Transcript Nyhetsbrev Forskning..

NYHETSBREV
1# 15/1-2013 FORSKNING & BEHANDLING VID
PARKINSON
DESIGN AV NYA MEDICINER MOT
PARKINSON
Ny forskning från Göteborgs universitet kan
bidra till att nya mediciner utvecklas för
Parkinsons sjukdom och andra dopaminrelaterade sjukdomar, genom att förstå hur
dopaminreceptorer fungerar och hur de ser ut.
Marcus Malo och hans forskarkollegor har
använt sig av 2012 års Nobelpristagares
upptäckter i kemi för att bygga modeller av
dopaminreceptorer och samlat information från
substanser som ger dopaminreceptorstimulerande effekt. Substanser som ger
selektiv D2-receptorstimulering har visat sig
vara symptomlindrande vid Parkinsons
sjukdom. Avhandlingens namn: Selectivity of
dopamine D1 and D2 receptor agonists – A
combined computational approach
Källa: Göteborgs universitet
FORSKNING PÅ EMBRYONALA
STAMCELLER
Förra årets Nobelpris i fysiologi eller medicin
belönade forskare för deras banbrytande
prestationer inom stamcellsforskningen. Trots
framsteg med en viss typ av stamceller, som
kan tillverkas t.ex. från patientens egna
hudceller, är de embryonala stamcellerna
fortfarande nödvändiga för forskningen kring
nya behandlingar. Stamcellsforskningen är
fortsatt omdiskuterad, och en arbetsgrupp inom
akademiens klass för medicinska vetenskaper
har identifierat återkommande frågor om
stamcellsforskning. En av dem är: Är det
nödvändigt att forska på mänskliga embryonala
stamceller nu när forskarna lyckats odla
stamceller som tillverkats från mänskliga mogna
celler som backats i sin utveckling? Svaret är
JA! Även om dessa så kallade inducerat
pluripotenta stamceller (iPS-celler) innebär en
enorm landvinning som snabbt fått stor
spridning så är iPS cellerna inte helt identiska
med embryonala stamceller. Arbetsgruppen
anser därför att det fortfarande är mycket viktigt
att studera dessa stamcellstyper parallellt.
Källa: Kungl. Vetenskapsakademien
FETT PÅVERKAR HJÄRNCELLERS
BESLUT
Forskare vid Karolinska Institutet, med prof.
Ernest Arenas i spetsen, har identifierat två
molekyler som är viktiga för överlevnad och
nybildning av nervceller i hjärnan, inklusive
dopaminproducerande nervceller. Forskarna
har via masspektrometri och systematiska
försök på zebrafiskar lyckats identifiera två
molekyler som binder till Lever-X-receptorer,
LXR och aktiverar densamma. Dessa två
molekyler kallas cholsyra och 24,25-EC.
PARKINSONFONDEN *
Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond
Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949
www.parkinsonfonden.se
*Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll.
NYHETSBREV
1# 15/1-2013 FORSKNING & BEHANDLING VID
PARKINSON
En viktig slutsats i studien är att 24,25-EC, som
är kolesterolderivat, kan användas för att
förvandla stamceller till dopaminproducerande
nervceller. Det öppnar för att kolesterolderivat
eventuellt kan vara ett sätt att utveckla
regenerativa behandlingar, där dopaminproducerande nervceller framtagna i
laboratoriemiljö skulle kunna transplanteras till
patienter med Parkinsons sjukdom. Kolesterol
är extremt viktigt för hjärnans utveckling och
kolesterolderivat styr själva signaleringen när
nybildningen av nervceller behöver ske.
Publikation:
Spyridon Theofilopoulos et al. Brain
endogenous liver X receptor ligands selectively
promote midbrain neurogenesis
Nature Chemical Biology, Advance Online
Publication 23 December 2012, doi:
10.1038/nchembio.1156
Källa: KI
NYA KUNSKAPER OM CELLENS
SJÄLVMORDSMEKANISMER
Oxidativ stress stör biologiska membransystem
och ökar cellens benägenhet att begå
programmerat självmord. Apoptos eller
programmerad celldöd är en livsviktig process
hos flercelliga organismer, däribland
människan, för att eliminera överflödiga,
skadade eller infekterade celler. En icke
fungerande apoptos kan leda till att cellerna dör
alldeles för tidigt eller att de fortsätter leva efter
sitt bäst-före-datum, vilket kan uttrycka sig i
mycket svåra hälsotillstånd såsom nervnedbrytande sjukdomar respektive cancer.
