning
Per Durling tillerkänns ersättning av allmänna medel med 7 473 kr. Av beloppet avser
3 815 kr arbete, 2 080 kr tidsspillan, 83 kr utlägg och 1 495 kr mervärdesskatt. Av denna
kostnad ska Catrin Åkerlind till staten återbetala 5 000 kr.
3
NACKA TINGSRÄTT
DOM
2010-11-10
B 269-10
Enhet 1
YRKANDEN M.M.
Åklagaren har framställt de yrkanden och åberopat den bevisning som framgår av
domsbilaga 1.
Catrin Åkerlind har förnekat gärningen och gjort gällande att hon inte har haft insikt
i eller skälig anledning att anta att brott har förelegat. Vidare har hon inte haft några
synpunkter på det särskilda yrkandet. Det enskilda anspråket har bestridits på den
grunden att hon har varit i god tro, beloppet i sig liksom ränteyrkandet har emellertid inte ifrågasatts respektive inte funnits någon erinran mot.
DOMSKÄL
Av utredningen har följande framkommit. Den 11 december 2009 uppmärksammade Åsa Fång Andersson att guldsmycken, som förvarades i askar en byrå – placerad
några steg från ytterdörren, dock inte i hallen – och ett kuvert med kontanter, som
förvarades i en annan byrå, allt i hennes familjs bostad, hade försvunnit. Förlusten
polisanmäldes varvid en beskrivning över tillgripen egendom lämnades. När polis,
som ett led i den regelbundna tillsynen över pantbanker, kontrollerade gravyrlistan
från Sefina Svensk Pantbelåning vid Gullmarsplan påträffades gods som kunde
härledas till Åsa Fång Anderssons stöldanmälan. Godset hade pantsatts den 28 november 2009 av Catrin Åkerlind. Det framkom att hon även den 14 oktober 2009
hade pantsatt gods som kunde härledas till Åsa Fång Andersson. Vid ett av dessa
tillfällen legitimerade Catrin Åkerlind sig med sin polislegitimation. Catrin Åkerlind bodde vid den aktuella tiden på våningsplanet ovanför Åsa Fång Andersson. De
känner inte varandra närmare. Vid något tillfälle under juli eller augusti 2009 tog
dock Catrin Åkerlind hand om Åsa Fång Anderssons familjs katt när de var bortresta och hade då nyckel till deras lägenhet. Catrin Åkerlind inbjöds att delta vid Åsa
Fång Anderssons och makens bröllopsfest den 17 oktober 2009, men tackade nej. I
samband med att de ingick äktenskap bytte makarna Andersson ut sina gamla för-
4
NACKA TINGSRÄTT
DOM
2010-11-10
B 269-10
Enhet 1
lovningsringar. Enligt Åsa Fång Andersson, vars uppgifter det saknas all anledning
att betvivla, tog de av sig de gamla förlovningsringarna på bröllopsdagen eller tidigast dagen innan och enklare smycken, som förvarades på samma plats som de tillgripna, hade lämnats kvar. Vid undersökning av Åsa Fång Anderssons bostad
konstaterades att inbrottsskador saknades.
Fråga är hur i beslag tagna värdeföremål tillhöriga Åsa Fång Andersson med familj
har kommit i Catrin Åkerlinds besittning och hur hennes handhavande därav skall
bedömas.
Av de uppgifter som Catrin Åkerlind har lämnat har i huvudsak följande framkommit. Hon har under en längre tid haft ekonomiska svårigheter och har vid flera tillfällen fått uppsöka pantbanken för att klara situationen. Första gången hon pantsatte
guld, som hon av olika skäl har haft större mängder av, var det föremål som inte betydde så mycket för henne men med tiden blev det svårare. Hon valde då att inte se
efter vad hon pantsatte. Efter att vid det första tillfället ha haft föremålen i en stor
påse övergick hon till att ha dem i ett litet blått glasögonfodral. De aktuella gångerna tog hon med sig påsen utan att se efter vad den innehöll. Inte heller vid belåningen tittade hon på det som pantsattes. – Efteråt har hon försökt förstå hur Åsa
Fångs Anderssons smycken m.m. hamnade hos henne. Hon minns att sonen en dag
ringde henne när hon var i tjänst och berättade att han hade hittat guld i soprummet.
Då sade hon att det inte kunde vara guld eftersom det låg i soprummet men att han
fick ta upp det i lägenheten så att de kunde se efter. Detta glömde hon sedan bort.
Det var något fel på dörren till soprummet, som delas av cirka 20 av föreningens 41
lägenheter. Vid ett tillfälle hittade hon ett plastvapen där. Barnen var väl medvetna
om deras ekonomiska svårigheter men hon talade inte med dem om pantsättningarna. Dottern städade vid flera tillfällen undan guld som låg framme.
Oavsett om Catrin Åkerlind har haft tillgång till guldföremål i större omfattning har
det rimligen inte varit fråga om obegränsade mängder, vilket även hennes uppgifter
5
NACKA TINGSRÄTT
DOM
2010-11-10
B 269-10
Enhet 1
om att belåningen försvårats när det återstått att pantsätta föremål som haft affektionsvärde för henne ger vid handen. Smycken och andra föremål har transporterats
i ett fodral avsett för glasögon. Fodralet, vars användningsområde med styrka talar
för att det har varit av mindre slag, måste ha fyllts på inför varje pantsättning. Med
hänsyn till att en klocka som kan härledas till Åsa Fång Andersson har pantsatts
den 14 oktober 2009 och att de förlovningsringar som ingår i beslaget har tagits av
den 16 eller 17 oktober 2009, måste det ha varit fråga om minst två tillgrepp ur Åsa
Fång Anderssons bostad och den därvid tillgripna egendomen måste vid minst lika
många tillfällen ha kommit i Catrin Åkerlinds besittning. Det framstår som helt
osannolikt att föremålen har tillförts det aktuella fodralet och belånats – vilket enligt
Catrin Åkerlinds egen beskrivning skett genom att hon har lagt dem på där för avsedd plats för granskning av pantbankens personal som sedan kvitterat föremålen –
utan att hon har sett på dem. Med beaktande av Catrin Åkerlinds reducerade antal
egna värdeföremål och de återstående föremålens personliga värde för henne är det
fullständigt orimligt att hon därvid inte skulle ha lagt märke till att de i målet aktuella, beslagtagna, föremålen inte har tillhört henne. Catrin Åkerlinds egna uppgifter
kan således lämnas helt utan avseende. Den mängd och den karaktär av föremål
som det är fråga om, bl.a. två förlovningsringar med hennes grannars namn ingraverade, kan omöjligt ha kommit i Catrin Åkerlinds besittning utan att hon har förstått
att de har frånhänts annan genom brott. Det är uppenbart, med hänsyn till beskaffenheten, att det inte är fråga om ett godtrosförvärv ens om föremålen har hittats i
grovsoprummet. Catrin Åkerlinds förfarande med godset, pantsättning, är sådant
som utgör befattningstagande i häleribestämmelsens mening. Åtalet är sålunda
styrkt och skall bifallas.
Med ovan redovisad bedömning och utgång, skall såväl det särskilda yrkandet som
det enskilda anspråket bifallas.
För häleri är föreskrivet fängelse i högst två år. Catrin Åkerlind är tidigare ostraffad.
Hon lever under ordnade förhållanden och det har inte framkommit något som ger
6
NACKA TINGSRÄTT
DOM
2010-11-10
B 269-10
Enhet 1
särskild anledning att befara att hon kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Av yttrande från Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd framgår att
nämndens bedömning är att Catrin Åkerlind, för det fall hon döms i enlighet med
åtalet, kommer att skiljas från sin anställning men att ställningstagandet är preliminärt och kan blir beroende av vad som redovisas i domen och vad som kommer
fram i övrigt. Mot denna bakgrund finner tingsrätten att påföljden kan stanna vid
villkorlig dom som inte skall förenas med böter.
Catrin Åkerlind skall betala lagstadgad avgift till brottsofferfonden.
Catrin Åkerlinds ekonomiska förhållanden är sådana att hon skall återbetala del av
kostnaderna för försvaret till staten.
HUR DOMEN KAN ÖVERKLAGAS, se bilaga (DV 400)
Överklagande – ställt till Svea hovrätt – skall ha inkommit till tingsrätten senast
den 1 december 2010.
På tingsrättens vägnar
Linn Pantzar
Bilaga 1
NACKA TINGSRÄTT
Enhet 1
INKOM: 2010-06-14
MÅLNR: B 269-10
AKTBIL: 4
Bilaga 2
Bilaga
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas
till tingsrätten. Överklagandet prövas av den
hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det
slut som tingsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas
av högre rätt, eller
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten
inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen.
DV 400 • 2008-11 • Producerat av Domstolsverket
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får
också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga
tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in
till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om
det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas.
Samma regler som för part gäller för den som
inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår
honom eller henne. I fråga om sådant beslut
finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i
hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har
kommit till,
4. det annars finns synnerliga skäl att
pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant inte
meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det
är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser
att prövningstillstånd bör meddelas.
I vilka fall krävs prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten
ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade
1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller
2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer
än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan)
För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel
gäller följande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen och
avser överklagandet frågan om den tilltalade
ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte
prövningstillstånd för ett till denna gärning
kopplat enskilt anspråk i de fall
www.domstol.se
1. det enligt ovanstående regler inte krävs
prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller
skäl enligt klagandens mening är oriktiga,
5. de bevis som åberopas och vad som
ska styrkas med varje bevis, samt
2. prövningstillstånd i brottmålsdelen
meddelas av hovrätten.
6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för
att prövningstillstånd ska meddelas.
Beslut i övriga frågor
Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs
även prövningstillstånd vid beslut som endast
får överklagas i samband med överklagande av
domen.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om
1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag
och nummer för domen,
2. parternas namn och hemvist och om
möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom som
klaganden vill få till stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandet
och i vilket avseende tingsrättens dom-
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller
en förnyad syn på stället, ska han eller hon
ange det och skälen till detta. Klaganden ska
också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är
den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud. Till överklagandet
ska bifogas lika många kopior av skrivelsen
som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av
tingsrätten. Adress och telefonnummer finns
på första sidan av domen.
www.domstol.se