PLATS

01

TILLVÄXTPROCENT

115,07 %

VD Sebastian Siemiatkowski HUVUDKONTOR Stockholm STARTÅR 2005 TILLVÄXT 6 ÅR (%) 115,07 OMSÄTTNING 2012 (TKR) 1 170 172 ANTAL ANSTÄLLDA 672 NYANSTÄLLNINGAR 2012 243 BRANSCH Bank, Finans & Försäkring PLATS PÅ LISTAN 2012 Ny

Klarnauterna åker raket till toppen

Astronauter utforskar rymden.

Klarnauter, däremot, erövrar jorden.

Som Ikea redan har gjort.

Och H&M.

Nu är det Klarnas tur.

K LARNAUTER, DET ÄR VAD DE LITE SKÄMTSAMT kallar sig, Klarnas medarbetare. De är omkring 800 till antalet. Ständigt ökande. Klarnauternas likheter med astronauterna är slående. De är på väg, det går snabbt, de är begå vade, de kör hårt och de tar väl avvägda risker.

”En klarnaut är en anställd person på Klarna som delar våra värderingar, som har det där som är karaktäriserande för en Klarna-person och det innefattar att man är duktig, att man är vänlig och att man har ett driv”

, förklarar Niklas Adalberth, en av de tre grundarna.

Dessutom åker både astronauter och klarnauter raket, men för Klarnas del handlar det om raketfär den upp i toppen av Tillväxtlistan 2013.

Klarna är Sveriges snabbast växande företag och klarnauternas mission är tydlig – att bli ett globalt företag. De hymlar inte med det. Först kom Ikea. Sedan var det H&M. Klarna ska bli ett nytt svenskt bolag på den globala scenen. Marknaden är e-han del och tjänsten är betalningslösningar.

Idag har Klarna verksamhet i sju länder, arbe tar med 15 000 webbshopar och genomför 70 000 transaktioner per dag. Över tio miljoner konsumen ter har använt sig av Klarna. Nästa år är de siffrorna gamla. Utvecklingen är enorm.

Affärsidén är, i grund och botten trygghet och enkelhet för kunden. Att handla på nätet ska vara så enkelt att det ska räcka med att trycka på gilla knappen, eller om man så vill, köp-knappen. Det är visionen.

Verksamheten är inte riktigt där än, men har ändå kommit en bra bit på vägen. För i majorite ten av fallen tar det idag mindre än 40 sekunder att genomföra ett köp med Klarnas nya betal ningsproduker. Det kan man jämföra med tre till

20 sju minuter för de flesta andra typerna av betalningar, som till exempel kreditkort, bankkort eller alternativ med registreringskrav.

”Det får gärna vara krångligt för Klarna, men det ska vara enkelt för kunderna i alla lägen”

, förtydligar Niklas”.

Det är idén om enkelhet som driver Klarna.

”Vi ser framför oss att man med bara ett knapptryck ska kunna handla från den indiska damen som säljer mattor på nätet, och våga göra det så att man får hem mattan, kan känna och klämma på den, rulla ut den på golvet och därefter bestämma sig och föra över peng arna”

, säger han.

Det ska vara ungefär som att handla en matta i en butik runt hörnet. Där bestämmer man sig, drar kortet och vips är affären klar.

”På så sätt tror vi att vi kan sudda ut landsgrän serna, att man vågar handla inte bara i Sverige utan även utomlands på allvar. Att nå det målet tycker alla är väldigt spännande”

, säger Adalberth och hänvisar till sin växande skara klarnauter.

Hemligheten med alltihop är att Klarna tar risken åt båda håll. När köparen trycker på köp-knappen beta lar Klarna e-handlaren direkt och fakturerar samtidigt köparen. När köparen fått hem sin vara betalar han sedan fakturan till Klarna. Lätt som en plätt.

Men riskfyllt för Klarna, låter det som. Därför tar Klarna vid varje köptillfälle hänsyn till omkring 140 variabler för att säga ja eller nej i köpögonblicket.

Det kan vara till exempel vilken tid på dagen det är. Är det sent på natten är det mycket högre risk att du inte betalar än om du bestämmer dig klockan tre på dagen. Och så finns det 139 variabler till. Inom det här området ligger vi i framkant i världen. Vi insåg tidigt att den som blir bäst på riskhantering också blir den som vinner e-handelns hjärta”, menar Niklas.

I det syftet har Klarna, förutom verksamheten i Sve rige, Norge, Finland, Danmark, Holland, Tyskland och Österrike också en utvecklingsavdelning i Tel Aviv, Israel.

”Vi fick hjälp med att hitta ett team i Israel som var otroligt duktigt på det här med riskhantering. Det var fyra personer där som hade hjälpt vår konkurrent Pay Pal att nå nästa nivå. Vi köpte det bolaget och byggde upp en liten teknikavdelning som växte och nu är de 40 personer där”

, berättar Niklas.

Klarnas framfart har varit så imponerande i affärs världen att investerarna stått i kö för att komma in. Och några av de mest prominenta har kommit med på tåget. Finansmannen Michel Moritz är den allra mest kände efter sina otroliga framgångar med bland annat Google. Klarna blev – fjäder i hatten! – hans första bolagsstyrelse i Europa. Idag består ägarbilden och styrelsen även av andra mäktiga personer som har investerat i och har inflytande över globalt kända företag som Facebook, Twitter, Skype och Spotify. Den röda mattan ut i världen synes därmed ligga utrullad framför de tre grundarna Sebastian Siemiat kowski, bolagets VD, Niklas Adalberth, vice VD, och Victor Jacobsson.

Men så enkel är inte verkligheten, menar Niklas.

”Nej, det känns inte så. Men man blir nog färgblind när man varit i bolaget så länge”

, säger han och minns de tidiga åren.

Han var 23 år när bolaget startade 2004 och de två första åren var han och hans två kompanjoner lediga

sammanlagt fem dagar. Det finns inga genvägar till succén, menar de. Det hårda slitet är framgångsfaktor nummer ett. Att omge sig med duktiga medarbetare är i princip lika viktigt.

Men hade det inte varit för några nyckelhändelser på vägen hade Klarna inte funnits idag. Som ett missat fraktfartyg i Australien. Eller en än idag oidentifierad gentleman som uppmanade dem att strunta i några av Sveriges mest framstående näringslivsprofiler som Marcus Wallenberg och Stefan Persson. MEN LÅT OSS ta en sak i taget.

Allt började när Niklas och Sebastian i 14-årsåldern jobbade på Burger King i Uppsala. Där blev de kompi sar. De höll sedan kontakten under åren som följde och bestämde sig så småningom att göra en unik resa till sammans – en jorden runt-resa utan att flyga.

I alporten S:t Moritz i Schweiz var de säsongs arbetare och sparade på sig dricksen för att kunna genomföra resan. De grävde ner en flaska champagne i marken och gav sig iväg.

I Australien hände det som inte fick hända. Åtmins tone för Sebastian. Fraktfartyget de hade bokat plats på gav sig iväg över Stilla Havet för tidigt. Killarna mis sade båten med några timmar.

Niklas ville under inga omständigheter avbryta resan och flyga hem bara för att Sebastian skulle hinna till sin ex-tenta på Handelshögskolan i Stockholm.

Och Sebastian kunde å sin sida inte låta Niklas dricka upp den där skumpan själv, som belöning för den genomförda resan.

Det fick bli en båt tre veckor senare istället.

VÄL HEMMA I Sverige, i brist på studiemöjligheterna, tog Sebastian jobb som telefonförsäljare åt ett finansbolag. Några företag han kom i kontakt med var e-handlare. Och det var där idén uppstod.

För e-handlarna ville inte köpa hans tjänster om han 21

”Lyssna inte på de där gamla gubbarna. De är för långsamma. Kör! Det kommer gå skitbra.”

22 inte kunde hantera fakturorna och dessutom ta risken.

”Varför inte”

, tänkte Sebastian. Han presenterade idén för ledningen som var måttligt road.

Tiden gick och väl på Handels igen började han dryfta sina tankar med sin kamrat Niklas och även Vic tor Jacobsson som studerade där. De presenterade idén för Handelshögskolans så kallade Business Lab – som tände till.

Sebastian, Niklas och Victor började ragga pengar och kom i kontakt med affärskvinnan Jane Walerud som både investerade 600 000 kronor för tio procent i bolaget och förmedlade hjälp för att bygga den tek niska plattformen.

Vips var företaget Kreditor, sedermera Klarna, startat.

”Utan den missade båten i Australien, inget Klarna”

, säger Niklas bestämt.

Det dröjde inte länge innan en annan avgörande händelse gav ett starkt avtryck i företagets tidiga his toria. På Handelshögskolans partnerstämma skulle Sebastian presentera affärsidén i något som närmast kan liknas vid det kända tv-programmet Draknästet.

I juryn satt några av landets främsta finansprofiler, som Marcus Wallenberg, Stefan Persson och Peggy Bruzelius. De sågade idén fullständigt.

”Det där kommer bankerna att göra”

,

”ge upp det här”

,

”ni har inte en chans”

,

”hitta på nånting enklare istället”

, var karaktären på kommentarerna.

Publiken fick rösta och de tre unga herrarnas affärsidé kom, som Niklas beskriver det, ”toksist” i täv lingen.

Då hände det som de än idag funderar över och som kan ha varit den springande punkten i att de vågade fortsätta. När Sebastian stod där, slokörad efter såg ningen från näringslivets tyngsta företrädare, kom det fram en man som sa något i stil med:

kommer gå skitbra.”

miljarden.

lägenhet mitt emot.

Mest i Sverige, kunde han lagt till.

”Lyssna inte på de där gamla gubbarna. De är för långsamma. Kör! Det

Än idag vet de tre grundarna inte vem mannen var. Men de är honom evigt tacksamma för vitamininjektio nen. För sedan dess är växtvärk det enda Klarna lider av.

Tre grundare har inte bara blivit 800 anställda utan även ytterligare 300 i så kallade outsourcade tjänster och konsulter. Omsättningen har gått från noll till över Snart flyttar det i storlek närmast exploderande före taget in i det gamla Skandiahuset på Sveavägen i Stock holm. För fem år sedan hade företaget sitt kontor i en

”Vi blickade ut mot Skandiahuset varje dag. Vi bru kade alltid skoja om att en dag ska vi ha det där huset, och nu när vi flyttar in där så är det lite kul”

Í , säger Niklas med ett leende innan han drar vidare till nästa möte – ett byggmöte för att inspektera de nya lokalerna.

”Jag tänker inte så mycket på det egentligen, men det är nu när jag är på väg dit som jag märker att vi växer.”