Med hjälp av konstgjorda membransystem som
efterliknar mitokondriemembranens
uppbyggnad har Marcus Wallgren kunnat göra
experiment för att öka förståelsen kring den
apoptotiska processen. Han har i sin avhandling
kunnat påvisa att närvaron av oxiderade
lipidvarianter inte bara stör membranens
struktur och dynamik utan även kraftigt
stimulerar rekryteringen av det cell-dödande
proteinet Bax till mitokondrien.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:div
a-61290
Källa: Umeå universitet
ÖGONFÖLJNINGSTEKNIK
Matematiska modeller i datoriserade system
kan förbättra befintliga medicinska behandlingar
och ta fram nya. Hur vi rör ögonen när vi följer
en rörelse är väldigt individuellt, vilket kan
användas för att kvantifiera motoriska symptom
relaterade till neurologiska sjukdomar. Ett
projekt som Alexander Medvedev, forskare i
Uppsala är engagerad i, rör den s k ögonföljningstekniken, eye tracking. ”Inom medicin
har man forskat i hur ögonrörelserna påverkas
av olika sjukdomar, bland annat Parkinson”
säger Alexander Medvedev. ”Tyvärr är de
publicerade resultaten ofta motsägelsefulla.
Därför har vi tillsammans med Dag Nyholm och
Hans Axelson, läkare och forskare på
Akademiska sjukhuset i Uppsala, startat ett
eget projekt. Idag kan vi med hög noggrannhet
skilja mellan ögonrörelser registrerade hos olika
friska personer. Dessutom har vi tagit fram
individspecifika matematiska modeller som
fångar in hur ögonen följer specialframtagna
PARKINSONFONDEN *
Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond
Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949
www.parkinsonfonden.se
*Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll.
NYHETSBREV
1# 15/1-2013 FORSKNING & BEHANDLING VID
PARKINSON
visuella stimuli på en vanlig dataskärm.
Matematisk modellering och reglerteknik kan
hjälpa läkarna att räkna fram stimuleringsinställningar för bästa möjliga terapeutiska
effekt och spara massor med tid.”
Källa: Ny Teknik
ATLAS ÖVER HJÄRNAN
En detaljerad atlas över en liten del av hjärnan
och en ny generation elektroder som med
precision formar ett elektriskt fält. Nu ska DBStekniken förfinas och personer som får en
pacemaker för hjärnan slippa oönskade
sidoeffekter.
Norrlands universitetssjukhus är med i projektet
som i höstas fick 47 miljoner kronor från EU.
Tekniken är bra, men kan bli bättre. Idag kan
kirurgen välja att stimulera en eller flera av fyra
små kontakter på den inopererade elektroden.
Den nya elektroden har 64 kontakter som gör
att man kan finjustera stimuleringen. Med en
detaljerad atlas över målområdet ökar man
precisionen ytterligare, säger Patric Blomstedt,
docent och neurokirurg vid Universitetssjukhuset i Umeå, och sedan snart tio år
ansvarig för utvecklingen av DBS i norra
regionen.
– Vi behöver utveckla precisionen så att vi vet
exakt var stimulansen är mest effektiv och ger
minst biverkningar. Tekniken har finslipats
kraftigt och nu är det vår uppgift att anatomiskt
identifiera målet. Kort sagt rita en atlas över hur
ström påverkar olika strukturer i hjärnan,
förklarar han. I framtiden ska man för varje
patient hitta ett optimalt målområde, där man
via de 64 elektrodkontakterna kan ge precis den
stimulans som behövs.
Källa: Västerbottens läns landsting
PUMP OCH DBS – MÖTEN 2013
Fredag 15 Mars i Örebro, Tisdag 19 Mars i
Linköping, Fredag 22 Mars i Göteborg,
Torsdag 12 September i Umeå, Onsdag 2
Oktober i Stockholm, Tisdag 8 Oktober i
Lund
Du som redan har pumpbehandling eller DBS
och du som funderar på att påbörja en sådan
behandling eller bara vill veta mer om dessa
behandlingar är hjärtligt välkommen att anmäla
dig till något av dessa tillfällen. Seminariet är
kostnadsfritt. Anmälan görs via mail:
[email protected] eller via
telefon på 070-811 27 98
PARKINSONFONDEN *
Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond
Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949
www.parkinsonfonden.se
*Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll.