Transcript Instruktion till hur en enkel labbrapport kan utformas 1.2

Ett vetenskapligt förhållningssätt
Ett vetenskapligt förhållningssätt!
!
Innehållsförteckning
Sid 1-3
Beskrivning av det naturvetenskapliga förhållningssättet
Sid 4
En översiktlig rapportmall
Sid 5
En mer utförligt beskriven rapportmall
Sid 7
Exempel på hur källor redovisas i en rapport.
Sid 9
Exempel på hur figurer, diagram (& bilder) bör infogas.
!
!
!
!
!1
Ett vetenskapligt förhållningssätt
Vetenskapligt arbetssätt!
För att kunskap ska betraktas som vetenskap krävs det att slutsatser och påstående stödjs av
observationer eller experiment.
För att planera ett försök krävs det att man har något att utgå ifrån. Ofta kan vår vardagskunskap
eller erfarenhet komma till användning. Utifrån vad vi redan vet, eller har hört talas om, kan vi
formulera en hypotes (kvalificerad gissning) om hur något förhåller sig. Det innebär att vi
försöker koppla en orsak till ett fenomen och på så sätt blir hypotesen ett påstående om
verkligheten.
!
”Om vårt experiment ger det här resultatet, så stämmer hypotesen, annars är den felaktig”.
!
Ett lyckat experiment leder ofta till att man dels kan säga att hypotesen stämmer, dels till tanken
att sammanhangen är mer komplicerade än vad man först trodde. Då kan man ändra lite i
hypotesen och sedan testa den igen. Om experimentet å andra sidan inte bekräftar hypotesen
måste man formulera en ny hypotes och testa den i stället. Så småningom kan samlingen av
hållbara hypoteser sammanfattas som en teori över hur ett visst fenomen fungerar. En teori är
alltså inga lösa funderingar, utan den för stunden mest trovärdiga förklaringen.
”En teori är en ide som prövats om och om igen och alltid ger samma resultat.”
!
jhgjf
!
!
!
!
!
!
!
!
Figur 1. Den vetenskapliga arbetsgången.
Figur 2. Att utifrån undersökningens
Först ställa frågor samt formulera hypotes.
resultat dra slutsatser samt fundera över
Därefter skapa en undersökning som sätter
om hypotesen är rimlig eller inte.
hypotesen under prövning.
!
!2
Ett vetenskapligt förhållningssätt
Figur 3. Om hypotesen inte är rimlig gäller
det att formulera om hypotesen och testa den
på nytt.
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Figur 4. Om hypotesen är rimlig så ”vet
man”. Det man anade eller trodde är nu
prövad kunskap eller fakta. Flera olika
undersökningar inom samma område
kan leda fram till en bredare kunskap =
en teori.
!3
Ett vetenskapligt förhållningssätt
Ett enkelt råd!
Syftet med en rapport är att på ett så utförligt, kortfattat sätt och utan åsikter eller värderingar
förklara för läsaren vad man har undersökt, hur man har undersökt samt vad man kommit fram
till. Av denna anledning är följande kompendium inte heltäckande med instruktioner för alla
sorter av undersökningar.
Använd mallarna som ett skelett och fundera även själv på vad som behöver finns under
respektive rubrik för att den ska bli så kortfattad, utförlig samt begriplig som möjligt!
!
En översiktlig rapportmall!
!
Rubrik
Namn på författarna (dvs. ditt/era namn), klassens beteckning, och datum
Inledning
Ska kort förklara för läsaren vad rapporten kommer att handla om. I inledningen presenterar du
också din frågeställning dvs vad du tänker undersöka. Ibland, men inte alltid, finns det en poäng
med att använda sig av en hypotes.
Material och metoder
Ska kortfattat men tydligt beskriva hur du gick tillväga för att undersöka din frågeställning /
hypotes. Riktmärket för en bra skriven metod är att någon annan ska kunna återupprepa
försöket genom att läsa metoden i denna del. ”Min mamma regeln” gäller!
Infoga gärna foto, bilder om det kan vara läsaren till hjälp för att förstå.
Resultat
Här redogör du kortfattat för försökets resultat utan att ange dina åsikter om resultaten.
Använd gärna diagram, tabeller eller bilder.
Slutsats och diskussion
Börja med att kortfattat besvara din frågeställning och eller din hypotes och utred därefter vad
dina resultat visar. Stämmer hypotesen eller måste den förkastas? Ta också upp och diskutera om
någonting verkar ha gått fel under laborationen – och hänvisa då till metoden du har använt. Kan
metoden förbättras? Bör hypotesen formuleras om? Vad har andra fått för resultat i samma typ
av undersökning? Vilken nytta har man av de här resultaten?
Referenser
Under referenser anger du alla de olika källor som du använt dig utav under för- samt
efterarbetet av undersökningen. Hur du anger referenser kan du läsa om på sidan 7.
!
!4
Ett vetenskapligt förhållningssätt
En mer utförligt beskriven rapportmall!
!
Rubrik
Rubriken ska tala om för läsaren vad som undersökts eller vad man kommit fram till. En rubrik är
ofta en mening och inte ett ord.
!
Namn på författarna (dvs. ditt/era namn), klassens beteckning, och datum
!
Inledning
Inledningen ska formuleras så att den som läser ska bli intresserad av undersökningen. På så vis
kan du motivera varför du gör undersökningen och dessutom ge en bakgrund till diskussionen
som du skriver i slutet av rapporten.
!
Syfte: här redovisar du kortfattat din frågeställning och vad du vill undersöka.
Hypotes: här redovisar du iden om vad du tror ska hända. I delen ”slutsats och diskussion” kan
du sedan diskutera om hypotesen kan godtas, om den måste omformuleras eller om den måste
förkastas helt.
!
Material och metoder
Här beskriver du hur du utförde undersökningen (vad du behövde samt hur du gick till väga).
Denna del är oftast den som är mest svår att skriva eftersom man i regel själv har god koll på hur
man gått tillväga och då ibland glömmer bort att beskriva relevanta detaljer för läsaren.
Du skriver metoden kortfattat men ändå begripligt, så att andra kan göra om försöket efter din beskrivningen.
Ofta kan man med fördel använda sig av bilder (foton) för att underlätta beskrivningen av hur
man gått tillväga. Om du använder dig av bilder, diagram eller tabeller så måste du förklara med
ord vad de ska illustrera (se sid 2 för exempel).
!
Resultat
Här redovisar du resultat och ingenting annat – på ett så objektivt sätt som möjligt. (Du ska
alltså inte diskutera eller tycka något om resultatet i denna del. Det spar du till ”slutsats och
diskussion”.)
Om något verkar vara speciellt kan du påpeka det, men du hänvisar till diskussionen. Resultaten
ska presenteras så tydligt som möjligt, med diagram, tabeller och bilder. Om du använder dig av
bilder, diagram eller tabeller så måste du förklara med ord vad de ska illustrera (se sid 9).
!
Slutsats och diskussion
!5
Ett vetenskapligt förhållningssätt
Först presenterar du vad du kommit fram till och reder därefter ut vad resultaten visar. Stämmer
hypotesen eller måste den förkastas? Ta också upp och diskutera om någonting verkar ha gått fel
under laborationen – och hänvisa då till metoden du har använt. Kan metoden förbättras? Bör
hypotesen formuleras om? Vad har andra fått för resultat i samma typ av undersökning? Vilken
nytta har man av de här resultaten? Har din undersökning någon betydelse för samhället?
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!6
Ett vetenskapligt förhållningssätt
Referenser!
Ibland kommer du kanske inhämta material från andra undersökningar när du planerar eller
bearbetar din undersökning. Du kanske läser in dig på liknande undersökningar, lånar en metod
som någon annan redan kommit på eller jämför dina slutsatser med liknande undersökningar.
Om du lånar information så måste du referera till källan i din text så att läsaren kan hitta din
ursprungskälla.
Första gången du hänvisar till en källa ska du i texten göra en fullständig källhänvisning men
sedan räcker det att du använder författarens efternamn när du hänvisar. En fullständig
källhänvisning kan till exempel se ut så här:
Ture Tängström skriver i sin artikel ”Vi gör aldrig fel” i Livsstil, 7 från 2006 att….
Genom att skriva ut referatmarkörer i texten påminner du läsaren om att informationen är
hämtad någon ifrån någon annan. Här är några varianter på referatmarkörer:
Författaren skriver/berättar/säger…
Journalisten beskriver/skildrar/återger/belyser…
Skribenten hävdar/anser/påstår/menar…
Artikelförfattaren förklarar/visar/framhåller/utreder…
Dessutom anser Tängström att ….
!
Källor anges till exempel så här.
•
För böcker: författare (efternamn, förnamn), titel, förlagsort, förlag, årtal
Exempel: Andersson, Anders, Historieboken, Stockholm, Gleerups, 2001
•
För dagstidningsartiklar: författare (efternamn, förnamn), ”artikelns titel”, tidningens namn, datum
Exempel: Månson, Mona ”Ögonvittnets historia”, Upsala Nya Tidning, 2008- 02-13
!
!
•
För artiklar i tidskrifter:
Författare (efternamn, förnamn) ”artikelns titel”, tidskriftens namn, nummer, årgång
Exempel: Tängström, Ture, ”Vi gör aldrig fel”, Livsstil, 7, 2006
•
För internetadresser: webbadress (URL), ansvarig för sidan, titel på sidan, uppdateringsdatum, datum för
iakttagelse
Exempel: http://www.talhjälpen.se, Lindberg, Jonas, Att våga tala, 2001-01-23,
2004-04-12.
•
För uppslagsverk på internet:
webbadress (URL), namn på uppslagsverket, ”uppslagsord”, datum för iakttagelse
Exempel: www.ne.se, Nationalencyklopedin, ”Australien”, 2009-01-03
!
•
!
För bilder eller illustrationer på internet:
Webadress (URL), bildfilens namn, upphovsmannens namn, CC-licens,, datum för
iakttagelse
!7
Ett vetenskapligt förhållningssätt
Exempel: https://www.flickr.com, Pink Flower, Susanne nilsson, CC BY-SA,
2009-01-03
!
!
•
För filmklipp på internet:
Webadress (URL), filmens namn, filmarens namn, datum för iakttagelse
•
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
För muntlig källa:
efternamn, förnamn, beskrivning av personen(exempelvis yrkestitel) ange på vilket sätt
källan är muntlig (telefonsamtal, intervju, föreläsning), datum för samtalet
Exempel: Johansson, Anna, professor i kemi, telefonsamtal 2009-01-24
!8
Ett vetenskapligt förhållningssätt
Exempel på hur figurer, diagram (& bilder) bör
infogas.!
!
Tabeller och diagram är bra sätt att presentera/analysera resultat på. Naturligtvis finns det regler
för hur man gör diagram och tabeller.
!
En tabell består av rader och kolumner som innehåller siffror, bokstäver eller båda. Figurer är allt
annat, Diagram, kartor, bilder m.m. Tabeller och diagram måste ha en text som beskriver vad
tabellen/diagrammet innehåller. (Riktmärket är att man skall kunna läsa enbart tabell-/figurtexten
och ändå kunna tyda tabellen/figuren). Figurtext skrivs under figuren och tabelltext skrivs
ovanför tabellen. Tabeller och diagram numreras i den ordning de kommer i rapporten. Den
första tabellen under rubriken resultat kan numreras som tabell 1. Tabeller och figurer numreras
alltid separat.
!
Andel
Andel
Rel index
Rel index
Hönbeteend
e
Hökbeteend
e
Höna
Hök
0,2
0,8
2,50
0,40
0,35
0,65
0,80
1,26
0,5
0,5
0,63
1,60
0,65
0,35
0,56
1,78
0,8
0,2
0,53
1,90
!
framgången hos hön- respektive
hökbeteende hos rådjur beroende av andelen
djur med respektive beteende.
!
!
!
!
!
Jonkaraktär (%)
Tabell 1. Tabell över reproduktion
100
50
0
0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
Figur 1. Diagram över jonkaraktären i
förhållande till skillnad i elektronegativitet
!9